Hur en sjuksköterska kan stödja patienter med diabetes typ 2 : En litteraturöversikt

Hur en sjuksköterska kan

stödja patienter med

diabetes typ 2

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Johanna Vestin & Klara Saume HANDLEDARE:Emelie Petterson

JÖNKÖPING 2020 Januari

Sammanfattning

Syfte: Syftet är att belysa hur sjuksköterskor kan stödja patienter med diabetes

mellitus typ 2 i sin egenvård.

Metod: En kvalitativ litteraturanalys med induktiv ansats. Urvalet är patienter med

diabetes mellitus typ 2 och sjuksköterskor.

Resultat: Patienter och sjuksköterskor belyste vikten av utbildning och att arbeta i

partnerskap. En ökad delaktighet och en god vårdrelation upplevdes ligga till grund för en förbättrad egenvård. Patienter upplevde att de lättare kunde diskutera och ställa öppna frågor då partnerskap skapar tillförlitlighet. Utbildning inom diabetes typ 2 upplevdes kunna ske på olika sätt. Patienter ansåg att det var viktigt med individuella möten med sjuksköterskor men uppskattade även utbildning via digitala verktyg samt grupputbildningar.

Slutsats: Sjuksköterskan bör arbeta i partnerskap med patienten. Att främja en god

vårdrelation och skapa delaktighet leder till en ökad egenvård hos patienter med Diabetes typ 2. Sjuksköterskan bör utbilda patienten inom diabetes typ 2. En djupare och bredare kunskap hos patienter med diabetes typ 2 skapar motivation att upprätthålla sin egenvård och därmed god hälsa.

How a nurse can support patients with diabetes type 2 – a qualitative literature review

Summary

Purpose: The purpose with the study is to illustrate how nurses can support

patients with diabetes type 2 in their self-care.

Method: A qualitative literature analysis with an inductive approach were the focus

has been patients with diabetes type 2 and nurses.

Results: Patients and nurses highlighted the importance of education and working

in partnership. Increased participation and a good relationship seemed to be the foundation of improved self-care. Since partnerships create more reliability, patients experienced better and more open communication. Education within diabetes type 2 was experienced to occur in different ways. Patients considered individual meetings with nurses important. Patients also found digital education and group meetings beneficial.

Conclusion: Nurses should be obliged to work interactively with their patients. To

bear a healthy relationship and create a sense of participation increases the self-care of patients with diabetes type 2. The nurse should educate the patient about diabetes type 2. Patients with a deeper understanding and knowledge for diabetes type 2 are more likely to feel motivated to maintain their self-care and good health.

I

NNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Diabetes typ 2 ... 1

Att leva med diabetes typ 2 ... 2

Egenvård vid Diabetes typ 2 ... 2

Sjuksköterskans roll ... 3

Syfte ... 4

Metod & Material ... 4

Urval ... 4

Datainsamling ... 4

Dataanalys ... 5

Partnerskap ... 6

Att skapa delaktighet ... 6

Att främja en god vårdrelation ... 6

Att utbilda ... 7

Via tekniska redskap ... 7

Att utbilda i det individuella mötet ... 8

Att utbilda i grupp ... 8

Metoddiskussion ... 9 Kliniska implikationer ... 12 Slutsats ... 12 Referenser ... 13 Bilagor ... Bilaga 1. Sökmatris ... Bilaga 2. Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod ... … Bilaga 3. Artikelmatris ...

I

Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en kronisk folksjukdom som har en ständig global ökning. I Sverige har en halv miljon människor drabbats av diabetes och det finns även delar av befolkningen som ovetandes lever med sjukdomen. Varje dag dör cirka fem personer av diabetes som den underliggande dödsorsaken och av alla diabetiker har 85–90 procent DMT2 (World Health Organization, 2019). Vid insjuknande av DMT2 producerar kroppen otillräckligt med insulin på grund av ett insulinmotstånd. Det gör att patienter med DMT2 har svårt att reglera sitt blodsocker. Att få diagnosen DMT2 innebär en livsomställning hos den insjukna patienten. Sjukdomen medför nytt ansvar hos patienter för att förhindra allvarliga konsekvenser samt för att bibehålla en god hälsa. Vad som spelar en stor roll vid DMt2 är livsstilen. Egenvård såsom kost och träning är en stor bidragande faktor i patienters upplevelse av hälsa. Problem som kan uppstå hos patienter med DMT2 är att bibehålla sin egenvård. Stöd ifrån sjuksköterskor som besitter god kunskap om sjukdomen ligger till grund för att patienter upprätthåller sin egenvård. Som sjuksköterska är det därmed viktigt att veta hur hen ska gå tillväga för att bemöta patientens behov (Isaksson, Hajdarevic, Abramsson, Stenvall & Hörnsten, 2014).

B

Den kroniska sjukdomen DMT2 har en ständig global ökning (Ong et al., 2018). Idag har över 450 miljoner människor diabetes varav majoriteten har DMT2 (Diabetesförbundet, 2018). År 2040 räknas antalet ha stigit upp till 642 miljoner människor. Patienter med DMT2 har en ökad risk att utveckla allvarliga sjukdomar som framförallt påverkar patienters livskvalité samt medför konsekvenser för samhället då det innebär ökade sjukvårdskostnader och ökad användning av de resurser som finns (Cho, Shaw, Karuranga, Huang, Da Rocha Fernandes, Ohlrogge & Malanda 2018).

DIABETES TYP 2

DMT2 uppstår på grund av insulinrubbningar som innebär en insulinbrist hos patienter med DMT2. Insulin är ett hormon som behövs för att kroppen ska kunna reglera sockernivån i blodet. Det finns två olika anledningar till att DMT2 utvecklas, rubbad insulinfrisättning och insulinresistens. Vid rubbad insulinfrisättning innebär det att kroppen inte svarar med en ökad insulinmängd vid blodglukostegring, exempelvis efter måltid (Whitmore, 2010; Ibrahim, Navodia, Sherifali, Tang, Wahoush & Youst, 2019). Insulinresistens innebär att kroppens insulinkänslighet är nedsatt. Vävnaderna i kroppen kan inte nyttja det insulin som redan existerar, vilket gör att det krävs mer insulin för att cellen i kroppen ska öppna sig och ta emot sockret in i blodet (Santos, Tewari & Benite-Ribeiro, 2014). Symptom som kan uppvisas när en patient har DMT2 kan variera från person till person och kan bland annat innebära ett ökat urinflöde, uppleva ökad törst samt trötthet (Ibrahim, Navodia, Sherifali, Tang, Wahoush & Youst, 2019). Det finns ett antal riskfaktorer gällande DMT2. I Sverige har det rapporterats om att 5 procent av patienter med DMT2 beror på fetma och 80 procent övervikt (Zethelius, 2010). Riskfaktorer för att DMT2 kan uppstå är ärftlighet, bukfetma hos män, högt blodtryck, glukosintolerans samt störningar i blodfetter (Agardh & Berne, 2010). Begreppet metabolt syndrom kan ofta ses i samband med DMT2. Definitionen av metabolt syndrom är hyperlipedemi, övervikt samt hypertoni

(Earnest et al, 2014). Patienter med DMT2 som är överviktiga rekommenderas en viktminskning eftersom insulinkänsligheten förbättras (Hedin & Löndahl, 2019). Patienter med DMT2 som använder tobak rekommenderas ett tobakstopp då tobak kan orsaka insulinresistens och därmed påverka kontrollen av glukos i blodet (Agardh & Berne, 2010).

ATT LEVA MED DIABETES TYP 2

DMT2 är ett fysiskt problem som är sammanflätat med psykosociala aspekter då alla patienter tänker och resonerar olika. Nydiagnostiserade patienter med DMT2 kan leva i förnekelse på grund av att DMT2 kan vara en ”dold sjukdom”. Anledningen till att sjukdomen kan anses vara dold är på grund av att patienter med diabetes kan se friska ut på utsidan (Agardh & Berne, 2010). Sjukdomen kräver förändringar i patienters livsstil som kan upplevas omtumlande. Livsstilsförändringar är avgörande för att patienter med DMT2 ska uppleva en god hälsa (Katangwe, Bhattachary & Twigg, 2019). Att förändra rutiner relaterat till kost och fysisk aktivitet för att reglera blodsockernivån kan anses utmanande (Svedbo – Engström, Leksell, Johansson & Gudbjörnsdottir, 2016). Individuella faktorer som kan försvåra patienters livsstilsförändringar är coping strategier, stress, depression, oro, motivation samt förnekelse av sjukdomens innebörd och konsekvenser. Stöd från vänner och familj är sociokulturella faktorer som anses vara viktigt för livsstilsförändringarna. Ett exempel är patienter som inte kan delta i traditionella måltider med sin familj och måste anpassa sin kost efter sjukdomen (Ågård, Ranjbar & Strang, 2016).

EGENVÅRD VID DIABETES TYP 2

Behandlingen vid DMT2 är komplex eftersom patienter själva kan påverka hälsan genom sin livsstil. Det finns både farmakologiska behandlingar och egenvårdsbehandlingar vid DMT2 (Mulder, 2017). Patienter med DMT2 behandlar till största del sin sjukdom med icke farmakologisk behandling genom egenvård (Adam, O'Connor & Garcia, 2018). Egenvård gällande patienter med DMT2 innefattar beteenden som berör kost, motion, medicin, fotvård och blodsockerkontroller (Yusuff, Obe & Joseph, 2008). Delar av egenvården går ut på att förändra sina kostvanor för att minska belastningen på betacellerna. Minskar belastningen på betacellerna krävs det mindre insulin för att kontrollera glukoskoncentrationen i blodet. Faktorer som påverkar insulinkänsligheten är ökad fysisk aktivitet samt viktminskning (Dammen-Mosad & Stubberud, 2011). Litteraturöversikten riktar begreppet egenvård mot behandlingar och beteenden rörande kost och fysisk aktivitet.

Egenvård vid DMT2 är betydelsefullt och innefattar faktorer som patienten själv kan utföra för att förbättra sin hälsa i sjukdomen. Överviktiga patienter som förändrar livsstilen genom en ökad fysisk aktivitet samt omläggning av kost kan främja hälsan samt minska risken för komplikationer (Eckstein, Williams, O’Neil, Hayes, Stephens, & Bracken, 2019). Fysisk aktivitet är en behandlingsform som ofta rekommenderas som en förstahandsbehandling. Insulinkänsligheten i kroppen ökar vid fysisk aktivitet, vilket är en fördel då glukosomsättningen vid diabetes är påverkat. Rekommendationen ligger på cirka 30 minuter av fysisk aktivitet, tre till fem gånger per vecka. En måttlig pulsstegring som innefattar 100 – 120 slag per minut bör uppnås för att räknas som fysisk aktivitet (Hedin & Löndahl, 2019). Försämrad insulinfrisättning och insulinresistens gör att kroppens vävnader har svårare att omhänderta glukos efter måltid. För att minska belastningen på kroppens system kan

patienter anpassa och lägga om kosten vilket i sin tur kan dämpa blodglukosstegringen efter måltid. Sköter patienter sina kostvanor kan det i vissa fall leda till att undvika manifest diabetes och dess hyperglykemi (O’Hagan, De Vito & Boreham, 2012). Vikten av att förändra sina kostvanor samt att öka den fysiska aktiviteten ska inte underskattas, undersökningar har visat att det har minst lika god effekt som farmakologisk behandling (Alexander, 2014).

OREM:S EGENVÅRDSTEORI

Orem:s egenvårdsteori är skapad av sjuksköterskan Dorothy Elisabeth Orem. Hon upptäckte under sina arbetande år som sjuksköterska att det fanns brister inom egenvård och patienters kapacitet av utförandet (Orem, 2001). Egenvårdsteorin beskriver att varje människa har olika förmågor till att upprätthålla en god hälsa samt vilket ansvar patienter har över sin egenvård. Teorin bygger på att bibehålla ett bra hälsotillstånd samt att hjälpa patienter att hantera olika svårigheter som förekommer

med egenvård (Orem, 2001).

Orem:s egenvårdsteori innefattar teorier om egenvård, egenvårdsbrist samt omvårdnadssystem. Teorin om Egenvård innefattar de metoder patienter kan uträtta för att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa, vilket kallas egenvårdskapacitet. Egenvård måste läras ut och medvetet samt kontinuerligt utföras vilket kräver tid, energi och viljestyrka av patienter (Orem, 2001).

Teorin om Egenvårdsbrist förklarar anledningen till varför patienter är i behov av omvårdnad. Orem (2001) beskriver att egenvården blir påverkad när patienter inte besitter tillräckligt med kunskap om sjukdomens olika tillstånd och hur det ska hanteras. Teorin om omvårdnadssystem kopplar ihop teorin om egenvårdsbrist samt teorin om egenvård. Omvårdandssystem fastställer strukturen och innehållet om hur omvårdnad ska praktiseras och uppkom för att det fanns begräsningar inom egenvården. Det innebär att omvårdnadskapaciteten kombineras med egenvårdskapaciteten för att uppnå vårdbehovet (Orem, 2001).

Enligt orem:s egenvårdteori ska sjuksköterskor bemöta patienters behov av egenvård för att patienter ska bibehålla god hälsa och välbefinnande (Orem, 2001).

SJUKSKÖTERSKANS ROLL

Sjuksköterskan ska arbeta utefter kompetensbeskrivningen ICN:s etiska kod och ha ett professionellt förhållande gentemot patienter. Sjuksköterskors fyra ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2012). Inom sjukvården finns det ett krav på att sjuksköterskor ska utbilda, samarbeta samt ge stöd till patienter med diabetes (Agardh & Berne, 2010). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2016:1298) ska sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. DMT2 kan leda till allvarliga konsekvenser om sjukdomen inte tas på allvar. Genom att sjuksköterskor stödjer patienter i sin egenvård kan risken för allvarliga konsekvenser minska och därmed förebyggs ohälsa. Sjuksköterskor med bristande verktyg vid stödjandet av patienters egenvård bidrar till att konsekvenser kan uppkomma. När egenvården brister kan konsekvenser på patientnivå uppkomma i form av sekundärsjukdomar (Mattfeldt-Berman, Philips & Rahman, 2018; Eckstein, Williams, O’Neil, Hayes, Stephens & Bracken, 2019).

Patienters komplikationer påverkar samhället, då vårdbehovet ökar och därmed kostnaderna. Belastningen inom slutenvården påverkas vid utveckling av sekundärsjukdomar då patienterna kräver ett större medicinskt behov (Mattfeldt-Berman, Philips & Rahman, 2017).

S

Syftet var att belysa hur sjuksköterskor kan stödja patienter med DMT2 i sin egenvård.

M

&

M

DESIGN

Designen som användes var en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. En litteraturöversikt innebär att olika artiklar använts för att hämta objektiv kunskap inom ett avgränsat område (Polit & Beck, 2012). Valet av kvalitativ datainsamling grundade sig i att litteraturöversikten baserades på patienters och sjuksköterskors upplevelser samt erfarenheter inom egenvård vid DMT2. En induktiv ansats innebär att data analyserats förutsättningslöst utifrån valt syfte (Billhult & Henricsson, 2017).

URVAL

Inklusionskriterierna i litteraturöversikten var patienter över 18 år med DMT2 och legitimerade sjuksköterskor. Kriterier som exkluderats i litteraturöversikten var barn, diabetes typ 1 och insulinbehandling. Artiklarna som granskades var på engelska och tidsintervallen för artiklarna avgränsades från år 2015 till 2019. Artiklarna som använts i litteraturöversikten var peer-reviwed vilket innebär att andra forskare har undersökt artiklarna och granskat kvaliteten på den studie som använts i litterturöversikten (Polit & Beck, 2012). Databaserna som använts för att hitta vetenskapliga artiklar var Medline och Cinahl. Medline har ett medicinskt fokus och Cinahl fokuserar på omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik. Sökord som användes var Diabetes type 2, diabetes mellitus type, diabetes 2, self care, selfmanagement, experience, perceptions, attitudes, views, qualitative och nurs*. Trunkering användes vid ordet nurs för att få med olika former av ordet vilket skapade en bredare sökning (Henricson, 2017). För att undvika utvalda exklusionskriterier användes sökord som children, adolscent, youth, insulin, diabetes type 1. I sökningarna användes booleska termer “AND” för att få en bredare sökning och “OR” för en smalare sökning av artiklarna. Booleska termen “NOT” användes i samband med exklusionskriterierna för att undvika artiklar med icke relevant information och därmed smalna av sökningen (Henricson, 2017).

DATAINSAMLING

Artikelsökningarna utfördes i databaserna Medline och Cinahl med hjälp av utvalda sökord som passar litteraturöversikten utifrån syftet. För att få en överblick av sökningen skapades en sökmatris (se bilaga 1) där sökorden som använts registrerades samt författare, årtal, avgränsningar, lästa titlar, lästa abstrakt och antal valda artiklar. För att säkerhetsställa att artiklarna har en hög kvalité utfördes en kvalitetsgranskning. Protokollet för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod är framtaget vid avdelningen för omvårdnad på hälsohögskolan i Jönköping. I kvalitetsbedömningsprotokollet (se bilaga 2) finns det sammanlagt tolv punkter

uppdelat i två delar. Den första delen består av fyra punkter varav respektive artikel måste uppnå samtliga, och den andra delen består av åtta punkter. Skribenterna har beslutat att alla artiklar som valts ut ska ha minst sex av åtta poäng på andra delen för att klassificeras som hög kvalité. Två dubbletter uppkom i sökningarna och sammanlagt valdes elva artiklar ut som sammanställdes i en artikelmatris (se bilaga 3).

DATAANALYS

Fribergs femstegsmodell användes för att analysera artiklarna. Analysmodellen innehåller fem steg och är vanlig vid behandling och analysering av kvalitativa översikter (Friberg, 2017). I steg ett granskades artiklarna utifrån titel, abstrakt och resultatet. I andra steget lästes artiklarna ett flertal gånger samt numrerades från ett till elva. En diskussion om resultatfynden i artiklarna fördes för att tolka artiklarna objektivt (Friberg, 2017). I tredje steget skapades en tydligare överblick av resultat, med hjälp utav en överstrykningspenna. Relevanta meningar ströks över och därefter sammanfattades på olika post it lappar. I det fjärde steget buntades post it lapparna ihop utifrån liknande innebörd. Högarna av post it lappar som bildades kunde i det sista steget skapa huvudteman och underteman. Analysen ansågs genomförd och därmed kunde resultatet för litteraturöversikten skrivas (Friberg, 2017).

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Forskning om omvårdnad är i hög grad baserad på människor. Det är därmed viktigt att deltagarna i forskningen blir behandlade rätt samt att det finns ett samtycke. Det finns fyra etiska principer som är riktlinjer för god etisk standard i forskning om människor. De fyra vägledande principerna är: principen om autonomi, principen om att göra gott, principen om att inte skada och principen om rättvisa. Dessa principer ska följas för att deltagare i forskningen ska behandlas med värdighet och respekt (Henricson, 2017). Kvalitativ metod utgår från att närma sig en individ och i vissa fall beröra personliga frågor vilket kan upplevas känsligt. Ett etiskt kunnande samt känslighet är ett krav hos forskaren i en kvalitativ metod (Kjellström, 2017).

Artiklar i en litteraturöversikt behöver inte vara etiskt godkända (Forsberg & Wengström, 2013). Dock valde skribenterna att arbeta utefter en vetenskaplig moral och tog därför artiklar som var etisk godkända. Ämnet diabetes är en omtalad sjukdom som de flesta människor förmodligen har någon form av kontakt eller kunskap om. Skribenterna var noga med att analysera artiklarna objektivt med en medvetenhet om sin egen förförståelse inom DMT2. Författarna har under arbetets gång fört en diskussion om artiklarnas resultat för att förhålla sig till ett objektivt synsätt. Det minskar risken att vinkla resultatet utefter förutfattade tankar (Billhult & Henricson, 2017).

Resultat

Resultatet av litteraturöversikten redovisas i två olika huvudteman Partnerskap och att utbilda med två respektive tre tillhörande underteman. Underteman till respektive huvudtema presenteras i figur nummer 1.

Figur 1.Illiustering av huvudteman och underteman.

Partnerskap Att utbilda

Att skapa delaktighet

Att främja en god vårdrelation

Via tekniska redskap

Utbilda i individuella möten Utbilda i grupp

PARTNERSKAP

Huvudtemat Partnerskap beskriver hur viktigt det är för sjuksköterskan att arbeta tillsammans med patienterna för att kunna ge stöd i deras egenvård. Underteman som identifierades är att skapa delaktighet samt att främja en god vårdrelation.

ATT SKAPA DELAKTIGHET

När sjuksköterskor och patienter samarbetade, skapades en teamkänsla som främjade delaktigheten i vården. Genom att sjuksköterskor arbetade tillsammans med patienterna utifrån deras kunskapsnivå om DMT2 kunde de tillsammans diskutera och ta beslut om patienternas egenvård (Öberg, Isaksson, Jutterström, Orre & Hörnsten, 2018; Dowell et al., 2018). En fördel för att skapa delaktighet var genom att sjuksköterskor erbjuder patienter olika sätt att utföra egenvård på. Patienter kunde därmed själva kan ta beslut om vad som passar hen bäst i samråd med sjuksköterskor (Ross et al., 2019). En ökad motivation kunde främjas genom att sjuksköterskor och patienter skapade en gemensam målsättning. Patienter upplevde att ökad motivation skapade självsäkerhet till att ta egna beslut gällande sin egenvård. När patienter deltog i besluten angående sin egenvård främjades delaktigheten (Miyamoto, Henderson, Fazio, Saconi, Thiede, Greenwood & Young, 2019; Grohmann, Espin & Gucciardi, 2017).

ATT FRÄMJA EN GOD VÅRDRELATION

Öppen kommunikation och att ge patienter tid för att ställa frågor var en fördel för främjandet av en god vårdrelation. Genom att visa patienter empati och förståelse samt ge utrymme till att uttrycka känslor, skapades en mer tillförlitlig vårdrelation mellan patienter och sjuksköterskor (Lie, Karlesen, Graue & Oftedal, 2019; Berenguera, Molló-Inesta, Mata-Cases, Franch-Nadal, Bolibar, Rubinat & Mauricio, 2016; Miyamoto et al., 2019; Dao, Spooner, Lo & Harris, 2019; Dowell et al., 2018; Saidi, Milnes & Griffiths, 2018). Sjuksköterskors förhållningssätt upplevdes avgörande för att patienter skulle känna sig tillräckligt trygga för att öppna upp sig för sjuksköterskor. Patienter upplevde att en god relation bildas genom att sjuksköterskor var ärliga, omhändertagande och uppmuntrande (Dao et al., 2019; Saidi et al., 2018; Miyamoto et al., 2019). Patienter upplevde att sjuksköterskor var dömande och att sjuksköterskors inställning var en faktor som påverkade vårdrelationen.

Sjuksköterskor ska möta patienter med positivet, lyhördhet samt ha patienten i fokus för att besvara specifika frågor som kan uppkomma (Miyamoto et al., 2019; Ross et al., 2019; Berenguera et al., 2016).

ATT UTBILDA

Huvudtemat att utbilda beskriver hur viktigt det är för sjuksköterskor att utbilda patienter inom egenvård av DMT2. Patienter hade en bristande kunskap om DMT2 och dess innebörd. Genom att sjuksköterskor utbildar patienter kan de få med sig rätt redskap för att kunna hantera sjukdomen. Underrubrikerna som uppkom är via tekniska redskap, utbilda i det individuella mötet samt att utbilda i grupp.

VIA TEKNISKA REDSKAP

Utbildning i egenvård genom teknik eller digitala redskap är ett koncept som till stor del upplevdes vara positivt både för patienter och sjuksköterskor. Patienter upplevde att utbildning i egenvård blev mer lättillgänglig med hjälp av teknik då tillgång fanns dygnet runt. Genom att patienter fick möjlighet till att söka information vid digitala redskap på egen hand upplevde de att motivationen till att sköta egenvården ökade. Det gav patienter en ökad medvetenhet och en känsla av kontroll. Sjuksköterskor upplevde till stor del en positiv inverkan i patienters personliga utbildning när de fått mer kunskap via digitala verktyg. Patienter fick en ökad kunskap om sin situation och hade lättare att ta emot råd och tips från sjuksköterskor (Lie et al., 2019; Öberg et al., 2018). Genom att underlätta utbildningen i egenvården kunde sjuksköterskor hänvisa till relevanta digitala verktyg (Berenguera et al., 2016; Dao et al., 2019; Öberg et al., 2018). Många patienter upplevde att information genom tekniska redskap kunde vara svårt då de inte besitter tillräckligt med kunskap om digitala verktyg. Information via internet ansågs som överväldigande samt att patienter ville ha direktkontakt med sjuksköterskor (Ross et al., 2019; Öberg et al., 2018; Mc Sharry et al.,2018; Dao et al., 2019). Sjuksköterskor upplevde att yngre patienter söker information på egen hand innan planerat besök (Dao et al., 2019). Patienter upplevde att utbildning via tekniska redskap är positivt då de fått lära sig om sjukdomen i sin egen takt. Sjuksköterskor och patienter upplevde tidsbrist i mötet som ledde till att patienter inte fick tillräckligt med information och därför förlitade de sig istället på tekniska redskap (Dao et al., 2019; Ross et al., 2019).

Patienter och sjuksköterskor ansåg att digitala redskap inte kunde ersätta det fysiska mötet men de upplevde att de var fördelaktigt med olika typer av utbildning samt att patienter uppskattade information om hur det kunde förbättra sin egenvård via digitala meddelanden (Ross et al., 2019; Berenguera et al., 2016). Patienter beskrev tekniska redskap som mindre riskabelt för att personlig information skulle spridas vidare till obehöriga. Personliga inloggningsadresser ansågs som pålitligt och i vissa fall uppfattades det som mer trovärdigt än det fysiska mötet med sjuksköterskor. Vid användning av tekniska redskap upplevde patienter inte sig lika utsatta och sårbara då de inte behövde komma i kontakt med andra vårdsökande (Öberg et al., 2018).

ATT UTBILDA I DET INDIVIDUELLA MÖTET

I det personliga mötet mellan patient och sjuksköterska är det fördelaktigt att leverera utbildning inom egenvård på ett adekvat och personligt sätt. Många patienter med DMT2 upplevde att det kändes överväldigande om informationen levererades av sjuksköterskor under kort tid. Patienter ansåg att utbildningen ska vara djupgående och innehålla faktorer som varför egenvården är betydelsefull och hur patienter kan främja sin situation. Utbildningen ska innehålla faktorer som komplikationer, kost och motion och dess påverkan på sjukdomen (Ross et al., 2019; Miyamoto et al., 2019; Grohnmann et al., 2017; Boyle, Saunders & Drury, 2016; Gardsten, Blomqvist, Rask, Larsson, Lindberg & Olsson, 2018; Dowell et al., 2018; Berenguera et al., 2016; Dao et al., 2019). Patienter föredrog personligt möte med en sjuksköterska. De upplevde att individuell utbildning med sjuksköterskor är individanpassad samt skräddarsydd och därmed fick patienter den utbildning de behövde (Öberg et al., 2018; Grohmann et al., 2017; Dao et al., 2019). Motivationsbrist bland patienter uppkom vid bristande information och när de inte förstod allvaret med sjukdomen. Som sjuksköterska är det viktigt att utbilda patienter inom egenvård för att god hälsa ska upprätthållas. Många patienter upplevde det motiverande när sjuksköterskor uppmärksammade faktorer som är främjande för hälsan istället för att lyfta negativa faktorer (Dao et al, 2019; Gardsten et al., 2018). Patienter upplevde i det individuella mötet med sjuksköterskor att det underlättade den personcentrade vården och minskade potentiell stress (Grohmann et al., 2017).

ATT UTBILDA I GRUPP

Patienter upplevde att grupputbildningar levererade av sjuksköterskor gav en bred information och kompletterade utbildningen från det individuella mötet med sjuksköterskor (Mc Sharry et al., 2018).

Patienter var ovetandes om att grupputbildningar existerade, men uppgav att stöd av andra deltagare kunde vara en fördel i utbildningen om egenvård. Sjuksköterskor uppgav att grupputbildning ansågs onödigt och därav hade information angående utbildningsformatet inte tilldelats patienterna (Dao et al, 2019). Sjuksköterskor och patienter upplevde fördelar med grupputbildningar. Utbildning i grupp skapade socialt stöd och motivation hos patienter utifrån andra deltagare. Sjuksköterskor upplevde att patienter kom välinformerade från gruppbaserade möten vilket gjorde det lättare för sjuksköterskor att erbjuda stöd och hjälp. Genom att sjuksköterskor informerade om gruppbaserade möten kunde egenvården hos patienterna förbättras (Dao et al., 2019; Ross et al., 2019).

M

Valet av kvalitativ design ansågs vara lämpligt då syftet i litteraturöversikten, baserades på upplevelser. För att få öppna svar har en induktiv ansats använts. Artiklar med sjuksköterskors och patienters upplevelser har använts då båda parterna kan tydliggöra förbättringar inom egenvården. Databaser som har använts i litteraturöversikten är Cinahl och Medline, genom att använda två databaser ökade trovärdigheten då fler relevanta artiklar kunde upptäckas (Henricsson, 2017). Det sker en ständig forskning inom diabetes, därav beslutade skribenterna att avgränsa sökningarna från år 2015 och framåt vilket skapade en högre kvalitét och trovärdighet. Identiska sökord har använts i databaserna för att upptäcka eventuella dubbletter samt för att få en riktad sökning som kunde besvara syftet. Dubbletterna finns med i sökmatrisen (se bilaga 1). Dubbletterna påvisade att sökningarna var mer trovärdiga och därmed en styrka i arbetet (Henricsson, 2017). Engelska var ett krav på artiklarna, vilket ansågs som en svaghet då språket inte är skribenternas modersmål. Det fördes en kontinuerlig diskussion kring engelska begrepp under litteraturöversiktens process. Tio artiklar anses vara tillräckligt trovärdigt för att besvara syftet (Willham & Stoltz, 2017). Skribenterna beslutade därav att de elva artiklarna som valts ut var tillräckligt för att få ett trovärdigt resultat. Det finns mycket forskning kring DMT2, därav kan elva artiklar anses som en begränsning i arbetet. Artiklarna var peer-reviweed vilket skapade en högre trovärdighet. För att säkerhetsställa artiklarnas pålitlighet och kvalitét har ett granskningsprotokoll använts framtaget av hälsohögskolan i Jönköping. Bekräftelsebarheten ökade genom att artiklarna genomlästes ett flertal gånger av skribenterna. En ständig diskussion och ett resonemang kring artiklarna fördes genom arbetets gång. Handledning med andra studenter under arbetets gång ökade bekräftelsebarheten genom att litteraturöversikten blivit genomläst ett flertal gånger av handledare samt andra studenter (Henricsson, 2017). Genom användningen av Post- it- lappar blev arbetet stärkt och bearbetat på ett djupare analyserat tillvägagångssätt. Alla beslut, samt ställningstagande till etiska frågeställningar som uppkommit under arbetets gång, har tagits gemensamt av skribenterna. Skribenterna förde ingen dagbok under processen vilket har ansetts som en svaghet. En dagbok kan anses som ett hjälpmedel för att minnas diskussioner och tankar som uppkommit under arbetetsprocess (Henricson, 2017). Artiklarna var baserade på upplevelser från olika industriländer och kulturer vilket har skapat en bredare syn på egenvården inom DMT2. Sverige är ett industriland därav kan överförbarheten till svensk sjukvård vara genomförbar. Det har ansetts som en svaghet att utelämna artiklar från utvecklingsländer eftersom den globala synen inte blir inkluderad (Henricson, 2017).

R

Genom att skapa en god vårdrelation till patienter, låta patienter vara delaktiga i sin vård samt ge utbildning i egenvård, kan sjuksköterskor stödja patienteri deras egenvård gällande DMT2. I artiklarna från resultatet framgick det att både patienter med DMT2 och sjuksköterskor upplevde de nämnda tillvägagångssätten som en fördel för god egenvård. Huvudfynden för litteraturöversikten var att främja en god vårdrelation, skapa delaktighet och att utbilda.

ATT FRÄMJA EN GOD VÅRDRELATION

En god vårdrelation är en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna stödja patienter med DMT2 i sin egenvård. Hur sjuksköterskor bemöter patienter med DMT2 är grundläggande för att en god vårdrelation ska kunna utvecklas. I resultatet upplevde patienter med DMT2 att vårdrelationen blir bättre när sjuksköterskor ställer öppna frågor och tar sig tid till att lyssna. På så sätt skapades en tillit till sjuksköterskor vilket i sin tur främjade motivationen till egenvård (Smith-Miller, Berry & Miller, 2017). I en tidigare studie, som stärker resultatet ytterligare, beskrevs att en stärkande relation mellan sjuksköterskor och patienter skapar en tillit och respekt. Relationen leder till en ökad kommunikation mellan parterna, som i sin tur ligger till grund för att sjuksköterskors stöd till patienter i deras egenvård ökar självständigheten. Till skillnad från resultatet, lyfte artikeln även vikten av kontinuerliga möten för att partnerskapet ska bibehållas (Franklin, Lewis, Willis, Bourke-Taylor & Smith, 2018). Skribenterna antar att när det finns tillit och respekt i en vårdrelation skapar det en möjlighet för patienten att våga ställa fler personliga frågorf. Enligt Orem:s egenvårdsteori ska sjuksköterskor bemöta patienters brist på egenvård för att öka egenvårdskapaciteten (Orem, 2001). Resultatet visar att i en trygg och god relation kan sjuksköterskor bemöta patienters behov, vilket ökar kapaciteten till egenvård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2016:1298) ställs det krav på sjuksköterskor att främja en god kontakt med patienter. Orem:s egenvårdsteori, om att sjuksköterskor ska bemöta patienter utefter deras behov, främjas när tid avsätts för dem. Sjuksköterskor kan få information om patienters hälsotillstånd både fysiskt och psykiskt och därefter stödja patienterna utefter deras behov, vilket leder till att egenvården främjas (Orem, 2001).

ATT UTBILDA

Resultatet visade att utbildning inom egenvård för DMT2-patienter är en väsentlig aspekt för att sjuksköterskor ska kunna stödja dem i sin egenvård. Bristande kunskap om sjukdomen hos patienter med DMT2, visade sig vara en barriär för egenvården. Det är av stor vikt att sjuksköterskor utbildar på en individanpassad nivå (Crowe, Whitehead, Bugge, Carlyle, Carter & Maskill, 2017). Resultatet stärks av ny forskning som beskriver att sjuksköterskor ska anpassa utbildningen efter patienters kunskapsnivå, erfarenheter samt ge information om hur sjukdomen och egenvården påverkar kroppen (Aponte, Campos-Dominguez & Jaramillo, 2015). I resultatet föredrog patienter utbildning i kombination av individuella möten med sjuksköterskor och digitala verktyg. Till skillnad från en tidigare studie utryckte sjuksköterskor att de föredrog personliga möten med patienter istället för att utbilda via digitala verktyg. Sjuksköterskor upplevde en oro för att förlora patientkontakt (Öberg, Orre, Isaksson, Shimmer, Larsson & Hörnsten, 2018). Skribenterna antar att skillnaden grundar sig i urvalet från olika artiklar då patienter och sjuksköterskor kan ha olika upplevelser. Resultatet visar att sjuksköterskor ska besitta kunskap om vilka aspekter som kan påverka patienters hälsa och välbefinnande. Enligt Orem:s egenvårdsteori ska sjuksköterskor bemöta olika svårigheter inom patienters egenvård för att främja deras hälsa och välbefinnande. En bristande kunskap påverkar patienters egenvård, vilket kan leda till egenvårdsbrist. Sjuksköterskor har i uppgift att utbilda patienter med DMT2 för att främja välbefinnandet, hälsan samt att främja patienters egenvårdskapacitet (Orem, 2001). I resultatet uppgav patienter med DMT2 att de vill ha djupgående utbildning om hur sjukdomen påverkar kroppen på olika sätt

och vilka komplikationer som kan uppstå om inte egenvården utförs. Patienter ansåg att stödgrupper med andra patienter som besitter erfarenheter och kunskap om sjukdomen är främjande för deras lärande och för att finna stöd (Aponte et al., 2015). Information och utbildning till patienter med DMT2, angående sjukdomen, skapar motivation hos patienter till att bibehålla en god egenvård (Smith, Mc Naughton & Meyer, 2016). Resultatet av att sjuksköterskor förmedlar och utbildar patienter med DMT2 skapar följsamhet kring egenvården. Orem (2001) beskriver betydelsen av att egenvården utförs kontinuerligt vilket kräver energi, tid samt viljestyrka för att den ska upprätthållas. Tidigare studier visar att en kommunikationsbarriär kan uppstå när sjuksköterskor antar att patienter förstår informationen som delgivits. För att kunna ge en så givande utbildning som möjligt är det av stor vikt att ta hänsyn till patienters kunskapsnivå angående egenvård. Det ger patienter en ökad möjlighet till att sköta sin egenvård (Tiedt & Sloan, 2015). Sjuksköterskor ska därför ha en kontinuerlig kontakt och lärande med patienter för att egenvårdskapaciteten inte ska bli drabbad och samtidigt hjälpa till att stödja patienter i deras hälsa (Orem, 2001).

SKAPA DELAKTIGHET

Resultatet visade hur viktigt det är att patienter med DMT2 får möjlighet att vara delaktiga i sin vård. Genom att främja en teamkänsla förbättras delaktigheten för patienter med DMT2. I resultatet upplevde patienter det som en fördel när sjuksköterskor utgick från patienters kunskapsnivå, då det blev lättare att förstå information och därefter gemensamt kunna fatta beslut. I tidigare studier beskrev patienter att de fick en känsla av att sjuksköterskor utelämnade information angående patientens situation. Det skapade en frustation och en känsla av utebliven delaktighet hos patienter med DMT2. Skribenterna antog att en barriär bildades i delaktigheten när sjuksköterskor besitter kunskap som patienter upplevde sig inte få ta del av. En form av maktposition uppstod som därmed påverkade delaktigheten negativt (Tiedt & Sloan, 2015). För att patienter med DMT2 ska uppleva delaktighet i sin egenvård antar skribenterna att det är betydelsefullt när sjuksköterskor delar all information med sina patienter. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2016:1298) ställs det krav på att sjukvården ska bygga på respekt för patienters självbestämmande och integritet. Skribenterna anser att om kravet ska uppnås är det väsentligt att patienter får vara delaktiga i sin vård och får ta del av den information som finns tillgänglig. Resultatet beskriver att sjuksköterskor ska arbeta tillsammans med patienter för att främja delaktigheten. Enligt Orem:s egenvårdsteori kan delaktigheten stärka egenvården hos patienter med DMT2. En förbättring inom egenvårdskapaciteten kan främjas om sjuksköterskor tillsammans med patienter bemöter omvårdnadsbehovet (Orem, 2001). Delaktigheten påverkas om patienter inte besitter tillräcklig kunskap om hur egenvård utförs. Patienter kan inte fatta beslut om sin egenvård om de inte är medvetna om vilka alternativ för egenvård som finns. Inkluderar sjuksköterskor patienter i beslut och information i egenvården ökar delaktigheten och därmed egenvårdskapaciteten (Orem, 2001).

K

Litteraturöversikten ska kunna ge sjuksköterskor de redskap som behövs för att stödja patienter med DMT2 i sin egenvård för att upprätthålla en god hälsa. Genom personliga möten med sjuksköterskor, kombinerat med digitala verktyg, kan

patienter hantera sin egenvård och därmed upprätthålla en god hälsa. På så sätt kan sjuksköterskorna förhindra att egenvårdsbrist uppstår. En ökad kunskapsnivå hos patienter om egenvård bidrar till en minskad risk för konsekvenser. Allvarliga komplikationer i form av sekundärsjukdomar samt ökat vårdbehov är konsekvenser som leder till ökad belastning på vårdsystem. Det resulterar i ökade resurser som kan vara kostsamma för samhället och patienterna. Litteraturöversikten ger

sjuksköterskor en större förståelse för barriärer inom egenvården som kan uppstå för patienterna. Genom att sjuksköterskor utbildar patienter och främjar delaktigheten i egenvården får patienter möjlighet att bli självständiga i sin egenvård.

Framtida forskning inom egenvård och hur sjuksköterskor kan ge stöd till patienter med DMT2 bör hela tiden undersökas, då både individer och samhället är i ständig utveckling. Tekniken spelar en stor roll i människors vardagsliv och används som hjälpmedel i många situationer i dagens samhälle. Patienter med DMT2 uttryckte en efterfrågan om lättillgänglig vård. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara forskning inom tekniskt stöd. En utveckling inom teknik och hur tekniken ska användas skulle kunna skapa en vård som är personcentrerad och mer lättillgänglig för patienter.

S

Egenvård är grundläggande för att patienter med DMT2 ska upprätthålla en god hälsa. Litteraturöversikten belyser bristen på egenvård hos patienter med DMT2 samt sjuksköterskors brist på redskap för att bemöta patienters behov. Hur sjuksköterskor stödjer patienter med DMT2 har visat sig påverka egenvården. Utifrån patienters och sjuksköterskors upplevelse av egenvård belyser litteraturöversikten hur sjuksköterskor kan stödja patienter i deras egenvård. Arbetar sjuksköterskor i partnerskap med patienten genom att ha en god vårdrelation och delaktighet kan patienters motivation till egenvård förbättras. Utbildning inom egenvård och DMT2 har visat sig ligga till grund för att patienter ska kunna hantera sin egenvård.

R

Adam, L., O’Connor, C., & Garcia, A. C. (2018). Evaluating the Impact of Diabetes Self-Management Education Methods on Knowledge, Attitudes and Behaviours of Adult Patients With Type 2 Diabetes Mellitus. Canadian Journal of Diabetes, 42(5), 470. https://doi.org/10.1016/j.jcjd.2017.11.003 Alexander, E. (2014). Diabetes Prevention and Nutrition Policies from a Global Perspective. I Global Health Perspectives in Prediabetes and Diabetes Prevention,World Scientific Publishing.

Agardh, C. D., & Berne, C. (2010). Diabetes Stockholm: Författarna och Liber AB. Aponte, J., Campos-Dominguez, G., & Jaramillo, D. (2015). Understanding diabetes

self-management behaviors among Hispanics in New York City. Hispanic Health Care International: The Official Journal Of The National Association Of Hispanic Nurses, 13(1), 19–26. https://doi.org/10.1891/1540-4153.13.1.19

* Berenguera, A., Molló-Inesta, À., Mata-Cases, M., Franch-Nadal, J., Bolíbar, B., Rubinat, E., & Mauricio, D. (2016). Understanding the physical, social, and emotional experiences of people with uncontrolled Type 2 diabetes: a qualitative study. Patient Preference And Adherence, 10, 2323–2332.

Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true& AuthType=cookie,ip,uid&db=cmedm&AN=27877024&site=ehost-live Billhult, A., & Henricson, M. (2017). Kvalitativ metod. I Vetenskaplig teori och metod

från idé till examination inom omvårdnad (s.111–119). Lund, Sverige: Författarna och studentlitteratur AB. (I Maria Henricson Red.) (s. 111–119) * Boyle, E., Saunders, R., & Drury, V. (2016). A qualitative study of patient experiences

of Type 2 Diabetes care delivered comparatively by General Practice Nurses and Medical Practitioners. Journal Of Clinical Nursing, 25(13–14), 1977–

1986. https://doi.org/10.1111/jocn.13219

Cho, N.H., Shaw. J.E., Karruranga, S., Huang, Y., Da Rocha Fernandes, J.D., Ohlrogge, A.W., Malanda, B. ( 2018). IDF Diabetes Atlas: Global estimates of diabetes prevalence for 2017 and projections for 2045. Diabetes Research and Clinival Practice, volym (138), 271-281. https://doi.org/10.1016 Crowe, M., Whitehead, L., Bugge, C., Carlyle, D., Carter, J., & Maskill, V. (2017). Living with sub-optimal glycaemic control: the experiences of Type 2 diabetes diagnosis and education. Journal Of Advanced Nursing, 73(3), 612–621. https://doi.org/10.1111/jan.13145

Dammen-Mosad, R ., & Stubberud, D.G. (2011). Omvårdnad vid diabetes mellitus. I H. Almås., R. Grönseth & D.G Stubberud. Klinisk omvårdnad 1 (s.501– 504) Stockholm, Sverige: Liber AB

* Dao, J., Spooner, C., Lo, W., & Harris, M. F. (2019). Factors influencing self-management in patients with type 2 diabetes in general practice: a qualitative study. Australian Journal of Primary Health, 25(2), 176–184. https://doi.org/10.1071/PY18095

Diabetesförbundet. (den 12 oktober 2018). Hämtat från: https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/typ-2/

* Dowell, A., Stubbe, M., Macdonald, L., Tester, R., Gray, L., Vernall, S., … Dew, K. (2018). A Longitudinal Study of Interactions Between Health Professionals and People With Newly Diagnosed Diabetes. Annals Of Family Medicine, 16(1), 37–44. https://doi.org/10.1370/afm.2144

Earnest, C. P., Johannsen, N. M., Swift, D. L., Gillison, F. B., Mikus, C. R., Lucia, A., ... & Church, T. S. (2014). Aerobic and Strength Training In Concomitant Metabolic Syndrome and Type II Diabetes: 666 Board# 81 May 28, 330 PM-500 PM. Medicine & Science in Sports & Exercise, 46(5S), 169.

Eckstein, M. L., Williams, D. M., O’Neil, L. K., Hayes, J., Stephens, J. W., & Bracken, R. M. (2019). Physical exercise and non‐insulin glucose‐lowering therapies in the management of Type 2 diabetes mellitus: a clinical review. Diabetic Medicine, 36(3), 349–358.

https://doi.org/10.1111/dme.13865

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:Värdering, analys och presentation. Stockholm: Natur & kultur akademisk

Franklin, M., Lewis, S., Willis, K., Bourke-Taylor, H., & Smith, L. (2018). Patients’ and healthcare professionals’ perceptions of self-management support interactions: Systematic review and qualitative synthesis. Chronic Illness, 14(2), 79–103. https://doi.org/10.1177/1742395317710082

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg. (Red.). Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

* Gardsten, C., Blomqvist, K., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A., & Olsson, G. (2018). Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study. Journal Of Clinical Nursing, 27(19–20), 3666–3678. https://doi.org/10.1111/jocn.14330

* Grohmann, B., Espin, S., & Gucciardi, E. (2017). Patients’ experiences of diabetes education teams integrated into primary care. Canadian Family Physician Medecin De Famille Canadien, 63(2), e128–e136. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true& AuthType=cookie,ip,uid&db=cmedm&AN=28209705&site=ehost-live Hedin, K., & Löndahl, M. (2019). Diabetes och andra endokrina sjukdomar (Tredje

upplagan. ed., Allmänläkarpraktikan).

Henricson, M. (2017) Diskussion. I M. Henricson, Vetenskaplig teori och meotd från idé till examination inom omvårdnad (s.411–420). Lund: Studentlitteratur AB.

Ibrahim, S., Navodia, N., Sherifali, D., Tang, T., Wahoush, O., Youst, J. (2019). Culturally tailored self-management interventions for south Asians with type 2 diabetes: A systematic review. Canidian journal of diabetes, volym (43), 445-452. https://doi.org/10.1016/j.jcjd.201904010

Isaksson, U., Hajdarevic, S., Abramsson, M., Stenvall, J., & Hörnsten, Å. (2014). Diabetes empowerments and needs for self-management support among people with type 2 diabetes in a rural inland community in northern Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences, volym (29), 521-527. https://doi.org/10.1111/scs.12185

Katangwe, T., Bhattacharya, D., & Twigg, M. J. (2019). A systematic review exploring characteristics of lifestyle modification interventions in newly diagnosed type 2 diabetes for delivery in community pharmacy. International Journal of Pharmacy Practice, 27(1), 3–16.

https://doi.org/10.1111/ijpp.12512

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M, Henricson, Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–77). Lund: författarna och studentlitteratur AB.

* Lie, S. S., Karlsen, B., Graue, M., & Oftedal, B. (2019). The influence of an eHealth intervention for adults with type 2 diabetes on the patient-nurse relationship: a qualitative study. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 33(3), 741–749. https://doi.org/10.1111/scs.12671

Mattfeldt –Beman, M., Phillips, E., Rahman, R. (2018). Relationship between diabetes knowledge, glycemic control, and associated health conditions. American Diabetes association, volym (31), 196-199. http://doi.org/10.2337/ds17-0058

* Mc Sharry, J., Dinneen, S. F., Humphreys, M., O’Donnell, M., O’Hara, M. C., Smith, S. M., … Byrne, M. (2018). Barriers and facilitators to attendance at Type 2 diabetes structured education programmes: a qualitative study of educators and attendees. Diabetic Medicine: A Journal Of The British Diabetic Association, 36(1), 70–79. https://doi.org/10.1111/dme.13805

* Miyamoto, S., Henderson, S., Fazio, S., Saconi, B., Thiede, E., Greenwood, D. A., & Young, H. M. (2019). Empowering Diabetes Self-Management Through Technology and Nurse Health Coaching. The Diabetes Educator,

145721719879421. https://doi.org/10.1177/0145721719879421 Mulder, H. (2017). Diabetes mellitus : Ett metabolt perspektiv (Tredje upplagan. ed.).

Lund: Studentlitteratur.

O’ Hagan, C., De Vito, G., & Boreham, C. (2012). Exercise Prescription in the Treatment of Type 2 Diabetes Mellitus. Sports Medicine, 43(1), 39-49. https://doi:0.1007/s40279-012-0004-y

Ong, S. E., Koh, J., Toh, S., Chia, K. S., Balabanova, D., McKee, M., … Legido-Quigley, H. (2018). Assessing the influence of health systems on Type 2 Diabetes Mellitus awareness, treatment, adherence, and control: A systematic review. PloS one, 13(3), e0195086. doi:10.1371/journal.pone.0195086

Orem, D. (2001). Nursing concepts of practice.(5:th ed.) Savannah: GA: Mosby Year Book.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer

Health/Lippincott Williams & Wilkins.

* Ross, J., Stevenson, F. A., Dack, C., Pal, K., May, C. R., Michie, S., … Murray, E. (2019). Health care professionals’ views towards management and self-management education for people with type 2 diabetes. BMJ Open, 9(7), e029961. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2019-029961

* Saidi, S., Milnes, L. J., & Griffiths, J. (2018). Fatalism, faith and fear: A case study of self-care practice among adults with Type 2 diabetes in urban Malaysia. Journal Of Clinical Nursing, 27(19–20), 3758–3767. https://doi.org/10.1111/jocn.14559

Santos, J. M., Tewari, S., & Benite-Ribeiro, S. A. (2014). The effect of exercise on epigenetic modifications of PGC1: The impact on type 2 diabetes. Medical

Hypotheses, 82(6), 748–753.

https://doi.org/10.1016/j.mehy.2014.03.018

SFS 2016:1298. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 20190925 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 Smith-Miller, C. A., Berry, D. C., & Miller, C. T. (2017). Diabetes affects everything:

Type2 diabetes self-management among Spanish-speaking hispanic immigrants. Research In Nursing & Health, 40(6), 541–554. https://doi.org/10.1002/nur.21817

Smith, C., McNaughton, D. A., & Meyer, S. (2016). Client perceptions of group education in the management of type 2 diabetes mellitus in South Australia. Australian Journal of Primary Health, 22(4), 360–367. https://doi.org/10.1071/PY15008

Svedbo-Engström, M., Leksell, J., Johansson, U-B., & Gudbjörnsdottir, S.

(2016). What is important for you? A qualitative interview study of living with diabetes and experiences of diabetes care to establish a basis for a tailored Patient-Reported Outcome Measure for the Swedish National Diabetes Register. BMJ Open, 6(3). https://doi:10.1136/bmjopen-2015-010249

Svensk Sjuksköterskeförening (2012). ICNs etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 20190901 från: https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/

Tiedt, J. A., & Sloan, R. S. (2015). Perceived unsatisfactory care as a barrier to diabetes self-management for Coeur d’Alene tribal members with type 2 diabetes. Journal Of Transcultural Nursing: Official Journal Of The Transcultural

Nursing Society, 26(3), 287–293.

https://doi.org/10.1177/1043659614526249

Whitmore C. (2010). Type 2 diabetes and obesity in adults. British Journal of

Nursing,19(14), 880–886. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=cookie,i p,uid&db=c8h&AN=105059695&site=ehost-live

Willman, A., & Stoltz, P. (2017) Metasyntes. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod. Från Idé till examination inom omvårdnad (s.399) Lund, Sverige: Studentlitteratur AB. Kommentar: I Maria Henricson (Red.) (s. 402).

World Health organization. (den 29 september 2019). Hämtad från: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/diabetes.

Yusuff, K., Obe, O., & Joseph, B. (2008). Adherence to anti-diabetic drug therapy and self management practices among type-2 diabetics in Nigeria. Pharmacy World & Science., 30(6), 876-883. doi: 10.1007/s11096-008-9243-2.

Zethelius, B. (2010). Fetma och övervikt. I Diabetes, Stockholm: Författarna och Liber AB.

Ågård, A., Ranjbar, V., & Strang, S. (2016). Diabetes in the shadow of daily life: factors that make diabetes a marginal problem. Practical

Öberg, U., Isaksson, U., Jutterström, L., Orre, C. J., & Hörnsten, Å. (2018). Perceptions of Persons With Type 2 Diabetes Treated in Swedish Primary Health Care: Qualitative Study on Using eHealth Services for Self-Management Support. JMIR Diabetes, 3(1), e7. https://doi.org/10.2196/diabetes.9059 Öberg, U., Orre, C. J., Isaksson, U., Schimmer, R., Larsson, H., & Hörnsten, Å. (2018). Swedish primary healthcare nurses’ perceptions of using digital eHealth services in support of patient self-management. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 961–970. https://doi.org/10.1111/scs.12534

B

BILAGA 1.SÖKMATRIS

Databas

Sökord/

Avgränsningar

Antal träffar Lästa

titlar Lästa abstract Kvalitets granskade Valda Artiklar

Cinahl Diabetes type 2 OR

diabetes mellitus type 2 OR diabetes 2

AND Nurs* AND Self care OR selfmanagement AND Experiences OR perceptions OR atitudes OR views AND Qualitative NOT Children OR adolscent OR youth NOT Insulin NOT Diabetes 1 23 23 8 4 3

Medline Diabetes type 2 OR

diabetes mellitus type 2 OR diabetes 2 AND Nurs* AND Self care OR selfmanagement AND Experiences OR perceptions OR atitudes OR views AND Qualitative NOT Children OR adolscent OR youth NOT Insulin NOT Diabetes 1

BILAGA 2. PROTOKOLL FÖR BASALA KVALITETSKRITERIER FÖR STUDIER MED KVALITATIV METOD Titel: Författare: Årtal: Tidskrift: Del I. Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs dataanalysen? Ja Nej Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen? Ja Nej Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen? Ja Nej Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i

diskussionen? Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ………

BILAGA 3.ARTIKELMATRIS

Författare Publikations år Land

Titel

Databas Syfte Metod/Urval Kvalité

Julie Dao, Catherine Spooner, Winston Lo, Mark F. Harris. 2019

Australien

“Factors influencing self-management in patients with type 2 diabetes in general pratice: a qualitative study.” Cinahl

Syftet är att upptäcka faktorer som påverkar egenvården hos diabetes typ 2 patienter i allmän vården. Semi strukturerade intervjuer, kvalitativ design. 88 deltagare Hög Del 1 4/4 Del 2 7/8

Sheridan Miyamoto, Stuart Henderson, Sarina Fazio, Bruno Saconi, Elizabeth Thiede,

Deborah A. Greenwood, Heather M, Young

2019 USA

“Empowering Diabetes self-management through

technology and Nurse health coaching”

Medline

Syftet är att upptäcka påverkan av mobil teknisk hälsa och sjuksköterskans hälsoråd på egenvård för patienter med diabetes.

Kvalitativ temaanalys. Tre fokusgrupper med 24 deltagare i respektive grupp. Hög Del 1 4/4 Del 2 7/8

Barbara Grohmann, Sherry Espin, Enza Gucciardi 2017

Kanada

“Patients´ experiences of diabetes education teams integrated into primary care” Cinahl

Medline

Syftet är att upptäcka

patienters perspektiv av vård given av diabetes utbildningsteams i primärvården. Kvalitativ design Semistrukturerade intervjuer. 23 deltagare Hög Del 1 4/4 Del 2 7/8

Jennifer Mc Sharry, S. F Dinneen, M. Humphreys, M. O´Donnell, Mary-Clare O´Hara Su Smith, Kirsty Winkley Margaret Byrne

2018 UK

“Educational and

psychological aspects, barriers and facilitators to attendance at type 2 diabetes structured educations programmes: a qualitative study of educators and attendees”.

Medline

Syftet är att upptäcka

erfarenheten av att delta i och leverera diabetes typ 2

utbildnings program, samt ta redo på vilka barriärer som kan uppkomma och hindra deltagande. Kvalitativ design Semi strukturerad telefonintervju. 26 deltagare Hög Del 1 4/4 Del 2 6/8

Anna Berenguera, Ángels Molló Inesta, Manel Mata Cases, Josep Franch Nadal, Bonaventura Bolíbar, Esther Rubinat, Dídac Mauricio.

2016 Spaninen

“ Understanding the physical, social and emotional

experiences of people with uncontrolled type 2 diabetes: a qualitative study”.

Medline

Syftet är att identifiera uppfattningar, barriärer och hur man lättare kan sköta sin egenvård för att bestämma olika faktorer som kan

övervägas för att utveckla och införa en personcentrerad intervention hos patient med svår reglerat socker. Kvalitativ design Semistrukturerade intervjuer. 43 deltagare Hög Del 1 4/4 Del 2 7/8

Ulrika Öberg, Ulf Isaksson, Lena Jutterström, Carl Johan Orre, Åsa Hörnsten. 2018

Sverige

“Perceptions of persons with type 2 diabetes treated in Swedish primary health care: qualitiative study on using eHealth service for self management support”. Medline

Syftet är att beskriva

uppfattningen av att använda elektroniska hälsoverktyg för egenvård stöd bland patienter med diabetes typ 2 i Sveriges primärvård. Kvalitativ design, Intervjuer. 11 deltagare Hög Del 1 4/4 Del 2 8/8 Eileen Boyle,

Rosemary Saunders, Vicki Drury 2016

Australien

“A qualitiative study of patient experiences of type 2 diabetes care delivered comparatively by General Pracitce nurse and Medical practitioners”.

Medline & Cinahl

Syftet är att upptäcka patienters upplevelser av diabetes typ 2 vård av given av sjuksköterskor tillsammans med allmänläkare? Kvalitativ design, Semistrukturerade intervjuer. 10 deltagare Hög Del 1 4/4 Del 2 8/8

Cecilia Gardsten, Kerstin Blomqvist, Mikael Rask, Åse Larsson, Agneta Lindberg, Gith Olsson

2018 Sverige

“Challanges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: a multistage focus group study”.

Medline

Syftet är att identifiera utmaningar relaterat till egenvård bland ny upptäckt diagnos samt erfarna patienter med diabetes typ 2 för att utveckla en personcentrerad teknisk information och kommunikation service, Kvalitativ design, Gruppintervjuer. 11 deltagare. Hög Del 1 4/4 Del 2 8/8

Jamie Ross, Fiona A Stevenson, Charlotte Dack, Kingshuk Pal, Carl R May, Susan Michie, Lucy Yardley, Elizabeth Murray 2019

UK

“ Health care professionals´ views towards self

management and self management education for people with type 2 diabetes”, Medline

Syftet är att upptäcka

sjukvårdsprofessioners syn på att ha en egenvårdsapproach i diabetes vård för patienter med diabetes typ 2.

Kvalitativ design, Semistrukturerade intervjuer. 22 deltagare. Hög Del 1 4/4 Del 2 7/8

Anthony Dowell, Maria Stubbe, Lindsey Macdonald, Rachel Tester, Lesley Gary, Sue Vernall, Tim Kenaly, Nicolette Sheridan, Barbara Docherty, Devi-Ann Hall,

Deborah Raphael, Kevin Dew. 2018

Nya Zeeland

“A longitudinal study of interactions

between health

professionals and people with newly diagnosed Diabetes”,

Medline

Syftet är att observera

primärvårdens interaktion och kommunikation med patienter med nyupptäckt diabetes.

Kvalitativ design 32 deltagare. Hög Del 1 4/4 Del 2 6/8

Sanisah Saidi, Linda Jane Milnes, Jane Griffiths 2018

England

“Fatalism, faith and fear: A case study of self-care practice among adults with type 2 diabetes in urban malaysia” Medline

Syftet är att undersöka egenvårdsstöd för patienter med diabetes typ 2 i Malaysia

Kvalitativ design 18 deltagare. Hög Del 1 4/4 Del 2 7/8