Idrott i skilda världar? En kvalitativ studie om motiven till och betydelsen av föreningsidrott för individer med ett handikapp

Malmö högskola

Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 hp

Idrott i skilda världar?

Sport in different worlds?

En kvalitativ studie om motiven till och betydelsen av

föreningsidrott för individer med ett funktionshinder

Författare:

Michel Ekberg

Niklas Hafen

Idrottsvetenskapliga programmet Handledare: Jesper Fundberg

180 hp Examinator: Kutte Jönsson Samhällsinriktning

1

ABSTRAKT

Föreliggande studie avser att studera vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att välja att föreningsidrotta som fritidsysselsättning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Den metod som vi har valt att använda oss av är kvalitativa intervjuer. Det är åtta informanter vilka har ett funktionshinder som är intervjuade och alla dessa är medlemmar i Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH). Det är deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus begrepp habitus, symboliskt kapital och socialt fält samt begreppen investeringsvärde och egenvärde. Studiens resultat visar att det sociala nätverket har en avgörande betydelse när det rör våra informanters motiv till att föreningsidrotta på sin fritid. Längtan efter att tävla, att utvecklas och att bedriva en seriös träning är också avgörande motiv för våra informanter. Det finns också informanter vilka betonar möjligheten att träffa likasinnade som ett motiv för att föreningsidrotta. När det rör vilken betydelse våra informanter tillskriver sitt föreningsidrottande, framkommer det att föreningsidrotten är ett socialt fält där möjligheten att träffa kamrater och andra vilka delar en gemensam syn och smak för en specifik idrottspraktik är betydelsefull. Vidare är föreningsidrotten betydelsefull i våra informanters strävan efter att skapa sig en identitet och en meningsfull tillvaro. Föreningsidrottandet är även betydelsefullt för våra informanter om de känner att de utvecklas och att prestationen förbättras. Essentiellt i sammanhanget om föreningsidrottens betydelse är att den är starkt relaterad till om prestationen är bra och att det sker en idrottslig utveckling. Avslutningsvis är det betydelsefullt för våra informanter att ha möjligheten att påverka det egna idrottsutövandet även om de accepterar en hierarkisk maktstruktur där tränaren har sista ordet. De eftersträvar även en ökad möjlighet till att kunna påverka föreningens övergripande inriktning.

Nyckelord:

2

ABSTRACT

The present study intends to study what motivates individuals with a disability to choose to be a part of the organized sport on their spare time and what importance these individuals gives their participation in the organized sport. The method we have chosen are qualitative interviews. It is eight individuals with a disability that has been interviewed and all of these are members in a sport association for disabled individuals. It is their response acting basis for the study results. The study's theoretical starting points are Pierre Bourdieus concepts habitus, symbolic capital and social field and the terms investment value and intrinsic value. The results of the study show that the social network is crucial when it concerns our individual’s motive to engage in the organized sport on their spare time. Desire to compete, develop and conduct a serious training is also a crucial reason for our individuals. There are also a few individuals which emphasizes the opportunity to meet like-minded people as a motive to engage in the organized sport. When it comes to the significance of taking part in the organized sport for our individuals, one important aspect is the opportunity to meet friends with a similar taste and interest in a specific sport. Furthermore, the organized sport is important in our individuals desire to create an identity and a meaningful existence. Organized sport is also important for our individuals if they feel that they have the ability to develop and that their performance improves. Essential in the context related to the importance of organized sport is the fact that our individuals performance is strongly related to whether the performance is good and that there is a sporting development. Finally, it is important for our individuals to have the opportunity to influence their training even if they accept a hierarchical power structure which means that the coach has the last word. They are also seeking even greater opportunity to be able to influence the overall direction within their sport association.

Keywords:

3 FÖRORD

Först och främst vill vi båda två rikta ett stort tack till medlemmarna och ledarna i Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH). Utan ert varma mottagande och er goda inställning till att ha två kritiskt granskande högskolestudenter närvarande hade aldrig föreliggande examensarbete kunnat författas. Ett särskilt stort tack vill vi rikta gentemot de informanter som ställde upp på att bli intervjuade av oss och som således utgör det empiriska underlaget för vår undersökning.

Vi vill även passa på att rikta ett stort tack till vår handledare Jesper Fundberg som bistått oss med många värdefulla råd under de tillfällen vi har träffats. Vi vill även tacka dig för att du kontinuerligt har förmedlat en stark tro på oss gällande vår idé vilket har bidragit till ett ökat självförtroende och en ökad glädje gällande författandet av detta examensarbete.

Sist men inte minst känner vi båda två att vi vill rikta ett stort och innerligt tack till nära och kära som har fungerat som stöd och bollplank under arbetets gång. Era värdefulla kommentarer, ert tålamod och glada humör har förgyllt detta examensarbete.

Malmö juni 2009 Michel Ekberg Niklas Hafen

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.1 Kvalitativ intervju som metod ... 10

2.2 Metoddiskussion ... 11 2.3 Urval ... 12 2.3.1 Informanter ... 12 2.3.2 Litteratur... 14 2.4 Validitet ... 14 2.5 Reliabilitet... 15 2.6 Generaliserbarhet ... 15 2.7 Forskarrollen ... 16 2.8 Forskningsetiska överväganden ... 17 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 19 3.1 Bourdieus terminologi ... 19 3.1.1 Habitus... 19 3.1.2 Symboliskt kapital ... 20 3.1.3 Socialt fält ... 21

3.2 Investeringsvärde och egenvärde ... 21

5

4.1 Motiv till idrottande ... 22

4.2 Idrotten som socialisationsarena ... 25

5. RESULTAT- OCH ANALYSREDOVISNING ... 27

5.1 Motiv till val att föreningsidrotta ... 27

5.1.1 Det sociala nätverkets betydelse ... 28

5.1.2 Längtan efter allvaret ... 31

5.1.3 För att möta likasinnade ... 33

5.1.4 Reflektioner när det rör våra informanters motiv till att föreningsidrotta på sin fritid ... 34

5.2 Föreningsidrottens betydelse ... 35

5.2.1 Föreningsidrotten och kamraterna ... 35

5.2.2 Föreningsidrotten och identiteten ... 38

5.2.3 Synen på tävling kontra rekreation ... 40

5.2.4 Hur betydelsefull är möjligheten att påverka? ... 42

6. SLUTDISKUSSION ... 46

7. FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 50

8. REFERENSLISTA ... 52 8.1 Litteratur... 52 8.2 Offentligt tryck ... 53 8.3 Internet ... 53 8.4 Empiri ... 53 BILAGA 1. INTERVJUGUIDE ... 54

6

1. INLEDNING

1.1 Problemformulering

Under vår utbildning på det Idrottsvetenskapliga programmet vid Malmö högskola har vi studerat idrotten utifrån flera olika perspektiv och därmed fått en ökad förståelse för hur idrotten fungerar. Det gäller aspekter såsom idrotten som socialisationsarena, varför individer väljer att deltaga inom den organiserade föreningsidrotten och hur idrottsrörelsen är organiserad. Ett perspektiv som dock har lyst med sin frånvaro under våra tre studieår är handikappidrott och hur individer med ett funktionshinder resonerar kring sitt idrottande. Av den anledningen fann vi det intressant att utforska detta fält och låta vårt examensarbete ta sin utgångspunkt i detta, för oss, outforskade fält.

Det finns flertalet studier vilka behandlar den traditionella idrotten och vilken betydelse individer utan ett funktionshinder tillskriver sitt föreningsidrottande samt vilka motiv dessa individer har för att välja att föreningsidrotta på sin fritid. En betydelsefull studie i sammanhanget är Mats Trondmans studie Unga och föreningsidrotten där de svenska ungdomarnas inställning till, betydelse av och motiv till att föreningsidrotta presenteras i en omfattande studie.1 Detta är en av många studier vilka varit tongivande under vår utbildning och som därmed spelat en stor roll i vårt kunskapsinhämtande. Mot denna bakgrund finner vi det anmärkningsvärt att i såväl ovanstående studie samt i exempelvis Karin Redelius2 och Lars-Magnus Engströms3 studier, vilka också har en ambition att täcka in en stor del av idrottsrörelsen, lyser ett handikapperspektiv med sin frånvaro till en sådan grad att det nästan inte förekommer alls. Då dessa studier, sina tillkortakommanden till trots, har präglat stora delar av vår utbildning kommer de av naturliga skäl även att uppta en stor del i vår studie eftersom vi inför detta examensarbete har ställt oss frågan: Om den idrott individer med ett

funktionshinder utövar och den idrott som oftast finns beskriven i den traditionella forskningen sker i skilda världar?

Frågan om idrottandet sker i skilda världar beroende på vilka förutsättningar individen har på förhand har gjort oss intresserade av vilka motiv individer med ett funktionshinder anger för att de har valt att föreningsidrotta på sin fritid och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Avsikten är sedan att låta den forskningen som varit tongivande

1

Trondman, Mats (2005) Unga och föreningsidrotten

2

Redelius, Karin (2002) Ledarna och barnidrotten

7

under vår utbildning tillsammans med en väl använd teoretiker när det rör idrottsforskning, nämligen Pierre Bourdieu, vägleda oss i vår studie.

1.2 Syfte

Syftet med vår uppsats är att förstå vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att välja att föreningsidrotta som fritidsysselsättning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande.

1.3 Frågeställningar

 Vilka motiv beskriver individer med ett funktionshinder att de har haft för att välja att föreningsidrotta som fritidssysselsättning?

 Hur stämmer dessa motiv överens med tidigare forskning om vilka motiv individer utan ett funktionshinder anger för att välja att föreningsidrotta som fritidssysselsättning?

 Vilken betydelse tillskriver individer med ett funktionshinder sitt föreningsidrottande?

1.4 Avgränsning

Vi har valt att studera varför individer med ett funktionshinder väljer att deltaga inom den organiserade föreningsidrotten. Vi är även intresserade av vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Vi har utgått ifrån en och samma förening, nämligen Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) i Malmö. Valet att utgå ifrån en och samma förening motiverar vi med att det möjliggör för oss att jämföra våra informanters svar med varandra samt säkerställer att individerna rör sig inom samma idrottsmiljö. Valet att utgå ifrån FIFH baserar vi också på att föreningen har ett brett utbud vad gäller såväl idrotter, medlemmar och ambitionsnivå.

Att vi har valt att studera handikappidrott handlar om att vi inte har kommit i kontakt med detta perspektiv i särskilt stor utsträckning under utbildningen och att vi därför vill öka vår kunskap och förståelse kring detta fält. Ambitionen var inledningsvis att jämföra handikappidrottare med traditionella idrottare utifrån samma frågeställningar. Då vi fann att vår okunskap om handikappidrott var så stor valde vi att enbart fokusera på handikappidrottares motiv till sitt idrottande och vilken betydelse de tillskriver sitt föreningsidrottande. Vår ursprungsidé finns dock kvar i viss utsträckning då vi utgår ifrån

8

tidigare forskning vilken nästan uteslutande behandlar traditionell idrott. Tanken med detta val är att undersöka huruvida motiven till att idrotta och betydelsen av föreningsidrott skiljer sig beroende på vilka förutsättningar individen har på förhand. En annan avgränsning vi därmed också har gjort är att helt bortse från tidigare forskning vilken behandlar handikappidrott. Detta är gjort med utgångspunkt i att vi vill lyfta blicken från ett perspektiv som, enligt oss, i stor utsträckning fokuserar på svårigheter och rehabilitering. Vi vill istället undersöka huruvida handikappidrottare har andra motiv än traditionella idrottare eller ej och vilken betydelse de tillskriver sitt föreningsidrottande. Detta görs bäst, menar vi, genom att utgå ifrån tidigare forskning vilken har fokus på ickehandikappidrott.

För att klargöra för läsaren vad vi menar när vi talar om individer med ett funktionshinder i föreliggande studie har vi utgått ifrån en av svenska handikappidrottsförbundets tre kategorier gällande handikappidrott, nämligen rörelsehinder. De andra två kategorierna är synskador och

utvecklingsstörning.4 Vår förhoppning är således att denna definition klargör inom vilken

kontext våra informanter är verksamma.

1.5 Disposition

Detta avsnitt är författat för att underlätta läsningen och visa på hur studien är strukturerad. Studien inleds med att vi redogör för våra metodologiska frågor och funderingar. Under detta avsnitt motiverar vi vårt val av metod och diskuterar vad som kännetecknar en kvalitativ forskning med utgångspunkt i att föreliggande studie har en sådan ansats. Vidare får läsaren en inblick i urvalsprocessen och vilka för- respektive nackdelar vår urvalsprocess har. Metodavsnittet avslutas med att forskarrollen diskuteras kring vad som är särskilt viktigt att tänka på som forskare och vilken möjlig påverkan denne har på sitt insamlade empiriska material och hur vi har förhållit oss till detta i vår studie.

Därefter beskriver vi våra teoretiska utgångspunkter vilka till stor del är hämtade från Pierre Bourdieu. Det är habitus, symboliskt kapital och socialt fält. Dessa begrepp redogörs var för sig och förhoppningen är att läsaren ska få en klar bild över hur dessa teoretiska utgångspunkter ska användas och förstås. Vi har även valt att utgå ifrån Lars-Magnus Engströms begrepp investeringsvärde och egenvärde. Detta är gjort för att få en ökad förståelse för vilken betydelse föreningsidrottandet har för individen. Begreppen kan hjälpa

4_{http://www.shif.se LÄST 2009-06-02}

9

oss som forskare att tolka huruvida idrotten ses som en investering för att uppnå något specifikt eller om idrotten i sig själv har ett egenvärde.

Sedan följer vår redogörelse för den tidigare forskning som vi funnit relevant utifrån vår studies syfte och frågeställningar. Den tidigare forskningen presenteras utifrån två teman, där det första temat behandlar vilka motiv individer har uppgett om varför de föreningsidrottar. Det andra temat behandlar idrotten som socialisationsarena. Under dessa två rubriker presenteras de centrala studierna vilka även har haft stort inflytande på utformandet av vår utbildning.

Efter att läsaren har fått en inblick i våra metodologiska överväganden, skapat sig en förståelse för våra teoretiska utgångspunkter och tagit del av den tidigare forskningen följer vår studie. Vår studie har syftet att undersöka vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att välja att börja föreningsidrotta och vilken betydelse de tillskriver sitt föreningsidrottande. Detta syfte fullföljs med hjälp av svaren från våra informanter som vi har fått genom kvalitativa intervjuer vilka i sin tur har analyserats med hjälp av såväl våra teoretiska utgångspunkter som den tidigare forskningen.

2. METOD

Föreliggande examensarbete har en kvalitativ inriktning. Det som utmärker en kvalitativ ansats är att forskaren studerar verkligheten subjektivt och att verkligheten ses som individuellt, kulturellt och socialt konstruerad. Intresset för forskaren är att studera hur människan tolkar och uppfattar den omgivande verkligheten. Centrala begrepp inom en kvalitativ forskningsansats är innebörd, kontext och process. Begreppet innebörd går ut på att forskaren intresserar sig för hur individer upplever, tolkar och strukturerar livet runt omkring sig i samspel med sina tidigare erfarenheter och kunskaper. Kontext innebär att forskaren studerar individer i sina naturliga miljöer och inte i på förhand arrangerade situationer. Begreppet process är viktigare än själva produkten, vilket kan illustreras genom att forskaren snarare intresserar sig för hur olika individer agerar och reflekterar över ting snarare än att mäta hur många av dessa som är av en viss åsikt.5 Kvalitativ forskning handlar således om att visa på ett fenomens utmärkande drag medan kvantitativ forskning handlar om att fastställa

10

mängder. Det innebär att kvalitativ forskning i första hand är nyfiken på ett fenomens innebörd eller mening och att kvantitativ forskning primärt är nyfiken på ett fenomens förekomst eller frekvens.6

Utifrån vårt syfte med att söka förståelse för vilken betydelse idrotten har i våra informanters liv samt att klargöra vilka motiv som ligger bakom valet att föreningsidrotta, menar vi att ett kvalitativt perspektiv är att föredra. Detta eftersom vi vill förstå vilken innebörd idrotten har i dessa individers liv och att studien följaktligen därmed tar sin utgångspunkt i en signifikativ kontext för våra informanter, nämligen föreningsidrotten. Vi är således inte intresserade av att mäta hur många individer som finner föreningsidrotten intressant utan snarare av att belysa processen rörande vissa individers föreningsidrott och vilken betydelse dessa tillskriver denna.

2.1 Kvalitativ intervju som metod

Vi har valt att utföra åtta stycken kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts under perioden 23: e april och 10: e maj 2009. Intervjuerna har gjorts med åtta idrottsutövare i en på förhand given kontext och intervjuerna har pågått i mellan 30-45 minuter.

Detta val har vi gjort med utgångspunkt i Steinar Kvales resonemang om att:

/…/intervjuer är särskilt lämpliga när man vill studera människors syn på meningen hos sina levda liv, beskriva deras upplevelser och självuppfattning, och klargöra och utveckla deras eget

perspektiv på sin livsvärld.7

Centralt i val av metod är huruvida forskaren vill samla in ytlig information från ett stort antal individer eller mer djupgående information från ett mindre antal individer. När forskaren har valt att använda sig av kvalitativa intervjuer strävar denne vanligtvis efter att få ett djup i sitt empiriska material baserat på ett färre antal informanter.8 Eftersom vi är ute efter att skapa förståelse för våra informanters känslor och upplevelser är det nödvändigt för oss att samtala med informanten snarare än att informantens åsikt redovisas med ett fåtal ord. En intervju ger således forskaren en möjlighet att ställa följdfrågor och på så vis få ett större djup i det empiriska materialet.

6

Widerberg, Karin (2002) Kvalitativ forskning i praktiken, s. 15

7

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 100

11

Det finns olika sätt att utforma en intervju på. Jan-Axel Kylén skiljer mellan hårt strukturerade intervjuer där ett antal färdiga frågor ställs som ska besvaras tillräckligt respektive mindre styrda intervjuer där forskaren har ett antal frågeområden som ska avhandlas. Den senare metoden innebär att forskaren först låter informanten tala fritt utifrån en inledande fråga och sedan styr samtalet i den riktning denne anser nödvändig för att få svar på de aktuella frågorna.9 Vi har valt att använda mindre styrda intervjuer vilka har utgått ifrån några på förhand givna teman (Se bilaga 1). Utifrån dessa teman har vi sedan ställt ett par inledande frågor där informanten har fått tala fritt. Utifrån dennes svar har vi sedan styrt intervjun i den riktning vi funnit nödvändig för att kunna fullfölja vårt syfte. Anledningen till att vi valt denna intervjumetod är att det är informanternas åsikter och känslor som är essentiella i denna uppsats och därför ansåg vi det naturligt att intervjusituationen inte var för styrd från början.

Intervjun som metod är fördelaktig att använda då den ger informanterna en möjlighet att tala om sina egna erfarenheter med egna ord och tillåter oftast dem att utveckla sina resonemang. Intervjusituationen möjliggör att oväntad information uppkommer i samtalet vilket oftast inte är fallet vid val av enkätstudier eller hårt strukturerade intervjuer. Intervjun som metod ger också forskaren möjlighet att sätta in empirin i ett sammanhang snarare än att fånga en given statisk situation.10

2.2 Metoddiskussion

Kvale för ett resonemang om hur mycket information forskaren bör delge sin informant när det rör studiens syfte. Han menar att det finns en balansgång mellan att delge informanterna studiens exakta syfte och utelämnande av väsentlig information. Denna balansgång är nödvändig för att kunna ta ställning till huruvida informanterna kommer att ge ärliga svar om ett ämne eller om de styrs i en specifik riktning beroende på studiens syfte.11 Utifrån Kvales resonemang har vi valt att delge våra informanter huvuddragen i vårt syfte, det vill säga, att vi är intresserade av vilka motiv individer anger för att välja att föreningsidrotta som fritidssysselsättning och vilken betydelse dessa tillskriver sitt föreningsidrottande utan att vara för detaljerade.

9

Kylén, Jan-Axel (2004) Att få svar, s. 19

10

Gratton, Chris & Jones, Ian (2004) Research methods for sport studies, s. 142-143

12

Martyn Denscombe beskriver att valet av mötesplats för intervjun är betydelsefullt. Han menar att det är viktigt att hitta en avskild plats där intervjun kan genomföras ostört.12 Våra intervjuer är genomförda på platser vilka våra informanter själva har valt. Detta med utgångspunkt i att de ska känna sig trygga och väl till mods. Detta tillvägagångssätt har inneburit att två av intervjuerna har genomförts hemma hos informanten medan resterande intervjuer har genomförts i FIFH:s lokaler. Detta kan innebära att det förekommer en diskrepans i svaren beroende på att informanterna möjligen känner en ökad trygghet beroende på val av mötesplats. Denna eventuella diskrepans är vi medvetna om och vi kommer att ha med oss denna kunskap i vårt fortsatta analysarbete. Då vi varit två forskare vilka genomfört denna studie har vi båda strävat efter att vara lika delaktiga i hela arbetsprocessen, vilket har medfört att vi ansvarat för fyra intervjuer var. Detta innebär att båda har varit delaktiga vid samtliga åtta intervjutillfällen men att en av oss har ställt frågorna och drivit samtalet framåt medan den andre har fört anteckningar och ställt kompletterande frågor vid behov. Samtliga åtta intervjuer är inspelade på band efter godkännande från informanterna och är i efterhand transkriberade ordagrant för att underlätta analysprocessen. Att transkriberingen skulle ske ordagrant bestämdes gemensamt utifrån Kvales resonemang om att forskaren på förhand bör ha bestämt hur transkriberingen ska genomföras.13 Även arbetet med transkriberingen har delats upp mellan oss båda, vilket innebär att de kan skilja sig åt när det gäller stil och uttryck. Vi anser dock att det inte påverkar innehållet i materialet utan att det fortsatt är våra informanters berättelser som presenteras.

2.3 Urval

2.3.1 Informanter

I vårt urval av informanter har vi använt oss av ett så kallat snöbollsurval. Utgångspunkten är att urvalet består av ett fåtal informanter vilka i sin tur hänvisar vidare till nya informanter som kan tänkas ingå i studien. En fördel med denna urvalsmetod är att antalet informanter kan öka ganska omgående. Vidare finns det ofta ett förtroendekapital uppbyggt från början mellan forskare och ny informant eftersom forskaren har blivit rekommenderad av en tidigare informant. Detta ökar trovärdigheten och kan underlätta intervjusituationen.14 En nackdel som vi ser med detta val av urvalsmetod är att denna försvårar möjligheten att informanterna är

12 Denscombe, Martyn (2000) s.143 13 Kvale, Steinar (1997) s. 147-157 14 _{Denscombe, Martyn (2000) s. 24}

13

representativa för verksamheten/studieobjektet. Detta då informanterna möjligen

rekommenderar individer vilka har liknande åsikter och syn på ting som de själva har och att det således påverkar bredden i materialet i negativ riktning. Detta har vi försökt undvika genom att ta kontakt med FIFH och i samspel med personal ta kontakt med ett fåtal informanter vilka sedan rekommenderat nya tänkbara informanter. En annan aspekt som vi har försökt att ta hänsyn till och något vi funnit önskvärt är att försöka utgå från lika många män som kvinnor i vår studie, det vill säga fyra kvinnor och fyra män. Denna ambition har dock tyvärr visat sig vara svår att genomföra med anledning av ett tämligen svagt intresse bland föreningens medlemmar, vilket resulterat i att fem av informanterna är kvinnor och tre av informanterna är män. Vi finner emellertid inte denna något ojämna fördelning mellan könen problematisk i besvarandet av studiens frågeställningar då det essentiella ligger i att lyfta fram individers motiv till att föreningsidrotta och vilken betydelse dessa tillskriver sitt föreningsidrottande. Vidare har vi även haft som ett krav att hälften av informanterna ska utöva en lagidrott och att hälften ska utöva en individuell idrott. Detta krav motiveras genom att vi vill få en så representativ bild som möjligt utifrån tidsaspekten för studien samt dess omfång. Detta har lett till att våra informanter består av fem kvinnor, varav tre utövar en lagidrott och två en individuell idrott, samt tre män, varav en utövar en lagidrott och två en individuell idrott.

När det rör åldern på våra informanter var vår ursprungsidé att informanterna skulle finnas i ålderspannet 15-20 år. Detta val gjorde vi med utgångspunkt i att den tidigare forskning som behandlar individers motiv till att föreningsidrotta och vilken betydelse individer tillskriver sitt föreningsidrottande till stora delar utgår från barn och ungdomar. Denna åldersindelning fann vi dock ganska snabbt inte var optimal utifrån vårt fokus på idrottande individer med ett funktionshinder eftersom det finns en naturlig förskjutning i ålder till att handikappet ofta uppstår i sen ungdomsålder, vid exempelvis mopedolyckor.15 Då vi fortsatt fann handikappidrott intressant valde vi att bortse från ålder som variabel och så här i efterhand finner vi det ställningstagandet spännande. Detta med utgångspunkt i att det är intressant att se huruvida informanternas motiv till att föreningsidrotta och vilken betydelse dessa tillskriver sitt föreningsidrottande skiljer sig åt beroende på ålder. Detta borgar för ett variationsrikt empiriskt material som kan ge upphov till fortsatta intressanta frågeställningar

14

på fältet. Vi har dock valt att hålla fast vid den tidigare forskning som vi tänkte oss i utgångsläget, då den fortsatt är högst relevant för våra frågeställningar och ambitioner.

2.3.2 Litteratur

Vår ambition med den valda litteraturen har varit att lyfta fram intressant tidigare svensk forskning, vilken behandlar aspekter som rör individers motiv till idrottande och vilken betydelse dessa tillskriver sitt idrottande. En tanke som vi har haft har varit att försöka lyfta fram sådan forskning som varit tongivande under vår utbildning och sedan jämföra den med ett nytt och relativt outforskat område, det vill säga handikappidrott. Det är ett medvetet val att inte presentera tidigare forskning vilken behandlar handikappidrott eftersom vi finner det intressant att undersöka huruvida handikappidrott och traditionell idrott är så skilda till sitt uttryck som det ges sken av i olika sammanhang. Inte minst frånvaron av ett handikapperspektiv under vår utbildning sänder sådana signaler.

2.4 Validitet

Validitet handlar om värdet och relevansen i det insamlade materialet. En central fråga i detta sammanhang är huruvida det material som är insamlat är tillräckligt för att uppfylla syftet med undersökningen. Med andra ord måste forskaren veta att denne verkligen undersöker det som avses att undersökas.16 Då syftet med föreliggande studie är att skapa förståelse för den organiserade förningsidrottens betydelse för individer med ett funktionshinder samt att belysa motiven till att deltaga inom denna verksamhet, finner vi val av kvalitativa intervjuer som metod högst relevant ifråga om det insamlade materialets validitet. Eftersom avsikten är att skapa förståelse för individers självuppfattning inom en specifik idrottslig kontext ger de kvalitativa intervjuerna oss goda möjligheter att ställa följdfrågor vilka främjar en djupgående förståelse för dessa individers livsvärld.

För att öka validiteten i vårt insamlade material har vi använt oss av triangulering vilket innebär att forskaren använder sig av olika metoder för att närma sig ett fenomen. Fördelen med att använda sig av triangulering är att forskaren närmar sig fenomenet utifrån olika perspektiv och på så vis ökar empirins trovärdighet. 17 Mot denna bakgrund har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta handikappidrottare, tidigare forskning som behandlar motiv

16

Davidsson, Bo & Patel, Runa (2003) Forskningsmetodikens grunder, s. 98-99

15

till idrottande och vilken betydelse idrotten har för olika individer samt olika teoretiska begrepp.

2.5 Reliabilitet

Reliabilitet anger tillförlitligheten och säkerheten i svaren. Det kan liknas vid att försöka radera bort slumpfaktorn. För att det valda tillvägagångssättet ska kunna ge tillförlitlig information bör forskaren som genomför undersökningen ha klart för sig vilka metoder som ska användas och på vilket sätt dessa kan tänkas påverka insamlingen av empiri.18 I vår studie har vi använt oss av en färdig intervjuguide baserad på, enligt oss, relevanta teman för att fullfölja vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Då informanterna har fått samma möjlighet att besvara de frågor som ställts anser vi att tillförlitligheten och säkerheten i svaren är godtagbara.

Något som kan minska reliabiliteten i vår studie är det faktum att vi är två stycken som har genomfört intervjuerna och att vi har intervjuat hälften av informanterna var. Detta kan få konsekvensen att vi har haft skilda tillvägagångssätt vad gäller intervjuteknik vilket kan ge något skilda svar från våra informanter.19 Vi är medvetna om denna problematik men anser dock att vårt tillvägagångssätt att utgå från samma intervjuguide inte medför att reliabiliteten påverkas i särskilt negativ riktning.

2.6 Generaliserbarhet

En relevant fråga inom forskning som ofta uppkommer i samband med

intervjuundersökningar är om resultaten är generaliserbara. Till vardags generaliserar människor mer eller mindre per automatik för att kunna förstå och hantera den sociala världen runt omkring sig. Med den egna erfarenheten av en specifik situation eller individ som utgångspunkt, skapar vi oss förväntningar om vad som troligtvis kommer att hända i andra liknande situationer eller i mötet med andra liknande individer. Vetenskaplig kunskap gör också anspråk på generaliserbarhet. Samhällsvetenskapen, har i viss positivistisk anda, haft som ambition att skapa generella lagar för mänskligt beteende. Utifrån ett humanistiskt perspektiv har det dock förhållit sig annorlunda. Här har istället tyngdpunkten legat på att försöka lyfta fram och propagera för det unika i varje situation och att varje fenomen i sin tur

18

Davidsson, Bo & Patel, Runa (2003) s. 98-99

16

således bör bejakas utifrån dess egen struktur och inre logik.20 Utifrån föreliggande studie, där fokus har legat på att belysa ett visst antal individers motiv till idrottande och vilken betydelse dessa tillskriver idrotten, går det inte att generalisera våra resultat. Svaren är dock intressanta för den specifika kontext inom vilken individerna är verksamma och kan vidare fungera som ett analytiskt verktyg för att skapa en ökad förståelse för våra informanters motiv till idrott och vilken betydelse dessa tillskriver sitt idrottande utifrån ett föreningsperspektiv.

2.7 Forskarrollen

Avsnittet om forskarrollen kommer att behandla vad vi som forskare måste fundera över i vårt arbete i förhållande till det empiriska materialet och analysarbetet. Vi kommer således att lyfta fram sådana aspekter som vi finner relevanta för läsaren att vara medveten om.

Fanny Ambjörnsson menar att något som blir extra tydligt när forskaren samlar in material är hur denne som person tydligt påverkar både insamling, material och inte minst analysen av materialet. Ambjörnsson menar att de analyser som studien utmynnar i präglas av forskarens förförståelse, erfarenheter och sociala position. Ambjörnsson skriver även att processen med att identifiera, inkludera och exkludera sociala kollektiv innebär en maktutövning och ett tolkningsföreträde.21 Utifrån vår egen sociala position som ickehandikappade som studerar individer vilka inte har samma förutsättningar och erfarenheter som oss själva, uppstår det en situation som betyder att vi förmodligen har olika förförståelse om hur saker och ting uppfattas och förstås. Detta är inget unikt för en situation mellan ickehandikappade och individer med ett funktionshinder, dock är det essentiellt att vi som forskare har denna aspekt med oss i vårt analysarbete och således hela tiden tar ett steg tillbaka och ser på oss själva och kritiskt granskar våra egna föreställningar och tolkningar av analysmaterialet.

Denscombe talar om att när intervjuer görs ska forskaren vara medveten om

intervjuareffekten. Det innebär att intervjuarens kön, ålder och etniska ursprung kan påverka

hur pass mycket information människor är villiga att ge ut under en intervju. Denscombe menar:

20

Kvale, Steinar (1997) s. 209

17

De intervjuade – och intervjuaren också för den delen – har sina egna preferenser och förutfattade meningar, och dessa har troligtvis en viss inverkan på möjligheterna att utveckla en god relation och tillit under en intervju.22

Intervjuareffekten är mycket viktig att vara medveten om i en studie som tar sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer. Vi menar att det dels handlar om den möjliga laddning det kan innebära att som ickefunktionshindrad intervjua en idrottandes individ med ett funktionshinder om dennes vardag utifrån ett fritidsperspektiv. Det inbegriper flertalet dimensioner vilka vi som forskare hela tiden måste förhålla oss till. Det gäller inte minst att vi säkerligen har olika preferenser vad gäller tillgänglighetsaspekter som kan påverka svaren för exempelvis vilka motiv individen har för att välja att idrotta på sin fritid. Det handlar också om att hela tiden ”brottas” med sina egna fördomar om hur andra uppfattar saker. Inte minst är detta viktigt i en intervjusituation där forskaren inte får ta för givet att den som intervjuas är av samma åsikt i alla avseenden och därför automatiskt förstår vad forskaren är ute efter. Informanten kanske, till och med troligen, uppfattar sin livsvärld på ett annorlunda vis än vad forskaren gör. När det rör intervjuareffekten måste forskaren också vara medveten om att det hela tiden finns en risk att informanten svarar så som den tror att forskaren vill att den ska svara. I en studie likt denna där åldersintervallet pendlar mellan 15-29 år är det högst troligt att vår egen ålder, vi är 27 respektive 29 år gamla, tydligt påverkar vilka svar vi får av våra informanter och vilket maktförhållande som råder. Detta med utgångspunkt i att de informanter vilka är i någorlunda samma ålder som oss möjligen inte känner sig lika granskade eller upplever ett obehag inför att samtala med oss.

Viktiga aspekter att vara medveten om i denna studie är den tydliga maktutövning som sker när vi som forskare tar oss tolkningsföreträdet att presentera en studie som utgår ifrån andra individers livsvärld. Det är därför essentiellt att vi som forskare ibland stannar upp och granskar oss själva i processen för att göra vårt insamlade empiriska material rättvisa. Det är därför på sin plats att redogöra för läsaren att det du läser i föreliggande studie är våra tolkningar och vår analys av det insamlande materialet.

2.8 Forskningsetiska överväganden

Vi har i vår studie tagit hänsyn till och utgått från Vetenskapsrådets riktlinjer för hur god humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning ska bedrivas. Vetenskapsrådet ställer upp

fyra huvudkrav vilka vi hela tiden haft med oss i vår arbetsprocess. Det är viktigt att

22 _{Denscombe, Martyn (2000) s. 138}

18

poängtera att de inte är några absoluta krav utan att de hela tiden ställs mot varandra och mot den forskning som bedrivs. Det inledande kravet är informationskravet vilket innebär att forskaren ska informera deltagarna i undersökningen om studiens syfte och att deras deltagande är frivilligt. Det andra kravet handlar om att ett samtycke ska inhämtas från de som deltar i studien och att informanterna självständigt ska kunna bestämma på vilka villkor de vill medverka och att de när som helst ska kunna avbryta sin medverkan utan att det innebär några negativa konsekvenser för individen. Det tredje kravet kallas konfidentialitetskravet och innebär att uppgifter om deltagarna i studien ska ges största möjliga konfidentialitet och att deras uppgifter ska bevaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan få tillgång till dessa. Det fjärde och sista huvudkravet är nyttjandekravet vilket innebär att det material som samlats in enbart ska användas för det forskningsändamål som är avsett.23

Informationskravet har vi tillgodosett genom att via e-post informera om studiens syfte och i vilket sammanhang vi skulle vilja intervjua vederbörande. Vi har sedan bett informanterna att via e-post bekräfta sitt godkännande för att deltaga i studien och i de fall en muntlig kontakt tagits få godkännandet den vägen. I och med detta förfarande anser vi att vi också har tillgodosett samtyckeskravet. Vi har varit noga med att informera våra informanter om att deltagandet är frivilligt och skulle de ångra sitt deltagande har de kontinuerligt under arbetsprocessens gång haft möjlighet att meddela oss. Konfidentialitetskravet är tillgodosett på så vis att vi som författat studien har haft tillgång till det empiriska materialet och när detta material blev färdigställt har de ljudfiler i form av intervjuer som fanns sparade på datorn raderats. I samråd med våra informanter har vi även beslutat att inte presentera dem vid deras riktiga namn. Detta ställningstagande är gjort för att tillgodose konfidentialitetskravet. Genom deras samtycke och vårt förfaringssätt när der rör det empiriska materialets åtkomst menar vi att vi också tillgodosett konfidentialitetskravet. Det avslutande kravet som rör nyttjandet av materialet har tillgodosetts genom att insamlad empiri enbart kommer att användas för att slutföra föreliggande studie och därefter raderas från datorer och diktafoner.

23

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, s. 5-14

19

3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Vi kommer nu att redogöra för våra teoretiska utgångspunkter vilka vi funnit intressanta att analysera vårt empiriska material utifrån. Avsikten har varit att använda sådana teoretiska begrepp vilka frekvent förekommer i litteraturen för att på så vis tydligt kunna skapa oss en förståelse för vår specifika idrottskontext.

3.1 Bourdieus terminologi

Vi har för avsikt att använda Pierre Bourdieus begrepp habitus, symboliskt kapital och socialt

fält för att förstå våra informanters val av att föreningsidrotta och vilken betydelse de

tillskriver sitt föreningsidrottande. Av den anledningen kommer vi nedan att redogöra för de tre centrala begreppen. Vi kommer att beskriva begreppen var för sig för att läsaren tydligt ska kunna få en förståelse för dess innebörd. Det är dock inte förrän när begreppen används tillsammans som de blir meningsfulla och ger en förståelse för den givna problematik som studeras.

3.1.1 Habitus

Habitus är ett begrepp vilket används analytiskt för att skapa en förståelse för varför individer anser att vissa preferenser är självklara utifrån vitt skilda variabler såsom val av möbler eller val av fritidsaktivitet. Det är format utifrån individens upplevda erfarenheter och skapar en distinktion mellan olika individer och sociala fält.24 Pierre Bourdieu beskriver habitus som ett:

/…/system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Dessa system av dispositioner är resultatet av sociala erfarenheter, kollektiva minnen, sätt att röra sig och tänka som ristats in i människors kroppar och sinnen.25

Det är därför möjligt att säga att en individs habitus bestämmer vilka sociala fält en individ väljer att positionera sig inom samt hur de agerar, tänker och värderar inom detta specifika fält.26 Habitus är därmed ingen fasad utan något som är djupt förankrat i individen och definierar vad som känns rätt och rimligt för individen när det gäller att positionera sig i samhället och gentemot andra. Vidare är det essentiellt att poängtera att individer vilka har, objektivt sett, likartade livsmiljöer och erfarenheter möjliggör att det går att diskutera deras

24

Engström, Lars-Magnus (2006) s. 43

25

Broady, Donald (1997) Sociologi och epistemologi, s. 225

20

habitus på gruppnivå trots att varje individ har ett enskilt format habitus. Detta innebär att vad som kan förstås utifrån individers preferenser vad gäller val av fritidsaktivitet och vilken betydelse de tillskriver denna i sin tur kan avläsas på gruppnivå.27

Det uppstår möjligen en risk hos läsaren att ovanstående resonemang är väl deterministiskt och att individers val av praktik och positionering skulle gå att förutsäga utifrån givna livsvillkor. Bourdieu är dock i allra högsta grad medveten om individers fria vilja och individers förmåga till ett aktivt handlande. Han menar att individen är inte enbart beroende av givna parametrar när det rör livsvillkor utan det är i mötet mellan individers habitus och aktuellt utbud som handlingar utformas. Dock menar Bourdieu att individens givna livsvillkor är en tydlig och viktig aspekt av formandet av habitus.28

3.1.2 Symboliskt kapital

Individers olika status och makt på ett socialt fält kan förstås utifrån deras kapitaltillgångar vilka enbart kan förstås och relateras till det sociala fält där en individ söker bekräftelse av andra. Essentiellt är att vad som anses vara en kapitaltillgång på ett fält inte nödvändigtvis tillskrivs som en tillgång inom ett annat fält.29 Symboliskt kapital nämns som det mest grundläggande begreppet i Bourdieus terminologi. Symboliskt kapital kan förstås som att vissa förhållanden inom ett specifikt fält tillskrivs som eftersträvansvärda. Vilka förhållanden som uppnår denna aktning bestäms inte enskilt av individerna utan avläses på gruppnivå inom det specifika fältet. Därmed kan symboliskt kapital förstås som det sociala grupper identifierar som värdefullt och som tillskrivs ett värde.30

Ovanstående visar på att symboliskt kapital är ett relationellt begrepp. Det handlar uteslutande om relationer mellan individers, gruppers och institutioners tillgångar och egenskaper samt preferenserna hos dem vilka ska uppfatta och värdera dessa tillgångar och egenskaper. Essentiellt i diskussionen är värde och detta värde kan enbart skapas i relationer mellan sociala agenter.31 27 Engström, Lars-Magnus (2006) s. 44 28 _{Broady, Donald (1997) s. 230} 29 Engström, Lars-Magnus (2006) s. 45 30 Broady, Donald (1997) s. 169 31 _{Ibid. s. 170}

21

3.1.3 Socialt fält

Ett socialt fält avser när en specifik grupp individer och institutioner strider om gemensamma intressen. Ett fält är därmed ett system vilket innehåller individer och institutioner med unika egenskaper vilka värdesätter och strider om vissa specifika kapitaltillgångar. Att definiera ett fält innebär att fältet är relativt autonomt och äger sin egen specifika logik. Ett socialt fält riktar sökarljuset mot ett system av relationer mellan positioner. En position på fältet förstås enbart i relation till andra positioner på samma fält.32

Denna strid som pågår om positioner och intressen på fältet innebär samtidigt att individerna är överens om den diskurs som råder på fältet, vilken är värd att sträva efter att erkänna som värdefull. Det är den gemensamma strävan som skapar det specifika fältet. De individer som verkar på fältet bidrar till att reproducera vissa kapitaltillgångar som eftersträvansvärda då de producerar tron på dess värde. De vilka söker inträde på fältet måste därför erkänna dessa kapitaltillgångar som värdefulla för att kunna positionera sig och därigenom själva bli bärare av ett symboliskt kapital.33

3.2 Investeringsvärde och egenvärde

Ett idrottsutövande i en och samma idrott kan för individer ha olika motiv och innebörd. Beroende på om individen deltar i idrottsutövandet med ambitionen att utvecklas och bli bättre eller enbart för idrottandets skull skapas olika värden för de enskilda individerna.34 Dessa värden kan förstås utifrån Lars-Magnus Engströms begrepp investeringsvärde och egenvärde. De motiv individen uttrycker som skäl för att föreningsidrotta är givetvis beroende av vilken kontext vederbörande finns inom och vad som förväntas av individen att uttrycka som motiv för sitt föreningsidrottande. Det innebär att motiven och synen på att idrotta starkt är knutet till individens habitus. Val av fysisk aktivitet och de skäl som individen anger för att utöva aktiviteten känns ofta självklart och naturligt. Anledningen till detta ställningstagande kan dock vara dolt, men förstås utifrån individens habitus, och sänder tydliga signaler till omgivningen om individens livsstil och smak.35

Investeringsvärdehandlar om att betydelsen av idrottandet är ett medel för uppnå något större än att bara deltaga. Det kan illustreras genom att individer idrottar för att investera i en

32 _{Broady, Donald (1997) s. 266- 270} 33

Bourdieu, Pierre (1997) Kultur och kritik s. 129-130

34

Engström, Lars-Magnus (2006) s. 36

22

förbättrad hälsa eller för att nå idrottsliga framgångar. Värdet av idrottandet är själva syftet med verksamheten och den fysiska ansträngningen ses som en investering för att nå ett utsatt mål. Relaterat till föreningsidrott kan den tävlingsorienterade verksamheten tydligt ge uttryck för ett tänkande kring att idrotten kan ses som en investering för att nå uppsatta mål. Deltagande i föreningsidrotten innebär för vissa individer att de ser hård träning under flera år som en investering för att bli framgångsrika idrottare. Det är resultaten av träningen som räknas och inte träningen i sig.36

Egenvärde innebär att föreningsidrottande kan ha ett värde i sig. Det rör sig inte om att

idrottandet ses som ett medel för att uppnå något annat utan den spänning, glädje, eller avkoppling som idrottandet ger är motiv nog för att deltaga. Egenvärdet finner sig inte till rätta inom den tävlingslogik som betonar rangordning och selektering utan är istället värdefull i en kontext som framhäver kamp och lek på lika villkor. Betonas egenvärdet, är ofta leken i förgrunden och aktiviteten utformas av de som för tillfället deltar. Individen idrottar därmed inte för att det ska leda fram till något annat än det för stunden lustfyllda37

4. TIDIGARE FORSKNING

Nedanstående avsnitt kommer att behandla relevant tidigare svensk forskning som rör motiv för att föreningsidrotta samt vilken betydelse föreningsidrott har för individers positionering i samhället. Vidare kommer vi även att belysa hur forskningen beskriver idrotten som socialisationsarena. Avsikten är att få en förståelse för i vilken kontext vårt empiriska material ska ses och förstås.

4.1 Motiv till idrottande

Per Nilsson beskriver i boken Fritid i skilda världar att individers val av fritidssysselsättning inte sker av en slump. Han menar att individers sociala position avgör hur individen uppfattar sig själv och vilka sociala fält som är attraktiva att positionera sig på. Detta sker utifrån individens livsvillkor och stipuleras genom olika diskurser i samhället. Detta möte mellan social position och socialt producerade aktiviteter på olika sociala fält skapar individens identitet. Identiteten är därför såväl stabil som föränderlig i meningen att individens val av

36

Engström, Lars-Magnus (2006) s. 38-39

23

positionering på olika sociala fält skapar en förståelse för individens identitet i ett givet

sammanhang.38

I takt med att fritiden har fått en ökad betydelse för individers fysiska rörelse så har val av fritidssysselsättning kommit att spela en allt större roll i individers liv. Valet av fritidssysselsättning är en stor del av människors livsstil och skapar nya möjligheter att positionera sig gentemot andra individer. Detta leder till att valet av fritidssysselsättning blir en viktig arena för skapandet av identitet.39 Detta medför att idrottsliga aktiviteter utgör en egen kulturform som kan förstås utifrån dess principer för handling och meningsskapande. Individens habitus är då avgörande för om denne väljer att deltaga i denna aktivitet eftersom varje aktivitet innefattar givna kollektiva värderingar och beteenden som anses självklara.40 Det val individen då gör signalerar tydligt tillhörighet respektive avståndstagande gentemot andra. Fritidssysselsättningen ifråga om olika idrotts- och motionsformer blir därför av stor betydelse i skapandet av en livsstil.41

Ovanstående stipulerar att valet att ägna sig åt en fritidssysselsättning är en del i skapandet av en identitet. Vilket val individen gör är beroende av dennes habitus. Detta får konsekvenser för vilket socialt fält individen positionerar sig på och vilket symboliskt kapital som erkänns som eftersträvansvärt.

Mats Trondman diskuterar ambivalensen på synen om varför ungdomar föreningsidrottar. Han uttrycker det som:

/…/spänningsfältet mellan att se deltagandet i föreningsidrotten som något å ena sidan fritt valt och subjektivt, å andra sidan som något villkorsbestämt och objektivt.42

Mot denna bakgrund att det råder ett spänningsfält mellan att se föreningsidrottandet som något villkorsbestämt och ett fritt val har vi för avsikt att lyfta fram olika motiv till att föreningsidrotta som individerna själva gett uttryck för, vilket finns beskrivit i den forskning vi tagit del av.

38

Nilsson, Per (1998) Fritid i skilda världar, s. 153

39 _{Engström, Lars-Magnus (2006) s. 11} 40 Ibid. s.37 41 Ibid. s. 47 42 _{Trondman, Mats (2005) s. 203}

24

Trondman listar fyra olika motiv för föreningsidrottande. Dessa kallar han rekreationsmål,

toppelitmål, hemortselitmål och brist på alternativ. Rekreationsmål innebär att

föreningsidrotta därför att det är roligt. Toppelitmål innebär att individen har som ambition med sitt föreningsidrottande att bli internationellt/nationellt erkänd. Hemortselitmål avser att individen har som ambition med sitt föreningsidrottande att bli bäst i den egna regionen, orten eller träningsgruppen. Det fjärde och sista motivet innebär att vederbörande föreningsidrottar då det saknas alternativa fritidsysselsättningar. I Trondmans studie framkommer att rekreationsmålet är det klart dominerande motivet för att föreningsidrotta. Vidare menar 25 procent att de föreningsidrottar för att bli bäst i sin idrott. Knappt en femtedel av ungdomarna menar att motivet är att bli bäst i närområdet och endast tre procent menar att de föreningsidrottar då det saknas alternativ.43

Dessa olika motiv som de unga uttrycker med sitt föreningsidrottande menar vi väcker intressanta frågor om hur de värderar betydelsen av och vilken status idrotten har i de ungas liv. I den undersökning som Trondman har genomfört tilldelar 58 procent av de tillfrågade ungdomarna idrotten ganska eller mycket stor betydelse i deras liv. Vidare är det 20 procent som upplever att idrotten har en ganska liten eller ingen betydelse alls i deras liv.44

Jesper Thiborg har i sin kvantitativa enkätstudie Fotbollsspelares moral studerat fotbollsspelares motiv till att föreningsidrotta och de värden som framställs som centrala till att deltaga inom föreningsidrotten är att ha kul, hälsoaspekter och kamratanda. Thiborg menar att anledningen till att dessa motiv framträder som essentiella är att idrottarnas föräldrar stöttade och uppmuntrade föreningsdeltagandet vid tidig ålder och införlivade på så sätt vissa specifika motiv som centrala inom föreningsidrottandet.45

Håkan Larsson har studerat manliga och kvinnliga friidrottare och deras syn på sitt föreningsidrottande. I Larssons avhandling Iscensättningen av kön i idrott framkommer att det vanligaste motivet till att idrotta är att individen vill bli framgångsrik i sitt idrottande. Hans informanter betonar starkt vikten av ”att vilja bli bra” och ”att prestera bra”. Att föreningsidrotta ses vidare som en rationell, seriös och prestationsinriktad träning för att nå uppsatta mål.46 43 _{Trondman, Mats (2005) s. 47} 44 Ibid. s. 32 45

Thiborg, Jesper (2005) Fotbollsspelares moral, s. 8

25

Larssons resultat stämmer inte överens med hur Thiborg formulerar det vanligaste motivet till att föreningsidrotta vilket vi finner intressant. Larsson utvecklar sitt resonemang i sin avhandling där han problematiserar kvantitativa studiers resultat där rolighetsaspekten framkommer som det vanligaste motivet, vilket synliggörs i Thiborgs artikel. Larsson menar att rolighetsaspekten som motiv för idrottande i form av att det är ”kul” tydligt är kopplat till att prestera bra och utvecklas inom sin idrott och att begreppet ”kul” därmed är abstrakt och att det i kvantitativa studier inte framkommer vad som avses. Larsson menar att det roliga oftast är förknippat med någon form av prestationsutveckling eller tävlingsmässiga framgångar.47

Föräldrarnas egen idrottsbakgrund lyfts fram som en väsentlig faktor när det rör ungdomarnas idrottsutövande i Staffan Karps avhandling Barn, föräldrar och idrott. I avhandlingen framkommer det att nästan alla föräldrarna som deltagit i studien hade en mycket positiv grundinställning till idrott. Denna positiva syn på idrotten kunde i många fall förklaras genom ett eget aktivt idrottsutövande som ung eller ett allmänt intresse för idrott vilket även agerade som en motivering till barnens eget föreningsidrottande.48

4.2 Idrotten som socialisationsarena

Idrotten som socialisationsarena är ett vanligt förekommande område inom idrottsforskning och vi har för avsikt att redogöra för några centrala studier.

Karin Redelius har studerat hur barn och ungdomar via idrotten och dess ledare medvetet och omedvetet socialiseras till att uppfatta vissa kunskaper, normer och värderingar som självklara.49 Centralt i studien var premierandet av ett skötsamhetsideal, vilket innebär att passa tider, lyda direktiv, underkasta sig kollektivet, prestera sitt bästa och vara behärskad.50

Vidare menar Redelius att unga inom föreningsidrotten fostras till att acceptera rangordning, utslagning, att jämföra sig med andra och att prestationen är avgörande för att få deltaga. Redelius drar slutsatsen att det knappast är tänkbart att unga har roligt och finner sitt

47 _{Larsson, Håkan (2001) s. 43} 48

Karp, Staffan (2000) Barn, föräldrar och idrott, s. 240-241

49

Redelius, Karin (2002) s. 13

26

föreningsidrottande glädjefyllt om de aldrig lyckas prestera bra. Glädje inom föreningsidrotten är alltså nära relaterat till vinst och prestation.51

Håkan Larsson visar i sin avhandling att centralt inom föreningsidrotten är vikten av att regelbundet träna och satsa på sin idrott istället för att bara ”lattja” och ha kul. Det uppfattas som en självklarhet för ungdomarna att efterhand som de utvecklas och når en viss färdighet vill börja tävla och jämföra sig med andra.52

Jesper Fundberg visar i sin avhandling Kom igen gubbar! på idrottens betydelse för ungdomars fostran. Då många ungdomar spenderar en avsevärd tid i sin förening utvecklas de och formas i det sociala samspelet mellan föreningens verksamhet och den kultur och värderingar som såväl utövarna som ledarna ger uttryck för.53 Fundberg uttrycker att tävlandet blir en morot för att träna och innehar således en större betydelse i de ungas föreningsidrottande jämfört med träningsmomentet. Det ägnas en avsevärd tid åt att tala om resultat och det finns en distinktion i synen på träning kontra match. Matchen vill ungdomarna deltaga i medan träningen i större utsträckning ses som ett tvång, inte minst för att få möjlighet att deltaga i matchen.54

Intressant för vår studie är även att studera i vilken utsträckning individerna anser sig kunna påverka sitt föreningsidrottande. Det är därför intressant att ta del av Mats Trondmans studie som visar att drygt 80 procent av unga föreningsidrottare inte anser sig ha ett stort inflytande över sitt föreningsidrottande. Vidare framkommer det dock att nästan 60 procent anser att rådande förhållande är tillfredsställande. Trondman konkluderar därför att även om unga föreningsidrottare upplever en låg grad av inflytande över sitt föreningsidrottande är de överlag nöjda med situationen.55 Med utgångspunkt i Trondmans resonemang menar Tomas Peterson att många ungdomar ser på sitt idrottsutövande på ett specifikt vis, vilket är att de är där för att idrotta och ha roligt och att de således trivs bra med att andra organiserar och utformar verksamheten.56

Några avslutande reflektioner om idrotten som socialisationsarena som Peterson ger uttryck för i sin utvärdering av det statliga idrottsstödet är först och främst att föreningsidrotten har en

51

Redelius, Karin (2002) s. 201

52

Larsson, Håkan (2001) s. 43

53 _{SOU 2008:59 Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten s. 216-217} 54

Fundberg, Jesper (2003) Kom igen, gubbar! s. 94

55

Trondman, Mats (2005) s. 78

27

oerhört stark ställning i ungas liv.57 Det verkar stämma väl överens med fritidens betydelse för ungdomars identitetsskapande och där idrotten blir en viktig arena för social positionering.58 Vidare ser Peterson att det finns yttre samhälleliga faktorer såsom exempelvis kön, socioekonomi, familjeförhållanden och utbildning som styr de ungas val att idrotta och i vilka former.59

5. RESULTAT- OCH ANALYSREDOVISNING

Nu följer vår studie vilken är upplagd på så vis att resultat och analys varvas för att läsaren ska få ett tydligare helhetsperspektiv och för att vi finner det mer intressant om det presenterade materialet analyseras omgående.

Studiens syfte är att förstå vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att välja att föreningsidrotta som fritidsysselsättning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Studiens upplägg är att vi inledningsvis kommer att diskutera vilka motiv våra informanter angett när det gäller valet att föreningsidrotta för att sedan diskutera vilken betydelse våra informanter tillskriver sitt föreningsidrottande. Den givna idrottskontext vi har valt är individer med ett funktionshinder som är medlemmar i FIFH. Det är åtta informanters svar som ligger till grund för studiens resultat och analys, varav fem är kvinnor och tre är män. Fyra informanter sysslar med en individuell idrott och fyra informanter deltar i en lagidrott. Vidare är hälften av våra informanter inom åldersspannet 22 – 29 år och den andra hälften inom åldersspannet 15 – 18 år. Samtliga av informanterna har varit verksamma inom FIFH i flera år (För ytterligare info se Bilaga 2).

5.1 Motiv till val att föreningsidrotta

Inledningsvis kommer vi att diskutera vilka motiv som våra informanter angav till varför de valt att deltaga inom den organiserade föreningsidrotten på sin fritid och försöka förstå det utifrån våra teoretiska begrepp. Vi kommer även att relatera dessa motiv till tidigare forskning om individers, utan ett funktionshinder, motiv till att föreningsidrotta.

57

SOU 2008:59. s. 235

58

Se bl.a. Nilsson, Per (1998) s. 153 & Engström, Lars-Magnus (2006) s. 11, 37, 47

28

5.1.1 Det sociala nätverkets betydelse

En stor bidragande orsak och betydelse till att våra informanter har valt att ta steget in i föreningsidrotten på sin fritid är föräldrar, släktingar och vänner. Det framkommer ganska omgående i flertalet av intervjuerna att det finns betydelsefulla individer i deras närhet som har fått dem intresserade av att idrotta och att ta steget in i den organiserade föreningsidrotten. För en av informanterna var det till och med föräldrarna som tog steget in i föreningsidrotten åt honom:

Jag vet inte, jag tror mina föräldrar kollade runt bara, för jag hade inget att göra, så hittade dom elhockeyn.. Så testade jag och tyckte det var jätteroligt liksom. [Johan 15 år, elhockey]

Svaret att det var föräldrarna som valde vad informanten skulle göra på sin fritid återkom inte så tydligt i de övriga informanternas berättelser men i nästan alla intervjuerna återkommer informanterna till någon närstående person vilken, eller vilka, ryms inom kategorierna föräldrar, släkt och vänner.

Det var väl nog min morbror, så ända sen man var liten så har man ju tittat på fotboll och så har jag blivit intresserad och då har jag ju känt att jag också vill ha något att syssla med och verkligen ha någonting att göra. Och då fick jag basketen, får jag välja mellan basket och handboll så är handboll mer likt fotboll, men just då så fanns inte handbollen så då fick det bli basketen. Så det är väl den största anledningen tror jag. Just att det egentligen var så det började. Jag har alltid gillat fotboll så ville jag själv börja prestera och försöka hitta en sport som passade mig. Jag höll på med en massa sporter, kälkhockey, golf och simning, så nästan alla sporter, just mest för att komma på vad som passade mig bäst. [Lotta 23 år, basket]

Det var nog min pappa, som är gammal pingisspelare och även fotbollstränare, eller va/…/ jag är uppfödd i en riktig idrottsfamilj. Jag har väl haft fördelen därifrån, som kanske många andra inte har. Och speciellt om man har en funktionsnedsättning så är det otroligt viktigt och, ännu viktigare att röra på sig liksom. Och har man då inte föräldrar som kanske pushar en till det så kan det vara svårt att ta steget själv. Blir man befriad från skolidrotten så är det ju ännu svårare sen och så att gå in i en förening plötsligt och försöka idrotta när man inte har gjort det på länge.

[Zara 29 år, bordtennis]

Alltså, jag har ju alltid varit idrottsintresserad, tokig. Och det började väl att man tittade på TV, eller ja, tittade på TV. Sen började man sparka boll på gården med sina grannar när man var 5-6 år. Det är väl alltså, det kan ju främst vara TV:n, men jag tror även att kompisar påverkade mig lite, när man var ute och spelade boll. Att det såg roligt ut. Sen kom man ut, och det var det man

29

höll på med. Så det var ju det man hade gemensamt. Det var sportintresset. Det känns så, sen tror jag lite att jag är född med det för jag har alltid varit sporttokig, och speciellt när jag var mindre kunde jag se på allt från ishockey till tennis, fotboll VM EM i vad som helst, jag satt alltid klistrad. [Andreas 18 år, bordtennis]

Jag har ju alltid hållit på med någonting, jag kommer ju från en idrottsfamilj, hockey då framförallt, min bror spelar hockey och pappa tränar hockey, och mamma hon bara gillar idrott liksom, hon håller inte på med något, men allmänt intresserad liksom [Jenny 15 år, bordtennis]

Det framkommer även en bild av kamraternas påverkan för informanterna ifråga om att börja föreningsidrotta, inte minst det faktum att det många av vederbörande gör spontant på sin fritid får betydelse för i vilken utsträckning de väljer att delta i en organiserad föreningsaktivitet.

Det var i grundskolan när jag gick på X (egen kommentar) när jag, jag har alltid varit intresserad av idrott och så och så spelade jag innebandy på fritiden och så. Och allt spelande med kompisar gjorde att jag sökte mig till en förening. [Cecilia 22 år, elhockey]

Det var jag och min kompis som började här, vi bara testade och vi tyckte det var kul, så fortsatte vi och det är rätt mycket därför. [Jenny 15 år, bordtennis]

Lars-Magnus Engström stipulerar att idrottsliga aktiviteter utgör en egen kulturform vilken kan förstås utifrån dess principer för handling och meningsskapande.60 Denna slutsats tillsammans med Bourdieus definition om vad ett socialt fält är, ett system vilket innehåller individer och institutioner med unika egenskaper vilka värdesätter och strider om specifika kapitaltillgångar,61 gör att vi definierar föreningsidrott som ett socialt fält i Bourdieus andemening. Vi ser föreningsidrott som ett autonomt fält där de individer som finns på fältet uppskattar liknande värderingar och eftersträvar att uppnå vissa specifika egenskaper för att få ett erkännande bland likasinnade. Det som dock är i blickfånget för tillfället är vad det är som gör att våra informanter har valt att föreningsidrotta på sin fritid, alltså vilka bakomliggande orsaker som har fått våra informanter att ta steget in på det sociala fältet föreningsidrott.

Den forskning som vi har tagit del av när det rör icke funktionshindrades motiv till att föreningsidrotta lyfter fram föräldrarna som en betydelsefull faktor för individernas val att

60

Engström, Lars-Magnus (2006) s. 37