UTREDNING KRING TOLKNINGEN AV ”LITEN AVVIKELSE”

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

UTREDNING KRING TOLKNINGEN AV

”LITEN AVVIKELSE”

INVESTIGATION ON THE INTERPRETATION OF

”SMALL DEVIATION”

Beatrice Arveståhl

Susan Lehtinen

EXAMENSARBETE 2017

Byggnadsteknik

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom

Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Ann-Marie Dahl

Handledare: Henrik Linderoth

Omfattning: 15 hp

Abstract

i

Abstract

Purpose: In Sweden, a municipal plan monopoly is used to regulate what, how and

where you can or cannot build. How the plans, in the shape of comprehensive and

detailed development plans, are formed is in turn regulated by the Planning and

Building Act (PBL). Throughout history, Swedish building regulations have gone

through many more or less extensive changes with the overall goal to improve our built

environment and simplify or streamline the planning and building processes. From this

comes the term small deviation, which in PBL is used to allow building permits that

deviate from the detailed development plan, provided that the deviation is small. There

is, however, no explanation in the law as to what this might mean in practice, and so

there are large differences in terms of interpretation and application.

The goal of this study is to analyse how the term small deviation according to PBL,

chapter 9 § 31b is interpreted and applicated in building permit trials.

Method: The methods used in this study are interviews (with building permit officers)

and document analysis (of building permit decisions from quarter two, 2016, and court

cases from the Land and Environment Court of Appeal).

Findings: How deviations are interpreted does indeed vastly differ, and while the

municipalities do work in a similar manner to determine whether a deviation could be

considered small, there are significant differences. Only in the matter of built area on a

property, the three studied municipalities all have different practices in what size of

violation may be considered small, and the building permit officers in one of these

municipalities still deviate from this. In eight out of 13 court cases, the Land and

Environment Court of Appeal judged differently from the previous authorities. Only in

one did all authorities agree.

Implications: The findings implicate the following:

• There are remarkable differences in how small deviation is assessed.

• De biggest differences are between the local building permit officers and the

Land and Environment Court of Appeal.

• The factors that affect the assessment on a municipal level the most are

experience, precedent cases and discussion with colleagues.

Limitations: A wider study containing more information from several municipalities

and an analysis of the material accessible to the municipalities for guidance to assess

deviations would provide a clearer answer as to what affects the interpretation.

Keywords: PBL, Planning and Building Act, building permits, law interpretation,

interpretation, deviation, small deviation, deviation from detailed development plan,

sensemaking, the Land and Environment Court of Appeal

Sammanfattning

ii

Sammanfattning

Syfte: I Sverige används ett kommunalt planmonopol som regleras av Plan- och

bygglagen (PBL) 2010:900. Planerna i form av översikts- och detaljplaner reglerar vad,

hur och var man får eller inte får bygga. Genom åren har PBL många gånger genomgått

mer eller mindre omfattande förändringar med det övergripande syftet att förbättra

svensk byggd miljö och förenkla eller effektivisera plan- och byggprocessen, därför har

begreppet liten avvikelse tillkommit i PBL. I författningen framgår att det trots

avvikelser från planbestämmelser är möjligt att bevilja bygglov, förutsatt att avvikelsen

är liten. Det saknas dock förklaringar i PBL kring vad detta kan innebära, och stora

skillnader i bedömningen kring vad som kan anses vara en liten avvikelse finns.

Målet med arbetet är att analysera hur begreppet liten avvikelse enligt PBL, kap 9 § 31b

tolkas och appliceras vid bygglovshandläggning.

Metod: De metoder som använts i undersökningen är intervjuer (med

bygglovshandläggare) och dokumentanalys (av bygglovsbeslut kvartal två, 2016, och

rättsfall i Mark- och miljööverdomstolen från 2016).

Resultat: Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur liten avvikelse tolkas och

appliceras, både mellan olika instanser och på kommunal nivå. Medan kommunerna

använder dylika metoder för att avgöra om en avvikelse kan anses vara liten, finns det

även avsevärda skillnader i bedömningen. Bara när det gäller byggrätt har kommunerna

i undersökningen riktvärden det är stor skillnad på. I åtta av 13 fall bedömde Mark- och

miljööverdomstolen olika från samtliga tidigare instanser, och bara i ett fall var samtliga

överens om graden av avvikelse.

Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från resultatet är att:

• Det finns anmärkningsvärda skillnader i hur liten avvikelse bedöms.

• De största skillnaderna är mellan den lokala nämnden och Mark- och

miljööverdomstolen.

• Det som främst påverkar bedömningen på kommunal nivå är erfarenhet,

prejudicerande rättsfall och diskussion med kollegor.

Begränsningar: En bredare undersökning med fler kommuner och bygglovsbeslut från

en längre tidsperiod i kombination med en analys av det material som finns för att hjälpa

bygglovshandläggare bedöma avvikelser hade kunnat ge ett tydligare svar på vad som

påverkar tolkningen. Det hade också gett ett tydligare svar på hur skillnaderna

huvudsakligen ser ut, vilket i sin tur gjort det möjligt att ta fram förslag till lösningar.

Nyckelord: PBL, Plan- och bygglagen, bygglov, lagtolkning, tolkning, avvikelse, liten

avvikelse, avvikelse från detaljplan, meningsskapande, MÖD, Mark- och

miljööverdomstolen

Förkortningar och begreppsförklaring

iii

Förkortningar och begreppsförklaring

PBL

Plan- och bygglagen (SFS 2010:900)

PBF

Plan- och byggförordningen (SFS 2011:338)

BBR

Boverkets byggregler (BFS 2011:6)

ÄPBL

Äldre plan- och bygglagen (SFS 1987:10)

BS

Byggnadsstadgan (SFS 1959:612)

ÄDP

Ändring av detaljplan

BYA

Byggnadsarea

BTA

Bruttoarea

LN

Lokal nämnd (byggnadsnämnd, samhällsplaneringsnämnd, el. motsv.)

LS

Länsstyrelsen

MMD

Mark- och miljödomstolen

MÖD

Mark- och miljööverdomstolen

Prickmark/prickad mark

Markområden som i detaljplan markerats med prickig skraffering. Detta innebär att det

inte är tillåtet att bygga på marken, vare sig under eller över. Bygglovsbefriade åtgärder

såsom Attefallshus är undantagna bestämmelsen förutsatt grannarnas godkännande.

Byggrätt

Med byggrätt menas den andel av fastigheten som det är tillåtet att bygga på. Denna

kan t.ex. ligga på 20–25 % för småhusfastigheter. Normalt exkluderas bygglovsbefriade

åtgärder från denna bestämmelse.

Byggnadsarea (BYA)

Den area som en byggnad upptar på marken. I bygglovssammanhang är ofta

byggnadsarean byggrätten, men det behöver inte nödvändigtvis vara samma sak.

Bruttoarea (BTA)

Den area som alla våningsplan upptar, inklusive övre våningsplan och väggarea, dock

inte öppningar i bjälklag.

Byggnadshöjd

Generellt gäller att byggnadshöjden räknas från markens medelnivå invid byggnaden,

men det finns undantag för byggnader som ligger mindre än sex meter från allmän plats.

Då räknas byggnadshöjden från den allmänna platsens medelnivå längs med

tomtgränsen.

Höjden räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders

lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak (enligt PBF 2011:338).

Korsmark

Markområden som i detaljplan markerats med ett mönster av kors. Skrafferingen

indikerar att marken endast får bebyggas med komplementbyggnader, och

skrafferingen gäller både över och under marken.

Innehållsförteckning

iv

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

2

Metod och genomförande ... 4

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4

2.2.1 Frågeställning ett ... 4

2.2.2 Frågeställning två ... 5

2.2.3 Frågeställning tre ... 5

2.3 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5

2.3.1 Intervjuer ... 5

2.3.2 Dokumentanalys ... 5

2.4 ARBETSGÅNG ... 5

2.4.1 Intervjuer ... 7

2.4.2 Insamling av textdokument ... 7

2.4.3 Bearbetning och analys av data ... 7

2.5 TROVÄRDIGHET ... 7

2.5.1 Reliabilitet i arbetet ... 9

2.5.2 Validitet i arbetet ... 9

3

Teoretiskt ramverk ... 10

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 10

3.2 SENSEMAKING/MENINGSSKAPANDE ... 10

3.2.1 Meningsskapandets sju egenskaper ... 11

3.3 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 13

Innehållsförteckning

v

4.2 EMPIRI B– BYGGLOVSBESLUT TAGNA KVARTAL TVÅ,2016 ... 19

4.2.1 Mullsjö Kommun ... 19

4.2.2 Nässjö Kommun ... 20

4.2.3 Jönköpings Kommun ... 21

4.3 EMPIRI C– RÄTTSFALL FRÅN 2016 ... 23

4.3.1 Överklagat till länsstyrelsen i Jönköping ... 23

4.3.2 Överklagat till Mark- och miljööverdomstolen (Svea hovrätt) ... 23

4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 30

5

Analys och resultat ... 31

5.1 ANALYS ... 31

5.2 RESULTAT –FRÅGESTÄLLNING ETT ... 34

5.3 RESULTAT –FRÅGESTÄLLNING TVÅ ... 35

5.4 RESULTAT –FRÅGESTÄLLNING TRE ... 35

5.5 KOPPLING TILL MÅLET ... 36

6

Diskussion och slutsatser ... 37

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 37

6.2 METODDISKUSSION ... 37

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 37

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 37

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 38

Tabeller ... 39

Figurer ... 40

Referenser ... 41

Inledning

1

1

Inledning

1.1 Bakgrund

Bygglovsansökan är en process som alla fastighetsägare någon gång stöter på. Det

pågår konstant diskussioner kring hur denna process kan effektiviseras och förenklas

för samtliga inblandade parter, men effektiviseringen och förenklingen ska ske utan att

åtgärderna innebär en förminskning av framför allt kommunens auktoritet när det

kommer till stadsplanering.

Det har sedan länge rått bostadsbrist i Sverige, främst i landets stora städer. Utöver den

ständigt växande befolkningen har landet även genomgått en urbanisering, där många

som tidigare bott på landsbygden sökt sig in till städerna då dessa har bättre ekonomiska

möjligheter än vad som finns på landsbygden (Lucci, Mansour-Ille, Easton-Calabria, &

Cummings, 2016). Trots att det byggs en hel del nya bostäder runt om i landet är det

långt ifrån tillräckligt för att fylla det behov som finns (Nybyggarkommisionen, 2014).

I kampen för att minska bostadsbristen jobbas det mycket på att effektivisera och

därmed skynda på allt från projektering och bygglovsansökan till byggande. Under

bygglovsprocessen ansöker byggherren om bygglov, som sedan handläggs av

tjänstemän som granskar bygglovshandlingarna enligt gällande bestämmelser.

1.2 Problembeskrivning

Sverige har under många hundra år haft lagar som reglerar hur och var man får bygga.

År 2017 är det främst Plan- och bygglagen (PBL) som gäller, denna reglerar bl.a. hur

kommuner tar fram översikts- och detaljplaner, som i sin tur reglerar vad som får

byggas och var.

PBL tillsammans med Boverkets Byggregler (BBR) har tillkommit för att främst

skydda människa, djur och natur genom att förebygga skadliga bebyggda miljöer, men

enligt forskning (Jackson, 2015) kan restriktiv reglering av markanvändningen kraftigt

hämma bostadsbyggandet. Konsekvenserna av att det byggs för lite blir att

bostadsbristen ökar och priserna på befintliga bostäder stiger i takt med efterfrågan. Det

finns tydliga samband mellan ett samhälles lagar kring markanvändning och ekonomi.

Till exempel kan en reducering av lagar och regleringar bidra till att en orts tillväxt ökar

kraftigt, beroende på hur dessa ändringar implementeras, men denna tillväxt är då

enbart temporär (Burnett, 2016).

Svensk bygglag har genomgått ett flertal mer eller mindre omfattande ändringar, vilket

framför allt gäller hur vi reglerar byggnation genom kommunala planer. Moderna

detaljplaner är utformade för att ge rum åt individualitet och frihet, men för att

ytterligare underlätta finns utrymme för en än mer nyanserad tillämpning genom det

som kallas liten avvikelse i PBL.

Liten avvikelse är ingen ny företeelse utan har funnits länge under olika benämningar, i

Äldre plan- och bygglagen (ÄPBL) kallades det för mindre avvikelse.

Omformuleringen gjordes i samband med att nya PBL utformades med det

övergripande målet att förenkla plan- och byggprocesserna (Prop. 2009/10:170), men i

en undersökning inför antagandet av nya PBL konstaterades det att liten avvikelse är ett

diffust begrepp som med tiden borde bli lättare att tolka (Kalbro & Lindgren, 2008).

Inledning

2

I årsskiftet 2014/2015 kom en ändring i PBL. I denna lagändring fanns nya regler om

"särskild avvikelseförklaring" och "nya möjligheter för att avvika från en detaljplan"

(Boverket, 2015), detta för att förenkla processen ytterligare.

I PBL kap 9 § 31 b står nu (mars 2017) följande:

"31 b § Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov

ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller

områdesbestämmelser,

1. om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller

områdesbestämmelsernas syfte och

2. Avvikelsen är liten, eller

3. Åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att

området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt

sätt." Lag (2014:900).

Enligt en rapport från Boverket (2013) är en av de vanligare anledningarna till att

länsstyrelser efter överklagan upphäver ett bygglovsbeslut att det finns oklarheter kring

begreppet liten/mindre avvikelse, i form av tolkningssvårigheter.

Det är ingen nyhet att lagen, både i Sverige och internationellt, ofta är något som måste

tolkas och att det kan finnas svårigheter kring detta. Melander och Samuelsson (2003)

uttrycker det enligt nedan:

”Reglerna, som skall uttolkas ur den uppsättning texter som

hänförs till rättskällorna, skall tillämpas på faktiska

omständigheter, på verkligheten, och verkligheten är öppen,

föränderlig och komplex.”

Författarna skriver även att det ligger i juridikens natur att det uppstår ett

tolkningsproblem, och att en anledning till detta kan vara att det inte kan finnas en regel

för varje specifik situation. Detta ger då att reglerna måste vara ganska vaga. När det

kommer till begreppet liten avvikelse, blir detta tydligt då det inte finns regler för vilka

avvikelser som kan anses små, och det inte finns enskilda regler för varje möjlig

kombination av avvikelser.

Gunnarsson (2009) skriver i en artikel att det är lagtexten som är den huvudsakliga

juridiska källan, oavsett om den som ska tillämpa lagen är juridiskt skolad eller inte. I

artikeln skriver hon även om hur det kan gå till när exempelvis en tjänsteman ska tolka

lagen:

”Det normala begripandet av en lagtext innebär mentala

kopplingar mellan ett verkligt fall och lagtexten. Läsaren kopplar

från fallet till lagtexten, men också från lagtexten till fallet.”

Gunnarsson (2009) menar även att läsaren i fall där lagtexten ska tillämpas på en

situation relaterar texten till sin egen omvärldsuppfattning. Det kan tänkas att

tjänstemän, i tolkning av begreppet liten avvikelse, då kopplar detta till sin egen unika

referensram, som grundar sig i deras bakgrund och omvärldsuppfattning. Det är alltså

inte långsökt att anta att varje ärende är unikt, både när man ser till ärendets egna

Inledning

3

egenskaper, men också till hur lagen tolkas i prövningen av ärendet. Detta kan även

kopplas till begreppet sensemaking, eller meningsskapande, som beskrivs i kapitel 3.

I denna undersökning har det utretts hur begreppet liten avvikelse i PBL används och

tolkas, då det i PBL saknas definitioner och riktlinjer för vad som menas bortom att

avvikelsen ska vara ”rimlig” gentemot rådande bygglagstiftning och detaljplanens

ändamål.

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med arbetet var att analysera hur begreppet liten avvikelse enligt PBL, kap 9,

tolkas och appliceras vid bygglovshandläggning.

Frågeställningarna är således:

1. Hur tolkas och appliceras liten avvikelse?

2. Vad påverkar tolkningen av begreppet?

3. Hur påverkar tolkningen hur begreppet appliceras?

1.4 Avgränsningar

Effekten av lagen och hur den definieras omfattas inte av undersökningen, då detta

redan är undersökt i flertal studier av varierande vetenskaplig grad. Vissa av dessa

studier har dock använts som referensmaterial. Undersökningen har också avgränsats

till endast tre kommuner, trots att inkluderande av fler kommuner skulle kunna ge en

tydligare bild av hur det ser ut mer generellt. Detta på grund av undersökningens

begränsade omfattning.

1.5 Disposition

Kapitel 1, Inledning, behandlar bakgrunden till problemet, förklarar vilket problemet är

och varför detta problem är relevant. Kapitlet innehåller även undersökningens mål och

frågeställningar samt avgränsningar och detta avsnitt, som beskriver rapportens

disposition.

Kapitel 2, Metod och genomförande, beskriver hur undersökningen genomfördes, de

metoder som använts i respektive steg i undersökningen, samt metodernas trovärdighet

och lämplighet för att besvara frågeställningarna illustreras.

Kapitel 3, Teoretiskt ramverk, presenterar det teoretiska ramverket som undersökningen

byggts på, samt hur detta kopplas till frågeställningarna. I detta fall presenteras teorin

om meningsskapande, den teori som syftar till människans tendens att vilja förstå och

skapa ordning till handlingar och händelser.

Kapitel 4, Empiri, innehåller all insamlad empiri som samlats in med metoderna

beskrivna i kapitel 2, Metod och genomförande. I detta kapitel redovisas intervjuer med

personal från tre kommuner i Jönköpings län samt en dokumentanalys genomförd med

handlingar från kommunerna och från högre instanser.

Kapitel 5, Analys och resultat, innehåller en analys av insamlad empiri samt resultatet

från denna analys.

Kapitel 6, Diskussioner och slutsatser, innehåller diskussion och slutsatstagande

baserat på tidigare kapitel, men också förslag på vidare forskning inom området.

Metod och genomförande

4

2

Metod och genomförande

2.1 Undersökningsstrategi

För att få klarhet i vad som menas med liten avvikelse behövs kunskap om PBL och hur

denna används i kommunernas arbete för att ta fram översikts- och detaljplaner samt

under

bygglovshandläggning. Granskning

av

avslutade

rättsfall

och

bygglovsprövningar illustrerar vad de olika organisationerna ser i frågan, medan

intervjuer klargör vad enskilda parter anser vara en liten avvikelse och hur man arbetar

med frågan.

De metoder som använts i undersökningen är intervjuer med tjänstemän och

dokumentanalys av rättsfall och avslutade ärenden, vilket således gör att både

kvalitativa och kvantitativa metoder använts. Detta är lämpligt då undersökningen

studerar hur termen liten avvikelse tolkas och appliceras samt hur t.ex. tjänstemäns

bakgrund kan ha påverkat skillnader i tolkningen.

Enligt Monica Dalen (2015) handlar kvalitativ forskning i grunden om att förstå hur

informanten upplever sin sociala värld, för att sedan omvandla den insamlade

informationen till något vetenskapligt hanterbart. Dalen uttrycker det även som att:

”Ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om

fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala

verksamhet.”

I denna studie är det då fenomenet liten avvikelse som berörts. Den kvalitativa

bearbetningen och analysen kompletteras av en kvantitativ bearbetning, analys och

beskrivning av insamlade data. Som verktyg för detta har deskriptiv statistik använts

för att bl.a. omvandla insamlade data till tabeller och diagram som är lättare att

analysera ur ett vetenskapligt perspektiv, och på så vis har det exempelvis tagits fram

trender och gemensamma nämnare för att ge svar på frågeställningarna (Davidson &

Patel, 2011).

Undersökningen har utförts induktivt; genom att kartlägga hur begreppet liten avvikelse

i lagtexten tolkas av ett begränsat antal handläggare och i ett mindre antal kommuner,

formuleras ett mönster som kan förklara hur det ser ut i stort (Davidson & Patel, 2011).

För att generalisera slutsatserna så långt det går har även rättsfall använts som en

ytterligare källa. Denna slutsats kan sedan vidare testas på kommuner i andra delar av

landet och under andra tidsperioder.

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

2.2.1

Frågeställning ett

Den första frågeställningen, ”Hur tolkas och appliceras liten avvikelse?” har besvarats

främst genom dokumentanalys av rättsfall och bygglovsbeslut tagna hos utvalda

kommuner under kvartal två, 2016, men även delvis genom intervjuer med tjänstemän.

Rättsslut och avslutade ärenden ger en klar bild över hur de olika besluten för att neka

eller godkänna bygglovsansökan motiverats. Intervjuer visar bland annat hur avvikelser

prioriteras, det vill säga vilken typ av avvikelser som anses mer godtagbara än andra,

Metod och genomförande

5

och hur tankegången kan se ut när det kommer till ärenden där flera avvikelser är

aktuella.

2.2.2

Frågeställning två

Frågeställningen ”Vad påverkar tolkningen av begreppet?” har främst besvarats med

hjälp av intervjuer med tjänstemän, men även delvis av dokumentanalys av rättsslut.

Även här har dokumentanalys av rättsslut använts för att kartlägga hur besluten

motiverats. Intervjuer med tjänstemän ger en bild av deras bakgrund och tidigare

erfarenhet, vilket i sin tur kopplats till beslutsmotiveringar.

2.2.3

Frågeställning tre

Den tredje frågeställningen, ”Hur påverkar tolkningen hur begreppet appliceras?”, har

besvarats med hjälp av intervjuer och dokumentanalys, men även analys av resultaten

för frågeställning ett och två, då denna kan anses vara en följdfråga.

2.3 Valda metoder för datainsamling

Intervjuer och dokumentanalys har valts som metoder för datainsamling, vars

applicering på frågeställningarna beskrivs nedan.

2.3.1

Intervjuer

Intervjuer med tjänstemän som beslutar om bygglov har använts för att få svar kring

hur man tänker kring avvikelser, och om det finns kopplingar mellan tjänstemän med

lika eller olika bakgrund.

Intervjuerna har genomförts med en relativt låg grad av standardisering och en något

högre grad av strukturering, då frågorna var relativt fokuserade men informanten

svarade med egna ord och det fanns möjlighet att ställa följdfrågor (Davidson & Patel,

2011). Anledningen till att just intervjuer valts som datainsamlingsmetod är att detta

ger informanten en möjlighet till att fritt berätta hur de tänker kring ämnet.

2.3.2

Dokumentanalys

Dokumentanalys har använts i undersökningen för analys av beslutsmotivering i

ärenden som innehållit avvikelser, både på lokal nivå och för ärenden som överklagats

till högre instanser.

2.4 Arbetsgång

I figur 1 nedan framgår i vilken ordning arbetet gjorts, och i vilka kapitel i rapporten

som de olika delarna redovisas. Efter att ett problem konstaterats, gjordes

informationssökning och en litteraturstudie för att ytterligare definiera problemet och

ta fram frågeställningar, samt för att ta fram lämpliga metoder för att besvara

frågeställningarna. En litteraturstudie gjordes även för att hitta en teori som är lämplig

för bearbetning av empiri (insamlade data i figur 1).

Litteraturstudien och informationssökningen började med en sökning i Google Scholar

och högskolebibliotekets sökmotor med sökorden bygglov, lagtolkning, tolkning,

interpretation, iterpreting law, building permits, liten avvikelse, avvikelse från

detaljplan, sensemaking och meningsskapande.

Metod och genomförande

6

Metod och genomförande

7

2.4.1

Intervjuer

Intervjuerna genomfördes med låg grad av standardisering och en något högre grad av

strukturering. Informanterna besvarade ca 15 frågor, men det lämnades rum för

eventuella följdfrågor och för informanten själv att lägga till information som inte

täcktes av intervjufrågorna. Se bilaga 3 för intervjuunderlag.

Intervjuerna gjordes på informanternas arbetsplats, och innan intervjun påbörjades fick

de signera ett dokument där de gick med på att allt som sägs får användas i arbetet.

Informanterna fick sedan texten som skrivits utifrån intervjun för godkännande, för att

garantera att rätt information kommit fram.

När innehållet från intervjuerna skulle föras in i rapporten, blev samtliga informanter

tilldelade pseudonymer för att säkerställa anonymitet.

2.4.2

Insamling av textdokument

Dokumentinsamlingen började med en sökning i Google, men de olika typerna av

dokument kommer från olika källor. Alla dokument som använts i arbetet är offentliga

dokument, och fanns att tillgå genom instansen i fråga enligt tabell 1 nedan.

Tabell 1: Källor för insamling av textdokument (Arveståhl och Lehtinen, 2017)

Typ av dokument

Dokumentskälla

Bygglov

Bygglovsbeslut från intervjuade kommuner

Genom kommunen i fråga

Rättslut

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD)

Instansens egen hemsida

När dokumenten samlats in lästes de igenom noggrant och viktiga delar markerades

inför bearbetning.

2.4.3

Bearbetning och analys av data

Insamlade data har sammanfattats i kapitel 4, Empiri, och har analyserats i kapitel 5,

Analys och resultat. I analysen har informationen från de olika källorna kopplats ihop

och omformulerats till mer generell information och statistik. Resultatet har sedan

tolkats och baserat på detta har slutsatser tagits fram i kapitel 6, Diskussion och

slutsatser.

De dokument som analyserats är rättslut från 2016 och avslutade ärenden från kvartal

två, 2016. Dokumentanalysen har sammanställts i tabeller och diagram som kopplats

till resultatet från intervjuerna och använts för att göra slutsatser. Eftersom

dokumentens upphovsmän är de tjänstemän som handlagt ärendena kan dokumenten

anses som primärkällor skapade av upphovsmän med kännedom inom området.

2.5 Trovärdighet

Undersökningens trovärdighet mäts med hjälp av begreppen validitet och reliabilitet.

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens Högskola (2014)

definierar validitet som ”relevansen av insamlade data för det givna problemet

Metod och genomförande

8

och/eller mätinstrumentets förmåga att mäta det man avser att mäta”. Undersökningens

empiri ska alltså vara relevant för att besvara ett givet problem, och metodens olika led

skall även utföras korrekt och resultaten ska registreras noggrant. Vid en kvalitativ

ansats kan validitet kontrolleras till exempel genom hur operationella definitioner

stämmer överens med andra arbeten, hur generaliserbar undersökningen och dess

resultat är, och hur genomskinligt tillvägagångssättet redovisas. Även hur de som är

ämnade att bruka resultatet upplever dess användbarhet och relevans har en roll när det

kommer till validitet (Akademin för ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens

Högskola, 2014).

Reliabilitet kan definieras som ett mått på resultatets tillförlitlighet och replikerbarhet.

Undersökningens reliabilitet kan vid en kvantitativ ansats prövas genom begreppen

inter-rater reliability, test-retest reliability, och internal consistency reliability. Man

ska alltså få samma eller liknande resultat om man själv gör testet flera gånger, om flera

olika personer gör testet, och det ska finnas samstämmighet i resultatet (Akademin för

ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens Högskola, 2012).

Även frågan om bias eller skevhet från undersökaren täcks av begreppet reliabilitet. I

en kvalitativ undersökning kan reliabilitet inte mätas kvantitativt enligt ovan, utan det

handlar då mer om att beskriva arbetsgång på ett begripligt och pålitligt sätt (Akademin

för ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens Högskola, 2012).

En undersökning kan ha låg reliabilitet och låg validitet, hög reliabilitet och låg

validitet, eller både hög reliabilitet och hög validitet. Den kan dock inte ha låg

reliabilitet och hög validitet, då hög reliabilitet är en förutsättning för hög validitet

(Akademin för ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens Högskola, 2012; Dixon,

Singleton & Straits, 2016), se figur 2 nedan. Resultat som är samlat i mitten av

måltavlan antyder att både reliabiliteten och validiteten är hög, medan ett samlat resultat

fast förskjutet från mitten antyder att validiteten är låg medan reliabiliteten fortfarande

är hög. Ett resultat med spridda resultat antyder att både validiteten och reliabiliteten är

låga.

Hög reliabilitet

Låg reliabilitet

Hög validitet

Låg validitet

Figur 2: Förhållandet mellan reliabilitet och validitet. (Arveståhl och Lehtinen, 2017.

Anpassad från Dixon et al., 2016.)

Metod och genomförande

9

2.5.1

Reliabilitet i arbetet

Monica Dalen (2015) hävdar att ”Den kvalitativa intervjun är speciellt väl lämpad för

att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor.”, men med tanke

på att samtliga informanter är egna individer med egna tankar och erfarenheter, ger det

att en upprepning av studien inte nödvändigtvis skulle ge exakt samma resultat.

Undersökningen är dock generaliserad till den mån att resultatet får hög reliabilitet då

samtliga frågeställningar besvaras genom kvantitativ såväl som kvalitativ metod

(dokumentanalys och intervjuer). Skulle samma dokument analyseras i en upprepning

av studien finns det därmed hög sannolikhet att få liknande resultat. Det är däremot

högst möjligt att få andra resultat om studien utfördes genom att analysera dokument

från andra kommuner och en annan tidsperiod eller andra rättsslut, vilket i kombination

med denna undersökning skulle kunna ge upphov till intressanta slutsatser. Att det kan

uppkomma skillnader i intervjusvar är en förutsättning för problemformuleringen, då

arbetet utreder hur ett fenomen tolkas och appliceras av ett antal individer.

Samtliga definitioner och begrepp som använts i arbetet är beskrivna enligt aktuell

forskning och gällande lagstiftning. Detta ger att undersökningen har hög reliabilitet

(Dixon et al, 2016).

2.5.2

Validitet i arbetet

När det kommer till intervjuer som datainsamlingsmetod rör de flesta problemen, enligt

Dalen (2015), ”valet av informanter, själva intervjusituationen och hur

forskningsresultatet förmedlas”. I undersökningen har informanter valts genom att de

är tjänstemän inom bygglovshandläggning på valda kommuner. Kommunerna valdes

genom invånarantal, tillgänglighet och informanternas villighet att delta i

undersökningen. Svaren från intervjuerna har analyserats och där det var möjligt

sammanställts i kvantitativa data i form av tabeller och diagram.

Att arbetet även har hög reliabilitet, ger således att det har hög validitet (Dixon et al,

2016). Dixon et al. (2016) menar även att ett problem med kvalitativ forskning är att

det kan vara svårt att frambringa generaliserade data, då metoderna för att skaffa dessa

ofta leder till att enbart upplevelserna hos en mycket begränsad grupp analyseras, vilket

gör att resultatet inte går att applicera till det stora hela. Davidson och Patel (2011) säger

dock att det går att undvika osäkerheter och stärka validiteten genom att testa den valda

metoden, och därigenom den insamlade informationen, genom att ”jämföra med något

kriterium som representerar det vi avser mäta.”

I denna undersökning intervjuas bygglovshandläggare vid tre kommuner i Jönköpings

län. Hur bygglovshandläggarna upplever att liten avvikelse appliceras i deras arbete

jämförs sedan dels med varandra, men också med resultatet från en dokumentanalys

där bygglovsbeslut och rättslut analyserats. Det faktum att det är information från

primärkällor som analyseras gör att validiteten för den genomförda undersökningen

borde vara relativt hög då Davidson och Patel (2011) även menar att denna kontroll kan

genomföras genom att mäta samma sak, fast med en annan metod.

Teoretiskt ramverk

10

3

Teoretiskt ramverk

I denna undersökning har ett teoretiskt ramverk som grundar sig på aktuell forskning

inom området och avslutade bygglovsärenden, samt beskrivningar från

bygglovshandläggarna själva. Detta för att kunna avgöra hur bygglovshandläggare

tenderar att tolka samt applicera begreppet liten avvikelse, både medvetet och

omedvetet. För att förklara detta har teorin om meningsskapande använts, vilken

beskrivs i kapitel 3.2 nedan.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori

De frågor som legat till grund för detta arbete undersöker hur en person eller

organisation tolkar en liten del av en lag, där detta lilla stycke kan anses abstrakt.

Definitionen av begreppet "liten" varierar från person till person och är därför inte något

konkret som det är lätt att sätta fingret på. Vad som anses som litet kan bl.a.

variera beroende på skalan av ett projekt, vilken geografisk placering byggobjektet har,

och vad det är som önskas genomföras, men även vem det är som tolkar begreppet kan

spela roll.

Teorin om meningsskapande förklarar hur människan hanterar situationer som kräver

att man kopplar något abstrakt till en konkret situation, och hur vi gör för att förstå och

ge mening till oklara och tvetydliga situationer. Detta kan även kopplas till det

Gunnarson (2009) skriver om att man relaterar lagtext till sin egen omvärldsuppfattning

när man ska tillämpa den på en situation.

3.2 Sensemaking/meningsskapande

Det finns flera olika sätt att definiera och beskriva begreppet sensemaking, men Karl E.

Weick (1995a) menar att de flesta forskare är ense om att det handlar om att placera

saker i ramverk, om att förstå, konstruera mening, avhjälpa överraskning, skapa

mönster och att interagera med samförståelse som mål.

Oxford University Press (2017) definierar sensemaking, eller meningsskapande, som

“the action or process of making sense of or giving meaning to something, especially

new developments and experiences”, och The Financial Times (u.d.) beskriver det som

“A process of understanding and explicitly connecting the impact of current decisions

and actions on future outcomes in order to select a best course of action”. Helms Mills,

Thurlow och Mills (2010) beskriver även att “At its most basic, sensemaking is about

understanding how different meanings are assigned to the same event”. Sammantaget

kan meningsskapande definieras som en process man går igenom för att förstå och ”ge

mening” till oklara händelser.

Enligt Weick, Sutcliffe och Obstfield (2005) är meningsskapande en del av människans

tendens att organisera för att förstå och ge mening till tvetydlig information och intryck,

vilket stämmer överens med definitionerna ovan. Det är en process som sker medvetet

såväl som omedvetet för att förstå och hantera oklarheter och situationer som inte är det

vi förväntade oss, och det är en del av processen vi går igenom för att göra underförstådd

kunskap tydligare och mer användbar. Författarna uttrycker det som “sensemaking is

about labeling and categorizing to stabilize the streaming of experience”.

Weick et al. (2005) menar att meningsskapande ofta ”aktiveras” av frågan ”samma eller

olika?”, och att begreppet till stor del går att beskriva med två frågor:

Teoretiskt ramverk

11

”Vad är det som pågår?”

”Vad gör jag härnäst?”

Författarna förklarar även att meningsskapande handlar om att koppla det abstrakta till

det konkreta, och att det börjar med att man märker, eller uppmärksammar, och

sammanför

i en kombination av återblick och framåtblick och förlitar sig på att ens

antaganden ska visa vad man ska göra härnäst. Detta sker medvetet eller omedvetet.

Författarna skriver att hur man ”märker och sammanför” styrs av mentala modeller,

eller mental representation, som man förvärvar i sitt arbete, sin utbildning och genom

sin livserfarenhet.

Att ”märka och sammanföra” är en relativt grov process, och resultatet kan ha flera

olika betydelser. Därför fortsätter man med att reducera mängden information genom

att sortera den med hjälp av bl.a. tidigare erfarenhet och mental representation. På så

vis skapar man en rimlig eller sannolik ”mening” till händelsen eller situationen (Weick

et al., 2005).

Weick (1995a) jämför begreppet med tolkning: tolkning diskuteras lika ofta inom

juridiken som inom samhällsvetenskap och humaniora, vilket ger att även

meningsskapande måste ha en utbredd användning. Detta då tolkning är en komponent

inom meningsskapande. Han konstaterar även att meningsskapande uppmärksammar

hur en text är konstruerad, och inte bara hur den blir läst. Han använder sig av Steven

Mailloux’s definition av tolkning som godtagbar och ungefärlig översättning (Weick,

1995b). Weick (1995a) förklarar vidare att en ”godtagbar” läsning har auktoritet i ett

samhälle, och att en ”ungefärlig” läsning är en som försöker att begripa något som antas

”vara där”.

Weick et al. (2005) förklarar att de flesta ”skapar mening” genom att ”agera tänkande”

_.

Med detta menas att man tolkar sin kunskap med pålitliga ramverk, men samtidigt

misstror samma ramverk genom att testa nya ramverk och nya tolkningar. De

understryker även att meningsskapande påverkas av en rad sociala faktorer, som

diskussioner och tidigare erfarenheter. Weick (1995a) antyder att handling är en

förutsättning för meningsskapande: exempelvis kan att säga något högt göra det lättare

att visualisera tankar.

3.2.1

Meningsskapandets sju egenskaper

Weick (1995a) har tagit fram sju grundläggande egenskaper för meningsskapande,

baserat på de definitioner som fanns inom forskning. Egenskaperna kan grovt

beskrivas som delar i en sekvens: personer som bekymras av identitet i förhållande till

andra engagerar pågående händelser från vilka de extraherar signaler och retroaktivt

ger sannolik eller trovärdig mening, samtidigt som de uppför mer eller mindre ordning

till de pågående händelserna.

1 _{”märker och sammanför”, översatt från engelskans ”notice and bracket”} 2 _{”agerar tänkande”, översatt från engelskans ”act thinkingly”}

Teoretiskt ramverk

12

Meningsskapande är alltså:

1. Grundat i identitetskonstruktion

2. Retroaktivt

3. Uppförande av (förståndiga) miljöer

4. Socialt

5. Pågående

6. Fokuserat på och av extraherade signaler

7. Drivet av sannolikhet och trovärdighet snarare än noggrannhet (Weick, 1995a)

Helms Mills et al. (2010) instämmer med Weick (1995a) och förklarar även att vi

ständigt jobbar med att lära känna och ge mening till vår omvärld genom påverkan av

dessa sju egenskaper. Nedan beskrivs de egenskaper som är av relevans för

undersökningen.

Grundat i identitetskonstruktion (”grounded in identity construction”)

Helms Mills et al. (2010) berättar att vilka vi är och de faktorer som format våra liv

påverkar vår världsbild. Vår identitet ändras konstant, och påverkas av våra

livserfarenheter och interaktion med andra. De fortsätter med att identitetskonstruktion

principiellt handlar om ”making sense of the sensemaker”. Vår världsbild påverkar

alltså hur vi tolkar, ser och förstår olika situationer. Weick (1995a) själv förklarar att

den meningsskapande personen är ett pågående pussel, som konstant går igenom

omdefinition. Han skriver att ”to shift among interactions is to shift among identities”,

och menar således att man i olika situationer har olika identiteter.

Retroaktivt (”retrospective”)

Weick (1995a) menar att man bara kan veta vad man har gjort efter att man har gjort

det, och Helms Mills et al. (2010) förklarar vidare att meningsskapande är en

jämförande process. För att tolka och ge mening till pågående händelser kopplar vi

dessa till tidigare erfarenheter och lärdomar.

Socialt

Weick (1995a) förklarar att det kognitiva och sociala är starkt sammanbundet, och att

våra sociala interaktioner påverkar hur vi tänker. Helms Mills et al. (2010) menar att

meningsskapande därmed är en social process som starkt påverkas av våra interaktioner

med andra. En organisations regler, rutiner, symboler och språk påverkar individens

meningsskapande aktiviteter och hur vi förstår och skapar mening till vår omvärld.

Drivet av sannolikhet och trovärdighet snarare än noggrannhet

I strävan för att skapa mening till en händelse förlitar vi oss inte på noggrannheten, eller

korrektheten, i våra uppfattningar, utan letar snarare efter antydningar som får

meningsskapandet att verka rimligt eller trovärdigt. Detta innebär att vi kan förvränga

eller ignorera det som är korrekt, och på så vis förlita oss på felaktigt beslutsfattande

när vi avgör vad som är rätt eller fel (Helms Mills et al., 2005).

Weick et al. (2005) betonar även att vad som i en situation är rimligt eller trovärdigt för

en grupp eller individ behöver inte vara det för andra, men att sådant som passar in i

det aktuella klimatet, är konsekvent med annan information, främjar andra projekt,

reducerar oklarheter och ger en känsla av noggrannhet och ”rätthet” tenderar att

uppfattas som rimligt och trovärdigt. Weick et al. (2005) förklarar vidare att forskare

dock är oense om huruvida meningsskapande drivs främst av rimlighet eller

Teoretiskt ramverk

13

noggrannhet, då vissa menar att organisatorisk effektivitet bygger på en chefs

noggrannhet, och annan forskning visar att chefers uppfattningar sällan är korrekta.

Vissa menar även att felaktiga uppfattningar inte nödvändigtvis måste vara negativt,

utan att man fortfarande kan ta fram en effektiv lösning.

3.3 Sammanfattning av valda teorier

Sammanfattningsvis grundar sig undersökningens teoretiska ramverk främst på aktuell

forskning och på teorin om meningsskapande, så som den beskrivs av bl.a. Weick

(1995a); Weick, Sutcliffe och Obstfield (2005) och Helms Mills, Thurlow och Mills

(2010). Kortfattat kan meningsskapande beskrivas som en process vi medvetet och

omedvetet går igenom för att hantera och ge mening till nya och oklara situationer eller

händelser. Denna process nyanserar hur något upplevs och tolkas. Detta påverkas av

flera aspekter, så som tidigare erfarenheter, ens sociala nätverk och meningsskapandets

rimlighet. Man kan säga att vi tolkar den informationen som fås eller upplevs med hjälp

av tidigare analyserad information för att sedan skapa en mening till en situation eller

något dylikt.

Dessa ska alla bidra till att förklara hur ett tillsynes abstrakt begrepp som kan vara svårt

att förstå tolkas och hur detta appliceras på situationer av väsentligt olika karaktär.

Empiri

14

4

Empiri

Den empiri som samlats in kommer från intervjuer med bygglovshandläggare i tre olika

kommuner i Jönköpings län och från dokumentanalys av bygglovsbeslut tagna i dessa

kommuner samt rättsfall där bygglovsbeslut överklagats till Mark- och

miljööverdomstolen. De kommuner som deltagit är Mullsjö Kommun, Nässjö Kommun

och Jönköpings Kommun.

4.1 Empiri A – intervjuer

I tabell 2 nedan framgår vilka som intervjuats på vilken kommun samt deras befattning.

Namnen är fiktiva och framtagna för informanternas anonymitet.

Tabell 2: Informanter i undersökningen (Arveståhl och Lehtinen, 2017)

Kommun

Befattning

Namn

Mullsjö Kommun

Avdelningschef

Bygglovshandläggare

Andersson

Lindberg

Nässjö Kommun

Bygglovshandläggare

Bygglovshandläggare

Nilsson

Eklund

Jönköpings Kommun

Bygglovshandläggare

Bygglovshandläggare

Lundgren

Wallin

4.1.1

Mullsjö Kommun

Intervjun tog plats på plan- och byggavdelningens kontor i Mullsjö, den 7 mars 2017

och svar till ytterligare frågor tillkom digitalt 4–5 maj 2017.

Allmänt

Mullsjö Kommun ligger nordväst om Jönköping, och är en del av Västergötlands

landskap och Jönköpings län med drygt 7 000 invånare (Statistiska centralbyrån, 2017).

Kommunen låg tidigare i Skaraborgs län, innan denna slogs samman med Älvsborgs

län samt Göteborgs och Bohus län 1998, för att bilda det nuvarande Västra Götalands

län.

Plan- och byggavdelningen på Mullsjö Kommun saknade under ett antal år anställd

personal, vilket har inneburit att lovgivning skett med hjälp av inhyrd personal och att

man på kommunen saknat plankompetens. De senaste åren har man haft en ganska stor

omsättning av personal. Chefen för plan- och byggavdelningen, Andersson, menar att

en bidragande faktor till det (stora) antalet avvikelser som hanteras idag är otidsenliga

planbestämmelser i äldre planer, vilket i sin tur är en konsekvens av bristen på

stadigvarande plankompetens inom organisationen. Man har helt enkelt inte ersatt eller

upphävt gamla detaljplaner i den takt som större kommuner haft möjlighet att göra

(Andersson, personlig kommunikation, 7 mars 2017).

Detta har bland annat lett till att detaljplaneläget kan tyckas något rörigt, och har

försvårat arbetet för nuvarande bygglovshandläggare. Andersson berättar att det ideala

hade varit om kommunen kunnat ligga i fas eller framkant med planläggningen, då

aktuella planer hade minimerat mängden avvikelser och då även förkortat

Empiri

15

handläggningstiderna. Ambitionen finns att successivt komma till rätta med detta

genom att göra ändringar av detaljplaner (ÄDP: er). Vid ny planläggning av

bostadsområden följs Boverkets rekommendationer kring reglering, vilket resulterar i

mer generella byggrätter och bestämmelser som på sikt kommer att kräva mindre och

färre avvikelser (Andersson, personlig kommunikation, 7 mars 2017).

Bygglovshandläggaren vi pratat med, Lindberg, tillägger att ärenden med avvikelser

också betyder mer jobb för handläggarna då det ställs andra krav för att det ska gå rätt

till. Dessutom innebär avvikelser en längre bygglovsprocess som även är dyrare för den

sökande (personlig kommunikation, 7 mars 2017).

Informanternas bakgrund

Andersson studerade "Fysisk planering" vid Blekinge tekniska Högskola i Karlskrona

och har sedan dess arbetat som planeringsarkitekt (personlig kommunikation, 7 mars

2017).

Lindberg har en blandad bakgrund inom bl.a. socialt arbete innan hen bytte till

byggindustrin. Lindberg började med hus-, energi- och försäkringsbesiktningar samt

fuktundersökningar, gick sedan vidare till kartläggning av radon samt rådgivning kring

detta, för att senare gå vidare till energirådgivning och till slut även tillsyn på Gislaveds

kommun (personlig kommunikation, 7 mars 2017).

Varken Andersson eller Lindberg hade arbetat med just bygglovshandläggning innan

de kom till Mullsjö kommun, och ingen av dem tror att handläggarens bakgrund

anmärkningsvärt påverkar hur man tolkar avvikelser. Andersson påpekar dock att det

kan finnas viss skillnad i förståelsen för hur detaljplaneinstrumentet fungerar mellan

handläggare och planarkitekter (Andersson och Lindberg, personlig kommunikation, 7

mars och 4 och 5 maj 2017).

Generella riktlinjer, allmänt tänk kring bygglovsbeslut

Mullsjö Kommun har endast ett fåtal riktlinjer och principer när det kommer till

avvikelser från detaljplan, och de diskuterar mycket sinsemellan för att hitta en lämplig

nivå. Bristen på principer i kommunen är en följd av dess tidigare höga omsättning av

personal, vilket gjort att kommunen är nya i sina bedömningar kring liten avvikelse

(Andersson och Lindberg, personlig kommunikation, 7 mars).

Lindberg berättar i intervjun att eftersom allt inte står i lagen, får man göra en tolkning.

I Mullsjö brukar man samråda för att kunna behandla alla sökande rättvist (personlig

kommunikation, 7 mars 2017).

De generella principer kommunen har gäller främst yta, där 10 % över tillåten byggrätt

anses för mycket samt att en byggnad inte får inkräkta på mer är 3 % av prickad mark.

Utöver det är bygglovsavdelningen överlag ganska accepterande när det kommer till

avvikelser från detaljplanens taklutning, då samhället redan har en del varianter

(Andersson och Lindberg, personlig kommunikation, 7 mars).

Tänk kring liten avvikelse

Andersson menar att man i de flesta fallen vet om avvikelsen i fråga är liten eller för

stor, men att detta främst är baserat på erfarenhet. Avvikelsernas olika karaktär gör även

att de bedöms olika (Andersson och Lindberg, personlig kommunikation, 7 mars).

Empiri

16

När det kommer till ärenden där flera avvikelser av olika karaktär är aktuella, försöker

man på Mullsjö Kommun att styra de sökande till att minimera antalet avvikelser och

att minska avvikelsens omfattning. Målsättningen är att undvika avvikelser, men detta

är svårt med tanke på ovan nämnda planläge (Andersson och Lindberg, personlig

kommunikation, 7 mars).

När det är ärenden med mycket avvikelser, säger Lindberg att hen gärna låter

politikerna i byggnadsnämnden ta beslutet, istället för att ta det på delegation som de

flesta bygglovsbesluten tas (personlig kommunikation, 7 mars 2017). Andersson

berättar vilka frågor hen brukar tänka på:

• Hur är var och en av avvikelserna i sin karaktär?

• Hur gammal är detaljplanen?

• Vilka tidigare avvikelser har gjorts i området?

• Är det någon av avvikelserna vi inte vill kompromissa med?

• Är det någon enskild avvikelse som gör att det går över gränsen? (personlig

kommunikation, 7 mars 2017).

Andersson berättar även att hen anser att tre avvikelser är för mycket; tar man bort en

allvarligaste, kan man då acceptera de två kvarvarande? Kan avvikelserna hanteras

enkelt, det vill säga exempelvis om byggnaden ligger delvis på prickmark, försöker man

att förhandla med den sökande i förhoppningen att de ska vara villiga att ändra på

byggnadens placering. Den avvikelsen som tenderar att bli kvar är då takvinkeln, vilken

kan vara den svåraste att ändra på då husen ofta är prefabricerade villor från

småhusföretag (personlig kommunikation, 7 mars 2017).

4.1.2

Nässjö Kommun

Intervjuerna tog plats den 13 april och den 22 maj på informanternas kontor i Nässjö.

Allmänt

Nässjö kommun ligger sydost om Jönköping och är en del av Smålands landskap och

Jönköpings län med drygt 30 000 invånare (Statistiska centralbyrån, 2017). Staden har

sedan andra halvan av 1800-talet varit en järnvägsknut för södra Sverige då Södra

stambanan drogs genom staden, sedan dess har flertal andra järnvägssträckor blivit

anslutna med knutpunkt i tätorten Nässjö.

Informanternas bakgrund

Nilsson har jobbat som bygglovshandläggare vid Nässjö kommun i sex år. Hen började

sin karriär som snickare, först som lärling, men studerade sedan vidare till

byggnadsingenjör med examen 1993. Tiden mellan studierna och Nässjö kommun hade

Nilsson en egen byggfirma och agerade där bland annat arbetsledare och

kvalitetsansvarig (personlig kommunikation, 13 april 2017).

Eklund är utbildad byggnadsingenjör på gymnasienivå och har senare läst några kurser

på högskolenivå. Efter studierna arbetade hen som byggkonstruktör och fortsatte sedan

som konsult, arbetsledare samt lite blandat inom byggkonstruktion, exempelvis ute på

arbetsplatsen och med besiktningar. Hen var även på Ryhov under dess byggnation som

byggkontrollant. Eklund har varit bygglovshanläggare på Nässjö Kommun sedan 1991

(personlig kommunikation, 22 maj 2017).

Empiri

17

Generella riktlinjer, allmänt tänk kring bygglovsbeslut

Enligt Nilsson är liten avvikelse om man avviker från detaljplan, det är en egenskap och

kan inte vara angående användningssätt, till exempel kan en liten avvikelse från

detaljplan aldrig vara att bygga en industrilokal i ett bostadsområde om inte detta är

tillåtet enligt detaljplan (personlig kommunikation, 13 april 2017).

Både Eklund och Nilsson menar att de inte har några egentliga riktlinjer eller principer

när de beslutar om bygglovsärenden (personlig kommunikation, 13 april och 22 maj

2017). Eklund påpekar dock att det har funnits tillfällen då de upprättat specifika

riktlinjer för enstaka områden de på avdelningen använt sig av. Hen ger ett exempel på

ett sommarstugeområde där de bestämt att de kan gå med på inglasade uterum, trots att

detta inte var tillåtet enligt detaljplan (personlig kommunikation, 22 maj 2017).

Domstolsbeslut, då framför allt prejudicerande rättsfall, används ofta som stöd och

motivering till varför en bygglovsansökan kan godkännas eller inte. Utöver detta är det

tidigare erfarenhet som avgör om en avvikelse kan anses godtagbar eller inte (Nilsson,

personlig kommunikation, 13 april 2017 och Eklund, personlig kommunikation 22 maj

2017).

Tänk kring liten avvikelse

Nilsson antyder att vissa egenskaper ibland är viktigare än andra att de följer

detaljplanen, och berättar att i Nässjö kan man t.ex. prioritera en fin utsikt för grannarna,

och därför kan bestämmelser om byggnadshöjd väga tyngre än bestämmelser om

byggrätt och byggnadsarea (personlig kommunikation, 13 april 2017).

Varje bygglovsfall bedöms var för sig då de alla har olika förutsättningar. Vid de

tillfällen då flera avvikelser uppkommer i samma ärende görs en sammanvägning av

alla avvikelser för att se om dessa, tillsammans, kan anses som en stor eller liten

avvikelse (Nilsson, personlig kommunikation, 13 april 2017 och Eklund, personlig

kommunikation 22 maj 2017). Då avvikelserna tillsammans bedöms som en stor

avvikelse menar Eklund att de för dialog med de sökande för att se om de kan minska

graden av avvikelser, med målet att ansökan ska stämma bättre med den gällande

detaljplanen (personlig kommunikation, 22 maj 2017).

Eklund menar att vid handläggning av flerbostadshus är det viktigt att informera

grannar så att de är medvetna om vad som händer. Hen förklarar att det till skillnad mot

småhus inte är ytan som brukar avvika utan snarare höjden, och att husen måste passa

in i miljön även om detaljplanen är äldre (personlig kommunikation, 22 maj 2017).

När det kommer till byggrätten berättar Nilsson att de egentligen inte har några exakt

utsatta siffror, utan att det bör göras en helhetsbedömning för att se hur stor en avvikelse

maximalt får vara för att fortfarande kunna tolkas som liten. Ändå säger hen att 15 till

17 % över tillåten byggnadsarea kan vara godtagbart. Nilsson medger även att ju äldre

en detaljplan är desto större får en avvikelse lov att vara. Hen berättar också att äldre

detaljplaner ofta medför mer prickad mark, vilket gör att undantag som t.ex. förråd

byggda nästan helt på prickmark, kan godkännas även om det normalt skulle anses vara

mer än en liten avvikelse (personlig kommunikation, 13 april 2017).

Eklund berättar att handläggningsarbetet skulle vara svårt utan PBL:s liten avvikelse då

hen anser att sökande kan vara väldigt kreativa och ofta vill bygga sina drömhus, medan

de som gör planen inte tänker på allt som kan hända de kommande 20–30 åren.

Empiri

18

Möjligheten till liten avvikelse ger möjligheten till mer individualitet. Detaljplanen är

där för att styra ett områdes karaktär, men det individuella måste få ta plats (Eklund,

personlig kommunikation, 22 maj 2017).

4.1.3

Jönköpings Kommun

Intervjun gjordes 5 april på bygglovsavdelningen på Jönköpings Kommun.

Allmänt

Jönköpings Kommun ligger vid Vätterns södra strand och tätorten Jönköping är

Jönköpings läns residensstad. Kommunen har 14 tätorter och drygt 135 000 invånare

(SCB, 2017). Staden har en lång historia och området har varit bebott sedan stenåldern,

bland annat har det i tätorten Jönköping funnits både slott och kloster (Jönköpings Läns

Museum, u.d.).

Informanternas bakgrund

Lundgren och Wallin är båda bygglovshandläggare, och är båda alumner från

Jönköpings Tekniska Högskola (personlig kommunikation, 5 april 2017).

Lundgren har arbetat med bygglov vid Jönköpings bygglovsavdelning i 10 år. Hen tog

examen till byggnadsingenjör med inriktning på byggnadsutformning med arkitektur

2005 och arbetade sedan med bygglovshandläggning i Växjö innan flytt till Jönköping

(personlig kommunikation, 5 april 2017).

Wallin har en byggnadsingenjörsexamen med inriktning på husbyggnadsteknik och

väg- och vattenteknik, och har arbetat som bygglovshandläggare på Jönköpings

kommun sedan sin examen (personlig kommunikation, 5 april 2017).

Generella riktlinjer, allmänt tänk kring bygglovsbeslut

I Jönköpings kommun används vissa generella riktlinjer för vad som kan anses som en

liten eller mindre avvikelse. Förutom att följa de få diffusa anvisningar som finns i PBL

och tillhörande material går personalen kontinuerligt på utbildningar av olika längd och

karaktär där t.ex. högre instanser kan närvara. Dessutom används beslut från

överprövande instanser som referenser för vad som kan anses en liten eller mindre

avvikelse (Lundgren och Wallin, personlig kommunikation, 5 april 2017).

Handläggarna på kommunen träffas en gång i veckan för att gå igenom inkomna

ansökningar och för att de ska se likadant på t.ex. avvikelser (Lundgren och Wallin,

personlig kommunikation, 5 april 2017).

Tänk kring liten avvikelse

Som grund använder sig denna bygglovsavdelning av prejudicerande rättsfall för att

garantera att de håller sig inom de parametrar som högre instanser genom dessa lagt

fram när de avgör om en avvikelse kan anses som liten eller inte. För att hålla sig

uppdaterade prenumererar de på databaser och går på utbildningar (Lundgren och

Wallin, personlig kommunikation, 5 april 2017).

Wallin menar att varje enskilt ärende är unikt då de har olika förutsättningar. Ett

exempel på vad som kan anses en godtagbar avvikelse i kommunen är att det i många

detaljplaner finns en byggrätt på 20 % av fastighetsytan, men att 25 % då kan vara

godtagbart, beroende på vilka förutsättningar som finns. För fastigheter där byggrätten