Folkhögskola - Ett alternativ för vem?

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

Folkhögskola – ett alternativ för vem?

En studie om gymnasieelevers och studie- och yrkesvägledares föreställningar om folkhögskolan

Swedish folk high school – an alternative for who?

A study exploring students and study and guidance counsellors ideas on Swedish folk high schools

Emelie Ekelund

Ellen Westerlund

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-03

Examinator: Irene Andersson Handledare: Anders Hallqvist

Sammanfattning

Folkhögskolan i Sverige erbjuder en mängd olika eftergymnasiala utbildningar. Ett stort antal unga och äldre använder sig av folkhögskolan som en resurs både för personlig utveckling och för karriärutveckling. Folkhögskolan kan användas dels som ett komplement för att uppnå behörighet till högre studier men även för att studera specifika yrkesutbildningar, konstnärliga samt estetiska utbildningar.

Tidigare forskning visar att studier på folkhögskola är gynnsamt för elever som senare väljer att studera på högre nivå då de i större utsträckning fullföljer sin utbildning. Enligt Skollagen ska alla elevers behov av vägledning inför framtida val i grund- och gymnasieskola tillgodoses av personal med sådan kompetens att behovet tillgodoses.

Följande studie har syftat till att undersöka studie- och yrkesvägledares samt gymnasieungdomars föreställningar om folkhögskolor. Vidare har studien syftat till att undersöka huruvida föreställningarna om folkhögskolor kan ge konsekvenser gällande gymnasieungdomars handlingshorisont.

För insamlandet av empirin har kvalitativa intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare verksamma inom gymnasieskolan samt gruppintervjuer med fokusgrupper bestående av gymnasieungdomar. Resultatet har analyserats utifrån The Careership theory och

The system theory frame work.

Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarnas föreställningar om folkhögskola har inverkan på gymnasieungdomars handlingshorisont. Detta då studie- och yrkesvägledare endast informerar om folkhögskola till de elever de anser vara lämpade för just folkhögskola. Vilka elever som är lämpade för folkhögskola baserar studie- och yrkesvägledare på sina egna erfarenheter och kunskaper. Detta har visat sig vara bristfälligt då det finns stora kunskapsluckor kring skolformen folkhögskola.

Nyckelord: Folkhögskola, föreställningar, gymnasieungdomar, handlingshorisont & studie-

4

Förord

Vi vill börja med att tacka varandra för ett gott samarbete under hela processens gång. Vidare vill vi tacka vår handledare Anders Hallqvist för utvecklande konstruktiv feedback som hjälpt oss att komma vidare i vår process. Slutligen vill vi tacka alla informanter som ställt upp och gjort vår studie möjlig.

Arbetsfördelning

Under arbetets gång har vi bearbetat, läst och skrivit texterna gemensamt. Dock har Emelie utfört intervjun med informant 5 självständigt och Ellen har genomfört intervjun med informant 1 självständigt. Resten av intervjuerna har genomförts gemensamt. Efter delgivandet av resultatet av intervjuerna har en analys gjorts med hjälp av en diskussion av resultatet. Vi har delat upp de olika teman som framkommit i de olika kapitlen. Emelie har haft huvudansvaret för teorin the system theory of frame work och följande teman i resultat kapitlet; Olika perspektiv på folkhögskola och Vilka är folkhögskolestudenter? samt temat Folkbildning för ”de andra” i analys kapitlet. Ellen har haft huvudansvaret för teorin the careership theory och följande tema i resultat kapitlet; Inträde till vuxenvärlden samt temana; Karriär eller allmänbildning? samt Vem bär ansvaret? i analys kapitlet. Skrivet material har diskuterats mellan författarna för att komma fram till innehållets relevans för studien. Texten har skrivits och redigerats parallellt av båda författarna vilket gjort att texten blivit genomarbetad av båda under hela arbetets gång.

22 22 23

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 7

1.1 SYFTE ... 8

1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8

1.3 DISPOSITION ... 9

1.4 FOLKHÖGSKOLAN SOM SÄRSKILD UTBILDNINGSFORM ... 9

2 TIDIGARE FORSKNING ... 11

2.1 FOLKHÖGSKOLEELEVER OCH KARRIÄRVAL ... 11

2.2 SPECIFIKA GRUPPER GYNNAS EXTRA MYCKET... 12

2.3 BETYDELSEN AV STUDIER PÅ FOLKHÖGSKOLA ... 13

3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 15

3.1 THE SYSTEM THEORY OF FRAMEWORK ... 15

3.1.1 Influenser som kan påverka ... 16

3.1.2 Skolan som system ... 16

3.2 THE CAREERSHIP THEORY... 16

3.2.1 Pragmatiskt rationella beslut ... 17

3.2.2 Handlingshorisont ... 17

3.2.3 Livets brytpunkter ... 18

4 METOD ... 19

4.1 METODVAL OCH METODDISKUSSION ... 19

4.2 URVAL ... 20 4.3 DATAINSAMLING ... 21 4.4 ANALYSMETOD ... 22 4.5 ETISKT STÄLLNINGSTAGANDE ... 22 5 RESULTAT ... 24 5.1 INFORMANTER ... 24

5.2 OLIKA PERSPEKTIV PÅ FOLKHÖGSKOLAN ... 25

5.2.1 Studie- och yrkesvägledares perspektiv ... 26

5.2.2 Ungdomars perspektiv ... 27

5.3 VILKA ÄR FOLKHÖGSKOLESTUDENTER? ... 28

5.3.1 Studie- och yrkesvägledares perspektiv ... 28

5.3.2 Ur ungdomars perspektiv ... 30

5.4 INTRÄDE TILL VUXENVÄRLDEN ... 30

5.4.1 Studie- och yrkesvägledares perspektiv ... 30

5.4.2 Ur ungdomars perspektiv ... 31

5.5 SAMMANFATTNING ... 32

6 ANALYS ... 33

6.1 KARRIÄR ELLER ALLMÄNBILDNING? ... 33

6.2 VEM BÄR ANSVARET? ... 34

6.3 FOLKBILDNING FÖR “DE ANDRA” ... 35

6.4 SAMMANFATTNING ... 36

7 DISKUSSION ... 38

7.1 SAMMANFATTNING AV STUDIENS RESULTAT ... 38

7.2 RESULTATDISKUSSION ... 39

7.3 TEORIDISKUSSION ... 41

REFERENSER: ... 43 BILAGOR ... 45

1 Inledning

Folkhögskolan i Sverige erbjuder en mängd olika eftergymnasiala utbildningar. Ett stort antal unga och äldre använder sig av folkhögskolan som en resurs både för personlig utveckling och för karriärutveckling. Personer som går ut gymnasiet med ofullständiga betyg kan läsa en allmän kurs på folkhögskola för att uppnå behörighet för vidare studier vid universitet eller högskola. Folkhögskolor erbjuder även specifika yrkesutbildningar, konstnärliga samt estetiska utbildningar. 2016 uppgick antalet deltagare på de längre kurserna till över 30 000, varav cirka 13 000 läste i allmän kurs och resterande i särskild kurs (Fejes et al. 2018, 30). Enligt Skollagen ska alla elever i grund- och gymnasieskola ha tillgång till personal ”med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses” (SFS 2010:800, 29 §). Därför är det angeläget att skolans personal, framförallt studie- och yrkesvägledare, har kännedom om folkhögskolan och vad folkhögskolan erbjuder för olika typer av utbildningar. I Skolverkets allmänna råd framgår det även att studie- och yrkesvägledningen ska organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke (Skolverket 2018, 47). Samtidigt skaffar sig många elever kunskap om folkhögskolan på egen hand, exempelvis via kamrater och anhöriga. Här uppkommer frågan kring vad och om studie- och yrkesvägledare och elever själva känner till om folkhögskolan.

Under vår utbildningstid har vi reflekterat och observerat vägledning inom olika kontexter. Under vår verksamhetsförlagda utbildningstid (VFU) har vi tagit del av studie- och yrkesvägledares arbete med gymnasieelever. När vi deltog i samtal med elever, som av olika anledningar inte uppnått fullständiga betyg, gjordes en rad observationer. Skolans studie- och yrkesvägledare har som främsta syfte att tillsammans med eleverna samtala om tänkbara alternativa eftergymnasiala utbildningsformer. Samtalen leddes därför in på olika utbildningsalternativ och vanligtvis berördes följande; distansutbildning, kommunal vuxenutbildning, lärlingsutbildning, och yrkesutbildning. Detta fick oss att ana en kunskapslucka hos såväl studie- och yrkesvägledaren som hos eleverna gällande folkhögskolan som utbildningsform. Vi anser att det är aningen märkligt då den svenska folkhögskolan har en lång historia eftersom den etablerades redan år 1868 (Andersson och Bernhard 2017, 87). Vårt

valda ämnesområde syftar därför till att undersöka föreställningar om folkhögskolor, och hur dessa föreställningar kan uttryckas i den vägledande kontext som tillhandahålls av studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor. I vår undersökning kommer även föreställningarna att undersökas utifrån ett elevperspektiv, detta för att ge ökad kunskap kring och tillgodose förståelse för hur dessa föreställningar kan påverka ungdomarnas handlingshorisonter.

1.1 Syfte

Vårt valda ämnesområde är att undersöka föreställningar om folkhögskolor. Det handlar om föreställningar om folkhögskolor som finns representerade bland elever och studie- och yrkesvägledare inom den svenska gymnasieskolan samt vilken betydelse dessa föreställningar kan ha för elevernas handlingshorisont. Syftet med vår uppsats är att ge en ökad förståelse för folkhögskolan som alternativ när gymnasieungdomar med stöd av studie- och yrkesvägledare väljer utbildning. Detta väljer vi att undersöka både ur ett studie- och yrkesvägledande perspektiv samt ur gymnasieungdomars perspektiv.

1.2 Frågeställningar

1. Vilka föreställningar om folkhögskolor finns representerade bland studie- och yrkesvägledare och ungdomar inom den svenska gymnasieskolan?

2. Vilka studerar på folkhögskola utifrån studie- och yrkesvägledares samt gymnasieungdomars föreställningar?

3. Vilken betydelse kan studie- och yrkesvägledares föreställningar om folkhögskola få för elevens handlingshorisont och deras karriärval?

1.3 Disposition

Uppsatsen är uppdelad i sju kapitel. I kapitel 1 redovisas studiens syfte och frågeställningar. Eftersom studien undersöker föreställningar redovisas här även folkhögskolas bakgrund och folkhögskolans nuvarande syfte för att skapa djupare förståelse för folkhögskolan som utbildningsform. Vidare i kapitel 2 redovisas tidigare forskning om folkhögskolan. Valda teoretiska utgångspunkter beskrivs i kapitel 3 och följs av metodval i kapitel 4. I Kapitel 5 presenteras studiens resultat och i kapitel 6 analyserar vi resultatet med hjälp av tidigare valda teorier. Avslutningsvis i kapitel 7 diskuterar vi uppsatsen ur ett helhetsperspektiv samt ger förslag på vidare forskning.

1.4 Folkhögskolan som särskild utbildningsform

Folkhögskolan grundades 1844 i Danmark av Frederik Severin Grundtvig. Grundtvig ville förena individualism med kollektivism på så sätt att individer i samverkan med andra kan förverkliga sig själva utan konkurrens. Grundtvig menade att alla individer har inneboende förmågor att utveckla. Deltagarna skulle heller inte få betyg eller examen eftersom Grundtvig ansåg att personlighetsutveckling var viktigare än boklig kunskap. Med andra ord var Grundtvigs vision för folklig högskola en skola för livet (Mustel 2018, 15).

Först under senare delen av 1800-talet tog Sverige efter idén och sjösatte Sveriges två första folkhögskolor i Skåne år 1868: Hvilans folkhögskola och Önnestads folkhögskola (Mustel 2018, 14,17). Syftet med folkhögskolor var att alla människor skulle få chansen att bilda sig och därmed höja medborgarkunskapen i landet. Detta ansågs vara behövligt för bönderna, på grund av den nya ställning de fick i samband med den kommunallag som trädde i kraft 1862 samt tvåkammarriksdagens införande 1866. Detta skapade större inflytande för bönderna och deras bestämmanderätt (Mustel 2018, 14).

Eftersom folkhögskolan utgått från bondesamhället och rätten till medborgarbildning utgår folkhögskolan från ett annat pedagogiskt perspektiv än den traditionella lärdomsskolan (Mustel 2018, 20). Till en början inspirerades miljön i folkhögskolor av storstugan i de svenska bondehemmen. Pedagogiken utvecklades sedan fritt på de olika folkhögskolor som växte fram. Emellertid kvarstod korta föreläsningar, diskussion, samtalslektioner, bokläsning, grupparbeten

och samverkansstyrd studiecirkelverksamhet som en del av de gemensamma pedagogiska dragen mellan folkhögskolor (Mustel 2018, 20).

Idag erbjuder folkhögskolan av ett brett utbud av kurser för den som fyllt 18 år. Folkhögskolan skiljer mellan å ena sidan allmän kurs och å andra sidan särskild kurs. Allmän kurs finns på alla folkhögskolor och riktar sig till den som saknar grundskole- och gymnasieutbildning. Den ger allmän behörighet till vidare studier på yrkeshögskola, högskola eller universitet (Folkbildningrådet, 2019). Särskilda kurser ges inom en lång rad av ämnesområden som exempelvis musik, hälsa, media, teater, eller friskvård. En del av dessa är yrkeshögskoleutbildningar och bedrivs i samband med yrkeshögskolan. Kurser som förbereder tillsvidare studier kallas för allmänna kurser och hit söker sig oftast deltagare som inte lyckats under tidigare skolgång. Det finns även uppemot 1000 olika profilkurser inom exempelvis media, estetik, religion, internationella språk samt samhälle. Ett antal av dessa profilutbildningar tillhandahålls i samverkan med yrkeshögskolan.

Till de kurser som har kulturinriktning tillhör majoriteten av deltagarna medelklassen (Fejes et al 2018, 30). Många av kurserna inom musik anses exempelvis mer attraktiva än utbildning på musikhögskolan (Fejes et al 2018, 31). Därav klassas en del kulturutbildningar på folkhögskolor som elitutbildningar. Exempelvis har vissa jazzutbildningar visat sig vara en inträdesbiljett till den svenska jazzeliten (Fejes et al 2018, 31). Till följd av dessa många inriktningar finns en stor bredd bland deltagarna som söker sig till folkhögskolor (Fejes et al 2018, 31).

Folkhögskolans pedagogik anses vara individanpassad och utformas efter varje deltagares förutsättningar och behov. Skolformen lämpar sig för de individer som av olika anledningar inte funnit sin plats i andra traditionella utbildningsformer (Andersson och Bernhard 2017, 92). Något som kännetecknar folkhögskolan är det gemensamma lärande som sker i grupp. Genom samtal i gemenskap kan deltagarna utbyta erfarenheter och kunskaper i sin lärandeprocess. Då folkhögskolan inte har någon central styrning kan varje skola själv utforma kurser som anses relevanta, för att minska utbildningsklyftorna samt höja utbildningsnivån ur ett samhällsperspektiv (Folkbildningsrådet, 2019).

2 Tidigare forskning

Tidigare forskning om folkhögskolan i Sverige är begränsad. Det finns en del men ingen specifik forskning om studie- och yrkesvägledares kunskaper om folkhögskolan. Det finns heller inte någon forskning om gymnasieelevers föreställningar om folkhögskolan. På grund av den bristfälliga forskningen inom området ämnar vi i detta kapitel bidra till och skapa en större förståelse för folkhögskolan. Dels hur folkhögskolan uppfattas av sina elever men även vilka positiva effekter utbildning på folkhögskola kan leda till (Borgen och Borgen 2016, 509).

2.1 Folkhögskoleelever och karriärval

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt (2018) har undersökt hur folkhögskolans deltagare motiverar sina val av utbildningar. Somliga hänvisar till att de vill komma bort från olika typer av sociala problem, andra studerar på folkhögskola som en del i återhämtning eller rehabilitering. En tredje grupp har en tydligare yrkesinriktning i sina studier där önskan om anställning råder. En fjärde kategori av deltagare studerar i syfte att byta karriär. Slutligen identifierar Fejes och Dahlstedt en deltagarkategori som studerar på folkhögskola som ett slags självförverkligande och för personlig utveckling. Författarna argumenterar för att existerande sociala skillnader återspeglas i resultaten:

In sum, our study illustrates that participants on the basic course provide motives and ideals about work that to a large extent relate to working-class ideals, while participants on the theatre course, to a larger extent, describe motives that relate to middle-class ideals (see e.g. Reay, David & Ball, 2005; Dahlstedt et al., 2018). This does indeed have consequences, because education for those who adhere to working-class ideals, a desire to gain employment, to rehabilitate or re-school oneself towards a specific occupation, becomes, to a large extent, a means to adapt to current norms in society and to fulfil one’s duties by working hard and thus contributing to society (Fejes och Dahlstedt 2018,15).

I Fejes och Dahlstedt resultat framgår det bland folkhögskolans deltagare att det finns en variation av individer från olika socioekonomiska grupper, och även tydliga klassrelaterade

mönster. Beroende på socioekonomisk bakgrund kan alltså ovan nämnda kategorier ses och upplevas som möjliga, medan det för någon annan känns avlägset och ouppnåeligt. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur individers livshistorier är sammanlänkade med sociala strukturer, detta för att vidare kunna förstå hur och varför yrkesval görs (Fejes och Dahlstedt 2018, 1). I samhällen som kännetecknas av en ökad individualisering tillskrivs enbart den enskilde individen såväl misslyckande som framgång (Fejes och Dahlstedt 2018, 2). Dock menar författarna att andra påverkansfaktorer även bör tas i beaktning exempelvis kön, socioekonomisk status, ursprung, yrkes- och utbildningsnivåer i familjen samt omgivningens förväntningar. Det finns en sannolikhet att individer från bättre socioekonomiska förhållande generellt besitter större kunskaper och gör ett aktivt val mot högre yrkesprofessioner, medan individer från låginkomstfamiljer har en tendens att gå i samma fotspår som familj och vänner vilka dessa är genuint bundna till (Fejes och Dahlstedt 2018, 2).

2.2 Specifika grupper gynnas extra mycket

Att folkhögskolans utbildningsform skulle vara extra gynnsam för en specifik grupp individer är något som Dörte Bernhard och Per Andersson studerat närmare i sin artikel “Swedish Folk High Schools and Inclusive Education (2017)”. Studiens resultat visar att en ökning för denna målgrupp finns på de svenska folkhögskolorna och att gymnasieelever med varierande funktionsvariationer lättare kan orientera sig i folkhögskolans lärmiljö. Eleverna har varierande funktionsvariationer som dyslexi, hörselnedsättning, synnedsättning eller andra fysiska och psykiska funktionsvariationer. Störst var gruppen elever med neuropsykiatrisk funktionsvariation där antalet elever med ADHD samt Aspergers syndrom var flest (Andersson och Barnhard, 2017, 90-91). Att pedagogiken baseras på deltagarnas behov och förmågor samt vikten av den personliga och goda relationen till lärarna är två faktorer som lyfts som betydelsefulla för elever på folkhögskolor. Lärare ser utbildningstiden som en process där individerna är i ständig progression, vilket kan resultera i att pedagogiken som tillhandahålls är mer individualiserad (Andersson och Bernhard, 2017, 94-96). Ett resultat av detta menar lärare och personal på folkhögskolor är att de bättre tillgodoser varje deltagares behov, vilket medför relevant stöd under utbildningen. Med förhållningssättet “fritt och tillgängligt” anses folkhögskolemodellen vara en skola för alla där känslan av att utbildningen genomförs i elevens

egen takt lyfts som central (Andersson och Bernhard, 2017, 96). Studien visar att skolgången för elever med funktionsvariationer i många fall upplevts som misslyckad på gymnasieskolan. Detta då behov inte blivit tillgodosedda och tidigare åtgärder från grundskolan inte återinsatts. I sin tur har detta medfört att skolgången varit mödosam och inte fullföljts (Andersson och Bernhard 2017, 98-99). Studien visar tydligt på hur vissa grupper bättre kan tillgodose sig studier vid folkhögskola än i andra skolformer. Författarna visar genom statistik de växande grupper som är i behov av individuella stödinsatser vilket folkhögskolan anses tillgodose. Folkhögskolan lyfts av författarna som en arena där individer som haft en misslyckad skolgång får sin revansch (Andersson och Bernhard 2017, 99).

2.3 Betydelsen av studier på folkhögskola

Solveig Borgen och Nicolai Borgen (2016) visar i sin forskning att det finns tendenser att, studier på folkhögskolor är positivt, i den mening då det handlar om vidareutbildning till högskola och universitet (2016, 505). I artikeln ”Student retention in higher education: Folk high schools and educational decisions” (2006) syftar Solveig Borgen och Nicolai Borgen att undersöka om studenter som studerat på folkhögskolor i större utsträckning fullföljer studier på universitet och högskola än studenter med annan utbildningsbakgrund, exempelvis gymnasiestudenter (520-522). Anledningen menar Borgen och Borgen är att folkhögskolor arbetar främjande för att skapa en miljö där eleverna får hjälp att ta reda på vad de vill i livet. Därför vill Borgen och Borgen undersöka huruvida folkhögskolestudier leder till mer övervägda val och om det i sin tur minskar avhoppen (Borgen och Borgen 2016, 520-522). Borgen och Borgen kom fram till att individer som studerat på folkhögskola inte genomför mer övervägda val. Dock kunde Borgen och Borgen se att det ökar chanserna att slutföra grundutbildning på universitetsnivå, vilket anses vara en av de positiva effekterna av att studera på folkhögskola (Borgen och Borgen 2016, 520-522). Borgen och Borgen antyder emellertid att retentionen beror mer på att individer som tidigare läst på folkhögskola oftast är äldre när de genomför sin utbildning på universitet. Sedermera menar Borgen och Borgen att detta leder till att individer med folkhögskoleutbildning känner att de har mindre tid att genomföra och fullfölja sin universitetsutbildning än de individer som påbörjar sin universitetsutbildning direkt efter gymnasiet (Borgen och Borgen 2016, 520-522).

Genom Borgen och Borgens studie går det att ana positiva effekter av studier på folkhögskolan men det är svårt att avgöra om det beror på folkhögskolan som form eller eller deltagarnas ålder (Borgen och Borgen 2016, 520-522). Dock går det att urskilja att individer som tidigare studerat på folkhögskola i högre utsträckning fullföljer högre utbildning, till detta kan det finnas flera orsaker varav studierna på folkhögskolan kan vara en av dessa (Borgen och Borgen 2016, 520-522).

2.4 Sammanfattning

Forskning visar att det inom folkhögskolan finns en variation av deltagare från olika socioekonomiska grupper och ett klassrelaterat mönster går att se. Individers livshistorier är kopplade till sociala strukturer, vilket påverkar vad som är möjligt för individen (Fejes och Dahlsted 2018, 1). Det finns även tidigare forskning som tyder på att individer med neuropsykologiska funktionsvariationer synnerligen gynnas av att genomföra utbildning inom folkhögskoleformen (Andersson och Bernhard 2017, 87). Sammanfattningsvis styrker vald forskning att specifika grupper gynnas trots att det finns en stor variation av deltagare från olika socioekonomiska grupper samt att individer som läst på folkhögskola i större utsträckning fullföljer högre studier senare i livet. Vidare används tidigare forskning till att å ena sidan styrka vissa föreställningar och å andra sidan visa på bristfälliga och begränsade föreställningar som finns representerade bland studiens informanter.

3 Teoretiska utgångspunkter

I följande kapitel redogör vi för de begrepp och teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens analys. Valda teorier är The system theory of framework där influenserna; familj,

socioekonomisk status och skola är av intresse för vår studie. Detta eftersom vi ämnar undersöka

föreställningar och vilka påverkansfaktorer som kan ge upphov till olika föreställningar. Pragmatiskt rationella beslut, habitus, handlingshorisont och brytpunkter från den sociologiska karriärteorin The Careership theory är tänkta att användas för att kunna analysera ungdomars handlingshorisont i relation till ungdomarnas samt studie- och yrkesvägledarnas föreställningar. Vidare används The System Theory of Framework för att kunna analysera konstruerandet av föreställningar medan Careership teorin används för att kunna analysera vad föreställningarna kan leda till och hur de påverkar ungdomars handlingshorisont.

3.1 The system theory of framework

Wendy Patton och Mary McMahon har genom en samling olika karriärteorier skapat modellen

The system theory of framework. Teorin ger en översiktlig bild av diverse influenser som kan

vara betydande vid studie- och yrkesvägledning. Modellen är användbar för att vidare förstå och beskriva faktorer som kan påverka en individs karriärutveckling (Patton och McMahon 2014, 243). Det centrala för teorin är att utgå från individens eget system samt de inre och yttre influenser som kan vara en påverkansfaktor för individens karriärutveckling. Individens inre influenser kan exempelvis vara etnicitet, kön, hälsa, värderingar, och förmågor (Patton och McMahon 2006, 196-199). Patton och McMahon menar att även den rekursiva interaktionen är av betydelse för individen, närmare bestämt individens eget system och dess omgivning, vilket kan förstås som de yttre influenserna. Vänner, familj sysselsättning, fritidsintresse och socioekonomisk status är exempel på några av de yttre influenserna (Patton och McMahon 2006, 197).

3.1.1 Influenser som kan påverka

Influenserna är indelade i två kategorier och benämns som processinfluenser och innehållsinfluenser. För en individ kan dessa innebära möjligheter vid studie- och yrkesval men även utgöra svårigheter eller hinder. Inom ramen för innehållsinfluenser finns sådant som individuella, sociala och miljömässiga faktorer (Patton och McMahon 2014, 243). Influenser som påverkar är bland annat individens socioekonomiska status samt det geografiska läget med flera. Flertalet influenser kan ha inverkan och vara av betydelse vid ett studie- och yrkesval. Familjen kan ses som en betydelsefull och central influens. Detta särskilt under uppväxttiden då individer påverkas och formar de värderingar och attityder kring sysselsättning, vilket kan påverka för ett beslutsfattande som rör studie- och yrkesval (Patton och McMahon 2014, 247– 250).

3.1.2 Skolan som system

Centralt i Patton och McMahons (2014, 323) teori är skolan vilket de benämner som Career

Development Learning in School Systems. De menar att varje utbildningsplats har sin egen

uppbyggnad där normer och värderingar skapas. Precis som den enskilda individen påverkas skolans av sin omgivning, vilket är bland annat lärare, elever, pedagoger, studie- och yrkesvägledare och skollag. Andra påverkansfaktorer är kommunala beslut, föräldrar, sociala medier och rådande arbetsmarknad. Ytterligare påverkansfaktorer för skolan kan vara globalisering, politiska beslut, historia, och socioekonomi (Patton och McMahon 2014, 329).

3.2 The Careership theory

The careership theory är en sociologisk teori om karriärval utformad av Hodkinson och Sparkes

inspirerad av Bourdieus tankar om habitus. Hodkinson och Sparkes menar att det sociala sammanhang man föds i formar individer och påverkar därmed individens framtid (Hodkinson och Sparkes 1997, 29). En studie som belyser hur unga människor genomför sina karriärval ligger till grund för teorin. Den klassiska uppdelningen mellan påverkansfaktorer som yttre och inre faktorer ställer sig Hodkinson och Sparkes kritiska till och menar att påverkansfaktorerna behövs ses som en samverkande enhet för att bilda en helhet (Hodkinson och Sparkes 1997,

29). Beslut som grundar sig på individens handlingshorisont, pragmatiskt rationella beslut och brytpunkter i livet är tre centrala delar i the careershipteorin (Hodkinson och Sparkes 1997, 29). Nedan följer en redogörelse av dessa delar.

3.2.1 Pragmatiskt rationella beslut

Studien som Hodkinson och Sparkes grundade sin teori på visade att ungdomar grundar sina val på både pragmatiska och rationella beslut (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Ungdomarna baserade sina beslut på råd av familjemedlemmar, vänner eller tidigare personliga arbetserfarenheter. Valen baserades sedan på välkända uppgifter som oftast var ofullständiga. Studien visade att beslutsfattandet inte kan skiljas från uppväxt och livserfarenheter vilket gör val och beslutsfattande kontextrelaterat. Med andra ord skulle man kunna beskriva rationella beslut som att individer väljer det som anses mest lönsamt utifrån tidigare erfarenheter (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Besluten blir endast delvis rationella eftersom känslor ofta styr besluten, vilket är en viktig aspekt att bära med sig. Pragmatiska beslut skulle kunna beskrivas som beslut som baseras på ofullständiga uppgifter som beslutfattaren är bekant med (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Hodkinson och Sparkes belyser även att beslut oftast handlar om acceptans av specifika alternativ snarare än att välja till eller bort något (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).

3.2.2 Handlingshorisont

Hodkinson och Sparkes beskriver handlingshorisont som det område inom vilket individer kan fatta beslut. Individer ser endast det som finns inom deras handlingshorisont som möjligt då det som finns utanför inte är kännbart för individen (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). Hodkinson och Sparkes använder sig av sociologen Pierre Bourdieus begrepp habitus för att beskriva en av de faktorer som konstruerar handlingshorisonten. Habitus beskrivs som konstruerandet av individen, där individer skapas utifrån faktorer som uppväxt, social klass, etnicitet och kön (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Fler faktorer som har inverkan på handlingshorisonten kan exempelvis vara strukturer på arbetsmarknaden. Dessa strukturer kan bidra till vilka beslut som anses tillgängliga och lämpliga utifrån våra perceptioner. De olika delarna av teorin är således inte skiljbara från varandra, snarare genomförs pragmatiska rationella val inom handlingshorisonten (Hodkinson och Sparkes 1997, 34).

3.2.3 Livets brytpunkter

I Hodkinson och Sparkes careershipteori behandlas brytpunkter och rutiner som en central del. Enligt Hodkinson och Sparkes går individer som befinner sig i brytpunkter i livet genom en omfattande identitetsomvandling. Vidare menar Hodkinson och Sparkes att karriärer kan ses utifrån dessa brytpunkter kombinerat med individuella erfarenheter. Brytpunkterna delas in i tre kategorier; påtvingade, strukturella och självinitierade. Påtvingade brytpunkter kan individen inte styra över själv, utan bestäms utifrån andra individers handlingar, exempelvis via nedskärningar inom företag. Strukturella brytpunkter påverkas av yttre faktorer som lagar och institutioner. Exempel på en strukturell brytpunkt kan vara när ungdomar ska välja om de ska studera på gymnasieskola och om de ska studera vidare efter gymnasieexamen (Hodkinson och Sparkes 1997, 29). När en brytpunkt styrs av individens egen drivkraft kallas brytpunkten för självinitierad (Hodkinson och Sparkes 1997, 29). Individerna använder pragmatiskt rationella beslut inom brytpunkterna och i takt med att beslut tas inom brytpunkterna förändras individens handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997, 29). Vidare menar Hodkinson och Sparkes utifrån the careership theory att individer via sina erfarenheter konstruerar sin habitus och uppfattning av världen (Hodkinson och Sparkes 1997, 29). Om beslutet inom brytpunkten inte stämmer överens med individens självbild och habitus tas inte beslutet. Därmed anser Hodkinson och Sparkes att självbilden har stor betydelse för valet av karriär och även skolgång (Hodkinson och Sparkes 1997, 29). När individen genomfört beslutet reflekteras valet och därmed antingen bekräftas eller ifrågasätts valet av individen själv. Om individen inte blir nöjd med valet behöver denne hitta en strategi för att kunna fullfölja beslutet eller genomföra en självinitierad brytpunkt (Hodkinson och Sparkes 1997, 29).

4 Metod

I detta kapitel presenteras de metoder som använts för insamling och bearbetning av det empiriska materialet. Kapitlet kommer inledningsvis att beskriva metodval och metoddiskussion, följt av urval, datainsamling och analysmetod. Kapitlet avslutas med de forskningsetiska principer inom området för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning som tillämpats.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Vår studie ämnar ge ökad förståelse för huruvida studie- och yrkesvägledares samt gymnasieungdomars föreställningar om folkhögskola kan vara av betydelse för gymnasieungdomars handlingshorisont. För följande studie valdes en kvalitativ metod, där narrativa intervjuer gjordes med en semistrukturerad intervjuguide. En kvalitativ metod kan med fördel användas då denna ger möjlighet att få en fördjupad förståelse och en god helhetsbild. Det ges också möjlighet till följdfrågor vilket underlättar vid oklarheter. Dessutom ges också möjlighet till utvecklande och detaljrika svar från respondenterna (Larsen 2007, 27). Larsen (2007, 27) skriver att fördelen med kvalitativa undersökningar är att det enklare går att säkerställa god validitet, då intervjun tillåter ett friare och mer tillåtet samtalsklimat. Vi var medvetna om att de informanter vi talade med inte kunde representera alla elever på introduktionsprogrammen, vilket även gäller samtliga studie- och yrkesvägledare. Trots detta anser vi att den interna validiteten är god då vi undersökte det som avsågs; elevers uppfattningar om folkhögskola från gymnasieskolor med varierande meritvärde och studie- och yrkesvägledares föreställningar. Två aspekter på validitet är den externa och interna. Den externa validiteten är graden av generaliserbarhet, det vill säga till vilken grad man kan applicera resultatet på samhället i stort. Intern validitet omfattas av vårt valda urval vilket är intervjupersonerna för vår undersökning. Vi anser därför att den externa validiteten blev låg,

då vårt kvalitativa metodval inte kan generalisera vår insamlade empiri (Mälardalens Högskola 2019).

Objektivitet förklaras av Larsen (2007, 15) som “saklig och fri från personliga värderingar”. Vidare menar Larsen att detta är något ouppnåeligt då det bakom all forskning finns människor med skilda erfarenheter, värderingar och attityder som påverkar såväl frågor som svar. Vi försökte därför att vara neutrala genom att inte visa egna åsikter och värderingar då detta kunde få effekt för respondenternas svar. Vårt syfte var att få en god och djup förståelse för intervjupersonernas och deras föreställningar om vald utbildningsform, därför blev den kvalitativa forskningsmetoden självklar för oss.

Inför studien diskuterade vi huruvida en kvantitativ metod kunde vara användbar för oss eller inte. En fördel hade varit bredden i undersökningen då ett frågeformulär kunde nått ut till betydligt fler informanter som anonymt kunde besvarat våra frågor. Resultaten hade kanske därför blivit ärligare. Tidsmässigt vore det också en fördel, då en del informanter fick boka om intervjun vilket fick undersökningen att stagnera (Larsen 2007, 25). Nackdelen med en kvantitativ metod är att frågor och svar inte får lika stort spelrum vilket skapar begränsning. Det hade också varit problematiskt att ställa följdfrågor och nå informanterna på djupet med denna metod. Dessutom är risken att feltolka svaren högre med kvantitativ forskningsmetod (Larsen 2007, 26).

4.2 Urval

Vid valet av informanter har en kombination av godtyckligt urval och urval enligt självselektion använts. Tidigt i urvalsprocessen valde vi att ta kontakt med studie- och yrkesvägledare från våra tidigare verksamhetsförlagda utbildningsplatser (VFU). Vi har därför gjort ett godtyckligt urval för de studie- och yrkesvägledare som finns med i undersökningen. Detta betyder att skribenterna själv väljer ut vilka informanter som ska ingå i undersökningen. Exempel på kriterier kan vara kön, geografiskt läge, utbildning och ålder. De kriterier vi valde för vår undersökning var att studie- och yrkesvägledarna skulle vara behöriga samt arbeta på skolor med varierande meritvärde (Larsen 2007, 77).

Studie- och yrkesvägledare från våra tidigare verksamhetsförlagda utbildningsplatser (VFU) frågade ett antal elever om någon var intresserad av att delta i gruppintervjuer. Detta beskriver Larsen som urval enligt självselektion, vilket menas med att informanterna själva

väljer om de vill medverka eller inte (2007, 77). Eleverna som ville delta informerades om ämnet och syftet med vår studie, och fick även kännedom om att intervjuerna var frivilliga. Urvalet grundade sig på studie- och yrkesvägledare samt elever på gymnasieskolor. När det kom till kön och etniskt ursprung så togs detta inte i beaktning då det inte ansågs vara relevant för vår undersökning.

4.3 Datainsamling

Vårt empiriska material har samlats in med hjälp av fem verksamma studie- och yrkesvägledare där semistrukturerade intervjuer gjordes med hjälp av en flexibel intervjuguide. En semistrukturerad intervju innefattar en guide med utvalda öppna frågor samt utrymme för stödfrågor. Tanken med denna intervjuform är att vi som skribenter ges möjlighet att ställa följdfrågor vilket ger informanten möjlighet att ge fler och utvecklade svar och resonemang (Larsen 2018, 139). Vidare valde vi att göra narrativa intervjuer, där fokus var att lyssna till intervjupersonernas personliga berättelser (Larsen, 2007, 84).

Utöver detta genomfördes två intervjuer bestående av fokusgrupper med elever från två olika gymnasieskolor. Denna intervjuform bidrog till att få fram kollektiva så väl som enskilda uppfattningar och åsikter. Detta genomfördes genom att informanterna fick diskutera ämnet fritt (Larsen 2018, 141). Under gruppintervjuerna ledde samtalsledaren diskussionen för att hålla den inom rätt ämnesområde varpå observatören observerade gruppen för att inte missa attityder som framkom under intervjuerna. Larsen (2007) beskriver den sociala kontrollen som både positiv och negativ under själva gruppintervjuerna (Larsen 2007, 86). Detta då den sociala kontrollen å ena sidan kan bidra till formandet av attityder men å andra sidan bidra till att individerna i fokusgrupperna inte våga vara ärliga (Larsen 2007, 86). Vi upplevde dock att den sociala kontrollen som fanns under gruppintervjuerna var positiv. Gruppintervjuerna ledde till kollektiva åsikter vilket var relevant för studien då syftet med gruppintervjuerna var att få fram generella föreställningar om folkhögskolor bland gymnasieungdomar (Larsen 2007, 85).

4.4 Analysmetod

För att kunna analysera, se likheter och samband anser Larsen (2007, 101) att en reducering och systematisering av empirin är nödvändig. För att analysera den insamlade empirin för följande studie har en innehållsanalys tillämpats. Vid en innehållsanalys görs empirin om till texter som sedan kodas. Dessa koder delas sedan in under teman där meningsfulla mönster identifieras. Utifrån detta tillvägagångssätt tillämpades ett induktivt angreppssätt. I studien försökte vi även hitta förklaringar på mönster som uppkommit under studiens gång (Brinkmann och Kvale 2014, 239). De mönster som identifierades utvärderades med hjälp av teorier och existerande forskning för att ny kunskap skulle kunna tas fram (Larsen 2007, 101-102). Vidare har en form av delanalys gjorts. En delanalys görs med syfte att lättare få en överblick på de anteckningar som skrevs ner vid intervjutillfällena. Vidare gjordes sedan en indelning av användbar data vilket gav en tydligare bild av det som framkommit. Med detta tillvägagångssätt utformades sedan olika kategorier och teman vilket underlättade för att identifiera relevant empiri för vår studie (Larsen 2007, 104).

4.5 Etiskt ställningstagande

Både inför och under vårt arbete har vi använt oss av Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 1990). Principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att vi som gör undersökningen har som skyldighet att informera undersökningens syfte och den frågeställning vi ska besvara (Vetenskapsrådet 1990, 7). Samtyckeskravet innebär att deltagare för studien närhelst de vill ska kunna avbryta sin medverkan utan någon påföljd (Vetenskapsrådet 1990, 9). Vi har informerat om vårt tillvägagångssätt. Respondenterna har fått kännedom om att deltagandet för undersökningen är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Informationen fick deltagarna redan vid vår första samtalskontakt per telefon. Respondenterna fick kännedom om vem vi var, vilken utbildning vi läser, att deltagandet var frivilligt och sedan samtalade vi om

undersökningens syfte. Vidare informerades intervjupersonerna också om hur ett färdigt examensarbete hanteras samt att de får varsitt exemplar om de så önskar.

Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter och information som framkommer inte ska gå att identifiera och knyta an till specifik plats eller person (Vetenskapsrådet 1990, 10). Detta har uppfyllts då vi undanhåller informanternas namn, arbetsplats och stad i vår undersökning. Informanterna informerades också om att inspelningar och transkriberingar raderas när examensarbetet godkänts av examinator.

Även nyttjandekravet uppfylls då vi är väl medvetna om att de uppgifter som framkommit endast används i samband med vår undersökning (Vetenskapsrådet 1990, 12). Detta är också något våra informanter har fått kännedom om.

5 Resultat

Nedan följer en inledande del där informanterna beskrivs närmare. Vidare redovisas resultatet utifrån teman som identifierats under genomförandet av intervjuerna. Första temat handlar om olika föreställningar som finns representerade bland våra informanter. Andra temat visar på vilka föreställningar det finns angående vilka individer som studerar på folkhögskola. Sista temat belyser huruvida studie- och yrkesvägledare informerar och i vilka kontexter studie- och yrkesvägledare samtalar med gymnasieungdomarna om folkhögskola. Först redovisas varje tema utifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv följt av gymnasieungdomars perspektiv.

5.1 Informanter

För att skapa en djupare förståelse för resultatet anses socioekonomiskt område och de olika programmen som skolan har vara av intresse därav nämns detta i beskrivningarna av informanterna.

Informant 1: arbetar som studie- och yrkesvägledare på introduktionsprogram på en gymnasieskola med yrkesprogram. Informant 1 har över 30 års erfarenhet av branschen. Skolan ligger i ett område som anses vara utsatt, med låg socioekonomisk status. Skolan har ett utbrett drogproblem.

Informant 2: arbetar som studie- och yrkesvägledare på introduktionsprogram på en gymnasieskola med både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Skolan ligger i ett utsatt område med låg socioekonomisk status. Denna skola har ett uttalat drogproblem. Informant 2 har 10 års erfarenhet av branschen.

Informant 3: arbetar som studie- och yrkesvägledare på en gymnasieskola med både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Skolan ligger i ett utsatt område med låg

socioekonomisk status och eleverna som går här ligger under genomsnittet gällande meritvärde och betyg.

Informant 4: arbetar som studie- och yrkesvägledare på introduktionsprogram. Skolan ligger i ett område som anses ha en god socioekonomisk status, dock tar skolan emot elever med en rad svårigheter bland annat neuropsykologiska funktionsnedsättningar. Majoriteten av eleverna har också problem med droganvändning och kriminalitet.

Informant 5: arbetar som studie- och yrkesvägledare på en gymnasieskola med enbart högskoleförberedande program. Skolan ligger i ett område med hög socioekonomisk status och eleverna som studerar på den här gymnasieskolan ligger över genomsnittet gällande meritvärde och betyg.

Gruppintervju 1: en grupp ungdomar bestående av 6 individer mellan 17 och 18 år som studerar på introduktionsprogram. Ungdomar som inte lyckats under tidigare skolgång av olika anledningar. Skolan ligger i ett område med låg socioekonomisk status. Skolan ligger isolerad och har endast introduktionsprogram.

Gruppintervju 2: en grupp ungdomar bestående av 5 individer mellan 18 och 19 år som studerar på yrkesprogram på gymnasieskola. Ungdomarna befinner sig i den klass där de åldersmässigt ska befinna sig. Yrkesprogrammen på denna skola har högre status än yrkesprogram på andra gymnasieskolor i staden. Dock är statusen inte lika hög som på de högskoleförberedande programmen.

5.2 Olika perspektiv på folkhögskolan

Följande tema syftar till att visa på vilka olika föreställningar som finns gällande folkhögskolor bland studie- och yrkesvägledare samt gymnasieungdomar. Först presenteras studie- och yrkesvägledarnas perspektiv följt av gymnasieungdomars. Detta för att kunna besvara studiens frågeställning “Vilka föreställningar om folkhögskolor finns representerade bland studie- och

5.2.1 Studie- och yrkesvägledares perspektiv

Under intervjuerna som genomförts med studie- och yrkesvägledare beskrivs deras bild av folkhögskolan. När informanterna fick ge sin beskrivning av folkhögskolan framkom en liknande bild även om det på vissa punkter skiljde sig åt. Majoriteten av informanterna började att beskriva skolformen som ett avbrott mot den traditionella skolmiljön. En skolform som var friare och ett alternativ till exempelvis kommunal vuxenutbildning och ungdomsgymnasiet. Informant 4 beskriver folkhögskolan på följande sätt:

Jag tänker att det är en alternativ skolform för kanske folk som inte passar in i en typ sån vad ska man säga typisk skolmiljö eller traditionell skolmiljö. Ja, det skulle jag säga ... och att den ofta kan ses som en trygg plats och en kreativ plats … Jag tänker att det är väldigt vanligt med estetiska utbildningar på folkhögskola typ musik, teater och praktiska ämnen.

Föreställningen om att folkhögskolor är en alternativ skolform som anses passa individer som inte klarar av den traditionella skolformen är gemensam för majoriteten av informanterna. Flera av informanterna visade på en förståelse för folkhögskolor, där alla informanter kände till att det fanns både en allmän linje och särskilda kurser. Emellertid skilde föreställningen om utbildningen i sig en del mellan de olika informanterna. Exempelvis uttrycker sig informant 3 på följande sätt i sin beskrivning av folkhögskola:

Väldigt fri, och det liksom blir utifrån vardera läraren. Givetvis så ska det vara kvalité i utbildningen, men de får styra väldigt mycket själva vilket gör att det blir mer en genuin allmänbildning som eleverna får, på de allmänna linjerna tänker jag. En bred allmänbildning! Där man kanske inte alltid går ner på djupet utan får nödvändig och bra allmän lärdom om lite allt möjligt viktigt.

Informant 5 anser att folkhögskolan som utbildningsform är fri och ger en övergripande kunskap om det som just den undervisande läraren anser vara viktigt att kunna. Vidare beskriver informant 5:

När jag pratar om det med mina 3:or så är det första gången de har hört talas om det. Och det kan ju kanske bero på att på min gymnasieskola så är samhälle och natur så långt ifrån den typen av utbildningar. Och det är kanske då inte så jättevanligt att man har koll på det då, går man estetiskt program så vet man ju vanligtvis vad en folkhögskola är.

Informant 5 anser här att utbildning på folkhögskola är till för de ungdomar som ägnar sig åt olika estetiska verksamheter men att de ungdomar som ägnar sig åt mer teoretiska intressen inte passar in och därför inte känner till folkhögskola i samma utsträckning. Informant 5 uttrycker följande:

Jag nämner nog det kanske främst om jag upplever att eleven typ egentligen har typ estetiskt intresse ... jag vill trycka på att, eller uppmuntra eleven att bibehålla sådant de brinner för och sina intressen. För här på vår skola finns så mycket fokus på karriär, inte kanske så mycket vad man tycker om att göra ... Men annars sekundärt om det finns problematik och de behöver en annan studieplan, eller en skolform, ett format efter deras behov, så kan folkhögskola slutligen bli ett alternativ.

Här belyses ytterligare det estetiska intresset eller oförmåga att hantera en traditionell skolmiljö. Vidare menar informant 5 att folkhögskola inte är för de individer som fokuserar på karriären. Informant 1 beskriver även att det utifrån samhällsekonomiska perspektivet är mer gynnsamt ifall ungdomarna går på ett vanligt ungdomsgymnasium eftersom samhället är strukturerat utifrån att ungdomarna ska gå ett traditionellt gymnasium. Utifrån svaren från samtliga informanter går det att identifiera ett antal föreställningar om vad folkhögskola är och vad det anses syfta till. Dels belyses folkhögskolan som en alternativ skolform, vidare en möjlighet att fördjupa sig i sitt estetiska intresse. Vidare anses folkhögskolan inte vara till för individer som har ett stort karriärfokus och utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv anses inte folkhögskolan kunna tillgodose alltför många individer deras utbildningar.

5.2.2 Ungdomars perspektiv

Under intervjuerna med fokusgrupperna framkommer en begränsad bild av folkhögskolan. Gruppintervjuerna har förmedlat en viss tvetydighet då det ur gruppintervju 2 tydligt framgår att enstaka ungdomar har en viss kännedom om folkhögskolan medan majoriteten av ungdomarna inte har kunskap om det alls. Ingen av ungdomarna visste sedan innan att betyg inte finns på folkhögskolan i den bemärkelsen som på gymnasieskolan. Detta blir väldigt tydligt då en ungdom uttrycker: “Man pluggar upp sina betyg där …” samtidigt visar ungdomen på en viss kännedom då hen fortsätter: “... för att man ska kunna plugga vidare sen”. Vidare har ungdomarna ingen aning om att man kan studera särskilda kurser i form av exempelvis musik eller teater. I gruppintervju 1 berättar ungdomarna först att de inte vet vad folkhögskola är,

samtidigt som en del av ungdomarna uttrycker åsikter om folkhögskolan. Exempelvis säger en ungdom: “Det är bara vuxna som pluggar där ...”. Medan en annan uttrycker: “... och så är det för SFI ”

En ungdom berättar att man ansöker till folkhögskola genom att skriva ett brev, vilket delvis stämmer men stora delar av processen utesluts. Vidare menar ungdomen att man alltid kan gå till SYV om man behöver hjälp och därför anser ungdomen att man inte behöver kunna det. När vi vidare i gruppintervjun diskuterade möjligheten till att läsa vidare på universitet eller högskola så framkom det av en elev i gruppintervju 1 att studie- och yrkesvägledaren på dennes skola i ett vägledningssamtal berättade om svårigheter att studera vidare på högre nivå efter studier på folkhögskola. Eleven berättade: “Min SYVare sa att det typ är skitsvårt att komma in på högskola med folkhögeskolebetyg”, vilket visar på okunskap hos studie- och yrkesvägledaren gällande betygssystemet på folkhögskola och antagningsprocessen för sökande i folkhögskolekvoten till högskola och universitet.

5.3 Vilka är Folkhögskolestudenter?

I följande tema synliggörs föreställningar som finns kring vilka individer som studerar på folkhögskola. Först kommer en redogörelse för vad studie- och yrkesvägledare ger uttryck för vilket sedan följs av ungdomars perspektiv. Detta för att besvara studiens frågeställning “Vilka

studerar på folkhögskola utifrån studie- och yrkesvägledares samt gymnasieungdomars föreställningar?”

5.3.1 Studie- och yrkesvägledares perspektiv

Samtliga studie- och yrkesvägledare delgav att de ansåg att folkhögskolan var en alternativ utbildningsform. De menar att folkhögskolor kan ge eleverna en nystart, och ge gymnasieelever möjlighet att uppnå fullständiga betyg när deras skolgång inte fungerat av olika anledningar. De beskriver folkhögskolan som ett bättre alternativ för elever med särskilda behov. I intervjuerna framkommer det att elever beskrivit starka känslor av misslyckande och nederlag till stor del på grund av sina låga skolresultat. För dessa elever har folkhögskolan bidragit till

en positiv livsförändring. Studie- och yrkesvägledaren presenterar här folkhögskolan som en livsförändrande insats. Informant 3 berättar:

Nu kommer jag faktiskt att tänka på en elev som efter sina tre år på gymnasiet hos oss började på folkhögskola efter studenten. Han hade ADD och led av psykisk ohälsa. Förra hösten kom han tillbaka till oss och sa att vi räddat hans liv. Han var så otroligt deprimerad när han gick ut här efter tre år och då förstod att han inte uppnått behörighet i mer än två ämnen. Genom oss fick han kontakt med en folkhögskola och enligt honom fick livet en positiv vändning.

Informant 3 hade under tre års tid försökt hjälpa eleven med motiverande samtal och studiefrämjande insatser i ett nära samarbete med skolans elevhälsoteam. Elevens psykiska ohälsa försämrades för varje läsår då studierna återkommande misslyckades. Strax innan examen i årskurs tre förvärrades måendet för eleven. Detta mestadels på grund av betygen som var så gott som ofullständiga. Informant 3 väljer då att i ett vägledningssamtal introducera folkhögskolan som ett alternativ. Resultatet beskrev eleven som positivt i ett möte några månader efter det att han börjat sina studier på folkhögskolan. Det framkommer här att elevens liv tagit en positiv riktning. Informant 3 berättar följande:

Han hade liksom fått ett annat människovärde. Han var inte misslyckad i det nya systemet. Alla tre år här hade han kämpat kämpat och kämpat men misslyckats gång på gång. Och på den nya skolan känner han att han är värd någonting, och verkar stolt över att han lyckas så bra. Eleven gav uttryck för att ha fått ett nytt liv där han äntligen kände sig sedd.

Informant 5 hade i likhet med informant 3 mött elever som berättat att livet tagit en positiv vändning då de påbörjat studier på folkhögskola:

Jag har i mitt arbete med elevhälsoteamet ibland mött elever i vägledande samtal där skolsituationen inte fungerat av olika anledningar. Då har jag tillsammans med eleven i vägledningssamtal pratat om folkhögskolor. Ibland åker vi dit och besöker skolan tillsammans. De elever jag träffat efter hösten som har påbörjat allmän kurs är så glada och positiva. De säger ofta varför kunde jag inte börjat på folkhögskola redan första året på gymnasiet.

Övriga informanter för samma resonemang och delger liknande berättelser. Folkhögskolan blir ett alternativ först i årskurs 3 och vanligtvis för de elever som haft en problematisk skolgång. Generellt för dessa elever är att de i olika utsträckningar har någon form av neuropsykologisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa.

5.3.2 Ur ungdomars perspektiv

Ungdomarna berättar att folkhögskola verkar som ett bra alternativ men att det inte är något för dem. Ingen av eleverna kan tänka sig att studera vidare på folkhögskola. En ungdom från gruppintervju 2 uttrycker följande:

Asså det är ju bra med folkhögskola, att det finns och så men det är ju inget för mig. Det är vuxna som går på folkhögskola och då tycker jag det är roligare att gå här där alla är i min ålder …

Uttrycket visar på det som var mest framträdande i intervjuerna med ungdomar, då det visar på att ungdomarna ändå ser att det är en bra skolform men inte är tillräckligt bekväma med tanken att de själva skulle kunna gå där. Ungdomarna har svårt att identifiera sig med folkhögskolestudenter, samtidigt uppkom det i gruppintervjuerna att ungdomarna inte hade någon generell föreställning endast att de inte visste vilka som studerar på folkhögskola.

5.4 Inträde till vuxenvärlden

Följande kapitel belyser vad som kan påverka ungdomar vid en eventuell övergång mellan gymnasieskola och vuxenlivet. För att besvara frågeställningen “Vilken betydelse kan studie-

och yrkesvägledarnas föreställningar om folkhögskola få för elevens handlingshorisont gällande deras karriärval?”. Först redovisas resultatet av vad vägledare anser påverkar

ungdomarna och hur de informerar om folkhögskolor, sedan följer resultatet av vad ungdomar anser vara möjligt.

5.4.1 Studie- och yrkesvägledares perspektiv

I intervjuerna med studie- och yrkesvägledare framkommer det vad de anser påverkar ungdomarnas uppfattningar av folkhögskolor. Exempelvis uttrycker informant 1 följande:

bara gamla människor som går där, vilket inte alls stämmer överens med verkligheten och hur skolformen är idag.

Flera informanter nämner deras roll vid studenters inträde till vuxenvärlden, vidare menar informanterna att de i sin roll som studie- och yrkesvägledare kopplas in när elevernas skolsituation inte fungerar och när eleverna riskerar att inte få sin gymnasieexamen. Då går eleven, enligt informant 1,2 och 5, genom en förändring i livet vilket leder till att studie- och yrkesvägledande insatser blir aktuella. Här kan studie- och yrkesvägledare i sina samtal ge information om folkhögskolans utbildningsform. Detta sker vanligtvis i årskurs 3 men förekommer även redan i årskurs 2. Informant 1 berättar följande:

Det kan till exempel vara så att jag sitter i ett samtal på våren med en sistaårselev och så tänker jag att denna elev behöver någon annan typ av skolform. Eleven som inte passar så bra in i det sociala sammanhang som finns på ett ungdomsgymnasium kanske bättre kan slutföra sina studier på en folkhögskola. Då brukar jag berätta om folkhögskola för eleven, vad det innebär och varför jag tror att det hade varit en lyckosam utbildningsväg för eleven. Förutsatt att eleven är studiemotiverad och önskar ett fullständigt slutbetyg.

Informant 1 träffar en elev som står inför en förändring i livet. Eleven är på väg att avsluta sin gymnasieutbildning utan fullständig gymnasieexamen. Det framgår av studie- och yrkesvägledaren att ett vägledningssamtal om studier på en folkhögskola först blir aktuellt på vårterminen. Skolans studie- och yrkesvägledare har en betydande roll för huruvida eleverna tillgodoses med information om olika utbildningsalternativ. Informant 5 berättar, i likhet med informant 1:

När eleverna inte kommer få en fullständig gymnasieexamen så känner de ofta en hopplöshet och panik över att de snart ska träda in i vuxenvärlden. Därför brukar jag i mina vägledningssamtal under våren i årskurs 3 berätta om olika folkhögskolor och hur studierna är där.

5.4.2 Ur ungdomars perspektiv

Som tidigare nämnts har ungdomar ett annat perspektiv på folkhögskolor och vad de ska syfta till. Dock vet ungdomar att man ska läsa på folkhögskola när man behöver plugga upp sina betyg för att kunna ta sig vidare i livet. Vidare uttrycker ungdomarna i fokusgrupper att de inför studenten inte kan tänka sig att studera på folkhögskola. De tycker det är ett bra alternativ men det är inget för dem. Ungdomarna uttrycker en större längtan att gå från gymnasiet ut till ett arbete i vuxenlivet. En ungdom från fokusgrupperna säger:

Asså … efter studenten vill man ju liksom jobba ... ja men du vet tjäna pengar och kunna flytta hemifrån. Klart man hade ju kunnat plugga på universitetet men då tjänar man ju inga pengar /…/ Nä, det är bättre ifall man börjar med att jobba, så kan man jobba extra sen när man pluggar vidare och då är det ju inte lönt att plugga på folkhögskola om man vill ha ett riktigt jobb få man nog plugga på universitet.

Här bekräftas bilden av att utbildningen på folkhögskola inte leder till något “riktigt” arbete, och därmed är det inte av intresse för ungdomarna när de ska byta sin gymnasiemiljö mot vuxenvärlden.

5.5 Sammanfattning

I det empiriska materialet har det framkommit att det finns en generell föreställning om att folkhögskolan är en alternativ skolform. Detta för en specifik målgrupp, eller för: elever som av någon anledning inte kunnat tillgodose sig studier vid ett nationellt gymnasieprogram. Det framkommer även att individer med neuropsykologisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa skulle kunna gynnas mer av folkhögskolans studieform. Det finns även en del informanter som anser att folkhögskola passar elever med någon form av estetiskt intresse snarare än elever med stort karriärfokus. Det medför att studie- och yrkesvägledare individuellt väljer huruvida folkhögskolan kan vara aktuell för enskilda elever utifrån sina egna föreställningar. Detta uppkommer oftast i vägledningssamtal när eleverna genomgår någon form av brytpunkt i livet, exempelvis från gymnasiestudier till vuxenlivet. Vidare har resultatet belyst en variation rörande förståelsen av folkhögskolor. Information om folkhögskolor som går ut till gymnasieungdomar är därför varierad. Det framgår även att det råder en stor kunskapsbrist om folkhögskolor bland gymnasieungdomar.

6 Analys

Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse för hur föreställningar om folkhögskolan som utbildningsform bland studie- och yrkesvägledare kan vara avgörande för huruvida elever ser en möjlighet till studieformen inom sin handlingshorisont. Detta har studerats på gymnasieskolor med både introduktionsprogram, yrkesförberedande program och högskoleförberedande program. I detta kapitel analyseras det empiriska materialet utifrån relevanta delar av System theory of framework (STF) och The Careership theory. Analysen är indelad i tre teman; Karriär eller allmänbildning? Vem bär ansvaret? samt Folkbildning för ”de andra”. De teman som presenteras i analysen har identifierats utifrån vad som framkommit i resultatet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av analysen.

6.1 Karriär eller allmänbildning?

Studien har visat att studie- och yrkesvägledare har en någorlunda snarlik uppfattning om vilka som kan tänkas gå en folkhögskoleutbildning. Informanterna menar att det först blir aktuellt att samtala om folkhögskola som ett alternativ i årskurs 2 eller 3. Detta när den traditionella utbildningsformen på gymnasiet inte fungerat. Det är först då som majoriteten av de elever som inte lyckats uppnå gymnasieexamen får information om studier vid folkhögskola.

Två av informanterna som arbetar på gymnasieskolor med högskoleförberedande program menar dock att folkhögskola bäst lämpar sig för elever med ett estetiskt intresse, och inte för elever som studerar på samhällsprogram eller naturvetenskapliga program där det finns större karriärfokus. Detta skulle kunna ses utifrån Patton och McMahons Career Development

Learning in School Systems där skolan ses som en central del av individsystemet och de sociala influenserna. Detta gör skolan till en påverkansfaktor för eleverna. Ansvarig studie- och

yrkesvägledare som gör en självselektering i sina samtal kan enligt careershipteorin försvåra för eleven att fatta ett rationellt beslut. Information om alternativet ges aldrig och finns därför inte som en möjlighet. För eleven innebär detta att dennes handlingshorisont begränsas (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).

Det finns elever som trots detta kan skaffa sig information och kunskap. En betydelsefull influens vid denna brytpunkt blir därför vänner och familj som med sina erfarenheter och kunskaper kan förmedla alternativet folkhögskola. Patton och McMahon lyfter att familjen ingår i det sociala nätverket och ses som den viktigaste influensen för en individ (2014, 247-255).

6.2 Vem bär ansvaret?

Utifrån careershipteorin (Hodkinson och Sparkes 1997, 33) tar individer pragmatiska rationella

beslut som grundar sig på vad som är möjligt inom individens handlingshorisont. När man tar

ett beslut som är pragmatiskt innebär det att beslutet fattas genom ofullständig information (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). I vår studie framkommer det att information om folkhögskola endast ges till elever som studerar tredje året på gymnasiet eller elever som riskerar att inte klara av sina studier på gymnasiet. Informant 1 anser att ungdomarna hade sett folkhögskola som ett möjligt alternativ om de fått informationen tidigare och då också vant sig vid tanken att det är en möjlig väg att gå. Vidare menar informant 1 att de endast kan referera till sina egna erfarenheter eller erfarenheter som individer i elevens kontaktnät har eftersom ungdomarna får information om folkhögskolan sent.

Utifrån studiens frågeställning om huruvida studie- och yrkesvägledares föreställningar kan få för betydelse gällande elevers handlingshorisont skulle detta kunna innebära att ungdomar får begränsade handlingshorisonter. Eftersom de inte får tillgång till informationen om folkhögskolan på ett sådant sätt att de kan tillgodogöra sig informationen. Samtidigt nämner informant 5 att det “inte är lönt” att ge eleverna informationen tidigare då hen menar att eleverna inte är mottagliga för informationen för tidigt. Därför är resultatet delvis motsägelsefullt. Är det för tidigt att ge informationen redan på högstadiet som informant 5 menar på eller skulle det kunna vara en nödvändighet för att ungdomarna ska kunna se folkhögskolan som en möjlig väg?

Utifrån Patton och McMahons (2014, 243) teori The system theory framework finns det olika influenser som påverkar individerna, vilket skulle kunna styrka informant 1 argument om att ungdomarna påverkas i tidigare skeenden i livet och att det skulle kunna vara gynnsamt att informera om folkhögskola tidigare. Utifrån föregående argument skulle det kunna innebära att

de elever som har informant 1 som sin studie- och yrkesvägledare får en större

handlingshorisont. Detta eftersom de får mer information om folkhögskola än de elever som

har informant 5 som studie- och yrkesvägledare. Informant 5 ger mindre information till sina elever. Patton och McMahon (2014, 323) beskriver att varje skola bildar ett eget system av värderingar och normer som skapas av påverkansfaktorer. Vidare beskriver Patton och McMahon hur skolors omgivningar påverkas av varandra. Påverkansfaktorerna kan bland annat bestå av lärare, elever, pedagoger, studie- och yrkesvägledare, skollag, kommunala beslut, föräldrar och sociala medier (Patton och McMahon 2014, 329). Utifrån Patton och McMahons (2014) teori skulle det vara svårt att dra en slutsats om att studie- och yrkesvägledarnas föreställningar påverkar elevers handlingsutrymme till den grad att det både kan begränsas respektive vidgas. Detta eftersom det finns så många fler påverkansfaktorer i

skolans system som skulle kunna påverka i motsatt riktning. Trots detta kan ändå studie- och

yrkesvägledarnas föreställningar och syn på folkhögskolan anses vara en stor bidragande faktor till huruvida elevers handlingshorisont påverkas.

Utifrån denna slutsats skulle man kunna se det som att studie- och yrkesvägledares personliga föreställningar kring hur mycket eleverna tar till sig skiljer sig åt och därför påverkas elevernas handlingshorisont. Men enligt Patton och McMahon blir eleverna även påverkade av exempelvis lärare eller annan skolpersonal utöver sin studie- och yrkesvägledare och kan därmed göra ett val som motstrider studie- och yrkesvägledarens föreställning.

6.3 Folkbildning för “de andra”

I vår studie resonerade samtliga elever sinsemellan under gruppintervjuerna om att folkhögskola var ett bra utbildningsalternativ, men inte något de själv skulle välja. I Careershipteorin beskrivs habitus som konstruktionen av individen, där påverkansfaktorer bildar en samverkande enhet. Av det som framgått i gruppintervjuer kan elevernas inställningar till folkhögskola bero på habitus. Påverkas habitus breddas elevernas handlingshorisont vilket med fördel kan skapa en bättre matchning med vad som anses vara en folkhögskolestudent. Detta skulle kunna leda till en ökad förståelse och tillgänglighet för studier på folkhögskola. Detta då ungdomarna kan överväga alternativet vid ett framtida karriärval när det existerar inom deras handlingshorisont. Först när alternativet existerar inom handlingshorisonten kan ett