Pedagogers arbete med flerspråkiga barns språkutveckling

Pedagogers arbete med

flerspråkiga barns

språkutveckling

Pedagogiskt arbete <Namn 1> <Namn 2> <skriv examensarbetsnummer från Pingpong>

<skriv Grund alt Avancerad> Pedagogiskt arbete Grundnivå Pedagogiskt arbete Befrin Almizori Diana Dauod 2021-FÖRSK-G34

Program: Förskollärarutbildning

Svensk titel: Pedagogers arbete med flerspråkiga barns språkutveckling

Engelsk titel: Teachers work with multilingual children language development. Utgivningsår: 2021

Författare: Befrin Almizori och Diana Dauod Handledare: Susanne Klaar

Examinator: Daniel Arnesson

Nyckelord: Flerspråkighet, språkutveckling, andraspråk, multilingual preschool, språkmiljö, förskola.

Sammanfattning

Studiens syfte är att skapa kunskap om vilka arbetssätt och strategier förskollärare använder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Vi vill även skapa kunskap om hur

förskollärare resonerar kring den fysiska miljöns betydelse för barns språkutveckling. Det är viktigt att ha kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling för att i dagens samhälle har antalet flerspråkiga barn ökats i förskolorna runt om i Sverige. Studien tar upp olika arbetssätt som pedagoger använder sig av. Tidigare forskning visar på att det språket utvecklas främst genom kommunikation. För att få svar på vårt syfte har vi använt sex kvalitativa intervjuer. I resultatet belyses olika strategier som förskollärare använder sig av vilket bland annat är, högläsning, verktyg såsom, TAKK och bildstöd, modersmål, samtal vi måltid och sist men inte minst digitala verktyg. Resultatet visar även den fysiska miljön betydelse för barns språkutveckling exempelvis placering av olika föremål i miljön. En viktig aspekt som tas upp är att det är viktigt att visa intresse och respekt för barnens olika språk.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING 4

1.2 Syfte 5

1.3 Frågeställning 5

2BAKGRUND 5

2.1 Samtal i förskolans olika aktiviteter 5

2.3 Strategier och arbetssätt 6

2.4 Fysiska miljön 9 3 Teori 10 4. METOD 10 4.1 Urval 10 4.2 Genomförande 11 4.3 Forskningsetik 11 4.4 validitet/reliabilitet 12 4.5Analys/bearbetning 13 5 RESULTAT 14 5.1 Strategier och arbetssätt 14

5.2 Språkliga artefakter 17

5.3 Fysiska artefakter 5.4 Sammanfattning av resultatet 17

6 DISKUSSION 18

6.1 Samtal i förskolans olika aktiviteter 18

6.2 Strategier och arbetssätt 19

6.3 Språkliga artefakter 21 6.4 Fysiska artefakter 21 6.5 Metoddiskussion 23 7 Didaktiska konsekvenser 24 REFERENSER 26 Bilaga 1 28 Bilaga 2 29

1.Inledning

Vi bor idag i ett mångkulturellt samhälle där allt fler barn med utländsk bakgrund skolas in i förskolan utan kunskap i det svenska språket. Förskolans syfte är att ge barn de

förutsättningar som de behöver för att kunna utvecklas både kunskapsmässigt och

språkmässigt. “Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att

kommunicera på olika sätt.” (Lpfö 2018, s. 8).

Tidigare forskning visar att det är svårt att kommunicera med barnen när de inte kan det svenska språket och det är svårt för de barnen att göra sig förstådda. (Ljunggren 2013, s. 39). Svensson (2012, s .30) menar att under barndomen kan det uppstå problem för barnen, det blir svårt att kunna utveckla sitt ordförråd på svenska om barnen har svenska som andraspråk eftersom flerspråkiga barn inte använder svenska språket lika ofta som enspråkiga barn gör. Att bygga på ordförrådet är en viktig del av språkutvecklingen då det avgör hur man

formulerar sig och hur man förstår andra. Att utveckla barnens ordförråd tar tid därför behöver barnen vid en ung ålder möta ett variationsrikt språk.

I förskolans läroplan framkommer att “Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om

litteratur och andra texter” (Lpfö 2018, s. 8). Det är viktigt att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång för att ge barnen möjligheten att utveckla språket. Språkutveckling ser olika ut för barnen och språket utvecklas i olika takt.

Ljunggren (2013, s. 13) menar att barn som har svenska som sitt andraspråk utgör 1,5 miljoner individer vilket inte är en liten grupp. Jacob Cromdal (se Ljunggren 2013, s. 13) visar hur flerspråkigheten vid vissa tillfällen anses av pedagogerna vara mer som ett problem än en möjlighet. Flerspråkigheten i sig kan vara en resurs för barnen det kan ses som ett hjälpmedel som kan användas för att skapa ett gemensamt meningsskapande. Hur vi än väljer att se på flerspråkighet är det ett faktum att den i dagsläget är en naturlig del av majoriteten av barnens förskolevardag.

Vi valde detta ämne för att vi själva har en utländsk bakgrund och kan relatera till ämnet. Flerspråkighet kommer även vara relevant under vår kommande yrkesroll, därför blir denna studie viktigt. Vi har även funnit ett intresse inom ämnet och därför vill vi använda våra kunskaper i vår framtida yrkesroll. Det kan vara oerhört svårt att lära sig ett nytt språk därför har vi valt att skriva om vilka olika arbetssätt som finns för att främja barns språkutveckling. Dessutom är språket väldigt viktigt för att man ska kunna förstå andra och göra sig förstådd.

1.1 Syfte

Syftet med vår undersökning är att få mer kunskap om vilka arbetssätt och strategier

förskollärare använder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Vi vill även få mer få mer kunskap om hur förskollärare resonerar kring den fysiska miljöns betydelse för barns språkutveckling.

1.2 Frågeställningar

- Hur beskriver pedagoger att de arbetar med att stödja flerspråkiga barn i sin undervisning?

- Vad har den fysiska miljön för betydelse för de flerspråkiga barnens språkutveckling?

2 Bakgrund

I föreliggande text kommer det att presenteras vad som tidigare undersökts om hur pedagoger stödjer flerspråkiga barns undervisning samt den fysiska miljöns betydelse för barns språkutveckling.

2.1 Samtal i förskolans olika aktiviteter

Enligt Säljö (2000, s.36) är den sociokulturella synen på lärandet, utveckling och kommunikation ett centralt begrepp för lärandet. Han menar att det är genom

kommunikationen som individen utvecklar sina färdigheter samt kunskaper. Barn utvecklar språket genom kommunikation. Enligt Bagga-Gupta och Carlsson (2006) menar att det är viktigt att arbeta med kommunikationen redan i tidig ålder för att barn ska kunna

kommunicera. Språkliga handlingar är något som förekommer i alla vardagliga rutiner i förskolan. Genom språket kan vi också dela erfarenheter med varandra (Säljö 2000, s.34). Kommunikation är ett hjälpmedel för barnen att kunna samspela med varandra, och språket är det huvudsakliga redskapet för kommunikation. När barnen kommunicerar, lyssnar och iakttar andra blir de medvetna och intresserade av att skapa nya upplevelser som ger nya erfarenheter.

När pedagogerna medvetet grupperar in barnen i olika grupper utan en närvarande pedagog finns det en annan sorts av erbjudande för kommunikation, än de erbjudande som finns när pedagogen närvarar. Exempel på detta är när pedagoger grupperar barnen i syfte med att barnen lånar och byter information och kunskaper i samspel med varandra (Säljö 2000, s. 35). Det finns även barn som har svårt med att kommunicera med pedagoger, det är viktigt att barnen kan få möjlighet att kommunicera med barn som de är bekväma med. Säljö (2000, s. 82) menar att barnen ska få möjlighet för utrymme för att uttrycka sig till exempel när konflikter uppstår har de möjligheten att hitta sina egna lösningar och sedan förhandla med varandra.

Vygotskijs teori om kommunikation och språket kan ses som ett kulturellt verktyg för barnens process av mening och förståelse. Språkpraktiker kan beskrivas som aktiviteter i förskolan. Språkpraktiker innebär aktiviteter såsom att leka med ord, argumentera, berättande men även användning av olika kommunikativa verktyg i olika sociala sammanhang. Ett exempel som Bagga-Gupta och Carlsson (2006) tar upp är att pedagogerna bör tillverka egna redskap som exempelvis sagofigurer som pedagogerna kan använda sig av under samlingen eller andra aktiviteter. Syftet med att pedagoger tillverkar egna redskap är för att stimulera barns språk på ett lustfyllt sätt. Språkpraktiker kan också innebära att man använder sig av olika ordlekar, rim och ramsor (Svensson 2012, s. 29).

Säljö (2000, s.83) nämner skillnaden med att peka på något som är fysiskt respektive

benämning av ord som ger möjligheter i språket för den som använder språket. Med hjälp av språket kan pedagogerna redogöra vilken aspekt av föremålet som barn finner intressant. Det kan exempelvis vara formen eller färgen eller en annan aspekt som pedagogerna vill att barnen ska förstå. Med språket kan pedagogerna göra det enkelt genom att peka med fingret vilket är ett uppmärksamhetsfält. Detta innebär att använda sig av olika strategier för att fånga upp barnens uppmärksamhet på en viss händelse. Skillnaden som ligger på att peka på något respektive att benämna det med ord finns det olika möjligheter som språket ger. Språket ses som ett redskap i samverkan med samhället.

Sandberg (2008, s. 92) menar att även om barnet inte kan uttrycka sig i tal kan barnen som leker med barn genom att observera barnets kroppsspråk märka vad barnet vill säga. Pedagogerna kan tolka barnen med andra uttrycksformer som exempelvis kroppsspråk (Pihlgren 2017, s. 97). För pedagogerna handlar det om att uppmärksam vad barnen kan framföra sitt budskap genom kroppsspråket. I artikel (Sandin 2015) beskrivs teckenspråk som stöd för att utveckla barnens språkinlärning för de barn som håller på att utveckla svenska som andraspråk. Teckenspråk används för de barn som har en hörselskada eller för de barn som har en försenad språkutveckling.

2.3 Strategier och arbetssätt

Utifrån förskoleverksamheten framkommer det informella och formella strategier för undervisningsaktiviteter i förskolan. I detta sammanhang menar Norling (2019, s. 4) att formella och informella strategier är ett förhållningssätt. Det vill säga hur pedagogerna förhåller sig och resonerar kring synen på lek, lärande och undervisning samt kartläggning. Detta i relation till verksamheten och barns språk, läs- och skrivutveckling. Strategierna handlar om ett resonemang kring frågorna vad och vilka undervisningsaktiviteter som

genomförs, samt hur aktiviteterna genomförs. För att kunna skilja på formella och informella strategier beskrivs informella strategier som att pedagogen utgår ifrån barns perspektiv. Norling (2019, s. 5) menar att aktiviteterna oftast beskrivs som spontana och lustfyllda och barnstyrda. Informella strategier innebär också att pedagoger kartlägger och återkopplar eftersom man vill “barnens bästa “för att tidigt uppmärksamma de barn som behöver extra stöd. Formella strategier uttrycks som planerade aktiviteter, lekinriktade, men även

vuxenstyrda där innehållet är kopplat till barnens språk, läs- och skrivutveckling. Det som kommer att presenteras i föreliggande text är exempel på olika strategier och arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att utveckla barns språkutveckling.

2.3.1 Högläsning

Förskolan är en plats där barnen ska få möjlighet att stimuleras. Svensson (2012, s. 29) menar att när barnen erbjuds en stimulerande lärandemiljö utvecklas språket. Svensson (2012, s. 30) tar upp olika arbetssätt som gynnar barns språkutveckling, och ett av arbetssätten som hon tar upp är högläsning som metod.Svensson (2012, s.30) menar att läsning leder till olika

diskussioner och barnen får möjlighet att använda sina tankar och funderingar. Under

bokläsning förekommer öppna frågor och upprepningar. När barnen har börjat komma igång med sina frågor anser Svensson (2012, s. 31) att som pedagog är det viktigt att ställa

följdfrågor för att utveckla barnens tankar och resonemang. När en pedagog ställer frågor är det viktigt att ställa frågor på ett sätt som barnen förstår. Därför anser Svensson (2012, s. 20) att högläsning är givande för barnens språkutveckling.

Barn som inte har intresse för språkinlärning menar Svensson (2012, s. 30)menar att barn som inte har intresse för språkutveckling behöver få hjälp av förskollärare att hitta på aktiviteter som väcker deras lust till de språk de möter. Kultti (2014, s. 22) påpekar att språkmiljöer är väldigt viktiga för språklärandet, barn är beroende av språkmiljön. Det är även viktigt att pedagogerna skapar olika språkmiljöer medvetet utifrån barns kunskapsnivå. Ett exempel som Kultti (2014, s. 57) nämner är att pedagoger kan använda sig av sagostunder där syftet är att lära barnen nya ord och grammatik. Pedagogerna stöttar barnen i deltaganden under sagostunden genom att samtala med dem.

2.3.2 Att använda modersmål

Något som Fredriksson och Lindgren (2019, s. 8) belyser är vikten av modersmålet. Vilken betydelse modersmålet har för att utveckla barns språk är forskare eniga om. Om barnen endast får tala svenska och har svårt för det kan det bli svårt att börja kommunicera. När barnet får möjlighet att blanda in sitt modersmål får barnen större självförtroende att tala det svenska språket. Enligt skolverket (2016) ska barnen få möjlighet att utveckla sitt modersmål på samma sätt som det svenska språket när det kommer till att kommunicera. För att utveckla språket menar Fredriksson och Lindgren (2019, s. 9) att det är viktigt att kunna

uppmärksamma barns olika språk och det kan man göra genom att låna böcker på barns modersmål. Motivering till att barnen ska kunna uppmärksamma sina språk är att barnen kan kan göra kopplingar mellan det svenska språket och sitt förstaspråk. Samarbetet mellan vårdnadshavare och pedagog möjliggör användning av barnets olika språk. Man kan

samarbete med vårdnadshavare när det gäller vanliga ord sedan ta upp det i förskolan för att flerspråkiga barn ska känna sig inkluderade. I samarbetet skapar pedagogerna, erfarenhet, intresse och uppfattningar för barnens språkutveckling (Kultti 2014, s. 98).

Kultti (2014, s. 83) påpekar att kommunikation på andraspråket mellan barnen har en stor påverkan på varandra, de upprepar vad kompisarna säger, på så sätt utvecklas det svenska språket. Upprepningar betraktas som att barnen bekräftar, förklarar eller stöttar varandras yttrande. Under upprepningar lägger barnen till ord och ändrar även grammatiken. Detta är ett tecken på att barnen utvecklar ett språk.

2.3.3 Digitala verktyg

Enligt förskolans läroplan (Lpfö 18, s. 15) ska förskollärare ansvara för att varje barn “får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande”. Digitala verktyg kan användas som ett särskilt stöd till exempel översättning eller bild som stöd. Syftet med att använda sig av digitala verktyg som stöd är för att förtydliga det pedagogen vill ha sagt till barnen (Diaz 2019, s. 43). Det finns även olika applikationer för läsning där barnen kan lyssna på sitt modersmål men även på det svenska språket. När pedagogerna jobbar

språkutvecklande kan de passa på att läsa upp böcker, bokstavsljud, meningar etc. Talsyntes är ett redskap som omvandlar text till tal som uppskattas av barnen, eftersom barn i den åldern inte kan läsa. När barnen ges möjlighet att lyssna på en bok skapas en

språkmedvetenhet hos barnen. Många pedagoger använder digitala verktyg för att jobba ämnesspecifikt med ord och begrepp. Diaz (2019, s. 32) menar att digitala verktyg erbjuder olika applikationer och arbetssätt för att främja elevernas utveckling och lärande för i olika undervisningssituationer.

2.3.4 Samtal vid måltider

Ur ett sociokulturellt perspektiv är måltiden också ett av många tillfällen där det ges

möjlighet till kommunikation. Detta då pedagoger och barn är aktiva tillsammans. Lunchen inbjuder till olika typer av kommunikation till exempel vad man har gjort under helgen, vad

det är för mat på bordet eller om barnet vill ta upp och diskutera sina erfarenheter (Säljö 2000, s. 135). Forskningen har visat att måltiden i förskolan är en viktig

undervisningssituation för att utveckla språket. Denna forskning utmärker att en god kvalite kan hållas vid en måltidssituation där barnen erbjuds självständigt föra vidare samtal och delta i en social samvaro (Kultti 2014, s.51). Till en början kan barnet enbart hitta vägen till sin plats och äta, men därefter när barnet deltagit i de olika tre måltiderna som finns i förskolan utvecklar barnen det svenska språket (Kultti 2014, s. 33). När barnen deltar i måltidsrutiner har barnen lärt sig vad de förväntas svara på. En situation som vanligtvis förekommer under matsituationen är exempelvis att barnen vill dricka mjölk eller vatten vilket har blivit ord som barnen använder vardagligen. På så sätt involveras barn i ett sätt att kommunicera och delta i de rutiner som finns.

2.4 Fysiska miljön

Enligt den sociokulturella teorin är språkliga och fysiska artefakter en tillgång som vi tar del av för att förstå vår omvärld och verka i den. Enligt Vygotskijs teori om de olika artefakterna anses det vara centralt för alla mänskliga handlingar (Säljö 2000, s. 184). De fysiska

artefakterna är fyllda med språkligt skapande redskap som får individen att samla på sig erfarenheter de behöver. För att föra vidare kunskap finns det idéer och föreställningar som kännetecknar ett lärande, och dessa språkliga artefakter kan exempelvis vara bilder som visar hur undervisningen ska organiseras (Säljö 2000, s. 20). Eftersom de fysiska och språkliga artefakterna utvecklas och förnyas kommer människors kunskaper att förändras. Exempel på fysiska och språkliga artefakter som har utvecklats är elektroniska apparater såsom surfplatta, telefoner, datorer etc. Dessa artefakter ger oss möjlighet att kommunicera och ta emot och sprida information.

Björklid (2005, s.33) menar att den fysiska miljön sänder budskap till barnen som talar om för barnen om de är välkomna eller inte i miljön. Barn upptäcker, utforskar och upplever miljön med alla sina sinnen. Ett exempel är att miljön lockar barnen att kunna klättra, hoppa, krypa, springa etc. Därför är det viktigt att personalen formar miljön utifrån barns intressen och behov på ett sätt som stimulerar barns språkutveckling. Ett exempel på en otydlig miljö kan vara att miljön är enkel och detta kan leda till att barnen betraktar miljön som tråkig (Björklid 2005, s .33). Den fysiska miljön har en påverkan på den sociala miljön eftersom miljön har en större tillgång på material vilket innebär att det blir fler varierande erfarenheter för både barn och personal (Norling 2015, s. 87). Personalen kan betraktas som en del av den fysiska miljön genom att personalen erbjuder barnen möjligheten till språkligt stöd. Beroende av vilka möjligheter som finns i den fysiska miljön kandet resultera till att ha en positiv påverkan på barnens språkutveckling. Strandberg (2006, s. 20) påpekar att barnen är kreativa i sin miljö använder de delar som de är intresserade av. Det är viktigt att pedagoger benämna saker i omgivningen hela tiden under barnets vistelse på förskolan för att stimulera

språkutvecklingen.

Sandberg (2008, s. 22) menar att det är viktigt att den fysiska miljön har tillräckligt med plats för barnen att leka för att kunna lära. Miljön ska vara utformad på ett sätt som stimulerar

barns kreativitet och intresse för att lära. Forskningen visar att den fysiska miljön har en stor betydelse för barns språk och skriftspråksutveckling. Ett exempel är fysiska artefakter som exempelvis symboler och bokstäver som finns i förskolemiljön som stimulerar barns nyfikenhet för skriftspråket (Sandberg 2008, s. 20). Vidare menar författaren att det är

betydelsefullt när det finns saker tillgängligt i det rum barnen leker i samt att de material som finns i rummet ska väcka barnens intresse och lust till att lära. Hur rummet är möblerat och vilka regler som finns i dessa rum spelar det en stor roll för hur barnen agerar. Miljöns utformning påverkar barnen deltagande. Norling (2015, s. 23) anser att förskolepersonalens förhållningssätt till miljön påverkar barnens engagemang för språkligt lärande. Personalen i förskolan ska ge en trygg och stimulerande miljö där barnen kan förhålla sig till språkliga aktiviteter. De Jong (se Sandberg 2008, s. 37) anser att den fysiska miljön har betydelse för barns lärande genom att barnen öppnar upp sig för vad de kan och inte kan göra i ett rum.

3. Teori

Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Den sociokulturella teorin utgår från synen på hur lärandet sker och där det läggs vikt på att kunskap skapas genom samspelet mellan individer och inte genom individuella handlingar. Teorin handlar också om barns tidigare kunskaper som utvecklas tillsammans med andra barn och pedagoger vilket leder till att ny kunskap uppstår. Den sociala omgivningen och kulturen är det som är mest avgörande för denna teori för hur individens lärande och utveckling sker (Vygotskij 1987, s. 14). Språk och kommunikation är de centrala begreppen inom den sociokulturella teorin. Genom språket kan människan utvecklas och skapa nya erfarenheter vilket leder till att människan får nya erfarenheter om sin omgivning. Interaktion och kommunikation mellan människor är avgörande. Genom kommunikationen skapas sociokulturella resurser samt att de förs även vidare genom kommunikationen (Säljö 2000, s. 22). I det sociokulturella perspektivet har redskap och verktyg en betydelse vilket Säljö (2000, s.20) beskriver som en resurs för språkliga och fysiska artefakter som vi använder då vi ska förstå vår omvärld. Hur vi

använder oss av dessa resurser har en betydelse i det praktiska arbetet vilket är en del av vår kultur och omgivning. Dessa redskap innehåller tidigare generationers erfarenheter och instinkter, genom att vi använder oss av dessa redskap utnyttjar vi dessa erfarenheter. Det vill säga när vi använder dessa verktyg i samspel mellan människor skapas nya erfarenheter samt nya upplevelser (Säljö 2000, s. 22).

Viktiga begrepp inom sociokulturellt perspektiv är proximala utvecklingszonen. Eidevald (2017, s. 43) menar att barn förväntas med hjälp av lite mer kunniga barn samt pedagoger nå en högre utvecklingsnivå. Detta utvecklar barnen genom stöttning och utvecklar kunskap i samspel med en mer erfaren individ, i denna studie gäller det samspel mellan

förskolepersonal och barnen. Vygotskij menar vidare på att det inte är den biologiska mognaden som avgör vad barnen är kapabla till utan det är deras sociala kännedom

tillsammans med andra individer. Enligt sociokulturella perspektiven är lärandet i fokus och fokuset i lärandet överlag och är inte baserad på individnivå (Jensen 2013, s. 209). Genom sociala samspel sker lärandet då den kunniga lär den okunniga. Sociokulturella traditionen

kan även sammanfattas med relationen mellan lek och kultur. Antropologer och Kultur Psykologer som har studerat lek i olika kulturer och har gjort ett genomförande studie. Detta vill säga jämföra om det finns likheter och skillnader på hur barn leker i olika kulturer

(Jensen 2013, s.209). Ett annat begrepp som Säljö (2000, s. 123) tar upp inom sociokulturella teorin är Scaffolding vilket innebär att när pedagoger ska hjälpa barnen att strukturera

problem genom att rikta barnens uppmärksamhet på hur man kan börja och sedan hur barnet ska fortsätta. Det vill säga att man delar upp barnens problem i mindre delar för att

strukturera ut problemet. Detta kallas på svenska för kommunikativa stöttor.

4. Metod

För att kunna utföra ett forskningsprojekt behövs ett tillvägagångssätt detta vill säga en

metod för att få svar på sina frågor. Metoden kan ses som verktyg och redskap för att kunna inhämta och organisera samt tolka information. Larsen (2018, s. 19) belyser att metod är ett verktyg för att ordna fram kunskap inom ett forskningsområde. I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod. De kvalitativa intervjuerna ger fokus på respondenternas egna

uppfattningar och erfarenheter (Kvale och Brinkman 2014, s. 56). I den Kvalitativa intervjun är det bra om intervjun rör sig i olika riktningar eftersom det ger intervjuaren kunskap om vad respondenterna upplever och har för synsätt på arbetet. Intervjuerna är ett verktyg för forskare att få möjligheten att se hur respondenterna upplever sin verksamhet (Bryman 2018, s. 563). Studien utgår från semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebär att vi har i förväg skrivit ner de frågor som vi vill få svar på men under intervjutillfället vara öppen och flexibel. Intervjufrågorna behöver inte vara i ordningsföljd, som intervjuare kan det ställas följdfrågor när det anses vara nödvändigt (Larsen 2018, s.139). Bryman (2018, s. 581) menar att det är viktigt att vara flexibel under intervjuerna. Skulle svåra situationer uppstå som att tekniken strular eller att den som blir intervjuad inte vill bli inspelad ska intervjuaren kunna lösa det på andra sätt.

4.1 Urval

Studien utgick från förskolor som är placerade i Västra Götaland som vi är bekanta med och som ansågs vara passande för studien, då förskolorna har barn med varierande språk. Vi har även tagit del av bekvämlighetsurval vilket Bryman (2018, s.234) antyder att det är sådana personer som finns tillgängliga för oss i våran studie när vi ska välja våra respondenter. För oss innebär det att respondenterna som vi är bekanta med och är tillgängliga när vi utför våra intervjuer. Därefter gjordes ett urval utifrån mångkulturella förskolor för att få ökad kunskap om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling, vilket också är syftet med studien. Med tanke på att det finns barn med olika bakgrund på förskolorna har vi fått en större möjlighet till en variation på våra svar. Sedan gjordes det ett urval bland dessa så att vi fick vara på tre olika förskolor där två pedagoger på varje förskola intervjuades. De

pedagoger som intervjuades tillhörde inte samma avdelning, detta för att få varierande svar. Förskollärarna som intervjuades har både svensk och utländsk bakgrund. Denna urvalsmetod

valdes för att uppnå ett varierande studieresultat med hänsyn till pedagogernas olika perspektiv.

4.2 Genomförande

Vi startade studien med att läsa oss in på litteratur inom ämnet vi hade intresse av vilket är flerspråkighet. Därefter valdes det ut artiklar och litteratur som var relevanta för syftet och frågeställningarna som vi hade skrivit ned. Enligt Bryman (2015, s. 565) måste man ställa sig frågan “vad måste jag veta för att kunna besvara mina olika forskningsfrågor”. Frågorna ska täcka över de områden vi är intresserade av. I enlighet med detta tog vi kontakt med

förskolerektorn via mejl och berättade att vi ville intervjua några anställda på förskolan i samband med vårt examensarbete. När vi fick ett godkännande av förskolerektorn valde vi då att skicka våra samtyckesblanketter till förskollärarna som jobbade på respektive förskola. När vi fick samtycke av förskollärarna att intervjua började vi med att genomföra en

pilotintervju för att se om våra frågor var bra eller om vi behöver lägga till eller ta bort något. Intervjuerna genomfördes med både förskollärare med utländsk och svensk bakgrund.

Eftersom omständigheterna råder att man inte ska träffas mycket valde vi att genomföra intervjuerna via telefon och videochatt där vi gemensamt bestämde en tid för intervjun. Intervjuerna genomfördes i en tyst miljö där båda parterna kunde höra varandra tydligt. Bryman (2018, s.566) menar att buller och prat påverkar kvaliteten på intervjusvaren. När intervjusvaren skrevs ned på ett dokument delades dokumentet mellan oss så att vi både fick ta del av varandras intervjusvar. Intervjuerna utfördes i genomsnitt 25 minuter per

förskollärare. Tre av sex respondenter ville inte bli inspelade, utan vi fick skriva ner deras svar och stanna upp när vi inte hann ikapp de vi skulle skriva. Respondenterna som valde att spelas in blir en viktig del för studien eftersom man får möjlighet att skriva ned

respondenternas svar ordagrant. Om det bara gäller att anteckna är risken lätt att förlora vissa ord.

4.3 Forskningsetik

Enligt Bryman (2018, s. 566) är det viktigt att vara en lyhörd lyssnare när intervjuer genomförs. När intervjuaren inte lyssnar kan intervjuaren inte heller fånga upp viktiga punkter som kommer upp. Det är viktigt att inte vara kritisk och styra eller hålla med respondenten. När man gör en så kallad online intervju krävs det ett större engagemang för respondenterna att svara på frågorna. Däremot kan svaren bli mer detaljerade och

genomtänkta än när man intervjuar ansikte mot ansikte. När man intervjuar online menar Bryman (2018, s. 591) att respondenten kan tänka igenom och ta sin tid att svara på frågan. När intervjuerna genomfördes såg vi till att kameran var på. Detta ger en känsla att man sitter tillsammans. En Zoom intervju är flexibelt då Bryman (2018, s.593) nämner att man kan göra “sista minuten justeringar” av planeringen. Det ger även möjligheten till att spara tid.

Vi som utför denna studie måste ta hänsyn till fyra olika krav innan vi kan gå vidare med vår studie. De fyra olika kraven är: samtyckeskravet, informationskravet samt kraven som berör de konfidentiella och nyttjandekravet. Forskning kan inte bedrivas utan personens samtycke och identitet får inte heller synas under publicering (se Vetenskapsrådet 2017 God

forskningssed s.15). Genom att vi skickar ut samtyckesblanketter till förskollärarna får de själva möjlighet till att välja om de vill delta i studien eller inte. Alltså att förskollärarna har en fri vilja och att de har rätt att bestämma över deras medverkan. Informationskravet innebär att man ska förklara varför man är där och intervjuar (se Vetenskapsrådet 2017, s.26). Genom att vi förklarade vårt syfte med arbetet och även vilka rättigheter de har under tiden vi

intervjuar. De personer vi intervjuade såg vi till att de visste vad vårt syfte var genom att skriva det i brevet de fick och även säga det innan vi påbörjar intervjun.

En viktig del i våra intervjuer är att ingen som läser intervjusvaren ska på nått sätt kunna identifiera respondenterna. Detta för att respondenterna ska kunna ha förtroende till studien och detta har även med det konfidentiella kravet att göra (se Vetenskapsrådet 2017 God forskningssed s. 40). För att ingen ska kunna identifiera vem det är som har intervjuats har vi benämnt dem med olika nummer. Exempelvis I.1, I.2 där I står för intervju och siffran står för intervjuordningen. Dessa personer som deltar ska inte behöva bli drabbade av skador eller kränkningar i samband med vår forskning (se Vetenskapsrådet 2017 God forskningssed s.12). Nyttjandekravet tar vi hänsyn till genom att vi använder informationen som vi tagit del av enbart i vår studie.

4.4 Validitet/reliabilitet

Hög validitet innebär att den informationen som fåtts in är giltig eller relevant för studiens syfte. Därför är det viktigt att ställa följdfrågor när man vill få svar på sin fråga. För att ha en hög validitet är det viktig att ha förberett sig väl inför intervjuerna för att få ett bra resultat. Larsen (2009, s.36) menar att intervjuaren kan undvika felaktiga slutsatser genom att förbereda undersökningen noggrant för att vara säker på att vi ställer rätt frågor. För att studien ska ha validitet genomfördes en pilotintervju. Studiens undersökning utgår från en kvalitativ metod detta ger oss möjlighet till att göra ändringar i efterhand (Larsen 2009, s. 62). Exempelvis om vi märker att det finns information som saknas eller om vi tycker att något är onödigt att ta med i studien. Genom kvalitativa intervjuer får vi fram förskollärarnas erfarenheter och upplevelser på ett tydligt och utförligt sätt vilket passar oss för att få svar på vår undersökning.

Reliabiliteten visar hur noggrann vi har varit under studiens gång. Det visar även hur pålitlig en studie är. I en kvalitativ studie är det svårt att göra en hög reliabilitet då det finns risk för att de vi intervjuar blir påverkade av oss som intervjuar eller av situationen av att bli

intervjuade (Larsen 2009, s. 62). Vår studie har en hög reliabilitet eftersom vi har tydliga intervjufrågor som ska ge svar på våra forskningsfrågor. Därför finns det inte plats för respondenterna att svara på något annat.

4.5 Analys/Bearbetning

Efter insamlad intervjusvar som genomfördes transkriberades det som spelades in. Enligt Fejes & Thornberg (2019, s. 124) är det första steget i analysen att transkribera detta för att det skapar sin version av datamaterial. Vilket innebär att skriva rent det som sagt och utesluta exempelvis fnitter, hosta och pauser. Eftersom det endast skedde tre inspelade intervjuer lades det inte lika mycket tid på att lyssna igenom de inspelade intervjuerna som om det skulle vara sex inspelade intervjuer. Efter transkriberingen av intervjusvaren var det dags att bekanta sig med materialet genom att läsa intervjusvaren ett par gånger. Under tiden

läsningen skedde skrevs det ned några stödord som ansågs var viktiga att komma ihåg. När vi fick svar på våra intervjufrågor som samlades in ordnades, sorterades och analyserades våra svar. (Löfdahl, Hjalmarsson och Franzen 2014, s.105).

Nästa steg valde vi att skriva ut intervjusvaren, detta för att man ska kunna gruppera de olika svaren för att få en tydligare överblick av de viktiga som vi har upptäckt. Detta för att skilja det som är betydelsefullt för resultatet. Grupperingen skedde genom att markera likheter och skillnader i materialet med olika färger för att underlätta skrivandet för resultatdelen. Efter grupperingen jämfördes de olika svaren med varandra för att det kan vara så att två

respondenterna menar samma sak fast använde sig utav synonymer. Det kan även vara svårt att se över om det rör sig av samma uppfattning. Det är viktigt att tänka kritisk när man analyserar likheter och skillnader.

De lika markerade färgerna grupperades in i olika kategorier. För att sedan kunna koppla de till varandra. Nästa steg är att utforma kategorierna det vill säga att likheterna vilket ska stå i fokus. Efter det blir uppgiften att namnge de olika kategorierna, genom namnskapandet talar vi om vad stycket ska handla om. Enligt Fejes och Thornberg (2019, s.187) ska namnvalet vara hyfsat kort för att fånga upp läsarens uppmärksamhet för att ge dem en känsla av vad stycket kommer att handla om. Sista steget är att granska de olika kategorierna för att se om man kan föra samman två kategorier med likheter till en och samma kategori. Denna typ analysarbete kallas för en fenomenografisk modell (Fejes & Thornberg 2019, s. 184 - 189).

5 Resultat

I föreliggande resultat kommer pedagogernas tankar kring vilka arbetssätt och strategier förskollärare använder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Men också hur förskollärare resonerar kring den fysiska miljöns betydelse för barns språkutveckling flerspråkighet att presenteras. Vi kommer att benämna respondenterna svar med I.1, 1.2 och så vidare, detta för att ta hänsyn till estetiska överväganden. “I” står för intervju, och siffrorna står för vilken intervju det är. Det är sex förskollärare intervjusvar som kommer att

5.1 Strategier och arbetssätt

Vi arbetar med att göra språket synligt. Vi pratar och benämner saker hela tiden, vid på- och avklädning, men även vid maten så att de får ord med sig (I.2).

Den första strategin som respondenterna nämnde var vikten med att benämna saker så mycket som möjligt under vardagen för att underlätta barns språkinlärning. En respondent menar att det är viktigt att vara närvarande när barnen leker att man uppmärksammar när ett barn har svårigheter med att benämna något. Ibland kan personalen delta i leken för att utmana barnen och komma med nya ord. Respondenter nämner vikten av att benämna

föremål. Ett exempel som respondenten tar upp är att under en samling kan pedagoger visa ett äpple sedan får barnen känna och smaka.

För att förtydliga det hela kan man även göra att man visar upp en bild på ett äpple och visa upp hur man tecknar ett äpple. På så sätt kan barnet greppa en av de sakerna som nämnts och göra det nästa gång, då har vi förstått att barnet till exempel är intresserad av ett äpple (1.3).

Respondenterna tycker även att det är viktigt att benämna när man häller upp mjölk till ett barn och sedan kan teckna mjölk tydligt för barnen.

Den andra strategin som respondenterna belyste var vikten av högläsning. Respondenter nämner att högläsning kunde ske vid olika situationer som exempelvis vid vilan eller vid spontana situationer. Vissa av personalen använde sig av applikationen Polyglutt eller QR-koder som dem har hängt upp på väggen vid läshörnan. Respondenterna berättar om vikten av sagor. Att man inte bara ska läsa utan att man kan skapa sagofigurer till böckerna och olika föremål som behandlas i sagan. De nämner även att det är viktigt att barnen får känna på sakerna samtidigt som de läser för att dels förstå sagan och att man ska hänga med i berättelsen. De tar även upp att när personalen läser en saga kan de använda sig av TAKK och förklara svåra ord som barnen inte förstår.

Vi börjar med att utgå från ett tema till exempel “Hans och Greta”. Första steget så läser vi i boken och sedan kan man även låta barnen bläddra i den för att få egna uppfattningar. Därefter valde vi att gå ut i skogen och kolla vad barnen hittar kanske en sten som de fick syn på i boken och låtsas att det är här Greta bor. Barnen använder sig av sin egen fantasi och kanske redan där finner barnen en egen berättelse av “Hans och Greta” och spinna vidare till andra ämnen. Barnen är kompetenta och har en livlig fantasi (I.1).

En respondent förklarade att de har böcker på andra språk men att det även går att lyssna på internationella böcker med applikationen Polyglutt. De belyser även fördelarna som finns med att ha personal som har svenskan som andraspråk.

De tredje strategin som respondenterna använder är olika verktyg för att underlätta

språkinlärningen. Respondenterna använder sig av verktyg som TAKK, bildstöd men även kroppsspråk för att förtydliga språket för barnen. Respondenterna nämner även kroppsspråket och dess betydelse. Respondenterna anser att när det gäller barn som har det svårt med språket kan ett sätt vara att man kolla på barnets kroppsspråk. Genom kroppsspråket kan man få lite bättre uppfattning om vad barnet vill ha sagt. Ett annat sätt att arbeta med

språkutveckling är att sätta upp bilder på de kläder samt skor barnen ska ha på sig innan de går ut på gården. Man kan sätta upp kort på de olika stegen som barnen ska göra när de tvättar sina händer.

Denna arbetsmetod är viktigt för de barnen som inte har förståelse för det svenska språket och som respondent använder man då bildstöd och teckenspråk som ett redskap för att göra sig förstådd och att barnen ska förstå (I.4).

Bildstöd var även något som presenterades i resultatet. Ett exempel som en respondent nämnde är att vid ateljén har personalen hängt upp “välkommen” på olika språk. De berättar även att de har andra bildstöd som exempelvis en aktivitetstavla för att göra det tydligt för barnen hur dagen kommer att se ut.

Den fjärde strategin tar respondenterna upp olika sätt som de använder sig av digitala verktyg. två av sex pedagoger tar upp att de jobbar med att lyssna på böcker på barnets modersmål och sedan det svenska språket för att få barnen att koppla ihop och få en större förståelse. Respondenten (I.6) förklarar att de arbetar med språkutveckling genom IKT. Pedagogen beskriver att de försöker få in det analoga och koppla det till det digitala. Ett exempel är att när barnen visar intresse för maskar kan man ta in en mask och sedan släppa ut den igen för att barnen kan få kolla på den i en annan miljö. Sedan kan barnen få tillverka sina egna maskar och sätta upp de på väggen. När alla barnen har gjort detta är nästa steg att kolla på en informationsfilm om maskar tillsammans med barnen.

På så sätt kopplar vi ihop det analoga tillsammans med det digitala. Det är viktigt att barn får ta del av alla sinnen. Vi har även använt oss av QR-koder där barnen på egen hand kan skanna QR-koden och lyssna till hur maskar låter eller lyssna på en mask visa som barnen känner till sen barnsben (I.6).

Den femte strategin som respondenterna belyser även vikten av att använda modersmålet. Respondenterna anser att det är viktigt att utveckla modersmålet. Respondenterna menar även att det är viktigt att som pedagog använda sig av ord från barnens modersmål för att koppla samman svenskan och modersmålet. Respondenten menar att det är viktigt att visa intresse och nyfikenhet för barnens kultur men även språk. De menar att man kan göra det genom att ställa frågor till barnen och vårdnadshavarna om deras kultur eller att man frågar hur man säger något på det talade språket. En fördel som tas upp i resultatet är att personalen kan hjälpa och förklara för barnen som talar samma språk om det är något barnen inte förstår. Barnen som talar samma språk kan även ta hjälp av varandra.

Alla respondenter har uttalat sig på det sättet att kamraterna har en stor påverkan på de flerspråkiga barnens språkutveckling. De menar att barnen som har svenska som modersmål är till stor hjälp för de barnen som har ett annat modersmål än svenska.

Det kan vara exempelvis hur man uttalar något eller något som barnet inte förstår. Av erfarenhet har barnen mycket lättare att lära sig genom andra barn under leken(I.1). Barn upprepar vad andra barn säger, på så sätt utvecklas språket. Om ett barn har språket med sig eller kan behärska det svenska språket kan det vara ett sätt att få de andra barnen med sig i språket. Barnen kan vara stöd för varandra. Om ett barn har svenska som andraspråk fast kan behärska det svenska språket väl, kan det vara till stor hjälp för ett barn som har samma modersmål fast inte kan svenska.

Barn lär av barn, jag tycker att barngruppen bör vara en blandning av barn som har svenskan som första och andraspråk (I.6).

En respondent menar att barnen kan bilda en relation till varandra trots att de inte kan de inte har de verbala språket. För att barn inspirerar varandra exempelvis om ett barn klappar vill helt plötsligt hela barngruppen klappa.

Kamratskap är viktigt för barnens språkutveckling eftersom det blir ett bra och roligt sätt för barnen att använda sig av språket (I.2).

Den sjätte strategin som respondenterna beskriver användning av estetiska uttryckssätt vilket är ett sätt som utvecklar barns språkutveckling. Ett exempel på estetiska uttryckssätt som respondenterna belyser är dans, målning och användning av finmotorik med hjälp av att använda play-doh. Resultatet visar att när barnen målar är det då pedagogen kan benämna de olika färger eller de olika dansstilar som finns. Genom finmotoriken kan barnen lära sig beskriva det de känner när de använder play-doh och sätta ord på det. Respondenterna nämner också att det är viktigt att inte ha bråttom när man kommunicerar med barnen utan vi ska visa nyfikenhet och uppmuntrar barnen att lyssna på varandra och låta alla komma till tals.

Respondenterna nämner att det är viktigt att stödja barnens svenska språk eftersom det lägger grunden för barnen att kunna kommunicera.

Respondenten (I.4) menar att det är viktigt att främja det svenska språket för att barnen ska kunna uttrycka sig och göra sig förstådd för att kunna kommunicera med andra. Genom språket kan de benämna känslor bättre.

Det gemensamma som majoriteten av respondenterna påpekade var vikten av att lägga grunden för barnen i deras språkutveckling redan i förskoleåren. Detta för att respondenterna menar för att barnen ska kunna klara sig senare i arbetslivet behöver barnen språket. Något annat som också var gemensamt för respondenterna är vikten av högläsning där dem utnyttjar

appen Polyglutt. Respondenterna menar även att det är viktigt att hela tiden benämna saker i den vardagliga rutinen. Exempel på sådana situationer kan vara vid måltiderna samt på- och avklädning. En annan aspekt som respondenterna påpekade var att samarbeta med

vårdnadshavare och få hjälp med vissa ord som pedagogerna kan ta upp i förskolan.

Exempelvis har pedagogerna fått reda på hur man säger välkommen på barnens modersmål och sedan hängt upp det på väggen.

5.3 Språkliga artefakter

För att besvara vår andra forskningsfråga ”Vad har den fysiska miljön för betydelse. Eftersom artefakter är föremål som finns i den fysiska miljön och kan ha en påverkan på barns

språkutveckling.

e för de flerspråkiga barnens språkutveckling?” så följer en redogörelse av artefakter Respondenterna är eniga om att den fysiska miljön har en stor påverkan på barns

språkutveckling. Några respondenter har talat om de språkliga artefakterna. De menar hur personalen placerar olika saker i miljön har en stor betydelse. Det är viktigt för dem att personalen är tillgängliga för barn som en språkresurs. Ibland kan de ta fram saker i syfte med att utveckla barns språk. I resultat framkom det att de hänger upp bilder och texter i barns höjdnivå och att det är lättillgängliga. Respondenten (1.3) beskriver att deras barn är intresserade av babblarna, de lägger fram babblarna i babblarnas hus samt bilder på babblarna, detta görs för att väcka barns intresse för språk. Respondenten beskriver även vikten av att ha en stimulerande miljö och att man ska tro på barnens kompetens.

Respondenterna låter barnen utforska själva och självmant dras till den miljö barnen finner intressant.

(1.4) “Det är viktigt att det finns texter och böcker framme på barnens höjdnivå. Det ska vara tilltalande och även se intressant ut. Det är även viktigt att reflektera över vad för material vi erbjuder barnen, exempelvis vilka olika texttyper vi har framme vid en sagohörna”.

5.3 Fysiska artefakter

Resultatet visade att respondenterna hade erfarenheter av de fysiska artefakterna det vill säga att de tycker att det är viktigt att de tar fram material som barnen kan få tag på själva när de så önskas. Respondenten beskriver att de har olika stationer i den fysiska miljön som stimulerar barns språkutveckling och fångar barns intresse. Respondenten belyser vikten av att skapa en miljö som lockar barnen till lek, detta kan exempelvis vara att personalen tar fram bilar och bilbanor som barnen lockas till. En respondent menar att personalen tar fram tusen olika saker som barnen kan få tag på och därmed utöka sitt ordförråd.

“När man går in till en aktivitetsrum ska man kunna veta vad rummet har att erbjuda. Exempelvis ett rum med målarfärger, papper och penslar där bilder på hur man får fram olika färger genom att blanda färgerna ska barnen veta att de har kommit in till

ett rum där dem kan måla. Det är även viktigt att göra förändringar i miljön vi skapar. Detta gör vi pedagoger för att se vad som passar barnen och vad barnen har intresse av” (I.5).

Respondenten (I.6) belyser att det är viktigt att det finns utrymme så att barnen kan flytta runt på saker, det kan vara så att barnen vill ha sin miljö på ett annat sätt. Om man ser att barnen flyttar runt på saker kan det vara så att barnen vill utforma miljön på ett annat sätt.

Respondenten nämner också att den fysiska miljön ska vara klar innan pedagogerna går hem. ”Det är så vi röjer undan och flyttar runt på saker för att det ska se inbjudande ut för nästa barn som kommer på morgonen och ska känna sig välkommen. Sen kanske inte det är bra men då kan barnen flytta runt på saker och göra det på sitt eget sätt” (I.6).

5.4 Sammanfattning

Resultatet visar på följande strategier som har betydelse för barns språkutveckling. Den första strategin som tas upp är vikten av att benämna saker, detta för att synliggöra språket och uppmärksamma ord i verksamheten. Den andra strategin som resultatet visar är högläsning där respondenterna tar upp olika redskap som kompletterar högläsningen. Exempel på dessa redskap är sagofigurer, Polyglutt, QR-koder. Den tredje strategin som respondenterna arbetar med är TAKK bildstöd och kroppsspråks uttryck för att förtydliga språket. Den fjärde

strategin som resultatet visar är digitala verktyg som personalen kopplar det analoga med det digitala, genom att använda sig av filmer, sånger och bilder. Den femte strategin belyser vikten av att använda modersmål där respondenterna uttrycker att det är viktigt att belysa språket i verksamheten. Kamraterna visade på att de har en stor betydelse för barns

språkutveckling. Den sistnämnda strategin som resultatet visar är användningen av estetiska uttryckssätt som dans, målning och finmotorik. Genom estetiska uttryckssätt finner

personalen möjlighet till att benämna ord som förekommer under aktiviteterna.

Den fysiska miljön får betydelse genom utformning av miljön där placeringen av föremål har en betydelse för barns språkutveckling. De artefakter det vill säga material som finns i den fysiska miljön har en påverkan på de sociala interaktionerna som förekommer i

verksamheten. För det första handlar det om att hänga upp bilder och texter i barnens höjda nivå och som barnen finner intressant. För det andra visar resultatet att miljön kan locka barnen till lek som exempelvis placera ut bilbanor eller babblarna som personalen vet att barnen finner intressant. För de tredje tas det upp vikten av att ha utrymme där barnen har möjlighet till att flytta runt på saker som barnen vill ha det.

6 Diskussion

I föreliggande diskussionsdel kommer det presenteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning och studiens teoretiska ram.

6.1 Samtal i förskolans olika aktiviteter

Studiens resultat visar att det finns olika arbetssätt att utveckla barns språkutveckling. Studien tar upp olika exempel på aktiviteter där språket stimuleras. Exempel som respondenterna tar upp är bland annat genom dans, måla, och de olika rutiner som förekommer i förskolan. Respondenten menar att när barnen målar eller dansar så är det ett bra tillfälle att diskutera de olika färgerna eller de olika dansstilarna som finns. Respondenterna belyser vikten av att kommunicera med barnen genom att visa nyfikenhet och uppmuntra barnen till att lyssna på varandra och låta alla barnen komma till tals. Detta är ett sätt att väcka barns intresse för de olika aktiviteter som förekommer i förskolan. Detta är även något som Säljö (2000, s. 34) nämner att kommunikation är ett hjälpmedel för barnen att kunna samspela med varandra och att språket är det huvudsakliga redskapet för kommunikation.Det sociokulturella perspektivet beskriver begreppet proximala utvecklingszonen vilket innebär att barn och vuxna som är mer kunniga hjälper varandra till att nå en högre utvecklingsnivå (Eidevald 2017, s.43). Detta kan vi koppla till resultatet där det beskrivs att pedagoger ska ta tillvara på aktiviteter där det ges möjlighet till att diskutera exempelvis olika dansstilar. När barnen kommunicerar lyssnar och iakttar andra blir de medvetna och intresserade av att skapa nya upplevelser som ger nya erfarenheter. Respondenterna belyser vikten med att främja det svenska språket för att barnen ska kunna uttrycka sig och göra sig förstådd för att kunna kommunicera med andra. Genom språket kan barnen synliggöra sina känslor.

Resultatet visar på att förskolan kan lägga grunden för barnen att kunna ha tillit till sin egen förmåga känna att de vågar tala framför andra redan som små. En av respondenterna menar att Språket är viktigt för barnen att lära sig redan i förskolan för att sedan klara sig i skolan. Kultti (2014, s.16) hävdar att barns första ord är betydelsefulla under den tidiga åldern

eftersom ett ord som barnen använder kan betyda en hel mening. Exempelvis om barnet säger “ut” kan det ha olika betydelser som att barnen vill gå ut eller att de redan har varit ute etc. Resultatet visar genom att barnen lär sig det svenska språket i tidig ålder blir det en fördel senare i framtiden när de kommer ut i arbetslivet. För att barnen ska få använda språk i olika situationer behöver barnen kunna utforma sitt handlande så att de kan förstå andra och att andra kan förstå dem. Redan i en tidig ålder är det bra att barnen får möjlighet att ta kontakt med andra barn genom att hälsa på andra, fråga om något eller få möjlighet till att uttrycka sin åsikt (Kultti 2014, s. 15).

6.2 Strategier och arbetssätt

Resultatet visar på att det finns olika strategier och arbetssätt som pedagoger kan ta del av arbetet med att utveckla det svenska språket. Den första strategin som respondenterna nämner är vikten med att benämna saker hela tiden under barnen vistelse på förskolan för att underlätta barns språkutveckling. Respondenterna arbetar med att göra språket synligt genom att prata med barnen vid olika situationer exempelvis vid på och avklädning men även vid matsituationer. Detta kan kopplas till Säljö (2000, s.135) perspektiv på den sociokulturella teorin. Författaren påpekar att måltiden är ett av många tillfällen där det ges möjlighet till att kunna kommunicera med varandra. Under matsituationen kan diskussioner tas upp om exempelvis vad för mat som står på bordet och vad barnen gjort under helgen alltså spontana diskussioner. Resultatet visar vikten av att vara närvarande när barnen leker och vara

uppmärksam när barnen finner svårigheter med att benämna något. Men att man även kan gå in i leken för att utmana barnen och komma med nya ord. Detta kan kopplas till (Säljö 2000, s.83) där han belyser att det är viktigt att peka och nämna ett visst föremål för att tydliggöra det man vill ha sagt. Med hjälp av språket kan vi visa vilka aspekter av ett föremål som är intressant dessa aspekter kan då vara färger eller föremål. Ett exempel som resultatet visar är att personalen visar ett äpple där barnen får utforska äpplet genom att smaka på det hur den ser ut och vilka färger ett äpple kan vara, detta är ett sätt för att tydliggöra det ännu mer. Detta kan vi sätta i relation till det sociokulturella perspektivet där språket och

kommunikationen är de centrala begreppen inom den sociokulturella teorin. Interaktion och kommunikation mellan människor är avgörande. Genom kommunikationen skapas

sociokulturella resurser samt att de förs även vidare genom kommunikationen (Säljö 2000, s. 22).

Den andra strategin som studiens resultat visar på är högläsning som ett språkutvecklande arbetssätt. Högläsning kan ske vid olika situationer exempelvis vid vilan eller innan lunch. Applikationen Polyglutt är något som respondenterna använder sig av vid högläsning, eller olika QR-koder som barnen själva kan lyssna på olika sagor på olika språk. Detta är även något som Svensson (2012, s. 31) nämner att högläsning leder till olika diskussioner där barnen får möjlighet att använda sina tankar och erfarenheter. Resultatet tar upp för att utveckla den svenska språket kan pedagogerna skapa sagofigurer som ett komplement till läsandet, detta för att barnen ska få känna på sakerna och samtidigt hänga med i berättelsen. Detta kan kopplas till Bagga- Gupta och Carlsson (2006) som även tyder på att pedagogerna kan tillverka egna redskap som att skapa sagofigurer som pedagogerna kan använda sig av under läsning. Syftet med att skapa egna redskap för att stimulera barns språk på ett lustfyllt sätt.

Den tredje strategin som resultatet i studien visar är olika verktyg som pedagoger använder sig av för att underlätta språkinlärning. Respondenterna använder sig av verktyg som TAKK bildstöd och kroppsspråk för att tydliggöra språket för barnen. Studiens resultat visar att när man inte förstår vad ett barn vill ha sagt kan det vara ett sätt att iaktta kroppsspråket där kan man få en uppfattning om vad barnen vill. Detta kan kopplas till Sandberg (2008, s.92) som också menar att man kan observera barnets kroppsspråk för att få en bättre uppfattning om

vad barnet vill ha sagt. Sandin (2015) menar att pedagogerna kan ta del av tecken som stöd för de barn som håller på att utveckla svenska språket men också för de barn som har hörselskada och en försenad språkutveckling. I det sociokulturella perspektivet är redskap och verktyg ett centralt begrepp. Redskap som pedagoger använder i samspel med barnen i syfte med att utveckla språket (Säljö 2000, s.20). Resultatet visar att personalen har satt upp bilder som stöd vid tamburen så att barnen förstår vad dem ska ha på sig. Exempelvis bild på mössa eller jacka. Vidare tar respondenterna upp en aktivitetstavla där pedagogerna sätter upp bilder på vad dagen kommer att se ut. Detta är något som inte har tagits upp under tidigare forskning.

Den fjärde strategin som respondenterna tar upp är att använda sig av digitala verktyg. Diaz (2019, s. 43) visar att digitala verktyg kan ses som ett verktyg för pedagogerna att slå upp ord på barnets modersmål för att få barnet att förstå. Alltså att enbart pedagogerna får använda sig av Ipaden, detta skiljer sig från vad studiens resultat om digitala verktyg. Respondenterna uttrycker att barnen på egen hand kan få tag på en Ipad för att till exempel skanna QR-kod. Studiens resultat visar på att respondenterna vill koppla ihop det digitala med det analoga. Detta exempelvis att barnen tar in en mask och sedan får barnen kolla på olika bilder av maskar. Respondenterna menar vidare på att sedan får barnen även kolla på en film om maskar för att skapa en större förståelse.

Det som stämmer överens med tidigare forskning och resultatet är att de båda belyser

fördelen med att använda sig av böcker där barnen kan lyssna på boken på sitt modersmål och samma bok fast på det svenska språket för att kunna koppla språket.

Den femte strategin är att studiens resultat tar respondenterna upp vikten av modersmålet. Majoriteten av respondenterna tycker att modersmålet är en viktig del i barnens utveckling till det svenska språket. Respondenterna belyser att det underlättar förståelsen när man använder sig av ord från barnens språk och detta kan pedagogerna ta reda på genom vårdnadshavarna. Detta är även något som Kultti (2018, s.98) visar att samarbetet mellan vårdnadshavare och pedagoger möjliggör att använda vissa ord på barnet modersmål. I samarbetet får pedagogerna erfarenhet och uppfattningar om barnets språkutveckling. Enligt skolverket (2020) ska pedagogerna framhäva att alla språk är lika värdefulla och att barnen ska få möjlighet att använda sina språk, detta kan leda till att barnen utvecklar sin självkänsla och identitet stärks. Majoriteten av respondenterna tar upp att det är viktigt att visa intresse för barnens kultur och språk. Respondenterna menar även att det är viktigt att barnen får möjlighet att använda ord från sitt modersmål när de inte kan ett ord. Detta är även något som Fredriksson och Lindgren (2019, s.8) belyser att barnen ska få möjligheter att förbruka sitt modersmål i förskolan för på så sätt stärks barnets självkänsla för att i efterhand kunna prata svenska.

Ett annat sätt att jobba med barnets modersmål i syfte att utveckla barnets andraspråk tar Fredrikson och Lindgren (2019, s. 9) upp ett arbetssätt att jobba genom böcker för att uppmärksamma barns olika språk. Författarna menar vidare på att man bör låna böcker på barnets modersmål och sedan sätta ord på saker som förekommer i boken på svenska detta för

att barnet kan göra kopplingar i efterhand. Det skiljer sig från studiens resultat då de inte tar upp betydelsen av böcker på barnens modersmål

Studiens resultat visar på att Kamraterna har en stor påverkan på de flerspråkiga barnens språkutveckling. Ett exempel är att de svenska barnen eller de barn som kan behärska det svenska språket kan hjälpa de flerspråkiga barns språkutveckling. Detta kan exempelvis vara att de hjälper de barnet med uttalandet eller förklara det på så sätt att det andra barnet förstår. Studiens resultat visar även när barn leker med varandra så upprepar de vad deras kompisar säger, detta är tecken att språket utvecklas. Vidare belyser Kultti (2014, s. 83) att när barnen upprepar vad de andra säger utvecklas det svenska språket genom att barnen lägger till ord vid upprepningar och ändrar på grammatiken för att få den andra kompisen att förstå. Detta Är ett sätt för barnen att utveckla sitt andraspråk.

Den sjätte strategin som resultatet beskrevs var användningen av estetiska uttryckssätt vilket är ett arbetssätt som pedagogerna kan ta del av för att utveckla barns språkutveckling. Ett exempel som togs upp under resultatet är användning av estetiska uttryckssätt som

exempelvis målning, finmotorik och dans. Respondenterna belyser att under dessa aktiviteter är det ett bra tillfälle till att benämna de olika färgerna eller de olika dansstilar som finns. Enligt den sociokulturella teorin är interaktion och kommunikation mellan individerna viktigt. När barnen kommunicerar med varandra och tillsammans med pedagoger så skapas det sociokulturella resurser (Säljö 2000, s. 22). Kopplingen som kan göras mellan teori och studiens resultat är att respondenterna beskriver att man ska ta tillvara på tillfällen när barnen arbetar med estetiska arbetssätt till att kommunicera med barnen. Detta är även något som sociokulturella teorin menar att kommunikation och interaktion är en viktig del för att kunna utveckla språket. Under resultatet benämner respondenterna att det är viktigt att ge barnen tid till att kommunicera och visa nyfikenhet när barnen talar. De olikheterna som upptäcktes var att denna strategi inte har studerats under tidigare forskning.

6.3 Språkliga artefakter

Studien visar att respondenterna är eniga om att den fysiska miljön har en påverkan på barnens språkutveckling. En faktor som tas upp är de språkliga artefakterna. Resultatet visar att placering av föremål har en stor betydelse på språkutvecklingen. Detta belyser även Norling (2015 s. 87) i sin artikel att den fysiska miljön har en påverkan på den sociala miljön eftersom miljön har en större tillgång av material vilket innebär fler varierande erfarenheter för både barn och personal. Norling (2015, s. 87) menar även att personalen kan betraktas som en del av miljön detta genom att personalen kan påverka barnens utveckling. Beroende på vad personalen erbjuder för möjligheter i den fysiska miljön kan detta ha en påverkan på barnens språkutveckling.

Respondenterna uttryckte att de hänger upp bilder, texter och böcker i barnens höjda nivå och att de ska vara lättillgänglig för barnen att nå. Detta kopplas till Björklid (2005, s .33) där

miljön beskrivs ska visa om barnen är välkomna in i miljön eller inte. Miljön ska erbjuda barnen möjlighet till att använda sina sinnen genom att upptäcka, utforska och använda kroppen. Detta menar även respondenterna genom att stimulera barnen med bilder texter och böcker på barnens höjdnivå och att de även ska vara lättillgängliga. Respondenten beskriver även vikten av att ha en stimulerande miljö och att pedagogerna ska tro på barnens

kompetens. Respondenterna belyser att de tar tillvara på barnens intresse genom att hänga upp bilder på babblarna och lägger fram babblarna i babblarnas hus för att väcka barnens intresse och nyfikenhet. Detta belyser även Björklid (2005, s. 33) att om miljön är enkel kan det leda till att barnen betraktar miljön som tråkig. När personalen anpassar miljön till

barnens intressen och nyfikenhet kan det leda till att barnen finner miljön intressant vilket kan resultera till att barnens språk utvecklas.

6.4 Fysiska artefakter

Resultatet visar att det är viktigt att ta fram material som barnen kan få tag på själva när det önskas. Respondenterna belyser vikten av att skapa en miljö som lockar barnen till lek, detta genom att ta fram exempelvis bilar och bilbanor som barnen kan lockas till. Koppling kan göras då Sandberg (2008, s. 20) beskriver att det är betydelsefullt för barnen när det finns saker tillgängligt i det rum barnen leker i men även att materialet som finns i rummet ska väcka barnens intresse och lust till att lära.

Resultatet visar att när ett barn kommer in till ett rum ska barnet kunna veta vad rummet har att erbjuda. Exempelvis ett rum med målarfärger, papper och penslar där bilder på hur man får fram olika färger genom att blanda färgerna ska barnen veta att dem har kommit in till ett rum där dem kan måla. De Jong (se Sandberg 2008, s. 37) belyser även detta att den fysiska miljön har betydelse för barn lärande genom att barnen öppnar upp sig för att se vad barnen kan göra i ett rum. Sandberg (2008, s. 20) menar även på detta att miljön ska vara utformad på ett sätt som stimulerar barns kreativitet och intresse för att lära. Tidigare forskning tyder även på att utforma miljön på ett sätt som stimulerar barns kreativitet och intresse kan ha en stor betydelse på barnens språk samt skriftspråksutveckling. Exempel på fysiska artefakter som Sandberg (2008, s. 20) tar upp är symboler och bokstäver som finns i förskolemiljön som stimulerar barnens nyfikenhet för skriftspråket.

Studien visar att det är viktigt att lyssna till barnen, det kan vara så att barnen vill forma miljön på ett annat sätt. När man ser att barnen börjar flytta runt på saker kan detta vara ett tecken på att det är läge för att utforma miljön på ett annat sätt. En respondent förklarar att efter att barnen har gått hem röjer pedagogerna undan för att de ska se inbjudande ut för barnen nästa dag. Studien kan kopplas till Norling (2015, s. 23) där det beskrivs att hur rummet är möblerat och vilka regler som finns i de rummen har en viktig betydelse i hur barnen agerar och hur miljöns utformning påverkar barns deltagande.

6.5 Metoddiskussion

Studien innefattar sex olika kvalitativa intervjuer som genomfördes i tre olika förskolor i Västra Götaland. På grund av de rådande omständigheterna genomfördes de kvalitativa intervjuerna via zoom och telefon. Det hade underlättat om intervjuerna gjordes på plats där man har fysisk kontakt och kan läsa av varandras kroppsspråk och ansiktsuttryck på ett enklare sätt. Bryman (2018, s. 263) anser att ansiktsuttryck är viktigt eftersom man kan se om respondenten har uppfattat frågan eller inte uppfattat frågan. Vidare menar författaren att respondenterna som intervjuades via telefon tenderar att svara på frågan som är önskvärt eller att svaren blir detsamma fast på olika frågor. Detta är dock något som vi inte har upplevt under våra intervjuer. Vi upplever att vår val av kvalitativa intervjuer passar bra till syftet av studien. Eftersom syftet av studien är att ta del av förskollärarnas arbetssätt och strategier med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Enligt Bryman (2018, s. 562) handlar kvalitativa intervjuer om att intresset ska ligga på respondenternas erfarenheter och kunskaper kring det forskade området.

Studien utgick från semistrukturerade intervjuer vilket vi anser fungerade bra för våran forskning. Semistrukturerade intervjuer gav oss möjligheten till att var flexibla under

intervjun och ställa följdfrågor vid behov. Enligt Fejes och Thornberg (2019, s.153) menar att forskaren ska använda sig av öppna frågor och vara lyhörd gentemot respondenten och kunna samspela med respondenterna. Utifrån de erfarenheter som vi har fått med oss

rekommenderar vi denna metod för att intervjuaren ska känna sig flexibel och ställa frågorna i den ordning som intervjuaren känner passar bäst.

Under urvalet använde vi oss av bekvämlighetsurval vilket ansågs vara ett smidigt sätt eftersom vi var begränsade tidsmässigt. För att försäkra oss om att våra intervjufrågor

fungerar bra valde vi att genomföra en pilotstudie. Enligt Bryman (2018, s. 244) är det viktigt att man gör en pilotstudie på någon som inte kommer att delta i forskningen för att se hur frågorna uppfattas, vilka frågor som är likartade eller om något uppfattas som otydligt. Denna typ av pilotstudie har varit till stor hjälp för att hitta för och nackdelar med våra

intervjufrågor, vilket resulterade till att våra frågor och sätt att intervjua förbättrades. Vi ändrade våra frågor så att frågorna blev tydligare att förstå och vi skrev även till några följdfrågor som vi kunde ställa om vi ansåg att vi inte fått ett tillräckligt utförligt svar. Pilotintervjuerna som vi genomförde har inte varit en del av vårt resultat. Till en början hade vi tänkt oss att genomföra intervjuerna tillsammans men efter att vi genomfört pilotstudien upptäckte vi att vi får mer material om vi genomför intervjuerna separat. Detta gjorde så att vi sparade mer tid och kunde avsätta tid tillsammans på att transkribera intervjuerna och

analysera materialet. Att analysera materialet var tidskrävande men i slutändan fick vi med oss ny kunskap och erfarenhet. Den informationen som respondenterna delade med sig gav oss som framtida förskollärare information och erfarenheter kring hur man kan arbeta med flerspråkighet. Studien som genomfördes kan ses som trovärdig eftersom vi planerade väl inför datainsamlingen gällande urval av respondenter. Genom att studien är baserad på citat som är tagna från förskollärare som har erfarenhet om området som studeras. Studiens