Patienters upplevelser av information inför en koloskopiundersökning

PATIENTERS UPPLEVELSER

AV INFORMATION INFÖR

KOLOSKOPIUNDERSÖKNING

EN INTERVJUSTUDIE

MALIN JÖNSSON

VERONICA HANSSON

Examensarbete Malmö Högskola

1052OV Hälsa och Samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

PATIENTERS UPPLEVELSER

AV INFORMATION INFÖR

KOLOSKOPIUNDERSÖKNING

EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE

MALIN JÖNSSON

VERONICA HANSSON

Jönsson, M & Hansson, V. Patientens upplevelse av information inför en

koloskopiundersökning. En empirisk intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad

15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde

omvårdnad, 2008.

Patientinformation är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Det är av betydelse att ge lämplig och förståelig information inför en undersökning, allt för att få en lugn och förberedd patient. Det är viktigt att kunna anpassa

informationen till varje patients behov. Syftet var att lyfta fram patienters upplevelser av information av vårdpersonal inför en koloskopiundersökning. Frågeställningar; Hur upplever patienten informationen som ges innan en koloskopiundersökning? Vad önskar patienten att få för information innan en koloskopiundersökning? Metoden utgick ifrån analys av materialet med en fenomenografisk ansats för att ta reda på skilda upplevelser av ett fenomen. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med patienter som hade genomgått en koloskopiundersökning. Resultatet visade att majoriteten av patienterna var nöjda med informationen som gavs inför en koloskopiundersökning. Några patienter hade synpunkter och önskade att få mer information om till exempel hur undersökningen gick till och vilka instrument som användes.

PATIENTS PERCEPTIONS OF

INFORMATION BEFORE

COLONOSCOPY

AN INTERVIEW STUDY

MALIN JÖNSSON

VERONICA HANSSON

Jönsson, M & Hansson, V. Patient perception of information before a

colonoscopy. An empirical interview study. Degree project 15 Credit points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.

Patient information is an important part in the daily work for nurses. It is essential to give proper and understandable information before a medical examination to get a calm and prepared patient. It is important to adapt the information to every patients need. The aim of this study was to highlight the patients’ perceptions of information given by medical staff before a colonoscopy. The questions at issues were; What is the patient perception of information before a colonoscopy? What information would patient like to have before a colonoscopy? A fenomenographic method was used to find out different perceptions of a phenomenon. Six semi structured interviews were carried out with patients who had undergone a

colonoscopy. The result of the study showed that the majority of the patients were satisfied with the given information before a colonoscopy. Some had points of view and wished to get more information for example how the medical

examination happened and what instruments that was used.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 6

BAKGRUND 6

Information 6

Muntlig information till patienten 7 Skriftlig information till patienten 7

Tidigare forskning 8

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9

METOD 9 Fenomenografi 9 Urval 10 Inklusionskriterier 10 Urvalsprocessen 10 Etiska överväganden 10 Datainsamling 11 Dataanalys 11 RESULTAT 12

Upplevelse av information i samband med kännedom att en 12 koloskopiundersökning skulle utföras

Nöjd med informationen 12 Otillräcklig information 12 Kommer inte ihåg 13 Upplevelse av information om förberedelser inför en 13 koloskopiundersökning

Nöjd med informationen 13 Otillräcklig information 13 Upplevelse av information samma dag som en 14 koloskopiundersökning skulle utföras

Nöjd med informationen 14 Otillräcklig information 14 Inte fått någon information 14 Önskningar om information i samband med kännedom 15 att en koloskopiundersökning skulle utföras

Inga önskemål 15

Önskan om mer information 15 Önskningar om information av förberedelser innan en 15 koloskopiundersökning

Önskan om mer information om kostupplägg 15 Önskan om mer information om lugnande 16 mediciners effekter

Önskningar om information samma dag som en 16 koloskopiundersökning skulle utföras

Önskan om repetition 16 Önskan om genomgång av instrument 16 Bifynd 16

Rutin och bemötande 16 Information efter koloskopiundersökningen 17 Sammanfattning av resultatet 17 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Urval 18 Datainsamling 19 Dataanalysmetod 20 Resultatdiskussion 20 Patienternas upplevelse av information 20 Patienternas önskningar om information 21

Bifynd 22

Framtida forskning 22

FÖRSLAG TILL IMPLEMENTERING 23

REFERENSER 24

BILAGOR 26

Bilaga 1: Informationsbrev till patienten 27 Bilaga 2: Intervjumall 29

INLEDNING

Denna studie handlar om information inför koloskopiundersökning1. Studien är skriven ur patientperspektiv.

Ur vårt perspektiv som sjuksköterskestuderande tycker vi att det är viktigt för patienten att få tillräcklig information om koloskopiundersökningen och att han eller hon känner sig lugn och väl förberedd inför undersökningen.

Patientinformation används som en vardaglig del i sjuksköterskans yrke och det kan alltid bli bättre. Som sjuksköterskestuderande kan vi relatera detta till vårt syfte där vi har patientinformation som huvudinriktning. Mycket av informationen anser vi ges med rutin, det kanske inte alltid tänks på var, när och hur

informationen ges. Det är viktigt att ge individuell anpassad information till patienten, se han eller hon som en unik individ samt att inte falla in i mönstret att alla patienter har samma informationsbehov.

En koloskopiundersökning kräver dagar av förberedelser både fysiskt och

psykiskt, i form av begränsande matintag, laxering samt en mental inställning att en undersökning kommer att ske i ett av individens privata område.

Det har inte forskats om patientens upplevelse av informationen som getts av vårdpersonal inför en koloskopiundersökning. Endast hur olika typer av information påverkar bland annat patientens oro, kunskap och tillfredställelse (Walker, 2007, Eberhardt et al, 2006 och Pearson et al, 2005).

BAKGRUND

En patient som ska genomgå en koloskopiundersökningbehöver information om vad undersökningen innebär och hur det kommer att kännas. Många upplever undersökningen som obehaglig och smärtsam. Det är därför mycket viktigt att patienten i förväg är insatt i de olika delarna som undersökningen innebär (Almås, 2002).

Information

Information innebär att någon får kännedom om någonting. Informationen kan ses som en nödvändig men inte som en tillräcklig förutsättning för kunskap.

Information kan uppfattas som en viss mängd fakta eller upplysningar, detta syftar på själva meddelandet och innehållet som förmedlas. Det finns två olika typer av information, subjektiv och objektiv. Den subjektiva informationen syftar till att övertala eller påverka mottagaren. Den objektiva informationen har krav på sig att vara saklig, till exempel nyhetsförmedling. All information påverkar mottagaren på något sätt och informationen kan uppfattas som ett resultat av ett meddelande (Nationalencyklopedins hemsida, 2008-05-02). Informationsutbytet mellan människor är starkt ensidigt, sändaren dominerar helt över mottagaren, som en

1 _{Lundh (2005) beskriver koloskopi som en metod att via ändtarmen granska tjocktarmen i hela}

process där mottagarens möjligheter att värja sig mot påverkan är mycket små (Hård af Segerstad, 2002)

Holm (1970) definierar begreppet information som:

”Information är kunskaper som i huvudsak förmedlas tillsammans med kvalitativa begrepp och idéer. /…/ Information kan inte

behandlas maskinellt så lätt som data. Informationen innefattar ofta data. /…/ Data hanteras relativt lätt; information bereder större svårigheter i detta avseende.” (s 25)

Muntlig information till patienten

Patientinformation är en förutsättning för att patienten ska kunna utöva sin självbestämmanderätt, då patienten måste få veta vad det är han eller hon ska ta ställning till. Att erhålla information underlättar för patienten att känna kontroll över sin tillvaro. Den patient som upplever sig vara oinformerad känner sig förmodligen inte respekterad. En välinformerad patient utgör många gånger en mer motiverad samarbetspartner i vården med ökade möjligheter till framgångsrik behandling. Informationen måste förmedlas på ett sådant sätt att patienten kan tillgodogöra sig den. En bra idé kan vara att komplettera de muntliga uppgifterna med skriftlig information, som patienten kan gå tillbaka till (Rynning, 1996).

Beck-Friis (1996) menar att den som har kunskapen och resurserna har alltid skyldigheten att informera patienten med respekt. Dålig eller ofullständig

information kan skapa spekulationer hos patienten. Att kunna erbjudas tillräckligt med tid är en betydelsefull faktor för att undvika informationsproblem.

Enligt Beck-Friis (a a) kan ord användas på olika sätt, intellektuellt och

emotionellt. Vi är beroende av ord i vår kommunikation och information. Beck-Friis (a a) menar att information kan ges på varierande sätt beroende på patientens situation.

Enligt Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) har vårdpersonalen ansvaret att se till att en patient ges individuellt anpassad

information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.

Enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) har sjuksköterskan ett arbetsområde, omvårdnadens teori och praktik, vilket bland annat innehåller ett kapitel om bemötande och information. Sjuksköterskan ska ha förmåga att kommunicera med och informera patienter på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. Sjuksköterskan ska se till att patienten förstått den information som getts och se efter informationsbehov hos patienten om han eller hon inte uttrycker detta själv (a a).

Skriftlig information till patienten

Den skriftliga informationen som endoskopiavdelningen på UMAS ger ut till patienterna som ska genomgå en koloskopiundersökning består av en

informationsbroschyr från läkemedelsföretaget Astra Zeneca (2007) och ett informationsblad från avdelningen med förberedelser inför

Informationsbroschyren tar upp vad koloskopi är, hur undersökningen går till, förberedelser med patientens egna mediciner, vad som sker när en förändring eller polyp upptäcks, vad som händer efter undersökningen, vilka komplikationer som kan uppstå samt hur patienten får ta del av undersökningsresultatet (Astra Zeneca, 2007)

Informationsbladet med förberedelser beskriver hur laxeringsmedlet skall

användas, beroende på om undersökningen görs på morgonen, förmiddagen eller eftermiddagen. Informationen innehåller även vad patienten bör och inte bör äta dagarna före undersökningen och eventuellt vilka mediciner som skall sättas ut innan undersökningen (Endoskopiavdelningen UMAS).

Ska undersökningen göras på morgonen dricker patienten två liter laxeringsmedel under en timme vid två tillfällen kvällen före undersökningen. Om

undersökningen ska göras på förmiddagen dricks två liter laxeringsmedel under en timme kvällen innan undersökningen samt två liter laxeringsmedel vid ankomst till Endoskopiavdelningen på undersökningsdagen. Ovanstående gäller även när undersökningen görs på eftermiddagen (a a).

I förberedelserna ingår att patienten tre dagar innan undersökningen ska äta fiberfattig kost det vill säga undvika lin- och vallmofrö, müsli, fullkornsbröd etc. Fruktskal och frukt innehållande kärnor, till exempel vindruvor, kiwi, melon ska undvikas. Patienten rekommenderas att dricka mycket vätska dagarna innan undersökningen, främst klara drycker som kaffe, te, buljong, saft eller vatten. Röda drycker ska undvikas (a a).

Patienter som genomgår en koloskopiundersökning kan behöva få läkemedel i avslappnande syfte och bör därför inte cykla eller köra bil till undersökningen. Förberedelser och undersökningen på Endoskopiavdelningen räknas ta cirka tre timmar (a a).

Tidigare forskning

van Vliet et al (2002) visar att det finns en del begränsningar i informationen som ska ges till en patient inför en gastrointestinal endoskopiundersökning2

på grund av att undersökningen är ”okontrollerbar och oförutsägbar” (s 28) Instrumentet som används vid undersökningen påverkar reflexer i muskulaturen som är svåra att självkontrollera, det blir svårt att förutse hur patienten kommer att reagera. Detta gör att informationen som ges om hur undersökningen kommer att gå till inte alltid stämmer överens med den verkliga upplevelsen.

Walker (2007), Eberhardt et al (2006) och Pearson et al (2005) poängterar vikten av att patienten ska få varierande och kompletterande information vilket innebär muntlig, skriftlig och videoinspelad information innan genomförandet av olika undersökningar.

Pearson et al (2005) utgick från en dubbelrandomiserad metod där deltagarna delades upp i två grupper, varav den ena gruppen fick välja att se eller inte se en informationsvideo om en koloskopiundersökning en vecka innan undersökningen skulle ske. Den andra gruppen blev tilldelade att se eller inte se videon. Resultatet

2

Vid en endoskopi undersöks ett inre organ med hjälp av ett rörformigt instrument med ljuskälla. Endoskopier kan vara aktuella vid undersökning av matspjälkningskanalen och då genomförs undersökningar som benämns gastroskopi, koloskopi och rektoskopi (Almås, 2002).

visade att de som fick se informationsvideon hade bättre kunskap om koloskopiundersökningen än de som inte såg filmen. Pearson et al (a a)

rekommenderar att alla som ska genomgå en koloskopiundersökning har fördel av att se en informationsvideo en vecka innan undersökningen.

I Walkers (2007) litteraturstudie presenteras en randomiserad kontrollerad experimentell studie av Callaghan et al publicerad 1998. Studiens resultat visade en ökad tillfredställelse hos experimentgruppen som inför en TURP – operation (transurethal resektion av prostata) fick se en generell rådgivande video jämfört med kontrollgruppen som tilldelades en informationsbroschyr.

Eberhardt et al (2006) har i sin studie använt en icke-experimentell metod med strukturerade intervjuer. Urvalet bestod av patienter som skulle genomgå en gastrointestinal endoskopi. Forskarna ville ta reda på patienternas upplevelse av hur mycket information de fått och hur tydlig och användbar den varit.

Informationen innefattar den som givits av sjukhuspersonal och som getts ut i form av informationsbroschyr. Resultatet visade att tydlig information hade en lugnande inverkan på patienterna inför undersökningen. Olika former av information är användbar för olika patienter.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av information från vårdpersonal inför en koloskopiundersökning. De frågor som belyses i studien är:

 Hur upplever patienten informationen som ges innan en koloskopiundersökning?

 Vad önskar patienten att få för information innan en koloskopiundersökning?

METOD

Studien är en empirisk studie i form av en semistrukturerad intervjuundersökning. Med empiriska studier menas att man beskriver egenskaperna hos något, det vill säga hur något är beskaffat (Larsson, 1986). En fenomenografisk dataanalysmetod inspirerad av Marton användes (a a). Studien utgår från hur olika patienter

upplever informationen som ges innan en koloskopiundersökning.

Fenomenografi

Fenomenografi handlar om människors sätt att uppfatta sin omvärld, hur något är och hur något uppfattas att vara (Larsson, 1986). I Larsson (a a) beskriver Marton första och andra ordningens perspektiv. Första ordningens perspektiv handlar om fakta, vad som kan observeras utifrån och andra ordningens perspektiv handlar om hur någon upplever något. Fenomenografins område är alltid andra ordningens perspektiv. Avsikten med den fenomenografiska databearbetningen är att finna kvalitativt skilda kategorier där uppfattningarna kan beskrivas. Fenomenografin

strävar efter att beskriva skilda sätt att föreställa sig något, variationen i

uppfattningar av ett fenomen. Utgångspunkten för datainsamlingen är intervjuer med människor.

Urval

Inklusionskriterier

Patienterna som ingick i studien skulle vara över 18 år gamla, förstå svenska språket och göra koloskopiundersökningen polikliniskt.

Urvalsprocessen

Personalen på endoskopiavdelningen hjälpte författarna att få kontakt med patienter som skulle göra koloskopiundersökningen polikliniskt.

Urvalet började med att författarna träffade patienten samma dag som koloskopiundersökningen skulle äga rum, presenterade sig samt gav övergripande muntlig information om studien syfte och tillvägagångssätt och att det var frivilligt att delta. Ett kuvert delades ut till patienten med skriftlig information om studiens syfte, frågeställningar, metod, följder och risker (Bilaga 1). Det informerades även om att det var ett frivilligt

deltagande, att deltagaren kunde avbryta när som helst och att konfidentialitet skulle råda under hela processen. Utöver

informationsbrevet medföljde en intresseblankett där patienten vid intresse av medverkan kunde skriva sitt namn och telefonnummer eller kryssa i vid avböjande. Patienten blev informerad att lämna blanketten på avdelningen innan hemgång. Vid ifyllt intresse tog författarna kontakt med patienten inom tre dagar för att bestämma plats och dag för intervju.

Målet var att intervjua tio patienter. 19 patienter på endoskopiavdelningen som skulle genomgå en koloskopiundersökning tillfrågades om medverkan i studien. Sex av de tillfrågade patienterna lämnade in ett skriftligt ja på att medverka i studien.

Av de tillfrågade var sju män och tolv kvinnor. Bland patienterna som medverkade i studien var fem kvinnor och en man i åldrarna 24-65.

Etiska överväganden

Studien godkändes av den lokala etikprövningsnämnden vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola den 26/3 2008. Dnr HS60-08/212:33. Inför etikprövning inhämtades tillstånd av avdelningschefen på endoskopiavdelningen UMAS.

De etiska aspekterna som togs hänsyn till var att ge patienten både skriftlig och muntlig information angående vad studien handlade om. Den skriftliga

informationen innehöll syfte, frågeställningar, metod, följder och risker, att det var frivilligt att delta, rätten att avbryta när som helst och att konfidentialitet rådde.

Fokus på intervjufrågorna belystes i informationen som gavs till

intervjupersonerna samt en försäkran om att frågorna inte kom att innehålla några detaljer om hur undersökningen gick till. Samtycke inhämtades från varje patient innan intervjustart. I samtycket fanns information om att det var frivilligt att delta i studien och att patienten när som helst kunde avbryta utan närmare förklaring. Konfidentialitet beaktades genom hela studien, vilket innebar att det endast var

författarna som visste vem patienterna var och att inget avslöjande material publicerades.

Datainsamling

På grund av tidsbrist genomfördes ingen pilotstudie.

Sex semistrukturerade intervjuer med utgång från studiens frågeställningar genomfördes. Semistrukturerade intervjuer genomförs enligt Polit & Beck (2006) då intervjuaren har en lista över ämnen eller breda frågor som måste besvaras i intervjun. Intervjuaren använder en intervjumall för att garantera att alla frågeområden täcks. Intervjuaren ska låta intervjupersonen prata så fritt som möjligt om ämnena i intervjumall.

Intervjutiden var avsatt till en timme per tillfälle men det visade sig räcka väl med 30 min. Båda författarna var med vid intervjuerna. Fem intervjuer genomfördes som planerat och en intervju genomfördes per telefon. Innan intervjustart lämnades en samtyckesblankett till patienten som

undertecknades om intresse att delta fortfarande fanns. Vid telefonintervjun lämnades ett muntligt samtycke.

Intervjuerna spelades in på band som sedan transkriberades. Författarna transkriberade varannan intervju för att få en jämn arbetsbelastning. Författarna var överens om att inte ta med vissa ljudläten och om det var något speciellt ord som inte var av betydelse i patientens upplevelse vilka upprepades kontinuerligt under intervjun. Transkriberingen kommer att förstöras av författarna efter att studien blivit godkänd.

Författarna utgick från en intervjumall (Bilaga 2). Tre frågor inkluderade patientens upplevelse av informationen som gavs innan

koloskopiundersökningen. Efter varje fråga följde författarna upp med uppföljningsfrågor samt sonderande frågor i den mängd det behövdes.

Kvale (1997) menar att upprepande ord från den intervjuade vilka verkar betydelsefulla kan leda vidare till uppföljningsfrågor. Det viktigaste för intervjuaren är att lyssna och ta tillvara på orden som ofta förekommer för att få en bättre förståelse och ett vidare innehåll. Användandet av

sonderande frågor innebär att intervjuaren söker efter svaren och utforskar innehållet utan att rikta svaren mot en specifik dimension. Exempel på en sonderande fråga enligt Kvale (a a) kan vara ”Kan du säga något mer om

det?” (s 12)

Dataanalys

Dataanalysen utgår Sjöströms et al (2002) artikel om Martons sju steg att analysera material. Nedan beskrivs stegen i analysen:

1. Bli familjär med materialet genom att läsa transkriptionerna upprepande gånger

2. Sammanställa svaren från alla respondenter från en specifik fråga och identifiera det mest signifikanta i alla svar från varje respondent

3. Kondensera de individuella svaren för att finna de centrala delarna i längre svar eller dialoger

5. Jämföra och sätta gränser mellan kategorier 6. Namnge kategorierna

7. Beskriva den unika karaktären i varje kategori och likheter mellan kategorierna

Efter att ha transkriberat intervjuerna och läst dem åtskilliga gånger började analysarbetet med att författarna tog ut intervjupersonernas svar på upplevelser från alla frågor i intervjumallen. Intervjuerna lästes sedan igenom igen för att se att ingenting hade missats på vägen och för att finna det mest betydande i varje svar från intervjupersonerna. Under tiden kondenserades svaren för att belysa det viktigaste i varje upplevelse. Likartade svar kopplades samman för att finna skillnader och likheter i upplevelserna. Kategorier bildades när författarna hade sammanfört alla lik- och olikartade svar. Dessa namngavs sedan som

huvudkategorier och subkategorier. Ur resultatet bildades sex huvudkategorier som gavs en kortfattad beskrivning om dess innehåll för att lättare kunna följa resultatet. För att se likheter mellan subkategorierna benämndes de med likartad formulering.

RESULTAT

Nedan framgår resultatet utifrån semistrukturerade intervjuer om patientens upplevelse av information inför en koloskopiundersökning. Sex huvudkategorier som utgår från studiens frågeställningar redovisas med medföljande

subkategorier. En ytterligare huvudkategori består av framkommande bifynd. Tre av patienterna har vid tidigare tillfälle genomgått en koloskopiundersökning, författarna bad patienterna att tänka tillbaka på första gången

koloskopiundersökningen genomfördes.

Upplevelse av information i samband med kännedom att en koloskopiundersökning skulle utföras

Här beskrivs hur patienterna upplevde informationen som gavs vid tillfället då de fick reda på att en koloskopiundersökning skulle göras, till exempel på

vårdcentral, sjukhus eller hos egen läkare. Under denna huvudkategori behandlas subkategorierna; nöjd med informationen, otillräcklig information och kommer inte ihåg.

Nöjd med informationen

En patient upplevde sig vara nöjd med informationen från sin egen läkare och uppfattade denna som utförlig om vad undersökningen skulle innebära.

”Han tog sig tid och diskuterade lite olika autoimmuna sjukdomar”

(Intervjuperson 1)

Otillräcklig information

Två upplevde informationen som otillräcklig. Den ena av dem upplevde sig stressad, den andra kände sig nervös och orolig.

”Vad är det jag ska göra? Gör det ont? Hur förbereder man sig? Vad bör jag tänka på? Vad är det dom vill titta på? Vad är man orolig för att det kan vara?” (Intervjuperson 2)

”Jag visste att det skulle handla om tarmen och jag visste var det var innan /…/ den informationen jag fick innan det var av min pojkväns pappa /…/” (Intervjuperson 5)

Kommer inte ihåg

Två som gjort undersökningen tidigare kom inte ihåg exakt vad de fick för information första gången undersökningen skulle genomföras. Den ena kunde bara erinra sig att informationen mest kretsade kring förberedelserna och

tillvägagångssättet hemma istället för hur undersökningen gick till och varför den skulle göras.

”Jag kommer inte ihåg den första gången mer än att jag tyckte att det skulle bli väldigt obehagligt, var väl lite orolig”

(Intervjuperson 4)

”Vad jag fick då vet jag inte, om jag fick något papper på om hur man gjorde då” (Intervjuperson 4)

Upplevelse av information om förberedelser inför en koloskopiundersökning

Här beskrivs hur patienterna upplevde informationen om förberedelserna gällande kost, laxering och lugnande mediciners effekter innan koloskopiundersökningen. Under denna huvudrubrik behandlas subkategorierna; nöjd med informationen och otillräcklig information.

Nöjd med informationen

Fyra upplevde den skriftliga informationen, broschyren och informationsbladet som förklarande och tydlig. En menade att informationen var beskrivande gällande laxeringsmedlet.

”Där stod hur jag skulle gå till väga och vilka dagar jag skulle göra

vad, hur jag skulle lägga upp kosten /…/ jag tyckte det var väl utförligt och det stod alla förberedelserna klart och tydligt så det var inget konstigt /…/ när jag fick det i handen kändes det tryggt”

(Intervjuperson 2)

”Det var klarspråk /…/ och de hade skrivit ut tiderna på ett sätt som även äldre personer eller de med icke svenskt modersmål kan förstå” (Intervjuperson 5)

Otillräcklig information

Två av ovanstående fyra upplevde dock oklarheter i informationen. En upplevde svårigheter med kostbeskrivningen och hur noggrant denna skulle följas, den andra patienten upplevde en saknad av den avslappnande medicinens effekter i den skriftliga informationen.

”Är blåbärssoppa en röd dryck, för den är ju röd”

”Det tyckte jag faktiskt borde stå där” (Intervjuperson 3)

En patient kände sig besvärad av att själv hämta ut laxeringsmedlet på apoteket och upplevde att det inte stod tydligt i informationen att ens eget laxeringsmedel skulle tas med till avdelningen vid undersökningstillfället.

”Om man då inte är van att gå på den här undersökningen kan jag tänka mig att det är en sån grej som man kanske lätt glömmer kvar hemma” (Intervjuperson 4)

Upplevelse av information samma dag som en koloskopiundersökning skulle utföras

Här beskrivs hur patienterna upplevde informationen som gavs på avdelningen samma dag som koloskopiundersökningen skulle göras. Under denna

huvudkategori behandlas subkategorierna: nöjd med informationen, otillräcklig information och inte fått någon information

Nöjd med informationen

Tre upplevde sig vara nöjda med informationen som gavs på avdelningen innan undersökningen.

”Hon berättade vad som skulle ske där och tidsplanen, hur dom la upp det och att jag kunde röra mig fritt /…/” (Intervjuperson 2) ”Dom berättade då att de skulle ge avslappnande /…/ var bra för de var väldigt öppna” (Intervjuperson 3)

Otillräcklig information

En patient var missnöjd med informationen som gavs på avdelningen och

upplevde att information om vilka läkemedel som skulle ges och dess effekter inte framkom.

”/…/ Där fick jag inte reda på någonting alls, och där hade jag egentligen tänkt att jag skulle få reda på lite mer /…/ så den informationen hade jag gärna varit beredd på” (Intervjuperson 1)

En patient hade inte fått någon information innan undersökningen i sänghallen utan informationen gavs inne på undersökningsrummet. Informationen upplevdes som att den framfördes snabbt, det var först efter undersökningen som patienten uppfattat sig fått informationen.

”Det gick väldigt, väldigt snabbt, det kändes som man fick informationen men man hängde ändå inte riktigt med /…/” (Intervjuperson 5)

Inte fått någon information

En patient upplevde inte ha fått någon information på avdelningen på grund av att patienten hade genomgått undersökningen flera gånger.

”Det är ju inte riktigt rätt att ställa den frågan till mig för dom säger ju att –du vet ju redan allting du behöver liksom ingenting”

(Intervjuperson 4)

Önskningar om information i samband med kännedom att en koloskopiundersökning skulle utföras

Nedan beskrivs vad patienterna önskade att få för information i samband med att de fick reda på att koloskopiundersökningen skulle göras. Under denna

huvudkategori behandlas subkategorierna; inga önskemål och önskan om mer information.

Inga önskemål

Fyra av patienterna var nöjda med informationen och hade inga vidare önskemål på mer specificerad information

”Jag är nöjd med det han sa” (Intervjuperson 1) Önskan om mer information

Två önskade få mer information i samband med att de fick reda på att de skulle genomgå koloskopiundersökningen.

”Jag skulle vilja veta vad det är för undersökning, hur man går till väga, kanske vad man behöver för förberedelser /…/ kanske vad man kan tänkas se på en koloskopi och hur lång tid det kan ta”

(Intervjuperson 2)

Ovanstående patient önskade även att få skriftlig information från vårdcentralen och uttrycker sig på följande vis:

”Det behöver inte vara något stort, bara så att man har någonting i handen med sig” (Intervjuperson 2)

En patient önskade att få muntlig information innan den skriftliga informationen om undersökningen skickas hem, om varför undersökningen görs och hur det fungerar.

”Det behöver inte vara ingående, bara som en lugnande effekt” (Intervjuperson 5)

Önskningar om information av förberedelserna innan en koloskopiundersökning

Här beskrivs vad patienterna önskade att få för information om förberedelserna gällande kost och lugnande mediciners effekter innan koloskopiundersökningen. Under denna huvudkategori behandlas subkategorierna; önskan om mer

information om kostupplägg och önskan om mer information om lugnande mediciners effekter.

Önskan om mer information om kostupplägg

Tre patienter önskade att få mer skriftlig information om kostupplägget dagarna innan undersökningen, exempelvis mer information om fiberfattig kost. En önskade även att få skriftlig information om det går bra att äta frukost och vad som i så fall kan ätas då koloskopiundersökningen sker på eftermiddagen.

Patienten mådde bättre av en druvsockertablett då inget annat fick ätas och tror att det kan hjälpa många andra om det står i den skriftliga informationen.

”Gärna lite mer exempel på det här vad man ska äta och inte äta, hade jag uppskattat” (Intervjuperson 1)

Önskan om mer information om lugnande mediciners effekter

En patient önskade att få skriftlig information om att arbete efter undersökningen inte rekommenderas då avslappnande läkemedel hade getts. Patienten tyckte även att de tre dagarna innan undersökningen gällande förberedelserna i den skriftliga informationen kunde utvecklas mer och benämnas med veckodagar istället för dag ett, dag två osv.

”Då blir det klarare” (Intervjuperson 3)

Önskningar om information samma dag som en koloskopiundersökning skulle utföras

Här beskrivs vad patienterna önskade att få för information på avdelningen samma dag som koloskopiundersökningen skulle göras. Under denna

huvudkategori behandlas subkategorierna; önskan om repetition och önskan om genomgång av instrument.

Önskan om repetition

En patient önskade att få en repetition av hur hela undersökningen går till.

”Man är alltid nervös inför sådana här undersökningar, jag har aldrig gjort det för, så jag hade jättegärna velat att de repeterade det hela” (Intervjuperson 1)

Önskan om genomgång av instrument

Två önskade att få en genomgång på vilka instrument som används, det vill säga innan undersökningens början.

”Vad jag saknade var att de inte visade mig slangen /…/ tyckte att det kunde de ha visat att det här är instrumenten” (Intervjuperson 2)

Bifynd

Här följer tre aspekter som framkommit under intervjuerna vilka inte tillhör författarnas syfte men som är viktiga att belysa.

Rutin och bemötande

En patient upplevde att personalen uppträdde på ett rutinmässigt sätt i undersökningsrummet innan undersökningen skulle börja och menade att personalen inte kände av patientens oro och nervositet. Patienten tyckte att personalen kunde ha frågat och lyssnat lite mer på varför patienten var orolig och nervös istället för att endast rutinmässigt utföra arbetsuppgifterna. En annan patient upplevde att personalen inte förklarade vad de gjorde och varför utan utförde undersökningen slentrianiskt, vilket gjorde patienten förundrad över vad som hände under undersökningen.

”Tyckte inte att de kände av att jag var nervös och så /…/ men det kändes mest som att det här kommer vi att göra, det här har vi gjort

hundra gånger liksom, inte lyssna på att jag var nervös eller orolig kanske och så /…/” (Intervjuperson 2)

En patient tyckte att bemötandet var en väldigt viktig del i undersökningsrummet det vill säga att personalen visar omtanke, lägger handen på axeln och småpratar om vardagliga ting. Detta tyckte patienten att personalen utförde bra.

”Dom har alltid varit jätterara /…/ man får ändå lite kontakt med dem, det blir lite personligt, man blir inte bara ett kolli, för man är ett kolli liksom” (Intervjuperson 4)

Fyra upplevde att personalen var väldigt vänliga och trevliga.

Information efter koloskopiundersökningen

Två betonade att informationen efteråt behövdes i större utsträckning. Patienterna upplevde att det inte gavs någon postoperativ information om vad som händer i tarmen efter en koloskopiundersökning.

”Vad händer efter en sådan här undersökning, vad är normalt?”

(Intervjuperson 1)

”/…/ så fick man ett papper instucket i handen /…/ om det börjar blöda när du går på toa eller så där, åk till akuten, det är ju jättebra att man får det just för att man är luddig i huvudet men samtidigt är det ändå en lugnande effekt om någon hade berättat det”

(Intervjuperson 5)

Sammanfattning av resultatet

 I huvudkategorin om upplevelse av information i samband med kännedom att en koloskopiundersökning skulle utföras var en nöjd med

informationen, två upplevde informationen som otillräcklig och två kom inte ihåg informationen som getts.

 I huvudkategorin om upplevelse av information om förberedelser inför en koloskopiundersökning var fyra nöjda med informationen, två av de fyra samt en ytterligare upplevde dock oklarheter i informationen.

 I huvudkategorin om upplevelse av information samma dag som en

koloskopiundersökning skulle utföras var tre nöjda med informationen, två upplevde informationen som otillräcklig och en hade inte fått någon information.

 I huvudkategorin om önskningar om information i samband med kännedom att en koloskopiundersökning skulle utföras hade fyra inga vidare önskemål och två önskade mer information.

 I huvudkategorin om önskningar om information om förberedelser innan en koloskopiundersökning önskade fyra att få mer skriftlig information.

 I huvudkategorin om önskningar om information samma dag som en koloskopiundersökning skulle utföras önskade tre att få mer information.

 Bifynden som framkom var rutin, bemötande och information efter koloskopiundersökningen.

DISKUSSION

Nedan presenteras metod- och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras urval, datainsamling och dataanalysmetod. I resultatdiskussionen utgår författarna från framkomna huvudkategorier i resultatet. Sist belyses framtida forskning.

Metoddiskussion

Urval

Till endoskopiavdelningen kommer patienter som bland annat skall genomgå en koloskopiundersökning. Författarna valde att endast inkludera patienter som skulle genomgå koloskopiundersökningen polikliniskt. Polikliniska patienter är endast på avdelningen för att göra undersökningen och går hem efteråt, vilket gör det lättare att senare få kontakt med dem för att boka in en tid för intervju. Trots valet av polikliniska patienter var det svårt att få patienter att medverka i studien.

Sex patienten valde att medverka i studien. Författarna tror att det oftast är personer som vill uttrycka sig, komma till tals och framhäva personliga åsikter som ställer upp i intervjuer. Viktiga upplevelser kan ha gått till spillo då patienter som kanske inte är vana att uttrycka sig inte väljer att ställa upp, resultatet kan därför bli snedvridet. Författarna upplevde att patienterna som ville delta i undersökningen gav ett starkt intryck av att vilja vara med redan då första

kontakten togs och innan all muntlig information om studien hade givits. Likadant upplevdes det med patienterna som inte ville medverka, här fanns ett lika stort intryck men av att inte vilja delta, innan all muntlig information hade givits.

Några patienter som sa nej till att medverka hade önskat att intervjun gjordes direkt på plats innan koloskopiundersökningen, på grund av att många inte hade möjlighet att komma tillbaka. Det var inte studiens syfte att göra intervjun direkt. För patienternas egen skull valde författarna att bestämma en annan tid för intervju, så att patienterna hade chans att ändra sig om medverkan och komma tillbaka i lugn och ro för intervju.

Intervjuerna skulle ske i samma byggnad som koloskopiundersökningen. Även om intervjun inte skulle genomföras på samma avdelning kan detta ha upplevts som besvärande för patienten, att till exempel bli igenkänd av personalen. Intervjuerna genomfördes i samma byggnad för att underlätta för patienterna att kunna hitta tillbaka till samma ställe.

En av patienterna föreslog att författarna skulle komma hem till patienten för en intervju i hemmet. Detta avböjdes. Författarna skall hålla ett neutralt plan till patienterna och inte inleda någon vänskapsrelation som kan leda till gagn för vissa patienter. Författarna och patienten kom överens om att intervjun skulle ske som planerat.

Sju män tillfrågades, endast en ställde upp för intervju, därmed saknas bredd i hur män upplevde informationen inför koloskopiundersökningen. Orsaken kan kanske vara att fler kvinnor än män genomgår en koloskopiundersökning. Fler män hade gjort resultatet mer könsneutralt.

Datainsamling

Under datainsamlingsveckorna genomfördes tre polikliniska

koloskopiundersökningar per dag, alla patienter tillfrågades. Detta gjorde det omöjligt att få tag på fler patienter med tanke på tiden som fanns till förfogande. Med flera veckor till datainsamling hade kanske fler patienter kunnat tillfrågas.

Författarna träffade patienterna innan koloskopiundersökningen och fick muntlig information om studiens syfte och innehåll samt ett informationsbrev om studien. Detta upplevdes som ett bra tillvägagångssätt, att få träffa patienterna och

informera om studien. Författarna fanns tillgängliga om patienterna hade frågor om studien. Om personalen skulle ge ut informationsbrevet om studien hade patienterna inte haft möjlighet att ställa frågor och inte haft något intryck om hur intervjun skulle gå till. Det var bra att både ha muntlig och skriftlig information för att ge patienterna större insikt i studien.

Om patienterna valde att delta skulle de fylla i en intresseblankett som låg i informationsbrevet innan de lämnade avdelningen. Fördelen med en

intresseblankett kan vara att patienterna får extra tid att tänka igenom om deltagande i studien utan att behöva ge ett svar direkt. Nackdelen med en intresseblankett kan vara att det gör det lättare för patienten att avböja att medverka i och med att ett svar inte behövs ges direkt.

Semistrukturerade intervjuer användes som enligt Polit & Beck (2006) används då intervjuaren har en lista på ämnen eller breda frågor som ska framkomma i en intervju. Författarna använde en intervjumall med sex öppna frågor. Att ha intervjuer med öppna frågor som datainsamlingsmetod var ett bra sätt.

Intervjuerna fortlöpte utan problem då patienterna förstod frågorna, syftet och vad som förväntades. Författarna anser att en pilotstudie antagligen inte hade bidragit till någon ändring av intervjufrågorna.

Två av Kvales (1997) typer av intervjufrågor användes vid intervjuerna,

uppföljningsfrågor samt sonderande frågor. Uppföljningsfrågor och sonderande frågor var lämpliga till intervjuerna då mer specifika upplevelser ville lyftas fram. I fem av intervjuerna fungerade detta bra.

En av intervjuerna genomfördes per telefon då patienten inte hade möjlighet att komma tillbaka till sjukhuset. Intervjun valdes att tas med för att få ytterligare en patients upplevelse. Telefonintervjun var svår att genomföra, på grund av att författarna inte kunde tolka patientens uttryck och kroppsspråk då patienten inte var fysiskt närvarande. Frågorna blev svåra att ställa, det blev inte mycket öppna frågor utan mer uppföljningsfrågor. Det ställdes i vissa fall ledande frågor för att få fram patientens upplevelse trots att detta egentligen inte skulle göras.

Författarna tror inte att upplevelser hade kunnat beskrivas på samma sätt om enkäter hade använts med ja- och nej svar. Patienterna hade inte haft samma möjlighet att beskriva fritt i en enkät som vid en intervju.

Intervjuerna transkriberades och ingav inga svårigheter. Upprepande ord från intervjupersonerna som inte hade någon specifik betydelse i beskrivningen av upplevelserna plockades bort vid transkriberingen.

Dataanalysmetod

Enligt Larsson (1986) strävar fenomenografin efter att beskriva skilda sätt att föreställa sig något, variationen i uppfattningar av ett fenomen. Författarna inspirerades av en fenomenografisk ansats då patienternas upplevelser av information inför en koloskopiundersökning skulle belysas.

Martons analysmodell i Sjöström et al (2002) som användes är inriktat på fenomenografi vilket gjorde det relevant till syftet i studien. Utifrån resultatet framkom inte det djupet på upplevelserna som fenomenografin vill nå. Författarna kunde endast inspireras av fenomenografin.

Resultatdiskussion

De flesta av patienterna i denna studie var nöjda med informationen som gavs inför en koloskopiundersökning. En del patienter hade ändå synpunkter och önskade att få mer information.

Patienternas upplevelse av information

Endast en patient var nöjd med informationen i samband med kännedom att en koloskopiundersökning skulle utföras. Detta kan bero på olika informationskällor, var och från vem informationen har getts. Om patienterna har en egen läkare, t ex en husläkare finns kanske mer tid och eventuell kompetens att kunna förklara och diskutera hur koloskopiundersökningen går till och möta upp patientens frågor. Detta kanske inte inträffar på en vårdcentral där ett pressat schema oftast föreligger vilket gör att det inte finns tid till diskussion och frågor gällande kommande koloskopiundersökning. Enligt Beck-Friis (1996) är det en betydelse full faktor att kunna erbjuda tillräckligt med tid för att undvika

informationsproblem. Patienterna som kanske inte är framåt och ställer mycket frågor kan ändå ha ett stort informationsbehov, vårdpersonalen bör kunna ha förmågan att känna av patientens informationsbehov och ge information därefter.

Patienter som gjort koloskopiundersökningen tidigare ombads att tänka tillbaka på första gången koloskopiundersökningen genomfördes. Detta för att få resultatet mer konsekvent och för att alla patienter skulle utgå från första gången

koloskopiundersökningen gjordes. Flera kom inte ihåg informationen som gavs i samband med kännedom om att en koloskopiundersökning skulle utföras. En förklaring till detta kan vara att patienterna har genomgått en eller flera

koloskopiundersökningar tidigare, för ett antal år sedan. Att ovanstående patienter inte kom ihåg informationen ledde till en felkälla då detta inte kan användas som en upplevelse i resultatet.

Resultatet av patienternas upplevelse av informationen om förberedelserna innan en koloskopiundersökning visar på både nöjda och otillfredsställda patienter. Författarna tror att patienter som har förstått den muntliga informationen som tidigare getts har lättare att förstå den skriftliga informationen. Enligt Walker (2006) fungerar skriftlig information som ett hjälpande medel för patienterna. Studiens resultat visar på motsatsen mot författarnas tanke och mot Walkers (a a) påstående då patienter som var nöjda med den muntliga informationen var missnöjda med den skriftliga informationen. Eberhardt et al (2006) betonar att olika patienter behöver olika former av information vilket bekräftas då patienterna både var nöjda och missnöjda med informationen om förberedelserna innan en koloskopiundersökning.

Enligt kompetensbeskrivningen (2005) för legitimerad sjuksköterska skall

sjuksköterskan se till att patienten förstått den information som getts. I resultatets del om patientens upplevelse av informationen som gavs samma dag som

koloskopiundersökningen skulle utföras framkom att en patient inte fått någon information förrän inne i undersökningsrummet. Patienten upplevde att

informationen gavs väldigt snabbt och det var först efter undersökningen som patienten kunde erinra att informationen hade getts. Enligt Rynning (1996) måste informationen förmedlas på ett sådant sätt att patienten kan tillgodogöra den. Författarna anser att det är viktigt att patienten får information innan intag till undersökningsrummet. Detta för att patienten ska känna trygghet och ha tid att kunna förstå den informationen som getts samt för att vårdpersonalen ska ha en försäkran om att patienten har förstått informationen.

En patient som gjort en koloskopiundersökning flera gånger tidigare fick inte någon information på avdelningen samma dag som koloskopiundersökningen skulle utföras. Vårdpersonalen kan ta för givet att ingen information behövs på grund av att patienten genomgått undersökningen ett antal gånger förut. Rynning (1996) menar att en patient som upplever sig vara oinformerad känner sig

förmodligen inte respekterad. I lagen om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvårdens område (1998:531) skrivs att vårdpersonalen har ansvaret att se till att en patient ges individuellt anpassad information. Författarna anser att en patient som gjort en koloskopiundersökning tidigare ändå behöver information, inte i form av förstagångsinformation utan kanske en kort repetition för att göra

patienten förberedd och trygg inför koloskopiundersökningen. Detta bekräftas av Eberhardt et als (2006) slutsats att olika patienter behöver olika former av

information.

Patienternas önskningar om information

Två patienter upplevde informationen som gavs i samband med kännedom om att en koloskopiundersökning skulle utföras som otillräcklig. Patienterna önskade att få mer information om hur koloskopiundersökningen gick till och varför den gjordes. Pearson et al (2005) menar att alla patienter som ska genomgå en koloskopiundersökning har fördelar av att se en informationsvideo innan undersökningen. Videon som användes i Pearson et als (a a) studie innehöll information om vad koloskopiundersökningen innebar, förberedelser, hur

undersökningen gick till, tänkbara komplikationer och den postoperativa perioden. Att se en informationsvideo kan vara en bra möjlighet för patienterna, som

upplevde informationen otillräcklig. Det fanns även en önskning att få en kort skriftlig sammanfattande beskrivning om koloskopiundersökningen. Eberhardt et al (2006) visade att det inte är mängden information som har betydelse utan klarheten i den som är viktig för patienten. Författarna anser att det är bra att olika informationskällor finns tillgängliga och att det är upp till patienten att välja vilket informationssätt som känns bäst.

Tre patienter önskade att få mer information om förberedelserna innan

koloskopiundersökningen gällande kostupplägget. En patient önskade att få mer information om lugnande mediciners effekter. Författarna har en undrande tanke om hur detaljerad information i informationsbladet egentligen bör vara och anser att allt för mycket och detaljerad skriftlig information om förberedelserna kan ha en förvirrande och negativ effekt för patienterna. Med negativ effekt menas att patienterna kan bli uppskrämda att göra något fel i förberedelserna samt att

mängden information blir svår att hantera. Eberhardt et al (2006) visade att ju mer information en patientbroschyr innehöll desto mer orolig blev patienterna.

Gällande önskningar om information på avdelningen samma dag som en

koloskopiundersökning skulle utföras önskade två patienter att få en genomgång av instrumenten som används vid undersökningen. En patient önskade även en repetition av hur hela undersökningen gick till. För att tillfredställa ovanstående önskningar hade Pearson et als (2005) förslag att visa en informationsvideo inför en koloskopiundersökning varit ett bra komplement.

Många patienter önskade att få detaljerad information om allt som berörde koloskopiundersökningen. Enligt van Vliet et al (2002) kanske det inte alltid hjälper till fullo, det är svårt att förutse hur patienten kommer att reagera då undersökningen berör muskulatur som människan inte själv kan styra över. Trots detaljerad muntlig och skriftlig information, tror författarna att det inte alltid går att förbereda patienten helt för kommande undersökning. En allt för detaljerad information om hur undersökning ska gå till kan leda till besvikelse eller obehag för patienten, om inte undersökningen blev som förväntat.

Bifynd

Ur resultatet framkom tre bifynd. Det första bifyndet handlade om att några patienter önskade att få mer information om vad som hände efter

koloskopiundersökningen gällande tarmen.

Hela informationsförloppet, från före till efter koloskopiundersökningen, bör hänga samman för patientens trygghet och säkerhet.

Ett annat bifynd var att två patienter tyckte att informationen och undersökningen genomfördes med rutin och vårdpersonalen inte tog hänsyn till patienternas enskilda behov. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) betonar vikten på individuellt anpassad information till patienten. En tredjedel av patienterna ansågs inte ha fått detta. Det är lätt som vårdpersonal att komma in i samma mönster om undersökningen görs flera gånger per dag.

Bemötande var ett tredje bifynd. Majoriteten av patienterna var nöjda med bemötandet, ett fåtal var däremot inte lika tillfredställda. Författarna anser att det krävs ett bra bemötande från vårdpersonalens sida för att patienten ska kunna ta till sig informationen som ges.

Framtida forskning

Utifrån studiens bifynd hade det varit av värde att i ett närmare perspektiv undersöka hur patienter upplever informationen efter en koloskopiundersökning. Detta kan vara en viktig del för att hela informationsprocessen ska bli sluten och patienten ska känna trygghet i vården. Ett annat viktigt bifynd för framtida forskning var bemötandet av patienter inför en koloskopiundersökning. Bemötandet är en betydelsefull del i hela undersökningsförloppet. Många av patienterna i studien värderade ett bra bemötande lika högt som att få

FÖRSLAG TILL IMPLEMENTERING

Beskrivning av patienters upplevelse kan leda till gagn för vårdpersonalen som arbetar på avdelningen. Det är viktigt att vårdpersonalen behåller den muntliga och skriftliga information som patienterna upplevde som bra, samt att eventuellt justera den kritik som framkommit. Denna studie kan hjälpa vårdpersonalen att bli medvetna om deras arbetssätt samt att få en inblick ur ett patientperspektiv.

REFERENSER

Almås, H (2002) Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber AB

Astra Zeneca (2007) Information till dig som skall genomgå tarmundersökning

(koloskopi/sigmoideumskopi). Södertälje: Astra Zeneca Sverige AB

Beck-Friis, B (1996) Information i en konfliktfylld verklighet. I: Statens medicin- etiska råd (1996) Information och samtycke om kommunikationens betydelse i

vården. Stockholm: Gotab

Eberhardt, J et al (2006) Information, social support and anxiety before

gastrointestinal endoscopy. British journal of Health Psychology, 11, 551-559.

Endoskopiavdelningen UMAS Förberedelser inför coloskopi

Holm, B (1970) Informationens effektiva utnyttjande. Stockholm: J Beckmans Bokförlag AB

Hård av Segerstad, P (2002) Kommunikation och information en bok om

människans förmåga att tänka, tala och först. Uppsala: Publishing House AB

Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531)

Larsson, S (1986) Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur

Lundh, B & Malmquist, J (2005) Medicinska ord- det medicinska språket,

begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur

Nationalencyklopedin hemsida

>www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=21147l&i_word=Infor mation<2008-05-02

Pearson, S et al (2005) Interacting Effects of Preoperative Information and Patient Choice in Adaption to Colonoscopy. Dis Colon & Rectum, 48, 2047-2054.

Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research metods apprasial and

utilization. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins

Rynning, B (1996) Rättsliga ramar för kommunikation och beslut i vården. I: Statens medicin- etiska råd (1996) Information och samtycke om

kommunikationens betydelse i vården. Stockholm: Gotab

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, >http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf<2008 02 13

Sjöström, B & Dalhgren, L-O (2002) Applying phenomenography in nursing research. Journal of Advanced Nursing, 40(3), 339-345.

Van Vliet, M-J et al (2002) Preparing patient for gastrointestineal endoscopy: the influence of information in medical situations Patient education and counseling, 52, 23-30

Walker J-A (2007) What is the effect of preoperative information on patient satisfaction? British Journal of Nursing, vol 16, no 1, 27-32.

BILAGOR

Bilaga 1: Informationsbrev till patienten Bilaga 2: Intervjumall

Projektets titel:

Patientens upplevelse av information inför en koloskopiundersökning Datum: 080215 Studieansvarig/a: Veronica Hansson HSS06079@stud.mah.se Malin Jönsson HSO06089@stud.mah.se

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning:

Sjuksköterskeprogrammet Nivå: C

Vårt examensarbete syftar till att undersöka Er upplevelse av

information som ges inför en koloskopiundersökning. Vi vill lyfta fram vikten av rätt anpassad och individuell patientinformation i studien för att det är en viktig del i sjuksköterskans arbete. Ni som vårdtagare skall kunna känna er lugna och väl förberedda inför en undersökning som kan upplevas som obehaglig.

De huvudsakliga frågeställningarna som vi kommer utgå ifrån är följande:

 Hur upplever patienten informationen som ges innan en koloskopiundersökning?

 Vad önskar patienten att få för information innan en koloskopiundersökning?

För att undersöka Er upplevelse kommer vi att intervjua Er. Intervjun kommer äga rum i ing. 44, i ett avskilt rum. Intervjun räknas ta ca en timme. Vi kommer att vara med vid intervjun.

Vi börjar intervjun med en övergripande inledande fråga om Er upplevelse av informationen inför koloskopiundersökningen. Därefter följer vi upp med uppföljningsfrågor samt sonderande frågor.

Intervjufrågorna kommer inte att innehålla några detaljer om hur undersökningen gått till utan fokus ligger på informationen som getts innan undersökningen. Intervjuerna kommer att spelas in på band som sedan kommer att skrivas ut av oss.

Konfidentialitet kommer att råda, vilket innebär att det endast är författarna till examensarbetet som vet att Ni är med i studien och att inget avslöjande personligt material kommer att publiceras.

I studien finns inga fysiska risker och komplikationer som kan drabba Er i och med tillvägagångssättet sker genom intervjuer. Däremot kan psykiskt lidande förekomma då Ni kanske av någon anledning kan uppfatta intervjufrågorna som besvärande att prata om relaterat till koloskopiundersökningen. Bilaga 1

Informationsbilaga

avbryta Er medverkan i studien när som helst.

Innan intervjustart får Ni skriva på ett samtycke som godkännande på er medverkan och att Ni har tagit del av informationen som getts om studiens innehåll.

Resultatet som framkommit från intervjuerna kommer att avidentifieras med hänsyn till namn och persondata. Alla medverkande i studien kommer att benämnas med 1,2,3 osv.

Efter att examensarbetet har blivit godkänt kommer den att läggas upp på Malmö Högskolas hemsida. Resultatet kommer även offentligöras för en grupp studenter vid en opponering som sker innan godkännandet av studien.

Studien görs för att uppmärksamma hur Ni som patient upplever hur information ges innan en koloskopiundersökning från vårdpersonalen, allt för att kunna skapa en så trygg vårdmiljö för framtida patienter som möjligt. Eventuella brister behövs identifieras och förbättras för att ge individuellt anpassad information efter behov som varje patient har rätt till.

Se bifogad blankett om intresseanmälan.

Bilaga 2

Intervjumall:

Hur upplevde du informationen som gavs inför koloskopiundersökningen?

 Hur upplevde du informationen du fick i samband med att du fick reda på att du skulle genomgå en koloskopiundersökning?

 Hur upplevde du informationen du fick om förberedelserna som skulle göras innan koloskopiundersökningen?

 Hur upplevde du informationen du fick på endoskopiavdelningen samma dag som koloskopiundersökningen skulle äga rum?

Vad önskar du att få för information innan en koloskopiundersökning?

 Vad önskar du att få för information i samband med att du får reda på att du ska genomgå en koloskopiundersökning?

 Vad önskar du att få för information om förberedelserna som ska göras innan en koloskopiundersökning?

 Vad önskar du att få för information på endoskopiavdelningen samma dag som koloskopiundersökningen äger rum?