Hantering och mellanlagring av jordmassor

Hantering och mellanlagring av jordmassor

Patrik Nilsson

Matilda Wall

EXAMENSARBETE 2009

BYGGNADSTEKNIK

HANTERING OCH MELLANLAGRING AV

JORDMASSOR

HANDLING AND INTERIM STORAGE OF SOIL

Patrik Nilsson

Matilda Wall

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet byggnadsteknik. Arbetet är ett led i den treåriga

högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Handledare: Mats Engberg (Jönköpings Tekniska Högskola)

Dennis Johansson (Skanska Väg och Anläggning Sydost) Omfattning: 15 högskolepoäng (C-nivå)

Datum: 2009-05-28 Arkiveringsnummer:

Abstract

Abstract

This report deals with handling and interim storage of soils which are planned to be reused in construction works. The types of soils that are dealt with are gravel, topsoil and sand. The thesis work has been carried out in collaboration with Skanska Sverige Väg och Anläggning Sydost. The main goal is to find an area for using to store soil in between projects.

Studies of laws and regulations regarding exploitation and storage of soil has led to a theoretical background upon which the report is based. Background information has also been gathered in meetings with the employees at Tekniska Kontoret and Länsstyrelsen in Jönköping.

On the basis of literature studies results, a general template has been developed for which desirable properties a possible location should meet.

The model was applied to find a number of possible options in the vicinity of Jönköping. A deeper study of the area that we found most suitable have been implemented. Among other things, a superstructure design for the storage area and an estimate of the costs for the preparation of a storage area was made. An economic comparison whether it is worthwhile for Skanska to have their own storage area versus purchasing new material has been made.

Our investigation resulted in a proposal located about 2 km south of the city center of Jönköping. The area is a flat surface without significant vegetation and with an approximate area of 7 400 m2_{. The location is easily accessible by larger}

vehicles and is not located in the vicinity of residential buildings and residents whom could be disturbed by activities on the ground.

Preparation of the workplace, in our calculation would cost about 1,5 million SEK. Our comparison shows that it’s more economical to hold and operate a storage area, and reuse soils compared to purchasing new soils.

Sammanfattning

Sammanfattning

Rapporten behandlar hantering och mellanlagring av jordmassor för

återanvändning i anläggningsarbeten. De typer av jordmassor som berörs är grus, matjord och sand. Examensarbetet har genomförts i samarbete med Skanska Sverige Väg och Anläggning Sydost. Målet är att för Skanskas verksamhet ta fram ett alternativt område för jordupplag i Jönköping.

Genomförda litteraturstudier av lagar och förordningar gällande exploatering och lagring av jordmassor har lett fram till en teoretisk bakgrund för arbetet.

Ytterligare informationsinsamling har skett genom träffar med personal på Tekniska Kontoret i Jönköpings kommun och Länsstyrelsen i Jönköping. En generell mall över egenskaper som en upplagsplats bör ha togs fram utifrån litteraturstudiens resultat. Mallen applicerades för att hitta ett antal tänkbara förslag i Jönköpings närområde. En djupare studie av det området som verkade mest lämpligt har genomförts. Bland annat har en överbyggnadsdimensionering för upplagsytan gjorts samt en kalkylering över kostnader för iordningställande av ett jordupplag. En ekonomisk jämförelse huruvida det blir lönsamt att ha ett eget upplag kontra köpa nytt material har gjorts.

Utredningen resulterade i ett förslag beläget ungefär 2 km söder om Jönköpings stadskärna. Området är en plan yta utan betydande vegetation med en ungefärlig area på 7 400 m2

. Platsen är lättillgänglig för större fordon, dessutom befinner den sig inte i närheten av bostadshus som skulle kunna störas av verksamheten.

Iordningställandet av arbetsplatsen skulle enligt den genomförda kalkylen kosta omkring 1,5 Mkr, då innefattas ej kostnader för återställning av ytan eller hyra av mark. Jämförelsen visar att det är mer ekonomiskt lönsamt, sett över en längre tidsperiod, att disponera ett eget upplag och återanvända massor jämfört med att köpa in nya massor.

Nyckelord

Avfall Jordupplag Mellanlagring Deponi

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1

1.2 SYFTE OCH MÅL ... 1

1.3 PROBLEMFORMULERING OCH AVGRÄNSNINGAR ... 2

1.4 METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 2

2

Vad är avfall? ... 4

2.1 FARLIGT AVFALL ... 4

2.2 INERT AVFALL ... 5

2.3 ICKE FARLIGT AVFALL ... 5

2.4 DEPONI AV AVFALL ... 5

3

Upplag för jordmassor... 6

3.1 LAGAR OCH BESTÄMMELSER ... 6

3.2 ÅTERANVÄNDNING AV JORDMASSOR ... 9

3.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 10

4

Alternativ för lokalisering ... 11

4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR ... 11

4.2 FEM LOKALISERINGSALTERNATIV ... 11

4.3 FÖRSLAG TILL LOKALISERING ... 12

5

Förslag till utformning ... 13

5.1 FÖRUTSÄTTNINGAR ... 13

5.2 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ... 14

5.3 UTFORMNING AV JORDUPPLAG ... 15

5.4 DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNAD ... 16

5.5 RISKANALYS OCH SÄKERHETSÅTGÄRDER ... 17

6

Kostnadsjämförelse ... 18

6.1 KALKYL ... 18

6.2 JÄMFÖRELSE MELLAN KÖPTA MASSOR OCH EGET UPPLAG ... 18

7

Slutsats och diskussion ... 21

8

Referenser ... 22

Inledning

1

Inledning

Arbetet har utförts som en avslutande del av vår treåriga utbildning till

byggnadsingenjörer på Jönköpings Tekniska Högskola. Examensarbetet har skett i samarbete med Skanska Väg och Anläggning. Ämnesområde valdes efter förslag av uppdragsgivaren då detta är något som behövde utredas samtidigt som det är ett aktuellt ämne.

1.1

Bakgrund

Skanska Väg och Anläggning i Jönköping har idag ett behov av ytor för provisoriska upplag av jordmassor. Sand och matjord skall mellanlagras samt eventuellt sorteras för att vid ett senare tillfälle användas på andra arbetsplatser. Skanska har under en längre tid disponerat ett jordupplag vid A6-området i

Jönköping. Marken hyrs ut av Jönköpings kommun och förlängning av kontraktet sker på ettårig basis med en uppsägningstid på tre månader. Skanskas kontrakt är uppsagt och utflyttning sker i september 2009, vilket medför att Skanska är i behov av ett nytt område för jordupplag.

En annan aspekt som Skanska vill reda ut är förhållandet kring deponering av olika material. Ett behov finns för utredning av vilka möjligheter som finns samt vilka regler som gäller. Detta område innefattar många följdfrågor om farligt avfall och dess gränsvärden. För att veta vad som klassas som farligt avfall kommer detta att utredas och klargöras, dock kommer inte frågan att utvecklas och diskuteras i detta arbete.

Nedan förklaras några återkommande viktiga begrepp. Avfall: Material som innehavaren vill/måste göra sig av med.

Upplag: Plats för lagring av material som planeras flyttas och återanvändas. Deponi: Upplag dit avfall förs för att lagras längre än tre år.

1.2

_{Syfte och mål}

Syftet med detta examensarbete är att på uppdrag av Skanska Väg och Anläggning i Jönköping hitta ett alternativt område att använda som jordupplag och att reda ut vilka juridiska åtgärder som krävs för att uppföra och driva denna typ av anläggning. Skanskas syfte är att utöver detta få reda på huruvida ett eget

jordupplag är lönsamt i jämförelse med att köpa in nya massor till varje projekt. Jämförelsen görs med utgångspunkt från omsättningen som Skanska Väg och Anläggning Sydost har.

Inledning

2

Målet med detta examensarbete är att genom litteraturstudier och kontakter med myndigheter ta fram förslag på tänkbara områden för ett framtida jordupplag i Jönköping. Dessa områden genomgår en lokaliseringsstudie och en områdesanalys. I ett senare skede väljs ett område ut för en djupare undersökning samt

utformning av överbyggnad och arbetsplats.

1.3

_{Problemformulering och avgränsningar}

Det första som bör göras, förutom att hitta ett lämpligt område för upplag är att granska vilka typer av massor som skall lagras på upplagsområdet. Krävs tillstånd för att lagra dessa massor och i så fall vilket/vilka? Beror tillståndskrav på vilken typ av massor som skall lagras och dess mängd? Kan massor som klassats som icke farliga ändra kategori om de förflyttas? Behöver bygglov sökas eller krävs endast marklov?

Vidare utreds var i Jönköping det är mest lämpligt att placera ett sådant upplag och vilka parametrar som borde tas hänsyn till? Hur bör upplaget dimensioneras? Vilken administrativ dokumentation krävs vid drivandet av ett jordupplag? En generell lista över tillvägagångssättet vid anskaffning av ett område för jordupplag skall tas fram. Tillvägagångssättet appliceras på ett av våra framtagna alternativ för att få en djupare kunskap om detta fall. En

överbyggnadsdimensionering görs som sedan möjliggör framtagandet av en kalkyl över kostnader för igångsättning av anläggningen.

Skulle det för Skanska Väg och Anläggning vara mer lönsamt att ha ett eget

jordupplag och återanvända jordmassor än att köpa in de massor som behövs samt tippa överskottsmassor för sina projekt?

För att reda ut vilka lagar och förordningar som berör jordupplag undersöks gällande lagstiftning och hur man klassificerar olika jordar. En del av arbetets frågeställning har därför riktats mot avfall och definitionen av avfall, vilka typer av avfall det finns och när material klassas som avfall.

Arbetet avgränsas till problemställningarna ovan. Ingen djupare undersökning av farligt avfall och dess gränsvärden kommer att utföras.

Det är Jönköpings stad och närområde som kommer att undersökas för alternativa upplagsplatser. Upplagsplatsen placeras inom en radie av 5 km från Skanskas kontor i Jönköping medan möjligheter för deponi undersöks på ett avstånd av 15 km från kontoret.

1.4

Metod och genomförande

Problemställningarna angrips genom litteraturstudier och kontakt med

myndigheter. Till att börja med görs en informationssökning av litteratur som kan komma att användas. Kontakter tas med olika myndigheter och en kartläggning av nuläget görs. Under arbetets gång sker handledarträffar både med kontakt på

Inledning

högskolan samt uppdragsgivare. Rapportskrivning sker parallellt med utredningsarbetet.

Ett flertal lagar och förordningar har studerats samt några av Naturvårdsverkets föreskrifter som är tillämpbara på frågeställningen. Kartor över området har erhållits i samband med träffar med Jönköpings kommun som också har tillhandahållit information om markägoförhållanden i Jönköping.

Utformning och dimensionering av ett framtida jordupplag har gjorts med utgångspunkt från AMA Anläggning 07 och Vägverkets Tekniska Krav Väg (VVTK Väg).

Vad är avfall?

4

2

Vad är avfall?

Avfall definieras enligt Miljöbalken som föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som ägaren planerar/är tvungen att göra sig av med. [1] Begreppet avfall innefattar alltså allt material som transporteras bort från en

arbetsplats. Däremot räknas inte avlastning samt mellanlagring av detta avfall som en deponi enligt Avfallsförordningen 5 §. [2]

”Som deponi anses inte en plats eller anläggning där avfall

1. omlastas för att beredas för vidare transport till en annan plats där det skall återvinnas, behandlas eller bortskaffas,

2. lagras innan det återvinns eller behandlas, om lagringen sker för en kortare period än tre år, eller

3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker för en kortare period än ett år.”

2.1

Farligt avfall

Farligt avfall definieras enligt Avfallsförordningen, några exempel på vad som räknas till farligt avfall är;

- Lösningsmedel – till exempel tändvätska, spolarvätska, karburatorsprit, aceton, terpentin, avfettningsmedel, rödsprit, t-sprit, lacknafta, bensin och bensintillsatser.

- Oljefilter

- Slam – till exempel slagvatten, dagvatten, oljeavskiljare och gatubrunnar. - Småkemikalier – till exempel arsenik, gul fosfor och organiska peroxider. - Spillolja

- Syror – till exempel svavelsyra, saltsyra, myrsyra, salpetersyra, ättiksyra och fosforsyra.

- Tjockolja, fett och oljiga massor

- Tungmetaller [3]

Jord som till viss del är kontaminerad eller innehåller några av ovanstående ämnen kan klassas som farligt avfall.

Vad är avfall?

2.2

Inert avfall

Definitionen för inert avfall är att avfallet inte genomgår några väsentliga

fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar. Med andra ord, inert avfall löses inte upp, brinner inte och reagerar inte med substanser eller ämnen i sin

omgivning. Vid kontakt med andra material skall inert avfall inte heller ha en inverkan som på något sätt kan orsaka skador på miljön eller människors hälsa. Lakbarheten och föroreningsinnehållet i avfallet samt giftigheten för djur och växter får inte riskera att yt- eller grundvattnet försämras. [4] Exempel på inert avfall är betong, cement, sten, grus, sand, kakel, klinker, glas, tegel, gipsskivor från golv, väggar och tak. [5]

2.3

Icke farligt avfall

Icke farligt avfall är allt avfall som inte klassas som farligt avfall enligt Avfallsförordningen.

2.4

Deponi av avfall

Deponi är då avfall läggs på upplag för att lagras längre än 3 år. [2] På flera av Skanskas arbetsplatser fås ett överskott av vegetation, torv, stubbar, asfalt, betong mm. Dessa produkter transporteras bort för deponering. Det finns tre större deponimottagare i Jönköpings närområde:

- Kommunens deponimottagning, Klämmestorp. Tar emot jordmassor, asfalt mm.

- Selectiva (Torsvik) Tar emot betong, sten, metall mm.

- Transab AB (Torsvik). Tar emor betong, sten, jordmassor, metall mm. Tidigare fanns en avfallsmottagning i Hult strax utanför Jönköping. Denna stängdes vid årsskiftet 08/09 liksom många andra avfallsstationer efter ändrade krav för avfallsmottagare. Den gamla deponin kommer att sluttäckas för att sedan ingå i den naturliga miljön. För deponi av farligt avfall finns idag närmaste

mottagare i Vetlanda (Flishult).

En ny avfallsanläggning kommer att anläggas bredvid den gamla avvecklade i Hult. Tillstånd gavs att bygga och driva denna nya avfallsanläggningen i juni 2007. Detta tillstånd möjliggör även sortering och behandling av icke farligt samt

farligt avfall. [6]

Det finns tre sorters deponering, dessa hör samman med vilken typ av avfall som ska deponeras; icke farligt avfall, inert avfall och farligt avfall. Dessutom finns vissa

Upplag för jordmassor

6

3

Upplag för jordmassor

Vid anordning av upplag krävs bygglov. Beroende på upplagets storlek och omfattning klassificeras verksamheten enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Denna klassificering anger vilka tillstånd verksamheten behöver, alternativt om endast en anmälan till den aktuella

kommunen erfordras. [7]

3.1

Lagar och bestämmelser

3.1.1

_Miljöbalken

Den övergripande lagtexten som är gällande för verksamheten är Miljöbalken där flera kapitel är aktuella. Lagen beskriver omfattande hur mark- och vattenområden får användas.

Kapitel 6 behandlar bland annat miljökonsekvensbeskrivningar. Här förklaras när de ska upprättas och hur de ska utföras.

Kapitel 9 beskriver och definierar miljöfarlig verksamhet. Bland annat beskrivs miljöfarlig verksamhet som användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.

Kapitel 15, Avfall och producentansvar, definierar avfall och vilket ansvar en producent av avfallet har. Hanteringen av avfall framställs samt hur den skall utföras.

Kapitel 16 beskriver hur prövning går till vid avfallsmål och vilken myndighet som får utfärda tillstånd om hantering av avfall etc. Även om det i detta fall inte är förorenade massor som skall lagras är det viktigt och till stor hjälp att veta vad som gäller för förorenade massor och vart gränsvärdena går. [1]

3.1.2

_{Plan- och bygglagen}

Vid byggnationer krävs bygglov bland annat för arbeten som; - Nybyggnation

- Till- och ombyggnation

- Användningsändring av byggnader

- Uppförning av plank och staket som är högre än 1 m - Uppförning av mur högre än 0,50 m.

- Ändring eller uppsättning av skyltar - Anordning av upplag

Upplag för jordmassor

För åtgärder som inte kräver bygglov kan marklov behövas. Marklov krävs då man inom detaljplanerat område ändrar marknivån. För upprättandet av jordupplag

krävs bygglov. [8]

3.1.3

Förordningar

En förordning är en bestämmelse som regeringen utfärdar. Förordningar förklarar och förtydligar hur lagar skall användas.

Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Denna förordning utreder miljöfarlig verksamhet och vad som gäller för dessa. I bilaga till förordningen finns SNI-koder (koder enligt Svensk

Näringsgrensindelning) och vilken prövningsnivå verksamheten har. Prövningsnivåerna som finns är A, B och C. För nivå A söks tillstånd hos

miljödomstolen och för nivå B söks tillstånd hos länsstyrelsen. Verksamheter som har prövningsnivån C kräver ej en tillståndsansökan, däremot ska en anmälan till kommunen göras. Tabell 1 nedan visar SNI-koder och prövningsnivåer för de verksamheter som berör jordlagring.

Benämning av Benämning av Benämning av

Benämning av miljöfarlig verksamhet som skall miljöfarlig verksamhet som skall miljöfarlig verksamhet som skall miljöfarlig verksamhet som skall

tillståndsprövas eller anmälas enligt 9 kap. 6 § miljöbalken tillståndsprövas eller anmälas enligt 9 kap. 6 § miljöbalken tillståndsprövas eller anmälas enligt 9 kap. 6 § miljöbalken

tillståndsprövas eller anmälas enligt 9 kap. 6 § miljöbalken KSNI SNISNISNIKKKododod från odfrån från från Nivå för Nivå för Nivå för Nivå för prövningprövningprövningprövning anläggning för sortering eller omlastning av avfall, om den

hanterade avfallsmängden är mer än 10 000 ton per år (omfattar inte farligt avfall)

90.002-1 B

anläggning för sortering eller omlastning av avfall, om den hanterade avfallsmängden är mer än 1 000 ton men högst 10 000 ton per år (omfattar inte farligt avfall)

90.002-2 C

anläggning för mellanlagring av avfall, om tillfört avfall lagras kortare tid än ett år och den totala avfallsmängden är mer än 10 000 ton vid något enskilt tillfälle under året (omfattar inte farligt avfall)

90.002-3 B

anläggning för mellanlagring av avfall, om tillfört avfall lagras kortare tid än ett år och den totala avfallsmängden är mer än 10 ton men högst 10 000 ton vid något enskilt tillfälle under året (omfattar inte farligt avfall)

90.002-4 C

mellanlagring av avfall på plats från vilken avfallet avses borttransporteras inom ett år och nytt avfall inte tillförs platsen, om den tillförda mängden avfall är mer än 10 ton (omfattar inte farligt avfall)

90.002-5 C

Tabell 1. Tabell 1. Tabell 1.

Tabell 1. Verksamheter med SNI-koder och prövningsnivåer [7]

Upplag för jordmassor

8

Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll

Denna förordning gäller för de verksamheter som omfattas av tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt Miljöbalken. Här beskrivs hur kontroll av verksamheten skall utföras och vad den ska innefatta.

Avfallsförordningen Avfallsförordningen Avfallsförordningen Avfallsförordningen

I Avfallsförordningen definieras olika kategorier av avfall. Här anges vilka avfall som anses som miljöfarliga och vilka som är icke miljöfarliga. Här beskrivs vilka tillstånd som krävs (med hänvisning till Miljöbalken). En indelning av avfall som grundar sig på ursprung och avfallstyp finns med tillhörande koder som bilaga till Avfallsförordningen.

Förordning Förordning Förordning

Förordningenenen om deponering av avfallen om deponering av avfallom deponering av avfallom deponering av avfall

Förordningen syftar till att minska de negativa effekterna som deponering kan ha på människors hälsa och miljö. Denna förordning ger en allmän definiering av avfall och vilka kriterier avfallet måste uppfylla för att få deponeras.

Då deponi definieras som lagring längre än tre år är denna förordning ej aktuell för jordupplag då det fungerar som ett mellanlager med en mer frekvent

omsättning än tre år.

3.1.4

_{Föreskrifter}

Föreskrifter utfärdas av en central myndighet för att förtydliga förordningar. De innehåller förklaringar och förslag på tillämpningar av dessa. Några av

Naturvårdsverkets föreskrifter är användbara för mellanlagring av jordmassor. Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av

Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av avfallavfallavfallavfall

Föreskriften utvecklar vissa parametrar från Avfallsförordningen. Bland annat beskrivs när undantag från tillstånds- och anmälningsplikten av transport av avfall får göras och vilka transportdokument som behövs.

Naturvårdsverkets föreskrifter om de Naturvårdsverkets föreskrifter om de Naturvårdsverkets föreskrifter om de

Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfarande vid ponering, kriterier och förfarande vid ponering, kriterier och förfarande vid ponering, kriterier och förfarande vid mottagningar och provtagningar i vissa verksamheter.

mottagningar och provtagningar i vissa verksamheter. mottagningar och provtagningar i vissa verksamheter. mottagningar och provtagningar i vissa verksamheter.

Denna föreskrift förtydligar Förordningen om deponering av avfall. Bland annat beskrivs vilken kunskap som måste finnas om avfallet som skall deponeras. Här finns gränsvärden för hur mycket av de vanligaste farliga ämnena som får finnas i avfallet. Dessutom listas de avfallskoder som inte behöver genomgå provning innan emottagande. Lämpliga provtagningsmetoder och dess utförande beskrivs. Även om de tillförda jordmassorna inte ska deponeras kan råden i denna föreskrift med fördel följas. Dels för att få en uppfattning om jordmassorna och vilka prover som bör tas, och dels veta vilka försiktighetsåtgärder som kan/bör tas och hur de utförs på ett ofarligt sätt.

Upplag för jordmassor

Natur Natur Natur

Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och vårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och vårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och vårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter.

provtagningar i vissa verksamheter. provtagningar i vissa verksamheter. provtagningar i vissa verksamheter.

Föreskriften innefattar råd vid miljöfarliga verksamheter som enligt miljöbalken är tillstånds- eller anmälningspliktiga.

3.1.5

AMA Anläggning 07

Andra råd om utförande kan fås genom AMA Anläggning 07. Nedan följer kapitel och AMA-koder som kan vara till hjälp vid drift av anläggningen.

BCD BCD BCD

BCD---- Område för tillfällig uppläggning av avfallOmråde för tillfällig uppläggning av avfallOmråde för tillfällig uppläggning av avfallOmråde för tillfällig uppläggning av avfall

BCD.1 - Tillfällig uppläggning av avfall och förorenad jord BFF

BFF BFF

BFF---- Uppläggning och lagUppläggning och lagUppläggning och lagring av tillvaratagen markvegetation och jordmån Uppläggning och lagring av tillvaratagen markvegetation och jordmån ring av tillvaratagen markvegetation och jordmån ring av tillvaratagen markvegetation och jordmån BFF.3 - Uppläggning och lagring av tillvaratagen markvegetation

BFF.4 - Uppläggning och lagring av tillvaratagen jordmån DBB

DBB DBB

DBB---- Lager av geotextilLager av geotextilLager av geotextil Lager av geotextil

DBB.1 - Materialskiljande lager av geotextil

3.2

_{Återanvändning av jordmassor}

Det finns idag inga lagar som preciserar gränsvärden för vilka ämnen och halter som jordmassor får innehålla för att få återanvändas. Vid tillförsel av jordmassor till en ny arbetsplats måste en ansökan göras för att utreda om jorden man vill använda är lämplig för den nya platsen. Man utgår ifrån Naturvårdsverkets gränsvärden för förorenad mark vid bedömningen av jordmassans användbarhet.

[9] Naturvårdsverket använder sig av två olika markanvändningstyper som har olika gränsvärden. Dessa två markanvändningstyper är:

- KM = Känslig markanvändning, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas.

- MKM = Mindre känslig markanvändning, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till exempelvis kontor, industrier eller vägar. De

exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200

Upplag för jordmassor

10

3.3

Tillvägagångssätt

Exempel på tillvägagångssätt vid anskaffning av jordupplag:

- Finn ett område som är ekonomiskt lönsamt sett ur ett logistiskt perspektiv. - Genomför en riskanalys där det bland annat utreds om området är lämpligt

att använda som upplag, vilken natur som finns i omgivningen, bebyggelse etc.

- Konkretisera vad som skall lagras på platsen: utrön mot vilka SNI-koder och prövningsnivåer dessa svarar.

- Sök tillstånd för verksamheten hos ansvarig myndighet om så krävs samt en bygglovsansökan.

- Arrende/köp av mark

- Projektera utformningen av upplaget.

- Anläggningen tas i drift. Egenkontroll utförs och miljörapporter skrivs kontinuerligt.

Alternativ för lokalisering

4

Alternativ för lokalisering

Utifrån några bestämda förutsättningar diskuteras möjliga alternativ för placering av ett jordupplag i Jönköping. Fem olika förslag har arbetats fram.

4.1

Förutsättningar

Ett önskemål från Skanska Väg och Anläggning Sydost är att upplagsplatsen har en area på 5 000 - 6 000 m2_{. Den årliga omsättningen beräknas som störst bli}

3 000 - 4 000 m3 _{material (sand och matjord). Detta motsvarar 4 500 - 6 000 ton}

per år. Enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får en verksamhet som denna SNI-koden 90.002-2 och prövningsnivån C. Därmed krävs inget tillstånd för verksamheten men en anmälan skall göras till kommunen.

”Anläggning för sortering eller omlastning av avfall, om den hanterade avfallsmängden är mer än 1 000 ton men högst 10 000 ton per år (omfattar inte farligt avfall).” [7]

Krav som ställdes på ett område för att det skulle bli tänkbart var:

- Placerat inom rimligt avstånd (max 5 - 10 km från centrala Jönköping) - Lättillgängligt med bra transportvägar

- Tillräcklig area (5 000 - 6 000 m2) - Undvik avverkning av skog

- Topografi (undvik kuperade områden)

4.2

_{Fem lokaliseringsalternativ}

1 2 3 4 5

Alternativ för lokalisering

12

Figur 1 Figur 1 Figur 1

Figur 1. Tänkbara områden för jordupplag [11]

Områdena undersöktes närmare och senare valdes det mest lämpade området ut för en mer noggrann utredning. Nedan följer en beskrivning av de fem olika områdena.

- Alternativ 1: Detta alternativ är lokaliserat i Haga. Marken ägs av

Jönköpings kommun och har tidigare använts som tippområde. Området är en plan yta utan betydande vegetation.

- Alternativ 2: Detta alternativ är lokaliserat i Haga. Marken hyrs av KABE Husvagnar AB som också har nyttjanderätt på marken. Kommunen planerar i framtiden att bebygga detta område med bostäder.

- Alternativ 3: Området är beläget vid Gamla Flygfältet nära Rocksjön och ägs till större del av Jönköpings kommun. Förslaget ligger bredvid E4:an och har inga bra infartsvägar. Området ingår i kommunens

stadsbyggnadsvision 2.0 där det planeras vara en viktig del i Jönköpings offentliga stadsrum. Ett viktigt stråk går genom området. [12] - Alternativ 4: Området är beläget söder om Ryhov. Marken är privatägd och

är till stor del täckt av skog. Området saknar idag infartsväg som fungerar för större fordon.

- Alternativ 5: Området ligger i anslutning till den nuvarande upplagsplatsen vid A6. Marken ägs av Jönköpings kommun. Marken är svagt kuperad och är delvis täckt av skogsvegetation.

4.3

_{Förslag till lokalisering}

Ett ställningstagande gjordes och alternativ 1 ansågs mest lämpat som

mellanlagringsplats. Det finns flera anledningar till att detta alternativ anses mest lämpligt.

- Ingen skogsavverkning krävs . - Marken är plan.

- Platsen lättåtkomlig då riksväg 40 och E4:an är närbelägna.

- Hagaparken har ett bra läge nära Skanskas kontor och med ett kort avstånd till Jönköpings stadskärna.

- Marken ägs av kommunen vilket kan underlätta vid upprättandet av hyreskontrakt av marken.

- Marken ingår inte i kommunens stadsbyggnadsvision 2.0. Upplaget antas därmed kunna vara kvar i drift under en längre tidsperiod.

Förslag till utformning

5

Förslag till utformning

Det av våra alternativ som har genomgått en djupare studie är alternativ 1 enligt

figur 1. Detta är ett område på Haga i Jönköping, vilket illustreras i figur 2.

Figur 2. Figur 2. Figur 2.

Figur 2.Förslag på placering av jordupplag [11]

5.1

Förutsättningar

I dagsläget nyttjas detta område av Jönköping Fritid. Där ligger en grusplan som kallas Hagaparken och är ungefär 7 400 m2

. Hyra för marken antas vara runt 5 kr/m2

och år vilket är 37 000 kr/år för att hyra hela området. Dessutom tillkommer en kommunal tillsynsavgift på 10 000 kr och kostnader för intern administration på ca 10 000 kr. Summerat blir detta en kostnad av 57 000 kr/år. Hagaparken samt angränsande områden har tidigare varit ett tippområde. Detta medför att marken i princip består av gammalt avfall. Extra försiktighet bör tas så att inte upplagda massor blandas med de befintliga. En undersökning av marken görs för att kontrollera att området inte klassas som förorenad mark. Dessutom kontrolleras föroreningsnivån i Tabergsåns bottensediment.

Förslag till utformning

14

5.2

Geotekniska förhållanden

Vägverket har gjort en geoteknisk utredning för området vid Hagaparken, nedan följer ett utdrag ur denna undersökning.

”Berggrunden består till större delen av granit med enstaka inslag av basiska bergarter. Jordlagren består mest av morän och isälvsmaterial. Sankmarken utmed Tabergsån omfattar mäktiga organiska lager (torv, dy, gyttja). Djupet till fast botten kan här uppgå till mer än 10 meter.

Området norr om kvarteret Ögonbrynet har tidigare nyttjats som tippområde. Geotekniska undersökningar av deponin utfördes i mars 1997. Resultatet av de

kemiska analyserna på provtaget deponimaterial och grundvatten visar att halterna av analyserade ämnen generellt sett är låga. Måttliga halter av metaller kunde noteras i en del punkter medan flera punkter innehöll höga halter av olja. Grundvattnet i deponin har en hög föroreningsgrad med avseende på metaller och olja.” [13]

Figur 3. Figur 3. Figur 3.

Figur 3. Jordartskarta över området runt Hagaparken [14]

Som figur 3 visar är jordarten vid Hagaparken kärr med fyllnad. Den geotekniska undersökningen som gjorts visar att området tidigare har nyttjats som tippområde. Vid kombinering av denna information antas att kärret i området har fyllts ut med en mängd okända massor.

Förslag till utformning

5.3

Utformning av jordupplag

Området inhägnas för att inte allmänheten ska kunna nå området där massor lagras. Detta på grund av att massorna skall återanvändas och bör skyddas från förstörelse. En invallning görs mot Tabergsån så att massor hindras från att rasa ner i ån samt att ån skyddas från påverkan av maskiner och fordon som vistas på området. Elektricitet måste dras fram till upplagsområdet om det inte redan finns. Elförsörjning behövs för att driva sorteringsmaskiner, ge tillgång till belysning mm. Vidare krävs en infart/utfart, vändyta för lastbilar och maskiner samt yta för jordlagring.

Om tillvaratagen jord senare skall användas som växtjord skall jorden läggas i upplag med största höjd 2,5 m och största bredd 6 m. Maskiner får inte köra upp i upplaget. Upplagets yta görs jämn och något sluttande. [15]

Figur Figur Figur

Figur 4444.... Plan över arbetsplats

Infartsvägen placeras långt ifrån Hagarondellen för att underlätta för fordon som skall trafikera området. De lagrade jordmassorna placeras i områdets periferi, därmed ges utrymme för fordon att vända på planen. Massorna symboliseras i

figur 4 av cirklar.

En bod för administrativt arbete har placerats så att den lätt kan nås och ha överblick över arbetsplats och infart.

Förslag till utformning

16

5.4

Dimensionering av överbyggnad

Upplaget bör bestå av fiberduk, förstärkningslager och bärlager. Överbyggnadstyp GÖ (grusöverbyggnad) väljs. Vi har utgått ifrån att marken i terrassen är en jordart med högt innehåll av lera, vilket motsvarar materialklass 4.

VVTK Väg (Vägverkets tekniska krav vid dimensionering och utformning av Vägkonstruktion och Avvattning) och VVMB 302 (Vägverkets Metodbeskrivning för dimensionering av lågtrafikerade vägar) har använts för att dimensionera ytan. Enligt VVTK Väg används en förenklad modell vid dimensionering av

lågtrafikerade vägar. Dessa vägar tillhör DK1 (dimensioneringsklass 1) som används upp till 500 000 standardaxlar och behandlas i VVMB 302. Följande parametrar har använts för dimensioneringen:

- Klimatzon: 2

- Referenshastighet: Hastigheter på planen kommer sannolikt ej överstiga 30 km/h

- Beräkning av antal standardaxlar görs med ekvationen: N_ekv= ÅDT_k ⋅ 3,65 ⋅ A ⋅ B ⋅ n

Årsdygnstrafik ÅDT_k = 10 fordon/dygn Andel tung trafik A = 100% tung trafik

Ekvivalent antal standardaxlar per tungt fordon B = 2 standardaxlar Teknisk livslängd n = 20 år

N_ekv= ÅDT_k ⋅3,65 ⋅A ⋅B ⋅ n= 10 ⋅ 3,65 ⋅ 100 ⋅ 2 ⋅ 20 = 0,15 ⋅ 106 = 150 000 - Tjälfarlighetsklass sätts till 3

- Materialtyp i terrass antas till 4

Dimensionering görs med hjälp av figur 3-1 och tabell 3-2 i VVMB 302. Istället för en bitumenbunden överbyggnad väljs ett obundet slitlager av grus. Slitlagret ges tjockleken 50 mm då det måste vara 50 - 90 mm enligt VVTK Väg. Utförande av överbyggnad skall ske enligt AMA Anläggning 07.

Överbyggnadens totala tjocklek blir 550 mm.

Figur Figur Figur Figur 5555.... Överbyggnad 50 mm 80 mm 420 mm Slitlager Bärlager Förstärknings -lager

Förslag till utformning

5.5

Riskanalys och säkerhetsåtgärder

En riskanalys bör göras för upplaget där det utreds hur den närliggande naturen kan komma att påverkas om det sker läckage av lakvatten eller jordmassor. Ett lager av geotextil bör läggas ut så risken för att tillförda massor blandas med

befintlig jord minimeras. En jordvall kan uppföras där upplaget vetter mot bäcken för att minimera risken för att denna påverkas av upplaget. För att ytterligare säkerställa att material från upplaget inte blandas med omgivningen grävs diken runt upplaget med uppgift att samla upp vatten som runnit igenom jordmassorna. Detta lakvatten bör inte rinna direkt ut i naturen utan kan antingen pumpas bort eller ledas till sedimentationsdammar.

För att möjliggöra kontroll av förändringar i grundvattnet och närliggande

vattendrag måste en första provtagning av grundvattnet utföras innan platsen tas i bruk. Under upplagets drift skall sedan kontinuerliga kontroller av

grundvatten/vattendrag genomföras för att kunna upptäcka förändringar. En ytterligare aspekt som bör undersökas är huruvida etablering och drift av anläggningen medför en väsentlig ökning av trafikbelastningen på närliggande vägar. Om så är fallet bör det säkerställas att vägarna klarar av denna större trafikbelastning.

Då massor som lagras på platsen har ett ekonomiskt värde och skall återanvändas bör de skyddas från förstörelse. Detta kan åtgärdas genom att stängsel sätts upp runt området.

Förslag till utformning

18

6

Kostnadsjämförelse

I detta kapitel redovisas kostnader för iordningsställande av ytan. Dessutom jämförs kostnader vid disponering av ett eget jordupplag med kostnader att köpa in nya massor vid behov.

6.1

Kalkyl

En kalkyl, se bilaga 1, gjordes för att undersöka hur stora kostnaderna för iordningsställande av anläggningen skulle kunna vara. Denna gjordes i BidCon version 6.82, där vissa förinställda kostnader och kapaciteter har ändrats till de gällande för Skanskas verksamhet i Jönköping. Slutsumman för anläggningen blev strax över 1,5 miljoner kronor.

Kostnader för återställande av området efter användning samt årlig hyra av marken är ej medräknat i kalkylen.

6.2

Jämförelse mellan köpta massor och eget upplag

Inköp av nya jordmassor jämfördes med kostnader för att ha ett eget upplag där överbliven jord kan lagras och sedan återanvändas. De typer av jordmassor som jämförelsen grundats på är sand och matjord.

6.2.1

_{Materialkostnader}

Först jämfördes de rena materialkostnaderna för de två alternativen. Kostnader för eget upplag har beräknats utifrån transport från en gammal arbetsplats till upplaget vid Hagaparken samt eventuell sorteringskostnad och slutligen transport till den nya arbetsplatsen som har antagits till Östra Kajen i Jönköping, dit avståndet är ca 4 km. Kostnaderna för att köpa in material är baserade på rena materialkostnader samt transport till Östra Kajen.

Jämförelsen visar att inköp av nya massor medför större kostnader än att mellanlagra och återanvända massorna. I figur 6 nedan visas kostnad per

kubikmeter för sand och matjord både då de köps in och när de mellanlagras på ett jordupplag. Prisskillnaden mellan dessa alternativ är 96 kr/m3

för matjord och 7 kr/m3

Förslag till utformning

Figur Figur Figur

Figur 6666.... Kostnad för en m3

sand och matjord vid nyinköp respektive mellanlagring på jordupplag

6.2.2

_{Kostnader över en tidsperiod}

Vidare jämfördes tidigare nämnda alternativ över en längre tid med en antagen årlig omsättning. Utöver de transport- och sorteringskostnader som tidigare använts räknas nu också en kostnad för hyra av mark med för det egna jordupplaget. Denna kostnad har antagits till 5 kr/m2

och år samt 20 000 kr/år för kommunal tillsyn och intern administration. En antagen årlig materialomsättning för Skanskas anläggning är 1 000 m3 _{matjord och 1 000 m}3 _{sand. Också i denna}

jämförelse visade sig ett egenägt jordupplag med återanvändning vara det mest fördelaktiga alternativet (vid en omsättning 1 000 m3

/år av vardera material). Om omsättningen skulle understiga 580 m3

/år (av vardera material) kommer alternativet med ett eget jordupplag medföra en större kostnad än att köpa in material när så behövs.

Jämförelsen är applicerad vid en redan uppförd anläggning. Därmed är kostnader för igångsättning och återställning ej inräknat i jämförelsen. Uppstart och

återställning av ett jordupplag medför en ganska stor kostnad i förhållande till det man kan tjäna på att återanvända massor.

Figur 7 nedan visar hur stor lönsamhet ett eget jordupplag kan ge istället för att

köpa in massor vid olika årliga omsättningar (kostnad för igångsättning och återställning är ej medtaget i jämförelsen).

202 83 106 76 0 50 100 150 200 250 matjord sand k o st n a d i k r

Kostnad per m3

köpt jordupplag

Förslag till utformning 20 Figur Figur Figur

Figur 7777.... Lönsamhet vid nyttjande av eget jordupplag istället för inköp av massor vid olika årliga omsättningar -100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350 0 1 2 3 4 5 Lö n sa m h e t i k k r Antal år

Lönsamhet med eget jorduppplag

1200 m3/år 1000 m3/år 800 m3/år 600 m3/år 400 m3/år

Slutsats och diskussion

7

Slutsats och diskussion

Det våra undersökningar har lett fram till är ett förslag på ett område som Skanska kan använda som upplagsplats. Då marken vid Hagaparken är arrenderad är det i detta arbete svårt att avgöra om platsen är möjlig att disponera för jordupplag. Jämförelsen av alternativen inköp av material/återanvändning är en starkt förenklad modell då flera parametrar som påverkar kostnaderna ej har medtagits vid jämförelsen. Det har heller ej utretts vilka projekt som skall debiteras för återanvändningen. Att kostnaderna är splittrade på olika projekt medför att det är svårt att se en exakt lönsamhet med det ena eller det andra alternativet.

Drivandet av en mellanlagringsplats kräver dokumentering, diverse kontroller och rapporteringar. Detta medför ett behov av administration och därmed också administrativa kostnader. Dessa är uppskattade till 10 000kr/år i vår jämförelse vid lönsamheten för ett jordupplag. Då det finns många parametrar som spelar in och flera osäkerhetsfaktorer kan man fråga sig om det går att göra en rättvis

bedömning av lönsamheten av ett eget upplag. Det kan vara svårt att se om ett sådant upplag är klart försvarbart ekonomiskt sett då en förvaringsplats kan behövas i fler fall än för lagring av jordmassor. Det kan exempelvis behövas en lagringsplats för andra material, såsom gatsten, som inte får plats att förvaras på arbetsplatsen.

Arealen på ytan är ungefär 7 400 m2

vilket är förhållandevis stort jämfört med behovet på 5 000 - 6 000 m2

. Kostnaden för att iordningsställa planen samt den årliga hyran skulle kunna minskas med upp till 30 % om man använder en mindre yta. Kostnad för iordningsställande och återställande av ytan bör också tas med i kalkylen och kanske slås ut över en tidsperiod för att få en rättvisare fördelning av kostnaderna.

Dessutom är den dimensionerade överbyggnaden, som legat till grund för

kalkylen, utförd så att planen skulle fungera som en trafikerad väg. I praktiken är detta inte nödvändigt för en jordlagringsplats eftersom ytan aldrig kommer att användas som en väg. Det kommer endast att röra sig trafik på vissa delar av planen och inte heller så frekvent. Förmodligen blir det lönsammare att ha en tunnare överbyggnad och istället underhålla den när så behövs genom att fylla igen hål och släta till ytan. Detta skulle medföra att lönsamheten för att ha ett eget upplag skulle öka.

Arbetet skulle kunna fortsätta genom att följa upp hur Skanska gör när de själva ska finna ett nytt område, och sedan undersöka de faktiska kostnader som blir när man driver ett jordupplag.

Referenser 22

8

Referenser

[1] Miljöbalken (1998:808) http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19980808.htm (Acc. 2009-03-02) [2] Avfallsförordningen (2001:1063) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20011063.htm (Acc. 2009-03-02) [3] SRV-återvinning http://www.srv-atervinning.se/templates/pages/StandardPage____710.aspx (Acc. 2009-02-18)

[4] Förordningen om deponering av avfall (2001:512)

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010512.htm (Acc. 2009-03-02) [5] Tekniska verken i Kiruna

http://www.tekniskaverkenikiruna.se/imagegallery/Uploads/PDF/FINAL_ Sorteringskrav%20Deponiavfall%20081119.pdf (Acc. 2009-04-03) [6] Jönköpings kommun http://www.jonkoping.se/toppmeny/omkommunen/verksamhetochorganis ation/forvaltningar/tekniskakontoret/avfallatervinning/avfallsanlaggningenh ult.4.7308604a109303e2d1080001345.html (Acc. 2009-05-28)

[7] Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980899.htm (Acc. 2009-03-02) [8] Bygglovsbroschyren, Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, nov

2008

http://www.jonkoping.se/download/18.6c97ded61213b8d80fc8000735/N y+bygglovbroschyr+maj+09.pdf (Acc. 2009-05-18)

[9] Marie-Louise Lüsch, Miljöskyddshandläggare, Länsstyrelsen Jönköping [10] Naturvårdsverket http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med- miljopaverkan/Efterbehandling-av-fororenade- omraden/Riskbedomning/Nya-generella-riktvarden-for-fororenad-mark/Forklaring-av-markanvandningstyper-KM-och-MKM/ (Acc. 2009-05-28)

Referenser

[11] Eniro

www.eniro.se (Acc. 2009-02-03)

[12] Jönköping- Staden och sjöarna, Stadsbyggnadsvision 2.0, 2008-10-13 [13] Miljökonsekvensbeskrivning för Rv 40 Bottnaryd - Jönköping, delen Haga

- Ljungarum, upprättad av Vägverket maj 1998

[14] Jordartskartan 7 E Jönköping, Lantmäteriverket, 1983-09-09 [15] AMA Anläggning 07

Bilagor

24

9

Bilagor