Patienters delaktighet vid omvårdnad : En litteraturstudie

Akademin för hälsa, vård och välfärd

PATIENTERS DELAKTIGHET I

OMVÅRDNAD

En litteraturstudie

MARWA AHMED

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp

Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap

Examinator: Annica Lövenmark Seminariedatum: 20-06-04 Betygsdatum: 20-06-22

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver hur utvecklingen av patientens delaktighet har

förändrats. Det finns lagar som styr patientens rätt till delaktighet och att ansvaret ligger hos sjuksköterskan att möjliggöra detta. Möjligheterna grundas i en vårdrelation och

kommunikation. Vårdrelationen skapar ömsesidighet mellan sjuksköterskor och patienter som grundas på respekt för varje roll. Sjuksköterskor förstår att vara lyhörda i samtal med patienten framhäver intresse hos patienten och därmed växer viljan att vara delaktig. Sjuksköterskor anser att kommunikationen skapar förutsättningar för att förstå patienters behov och begär. Sjuksköterskor beskriver att en del patienter inte hade intresse av att vara delaktiga eftersom de inte accepterar diagnosen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i omvårdnad av sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie enligt Evans beskrivande syntes där 10 kvalitativa artiklar har använts. Resultat: Det

identifierades två teman och fem subteman i resultatet. Det första temat var Möjligheter för patienters delaktighet med subteman Informationens betydelse, Relation till sjuksköterska och Anhörigas stöd. Det andra temat var Hinder för patienters delaktighet med subteman Tidsbrist och Bristande kommunikation. Slutsats: Patienterna upplevde att det var viktigt att vara delaktig och bli sedd av sjuksköterskorna. Patienterna var tacksamma för anhörigas stöd.

ABSTRACT

Background: Previous research describes how the development of patient participation has

changed. There are laws governing patients' right to participation and responsibility lies with the nurse to make this possible. The opportunities are based on a care relationship and communication. The care relationship created reciprocity between nurses and patients based on respect. They understood that being responsive to conversations with the patient

highlighted interest and the desire to be involved grew. Nurses believed that communication creates the conditions for understanding patients' needs and desires. They perceived that some patients had no interest in being involved if they did not accept the diagnosis.

Purpose: To describe patients' experiences of participation in nursing by nurses. Method:

A systematic literature study with description synthesized for 10 qualitative articles.

Results: Two themes and five sub-themes were identified in the result. The first theme was

Opportunities with subthemes the Importance of Information, Relationship with Nurse and Relatives. The second theme was Obstacle with sub-themes Time constraints and Lack of Communication. Conclusion: The patients felt it was important to be involved and be seen by the nurses. Patients were grateful for the support of relatives.

INNEHÅLL

2.2.3 Sjuksköterskors upplevelser av delaktighet ... 4

2.3 Sjuksköterskans ansvarsområde ... 4 2.4 Teoretiskt perspektiv ... 6 2.4.1 Omvårdnad ... 6 2.4.2 Människan ... 7 2.5 Problemformulering ... 7 3 SYFTE ... 7 4 METOD ... 8 4.1 Design ... 8

4.2 Datainsamling och urval ... 8

4.3 Dataanalys ... 9

4.4 Etiska övervägande ... 10

5 RESULTAT ... 10

5.1 Möjligheter för delaktighet ... 11

5.1.1 Informationens betydelse ... 11

5.1.2 Relation till sjuksköterskan ... 12

5.1.3 Anhörigas stöd ... 13

5.2.1 Tidsbrist ... 14 5.2.2 Bristande kommunikation ... 15 6 DISKUSSION ... 16 6.1 Resultatdiskussion ... 16 6.2 Metoddiskussion ... 19 6.3 Etikdiskussion ... 21 7 SLUTSATS ... 21

7.1 Förslag till vidareforskning ... 22

REFERENSLISTA ... 23

BILAGA A: SÖKMATRIS

BILAGA B: KVALITETSGRANSKNING BILAGA C: ARTIKELMATRIS

1 INLEDNING

I enlighet med svensk lagstiftning har patienten all rätt till att vara delaktig i sin egen vård och behandling samt vara välinformerad och kunna påverka besluten. Delaktigheten i omvårdnaden ökar samarbetet mellan patienten och sjuksköterskan då patienten erbjuds att delta i sin egen omvårdnad skapas en trygg relation till sjuksköterskan. Det är angeläget att all vård sker i samråd med patienten, eftersom det är patienten som känner sig själv och kan beskriva sina symtom bäst. Intresseområdet som ligger till grund för examensarbetet har utgått från akademin för Hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola med fokus på delaktighet i omvårdnaden där ett patientperspektiv valts. Under min verksamhetsförlagda utbildning uppmärksammade jag vikten av att patienter deltog i planeringen av sin egen vård. Min erfarenhet är att patienterna inte alltid är delaktiga i sin omvårdnad av olika anledningar. Ibland kan det bero på att patienterna inte vill eller kan, men det kan även vara så att de inte erbjuds att delta i planeringen och då inte heller har möjlighet att yttra sig om hur de vill att vården ska utformas. Detta examensarbete avser att bidra med mer kunskap och en djupare förståelse för hur patienter upplever sina möjligheter att själva delta i sin egen omvårdnad, där fokus läggs på hur de uppfattar sjuksköterskornas arbetssätt, vilket både kan främja och hindra deras delaktighet i omvårdnaden. Syftet blir därmed att beskriva

patienters upplevelser av delaktighet vid omvårdnad.

2 BAKGRUND

I bakgrunden beskrivs centrala begrepp som kommer användas i examensarbetet. Sedan beskrivs tidigare forskning kring sjuksköterskors perspektiv gällande patienters delaktighet i omvårdnaden. Därefter följer en redogörelse för sjuksköterskans ansvarsområden. Vidare redogörs det teoretiska perspektivet och avslutas med en problemformulering.

2.1 Centrala begrepp

Centrala begrepp som presenteras är delaktighet, personcentrerad vård och kommunikation.

2.1.1 Delaktighet

Begreppet delaktighet förknippas ofta med partnerskap, samverkan eller att ”vara en del av”. När det gäller patienters delaktighet inom vården har relationen mellan sjuksköterskor och patienter stor betydelse, där sjuksköterskan står för det medicinska kunnandet medan patienten är expert på sin egen hälsa. Patienters delaktighet handlar om beslutsfattning i

olika sammanhang inom vården, men även att dela kunskap med sjuksköterskor och

kommunicera (Eldh, Ekman & Ehnfors, 2006). I utbyte av information från dessa två aktörer och i samverkan med varandra kan de tillsammans skapa förutsättningar för en god

behandlingsplan. Förutsättningarna för detta är dock att sjuksköterskan visar respekt för och lyssnar på patienten samt förmedlar information och kunskap till patienter. Respekten har en viktig roll för patienters möjligheter att vara delaktiga (Eldh, 2011). Patientens delaktighet kan upplevas olika beroende på olika faktorer såsom kön, ålder, sjukdom och

behandlingsmöjligheter. När patienter får ökad information om sitt sjukdomstillstånd leder detta till ökad kunskapsförståelse som kan bidra till att patienter väljer att vara delaktiga i beslutsfattningar gällande vård och behandlingar (Eldh, 2009).

2.1.2 Personcentrerad vård

Personcentrerad vård innebär respekt för en människas upplevelse och tolkning av vad ohälsa och sjukdom innebär. Därför är det betydelsefullt att behandla en individs ohälsa utifrån hens tolkning, vilket är viktigt eftersom varje enskild individ har sin egen tolkning av dessa begrepp (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Fokus inom personcentrerad vård är patienten. Personcentreringen sker när man fokuserar på patientens känslor och värderingar. Sjuksköterskan ska med en professionell kompetens visa respekt gentemot patienten.

Principen är att få patienten att förstå vad som sker. Sjuksköterskan bör vara medveten om att förutfattade meningar inte ska medverka i den personcentrerade vården, utan där ska istället ges möjligheter för patienten att fatta egna beslut. Genom att samarbeta och dela på beslutfattandet mellan patienten och sjuksköterskan känner patienten sig delaktig, vilket underlättar processen. Samtidigt är det av vikt att sjuksköterskan stöttar patienten och prioriterar en säker vård (McCance & McCormack, 2019).

2.1.3 Kommunikation

Begreppet kommunikation, som på latin heter communis, betyder göra gemensamt och är ett sätt att förmedla samt förstå information. Kommunikation uppstår mellan två individer som överför information sinsemellan. Begreppet anses vara tydligare när det föreligger ett mål eller budskap med informationsöverföringen (Fredriksson, 2017). Utförandet kan

genomföras på olika sätt till exempel muntligt och skriftligt (Svensk sjuksköterskeförening, 2013). Begreppet kan tydligt påvisas när en person skickar en signal och en annan tar emot den och sänder en signal tillbaka efter att förstått budskapet. Kommunikationen kan vara både en språklig handling eller i form av beröring, en icke-verbal kommunikation.

Människan är aldrig tyst i kroppen utan kommunicerar i form av gester, ansiktsuttryck och rörelsemönster (Baggens & Sanden, 2019).

2.2 Tidigare forskning

I tidigare forskning beskriver sjuksköterskor vikten av att förstå innebörden och sammankopplingen med delaktighet och sjuksköterskeprofessionen. Sjuksköterskor

beskriver vikten av att bygga upp en relation med patienten genom att ha respekt och där patienters behov och personliga egenskaper lyfts fram.

2.2.1 Lyhördhet

Sjuksköterskorna förklarar att kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor skapar en större förståelse för patientens behov, begär och problem. Genom att ställa rätt frågor ges utrymme för patienter att uttrycka känslor och tankar, vilket ger sjuksköterskor möjligheter att utföra en personcentrerad vård (Nagel et.al., 2017; Peltro- Piri et.al., 2013).

Sjuksköterskor lyfter fram hinder för den goda kommunikationen som förekommer och lyfter fram handlar om språkskillnader, eftersom dessa försvårar möjligheterna att göra patienter delaktiga, då kommunikationen brister på grund av att de inte har samma modersmål (Ali & Johnson, 2016). Sjuksköterskor påpekar vikten av att vara lyhörda för patienter, eftersom patienter är informationskällan och därför är det betydelsefullt att lära känna patienter för att kunna utföra en personcentrerad vård (Oxelmarks, Ulins, Chaboyers, Bucknalls &

Ringdals, 2017). Dessutom hävdas att det första mötet säger mycket om patienter. Redan vid första handskakningen och vid en fortsatt öppen dialog i det fysiska mötet får sjuksköterskor en uppfattning om patienten (Nagel et.al., 2017). Sjuksköterskor betonar även vikten av att bevara patienters autonomi samt respektera deras självbestämmande, samtidigt som de påtalar att det förekommer svårigheter med att kunna upprätthålla patienters autonomi. Detta på grund av tidsbrist i arbetet och att sjuksköterskor då inte vill stressa och oroa patienter genom att lämna ut information som de kanske inte hinner diskutera och förklara för patienten (Nagel et.al., 2017; Peltro- Piri et.al., 2013).

Sjuksköterskor betonar att det är angeläget att lyssna på patienter och inte ha förutfattade meningar eftersom patienterna är informationskällan och känner sig själva bäst. Det förkommer dock att sjuksköterskor prioriterar sina egna kunskaper istället för att lyssna på patientens berättelse om sitt hälsotillstånd, vilket är olyckligt eftersom det ofta leder till fel diagnosticering (Tobian, Bucknall, Sladdin, Whitty & Chaboyer, 2018; Truglio-Londrigan, 2013).

Sjuksköterskor berättar att det ofta uppstår en positiv stämning mellan sjuksköterskor och patienter, då sjuksköterskor lägger tid hos patienten och patienter får tala fritt om sitt hälsotillstånd, medan det under motsatta situationer - när sjuksköterskor inte har tid inne hos patienter - skapar en negativ stämning. Den dåliga stämningen kan leda till ett dåligt humör som sjuksköterskan tar med in till nästa patient. Sjuksköterskor hävdar att bristen på både personal och tid är de främsta faktorerna till att patienter hindras att få den delaktighet i sin vårdsituation som de egentligen har rätt till (Malifait, Eeckloo & Van Hecke, 2017; Oxelmark et.al., 2017). Sjuksköterskor berättar också att de många gånger upplever att patienter inte vill vara delaktiga i att fatta beslut gällande sin omvårdnad. Det kan bero på att en del patienter inte har kommit till acceptans med sin diagnos, vilket kan bero på rädsla, förnekelse eller chocktillstånd. För att patienter ska känna sig delaktiga har sjuksköterskor kommit fram till att patientutbildning är en viktig aspekt i vårdandet. Att utbilda patienter kring sjukdomstillstånd ger en ökad förståelse samt ett aktivt deltagande ur patienters perspektiv (Truglio- Londrigian, 2013).

2.2.2

Ömsesidighet

Ömsesidigheten innebär en aktiv interaktion mellan sjuksköterskor och patienter, där närhet, kontakt och förståelse samverkar menar sjuksköterskor. Det består av att en öppen

diskussion inleds där båda parterna lyssnar och deltar, vilket leder till ett gemensamt beslut i omvårdnaden. En del sjuksköterskor framför att det ibland är svårt att vidmakthålla det professionella avståndet mellan dem och patienter eftersom relationen blir alltför personlig i strävan efter ömsesidighet (Larsson et.al., 2007). Dessutom nämner sjuksköterskor att sjukhusets rykte förbättras när patienter är delaktiga i sin egen omvårdnad. Att patienter hjälper till och deltar vid sin omvårdnad uppskattas av sjuksköterskor, eftersom utförandet av arbetsuppgifterna upplevs enklare och intressantare (Oxelmark et. al, 2017).

2.2.3 Sjuksköterskors upplevelser av delaktighet

Sjuksköterskor benämner att en del patienter gärna vill vara delaktiga i vårdandet medan andra patienter föredrar exempelvis att sjuksköterskor enbart ger information och håller anhöriga uppdaterade (Clarke, Todd & Ross, 2014; Pongthavornkamol, Khamkon, Phligbua, Cohen & Botti, 2018). Sjuksköterskor benämner vikten av att patienter ska ges möjligheter till att vara delaktiga i omvårdnaden och genom detta sträva efter att skapa en vårdrelation med patienten som bygger på ett förtroende mellan parterna (Oxelmark, Ulin, Chaboyer, Bucknall & Ringdal, 2017). Vidare beskriver sjuksköterskor att patienter och sjuksköterskor måste samarbeta för att kunna genomföra en vårdplan för patienter. Sjuksköterskor förklarar att det är en självklarhet att patienter ska vara delaktiga i sin vård och det är genom

delaktigheten som en anpassad vårdplan kan utföras (Larsson et.al., 2007; Tobian, Bucknall, Sladdin, Whitty & Chaboyer, 2018).

En delaktighet i omvårdnaden skapar en ömsesidig respekt mellan patienter och

sjuksköterskor, vilket sjuksköterskor anser är mycket lärorikt, samtidigt som det leder till en bättre överenskommelse. Sjuksköterskor beskriver att överenskommelsen tyder på att patienter har enklare att hålla med om beslut som ska fattas av sjuksköterskor samt att den tilldelade och planerade omvårdnadsplanen inte känns påtvingad hos patienter när de är delaktiga (Peltro- Piri et.al., 2013; Pongthavornkamol, Khamkon, Phligbua, Cohen & Botti, 2018). Vidare anser sjuksköterskor att det är viktigt att patienter är involverade, så att de ska kunna ställa frågor och be om råd under sin vistelse på sjukhuset, både frågor som gäller deras aktuella situation på sjukhuset, men också frågor som handlar om tiden efter sjukhusvistelsen (Oxelmark, Ulin, Chaboyer, Bucknall & Ringdal, 2017). Delaktigheten hjälper patienterna att själva förstå och klara av sin eftervård, anser sjuksköterskorna. Sjuksköterskor är enade om att patienters och deras anhörigas delaktighet är grunden till en god omvårdnad som inte ska begränsas (Pongthavornkamols, Khamkons, Phligbuas, Cohens & Bottis, 2018).

2.3 Sjuksköterskans ansvarsområde

Sjuksköterskor i vården har en uppgift som inte enbart handlar om läkemedel och om att vårda, utan de ska också utföra vården på bästa möjliga sätt för patienten. Begreppet personcentrerad vård handlar om att se hela patienten, där alla dimensioner ska tillgodoses såsom andliga, existentiella, sociala samt psykiska och fysiska behov. Sjuksköterskans och

patientens relation ska vara öppen och visa ömsesidig respekt, för på så sätt kan målet med personcentrerad vård uppnås (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

Patientlagen (2014:821) innefattar regler, men det är även viktigt att vården ska ges på lika villkor till alla människor med respekt för deras integritet och värdighet. Patienten har rätt till självbestämmande, men också patientens behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet ska tillgodoses. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) har befolkningen rätt till en god hälsa på lika villkor. Patientlagen (2014:821) tar i kap. 5 upp delaktighet, samtidigt som den lyfter vikten av att hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska formas i samråd med patienten. Patientens önskemål och individuella förutsättningar ska utgöra grunden för vård- och behandlingsåtgärder genom patientens medverkan i sin egen behandlingsplan. Hälso- och sjukvårdsverksamheten ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och att den tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet. Den ska också bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen samt vara lätt- tillgänglig.

Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) har sjuksköterskor ett stort ansvar att självständigt avgöra kliniska beslut, som ger patienter möjligheter att återfå och förbättra sin hälsa. Besluten innehåller även hanteringar av olika sjukdomar, hälsoproblem och funktionsnedsättning. Målet är att upprätthålla en livskvalitet. Sjuksköterskans yrke ska utföras utifrån lagar, författningar och andra

styrdokument gällande hälsa och sjukvården. Sjuksköterskan ska följa lagstiftningen för att ge patienter den vård de har rättigheter till samt riktlinjer för att utföra sitt jobb, vilket resulterar i en säker vård som gynnar patient och sjuksköterska enligt svensk

sjuksköterskeförening (2017).

Kompetensbeskrivningen redogör för sjuksköterskans ansvar att upprätthålla en god och personcentrerad vård, som utgörs av sex kärnkompetenser (svensk sjuksköterskeförening, 2017). Dessa är: Samverkan i team som handlar om att gemensamt i teamet skapa dialoger för lärandet med målet att uppnå god hälsa och säker hälso- och sjukvård. Evidensbaserad vård baseras på patientens behov och som utgår ifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig evidens. Förbättringskunskap, som handlar om att utifrån patientens resurser och behov utveckla omvårdnaden till en säker och god vård. Kvalitetsutvecklingen, som innebär att hålla sig uppdaterad om förändringar hos vårdorganisationer samt att vårdens kvalitet följs upp. Säker vård, som innebär att arbeta i förebyggande syfte med handlingsberedskap för att undvika vårdskador. På grund av dagens komplexa vårdmiljö ställs allt högre krav på

legitimerade sjuksköterskor då det gäller hantering av e-hälsoverktyg och e-hälsotjänster. Sjuksköterskan ska hålla sig informerad om nya e-hälsoverktyg som tillkommit.

Ledarskap innebär att den legitimerade sjuksköterskan ska leda, prioritera och organisera ett omvårdnadsarbete samt kunna motivera och leda resterande vårdpersonal för att utföra säker och god vård. För att möta patienters individuella kunskaper och behov ska den legitimerade sjuksköterskan ha pedagogisk kompetens. Sjuksköterskan ska även kunna vara handledare för sjuksköterskestudenter (Svensk sjuksköterskeföreningen, 2017). ICN:s Etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) sammanfattar riktlinjerna för sjuksköterskor. Etiska koderna beskriver professionens etik och är indelad i fyra delar. Sjuksköterskan och allmänheten handlar om att ansvaret är riktat mot människor i behov av vård.

Sjuksköterskan och yrkesutövningen handlar om att sjuksköterskan bör hålla sig uppdaterad för att kunna upprätthålla yrkeskompetensen samt att det är sjuksköterskans personliga

ansvar att utöva yrket på rätt sätt. Sjuksköterskan och professionen handlar om att sjuksköterskan upprätthåller värdegrunden för omvårdanden och aktivt medverkar i den. Sjuksköterskan och medarbetare handlar om att sjuksköterskan respekterar sina

medarbetare och samarbetar med sina kollegor på arbetsplatsen.

2.4 Teoretiskt perspektiv

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur patienterna upplever sin delaktighet i sin egen omvårdnad och i det sammanhanget är Katie Eriksson (2002) vårdteoretiska perspektiv att betrakta som relevant och lämpligt. Nedan presenteras därför det vårdteoretiska

perspektiv, där hon framhåller vikten att både se hela människan och att bemöta henne kärleksfullt. Katie Erikssons definitioner av begreppen människa och omvårdnad presenteras nedan, där patienters delaktighet i omvårdnaden poängteras, eftersom detta tydligt går att koppla till patienternas upplevelser (Eriksson, 2000, 2002). Att presentera omvårdnaden har sin relevans i att det är relationen mellan en patient och vårdpersonalen som utgör grunden i all omvårdnad, där medkänsla och respekt är avgörande för att åstadkomma en god vård för patienten. Människa valdes som ett begrepp på grund av att det ger en central kunskap om hur vårdaren förväntas bemöta och ta hand om patienter.

2.4.1 Omvårdnad

Omvårdnad utgör en gemensam utgångspunkt i olika former inom vårdandet. Eriksson (2002) anser att omvårdnad sker genom att ansa, leka och lära, vilka i sin tur bygger på de positiva faktorerna: Tro, hopp och kärlek (Eriksson, 2002).

Ansning förklaras som en kärleksgärning där människan accepteras för sin kropp. Målet är att kunna utveckla och uppleva njutning och välbehag i grundläggande behov. Beröring är en del av ansning, eftersom det grundas i en kravlös och konkret kärleksgärning, men det är också en form av stöd för att individen ska klara sig själv, eftersom människan strävar efter oberoende och frihet (Ericsson, 2002).

Lekandet är en beteckning på hälsa. Leken är en metod som hjälper till att bevara och att uppnå hälsa. I barnets kommunikativa och personlighetsutveckling är leken grundläggande. Lekande skapar ett välbefinnande och en tillit som även kan yttra sig i kreativitet och

attraktion. I leken skapas det en inre trygghet som motverkar stress och oro inför det okända nya i den yttre världen. När en individ leker växlas det mellan två världar, som så småningom införlivar den nya från den yttre världen i den egna världen, vilket ger en känsla av att kunna styra över situationer. Enligt Eriksson (2002) används leken sällan i vården, trots att dess betydelse ofta betonas där.

Lärandet är en av livets grunddimensioner. Lärandet beskrivs som en processutveckling och en ständig förändring i det självständiga och självförverkligande som leder till mognad. Inom vården hjälper den som vårdar patienten att lära, detta lärande ger patienten nya möjligheter vilket kan leda till att hen kan återvinna sitt oberoende. Detta indikerar att den som vårdar anses behöva ha en lärande hållning i sitt vårdande. Eriksson (2002) uppmärksammar att det naturliga lärandet och lekandet hör samman samt att vården borde bestå av fler inslag av lek inom lärandet.

Eriksson (2002) menar, att dessa processer har en djupare mening som framhäver en status, såsom både kroppsligt och andligt välbehag samt även tillit och tillfredsställelse. Genom välbehag leder dessa tillsammans med känslan av tro, hopp och kärlek i den helande processen till att förbättra patientens hälsa.

2.4.2 Människan

Eriksson (2000) beskriver vikten av att se människan som en helhet. När människan blivit sjuk är det upp till sjuksköterskan att se till att stödja henne till ett friskare hälsotillstånd så att hen blir hel igen. Genom att patienten och sjuksköterskan arbetar tillsammans, skapas en delaktighet som möjliggör för patienten att uppnå en helhet. Vården ses som en relation mellan patient och sjuksköterska där patienten får möjlighet att berätta om sina behov, begär och problem för sjuksköterskan. Vårdandet beskrivs vidare som en ömsesidig relation där patienten både tar emot och ger information till sjuksköterskan. Detta skapar i sin tur ett framskridande av vårdrelationen. Sjuksköterskan och patienten deltar i helheten och

samarbetar för att uppnå denna helhet som kan ske genom interaktion samt kommunikation.

2.5 Problemformulering

Idag poängteras att vården ska formas utifrån patientens behov, självkännedom och upplevelser av sin sjukdom. Patienten har rättigheter enligt lag att planera sin vård

tillsammans med sjuksköterskan. Tidigare forskning visar att en del sjuksköterskor hävdar att de tillsammans med patienten, där patientens delaktighet beaktas och anses vara

synnerligen angelägen, framarbetar och planerar varje vårdplan. Trots detta är det inte alltid som patienters egen kännedom och sjukdomsupplevelser beaktas av sjuksköterskor, vilket begränsar patientens delaktighet i planeringen av egen omvårdnad. Därför är det viktig för sjuksköterskor att få större kunskap och ökad förståelse för hur patienterna verkligen

upplever sin egen delaktighet i sin omvårdnad. En sådan kunskap kan bidra till att patienten röner större delaktighet och därmed får en ökad trygghetskänsla, vilket i sin tur leder till en god och säkrare omvårdnad för patienten.

3 SYFTE

4 METOD

Till detta examensarbete valdes metoden kvalitativ litteraturstudie utifrån Fribergs (2012) litteraturstudie med en beskrivande syntes enligt Evans (2002), eftersom syftet var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet vid omvårdnad av sjuksköterskor. Evans (2002) beskrivande syntes består av fyra analyssteg. För att ett fenomen eller en företeelse ska få en fördjupad förståelse kring upplevelser används en kvalitativ studie (Friberg, 2012). Samtliga artiklar har genomgått Fribergs (2012) kvalitetsgranskningsmodell. Artiklarna som valts är kvalitativa, vilka har kritiskt granskats och sammanställts. Nedan presenteras

datainsamling och urval, dataanalys och etiska överväganden.

4.1 Design

Denna kvalitativa litteraturstudie användes av Evans (2002) beskrivande syntes. Syftet med den beskrivande syntesen är att beskriva det som framkommer i artiklarna som därefter leder till resultat. För att besvara studiens syfte, som är patienters upplevelser av delaktighet vid omvårdnad av sjuksjuksköterskor, valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Polit och Beck (2017) beskriver innebörden av en induktiv ansats som en undersökning av fenomenet som sker objektivt där forskaren inte har underliggande hypotes att utgå ifrån. Till

examensarbetet användes tio vetenskapliga artiklar för att besvara syftet.

4.2 Datainsamling och urval

Inledningsvis användes databasen Google schoolar för att få en första inblick av det valda intresseområdet. Sedan påbörjades steg 1 enligt Evans (2004) där första steget innebär att söka efter artiklar som är relevanta och sedan identifiera dessa för arbetet. Till

artikelsökningen användes databaserna CINAHL Plus och PubMed, eftersom dessa databaser har inriktning på vårdvetenskapliga artiklar. Ulrichs web (2017) användes även för att se till att publiceringen av artiklarna var utav vetenskaplig tidskrift. Utvalda sökord översattes med hjälp av Svensk MeSH (Medical Subjects Headings) från svenska till engelska. De sökord som användes var ‘’background’’, ‘’contact’’, ‘’engagement’ ’experiences’’, ‘’health’’, ‘’health

literacy’’, ‘’hospital’’, ‘’impact’’, ‘’litteracy’’, ‘’nurse’’, ‘’nursing’’, ‘’patient’’, ‘’patients’’, ‘’patient participation’’, ‘’participation’’, ‘’patient point of view’’, ‘’person centered care’’, ‘’qualitative stud*’’ och ‘’qualitative study’’ (se bilaga A, sökmatris). Dessa sökord valdes ut och

kombinerades för att passa in till syftet eftersom Polit och Beck (2013) framhåller att sökorden bör omfatta synonymer samt nyckelord utifrån det valda syftet.

Booleska sökoperatörer (Östlundh, 2017) användes där AND förde ihop två sökord och OR för att hitta artiklar som handla om ett eller båda sökorden. Vid användning av booleska sökord ökas chansen till att åstadkomma ett bättre urval (Östlundh, 2017). Trunkeringar användes även för att erhålla ett bredare resultat som eftersträvades genom att det använde olika böjningar av orden. Inklusionskriterier bestod av deltagare som var 18 år eller äldre, engelskspråkiga, hade publikationssår mellan 2010–2020, artiklar som besvarar syftet om patienters delaktighet i omvårdnad av sjuksköterskor på sjukhus och att artiklarna var Peer reviewed.

Utifrån sökordens träffar lästes 172 titlar som stämde överens med arbetets syfte. Av dessa 172 utvalda titlar, lästes 66 abstract som ansågs vara relevanta. Utifrån dessa 66 abstracts valdes 15 artiklars resultat för att sedan granskas som helhet för att se ifall de svarade på examensarbetes syfte. Efter granskning av de 12 artiklarnas resultat valdes 10 artiklar som ansågs svara på examensarbetes syfte att genomgå en kvalitetsgranskning med inspiration av Friberg (2017). Vidare beskriver Friberg (2017) hur kritisk granskning ska utföras på

vetenskapliga artiklar, för att säkerställa artiklarna besvarar examensarbetets syfte. Kvalitetsgranskningen bestod av nio frågor som besvarade syftets trovärdighet. Utifrån artiklarnas syfte, frågeställning och metoddiskussion bedömdes kvaliteten. De utvalda granskningsfrågorna kunde besvaras med Ja eller Nej, där Ja gav ett poäng och Nej gav noll poäng. Artiklarna hade som krav att svara Ja på minst åtta av nio granskningsfrågor för att inkluderas och utses av hög kvalitet (se bilaga B, kvalitetsgranskningstabell). Av de 12 kvalitetsgranskade artiklar kom 10 att tas vidare för analys (se bilaga C, artikelmatris).

Artiklarna som valdes att inte tas med i examensarbetet var på grund av att de inte var av hög kvalitet.

4.3 Dataanalys

Analysen påbörjades utifrån steg 1 enligt Evans (2002) som beskrivs ovan. Det andra steget innebär att läsa alla artiklarna ett antal gånger för att förstå helheten av artiklarna, för att sedan ta ut nyckelfynd från vardera artiklar och fastställa hur dessa nyckelfynd har en koppling till varandra. I det andra steget enligt Evans (2002) lästes artiklarna upprepande gånger för att få en helhet av dess innebörd och skapa en djupare förståelse för innehållet. Genom läsningen identifierades samtidigt 82 nyckelfynd från artiklarnas resultat, vilka klistrades in i ett dokument som därpå numrerades i slutet av nyckelfynden utifrån vald artikel, se exempel i tabell 1. Det tredje steget innebär att identifiera likheter och skillnader för att sedan skapa subteman som sedan utifrån identifierade subteman identifiera

huvudteman. I det tredje steget enligt Evans (2002) sammanställdes examensarbetets likheter och skillnader där nyckelfynden jämfördes i ett separat dokument för att kunna skapa subteman. Utifrån de subteman som identifierades kunde teman skapas som

utformade en helhetsbild av resultatets innebörd och skapade förståelse för fenomenet. I det fjärde och sista steget enligt Evans (2002) innebär det att beskriva ett utmärkande fenomen. I det fjärde steget enligt Evans (2002) beskrevs fenomenet i en löpande text i resultatet, genom att skriva om varje tema som framkommit med hjälp av resultatet från de granskade artiklarna. För att öka trovärdigheten för examensarbetet har citat valts från artiklarna. De övergripande rubrikerna skapades genom de två samanställda teman som bildats och underrubrikerna blev fem subteman som skapats. Nedan visar tabell 1 exempel på nyckelfynd, tema och subteman.

Tabell 1: Exempel på nyckelfynd, tema och subtema.

Nyckelfynd Tema Subtema

Having access to knowledge and information about one’s condition played an important part in

diminishing anxiety and enhancing the sense of security, as did having access to healthcare staff (Nygårds,

Möjligheter för patienters delaktighet

Informationens betydelse

4.4 Etiska övervägande

Codex (2018) består av lagar samt etiska riktlinjer och står i grund för de etiska krav som ställs på forskningsprocessen. Forskaren bär på ett ansvar att upprätthålla de etiska

riktlinjerna som grundar sig till forskningsprocessen och bygger på moral samt god kvalitet. För att forskningen ska uppfylla de vetenskapliga kraven som ställs, har författaren sett till att artiklarna varit kritiskt granskade utifrån aspekter som motsvarar de vetenskapliga kraven. För att undvika oredligheter i arbetet som exempelvis kan innebära förfalskning, plagiat samt fabricering, har författaren kontrollerat källornas kvalité samt att de inte brister innehållsmässigt. Därav valdes även artiklar som endast var Peer- Reviewed. För att

underlätta för läsaren användes referenser i löpande text för att läsaren därefter kan gå tillbaka till ursprungligt material om önskas. Referens och källhänvisning går efter APA style (American Psychological Association, 2018). Polit och Beck (2017) beskriver hur utmanande det kan vara att fullfölja de etiska riktlinjer, eftersom det ibland kan komma i konflikt med principfasta bevisen som ställs på forskningen. För att följa riktlinjerna i Codex (2018) har författaren i litteraturstudiens skrivprocess reflekterat över textens innehåll, med mål om att använda detta examensarbete i vårdvetenskapen har det tagit hänsyn till de mänskliga rättigheterna. Därmed öka vetenskapens möjlighet till utveckling. Personliga åsikter och förförståelse har under examensarbetets gång lagts åtsidan då ett objektiv förhållningsätt har eftersträvats.

5 RESULTAT

De insamlade data bearbetades och organiserades i två teman och fem subteman. De teman som skapats presenteras som huvudrubriker i resultatet. Dessa teman är ”Möjligheter för patienters delaktighet” och ”Hinder för patienters delaktig”. De subteman som sammanställts presenteras som underrubriker för varje tema.

Tabell 2: Teman och subteman Malm, Wikby & Ahlström, 2011 s. 900).

Patients noted the importance of individual patient involvement in their own care and family or caregiver (Bolster & Manias, 2009 s. 5)

Relation till sjuksköterskan Patients discussed the importance of

collaboration with their providers as a method to engage in their care and share subjective information that the provider might not otherwise know (Owen & Dahlman, 2018 s.343)

Teman Subteman

Möjligheter för patienters delaktighet Informationens betydelse _{Relationen till sjuksköterskan} Anhörigas stöd

Hinder för patienters delaktighet Tidsbrist

Bristande kommunikation

5.1 Möjligheter för delaktighet

I detta tema beskrivs patienternas upplevelser av det som gjorde det möjligt att vara delaktiga i sin egen omvårdnad.

5.1.1 Informationens betydelse

Patienterna upplevde att informationen är en viktig del för deras möjligheter att vara delaktiga i den egna omvårdnaden (Benham, Staggers, Mackert, Johnson & deBronkart, 2017; Carey, Courtney & Stenner, 2011; Larsson, Sahlsten, Segesten & Plos, 2011; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017; Tobiano, Bucknall, Marshall, Guinane & Chaboyer, 2016). Känsla av delaktighet grundades då patienter och sjuksköterskor utbytte information och kunskap, för då patienterna i god tid får information om sitt

sjukdomstillstånd resulterar det i att de kan förberedas inför den vård och behandling som väntar (Larsson, Sahlsten, Segesten & Plos, 2011: Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017). Patienterna önskade grundläggande kunskaper om sin sjukdom, för att förstå det som pågick (Carey, Courtney & Stenner, 2011).

Patienterna upplevde att deras möjligheter till att kunna vara delaktiga baserades på att kunna ge och få information av sjuksköterskorna, för på så sätt kände de sig både sedda och hörda (Benham, Staggers, Mackert, Johnson & deBronkart, 2017). Det var även viktigt för patienterna att de blev sedda för då kände de sig respekterade som individer (Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012). Då sjuksköterskorna var lyhörda för patientens åsikter och erfarenheter av sjukdomen ledde detta till att patientens känsla av trygghet och

välbefinnande ökade. Det var också betryggande för patienterna att få veta att allting

fungerade som det skulle och detta åstadkoms genom att sjuksköterskorna var lyhörda inför patientens oro och därför gav en detaljrik och utförlig information om hens

sjukdomstillstånd. En sådan information gav enligt patienterna dem möjligheter till delaktighet, vilket minskade ångesten och väckte känslan av hopp och tillförlitlighet (Benham, Staggers, Mackert, Johnson & deBronkart, 2017; Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012). Det var också betydelsefullt för patienterna att de vid ronderna fick delta och själva informera då sjuksköterskorna vidarerapporterade till andra i vårdteamet, för att se till att informationen som fördes vidare var rätt. Detta innebar att patienterna kunde delta och försäkra sig om att rätt information levererades, vilket ökade deras trygghet (Carey, Courtney & Stenner, 2011; Larsson, Sahlsten, Segesten & Plos, 2011).

Patienterna förklarade att ju mer information de fick och förstod om sin egen vård och behandling desto bättre kunde de klara av sin egenvård och på så sätt även kontrollera

situationen. För att uppleva delaktighet var det av vikt att denna information framfördes utan att de behövde be om den (Benham, Staggers, Mackert, Johnson & deBronkart, 2017).

När patienterna fick all information om sitt sjukdomstillstånd kände de sig delaktiga i sin omvårdnad (Benham, Staggers, Mackert, Johnson & deBronkart, 2017). Vidare poängterade patienterna hur nöjda de blev om sjuksköterskorna var tydliga, specifika och tålmodiga, då de informerade (Bolster & Manias, 2009). Patienterna uppskattade sjuksköterskornas tålamod, som bidrog till att all oklar information repeterades och framfördes både muntligt och skriftligt för att de skulle förstå informationen (Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017). Efter att sjuksköterskorna förklarat informationen detaljerat upplevde patienterna möjligheter till delaktighet i omvårdnaden (Carey, Courtney & Stenner, 2011). Patienterna förklarade att de var tillfredsställda med den information som gavs kring de läkemedel som administrerats till dem som resulterade i att en information som ökade deras känsla av delaktighet (Courtney & Stenner, 2011). De upplevde informationen från

sjuksköterskorna som pålitlig, då sjuksköterskorna tydligt beskrev läkemedlet samt dess syfte. Ett exempel på en patientens upplevelse av tillfredsställelse illustreras med följande citat: ”I feel satisfied that they’ve explained everything and what it is for and why. So that you are not in the dark about anything and you know what to expect’’ (Bolster & Manias, 2009, s.160).

Det var också betydelsefullt för patienterna att få diskutera omvårdnadsplanerna med sjuksköterskorna och därmed få en bättre överblick kring sin egen vårdsituation (Benham, Staggers, Mackert, Johnson & deBronkart, 2017: Larsson, Sahlsten, Segesten & Plos, 2011). Patienterna beskrev informationen som ett teamarbete, där patienten upplevde sig själv som en informationskälla, som beskrev sjukdomens symtom medan sjuksköterska var den andra informationskällan som berättade om vilka åtgärden och varför dessa skulle sättas in. Patienterna såg också på sjuksköterskan som den som kunde hjälpa hen att återgå till hur livet och hälsan såg ut innan de hamnade på sjukhuset. I detta citat berömmer patienten sjuksköterskors lyhördhet: ‘’It’s teamwork and you understand each other. You are allowed to speak up, and they actually listen to you’’ (Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017, sid 3). Patienterna ansåg att en klar och lättillgänglig information var mycket viktig för att skapade möjligheter för dem att vara delaktiga i sin omvårdnad (Benham, Staggers, Mackert, Johnson & deBronkart, 2017; Carey, Courtney & Stenner, 2011; Larsson, Sahlsten, Segesten & Plos, 2011; Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017; Tobiano, Bucknall, Marshall, Guinane & Chaboyer, 2016).

5.1.2 Relation till sjuksköterskan

Patienterna upplevde att deras delaktighet i den egna omvårdnaden blev bättre när det fanns en god relation till sjuksköterskan (Carey, Courtney, Stenner, 2011; Gribben, Laird, McCane & MacCorm, 2015; Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall, 2017; Vildan, Stock & Altin, 2016). Det framkom att patienter som upplevde en god relation med sjuksköterskorna, kände lättnad, trygghet och tillit och att detta bidrog till att problemlösningar kunde hittas, vilket gjorde att patienterna mådde bättre för att de kände sig delaktiga (Vildan, Stock & Altin, 2016). Vidare anser patienterna att nivån på deras

delaktighet i den egna omvårdnaden styrs av sjuksköterskornas attityder (Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012). När en god relation med ömsesidig förståelse hade vuxit fram

vågade patienterna lämna över makten till sjuksköterskan. Patienterna upplevde

tillfredsställelse när sjuksköterskorna hade tid för dem, eftersom det gav möjligheter att kunna utveckla en trygg och tillfredsställd relation där patienten var delaktig i omvårdnaden. Den dagliga kontakten med sjuksköterskorna gav patienterna en försäkran om att de inte glömts bort (Gribben, Laird, McCane & MacCorm, 2015; Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012). I detta citat beskrev patienten att sjuksköterskorna gör det de säger att de ska göra:’’… everything they say they’re going to do, they do’’ (Gribben, Laird, McCane & MacCorm, 2015. sid. 5). Carey, Courtney och Stenner (2011) visar i sin artikel att patienterna upplevde att

sjuksköterskorna var mer tillgängliga än läkaren. Vidare framkom att patienterna upplevde att om sjuksköterskorna var lättillgängliga minskade patienternas ångest, medan känslan av säkerhet ökade, vilket i sin tur skapade möjligheter för dem att vara delaktiga i omvårdnaden (Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012). Patienterna var villiga att vara delaktiga vid diskussioner och beslut som fattades kring deras egen omvårdnadsplan och behandlingar, när de kände en bra relation till sjuksköterskan. Eftersom patienterna var experter på sin egen hälsa blev relationen till sjuksköterskan viktig för att hen skulle förstå patientens hälsa (Carey, Courtney, Stenner, 2011: Gribben, Laird, McCane & MacCorm, 2015). Patienterna vägrade spela en passiv roll, utan var istället noga med att vilja vara delaktig i sin egen

omvårdnad och behandling, vilken inte skulle kunna utföras utan deras godkännande. I detta citat beskriver patienten betydelsen av patientens godkännande av vården: ‘’They can never do anything actually, without my approval’’ (Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017, s. 3). Patienterna ansåg att en god relation till sjuksköterskorna gjorde att de kunde lita på

sjuksköterskornas kompetens och därmed att de skulle få den bästa vården (Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012). Då patienterna upplevde att sjuksköterskorna utförde sitt arbete korrekt, var trevliga och omtänksamma blev det enklare att vara delaktig i sin omvårdnad ansåg patienterna (Carey, Courtney, Stenner, 2011; Gribben, Laird, McCane & MacCorm, 2015; Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall, 2017; Vildan, Stock & Altin, 2016).

5.1.3 Anhörigas stöd

Patienterna ansåg att anhörigas stöd under vården hjälpte dem att ta sig igenom

sjukhusvistelsen och skapade möjligheter för dem att vara delaktiga i omvårdnaden (Bolster & Manias, 2009; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017; Owen & Dahlman, 2018). Det upplevdes tillfredsställande att stöttas av anhöriga, som kunde föra deras talan vid exempelvis behov av mer information, men även för att de kunde vara tillgängliga för

patienterna vid tunga tillfällen (Bolster & Manias, 2009).

Patienterna berättade hur anhöriga hjälpte till genom att de till exempel på nätet sökte fakta om sjukdomen, behandlingar, olika omvårdnadsplaner och diagnoser. De anhöriga kunde på så sätt också besvara olika frågor som patienten funderade på. Ibland kunde patienterna glömma att fråga sjuksköterskorna om vissa saker och då kunde de anhöriga förmedla frågorna, vilket gjorde att patienterna kände sig tillfredsställda i sin situation även då sjukdomen fortfarande existerade (Bolster & Manias, 2009: Ringdal, Chaboyer, Ulin,

Bucknall & Oxelmark, 2017). Anhörigas stöd ökade patienternas trygghet och deras tilltro till sjuksköterskorna, samtidigt som det minskade deras känslor av ensamhet. En av patienterna beskrev sin anhörig som sina ögon och öron som fanns tillgänglig när patienten själv inte gjorde det, vilket beskrivs i detta citat: “I'm having him be my eyes and ears too’’ (Owen & Dahlman, 2018, s.4). Anhöriga kunde också ta beslut om patienternas vård, då dessa inte

förstod det medicinska eller upplevde stress över att få för mycket direktiv samtidigt, vilket kändes som en lättnad för patienterna (Owen & Dahlman, 2018).

Patienterna uttryckte också sin tillfredställelse över att de anhöriga fungerade som

väckarklockor och att de exempelvis påminde om att ta tabletterna vid rätt tidpunkt, vilket upplevdes som tryggt (Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017). En del anhöriga tog emot direktiv av sjuksköterskorna eftersom patienterna upplevde att anhörigas

tillgänglighet skapade trygghet och möjligheter för delaktighet i omvårdnad (Bolster & Manias, 2009; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017). Patienterna upplevde att anhöriga som haft samma diagnos blev till ett stöd för patienternas delaktighet i den egna omvårdnaden, genom att anhöriga kunde dela med sig av hur de hanterat egen omvårdnad relaterat till sjukdomstillståndet (Owen & Dahlman, 2018). Följande beskrivs genom detta citat:

I have a lot of immediate family members that have Crohn's disease as well, so I think the most helpful thing is seeing them do the same thing and having them kinda help me with, like with reminding me to take my medications and sort of guiding me what I should and shouldn't do (Owen & Dahlman, 2018, s.5).

Patienterna var enade om att vården fungerade bättre med anhörigas stöd, eftersom det skapade möjligheter för dem att vara delaktiga. När anhöriga var med och hjälpte till

upplevde patienterna energi och kraft till att försöka vara delaktiga (Bolster & Manias, 2009; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017; Owen & Dahlman, 2018).

Patienterna var överens om att bristen på kommunikation ledde till att anhöriga var deras grundkälla, eftersom patienterna och de anhöriga ansåg att sjuksköterskorna många gånger inte gav tillräckligt med upplysning. Det resulterade i att patienterna förlitade sig på den upplysning som söktes fram av anhöriga, vilket gav patienterna möjligheter till att vara delaktiga i omvårdnaden (Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017).

5.2 Hinder för patientens delaktighet

Patienterna upplevde olika hinder som begränsade möjligheter för dem att vara delaktiga i sin omvårdnad.

5.2.1 Tidsbrist

Sjuksköterskornas brist på tid begränsade patienternas delaktighet i vården (Bolster & Manias, 2010; Gribben, Laird, McCance & McCormack, 2015; Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012; Owen & Dahlman, 2019). I detta citat beskrev patienten att sjuksköterskorna inte hade tid att kommunicera med dem: ‘’As it happens, you are feeling miserable, but they (HCPs) don’t have the time to talk to you about it’’ (Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017. sid. 5). Patienterna förklarade den långa väntetiden för att kunna få hjälp av

sjuksköterskorna som jobbig, eftersom den hjälp patienterna var ute efter inte alltid krävde så stora insatser, exempelvis handlade det i vissa fall om att få hjälp för att ta sig till toaletten (Gribben, Laird, McCance & McCormack, 2015). Patienterna var inte alltid tillfredsställda med sjuksköterskornas sätt att fördela sin tid (Bolster & Manias, 2010), vilket kan illustreras

med detta citat: ’’Sometimes they [the medications] weren’t on time…’’ (Bolster & Manias, 2010. sid. 9).

Patienternas kände de sig inte delaktiga i omvårdnaden, utan upplevde sig som förbisedda i synnerhet då sjuksköterskorna enbart utförde en arbetsuppgift inne hos dem, utan att beakta deras närvaro. I detta citat beskriver en patient sin upplevelse så här: ’It makes me feel I’m wasting their time’’ (Gribben, Laird, McCance & McCormack, 2015. sid 6). Patienterna trodde att tidsbristen berodde på personalbrist (Gribben, Laird, McCance & McCormack, 2015). Ett annat dilemma som patienterna tar upp är de ofta förekommande personalbytena, vilka de upplever som påfrestande, eftersom olika vårdare uppfattade vårdens upplägg på olika sätt och därför bidrog till oklarheter för patienten som tappade kontroll över vad som skulle hända härnäst (Bolster & Manias, 2010: Owen & Dahlman, 2018).

En annan företeelse som patienterna kritiserade var att deras delaktighet upplevdes

begränsad, då de inte alltid fick veta allting om resultatet av olika provtagningar eller det som skulle hända härnäst (Owen & Dahlman, 2018). Tidsbristen kunde även orsaka att

sjuksköterskorna blev tilldelade nya patienter, vilket ytterligare begränsade deras tid för varje enskild patient och därmed försämrade patienternas delaktighet. Detta resulterade i att samma trygghet inte längre upplevdes hos patienterna (Gribben, Laird, McCance & McCormack, 2015). När tiden inte räckte till uppstod hinder för deras delaktighet i sin omvårdnad (Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012; Bolster & Manias, 2010; Gribben, Laird, McCance & McCormack, 2015).

5.2.2 Bristande kommunikation

Patienterna upplevde bristande kommunikation som ett hinder för delaktighet vid sin omvårdnad (Alisha, Debronkart, Hutchins, Johnson & Mackert, 2017; Bolster & Manias, 2009; Larsson, Sahlsten, Segesten & Plos, 2011; Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017). Detta resulterade i missnöje hos patienterna, som önskade att de skulle få upplysning utav sjuksköterskorna utan att behöva påpeka det. Patienterna ansåg det självklart att sjuksköterskorna skulle kommunicera om nästkommande steg i omvårdnaden, medan sjuksköterskornas agerande inte alls motsvarade denna önskan utan istället skapade hinder. Patienterna kände sig utanför då

kommunikationen med sjuksköterskorna inte fungerade eller då dessa inte var tillgängliga, vilket uppfattades av vissa patienter som att de exkluderades i vårdprocessen. Resultatet av den bristande kommunikationen upplevdes av patienterna som att det inte fanns någon strukturerad plan som kunde följas upp, utan de fick hantera sin omvårdnad på egen hand (Alisha, Debronkart, Hutchins, Johnson & Mackert, 2017; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017). I detta citat beskriver patienten sin upplevelse av bristande

kommunikation: ’You simply have to speak for yourself, attract attention all the time’’ (Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017. sid. 3).

Patienterna upplevde att sjuksköterskorna undvek att kommunicera då de fick frågor om behandlingar och medicinhantering och vissa patienter kände sig ignorerade och

bortprioriterade (Bolster & Manias, 2009). Dessutom menade en del patienter att de hindrades att komma i kontakt med ansvarig sjuksköterska (Alisha, Debronkart, Hutchins, Johnson & Mackert, 2017; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017). Den bristande kommunikationen som patienterna upplevde gjorde att de upplevde att

sjuksköterskorna planerade omvårdnaden utan deras medverkade eller medvetande om hur omvårdnadsplanen skulle utföra, vilket de upplevde som nonchalant och förklarade att det hindrade dem att vara delaktiga i sin omvårdnad (Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012). En del av patienterna påpekade att de hade svårigheter att förstå vilken ansvaring

sjuksköterska de skulle vända sig till efter utskrivningen ifall det uppstod problem eller funderingar. Den bristande kommunikationen mellan patienterna och sjuksköterskorna orsakade att patienterna upplevde oro gällande sjukdomstillståndet och medicinering (Alisha, Debronkart, Hutchins, Johnson & Mackert, 2017; Bolster & Manias, 2009).

På grund av att sjuksköterskorna inte kommunicerade upplevde patienterna att de bestämde över dem, eftersom det var sjuksköterskorna som hade kunskapen om hur deras vård skulle utformas (Nygårdh, Malm, Wikby & Ahlström, 2012; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017). Dessa hinder ledde till att patienterna var mindre delaktiga, eftersom de upplevde att de inte blev sedda av sjuksköterskorna (Bucknail, Chaboyer, Guinane, Marshall & Tobiano, 2016; Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017). Vidare upplevde patienterna ett hinder när sjuksköterskorna inte bemötte dem med öppenhet och då

sjuksköterskorna inte visade ömsesidighet eller uppmärksamhet, vilket skapade missförstånd och resulterade i att patienterna och sjuksköterskorna pratade förbi varandra (Alisha,

Debronkart, Hutchins, Johnson & Mackert, 2017: Larsson, Sahlsten, Segesten & Plos, 2011).

6 DISKUSSION

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet vid sin egen omvårdnad. Resultatet består av två teman: Möjligheter för patienters delaktighet och Hinder för patienters delaktighet. I resultatdiskussionen diskuteras examensarbetes resultat mot bakgrunden av tidigare forskning, sjuksköterskans ansvarsområde samt det vårdteoretiska perspektivet. Därefter presenteras en metoddiskussion där examensarbetets analys och genomförande diskuteras och slutligen diskuteras etiska överväganden.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i sin egen omvårdnad. Syntesen som gjordes visade att det fanns både möjligheter och hinder gällande patienters delaktighet i omvårdnaden. I resultatet framkom att god information är avgörande för en god omvårdad. Vidare framfördes i resultatet att patienterna upplevde möjligheter till delaktighet då

sjuksköterskorna delade med sig av grundläggande information om sjukdomstillståndet. Den tidigare forskningen om sjuksköterskors upplevelser av patienters delaktighet i deras egen omvårdnad stämmer överens med resultatet, där nyckeln till delaktighet för att kunna utföra en personcentrerad vård är att sjuksköterskorna inser betydelsen av att lära känna

patienterna. När sjuksköterskorna lär känna patienterna kan de göra dem delaktiga och tilldela dem uppgifter som de vet att patienten kan klara av (Clarke, Todd & Ross, 2014; Pongthavornkamol, Khamkon, Phligbua, Cohen & Botti, 2018). Det framkommer även i den

tidigare forskningen att sjuksköterskor betonar att patienten är informationskällan (Oxelmark, Ulin, Chaboyer, Bucknall & Ringdal, 2017). Detta stämmer överens med

resultatet där det framkommer och betonas av patienterna att omvårdnaden inte kan fungera korrekt om inte sjuksköterskorna låter patienterna tala fritt, eftersom patienterna är

informationskällan. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30) ska vården för patienten utföras med god kvalitet, respekt och i samråd med patienten för att tillgodose patientens behov. Detta överensstämmer med det Eriksson (2002) poängterar, nämligen att vårdandet ör bestå av att patienten tar och ger information till sjuksköterskan. I tidigare forskning (Nagel et.al., 2017) framkommer att en öppen dialog är viktig för sjuksköterskor, eftersom det hjälper dem att lyssna och släppa in patienten till att vara delaktig i

omvårdnaden. Informationsutbytet leder till bättre självförtroende, eftersom patienterna även får vara delaktig i sin omvårdnad. Resultatet visade en positiv inverkan på patienterna då de upplevde sjuksköterskornas information som mycket betydelsefull samt att de fick veta att deras egna reflektioner är viktiga därför att de själva sågs som en betydelsefull

informationskälla. Dessutom fick de veta att man borde se sjuksköterskorna som ett

hjälpmedel och att vården inte kan utformas utan informationen från patienten. Detta stärks även av lagen om patienters rättigheter att vara delaktiga i vården och tillsammans med sjukvårdspersonal utforma vården så den gynnar deras hälsa.

I resultatet framkom även att relationen till sjuksköterskorna var av betydelse för

patienternas delaktighet i omvårdnaden. Patienterna upplevde stress och osäkerhet, då de inte fick bekräftelse och den nödvändiga upplysningen. Missnöjet resulterade i bristande tillit gentemot sjuksköterskorna. Patienterna ansåg att beslut gällande deras vård och

sjukdomstillstånd inte skulle fattas i deras frånvaro, därför att då de fick närvara genom hela vårdprocessen upplevdes detta däremot mycket positivt. Detta styrktes i den tidigare

forskningen där det framkom att sjuksköterskorna poängterade betydelsen av att ha en god relation till patienterna för att de skulle kunna utföra sitt yrke på ett tillfredsställande sätt. Tidigare forskning (Larsson, et.al., 2007) nämner att sjuksköterskorna uppfattar att det är svårt att vidmakthålla ett professionellt avstånd till patienterna, eftersom relationen kan bli personlig i strävan efter ömsesidighet och delaktighet. Sjuksköterskorna nämner även att delaktigheten skapar respekt mellan patienten och sjuksköterskan vilket leder till bättre överenskommelse i omvårdnaden där båda partnerna blir tillfredsställda. Larsson et.al (2007) hävdar att sjuksköterskorna betonar betydelsen av att stå på samma grund och ha samma förståelse och samma mål med omvårdnaden som patienten. Detta framgår även i Hälso- och sjukvårdslagen (2017) där det står att vården ska utgå ifrån trygghet, kontinuitet och säkerhet och baseras på respekt för patienternas självbestämmande och integritet. Det speglas även av Erikssons (2002) vårdvetenskapliga begrepp om att människan är en helhet av kropp, själ och ande vilket tyder på att alla tre delarna måste tillfredsställas för att hälsa ska uppnås. Eriksson (2002) anser att ansa, leka, lära är begrepp som bör användas i

omvårdnaden för att uppfylla grundläggande behov hos patienten, men hon menar också att dessa begrepp kan komma i skymundan. Därför poängterar hon att det är av vikt att ha dem i åtanke med tanke på att det är hela människan som ska vårdas.

I resultatet framkom det att anhörigas stöd skapade möjligheter till delaktighet för patienten. Patienterna upplevde att stöd från anhöriga bidrog till att de blev mer intresserade av att eftersöka information och kunskap om sin sjukdom. Det visade sig också att om någon anhörig tidigare drabbats av samma sjukdom och kunde dela med sig av sina erfarenheter, var det till stor hjälp för patienten. Anhörigas närvaro ökade patienternas känsla av trygghet och då speciellt om patienten var sängliggande och inte kunde ta sig upp själv. I resultatet

påvisades att patienterna var tillfredsställda med att ha anhöriga närvarande som stöd, eftersom det minskade deras stress. Det visade sig också att de anhörigas närvarande var till stöd om kommunikationen eller informationen med sjuksköterskan brast och då

missförstånd uppstått. Dessutom framkom det i resultatet att patienterna gjorde sig delaktiga genom anhöriga, när de själva inte förstod eller hade förmåga att förstå det sjuksköterskorna förmedlade, eftersom de anhöriga då kunde hjälpa till att få fram korrekt information, vilket ledde till att patienterna upplevde möjligheter av delaktighet i omvårdnaden. Det visade sig också i resultatet att inte alla patienter önskade att vara delaktiga i sin egen vård. En del av dem var inte intresserade av sin omvårdnad eller sitt sjukdomstillstånd, vilket exempelvis kunde bero på rädsla eller bristande svenskkunskaper.

I resultatet framkom det att tidsbristen var ett hinder för patienternas möjlighet till

delaktighet i omvårdnad. Patienterna upplevde att de förbisågs av sjuksköterskorna samt att dessa inte var tillgängliga när patienterna var i behov av deras närvaro. Några av patienterna hade inte förståelse och empati för sjuksköterskans arbetsbelastning utan kände bara

missnöje då de inte omedelbart fick hjälp. Dessa patienter trodde inte att tidsbristen orsakades av att sjuksköterskorna var överbelastade, utan de menade istället att

sjuksköterskorna bara satt inne på expeditionen. En egen reflektion är att patientens tidigare upplevelse av vården kan ha inverkat på hur patienten hanterade de olika situationerna, samt hur sjuksköterskorna har förhållit sig gentemot patienternas möjligheter till delaktighet. I tidigare forskning framkom det att sjuksköterskornas tidsbrist inte var på grund av att de satt inne i expeditionen utan att det istället var på grund av brist på personal och överbelastning (Malifait, Eeckloo & Van Hecke, 2017). I tidigare forskning beskriver sjuksköterskorna tidsbristen som en negativ orsak till att de inte alltid kunde prestera ett gott bemötande, eftersom tidsbristen inte medgav ett tillfälle för sjuksköterskorna ge en personcentrerad vård (Tobian, Bucknall, Sladdin, Whitty & Chaboyer, 2018). Det framgick även i tidigare forskning att sjuksköterskorna ansåg att tidsbristen ibland hindrade dem från att värna om patientens autonomi (Nagel et.al., 2017: Peltro Piri et.al., 2013). I resultatet framkom det att patienterna upplevde oro, obehag och rädsla på grund av tids-och personalbristen. Patienterna upplevde att de inte fick svar på vad som skulle hända härnäst vilket resulterade till känsla av obehag och övergivenhet. Det framkom även i resultatet att patienterna föredrog att läkaren

diskuterade vård och behandling med patienterna för att få mer förståelse för deras sjukdomstillstånd.

I resultatet framhöll vissa patienter att de verkligen ville vara delaktiga i sin egen omvårdnad, men att sjuksköterskornas brist på kommunikation och lyhördhet gjorde detta omöjligt. Patienterna upplevde att sjuksköterskorna undvek att kommunicera kring frågor gällande medicinering och behandlingar, vilket resulterade i känslor av oro och utanförskap. Tidigare forskning motbevisar detta och förklarar att när sjuksköterskor kommunicerar och ställer frågor ger det patienter utrymme att uttrycka åsikter och funderingar, vilket

sjuksköterskorna menar gynnar deras möjlighet till att utföra personcentrerad vård (Nagel et.al., 2017). En väsentlig orsak till att vissa patienter upplevde utanförskapet berodde på att de inte fick delta då deras omvårdnadsplaner planerades. I den tidigare forskningen

framkom att sjuksköterskor hävdade att stora språkskillnader orsakade bristande

kommunikation (Ali & Johnson, 2016), vilket de ansåg var förödande för kommunikationen, som de ansåg är en viktig del av delaktigheten, eftersom den skapar förståelse för patientens problem, behov och begär. Erikssons (2002) teori framhåller att en helhetssyn på människan uppnås genom kommunikation och interaktion mellan patient och sjuksköterska. Jag anser att patienter bör ha möjligheter till att kommunicera fritt med sjuksköterskor, som då får

väsentlig information för att kunna minska patientens oro och utanförskap. Patienter har rätt till vård och kommunikationen får inte brista, eftersom den behövs för patienters delaktighet, då kommunikationen är grunden för att en vårdplan ska kunna etableras, vilken i sig är mycket betydelsefull för patienters hälsotillstånd.

6.2 Metoddiskussion

En kvalitativ litteraturstudie valdes eftersom syftet var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i omvårdnaden. För att beskriva patienters upplevelser gjordes en bedömning av att Evans (2002) metod, som visade sig vara relevant, eftersom metoden har fokus på

upplevelser. För möjligheter att skapa en bredare och fördjupad förståelse användes Fribergs (2012) beskrivning av användningen av kvalitativ ansats. Efter fastställandet av

examensarbetets syfte påbörjades sökningen av relevanta artiklar. Sökorden valdes med noggrannhet och begränsningar i förhållande till examensarbetes syfte. I denna

litteraturstudie nyttjades tio kvalitativa artiklar där varje artikel fokuserade på patienters subjektiva upplevelser av delaktighet. Inklusionskriterier riktade in sig på sjukhusmiljön, medan de artiklar som prioriterades bort var artiklar som utgick från sjuksköterske- och anhörigperspektiv.

Artiklarna som nyttjades var inte äldre än tio år. Anledningen till detta var att artiklarna skulle vara relevanta för sjuksköterskor i allmänhet. Problematiken som kan uppstå med otillräckliga avgränsningar är att resultatet kan bli alltför brett, otydligt och ytligt. CIHNAL plus och Pubmed användes som databaser, eftersom dessa inriktar sig på vårdvetenskaplig forskning. Fördelen med användning av dessa databaser var att de var lättförståeliga och enkla att söka efter artiklar i samt att det var lätt att skriva in sökord och booleska

sökoperatörer. Nackdelen med Pubmed var att begränsning för Peer-Review inte existerade. Istället användes Ulrichweb (2017) som hjälpande metod för att tydliggöra att artiklarna var vetenskapligt granskade. Fördelen med Ulrichweb (2017) var att den var lättförståelig och enkel att navigera.

Utmaningen som stöttes på med Evans (2002) beskrivande syntes var att nyckelfynden som skapade subteman och teman inte skulle tolkas. Syntesen grundades på att enbart beskriva det som framgick utifrån materialet och att materialet inte fick tolkas självständigt. På grund av att artiklarna var skrivna på engelska blev detta en utmaning, eftersom subteman och teman skrevs utifrån det svenska språket. En annan utmaning var det självständiga skrivandet, som försvårades då författaren inte hade en annan författare att diskutera nyckelfynd med. Istället gjordes ett separat dokument där nyckelfynden klistrades in. Dokumentet fick därefter vila i två dagar för att sedan läsas och förstås utifrån en ny infallsvinkel.

Polit och Beck (2016) nämner att en kvalitativ metod ska utföras med begreppen

trovärdighet, giltighet och överförbarhet för att säkerställa att en studie är av god kvalitet. Dessa forskare anser dock att överförbarheten kan påverkas, eftersom en kvalitativ metod ofta utgår från alltför få deltagare. Själv anser jag att nackdelen med färre deltagare är att upplevelserna endast utgår från dessa patienter, vilket inte ger en helhetsbild av alla patienters upplevelser av delaktighet i sjuksköterskor omvårdnad. Polit och Beck (2016) påpekar ytterligare att upplevelser är subjektiva och därför inte överförbara. Dessutom menar Polit och Beck (2016) att en studies överförbarhet ska innebära att resultatet kan

överflyttas till andra platser, människor eller områden och där kunna producera liknande resultat. Själv anser jag att kravet på överförbarhet är ett positivt kriterium för att säkerställa en metods kvalitet, eftersom utomstående människor ska ha möjligheter att relatera till innehållet. Resultatet ska bygga på sanning och vara giltig, eftersom det kan uppstå svårigheter i att uppnå trovärdighet utan dessa utgångspunkter. Det som påverkar överförbarheten är resultatets informationsmängd, dock kan denna mängd påverkas av författaren. På grund av att innehållsmängden i förväg kan begränsas. Överförbarheten överförs över tid när innehållet är pålitligt med god kvalitet enligt Polit och Beck (2016). Examensarbetets överförbarhet stärks genom att valda artiklar i resultatet är på engelska, vilket ökar tillgången på relevant undersökningsmaterial samtidigt som examensarbetet inte begränsas till att endast vara aktuellt i Sverige. Genom att ingen artikel är äldre än tio år stärker det artiklarnas relevans och aktualitet. Författaren anser att delaktigheten är av värde som leder till en djupare förståelse för patienters upplevelser ur ett sjuksköterskeperspektiv. Vidare stärker tioårsramen innehållet, eftersom där även ingår ny forskning, vilket bidrar till att läsaren blir uppdaterad inom den senaste forskningen inom området.

Trovärdighet är ett sätt där läsaren övertygas om studiens rimlighet och resultatets giltighet (Henricsson, 2017). Friberg (2012) hävdar att trovärdigheten för en undersökning grundas på de kvalitetsfrågor, som granskar artiklarnas metod, syfte, problem och resultat. Detta har tagits i beaktande vid arbetet med detta examensarbete, där varje artikel noggrant granskats utifrån dessa kriterier. Genom att använda den beskrivande syntesen av Evans (2002), skapades en trovärdighet som besvarade syftet. Dessutom stärktes trovärdigheten, eftersom författaren inte tolkat eller använt sig utav egna värderingar och dessutom ger flera citat en transparants som stärker trovärdigheten i examensarbetet. Dock anser jag att citaten inte enbart stärker innehållet i trovärdighet, utan även känslan av samhörighet för patienters upplevelser som därmed kan beaktas och lyftas fram. Fortsättningsvis lyfter Polit och Beck (2016) fram trovärdigheten ur Lincoln och Gubas vision som ett övergripande mål för kvalitativ ansats. Visionen har två perspektiv varav det första innebär att använda sig utav fyndens trovärdighet, medan det andra perspektivet handlar om att vidta åtgärder för att undvika att återge egna åsikter och tankar, utan istället ge utrymme för läsaren att själv tolka innehållet stärker det trovärdigheten.

Giltigheten för ett examensarbete ökar med en kvalitetsgranskning (Henricsson, 2017). Till examensarbete valdes nio granskningsfrågor som enbart kunde besvaras med Ja eller Nej. Granskningsfrågorna grundar sig på ett poängsystem som användes av författaren där artiklarnas kvalitet granskades för att kunna inkluderas i resultatet. För att artiklarna skulle anses vara av låg kvalitet skulle de ha ett till fem poäng med Ja svar, medelkvalitet krävde sex till sju poäng med Ja svar slutligen högkvalitet som krävde åtta till nio Ja svar. De utvalda artiklarna för examensarbete varutav högkvalitet och hade svarat Ja på åtta till nio frågor. Användning av granskningsfrågorna var av positivinverkan, eftersom frågorna vägledde författaren i rätt riktning för att kunna besvara syftet i den kvalitativa litteraturstudien. Nackdelen blev att alla femton frågor inte valdes ut, eftersom de inte upplevdes av samma relevans som de nio utvalda granskningsfrågor och skulle därmed inte blivit av samma innebörd. Dock anser jag att alla kvalitetsfrågor kunna användas i framtida examensarbeten och därmed få en annan utgångspunkt och giltighet som vore av intresse att fördjupas i.