Den fysiska
inomhusmiljön i
fritidshem
KURS:Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 hp
PROGRAM:Grundlärare med inriktning arbete i fritidshem
FÖRFATTARE:Ebba Johansson, Jessica Axelsson
HANDLEDARE:Carin Falkner
EXAMINATOR:Karin Bertills
TERMIN:VT2020
En intervjustudie med fritidslärare om
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036-101000 036162585 Och Kommunikation (HLK)
Box 1026
551 11 JÖNKÖPING
SAMMANFATTNING
________________________________________________________________
Ebba Johansson, Jessica Axelsson
”Den fysiska inomhusmiljön i fritidshem”
En intervjustudie med fritidslärare om inomhusmiljöns betydelse för en meningsfull fritid ”The physical indoor environment in educare centres”
An interview study with educare centre teachers about the importance of the indoor environment for meaningful leisure
Antal sidor: 30 ___________________________________________________________________________ Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem. Studien vill ta reda på hur fritidslärare upplever att inomhusmiljön skulle se ut för att vara meningsfull för fritidsverksamhet. Frågeställningarna som studien har i utgångspunkt är: Hur upplever fritidslärare inomhusmiljön i fritidshem? Hur anser fritidslärare att inomhusmiljön samspelar med en meningsfull fritid? En kvalitativ metod används och då genom semistrukturerade intervjuer för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar. I studien intervjuas sju legitimerade fritidslärare från fyra fritidshem där två av fritidshemmen har egna lokaler och resterande två fritidshem har delade lokaler med den obligatoriska skolan. Resultatet visar att vissa fritidshem har egna lokaler vilket möjliggör en utformning av verksamheten utifrån fritidshemmets uppdrag, däremot upplevs lokalerna för små utifrån elevgruppens storlek. Resterande fritidshem har delade lokaler med den obligatoriska skolan vilket resulterar i stora lokaler men att de inte är utformade för fritidshemmets uppdrag. Oavsett om lokalerna är delade eller ej ger alla fritidslärarna uttryck för att lokalerna inte är tillräckligt ändamålsenliga. Fritidslärarna är överens om att deras lokaler begränsar vilka aktiviteter som kan erbjudas, vilket i sin tur begränsar möjligheten att arbeta i enlighet med Lgr11. I den bästa av världar önskar fritidslärarna en fritidsverksamhet vars utformning är mer lik en hemmiljö.
Sökord: Fritidshem, fritidslärare, inomhusmiljö, meningsfull fritid
___________________________________________________________________________ JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Examensarbete för grundlärare, 15 hp Grundlärarprogrammet med inriktning arbete i fritidshem
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund... 2
2.1 Fritidshems lokaler i ett historiskt perspektiv ... 2
2.2 Styrdokumenten om miljön i fritidshem ... 3
2.3 Utvärdering av läget i fritidshem ... 3
3. Tidigare forskning... 5
3.1 Leken och inomhusmiljön ... 5
3.2 En meningsfull fritid... 6 3.3 Rumslig integrering ... 6 4. Syfte ... 8 4.1 Frågeställningar ... 8 5. Metod ... 9 5.1 Intervjuer ... 9 5.2 Semistrukturerad intervju ... 9 5.3 Urval ... 10 5.4 Genomförande ... 11
5.5 Databearbetning och analysmetod ... 12
5.6 Tillförlitlighet ... 12
5.7 Etiska aspekter ... 13
6. Resultat ... 15
6.1 Fritidslärares uppfattningar om lokalers ändamålsenlighet ... 15
6.2 Fritidshemmets utrymme i skolans lokaler ... 17
6.3 Miljön som verktyg för elevers meningsfulla fritid... 18
6.4 Fritidslärares önskemål om ett framtida fritidshem ... 20
7. Diskussion ... 22
7.1 Resultatdiskussion ... 22
7.2 Metoddiskussion ... 25
7.3 Slutsats och vidare forskning ... 26
8. Referenslista ... 28 Bilagor ...
1
1. Inledning
Genom erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning kan vi konstatera att den fysiska inomhusmiljön mellan olika fritidshem skiljer sig åt. Största skillnaden handlar om ifall fritidshem har tillgång till egna lokaler eller om de delar lokaler med den obligatoriska skolan. Fysiska ramfaktorer som lokalernas utformning och material har stor påverkan för vilka aktiviteter fritidshem kan erbjuda. Det i sin tur är avgörande för elevers upplevelse under sin tid på fritidshem. När elever upplever tiden på fritidshem som utmanande och roligt ökar förutsättningarna för en meningsfull fritid.
Likvärdigheten är låg mellan de fritidshem som har egna lokaler och de fritidshem som delar lokaler med den obligatoriska skolan. Fritidslärare som delar lokaler med den obligatoriska skolan upplever ofta att de är inhysta i klassrummet och måste begränsa eller anpassa sina aktiviteter efter skolans verksamhet (Hofsten, 2014). Inomhusmiljön kan skapa hinder och ge sämre förutsättningar till lek och aktivitet. Den fysiska miljön påverkar inte enbart elevers arbetsmiljö utan också de förutsättningar som finns till socialisation och utveckling (Björklid, 2005). Lokalernas utformning är viktig för den pedagogiska undervisningen. Därför väljer många fritidshem att ha sin verksamhet utomhus eftersom lokalerna inte alltid är rätt anpassade för de önskade aktiviteterna (Skolinspektionen, 2010).
Studien syftar till att utifrån fritidslärares perspektiv få kunskap om hur den fysiska inomhusmiljön ser ut på olika fritidshem och vilka förutsättningar som finns för att erbjuda elever en meningsfull fritid. Tillgång till ändamålsenliga lokaler är av stor betydelse för att väcka elevers nyfikenhet och intresse till olika aktiviteter, men finns dessa möjligheter i den fysiska inomhusmiljön i fritidshem?
2
2. Bakgrund
I bakgrunden presenteras den fysiska inomhusmiljön i fritidshem utifrån ett historiskt perspektiv, det styrdokumenten säger om miljön i fritidshem och utvärderingar om dagens fritidshem.
2.1 Fritidshems lokaler i ett historiskt perspektiv
Den första verksamheten med kopplingar till dagens fritidshem är den så kallade arbetsstugan vars verksamhet uppkom i slutet av 1800-talet. Bakgrunden till arbetsstugans uppkomst var att många barn lämnades själva under dagarna utan tillsyn och omsorg då många vuxna tvingades arbeta för att försörja familjen. Arbetsstugans syfte utgick ifrån arbetstanken, vilket innebar att introducera barn till vuxenlivet och ge dem möjlighet att lära sig olika hantverk. Arbetsstugan blev då en form av en praktisk skola där miljön tillät barn att lära sig olika hantverk och hantera olika verktyg. Arbetsmiljön skulle därmed introducera barn till deras kommande yrkesliv. I början av 1930 – talet övergick arbetsstugan till eftermiddagshem då levnadsstandarden hade blivit bättre i samhället. I och med förändringarna i samhället, blev inte eftermiddagshems huvudsakliga uppgift att introducera barn till olika hantverksyrken. Istället skulle verksamheten syfta till mer fri tid. Fokus flyttades från hantverk till aktiviteter i form av rekreation, fri lek och fri sysselsättning. Rekreationstanken innebar att elever var i behov av vila efter skolan. Eftermiddagshem var starten till ett tankesätt om att skolan skulle vara ett komplement till hemmet. Lokalerna i eftermiddagshem var mer varierande för olika aktiviteter och påminde mer om en hemmiljö än vad det gjorde i arbetsstugorna. Under 1960-talet började kvinnor allt mer söka sig ut i arbetslivet vilket ökade behovet av fler platser och större lokaler. Eftermiddagshem började istället benämnas som fritidshem. Det var under den här tiden likheter till dagens fritidshem började växa fram och dess pedagogik. Den pedagogiska tanken innebar en mer målmedveten undervisning (Rohlin, 2013). Under 1970-talet kom tanken om att integrera fritidshem med skolan. Tidigare hade fritidshem varit en fristående del med egen verksamhet och egna lokaler. Det var först under 1990-talet som denna förändring verkställdes. Fritidshem blev en del av skolan och flyttade in i skolans lokaler (Skolverket, 2011).
3
2.2 Styrdokumenten om miljön i fritidshem
Skola och fritidshem ska efterfölja FN:s Barnkonvention (Skolverket, 2019). UNICEF (2009) uttrycker olika grundprinciper vilket bland annat beskriver att alla barn har rätt att leva och utvecklas i en trygg fysisk-, psykisk- och social miljö. Barn har rätt att vara delaktiga och uttrycka åsikter som vuxna ska visa hänsyn till (UNICEF, 2009). Fritidshem styrs också av läroplan och Skollag där Skollagen (2010:800) fastslår att fritidshem ska erbjuda elever en meningsfull fritid genom att: “Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov” (SFS 2010:800, 14 kap §2). Elever ska också ges möjlighet att vistats i goda miljöer i fritidshem där elevgruppens storlek är anpassad efter de lokaler som finns genom att: “Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö” (SFS 2010:800, 14 kap §9). Fritidslärare har i uppdrag att erbjuda elever ett utvecklande och varierat utbud av aktiviteter. Om det ska vara möjligt behöver lokaler i fritidshem erbjuda en varierade miljö. Sådan miljö möjliggör till elevers utveckling. Fritidshem ska utgå från aktiviteter som kan vara situationsstyrda, grupporienterade och upplevelsebaserade. Genom att styrdokumenten fastslår att verksamheten ska erbjuda dessa olika former av arbetsmetoder så behöver lokaler vara anpassade för det. Styrdokumenten påvisar bland annat att de olika arbetsmetoderna ska utveckla elevers fysiska och kreativa förmåga samt problemlösnings- och samarbetsförmåga. Vidare fastslår styrdokumenten att elever ska ges möjlighet till rekreation (Skolverket, 2019). De olika aktiviteter som erbjuds på fritidshem ska också inspirera elever till att utveckla framtida fritidsintressen. Fritidshemmet ska också sträva efter att presentera nya aktiviteter i syfte att locka elever till nya intressen (Skolverket 2014).
2.3 Utvärdering av läget i fritidshem
En granskning gjord av Skolinspektionen (2010) handlade om kvalitéten i fritidshem. Utifrån de 77 granskade fritidshem angav de flesta elever att de värdesatte att det fanns kompisar att leka med. Granskningen visade också att även om många trivs, beskrev 39 procent av eleverna att de inte trivdes på sitt fritidshem. Slutsatsen var att fritidshemmen behövde erbjuda en större variation av aktiviteter för att tiden på fritidshem skulle uppfattas som meningsfull för alla
4
elever (Skolinspektionen 2010). I en annan granskning av Skolinspektionen (2018) med 24 fritidshem undersöktes hur elever gavs möjlighet att utveckla olika förmågor utifrån fritidshemmets uppdrag. Granskningen kom fram till att många fritidshem delade lokaler med den obligatoriska skolan och att fritidshem begränsades av det. Resultatet synliggjorde att olika projekt och material som fritidslärare ville erbjuda kunde inte genomföras då de behövde städa undan efter sig inför den kommande skoldagen. Respondenterna förklarade att det endast fanns möjlighet att starta större projekt under loven eftersom fritidslärare hade tillgång till lokalerna under en längre tid. I granskningen lyftes också goda exempel på fritidshem med lokaler som bjöd in till lärglädje. De fritidshem som hade bra inomhusmiljöer kunde erbjuda elever större variationer av aktiviteter eftersom fritidshemmen inte konkurrerade med den obligatoriska skolan om lokalerna. Bra lokaler gav möjlighet till fler aktiviteter vilket lockade och intresserade eleverna till nya upplevelser och utmaningar. Skolinspektionen beskriver att rektorer och pedagoger behöver utreda och uppmärksamma lokalerna i fritidshem i syfte att säkerställa att lokalerna inte hindrar fritidslärare från att utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2018).
5
3. Tidigare forskning
Nedan presenteras forskning kopplad till miljö och undervisning, leken och inomhusmiljön, en meningsfull fritid och rumslig integrering.
3.1 Leken och inomhusmiljön
Den fysiska miljöns utformning är avgörande för vilken aktivitet elever kommer välja att ägna sig åt (Björklid, 2005). Leken är av stor betydelse vid utvecklande av det sociala samspelet, identitetsskapande och olika motoriska färdigheter (Boström, Hörnell & Frykland, 2015). Ett fysiskt rum kan med andra ord både utgöra möjligheter såväl som hinder för att lek och aktivitet ska uppstå (Björklid, 2005). Att ha olika utformade miljöer är viktigt för att elever ska förstå omvärlden. Genom att eleverna befinner sig i olika miljöer uppmuntrar det eleverna att hitta nya sysselsättningar vilket i sin tur uppmuntrar till att följa sina drömmar (Biesta, 2009). Ett rum skapar förutsättningar för lek och aktivitet genom att det upplevs som en stimulerande, inspirerande och trygg plats. Upplever inte elever rummet som attraktivt kan deras utveckling hämmas (Björklid, 2005).
Vid planering och utvärdering av fritidsverksamheten är det vanligt förekommande att den fysiska miljön inte prioriteras. Det eftersom fokus oftast är på den specifika leken eller aktiviteten som ska genomföras (Björklid, 2005). Om elevers lek ska vara givande behöver miljön vara flexibel och anpassningsbar. Elever behöver få utforska och komma på egna förslag på lekar för att utveckla sin fantasiförmåga (Torstensson-Ed & Johansson, 2000). Om fritidslärare istället lägger fokus på att reflektera över hur de kan utnyttja och utveckla rummen i verksamheten, har de möjlighet att inspirera till nya aktiviteter och lekar. Fritidslärares reflektioner över inomhusmiljön i sin planering är då viktig eftersom det kan förbättra undervisningsmiljön som i sin tur ger chansen för elever att upptäcka med olika sinnen (Björklid, 2005). Fritidslärare vill i sin planering försöka anpassa den fysiska miljön till olika lekar och aktiviteter men anser att det kan vara svårt eftersom de känner sig begränsade av de utrymmen som finns att tillgå (Eriksson Bergström, 2013).
6
3.2 En meningsfull fritid
Falkner (2010) gjorde en kvalitativ studie om vad som anses vara en meningsfull fritid. Syftet med studien var att undersöka hur olika institutionsformers praxis användes i studerandes och lärares utbildning. I studien intervjuades lärare och studerande. Resultatet visade att samtliga var överens om att en meningsfull fritid är vad människor individuellt upplever som betydelsefullt. Respondenterna menade därmed att det är beroende av personliga åsikter om vad som kan vara meningsfullt. Vissa respondenter ansåg att fritidslärare oftast leder in elever i aktiviteter som anses vara av god karaktär och andra menade att meningsfullhet uppstår när elever tillägnar sig kunskap. En av respondenterna ansåg att datorspelandet på natten inte var meningsfullt för elever eftersom datorspelandet inte gynnande andra individer vilket ett meningsfullt lärande gör, enligt respondenten. Det framkom likaså att en meningsfull fritid är beroende av hur stort omfång av aktiviteter som kan erbjudas i verksamheten och att mötet mellan fritidslärare och elev är betydelsefullt (Falkner, 2010). Meningsfulla aktiviteter kan ibland uppfattas som abstrakt och svårt att sätta i handling eftersom det rör sig om elevers föreställningar om vad som är betydelsefullt just för dem. Det behöver inte vara så komplext utan istället kan begreppet meningsfullt vara en utgångspunkt i den pedagogiska planeringen. Det förklarar varför den specifika aktiviteten kan vara betydelse- och meningsfull (Dahlberg, Moss & Pence, 2014).
3.3 Rumslig integrering
Under 1990-talet gjordes stora nedskärningar i fritidshem. Det resulterade i större barngrupper, mindre personal och lokalmässiga förändringar. Anledningen med nedskärningarna var av ekonomiska skäl då skolan skulle bli mer ekonomisk för staten. Den tidens nya styrdokument, Lpo94, syftade också till lokalmässiga förändringar. Målet var att skapa en samverkan mellan fritidshem och skola utifrån en pedagogisk föreställning. Syftet var alltså att skapa en gemensam syn över elevers hela skoldag, vilket bidrog till en förändring av den fysiska miljön i fritidshem (Falkner & Ludvigsson, 2012). Skola och fritidshem som är olika skolverksamheter är idag oftast i samma lokaler och går under samma läroplan, Lgr11 (Lago,2017).
7
I en kvalitativ studie av Lago (2017) var syftet att undersöka hur lärare och elever arbetade för att skapa ett meningsfullt fritidshem. Resultatet i studien visade att när skola och fritidshem vistades i samma lokaler, skapades en syn av likhet mellan dessa verksamheter hos elever vilket ansågs som negativt. Det går att jämföra med när fritidshem och skola inte var i samma lokaler som då skapade elever en syn av fritidshem som en egen verksamhet.
Andersson (2013) gjorde en kvalitativ studie om fritidslärares yrkesidentitet. Den handlade om hur deras yrkesidentitet påverkades av att involveras i den obligatoriska skolan som är präglad av måluppfyllelser utifrån kunskapskrav. Syftet med studien var att få förståelse kring hur fritidslärare påverkades av den obligatoriska skolans bedömningskultur. Resultatet visade att det var svårt för fritidslärare att hitta balansen i deras arbetsroll emellan de olika verksamheterna i skola och fritidshem eftersom de oftast har gemensamma lokaler. Det leder till bekymmer för fritidshemmets uppdrag då lokalerna inte är anpassade utifrån fritidshemmets aktiviteter. I resultatet framkom det att gemensamma lokaler mellan skola och fritidshem hindrade mycket av fritidslärares skapande aktiviteter i verksamheten så som pågående projekt. Samtidigt har en integration i skolan tillfört en möjlighet att låna idrottshall och slöjdsal. Dock påminde det elever om skoldagen eftersom spontaniteten av att använda salarna inte alltid var självklar då fritidshem behövde förhålla sig till skolans användning av lokalerna (Andersson, 2013). Falkner och Ludvigsson (2012) konstaterar att funktionella och praktiska lokaler är nödvändigt för att fritidshem ska kunna bedriva den verksamhet som beskrivs i styrdokumenten. Dessutom behöver lokalerna vara utformade så att skapande och material får vara ifred vilket bidrar till att fritidsverksamheten uppmärksammas mer.
8
4. Syfte
Syftet är att undersöka fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem.
4.1 Frågeställningar
• Hur upplever fritidslärare inomhusmiljön i fritidshem?
9
5. Metod
En kvalitativ metod gör det möjligt att få kunskap om hur samhället, grupper, normer, människors relationer och positioner påverkar varandra. Genom kvalitativa studier är det möjligt att uppmärksamma människors tankar och åsikter om ett visst dilemma. Det ger också möjlighet till en djupare förståelse för människors olika uppfattningar (Ahrne & Svensson, 2016). För att undersöka fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem så passade därför en kvalitativ metod.
5.1 Intervjuer
Datainsamlingsmetoden som användes i studien var intervjuer. Tillvägagångsättet är vanligt förekommande i den samhällsvetenskapliga forskningen (Eriksson- Zetterquist, Ahrne, 2016). Intervjuer är oftast effektivare jämfört med observationer då det inte är lika tidskrävande. Metoden är många gånger flexibel och ger utrymme för respondenterna att svara fritt på intervjufrågorna och föra samtal som svarar på studiens frågeställningar (Bryman, 2018). Det finns tre typer av intervjuer som används i intervjuundersökningar. Dessa beskrivs som strukturerade-, ostrukturerade- och semistrukturerade intervjuer. Strukturerad intervju används oftast i en surveystudie. I en strukturerad intervju ska skillnaderna i upplägget av intervjufrågorna mellan de olika intervjuerna vara så små som möjligt. Respondenterna svarar på frågorna som ställs i en bestämd ordning och intervjuaren ställer inga följdfrågor. I en
ostrukturerad intervju kan den som intervjuar ställa en fråga och istället låta respondenterna
tala helt fritt kring frågan. En ostrukturerad intervju kan därför liknas vid ett vanligt samtal. Den sista intervjustilen är semistrukturerad intervju. Semistrukturerad intervju innebär att intervjun utgår från förberedda frågor som ställs till alla respondenter. Ordningen på frågorna är däremot flexibla så att intervjufrågorna och följdfrågorna anpassas utifrån respondentens svar. Det utgör då en jämförelse över respondenternas syn utifrån samma frågor (Bryman, 2018).
5.2 Semistrukturerad intervju
Semistrukturerad intervju var relevant för studien då strukturen gjorde det möjligt att förbereda frågor. Samtidigt kunde ordningen på frågorna skilja sig åt mellan de olika intervjuerna.
10
Flexibiliteten i frågorna möjliggjorde att följa respondenterna i samtalen så att frågorna kom i den ordning som föll sig mest naturligt i respektive intervju. Larsen (2018) skriver att det är viktigt för intervjuaren att hålla respondenterna inom studiens ämne så att det inte drar åt ett håll som är irrelevant för studiens frågeställningar. Denna risk finns i en ostrukturerad intervju om intervjuledaren inte är uppmärksam. Larsen (2018) menar vidare att nackdelar med semistrukturerade intervjuer jämfört med strukturerade intervjuer är att det kan bli mer data som inte är väsentlig för studien eftersom deltagarna får diskutera mer fritt runt frågorna. Transkriberingen kan därför bli mer tidskrävande i semistrukturerade intervjuer.
5.3 Urval
Studiens undersökningsgrupp var legitimerade fritidslärare. Anledningen till valet av den specifika yrkesgruppen var utifrån syftet om att undersöka fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem.
Ett målstyrt urval gjordes i studien vilket innebär att forskarna väljer ut sådana deltagare som möjliggör att studiens forskningsfrågor besvaras (Bryman, 2018). Det målstyrda urvalet i studien var utifrån fyra fritidshem där två av fritidshemmen hade egna lokaler och resterande fritidshem delade lokaler med den obligatoriska skolan. Studiens val av fritidslärare var utifrån vilka förutsättningar de hade till egna eller delade lokaler. Vi hade sedan tidigare information om huruvida fritidshemmen delade lokal med annan verksamhet eller ej.
Fritidslärarna i studien benämns med fingerade namn. Nedan presenteras de fingerade namnen och om fritidsläraren intervjuades enskilt eller i par. De som intervjuades i par arbetade på samma fritidshem och har därför givits namn som börjar på samma bokstav. Anna, Britt och Bea arbetade på fritidshem som delade lokaler med den obligatoriska skolan medan Cajsa, Clara, David och Daniel var verksamma fritidslärare i fritidshem som hade tillgång till egna lokaler.
Fritidlärare Anna Delade lokaler
11
Fritidslärare Cajsa och Clara Egna lokaler Fritidslärare David och Daniel Egna lokaler 5.4 Genomförande
I början av studien kontaktades fritidslärare med förfrågan om de ville delta i en studie som skulle undersöka inomhusmiljön i fritidshem. Fritidslärare fick information om vad studien skulle handla om och därefter bestämdes lämpligt tillfälle för när de fyra olika intervjuerna skulle genomföras. Innan fältstudierna formulerades intervjufrågor (Bilaga 1) som bearbetades noggrant för att ge rika svar på studiens frågeställningar. Innan det var dags att genomföra intervjuerna formulerades ett missivbrev (Bilaga 2) som togs med till rektorer på de fritidshem som deltog i studien. De medverkande fritidslärarna hade fått förhandsinformation om att intervjuerna skulle spelas in och att deras namn och skola skulle behandlas konfidentiellt i studien.
Tanken med intervjuerna var att fritidslärare två och två skulle intervjuas i semistrukturerade intervjuer, men på grund av pandemin Covid –19 kunde bara en fritidslärare närvara under den första intervjun. Första intervjun genomfördes via Zoom då skolan geografiskt låg långt bort. Vid de övriga tre intervjuerna var det två respondenter i varje intervju. När den andra och tredje intervjun skulle genomföras fick utomstående inte vistats i skolans lokaler på grund av Covid-19 och därför behövde intervjuerna ske utomhus under elevers morgonrast. Stukát (2011) menar att miljön för en intervju ska vara ostörd då det annars kan påverka intervjuresultatet negativt eftersom respondenterna inte får samma möjlighet till koncentration (Stukát, 2011).
Under genomförandet av intervjuerna hade intervjuledarna lite talutrymme. Kvale (2007) menar att samtalsmetodiken som bör användas vid intervjuer är att intervjuledare säger så lite som möjligt (Kvale, 2007). Istället nickade intervjuledarna och gjordes andra gester som uppmuntrade till att samtalet fortskred. Intervjuledarna ställde följdfrågor för att få en djupare förståelse kring ämnet och att säkra att intervjufrågorna skulle besvara studiens syftesfrågor. Som en säkerhet för intervjuerna spelades samtalen in på två mobiltelefoner. Kvale (2007) hävdar att det är bra att spela in intervjuer på två enheter ifall en av enheterna skulle krångla eller sluta fungera (Kvale, 2007). Varje intervjutillfälle tog 15–25 minuter.
12
5.5 Databearbetning och analysmetod
Intervjuerna analyserades med hjälp av den metod som kallas för innehållsanalys, vilket innebär att koda och kategorisera den insamlade empirin för att upptäcka mönster (Larsen, 2018). Analys av det insamlade materialet är nödvändigt för att beskära och få fram det som är relevant för undersökningen (Rennstam & Wästerfors, 2017).
Intervjuerna transkriberades noggrant och direkt efter genomförandet. Enligt Stukát (2011) ska transkriberingen skrivas ner ordagrant. Efter transkribering kategoriserades empirin utifrån studiens två frågeställningar. Det gjordes i ett dokument på datorn för att enklare kunna sortera fram och tillbaka olika stycken och få en uppfattning om till vilken av frågeställningarna innehållet passade bäst. Det som kändes intressant markerades i respektive frågeställning vilket bidrog till att enklare finna olika mönster i all data. Analyserandet i de två frågeställningarna blev till fyra teman. Inom första frågeställningen framkom två teman: inomhusmiljön i fritidshem och fritidshemmets utrymme. I den andra frågeställningen framkom också två teman: elevers meningsfulla fritid och drömfritids. Efter att författarna kommit fram till fyra teman i texten formulerades de olika temana till rubrikerna: Fritidslärares uppfattningar om lokalers ändamålsenlighet, Fritidshemmets utrymme i skolans lokaler, Miljön som verktyg för elevers meningsfulla fritid och Fritidslärares önskemål om ett framtida fritidshem. Dessa rubriker används i studiens resultat.
5.6 Tillförlitlighet
I studien är det av stor vikt att forskarna visar hänsyn och respekt för deltagarna. Intervjufrågornas formulering är också av betydelse för att respondenterna ska känna sig bekväma med intervjuledarna och med de frågor som ställs då det kan påverka studiens resultat (Larsen, 2012). Författarna för studien bearbetade frågorna noggrant innan fältstudierna och valde att inte skicka ut intervjufrågorna i förväg till respondenterna. Anledningen var att respondenterna inte skulle ges möjlighet att fundera ut färdiga svar på frågorna. Bell och Bryman (2005) menar att det minimerar risken att respondenterna svarar utifrån vad de tror att studien vill få fram.
Bryman (2018) nämner om överförbarhet vilket innebär att beskriva hur miljön sett ut för deltagarna vid de olika intervjutillfällena. Miljön under intervjutillfället kan vara avgörande för
13
intervjun och det insamlade materialets kvalitét. Intervjuerna i studien skedde i ett digitalt zoommöte, inomhus i skolans lokaler och utomhus på skolgården.
Vid intervjutillfällena spelades intervjuer in för att säkra att få med allt som sades. Det minimerade risken för att studien skulle förlora viktig information, vilket hade kunnat ske i fall det enbart fördes anteckningar. Inspelningarna skedde genom två enheter eftersom Kvale (2007) menar att det säkrar intervjuerna ifall det skulle uppstå bekymmer med en av enheterna. En ytterligare faktor som ökar studiens trovärdighet är att alla inspelningar och transkriberingar finns sparade i dokument om det skulle vara i behov av att ta fram innan examensarbetet är godkänt. Bryman (2018) menar att inget som görs i studien får undanhållas och om all data inte används i studien måste forskarna kunna redovisa all data som samlats in.
Utifrån det insamlade materialet förhöll sig författarna så objektiva som möjligt för att inte vinkla studien. Bryman (2018) menar dock att det är svårt för forskarna att vara helt objektiva när det handlar om samhällsvetenskapliga undersökningar. Däremot ska forskarna försöka undvika att lägga in egna värderingar.
5.7 Etiska aspekter
Fyra huvudkrav finns som ska säkerställa att individen i studien skyddas. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att deltagarna har informerats om studiens syfte och haft möjlighet
att välja om de vill delta eller ej (Vetenskapsrådet, 2002). Det innebar ett frivilligt deltagande i undersökningen. Deltagarna fick både muntlig och skriftlig information om studiens ändamål innan de valde att delta eller ej. Samtyckeskravet innebär att deltagaren bestämmer över sin medverkan (Vetenskapsrådet,2002). De som intervjuades har haft möjlighet att avbryta sin medverkan när som helst under intervjutillfället och om deltagarna hade önskat att få strykas ur det insamlade materialet hade det gjorts. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna i studien ska behandlas konfidentiellt. (Vetenskapsrådet, 2002). Eriksson-Zetterqvist och Ahrne (2016) menar att studien inte får lämna ut känsliga uppgifter som kan avslöja deltagarnas identitet. Det var viktigt att deltagarna kände sig trygga med hur deras uppgifter hanterades. Data som samlades in avkodades för att skydda deltagarna i studien och därför används fingerade namn.
14
studiens ändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Uppgifterna som samlades in användas inte för andra syften utanför studien, som exempelvis kommersiell användning.
15
6. Resultat
I den här delen presenteras studiens resultat utifrån syftet att undersöka fritidslärares
uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem. Resultatet är indelat utifrån de fyra teman som framkom i analysen vilka blivit till följande rubriker: Fritidslärares uppfattningar om lokalers ändamålsenlighet, Fritidshemmets utrymme i skolans lokaler, Miljön som verktyg för elevers meningsfulla fritid och Fritidslärares önskemål om ett
framtida fritidshem. Citaten i studien har genomgått en språklig justering där ord som ehh, åh och aa har tagits bort för att underlätta för läsaren.
6.1 Fritidslärares uppfattningar om lokalers ändamålsenlighet
I intervjuerna framgår det att fritidshemmen ser olika ut och har olika tillgång till lokaler. Lokalernas storlek och utformning varierar och har betydelse för vilka aktiviteter som planeras i fritidshemmet. På Britts fritidshem delar fritidsverksamheten lokaler med förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 2. Britt förklarar att de mestadels nyttjar förskoleklassens rum då utformningen av dessa lokaler mer lämpar sig för fritidsverksamheten. Klassrummen som tillhör årskurs 1 och 2 utnyttjas inte lika mycket av elever under eftermiddagen då de är utformade på traditionellt sätt lämpat för den obligatoriska skolans verksamhet. Gällande fritidsverksamhetens tillgång till klassrum förklarar Britt:
[…] vi har tillgång till tre klassrum egentligen, men de utnyttjas inte så mycket på eftermiddagstid då de är möblerade som klassrum. (Britt)
Likheter finns på Annas fritidshem där fritidsverksamheten också håller till i klassrum. På fritidshemmet saknas möjlighet till användning av praktiska och estetiska lokaler eftersom de ligger utanför skolans område. Att nyttja andra lokaler under fritidsverksamheten är inget alternativ då Anna förklarar:
Det finns inte tillgång på den här skolan till ytterligare lokaler. Ingen idrottshall och ingen slöjdsal. Så det är ganska speciellt här. (Anna)
På Cajsas och Daniels respektive fritidshem framgår det istället att de har egna lokaler. Fritidslärarna anser att det ger en möjlighet till många rum som kan fylla olika funktioner. Båda fritidshemmen har tillgång till ett eget kök och ytterligare fyra till fem egna rum. På Cajsas
16
fritidshem lånar också fritidsverksamheten ut lokalerna till den obligatoriska skolan. Hon beskriver att det kan vara vid tillfällen under skoltid när en enskild elev är i behov av att få komma ifrån sitt klassrum.
Här är skolan ibland för att det inte finns grupprum så då kan de gå ner här och sitta lite avsides och jobba med vissa enskilda elever som behöver lite mer stöd. (Cajsa)
Daniel menar att egna lokaler skapar ständiga möjligheter till att forma och möblera om på fritidshemsavdelningen, något som Clara också nämner om sitt fritidshem. I och med att lokalerna inte behöver anpassas efter någon annan verksamhet har de möjlighet att ändra rummens miljöer utifrån vad som passar den specifika elevgruppen. Daniel beskriver ett rum som ofta byter skepnad, vilket i studien nämns som omskepnadsrummet.
Just nu är det ett musikrum där man kan dansa o sjunga och tanken med det rummet är att det ska byta skepnad i olika omgångar. Det är allt från musikrum som det är just nu till lego, kapla och vi har haft camping med tält, djurklinik och affär. (Daniel)
I resultatet framgår det att egna lokaler, så som ett eget kök, möjliggör olika funktioner i fritidshemmet. Det till skillnad från fritidshemmen som delar lokaler med obligatoriska skolan eftersom fritidsverksamheten bedrivs i klassrum. Samtliga fritidslärare som har egna lokaler anser ändå att det finns begränsningar. Daniel förklarar att det handlar om lokalernas storlek i förhållande till elevantalet. Han berättar att om majoriteten av de elever som är inskriva på fritidshemmet deltar under samma eftermiddagblir det väldigt trångt. Clara har samma uppfattning om sina lokaler och beskriver att lokalernas storlek i förhållande till elevantalet bidrar till en hög ljudvolym.
Efter fem när barnen har gått hem så bara…Det är såhär det ska vara. Man skulle behövt mer dämpning med ljudvolymen […] då vi märker att de hellre går hem istället. Då det är lugnare hemma. (Clara)
De fritidslärare som delar lokaler med den obligatoriska skolan har en annan uppfattning om dess storlek. De menar att klassrummen de har tillgång till i sin fritidsverksamhet är stora. Trots att de är stora menar fritidslärarna att klassrummen utgör begränsningar i planeringen eftersom de inte är utformade efter fritidsverksamheten.
17
Till skillnad från de andra fritidslärarna ser Britt och Bea möjligheter med att dela lokaler men de är tydliga med att det endast gäller med förskoleklassen. Delningen ger en möjlighet för fritidslärarna att använda sig av förskoleklassens material. Bea beskriver också att förskoleklasseleverna kan fortsätta med sina lekar och pyssel som de gjort under skoldagen eftersom de befinner sig i samma rum.
Ibland har förskoleklassen gjort saker som barnen kan fortsätta med på eftermiddagen då de ändå är där och har de lokalerna liksom. (Bea)
6.2 Fritidshemmets utrymme i skolans lokaler
Hur mycket utrymme fritidshemmen har i skolans lokaler skiljer sig åt i studien. Fritidslärare har olika möjligheter att möblera och utforma fritidsverksamheten.
Anna och Britt beskriver att deras respektive fritidshem inte haft så mycket inflytande när det kommer till att forma och ändra sin inomhusmiljö. Enligt Anna är det klasslärarna som har bestämt hur lokalerna ska se ut. På Britts fritidshem har lokalernas utformning aldrig varit anpassade för fritidsverksamheten. Fritidslärarna har samma uppfattning om att lokalerna är anpassade utifrån den obligatoriska skolan. Britt berättar om bakgrunden till lokalernas utformning:
Det finns förskoleklassrum och två klassrum för att det från början var tänkt som ett spår och det finns ju inte möjlighet att ändra om det. I klassrummen är det klasslärarna eftersom det är så pass påtagligt klassrum. (Britt)
Fritidslärarna som delar lokaler har samma uppfattning om att lokalerna utgör ett hinder för skapande aktiviteter och möjlighet till sparande av material. Bea menar att förskoleklassen, där fritidshemmet är förhållandevis mycket, tar mycket plats i lokalerna. Det hindrar deras fritidshem att hänga upp det pyssel och skapande elever gjort. Enligt Anna har hennes fritidshem endast tillgång till ett litet utrymme att förvara verksamhetens arbete och material.
Vi har några hyllor. Inga egna lokaler, ingen egen hörna utan det är förvaring som vi har. (Anna)
Det framgår att fritidslärarna som delar lokaler upplever sig ha lite att säga till om när det kommer till lokalernas utformning och förvaringsutrymmen. För fritidslärarna med egna lokaler är det annorlunda då de själva får bestämma över utrymmena.
18
Clara och Daniel har utifrån sina respektive fritidshem samma uppfattning om att fritidslärare bestämmer över inomhusmiljön då de utformar rummen själva. Enligt Daniel får elever vara med och utsmycka lokalerna eftersom rummen ändras utifrån elevers aktiviteter och vad som är populärt för tillfället. Daniel sammanfattar att fritidslärarna själva ansvarar för lokalernas utformning men att inredningen till viss del sker utifrån elevers önskningar.
I grunden så är det vi pedagoger, sen […] utifrån barnens intresse, vad gillar dom att göra, vad önskar dom, till exempel pingisrummet, biljardrummet är sådana grejer som är populära. Även då utsmyckning om man säger så på väggar liksom så här har vi ju utgått lite från barnens intresse och
lyssnat på dom. (Daniel)
I Annas fritidshem får fritidslärarna och elever också möblera om i lokalerna. Skillnaden är att de behöver återställa klassrummet när aktiviteten eller leken är slut. Bea tycker att skolmöbleringen i klassrummen är ett problem då det alltid är fullt med bänkar och stolar i rummen. Hon upplever det som frustrerande att behöva möblera om från klassrum till fritidsverksamhet varje dag då det skulle ta för mycket tid och energi. Klassrummen som under eftermiddagarna ska vara till fritidsverksamhetens ändamål blir ibland upptagna då Bea förklararar:
Lärarna sitter i klassrummet och planerar på eftermiddagarna och stänger om sig där, det är ju inte så lätt att alltid använda lokalerna heller. (Bea)
6.3 Miljön som verktyg för elevers meningsfulla fritid
Samtliga respondenter är överens om att inomhusmiljön på deras fritidshem är betydande för hur elever uppfattar fritidsverksamheten. Britt berättar att elever i deras fritidshem har svårt att skilja på när det är skola respektive fritidshem. Hon påpekar att elever inte ser fritidshemmet som en egen verksamhet eftersom:
19
Fritidslärarna är överens om att inomhusmiljön påverkar vilka aktiviteter som går att erbjuda elever. Bea menar att fritidsverksamheten som pågår i klassrum inte erbjuder en variation av lekar.
Vad dom gör i klassrummen är att de sitter och ritar vid en bänk och leker skola. Det blir inget annat i dom rummen. (Bea)
Anna är av liknande uppfattning om att rummen i fritidshemmet begränsar aktiviteter och speciellt olika projektarbeten eftersom materialet ska plockas undan varje eftermiddag. Britt har samma tankar gällande sitt fritidshem om att delade lokaler begränsar vilka fritidsaktiviteter som elever kan erbjudas. Britt menar att de behöver planera sådana aktiviteter som elever hinner färdigt under samma eftermiddag. Det eftersom allt material måste plockas undan innan de går hem för att lokalerna ska vara återställda inför kommande skoldag. Elever måste därmed påskynda de olika pysselaktiviteterna vilket Britt ser som ett hinder i att starta för stora projekt.
Jag måste lägga tid på att hinna plocka bort innan jag ska gå hem och att man får välja aktiviteter av vad man tror att barnen hinner göra klart och det är ju en begränsning. Man har ju alltid en vision om att påbörja saker och fortsätta under längre tid. [...] Men vi har ingenstans att göra av saker. (Britt)
Cajsas fritidshem har andra förutsättningar då hon beskriver att deras tillgång till egna lokaler möjliggör att spara de olika individuella och gemensamma projekt som elever sysselsätter sig med. Hon uttrycker att om elever får lämna kvar projekten blir det enklare för dem att fortsätta med det nästa dag vilket får elever att uppleva något att längta till.
Cajsa anser att inomhusmiljön på hennes fritidshem möjliggör att kunna utgå ifrån varje enskild elevs behov och intresse. Hon menar att deras fritidshem låter elever komma med egna förslag på arbeten då lokala- och materiella förutsättningar finns. Dessa förutsättningar ger stöd åt elever att starta egna projektarbeten. Elever kommer ofta med förslag på arbeten som fritidspersonalen uppmuntrar till då Cajsa förklarar:
Dom har ju stora tankar och idéer och vi försöker tillgodose dom så mycket som möjligt. Vi är ju inte mycket nejsägare egentligen. Utan kommer dom och frågar om någonting så ställer vi frågan: hur har du tänkt? För att få dom att förklara och utveckla det de har tänkt. (Cajsa)
Daniel har liknande erfarenheter från sitt fritidshem där lokalerna möjliggör att erbjuda många aktiviteter. Han menar att de olika rummen i hans fritidshem utmanar elevers fantasi till
20
rollekar. Daniel hänvisar till det omtyckta rummet som byter skepnad mellan olika miljöer och anpassas efter elevers aktuella intressen.
Omskepnadsrummet blir ju mer vad eleverna önskar och det man märker som är inne så att säga. När det är en miljö spelat ut sin rätt då byter man till något annat utifrån önskemål. Sen är det behov som styr också, elevernas behov. (David)
I resultatet framgår det att egna lokaler möjliggör att anpassa aktiviteter i fritidshemmet utifrån elevers önskan och intressen. Det till skillnad från fritidshemmen med delade lokaler då de begränsar vilka aktiviteter som går att genomföra som därmed minskar elevers valmöjligheter. Trots att egna lokaler utgör bra förutsättningar för lek och aktivitet bidrar de till begränsningar av elevers rekreation i fritidshem. Daniel menar att en begränsning i hans fritidshem är att miljön hindrar elevers möjlighet till vila efter skoldagen då lugna utrymmen inte finns tillgängligt. Cajsa ser en liknade begränsning i sitt fritidshem och förklarar:
Många elever vill vara i de små rummen, kunna stänga in sig och vara lite i fred och ta det lugnt. Och den möjligheten finns ju inte till så många elever. (Cajsa)
6.4 Fritidslärares önskemål om ett framtida fritidshem
Hur ett fritidshem ska vara utformat för att möjliggöra en meningsfull fritid för elever har respondenterna liknande åsikter om. Samtliga respondenter är av uppfattningen att fritidshem ska ha tillgång till stora lokaler med varierande miljöer som utformar fritidsverksamheten och dess uppdrag.
När Britt får drömma om hur hennes fritidshem skulle se ut för att möjliggöra aktiviteter utifrån elevers intresse och behov är en önskan att fritidshemmets material ska få ta större plats i lokalerna. Britt är också tydlig med att det inte enbart ska vara klasslärarna som bestämmer över utformningen av lokalerna, med det önskar Britt:
Att man kunde kombinera möbleringen i klassrummen så att dom känns mer gemensamma. […] Eller ställa in en extra soffa och en bokhylla i ena hörnet så att man kan landa där. Att man liksom har fler fritidssaker i klassrummen (Britt).
21
Anna önskar ett fritidshem med egna lokaler där en variation av aktiviteter kan erbjudas som anpassas utifrån elevers intressen. Hon vill att allt material ska få stå framme då fritidshemmet skulle ges möjlighet till större skapande projekt. Clara har liknande tankar och drömmer om ett fritidshem som inte påminner om den obligatoriska skolan då hon menar att fritidsverksamheten ska utgöra mer kreativitet genom att:
Materialet ska vara synligt. Man ska kunna se det bra. […] det ska vara snyggt estetiskt och att det inte är så skolaktigt (Clara)
Clara drömmer vidare om en fritidsverksamhet som är mer lik en hemmiljö:
[…] i en egen byggnad som inte alls är på skolan. Ja. Ha det lite mer hemmiljöaktigt och mysfaktorn. (Clara)
Cajsa fortsätter att spinna vidare om att ha fritidsverksamheten i en egen byggnad. Framför sig ser hon en trävilla där ett kök finns tillgängligt, flera lekrum, en ateljé, ett kuddrum och ett soffrum. Cajsa anser att byggnadens olika rum och utformning skulle möjliggöra att fullfölja fritidsverksamhetens uppdrag. Hon menar dessutom att en egen byggnad skulle höja fritidshemmets status.
22
7. Diskussion
I diskussionsdelen diskuteras studiens resultat i relation till bakgrund, tidigare forskning och styrdokument. Därefter följer en diskussion om studiens metod och genomförande. Sist presenteras slutsatser och vidare forskning.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön. Resultatet visar att det både finns möjligheter och begränsningar med egna respektive delade lokaler. Utifrån fritidslärarna som har egna lokaler tycks det vara möjligt att variera inomhusmiljön utifrån olika lekar och aktiviteter. En fritidslärare som har egna lokaler beskriver omskepnadsrummet som ett rum som kan förändras från att vara en affär till att bli en campingmiljö eller en stad av kapla- och legobyggen. En annan fritidslärare menar att de har ett eget kök vilket möjliggör bak-och matlagningsaktiviteter. Skolverket (2014) anger att lokaler i fritidshem ska vara anpassade för att erbjuda en varierad miljö. Det framgår att fritidshem som delar lokaler med den obligatoriska skolan istället får anpassa sig till skolans utformning av lokalerna. En av fritidslärarna som delar lokaler menar att deras fritidsverksamhet begränsas eftersom de håller till i klassrum som är möblerade med bänkar och stolar. Det stämmer överens med Andersson (2013) som menar att det kan leda till svårigheter att efterfölja fritidshemmets uppdrag om lokalerna inte är anpassade efter fritidsverksamhetens olika aktiviteter. Lokalernas utformning är enligt fritidslärarna av stor vikt för vilka förutsättningar som ges att erbjuda elever ett innehåll i enlighet med fritidshemmets uppdrag.
Något som framträder i studien är att det finns begränsningar även i fritidshem som har egna lokaler. Enligt resultatet i studien uppger fritidslärarna att det ofta är trångt och hög ljudvolym i lokalerna eftersom de är för små i förhållande till elevantalet på fritidshemmen. Fritidslärarna menar att detta kan påverka elevers upplevelse av fritidshem som negativt och att de då istället väljer att gå hem. Utifrån hur respondenterna uttrycker sig kan en hög ljudvolym vara ett störmoment i lekar och aktiviteter som kräver mer fokus och koncentration. En av fritidslärarna påpekar att ljudvolymen även kan påverka fritidslärarnas engagemang i aktiviteterna då arbetsmiljön kan orsaka psykisk trötthet. Enligt Skollagen (SFS 2010:800, 14 kap §9) ska
23
elevgruppens storlek i fritidshem anpassas utifrån lokalerna och deras storlek. Fritidslärarna som bedriver fritidsverksamheten i delade lokaler har istället stora utrymmen att tillgå eftersom de har flera tomma klassrum att använda sig av. Trots att de har stora lokaler så menar fritidslärarna att de inte är anpassade efter en varierad fritidsverksamhet och utgör då, som tidigare nämnts, ett hinder för fritidshemmets skapande aktiviteter och lekar.
Hur stort fysiskt utrymme fritidshem får i skolans lokaler varierar i studien. Resultatet visar att respondenterna med egna lokaler har fri möjlighet att förvara sitt material i verksamhetens lokaler. De får själva bestämma om hur utformningen av rummen ska se ut. Fritidslärarna som delar lokaler har ofta lite att säga till om angående utformningen och speciellt gäller det inredningen av lokalerna då det är klasslärarna som tar de flesta besluten. Dessa fritidslärare har ont om plats för förvaring av sitt material. En av fritidslärarna menar att pyssel och skapande som elever har gjort inte kan hängas upp i lokalerna då utrymmena används av klasslärarna. Falkner och Ludvigsson (2012) menar att fritidshemmet måste uppmärksammas och att verksamhetens material och skapande behöver få ta plats. Om inte materialet får ta plats hur ska då fritidslärare kunna planera obehindrat för sin fritidsverksamhet? Det borde vara en ledningsfråga och inte upp till fritidslärare och klasslärare själva att besluta.
I de fritidshem som delar lokaler framkommer det av fritidslärarna att det är klasslärarna som styr över utformning och inredning vilket påverkar att elever inte ser skillnad mellan fritidshem och den obligatoriska skolan. Utifrån fritidslärarna som har egna lokaler upplever de att eleverna uppskattar de olika rum som finns att tillgå i fritidshemmet som exempelvis pingisrummet och biljardrummet. Fritidslärarna med delade lokaler upplever att det är för tidskrävande att möblera om varje eftermiddag för att få en optimal fritidsverksamhet. Lago (2017) skriver att lokaler som delas mellan verksamheterna skapar känslan av att fritidshem är en del av den obligatoriska skolverksamheten. Borde inte eleverna få uppleva fritidshemmet som fritid? Vi har också erfarenhet av att elever undvikit vissa lekar för att inte behöva möblera tillbaka i klassrummen. En av respondenterna nämner att klasslärarna ibland använder klassrummen under eftermiddagstid vilket gör att lokalerna inte alltid är användbara för fritidsverksamheten. Det kan konstateras att utrymme och utformning av lokaler som delas mellan skola och fritidshem i hög grad styrs av klasslärare.
24
Inomhusmiljön är viktig för att elever ska uppleva fritidshemmet och dess aktiviteter som något betydelsefullt som gör fritiden meningsfull. Studiens resultat visar att fritidshem som har egna lokaler har möjlighet att erbjuda elever lekar och aktiviteter som anpassas utifrån vad som involverar elevers nuvarande intressen. Fritidslärarna som har egna lokaler har möjligheten att ge stöd åt elever som kommer med förslag om att starta egna projekt eftersom material och utrymme finns. Hur den fysiska miljön är utformad är viktig för vilken lek elever kommer välja att ägna sig åt (Björklid, 2005). Falkner (2010) lyfter en deltagare från sin studie som anser att meningsfull fritid är beroende av hur stort omfång av aktiviteter som kan erbjudas i fritidsverksamheten. Fritidslärarna som delar lokaler menar tvärtom att det kan vara svårt att locka och inspirera till nya intressen. Miljöns utformning är ett hinder då det inte går att utföra alla projekt och lekar som önskas eftersom klassrummen inte är utformade efter fritidshemmets verksamhet. En av fritidslärarna menar att eleverna endast leker skola eller sitter och ritar i klassrummen under fritidsverksamheten. En annan fritidslärare menar att inomhusmiljön begränsar möjligheten att planera större projekt, så som pysselprojekt, eftersom materialet behöver plockas undan varje eftermiddag inför kommande skoldag. Eriksson Bergström (2013) menar att fritidslärare vill anpassa olika lekar och aktiviteter utifrån elevers intresse och behov men anser att det kan vara svårt i de lokaler som finns att tillgå. Borde inte fritidsverksamheten vara utformad så att elever har något att längta till efter den obligatoriska skoldagen? Utifrån hur fritidslärarna utrycker sig verkar det som att elevers lek inte blir lika spontan som i fritidshemmen med egna lokaler
Som tidigare nämnts vill fritidslärarna att fritidsverksamheten ska vara en plats som väcker elevers nyfikenhet till aktiviteter. Något som alla är överens om i studien är att miljön i fritidshemmen utgör ett hinder för de mer lugna aktiviteterna. Fritidslärarna med egna lokaler menar att rummen som finns tillgängliga under eftermiddagstid inte räcker till i förhållande till elevantalet. En av dessa fritidslärare menar att om eleverna skulle vilja vila på eftermiddagen finns inte den möjligheten. Fritidslärarna med delade lokaler förklarar att det inte finns småutrymmen att tillgå eftersom fritidsverksamheten befinner sig i stora klassrum. Enligt Skollagen (SFS 2010:800, 14 kap §2) ska fritidshem erbjuda elever rekreation.
Det finns stora önskningar om att ändra inomhusmiljön för att möjliggöra att fritidshemmet får vara en plats att längta till och en miljö att återhämta sig i. Fritidslärarna är överens om att ett
25
framtida fritidshem bör ha mer varierande lokaler som dämpar ljudvolymen samt inomhusmiljöer som passar olika skapande aktiviteter. En av fritidslärarna menar att materialet ska vara synligt i fritidshemmet och att utformningen ska vara estetiskt tilltalande för eleverna. Biesta (2009) skriver att det är viktigt med olika utformningar av miljöer eftersom de ligger till grund för att elever uppmuntras att testa nya intressen. Samma fritidslärare drömmer stort om en egen fritidshemsbyggnad dit elever får gå efter den obligatoriska skolan. Fritidsläraren menar att fritidshemmet borde vara mer likt hemmet och på så vis bli mer tilltalande för eleverna. En annan fritidslärare drömmer vidare om att ha ett varierat fritidshem med olika rum i form av en ateljé, ett lekrum, ett kuddrum och ett kök. Det kan kopplas till Rohlin (2013) som skriver om fritidshemmets verksamhet under 1990-talet då lokalerna var i egna byggnader och liknade en hemmiljö.
7.2 Metoddiskussion
Syftet med studien var att undersöka fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem, därför valdes en kvalitativ. Den kvalitativa metoden gjorde det möjligt att få en djupare förståelse kring frågeställningarna gentemot vad en kvantitativ metod hade gjort. Metoden i studien bidrog till en förståelse för hur respondenterna upplevde och tolkade sin verklighet. Dock hade en kvantitativ metod gett andra fördelar så som att nå ut till fler fritidslärare vilket hade lett till fler svar att bygga studien på. Intervjuerna i studien gav mycket information om fritidslärarnas uppfattningar om sin inomhusmiljö. Ett alternativ hade varit att observera fritidslärare i samband med inomhusmiljön för att få en syn på vilka aktiviteter som erbjuds och hur lokalerna används. Observationerna hade däremot varit mer tidskrävande än intervjuer samtidigt som vi inte hade fått ta del av fritidslärares åsikter och uppfattningar.
Utifrån att vi valde intervju som metod ansågs semistrukturerade intervju som bäst lämpat då frågorna kunde anpassas efter respondenternas svar samtidigt som metoden säkrade att alla frågor besvarades. Semistrukturerade intervjuer möjliggjorde också att respondenterna kunde svara mer fritt på intervjufrågorna än i en strukturerad intervju. Respondenterna fick lyfta fram egna aspekter som kunde vara relevant för studien. När det resonerades kring om intervjufrågorna skulle skickas ut till respondenterna i förväg eller ej beslutades att inte göra
26
det. Det eftersom intervjuarna ville få så korrekta och ärliga svar som möjligt och inte påverka respondenterna att svara som de trodde att intervjuledarna ville. Detta kan i studien ha gjort att svaren blev mindre utförliga. Vi valde att intervjua två fritidslärare samtidigt för att skapa en trygghet hos respondenterna samt en möjlighet att bolla tankar och idéer med varandra. Under första intervjun saknades en av respondenterna vilket medförde att intervjun fick hållas enskilt. Respondenten fick därmed inte samma möjlighet att samtala och resonera med en annan respondent vilket kan ha givit mindre utförliga svar. Annat som kan ha påverkat studiens resultat var pandemin Covid –19 som pågick under studiens genomförande. Det eftersom alla intervjuer inte kunde ske inne i skolans lokaler. Den andra och tredje intervjun skedde ute på skolgården samtidigt som elever var ute på rast. I och med att intervjuerna skedde utomhus fanns det flera störmoment då exempelvis elever kom fram och gärna ville prata med respondenterna. Bryman (2018) menar att störmoment i miljön under intervjuerna kan påverka intervjuns kvalité och därmed det insamlade materialet.
Innehållsanalysen var relevant för studien då den var till en stor hjälp för att besvara studiens frågeställningar. Den gav möjlighet att kategorisera och ta fram kärnan i det som samlades in. Innehållsanalysen gjorde det möjligt att finna mönster till olika teman som i sin tur blev grunden till resultatets olika rubriker och dess innehåll. Larsen (2018) menar att kategoriseringen kan vara till hjälp för att sortera empirin utifrån syfte och frågeställningar.
7.3 Slutsats och vidare forskning
Sammanfattningsvis framgår det att vissa fritidshem har delade lokaler med den obligatoriska skolan vilket innebär stora lokaler men att utrymmena inte är utformade efter fritidshemmets uppdrag. Resterande fritidshem har egna lokaler vilket möjliggör att utforma fritidshemmet utifrån verksamhetens uppdrag men att lokalerna oftast är för små och inte räcker till. Slutsatsen är att ingen av de intervjuade fritidslärarna upplever sina fritidshem som tillräckligt ändamålsenliga. Fritidslärarna ger alla uttryck för att deras lokaler begränsar möjligheten att tillgodose elevers behov och intressen. Det kan äventyra elevers upplevelse av fritiden på fritidshemmet som meningsfull och även möjligheten för fritidslärare att arbeta i enlighet med Lgr11.
27
Studiens resultat kan användas i praktiken genom förståelsen av vikten att planera miljön inom de olika aktiviteter som erbjuds. Inomhusmiljön bör ha större fokus då det är en så pass viktig faktor för att väcka elevers nyfikenhet till aktiviteter. Genom att kontinuerligt ha i åtanke att anpassa inomhusmiljön utifrån lekar och aktiviteter kan tiden på fritidshemmet bli mer meningsfull för elever eftersom de får något att längta till.
I den bästa av världar önskar fritidslärarna att inomhusmiljön är utformad så att fritidsverksamheten har många och stora lokaler med varierande miljöer. Materialet ska få ta stor plats så att mer skapande projekt blir aktuellt. Fritidslärarna önskar att skolans lokaler var gemensamt utformade och anpassade efter båda skolverksamheterna. De drömmer vidare om en fritidsverksamhet i en fristående byggnad på skolområdet. Det eftersom det hade möjliggjort att efterlikna en hemmiljö, vilket hade kunnat få eleverna att längta mer till fritidshemstiden. Studien ger en förståelse för hur fritidslärare som delar lokaler upplever att det är klasslärare som styr över utformningen, trots att det ska vara lika mycket skolans och fritidshemmets gemensamma lokaler. Tankar inför vidare forskning kan vara att ta reda på hur ett bättre samarbete mellan klasslärare, fritidslärare och rektorer möjliggör att skolans lokaler blir utformade och ändamålsenliga för båda verksamheterna. Vilket i slutändan skulle gynna elevers upplevelse av de olika verksamheterna.
28
8. Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2016). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G., & Svensson, P (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s 8–16). Stockholm: Liber.
Ahrne, G., & Eriksson- Zetterquist, U. (2016). Intervjuer. I Ahrne, G., & Svensson, P (Red.).
Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–53). Stockholm: Liber.
Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan traditionen och nya
styrformer. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå, Sverige). Hämtad 2020-02-06
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02
Biesta, G. (2019). Creating spaces for learning or making room for education? New
parameters for the architecture of education. I Tse, H, M., Daniels, H., Stables, A., & Cox, S (Red.). Designing building for the future of schooling- Contemporary for education (s.27-39). Routledge.
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö – en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Forskning i fokus, nr 25. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling: Liber.
Boström, L., Hörnell, A., & Frykland, M. (2015). Learning Environments at Leisure-time Centres in Sweden: A Comprehensive Survey of Staff Perceptions. International Journal for
Research on Extended Education, 3(1), 5-23. Hämtad 2020-02-07
https://www.budrich-journals.de/index.php/IJREE/article/view/19578
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Enskede: TPB. Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningskapande: postmoderna
perspektiv – Exemplet förskolan. Stockholm: Liber.
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger - Om möjligheter och
begränsningar i förskolans fysiska miljö. Pedagogiska institutionen: Umeå Universitet.
Hämtad 2020-04-07 http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:613213/FULLTEXT01 Falkner, C. (2010). Fritidens mening. I Gustavsson, B., & Andersdotter, G. (Red.).
Folkhögskolans praktiker i förändring (s.135 - 158). Örebro: Örebro universitet. Hämtad
29
https://www.oru.se/contentassets/a9223a988167438cb1dd78e959ba2aca/folkhogskolans-praktiker-i-forandring-ii.pdf
Falkner, C., & Ludvigsson, A. (2012). God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande,
utveckling och hälsa. Malmö: Malmö stad. Hämtad: 2020-04-09 http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:551434/FULLTEXT01.pdf
Hofsten, I. (2014). Stolt yrkeskår i dåliga lokaler. Hämtad 2020-02-06 https://tidningengrundskolan.se/stolt-yrkeskar-i-daliga-lokaler/
Kvale, S. (2007). Doing interviews. Thousand Oaks, Calif: Sage Publications. Hämtad 2020-04-24 http://methods.sagepub.com/book/doing-interviews
Lago, L. (2017). “Var ska jag var då?” - Om platsens betydelse för att skapa mening om fritidshem, förskoleklass och årskurs ett. Educare, 2017(2), 81 – 102. Hämtad 2020-04-09 https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/23552/Educare_2017.2_muep.pdf?sequence%20= 2&isAllowed=y
Larsen, A. K. (2012). Metod helt enkelt - En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.
Larsen, A. K. (2018). Metod helt enkelt - En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2016). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G., & Svensson, P (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s. 221–236). Stockholm: Liber.
Rohlin, M. (2013). Fritidshemmets historiska dilemman- En nutidshistoria om konstruktionen
av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms universitetsförlag.
Skolinspektionen. (2010). Kvalitet i fritidshemmet. Skolinspektionen: Stockholm. Hämtad 04-02-20
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2010/fritidshem/rapport-kvalitet-fritidshem.pdf
Skolinspektionen. (2018). Undervisning inom fritidshemmet- inom områdena språk och
kommunikation samt natur och samhälle. Skolinspektionen: Stockholm. Hämtad 2020-04-02
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2018/fritidshem/fritidshem_rapport_2018.pdf
30
SFS 2010:800. Skollag. Hämtad 2020-04-01 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2011). Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-04-02
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659537/1553963852084/pdf2623 .pdf
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-03-16 https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolverket. (2014). Fritidshemmet – Ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-04-02 https://www.skolverket.se/getFile?file=3720 Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Hämtad 2020-04-04 https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer, inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-02-12
31
Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågor
Syfte
Syftet är att undersöka fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem.
Frågeställningar
• Hur ändamålsenliga är lokaler i fritidshem enligt fritidslärare?
1. Beskriv de lokaler ni har tillgång till. Vilka lokaler är era egna och vilka delar ni med annan verksamhet?
2. Vem/vilka har varit med och utformat inomhusmiljön på fritids? 3. Hur utnyttjas rummen som finns tillgängliga i fritidshem?
4. Vilka begräsningar/möjligheter ser ni i er inomhusmiljö?
5. Om ni hade möjligheten att fritt skapa ert fritidshem, hur hade det sett ut? • Hur bidrar inomhusmiljön till en meningsfull fritid för elever?
1. Vilka möjligheter har elever att bestämma aktiviteter i erat fritidshem? Varför/varför inte?
2. Vilka möjligheter finns det för skapande att ligga framme så som projekt/temaarbeten?
3. Vilken kvalité upplever ni att olika aktiviteter ger i fritidshem utifrån era lokaler? Så som lekar, skapande, pyssel och rekreation?
32
Bilaga 2
Missivbrev
Examensarbete för grundlärare fritidshem
LEGP19L0086 – V20
Ebba Johansson och Jessica Axelsson genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för grundlärare med inriktning mot fritidshem vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande fritidshemmets policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem.
Ebba och Jessica genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om fritidshemmet och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.
Om du accepterar att vi får göra intervjuer på skolan kommer fritidslärare bli involverad i en eller flera av följande forskningsaktiviteter I fritidshemmets lokaler:
____ Bli observerad av studentforskaren när han/hon deltar i ordinarie fritidshemsaktiviteter.
____ Interagerar med studentforskarna i vardagliga fritidshemsaktiviteter. ____ Samtalar med studentforskarna i informella individuella intervjuer. ____ Samtalar med studentforskarna i informella gruppintervjuer.
33
_X_ Formella intervjuer i par.
All information som genereras kommer att avidentifieras. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t ex genom stöld. Du har din fulla rätt att avbryta skolans deltagande och därmed ta tillbaka samtycke när som helst och av vilken orsak som helst. Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig, Carin Falkner (carin.falkner@ju.se) eller examinator, Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se)
Underskrift
__________________________________________________ Datum
