• No results found

Det brinner i knutarna : En utredning om efterbehandling av förorenat dricksvatten orsakat av brandsläckningsskum innehållande PFAS

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Det brinner i knutarna : En utredning om efterbehandling av förorenat dricksvatten orsakat av brandsläckningsskum innehållande PFAS"

Copied!
56
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

J U R I D I C U M

Det brinner i knutarna

En utredning om efterbehandling av förorenat dricksvatten orsakat av

brandsläckningsskum innehållande PFAS

Ebba Hård af Segerstad

VT 2020

Juristprogrammet, JU101A

Examensarbete inom juristprogrammet, avancerad nivå 30 högskolepoäng

Handledare: Ylva Arvidsson Examinator: Erika Lunell

(2)

Sammanfattning

Sveriges miljörätt avseende dricksvatten och kemikalier omfattas av gemenskapslagstiftning. Rättsområdena är alltså harmoniserade. Reach-förordningen reglerar insläppande, begränsande och förbud på marknaden för kemikalier. Förbud regleras även i POP-förordningen. Kemikali-erna som behandlas i uppsatsen, PFAS, är en ämnesgrupp omfattande mellan 3000 och 5000 olika ämnen varav två är begränsade. De begränsade ämnena är PFOS och PFOA. PFAS har alarmerande egenskaper som är upptagna i gemenskapslagstiftning som något att vara upp-märksam på. Kritik framförs i förevarande arbete avseende kemikalieregleringen då farliga äm-nen släpps ut på marknaden vilka vållar skador, registreringsprocesserna förefaller inte tillräck-liga och lagstiftningens funktioner för främjande av miljöskydd inte håller vad den lovar. Kom-promissen mellan frihandel och miljöskydd förefaller otillräcklig.

I Sverige kommer vårt dricksvatten huvudsakligen från yt- och grundvattenförekomster. Det är av största vikt för miljöns hållbara utveckling och människans hälsa att dricksvattnet uppfyller en god kvalitet. Dricksvattenförekomster kan dock bli och har i vissa fall redan blivit förore-nade. Dricksvattenregleringen lyder under EU-direktiv med miljöskydd i FEUF som grund. PFAS är inte en parameter som måste kontrolleras enligt dricksvattendirektivet, men medlems-staterna har möjlighet att lägga till parametrar. Medlemsmedlems-staternas agerande måste emellertid ligga i linje med gemenskapsregleringen.

Denna uppsats utgår specifikt från ett exempel då några hushålls dricksvattenbrunnar blev för-orenade av kemikaliegruppen PFAS efter en räddningsinsats utförd av räddningstjänsten. Or-saken var brandskum innehållande PFAS. HD konstaterade att räddningstjänsten inte var verk-samhetsutövare och ansvarig för efterbehandling utan att kommunen var det. Efterbehandling av miljöskador föranleds av en undersökning där ansvar sällan jämkas. Efterbehandlingsåtgär-derna så som vid avhjälpande vid PFAS är inte tillräckligt effektiva för att vara miljömässigt och ekonomiskt skäliga. Förändringsbehov existerar avseende regleringen av PFAS, skyddet av miljön och människan via dricksvattnet och avhjälpandealternativen vid efterbehandling av miljöskador orsakade av PFAS.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Bakgrund och problemet ... 7

1.2 Syfte och frågeställning ... 8

1.3 Metod och material ... 8

1.4 Avgränsning ... 13

2 Gällande rätt avseende efterbehandling av PFAS-förorenat dricksvatten i Sverige ... 15

2.1 Rättsfallet om villabranden som släcktes med PFAS ... 15

2.1.1 Problemet och bakgrunden ... 15

2.1.2 Bedömningen i mark- och miljödomstolen ... 16

2.1.3 Bedömningen i Mark- och miljööverdomstolen ... 16

2.1.4 Delavslutning ... 17

2.2 PFAS och kemikalielagstiftningen ... 17

2.2.1 Inledning ... 17

2.2.2 Reach: syfte och några verktyg som förordningen erbjuder ... 17

2.2.3 Försiktighetsprincipens genomslag i Reach ... 19

2.2.4 Miljögarantin enligt artikel 114(4) FEUF ... 20

2.2.5 Miljögarantin enligt artikel 114(5) FEUF ... 21

2.2.6 PFAS och brandsläckningsskum i kemikalielagstiftningen ... 22

2.2.7 Kemikalieregleringen i nationell svensk rätt ... 24

2.2.8 Delavslutning ... 25

2.3 Regleringen avseende dricksvatten ... 25

2.3.1 Inledning ... 25

2.3.2 Dricksvattendirektivet och nationell svensk författning ... 25

2.3.3 Varifrån kommer vårt vatten? ... 27

2.3.4 Delavslutning ... 28

2.4 Verksamheter som orsakar miljöskador i 10 kap. MB ... 28

2.4.1 Inledning ... 28 2.4.2 Övergripande bestämmelser ... 28 2.4.3 Föroreningsskada ... 29 2.4.4 Avhjälpande ... 30 2.4.5 Verksamhetsutövarbegreppet ... 31 2.4.6 Skälighetsavvägning ... 32 2.4.7 Delavslutning ... 34

(4)

3 Analys av gällande rätt samt de lege ferenda ... 35

3.1 Villabranden som släcktes med PFAS ... 35

3.1.1 Konsekvenser av att kommunen är verksamhetsutövare ... 35

3.1.2 Konsekvenserna av användningen av B-skum ... 37

3.2 Kemikalielagstiftningen ... 38

3.2.1 Sätter Reach käppar i hjulet för arbetet mot PFAS-föroreningar? ... 38

3.2.2 Får försiktighetsprincipen genomslag? ... 39

3.2.3 Är miljögarantin en reell möjlighet för medlemsstaterna? ... 40

3.2.4 Vad blir det kvar till den svenska nationella regleringen att omfatta? ... 41

3.3 Dricksvattenregleringen ... 42

3.3.1 Nationellt spelrum i och med minimidirektiv ... 42

3.3.2 Är Livsmedelsverkets åtgärdsgräns en miljökvalitetsnorm? ... 42

3.4 10 kap. MB ... 42

3.4.1 Är det en föroreningsskada även om ämnet inte är begränsat? ... 42

3.4.2 Är rättsläget om verksamhetsutövare oklart? ... 43

3.4.3 Den objektiva delen av avhjälpandeansvaret ... 44

3.4.4 Den subjektiva delen av avhjälpandeansvaret ... 45

3.4.5 Alternativen för efterbehandling av PFAS-föroreningar idag ... 46

3.5 Finns det ett förändringsbehov avseende dricksvatten fritt från PFAS? ... 47

3.5.1 Ja ... 47

(5)

Förkortningslista

CLP Classification, Labelling and Packaging

ECHA European Chemicals Agency (EU:s kemikaliemyndighet)

Efsa European Food Safety Authority (EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet) EU Europeiska unionen

FEU Fördraget om Europeiska unionen

FEUF Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HaV Havs- och vattenmyndigheten

HD Högsta domstolen HovR Hovrätten

Kap. Kapitel

LSO Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor MB Miljöbalken (1998:808)

MMD Mark- och miljödomstolen

MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MÖD Mark- och miljööverdomstolen

Ng/liter Nanogram per liter

p. punkt

PBT Persistent (långlivat), bioackumulerande1 och toxiskt (giftigt) PFAS Poly- och perfluorerade alkylsubstanser

PFAS-X Summan av de antal olika PFAS som är aktuell i den enskilda skrivningen POPs Persistent Organic Pollutant (långlivade organiska föreningar)

Prop. Regeringens proposition

Reach EU:s förordning om kemikalieregleringen i unionen SLVFS Livsmedelsverkets föreskrifter

SOU Statens Offentliga Utredningar

St. Stycke

1 Bioackumulation innebär: ”[u]pplagring av ett stabilt ämne i levande vävnad så att halten blir högre än i

omgiv-ningen.” Se Organiska miljögifter, ett globalt problem. En presentation på overhead., https://www.natur-vardsverket.se/Documents/publikationer/91-620-9955-8.pdf, Hämtad: 2020-04-27.

(6)

SVHC Substances of Very High Concern (särskilt farliga ämnen) SvJT Svensk juristtidning

(7)

7

1 Inledning

1.1 Bakgrund och problemet

Denna uppsats utreder kemikalier som går under kategorin PFAS; poly- och perfluorerade al-kylsubstanser2, på tre rättsområden. Uppsatsens handling är inspirerad av ett rättsfall där ett släckskum innehållande PFAS, så kallat B-skum, användes för att släcka en brinnande villa. Denna räddningsinsats ledde till att dricksvattenbrunnar i området blev förorenade. ”A nvänd-ning av brandsläcknvänd-ningsskum är den största direkta punktkällan” till förorenvänd-ning av PFAS i mil-jön.3 Naturvårdsverket gjorde år 2016 en rapport där de screenade Sverige för bland annat hög-fluorerade ämnen med syfte att undersöka förekomsten av dessa kemikalier i miljön. Detta för att i sin tur kunna arbeta för att nå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag för att nämna några. I rapporten fastslogs att vattentäkterna, vari det uppmätts en högre koncentration än 90 ng/liter (den maximala koncentrationen som är rekommenderad enligt Livsmedelsverket), var belägna i närheten av flygplats med brandöv-ningsplats eller enbart brandövbrandöv-ningsplats. Rapporten konstaterar även att ”[t]otalt kan cirka 300 000 människor ha exponerats för PFAS7-halter över 90 nanogram per liter via dricksvatten

från allmänna vattentäkter vid åtminstone något tillfälle.”4

Sveriges miljörätt avseende PFAS influeras av gemenskapslagstiftning omfattande kemikalier och dricksvattenkvalitet. Kemikalier inom EU regleras i EU-lagstiftning och rättsområdet är därför harmoniserat. Gruppen PFAS regleras inte i sin helhet, utan det närmaste som rör samt-liga PFAS-ämnen är ämnen med långlivade, bioackumulerande och toxiska egenskaper. Sve-rige ska förhålla sig till denna förordning vilket inte är helt oproblematiskt om medlemslandet önskar stifta striktare reglering. Medlemsstaters möjlighet att stifta nationella regleringar på harmoniserat område utreds i förevarande arbete. För- och nackdelar med kemikalielagstift-ningen kommer att vägas mot varandra. Dricksvattenregleringen utreds för att påvisa dricks-vattentillgången som recipient. Dricksvattenregleringen är till skillnad för kemikalieförord-ningen utfärdad med enbart miljöskydd som grund och är ett minimidirektiv. Skillnaden mellan dessa EU-författningar kommer att diskuteras.

Vidare utreds PFAS-föroreningar och dess efterbehandling på nationell nivå i Sverige. Rätts-fallet om villabranden som släcktes med PFAS agerar exempel och efterbehandlingsprocessen redogörs för. Problemet med den svenska nationella regleringen avseende PFAS är efterbe-handlingsåtgärderna. Skälighetsavvägningen av vilka potentiella avhjälpandealternativ som är både miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga visar sig ha en hög tröskel för dessa typer av föroreningar. PFAS har kol- och fluorbindningar vilka är exceptionellt starka och ofta svårnedbrytbara i miljön vilket gör kemikalierna problematiska att efterbehandla.5 En

utveckl-ing är nödvändig på området eftersom kontaminerat dricksvatten utgör en allvarlig risk för

2 PFAS kallas även högfluorerade ämnen.

3 NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6709 Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel En

sam-mantagen bild av förekomsten i miljön (2016), s. 10.

4 Ibid., s. 7 och 9.

5 NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6871 Vägledning om att riskbedöma och åtgärda PFAS-föroreningar

(8)

8

människans hälsa och miljön. ”Både ytvatten och grundvatten av god kvalitet är viktiga resurser för samhället då de utgör grunden för vår dricksvattenproduktion.”6

Det anmärkningsvärda med kemikalier som går under kategorin PFAS är att man i nuläget inte vet i hur stor skala de påverkar människan och naturen.7 Konsekvenserna av dessa högfluore-rade ämnen har hittills visat sig vara att ”ett flertal PFAS kan orsaka levertoxicitet, störningar i fettmetabolismen och reproduktionsförmågan, samt ge negativa effekter på immunförsvaret”.8

PFAS har använts i många olika produkter, tillverkningsprocesser och verksamheter sedan un-gefär 1950-talet vilket har lett till att kemikalierna är spridda i vår miljö. Man har påträffat PFAS i isbjörnar, sälar och späckhuggare.9 Kemikaliegruppens hotande egenskaper och våra bristande juridiska och tekniska verktyg att hantera dem gör det nödvändigt och intressant att fastställa, systematisera och utreda gällande rätt.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att genom utredning av tre rättsområden belysa gällande rätt och potentiella förändringsbehov avseende PFAS. De tre rättsområdena är kemikalier, dricksvatten och föroreningar. Genomgången av dessa tre rättsområden ämnar åskådliggöra hur PFAS re-gleras i olika tillstånd; som ämne, i relation till dricksvatten och som förorening. Dessa tre rättsområden överlappar, samarbetar och divergerar avseende PFAS. Arbetets idé härrör ur ett rättsfall med dom som avkunnades förra sommaren. Uppsatsen avser att presentera och analy-sera gällande rätt avseende efterbehandling av föroreningar innehållande PFAS i dricksvatten. Frågeställningen som ska besvaras i uppsatsens andra kapitel är: vad är gällande rätt avseende

efterbehandling av PFAS- förorening i dricksvatten i Sverige? Vidare i uppsatsens tredje kapitel

ska dels gällande rätt analyseras, dels ska frågan om det finns något förändringsbehov avseende gällande rätt behandlas. Varje del i uppsatsens kapitel 2 har tillgodosetts med en analysdel i kapitel 3 där specifika frågeställningar besvaras. Följande frågor bearbetas i kapitel 3: vad får det för konsekvenser att kommunen är verksamhetsutövare? Vad får användningen av B-skum för konsekvenser? Är Livsmedelsverkets åtgärdsgräns en miljökvalitetsnorm? Får Sverige spel-rum i och med att dricksvattendirektivet är ett minimidirektiv? Sätter Reach käppar i hjulet för svenskt arbete mot PFAS-föroreningar? Får försiktighetsprincipen genomslag? Är det en för-oreningsskada även om ämnet inte är begränsat? Hur påverkar kunskapsläget skälighetsbedöm-ningen? Vad finns det för efterbehandlingsalternativ avseende PFAS idag? Behöver gällande rätt ändras?

1.3 Metod och material

Denna uppsats syftar till att utreda gällande rätt varför den rättsdogmatiska metoden har använts till störst del. ”[R]ättsdogmatik [förefaller] alltjämt vara den mest etablerade beteckningen på

6 NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6709, i not 3 a.a., s. 35.

7 Naturvårdsverket, Högfluorerade ämnen i miljön,

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Man-niska/Miljogifter/Organiska-miljogifter/Perfluorerade-amnen/, Senast uppdaterad: 01-22, Hämtad: 2020-02-24. Se också NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6709, i not 3 a.a., s. 10 x.

8 NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6871, i not 5 a.a., s. 13. 9 Ibid., s. 13 f.

(9)

9

den allmänt vedertagna metod som används för att tolka gällande rätt.”10 Enligt den rättsdog-matiska metoden är de traditionella källorna lagtext, förarbeten, praxis samt doktrin.11 Dessa rättskällor och användningen av dem utgör en ram vari juridikens vetenskaplighet ligger. Rätts-dogmatikens vetenskaplighet har emellertid kritiserats eftersom ”ett normsystem byggt på vär-deringar” som dessutom kan landa i felaktiga slutsatser inte uppfyller kriterierna för en veten-skap.12 Kritiken har bemötts av Jareborg som menar att rättsdogmatikens verklighet är normsy-stemet, det inre systemet och inte resultaten då reglerna används av enskilda och myndigheter.13 Den rättsdogmatiska metoden används både för forskning och tillämpning. Å ena sidan renderar den rättsvetenskapliga metoden i resultat vad avser rättstillämparens användning. Å andra sidan ska metoden avseende forskning uppfylla ”fullständighet, transparens, förklaringsmodeller och kritiskt förhållningssätt”.14 Trots att den rättsdogmatiska metoden används oberoende av

ab-strakt eller konkret nivå förminskar inte det dess vetenskaplighet.

Den traditionella rättskälleläran omfattar inte de enda relevanta rättskällorna som bidrar till ut-redning, fastställande och systematisering av innehållet i gällande rätt.15 Som Sandgren skriver: ”[rättskällel]äran kan för övrigt skilja sig från ett rättsområde till ett annat”.16 Det speciella med

miljörättens rättskällor är att det finns många ramlagar på området. Lagar och författningar generellt ska för att vara giltiga inneha formell och materiell giltighet. Den formella giltigheten påkallar att författningen har tillkommit enligt tillkomstreglerna och blivit bindande. Den ma-teriella giltigheten vinner en regel då den tillämpas av juristen.17 På miljöområdet är det vanligt förekommande att lagtexten per se sällan är detaljerad varför mer ingående information finns att hitta i förordningar, föreskrifter eller publikationer från tillsynsmyndighet. Jan Hellner me-nar att ”[i]nom den offentliga rätten har en sådan utveckling en praktisk betydelse som kan jämföras med den genom lagstiftning.”18 För att nå ett djup i utredningen i detta arbete har

tillsynsmyndighets publikationer använts i relativt stor skala. Även om dessa publikationer inte är inkluderade i den traditionella rättskälleläran och är lägre ställda har de ett värde sett till informationen som de bidrar med till utredning av gällande rätt.

Vidare i den nationella rättskälleläran har uppsatsen baserats på förarbeten, praxis och doktrin. Förarbetena har en förklarande roll avseende lagstiftarviljan. Förarbetena är inte självständiga som rättskälla utan sammankopplade med lagtext av förklarliga anledningar. Förarbetena för-anleder som bekant lagtext. I den bemärkelsen har förarbeten karaktären av tolkningsdata sett till lagtexten.19 Praxis är en rättskälla som har ökat i värde över tid eftersom graden av prejudi-kats bundenhet har ökat. Strömholm menar att det kan bero på domstolarnas flexibilitet att

10 Hjertstedt, M. (2019) Beskrivningar av rättsdogmatisk metod: om innehållet i metodavsnitt vid användning av

ett rättsdogmatiskt tillvägagångssätt In: Ruth Mannelqvist, Staffan Ingmanson, Carin Ulander-Wänman (ed.), Festskrift till Örjan Edström (pp. 165-173). Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet, s. 166.

11 Strömholm, S., Rätt, rättskällor och rättstillämpning, uppl. 5, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1996, s. 29. 12 Kleineman, J., Rättsdogmatisk metod, i Nääv, M., Zamboni, M., Juridisk metodlära, uppl. 2:1, Studentlitteratur

AB, Lund, 2018, s. 23 f.

13 Jareborg, N., Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT, 2004, s. 9. 14 Kleineman, J., i not 12 a.a., s. 26.

15 Strömholm, S., i not 11 a.a., s. 29.

16 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – ämne, material, metod och argumentation, uppl. 3:2,

Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015, s. 40.

17 Strömholm, S., i not 11 a.a., s. 344 f.

18 Hellner, Jan, Rättsteori – En introduktion, 2 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1994, s. 13 19 Strömholm, S., i not 11 a.a., s. 358.

(10)

10

tillämpa, tolka, forma och bitvis skapa rätten då behov uppkommer, jämfört med lagstiftarens närapå omöjliga uppgift att vara fullständigt à jour med gällande rätt.20 Det svåra med praxis kan vara att särskilja praxis från prejudikat. Juristen måste vara uppmärksam på domstolens formulering i domen. Detta eftersom argumenten måste hålla rent logiskt. Ges exempelvis ingen eller enbart en bristande förklaring till en utgång kan det vara som att nullifiera den potentiellt prejudicerande verkan. Prejudikatvärdet visar sig om inte annat med tidens gång: om det till-lämpas och refereras till. Styrkan som praxis besitter är emellertid att det kan utnyttjas av lag-stiftaren genom att i förarbetena tilldela domstolen uppgiften att till exempel specificera defi-nitionen av ett specifikt begrepp.

Doktrin används i stor utsträckning i detta arbete och är den lägst ställda rättskällan sett till den traditionella rättskällehierarkin. Doktrinen bidrar med en sorts sammanställande funktion och i fråga om förklaringar av lagar hittar juristen ofta förtydligandet i förarbeten.21 Trots dess lägre ställda hierarki fyller doktrin en viktig funktion genom att sammanställa de övriga rättskällorna. Genom att sammanställa alla andra rättskällor kan doktrinen nå en abstraktionsgrad. Denna abstraktionsgrad kan nås till exempel genom att sammanställa utveckling av en viss praxis och utvärdera den. Det är denna skrivna källas styrka. En annan skriven källa som inte är given i rättskällehierarkin är de elektroniska källorna. Elektroniska källor har använts i relativt stor utsträckning i detta arbete. Anledningen till det är bland annat för att området är under föränd-ring och myndigheters hemsidor i Sverige och EU är i nuläget ett sätt att få reda på vartåt för-ändringen pekar i nuläget. Se mer om elektroniska källor nedan i avsnittet om tvärvetenskap. Hittills har begreppet gällande rätt omnämnts utan att preciseras. Gällande rätt är ett ekvilibrium som i det närmsta är i ständig förändring. Se till exempel ovanstående resonemang om domsto-lens flexibilitet kontra lagstiftarens mer tungrodda verktyg för att tillfredsställa samhällets be-hov av rätten. Domstolens funktion blir mer flexibel på grund av möjligheten att tolka gällande rätt i det specifika fallet så att normsystemet uppfattas som koherent och motsägelselöst vid en given tidpunkt.22 Lagstiftarens redskap tar längre tid i och med föranledandet av förarbeten. Processen är längre tidsmässigt men gällande rätt som sådan har frusits och behandlats som den är vid en specifik tidpunkt. Därav kan det vara så att när lagen vinner sin formella och materiella giltighet skiljer sig lagen mot samhällets behov. För att fastställa och utreda gällande rätt fryses rättsläget naturligt. Gällande rätt är därför fiktivt när det ”plockas ut” ur systemet och utreds. Rättsvetaren analyserar rätten som den är där och då. Visserligen kan rättsvetaren inkludera de lege ferenda-resonemang, men de resonemangen är inte gällande rätt per se utan hur den borde vara. De antal lösningar som kan uppkomma i eftersökandet av gällande rätt är emellertid be-gränsade i och med rättsdogmatikens idé om ett sammanhängande system av normer. Detta begränsar risken att exempelvis domaren dömer efter godtycke utan snarare dömer enligt den lösning som sammanfaller med rättens inre logik.23

Svensk miljörätt baseras till stor del på EU-rättsakter varför EU-rättslig metod ska diskuteras nedan. För att EU-rätten ska få sitt tilltänkta enhetliga genomslag finns principen om konform

20 Ibid., s. 375 f. 21 Ibid., s. 509.

22 Croon, A., Jura novit curia – En rättsgenetisk undersökning av den juridiska metodlärans utveckling under

1800-talet, Institutet för rättshistorisk forskning, Stockholm, 2018, s. 218.

(11)

11

tolkning. Denna princip innebär att den nationella rätten ska tolkas i enlighet med gemenskaps-rätten: författningar, principer och avtal. Detta under förutsättning att den nationella rätten be-finner sig inom relevant rättsområde.24 Domstolar och andra myndigheter har därmed fått i

uppgift ”att verka för EU-rättens genomslag i Sverige.”25 Bergström och Hettne menar att

EU-konform tolkning är den viktigaste principen om EU-rättens efterlevnad. Detta för att färre disharmonier mellan nationell rätt och EU-rätt uppstår och principerna om direkt effekt och EU-rättens företräde inte behöver användas.26

Förordningar, direktiv ska kommenteras i följande avsnitt. Förordningar är bindande i sin helhet gentemot EU:s institutioner och organ, medlemsstater samt enskilda. Förordningar är gällande med omedelbar verkan då de träder i kraft och behöver därmed inte implementeras i nationell rätt.27 Direktiv skiljer sig från förordningar eftersom de ofta uppställer mål som ska nås inom en given tidsram, ofta två år. Medlemsstaterna måste införliva direktivet i nationell svensk rätt och meddela kommissionen om resultatet. Det är målet i direktivet som är bindande, i övrigt kan medlemsstaten anpassa tillvägagångssättet.28

Vidare ska praxis och generaladvokatens förslag till avgörande omnämnas. EU-domstolens uppgift är att se till att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av fördragen enligt artikel 19.1 FEU29. Domstolen är en tolkningshjälp och emellanåt har den mycket stort spelrum. EU-domstolen är det organ som har arbetat fram principerna i EU-rätten.30 EU-domstolen ska

bi-trädas av generaladvokater enligt artikel 19.2 FEU. Generaladvokaterna lägger fram motiverade yttranden i ungefär hälften av EU-domstolens mål speciellt då det gäller nya rättsfrågor.31 Ge-nerellt sett är inte förslaget ett domslut och har därför inte samma tyngt bland rättskällorna som en dom har. Om däremot generaladvokatens yttrande refereras till i en dom får den en annan legitimitet.32

I detta metodologiska avsnitt ska miljörätten och dess metod behandlas. Miljörätt är i många hänseenden tvärvetenskapligt. Området är beroende av kunskap inom ekologi, ekonomi och kemi för att nämna några kompletterande vetenskaper. Miljörätten har inte bara en metod, utan metoden ändras liksom i samtliga rättsområden beroende på vad syftet med arbetet är.33 Om syftet är att fastställa de lege lata för att senare analysera den de lege ferenda är metoden den traditionella rättsdogmatiken. Miljörätt är ett speciellt rättsområde, samtidigt som det inte är speciellt alls. Med det menas att det finns flera andra underkategorier av rättsområden som baseras på andra vetenskaper. ”[R]ättsvetenskaperna /.../ kan systematiseras och beskrivas ge-nom att de olika, andra vetenskaper som utnyttjas för att studera forskningsobjektet [sic!] rätt

24 Bergström, C., F., Hettne, J., Introduktion till EU-rätten, uppl., 1:1, Studentlitteratur AB, Lund, 2014, s. 413. 25 Hettne, J., Otken Eriksson, I., EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, 2:6 uppl.,

Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2011, s. 23.

26 Bergström, C., F., Hettne, J., i not 24 a.a., s. 414. 27 Ibid., s. 33.

28 Ibid., s. 440 f.

29 Fördraget om Europeiska unionen (1992), Maastrichtfördraget, EU-fördraget, FEU. 30 Bergström, C., F., Hettne, J., i not 24 a.a., s. 47 f.

31 Ibid., s. 320 f.

32 Hettne, J., Otken Eriksson, I., i not 25 a.a., s. 117.

33 Gipperth, L., Miljökvalitetsnormer: En rättsvetenskaplig studie i regelteknik för operationalisering av

(12)

12

och rättsliga fenomen används som en utgångspunkt.”34 Skatterätten behöver sin matematik och

ekonomi, rättsfilosofin behöver sin filosofi och miljörätten behöver sin ekologi.

Frågan är om det finns en miljörättslig metod eller inte. Jan Hellner beskriver området rättsteori som följer: ”[i]nom det behandlade området finns knappast några allmänt erkända meningar, och det vore fel att ge intryck av att enigheten är större än den i själva verket är.”35 Det speciella med miljörätten är att den utgår från naturen. Naturen är föremålet som studeras men som också utgör den rättsliga problematiken. Det är därför nödvändigt i miljörättslig metod att det finns en förståelse för ekologin, hur saker och ting hänger ihop. ”Oavsett om det är människor eller naturen som ska skyddas, är det viktigt att förstå att organismernas känslighet för kemikalier är en komplicerad fråga och vi kommer i kontakt med bl.a. sådant som synergism.”36 Således är det specifika faktorer, samverkan och begrepp som miljörätten hämtar från andra vetenskaper. Dessa inhämtanden är nödvändiga för att anpassa juridiken till verkligenheten.

Juridiken är ett positivt regelsystem med en inre logik.37 Det inre38 juridiska erkännandet att miljörättslig metod har relativt stor anknytning till andra vetenskaper och behov av dem är 2 kap. 1–2 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.39 Enligt 2 kap. 2 § 1 st. lagen om mark- och miljödomstolar är mark- och miljödomstolarna konstruerade av juridiska domare, men även tekniska råd som ska besitta teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfaren-het av sådana sakfrågor som domstolen prövar. Det förefaller viktigt att ha experter med i miljödomstolen varför ett externt perspektiv bör föreligga. Maria Forsberg beskriver den mil-jörättsliga metoden som att den ”bygger på behovet av ett externt förhållningssätt till rätten när ändamålsenliga regler för att genomföra miljömål studeras.”40 För att få en förståelse för hel-heten är publikationer från tillsynsmyndighet samt elektroniska källor effektiva källor att an-vända sig av.

Det specifika för miljörätten är att miljömål ligger i förgrunden till mycket av arbetet. Olika värden, exempelvis en giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet är uttalat viktiga. Ofta är utgångspunkten ett extra fokus på ett av dessa mål eller värden. Annika K. Nilsson menar i sin avhandling att: ”[m]y point of departure and the fuel for this study is the furthering of sustain-able development, and the call for challenges to the existing legal structures and principles. This is nevertheless done with basis on the legal sources, and the legal discourse context which es-tablishes and protects the integrity of the legal system.”41 I denna uppsats har målet i dricksvat-tendirektivet varit bränslet: ett rent och hälsosamt dricksvatten. Dricksvattnet agerar recipient och utredningen omfattar det rättsliga kring en viss kemikalie som människan framställer, an-vänder och som i vissa fall inkräktar på målet om ett gott dricksvatten.

34 Gräns, M., Allmänt om användningen av andra vetenskaper inom juridiken, i Nääv, M., Zamboni, M., Juridisk

metodlära, 2:1 uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2018, s. 430 f.

35 Hellner, Jan, i not 18 a.a., s. 5.

36 Westerlund, S., Miljörättsliga grundfrågor 2.0, Åmyra Förlag AB, 2003, s. 16. 37 Gräns, M., i Nääv, M., Zamboni, M., i not 34 a.a., s. 429.

38 Med inre åsyftas ett erkännande i en juridisk källa; ett erkännande från systemet. I detta fall en lag – tveklöst

erkänd som rättskälla i och med sin formella och materiella giltighet.

39 Forsberg, M., Skogen som livsmiljö – en rättsvetenskaplig studie om skyddet för biologisk mångfald, s. 38. 40 Ibid., s. 36.

41 Nilsson, A., K., Enforcing Environmental Responsibilities: A Comparative Study of Environmental

(13)

13

Denna uppsats utgår från ett fall som gestaltar problemet vars gällande rätt ska kartläggas och analyseras. Fallet är utvalt på grund av att den specifika föroreningsskadan som adresseras i uppsatsen inte har så många exempel på det viset som den har i detta rättsfall. Miljörätten ten-derar att inte vara överöst med rättsfall som exemplifierar frågor från olika håll. Detta leder till att det i uppsatsen så långt det går används rättsfall så nära liggande syftet och frågeställningen som möjligt, men vid brist på sådana praxis kompletteras det hålrummet med andra rättsfall eller styrkande ur annan rättskälla. Det är också därför uppsatsen är utformad som en fallstu-die42: för att det var ett nyligen avgjort mål med en intressant genomgång där domstolen inte

gick igenom hela processen vilket väckte en nyfikenhet hos mig att utreda saken närmare. 1.4 Avgränsning

Uppsatsen fokuserar på föroreningar av PFAS i dricksvatten. Mer specifikt avser uppsatsen att avgränsa föroreningen till källan klass-B-skum som i huvudsak har använts vid petroleumbrän-der. Avgränsning till en specifik källa avser att rendera i att uppsatsens område blir tillräckligt smalt för att kunna behandla ett rättsfall av denna typ på djupet. Anledningen till att dricksvatten behandlas och inte mark är av samma anledning: för att kunna hålla uppsatsen så pass avgränsad att djupare diskussioner kan inrymmas.

Fokuset på förorening av kemikalierna som går under benämningen PFAS är utvalt eftersom ämnena utgör vitt spridda föroreningar vars hälso- och miljöeffekter fortfarande inte är fullstän-digt kartlagda. Därav är det viktigt att behandla ämnet. Uppsatsen kommer att cirkulera kring föroreningsskada av PFAS och inte allvarlig miljöskada. Med det inte sagt att PFAS-förore-ningar inte är eller kan vara en allvarlig miljöskada. Den utredningen ligger dock inte nära kärnan i denna uppsats, varför den lämnas därhän.

Angående den svenska nationella rätten om verksamheter som orsakar miljöskador är den högst relevant sett till detta arbete. Avgränsning måste dock göras i vissa frågor för att nå ett koncist innehåll. Detta har gjorts avseende verksamhetsutövarbegreppet och hänsynsreglerna i kap. 2 MB. Verksamhetsutövarbegreppet diskuteras då det ligger närmast syftet och belyser på bästa sätt uppsatsens röda tråd. Däremot kommer inte ansvarskedjor och fastighetsägaransvar att om-fattas av arbetet. Detta för att uppsatsen är en fallstudie och vem som anses vara verksamhets-utövare är relevant, men inte nödvändigtvis hur man avgör ansvarsfrågan då det är flera ansva-riga eller då verksamhetsutövaren är okänd. Vidare ska hänsynsreglerna spegla handläggning enligt MB. Den mest intressanta hänsynsregeln sett till uppsatsens utgångpunkt, förutom av-hjälpanderegeln, är effekten som kunskap kan ge bedömningen om efterbehandlingsansvarets omfattning. Därav står kunskapskravet i fokus jämfört med andra hänsynsregler.

Uppsatsen är en fallstudie, dess idé utgår från ett specifikt miljömål som beskrivs i första av-snittet i kapitel två. Anledningen till att det individuella målet har valts ut är för det första att intressanta poänger görs avseende räddningstjänst som verksamhetsutövare och att vara en ju-ridisk person. För det andra är instanserna oense. För det tredje är det ett rättsfall som har gått igenom alla instanser och som handlar om just PFAS-föroreningar och när de har blivit en för-orening. Verksamhetsutövarbegreppet är inte specificerat i lag på något tydligt sätt utan är läm-nat till domstolen att klargöra. Därav är målet särskilt intressant. Målets prejudikatvärde är dock

(14)

14

inte klart eftersom det är ett relativt nytt avgörande. Vissa motiveringar är inte särskilt utförliga varför prejudikatvärdet ska inte överskattas ännu. Målet har dock genomgått alla instanser och är garanterat av vikt och tillför någonting nytt till rättsområdet.

Uppsatsen kommer att hållas på en nationell nivå i huvudsak. I och med att svensk nationell lagstiftning avseende kemikalier och dricksvatten har sin grund i EU-lagstiftning kommer detta att behandlas, men fokuset i behandlingen av materialen är att kartlägga gällande rätt i Sverige. Avseende miljögarantin enligt artikel 114(5) FEUF beskrivs endast ett av tre rekvisit mer ingå-ende: landspecifikationskravet. Detta är för att landspecifikationskravet är det rekvisit som medlemsländerna oftast misslyckas att uppfylla. Miljögarantin enligt artikel 114(5) FEUF är kumulativ varför de andra rekvisiten i vissa fall inte behandlas. Därav är fokuset i uppsatsen på landspecifikationskravet.

Det finns många spår från syftet och frågeställningen som leder in på gemenskapslagstiftning, preventiva åtgärder för att skydda inre marknaden, miljön och människan samt dricksvattenför-sörjningen. Denna uppsats kommer emellertid att hålla sig i Sverige och fokusera på reparativa krav: efterbehandling. Därtill behandlas försiktighetsprincipen och dess genomslag i kemikali-elagstiftningen. Enbart försiktighetsprincipen behandlas, och inte dess underkategori substitut-ionsprincipen. Även om det vore intressant att utreda vilka andra alternativ till PFAS-ämnen det finns ligger det utanför kärnan med arbetet. Sidospåren från syftet vore dock intressanta att behandla i ett annat arbete med preventivt fokus.

Fokuset i uppsatsen är att utreda efterbehandling av PFAS-förorenat dricksvatten orsakat av brandskum i Sverige. Avseende efterbehandling aktualiseras medlen som tillsynsmyndigheten har att tillgå vid föreläggande. Dessa kommer dock inte att behandlas i detalj för att uppsatsen i huvudsak ämnar hållas så nära det exemplifierande rättsfallet som möjligt. Rättsfallet går inte in på vilka verktyg som tillsynsmyndigheten möjligen skulle kunna använda sig av varför det bedöms ligga utanför syftet att studera närmare i den här uppsatsen. Uppsatsen lämnar även öppet till andra skribenter att utreda intressanta aspekter med verksamheters tillstånd enligt kap. 9 och 11 MB. Detta lämnas därhän eftersom det mellan tillstånd till själva verksamheten och efterbehandlingen av miljöskador kan dras en tydlig skiljelinje.

Målen Hållbar utveckling, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet är relevanta pelare till uppsatsen. De kommer dock inte att redogöras för detaljerat, men de kommer ändock att behandlas. Detta för att uppsatsen inte ska fastna i en bakgrundsbeskriv-ning i dessa miljömål utan kunna behandla PFAS-förorebakgrundsbeskriv-ningar i dricksvatten i Sverige och ana-lysera det mot målet om dricksvatten av god kvalitet.

Slutligen kommer inte skadestånd eller miljöbrott att behandlas eftersom det ligger långt ifrån kärnan i denna uppsats. Därför lämnas det till andra uppsatsförfattare att utreda de aspekterna.

(15)

15

2 Gällande rätt avseende efterbehandling av PFAS-förorenat

dricksvatten i Sverige

2.1 Rättsfallet om villabranden som släcktes med PFAS

Domen om villabranden som släcktes med PFAS som avkunnades den 20 juni 2019, HovR M 10647-18, kommer att undersökas nedan. Detta rättsfall har avkunnats i miljödomstolarna. En kort introduktion kommer här ges av instansordningen i miljömål. I detta fall har kommunen, Hudiksvalls kommun, varit tillsynsmyndighet vilket framkommer av rättsfallet. Länsstyrelsen är första instans, tingsrätten kallad mark- och miljödomstolen (MMD) är andra instans och Svea hovrätt är tredje instans som mark- och miljööverdomstol (MÖD). Vissa av MÖD:s do-mar får dock överklagas även till Högsta domstolen (HD).43 Överklaganden till HD gäller i huvudsak en dom eller ett beslut i ett annat mål än det enligt miljöbalken om det är relevant för rättstillämpningen att detta överklagande prövas.44 Till rättsfallet om villabranden som

släcktes med PFAS finns just ett sådant överklagande till HD vilket kommer att specificeras nedan.45

2.1.1 Problemet och bakgrunden

Rättsfallet om villabranden som släcktes med PFAS, HovR M 10647-18 gestaltar problemet med att brandskum innehållande PFAS kan leda till att dricksvatten förorenas. Rättsfallet kom-mer att redogöras för nedan i uppsatsens kapitel 2.1. En vanlig källa till föroreningar av PFAS i naturen är bland annat brandskum.46 I förevarande rättsfall hade räddningstjänsten använt brandskum innehållande PFAS, så kallat B-skum. B-skum används främst för att släcka petro-leumbränder, det vill säga eldsvådor när det är vätska som brinner.47 Saken gällde föreläggande om undersökningsåtgärder beträffande förorening av grundvattnet i Hamre i Hudiksvalls kom-mun.

Bakgrunden till rättsfallet HovR M 10647-18 var att en villa i Hamre i Hudiksvalls kommun stod i brand i januari 2015. Räddningstjänsten kom till platsen och använde bland annat ett B-skum innehållande PFAS i släckningsinsatsen. En föroreningsskada kunde därefter konstateras i tre brunnar i Hamre. Fastighetsägarna begärde av tillsynsmyndigheten, Hudiksvalls kommun, att förelägga Norrhälsinge räddningstjänst med undersökningsåtgärder. Fastighetsägarnas in-tentioner var att få sitt vatten undersökt och åtgärdat för att veta att vattnet var brukbart som dricksvatten. Kommunstyrelsen avslog fastighetsägarnas begäran. Fastighetsägarna överkla-gade beslutet till Länsstyrelsen som fastställde att räddningstjänsten var att anse som verksam-hetsutövare samt att ansvaret skulle jämkas till hälften. Både kommunen och fastighetsägarna överklagade Länsstyrelsens beslut till MMD.

43 Se 1 kap. 2 § 2 st. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. 44 Se 5 kap. 5 § lag om mark- och miljödomstolar.

45 Högsta domstolen, dom den 2018-11-09 i mål nr Ö 5744-17.

46 Naturvårdsverket,

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogif-ter/Perfluorerade-amnen/, i not 7 a.a.

47 Kemikalieinspektionen, Kemikalieinspektionen vill begränsa användningen av fluorbaserat brandskum,

https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2016/kemikalieinspektionen-vill-begransa-anvand-ningen-av-fluorbaserat-brandskum/, Senast ändrad: 2016-01-15, Hämtad: 2020-02-20.

(16)

16

2.1.2 Bedömningen i mark- och miljödomstolen

MMD fastslog i sin dom48 att räddningstjänsten skulle utföra eller bekosta avhjälpande av hela den aktuella föroreningsskadan. Domstolen menade först och främst att det föreföll ostridigt att förorening av det aktuella området hade skett. I fråga om räddningstjänsten var att anse som verksamhetsutövare enligt 10 kap. 2 § MB svarade MMD jakande. I och med att räddnings-tjänsten var att anse som verksamhetsutövare var de således obligerade att hantera farliga ke-mikalier med försiktighet, utan att hindras i myndighetsutövningen. MMD uttrycker sig som följer: ”[e]n motsatt tolkning skulle få orimliga konsekvenser för de som drabbas av förore-ningar i [sic!] anledning av brandbekämpning.”49

Den andra frågan som domstolen behandlade var vilka avhjälpningsåtgärder som skulle vidtas av verksamhetsutövaren. Det är i den frågan man ska ta hänsyn till skälighetsavvägningen enligt 10 kap. 4 § MB. I detta fall menade domstolen att någon ställning inte kan tas i frågan eftersom en utredningsprocess och riskbedömning måste föranleda bedömningen. Den bedömningspro-cessen hade ännu inte gjorts och den myndighet som var bäst lämpad att göra undersöknings- och utredningsbedömningen var tillsynsmyndigheten. MMD tog därför inte ställning i den frå-gan.

Den tredje och sista frågan som MMD tog ställning till var vilket ansvar räddningstjänsten hade. Domstolen menade att räddningstjänsten skulle ansvara fullt ut för hela utrednings- och avhjäl-pandeprocessen eftersom de borde ha ”agerat och haft beredskap som om det kunde finnas sådana brunnar”. Räddningstjänsten borde inte heller ha använt klass-B-skum utan ett mer mil-jövänligt brandsläckningsalternativ.

2.1.3 Bedömningen i Mark- och miljööverdomstolen

MÖD gjorde en annan bedömning än Länsstyrelsen och MMD. MÖD undanröjde tidigare in-stansers dom och återförvisade målet till kommunstyrelsen för fortsatt handläggning med föl-jande resonemang. Avseende frågan om verksamhetsutövare hade HD den 9 november 2018 i mål nr Ö 5744-1750 konstaterat att räddningstjänsten inte var någon juridisk person och kunde därför inte vara verksamhetsutövare enligt 10 kap. 2 § MB. Varför räddningstjänsten inte ansågs vara en juridisk person var för att den var en del av två kommuners organisationer och följakt-ligen kan bara kommunerna anses vara verksamhetsutövare. Räddningstjänstens arbete förhål-ler sig till lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). MÖD meddelar att faktum att kommu-nen genom räddningstjänsten är obligerad att utföra släckningsarbete enligt LSO inte påverkar verksamhetsutövar-bedömningen.

Enligt tre tidigare avgöranden ska verksamhetsutövaren ha faktisk och rättslig möjlighet att vidta åtgärd.51 Räddningstjänstens släckningsinsats var ostridigt den aktion som ledde till

för-oreningen. Kommunen bedömdes ha haft faktisk och rättslig möjlighet att minimera risken för

48 Östersunds tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, dom den 2017-09-12 i mål nr M 3012-16.

49 Detta starka uttalande från domstolen specificeras inte närmare i domskälen. En presentation och diskussion

kommer att föras i arbetets kapitel 3 om orimligheten som åsyftas av domstolen. En genomgång av potentiella orsaker så som tillsynsjäv och delikatessjäv enligt 6 kap. 28 § 1 st. 3 p. kommunallagen (2017:725) kommer bland annat att föras.

50 Högsta domstolen, dom den 2018-11-09 i mål nr Ö 5744-17. 51 Se närmare i MÖD 2005:64, MÖD 2010:23 och MÖD 2013:28.

(17)

17

förorening. Kommunen var således ansvarig för avhjälpande av föroreningen enligt 10 kap. 2 § MB. Därefter gick domstolen vidare till skälighetsavvägningen enligt 10 kap. 4 § MB. Skälighetsavvägningen enligt 10 kap. 4 § MB ska ske i två steg. Först ska det kartläggas vilka efterbehandlingsåtgärder som både är miljömässigt motiverade och rimliga från kostnadssyn-punkt. Sedan ska man bedöma omfattningen av verksamhetsutövarens ansvar. I detta fall skick-ades ärendet tillbaka till kommunstyrelsen eftersom det inte hade gjorts några undersöknings-åtgärder. Avsaknaden av undersökningsåtgärder innebar att man inte kunde ta ställning till vilka efterbehandlingsåtgärder som vore lämpliga. Domstolen gav också en fingervisning till tidigare instanser i den mening att utan undersökning om föroreningen i det specifika fallet kan man inte bestämma det slutliga ansvaret för de reparativa åtgärderna. Eftersom verksamhetsutövaren inte hade förelagts undersökningsåtgärder kunde inte MÖD pröva i vilken grad kommunen var ansvarig. Domstolen lämnade dock en notering om att det finns många ”exempel på fall där det saknats skäl att jämka en verksamhetsutövares ansvar för utredning av en förorening”.52

2.1.4 Delavslutning

Rättsfallet om villabranden som släcktes med PFAS har nu redogjorts för. Vidare i uppsatsens andra kapitel kommer relevanta delar av gällande rätt att utredas för att belysa vilka regler som är inblandade i föroreningsfall som dessa. Tre delar kommer att behandlas vilka är kemi-kalieregleringen, dricksvattenregleringen och regleringen kring föroreningsskada. Vidare i uppsatsens tredje kapitel kommer rättsfallet samt avsnitten och gällande rätt från andra ka-pitlet att analyseras.

2.2 PFAS och kemikalielagstiftningen 2.2.1 Inledning

Eftersom den centrala i uppsatsen är kemikalier, specifikt PFAS-ämnen, ska uppsatsens kapitel 2.2 behandla kemikalieregleringen. Det är i mångt och mycket EU-lagstiftning som styr kemi-kalieregleringen inom medlemsländerna i unionen och detta är på grund av Reach-förordning-ens53 syfte att totalharminisera rättsområdet. Således kommer kapitlet som följer att presentera Reach-förordningen med dess syften, några av verktygen den erbjuder, grundläggande princi-per, hur PFAS-ämnen regleras samt svensk nationell lagstiftning. Detta för att läsaren ska få en förståelse för kemikalieregleringen som sådan, det vill säga innan en specifik kemikalie har spridits till omgivningen och då eventuellt ses som en föroreningsskada.

2.2.2 Reach: syfte och några verktyg som förordningen erbjuder

Den svenska regleringen av kemikalier i Sverige kommer i stor utsträckning från EU-lagstift-ning. ”Miljöhot och miljöproblem av olika slag är sällan begränsade till egna landsgränser och

52 Se till exempel MÖD 2005:30 där domstolen resonerade som så att undersökningsåtgärdernas fulla

genomfö-rande är nödvändigt för att dels komma till rätta med föroreningsskadan, dels fastställa det slutliga ansvaret. Därav fann domstolen ingen anledning att jämka verksamhetsutövarens utredningsansvar; Se även MÖD 2006:36 där ett bolags efterbehandlingsansvar avseende undersökning (provtagning och analys) inte heller jäm-kades.

53 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering,

ut-värdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndig-het, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG, EUT L 396/1.

(18)

18

lämpar sig därför särskilt bra för överstatlig belysning och kontroll.”54 Den mest centrala i denna uppsats är Reach-förordningen. Syftet med Reach-förordningen är enligt artikel 1(1) Re-ach att garantera en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön, inbegripet främjande av alternativa metoder för att bedöma hur farliga ämnen är, samt att ämnen fritt kan cirkulera på den inre marknaden samtidigt som konkurrenskraft och innovation förbättras. I artikel 1(2) Re-ach är det tillverkare, importörer och nedströmsanvändare55 som ansvarar för att de ämnen som de tillverkar, släpper ut på marknaden eller använder inte har några skadliga hälso- eller miljö-effekter. Reach är utfärdad med artikel 114 funktionsfördraget som grund. Dessutom bygger Reach på försiktighetsprincipen.56

Reach-förordningen är ett sätt att strukturera upp kemikaliehanteringen. Nya och redan existe-rande ämnen om ett ton per år ska registreras i Reach.57 I förordningen behandlas tillstånd för särskilt farliga ämnen, ”ett begränsningsförfarande (som kan inkludera förbud) om använd-ningen av ett ämne medför oacceptabla risker.”58 Ett av verktygen för att strukturera upp

före-komsten av kemikalier inom EU är att vissa kemikalier behöver levereras med säkerhetsdatab-lad enligt artikel 31 Reach. Till exempel ska långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen levereras med ett säkerhetsdatablad enligt artikel 31(1)(b) Reach. Säkerhetsdatablad ska inne-hålla bland annat ämnets farliga egenskaper och åtgärder vid oavsiktliga utsläpp.59

Det finns ett krav på att registrera kemikalier i artikel 5 Reach. Registreringsplikten gäller för alla tillverkare eller importörer av ett ämne eller en blandning som omfattar till minst ett ton per år.60 Avseende insläppande på marknaden av kemikalier är processen lite speciell. Om den europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) inte har hittat anledning att begränsa registrering av ämnet efter tre veckor, kan tillverkaren och/eller importören släppa ut ämnet på marknaden.61 När kemikalier har registrerats i Reach får inte medlemsstaterna förbjuda, begränsa eller hindra tillverkning, import, utsläppande på marknaden eller användning av ett ämne enligt artikel 128 Reach. Frihandelsklausulen i artikel 128 Reach har effekten att medlemsstater inte kan begränsa ett registrerat ämne för att Reach till syvende och sist grundar sig på fri rörlighet och syftar till att totalharmonisera kemikalieregleringen. Förordningen grundar sig dock inte bara på främ-jandet av den inre marknaden.

Förordningen är visserligen utfärdad med den inre marknaden som grund, men miljöskyddet är också inkluderat. Medan frihandelsklausulen i artikel 128 Reach gynnar syftet med den inre marknaden, gynnar skyddsklausulen i artikel 129 Reach miljöintresset. Skyddsklausulen är till för att medlemsstaterna ska kunna, om de har anledning att tro att skyndsam handläggning är väsentlig, skydda människans hälsa eller miljön från ett ämne eller en blandning registrerad i

54 Zetterberg, C., Garanterat svårfångat, s. 513.

55 ”En nedströmsanvändare är en fysisk eller juridisk person som är etablerad inom gemenskapen och som

an-vänder ett ämne som sådant eller ingående i en blandning i sin industriella eller professionella verksamhet. Hit räknas varken distributörer eller konsumenter.” Citat från Michanek och Zetterberg, Den svenska miljörätten, fotnot 13 på s. 344 n.

56 Artikel 1(3) Reach.

57 Artikel 6(1) Reach; Langlet and Mahmoudi, EU Environmental Law and Policy, s. 312 f. 58 Michanek och Zetterberg, Den svenska miljörätten, s. 344.

59 Avsnitt 2 respektive 6 i Bilaga II Reach 60 Artikel 6(1) Reach.

(19)

19

Reach.62 Enligt skyddsklausulen kan en medlemsstat få provisoriska skyddsåtgärder godkända av ECHA. Om de provisoriska åtgärderna blir godkända kan medlemsstaten sedan gå vidare med ett begränsningsförfarande av det aktuella ämnet eller blandningen. Detta ska grunda sig på goda skäl.63 Således finns det möjligheter för miljöskyddet att trumfa syftet med den inre marknaden, men hur reella är de möjligheterna? Som Zetterberg beskriver det kan en politisk ambition i en medlemsstat få stå tillbaka för marknadsregleringars syfte att totalharmonisera.64 Mer om detta avseende försiktighetsprincipen och miljögarantin nedan.

2.2.3 Försiktighetsprincipens genomslag i Reach

Reach bygger på försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen förklaras i artikel 191 fördraget om europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Principen enligt artikel 191(2) FEUF innebär att det ska råda en hög skyddsnivå för miljöpolitiken och är fundamental för unionens miljörätt. Reach är dock inte utfärdad med miljöskyddet enligt artikel 192 FEUF som grund, utan med artikel 114 FEUF. Detta innebär att grunden i Reach är att främja den inre marknaden enligt artikel 26 FEUF, men att försiktighetsprincipen har lagts till. Det finns inga hinder som innebär att försiktighetsprincipen enbart får användas när artikel 192 FEUF ligger till grund för EU-författningen.65 Kommissionen specificerade användningen av försiktighetsprincipen i ett med-delande, KOM(2000) 1 slutlig.66 Detta meddelande från Kommissionen är dock inte rättsligt bindande. Tanken med försiktighetsprincipen är att den ska gå att använda när risken i fråga inte ännu har blivit fullt demonstrerad.67 Risken i fråga får emellertid inte vara hypotetisk och får således inte sakna vetenskapliga grunder.68

Försiktighetsprincipens genomslag i Reach har ifrågasatts. Eftersom Reach är utfärdad med frihandelsmotivet enligt artikel 114 FEUF som grund är till exempel tillståndskravet ett utslag av försiktighetsprincipen.69 Faktum att registrator enligt artikel 10 Reach ska inkomma med ett

registerunderlag, vilket är en sorts omvänd bevisbörda, är också ett uttryck för försiktighets-principen. Problemet med försiktighetsprincipens genomslag i regleringen kring registrerings-förfarandet är dock att volymen kemikalier måste uppgå till ett ton enligt artikel 6 Reach.70 Dessutom är det ett problem att kontrollen som ECHA gör av registreringsunderlaget inte ska omfatta en bedömning av de inlämnade uppgifternas eller motiveringarnas kvalitet, eller huruvida de är tillräckliga enligt artikel 20(2) Reach. Reach bygger på försiktighetsprincipen enligt artikel 1(3) Reach, men det betyder inte att den får eller ska få genomslag i varje enskilt fall.71 Reach är en komplex sekundärlagstiftning med två, i vissa fall (dock inte alltid vilket är viktigt att poängtera) motstående intressen; frihandel och miljöskydd. Frågan är om Reach, gi-vet att grunden i artikel 114 FEUF förblir, kommer att få optimalt utslag. Det hade varit

62 Artikel 129 Reach. 63 Artikel 129 Reach.

64 Michanek och Zetterberg, Den svenska miljörätten, s. 347.

65 Langlet and Mahmoudi, EU Environmental Law and Policy, s. 51 och 311.

66 Meddelande från kommissionen om försiktighetsprincipen 2.2.2000 KOM(2000) 1 slutlig. 67 Langlet and Mahmoudi, EU Environmental Law and Policy, s. 52.

68 Mål T-13/99 Pfizer Animal Health mot Europeiska unionens råd ECLI:EU:T:2002:209 (n 99), para 146;

Lang-let and Mahmoudi, EU Environmental Law and Policy, s. 52.

69 Christopher Jakobsson, Miljöskydd och frihandel med kemikalier - försiktighetsprincipen som vågmästare vid

konflikt i Zetterberg, C., Giftfri miljö och utvecklingen på kemikalieområdet, s. 25; Prop. 1993/94:163, s. 7.

70 Ibid., s. 25 f.

(20)

20

tydligare om Reach hade grundats på artikel 192 FEUF, dels för att miljöskyddet hade stått i fokus, dels för att medlemsstaterna enligt artikel 193 FEUF hade kunnat stifta strängare skydds-åtgärder nationellt. Regleringen ser dock inte ut på det sättet utan frihandeln är grunden till förordningen och man tillgodoser miljöskyddsintresset genom att låna lösningar från artiklarna 191-193 FEUF.

När kan en medlemsstat använda sig utav försiktighetsprincipen i Reach? Enligt artikel 128(1) Reach får inte medlemsstaterna förbjuda, begränsa eller hindra tillverkning, import, utsläpp-ande på marknaden eller användning av ett ämne – som sådant eller ingående i en blandning eller vara om det omfattas av Reach. Enligt artikel 128(2) Reach är det fritt fram för medlems-staterna att behålla eller införa nationella bestämmelser till exempel i syfte att skydda männi-skors hälsa eller miljön, men bara utan att inkräkta på harmoniseringen av tillverkning, utsläp-pande på marknaden eller användning. De fall som kvarstår när ett medlemsland kan använda försiktighetsprincipen för att införa en ny regel är i de situationer då regeln är av generell ka-raktär, begränsar ett harmoniserat och tillåtet kemikalieämne, och baseras på vetenskaplig osä-kerhet om kemikalieämnets farlighet. ”Situationen kompliceras av att principen inte tydligt de-finierats genom EU-domstolens praxis och det är därför oklart på vilken ambitionsnivå gällande den vetenskapliga osäkerheten och risken för hälsan och miljön en medlemsstat skulle behöva lägga sig på för att få igenom en sådan reglering.”72

2.2.4 Miljögarantin enligt artikel 114(4) FEUF

Det är inte bara genom försiktighetsprincipen som miljöskyddet kan tillgodoses på kemikalie-området i unionen, utan även genom miljögarantin enligt artikel 114(4-6) FEUF. ”Marknads-direktiven kan vara mer eller mindre uttömmande vilket innebär att medlemsländernas utrymme till att införa strängare regler är beroende av den specifika formuleringen i varje direktivbe-stämmelse och dess kontext.”73 Det finns en öppning för medlemsstaterna att behålla eller in-föra regler som tillgodoser miljöskyddet enligt artikel 36 FEUF – men hur stor är den öpp-ningen? Oavsett om det rör sig om att behålla gamla regler eller införa nya trots en harmonise-ringsåtgärd får dessa inte utgöra medel för godtycklig diskriminering, innebära förtäckta han-delshinder eller innebära hinder för den inre marknadens funktion74 enligt artikel 114(6) FEUF.

Den största möjligheten för medlemsstater att använda miljögarantin verkar vara att behålla gamla regler trots harmonisering enligt artikel 114(4) FEUF. Det centrala i artikel 114(4) FEUF är att medlemsstaten ska anse det nödvändigt att behålla den gamla regleringen efter harmoni-seringsåtgärden och att denna reglering grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 36 FEUF. Danmark lyckades använda denna miljögaranti i mål C-3/00. Domstolen fastlade att en med-lemsstat kan dra andra slutsatser av samma vetenskapliga resultat än de som drogs vid stiftandet av harmoniseringsåtgärden i efterhand.75 Medlemsstaten måste dock kunna visa att den nation-ella bestämmelsen som avviker från harmoniseringsåtgärden ”säkerställer en högre skyddsnivå

72 Christopher Jakobsson, i not 69 a.a., s. 28. 73 Zetterberg, C., Garanterat svårfångat, s. 519.

74 Det sistnämnda kravet är egentligen ett uttryck för proportionalitetsprincipen, se till exempel kommissionens

beslut 2002/366/EG av den 15 maj 2002 om de nationella bestämmelser som anmälts av Republiken Österrike enligt artikel 95.4 i EG-fördraget beträffande högsta tillåtna kadmiumhalt i gödselmedel, EGT L 132/65, para. 51; Zetterberg, C., Garanterat svårfångat, s. 530.

(21)

21

än vad åtgärden för gemenskapsharmonisering gör och att de inte överskrider vad som är nöd-vändigt för att uppnå detta mål.”76 Det finns skäl att anta att anledningen till varför Danmark

vann framgång i målet var på grund av ett uttalande från den vetenskapliga kommittén om att det egentligen inte kan sättas ”någon säker undre gräns”77 för ämnet ifråga.

2.2.5 Miljögarantin enligt artikel 114(5) FEUF

Artikel 114(5) FEUF har en ännu smalare öppning än artikel 114(4) FEUF. Enligt artikel 114(5) FEUF har medlemsstaterna en möjlighet att införa nya regler som går emot harmoniseringen om kraven är uppfyllda. Rekvisiten i artikeln är att den nationella bestämmelsen ska för det första vara nödvändig med hänsyn till nya vetenskapliga belägg (detta med hänvisning till mil-jöskydd eller arbetsmilmil-jöskydd). För det andra ska den nationella bestämmelsen lösa ett plats-specifikt problem för den medlemsstaten. För det tredje ska problemet ha uppstått efter harmo-niseringsåtgärden. Rekvisiten är kumulativa och ska vara tillfredsställa till fullo. Om det visar sig att ett av rekvisiten inte är uppfyllda bedömer inte kommissionen de andra.78 Vidare i

av-snittet ska miljögarantin behandlas, med fokus på platsspecifikationskravet.

Gällande platsspecifikationskravet är det enligt Langlet och Mahmoudi klart att ett problem som existerar runt om i EU inte kan vara specifikt för en medlemsstat, men platsspecifikationen innebär åtminstone inte samma sak som unikt för den medlemsstaten.79 I de förenade målen delstaten Oberösterreich och Österrike mot kommissionen80 blev Österrike nekad införande av

ny nationell reglering som förbjöd ”odling av genetiskt modifierat utsäde och användning av transgena djur för avel”81 enligt artikel 114(5) FEUF. Motiveringen som Österrike gav för att

bevisa platsspecifikationskravet var att Österrike har småskaligt jordbruk. Kommissionen av-färdade detta argument eftersom det i Österrikes bevisning inte fanns några nya vetenskapliga uppgifter om genmodifierade grödors, eller transgena djurs inverkan på miljön eller människans hälsa.82 Kommissionen menade även att det inte hade lagts fram några bevis som visade att denna region i Österrike avser ”unika eller ovanliga ekosystem som kräver en annan riskbe-dömning”83.

Klagande medlemsstat fick således inte bifall i målet84, men unika eller ovanliga ekosystem blev i princip godkända för att uppfylla platsspecifikationskravet. Ett annat exempel på när öppningen för avvikande nationella bestämmelser har belysts är i ett beslut från

76 Ibid., para. 64.

77 Zetterberg, C., Garanterat svårfångat, s. 521.

78 De förenade målen T-366/03 och T-235/04 Land Oberösterreich och Österrike mot kommissionen

ECLI:EU:T:2005:347, para. 69; se även mål C-512/99 Tyskland mot kommissionen ECLI:EU:C:2003:40, para. 81; se även mål T-182/06 Nederländerna mot kommissionen ECLI:EU:T:2007:191 där kommissionen enbart tar ställning till platsspecifikationskravet och lämnar de andra kriterierna därhän.

79 Langlet and Mahmoudi, EU Environmental Law and Policy, s. 109; Förslag till avgörande i de förenade målen

C-439/05 P och C-454/05 P ECLI:EU:C:2007:285 av generaladvokat Sharpston föredraget den 15 maj 2007, para. 110.

80 De förenade målen T-366/03 och T-235/04 Land Oberösterreich och Österrike mot kommissionen. 81 Michanek och Zetterberg, Den svenska miljörätten, s. 87.

82 Förslag till avgörande i de förenade målen C-439/05 P och C-454/05 P av generaladvokat Sharpston

föredra-get den 15 maj 2007, para. 24.

83 Ibid., para. 23.

(22)

22

kommissionen.85 Beslutet är visserligen meddelat med artikel 114(4) FEUF men det är en pre-cisering av landspecifikationskravet till förmån för medlemsstaterna. De avvikande nationella bestämmelserna ansågs berättigade eftersom flera relativt grunda grundvattenområden löpte risk för hög exponering av PAH86 och detta innebar att det var nödvändigt att minska expone-ringen.87 Exponeringen av PAH i grunda grundvattenförekomster är inte på något sätt landspe-cifikt för Nederländerna, utan andra länder har också fått liknande nationella bestämmelser be-viljade.88

Det vanligaste är dock att öppningen i artikel 114(5) FEUF är liten och att de nationella be-stämmelserna inte uppfyller det landspecifika kravet.89 Ett exempel på avslag är mål T-182/06 Nederländerna mot kommissionen. Nederländerna anmälde avvikande nationell reglering som innebar strängare krav för partikelutsläpp från dieselfordon. Nederländerna angav motiveringen att landet har specifika omständigheter, så som: ”befolkningstäthet, trafikintensitet och att bo-städerna är belägna längs vägarna.” Tribunalen fastslog det utrett och obestritt att reglering av luftutsläpp lämpar sig för reglering på gemenskapsnivå. Tribunalen fortsatte med att konstatera att Nederländerna inte var ensamma om denna exponeringsproblematik och att grunderna som Nederländerna har angivit inte bevisar att medlemsstaten utmärker sig.90 Således föll talan på landspecifikationskravet.

2.2.6 PFAS och brandsläckningsskum i kemikalielagstiftningen

Långt ifrån alla 3000 PFAS-ämnen som beräknas cirkulera på världsmarknaden regleras.91 Av de PFAS-ämnen som tas upp i gemenskapslagstiftning är de flesta inkluderade i kandidatför-teckningen enligt Reach.92 I kandidatförteckningen listas ämnen med särskilt farliga egenskaper (substances of very high concern, SVHC) som uppfyller rekvisiten enligt artikel 57 Reach. Av PFAS-ämnena är tio ämnen SVHC.93 Enligt artikel 33 Reach infaller sig ett särskilt

informat-ionskrav för SVHC-ämnen. Detta har emellertid en mängdgräns vid 0,1 viktprocent. Denna viktprocent blir en begränsning av effekten att kategorisera PFAS-ämnen som SVHC därför att

85 Kommissionens beslut av den 31 oktober 2002 om de nationella bestämmelser om begränsning av användning

och utsläppande på marknaden av kreosotbehandlat virke som anmälts av Nederländerna enligt artikel 95.4 och 95.5 i EG-fördraget 2002/884/EG, EGT L 308/30.

86 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH). ”Djurstudier visar att flera PAH kan skada kromosomer och

fram-kalla cancer. /.../ Enligt experimentella studier är den akuta giftigheten av PAH låg till måttlig. Vid mycket höga doser av PAH kan bland annat levern och immunsystemet skadas.” Information hämtad från: Livsmedelsverket,

Polycykliska och aromatiska kolväten (PAH), https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oons-kade-amnen/miljogifter/polycykliska-aromatiska-kolvaten-pah#%C3%84r%20det%20farligt%20med%20PAH?, Senaste uppdaterad: 2019-10-18, Hämtad: 2020-04-23.

87 Kommissionens beslut av den 31 oktober 2002 om de nationella bestämmelser om begränsning av användning

och utsläppande på marknaden av kreosotbehandlat virke som anmälts av Nederländerna enligt artikel 95.4 och 95.5 i EG-fördraget 2002/884/EG, para. 68-69.

88 Tyskland, Sverige och Danmark är medlemsländer som också har fått strängare nationella bestämmelser

god-kända vad avser PAH. Se mer i Zetterberg, C., Garanterat svårfångat, s. 528.

89 Zetterberg, C., Garanterat svårfångat, s. 528.

90 Mål T-182/06 Nederländerna mot kommissionen, para. 99, 105 och 115.

91 KEMIKALIEINSPEKTIONEN rapport 6/15 Förekomst och användning av högfluorerade ämnen och

alterna-tiv (2015), s. 6.

92 Länk till kandidatförteckningen där ämnen fylls på löpande: Echa, Kandidatförteckning över

SVHC-ämnen för godkännande, https://www.echa.europa.eu/sv/candidate-list-table, Hämtad: 2020-05-14.

93Se en tydlig sammanställning på följande länk: Kemikalieinspektionen, Högfluorerade ämnen – PFAS,

https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen-pfas, Senast uppdaterad: 2020-05-13, Hämtad: 2020-05-14.

(23)

23

ämnena sällan når upp till den viktprocenten.94 En viktig notering är att ämnen i kandidatför-teckningen inte automatiskt blir tillståndspliktiga enligt bilaga XIV Reach. I dagsläget är inget PFAS-ämne tillståndspliktigt, men ett ämne och dess salter är i alla fall begränsade enligt Re-ach.95

Det är bara två ämnen som är begränsade i gemenskapslagstiftning, de andra PFAS-ämnena är oreglerade även om vissa är upptagna på kandidatlistan.96 Ämnet PFOA och dess derivator är klassificerade som cancerframkallande och reproduktionsstörande enligt i kategori 1 respektive kategori 2 bilaga VI CLP-förordningen.97 PFOA är vidare begränsat enligt bilaga

XVII Reach. Begränsningarna avser tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av vissa farliga ämnen, blandningar och varor.98 Begränsningen av att tillverka eller släppa ut PFOA på marknaden träder ikraft från och med 4 juli i år (2020) enligt bilaga XVII p. 68(1). PFOA får inte heller användas för framställning av eller släppas ut på marknaden som en be-ståndsdel i ett annat ämne, som en blandning eller en vara i en viss koncentration enligt bilaga XVII p. 68(2). Denna begräsning av PFOA gäller dock inte brandsläckningsskum. Enligt bilaga XVII p. 68(4)(e) gäller inte begräsningen avseende koncentrerade skumblandningar för brand-släckning (för framställning av brandbrand-släckningsskum) vilka släpptes ut på marknaden före be-gränsningens ikraftträdande, 4 juli 2020. Brandskum är undantaget även i bilaga XVII p. 68(5) där skum för brandsläckning inte träffas av begränsningen om det har släppts ut på marknaden innan den 4 juli 2020 eller framställts i enlighet med punkt 4 e, förutsatt att, om de används för utbildningsändamål, utsläppen till miljön minimeras, samlas in och bortskaffas på ett säkert sätt. PFOA kommer under 2020 att läggas till i POP-förordningen99 istället för Reach.100 PFOA kommer antagligen att bli förbjudet under 2020.101

Det andra ämnet som är upptaget i gemenskapslagstiftning är PFOS vilket är begränsat i POP-förordningen102. POP-förordningen är sprungen ur Stockholmskonventionen om Persistent Organic Pollutants (POPs).103 PFOS står omnämnd i bilaga I del A. Det har varit förbjudet med brandskum innehållande PFOS sedan 2011, sedan det undantaget togs bort i POP-förord-ningen.104 PFOS står även listat i bilaga XVII tillägg 6 Reach för att det är reproduktionstoxiskt,

94 KEMIKALIEINSPEKTIONEN RAPPORT 1/16 Förslag till nationella åtgärder för högfluorerade ämnen i

brandsläckningsskum (2016), s. 48.

95 Ibid.

96 Kemikalieinspektionen, https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen-pfas, i not

93 a.a.

97 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering,

märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (1), EUT L 353/1.

98 Lydelsen av bilaga XVII:s titulering i Reach.

99 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska

för-oreningar, EUT L 169/45.

100 Kemikalieinspektionen, https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen-pfas, i not

93 a.a.

101Naturvårdsverket,

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogif-ter/Perfluorerade-amnen/, i not 7 a.a.

102 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska

för-oreningar, EUT L 169/45 [cit POP-förordningen].

103 Preambeln (3) i POP-förordningen; Stockholm Convention, Text of the Convention,

http://www.pops.int/TheConvention/Overview/TextoftheConvention/tabid/2232/Default.aspx, Hämtad: 2020-05-24.

References

Related documents

Den som avser att ordna gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom område med detaljplan ska enligt 37 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Dalslands miljö- och energinämnd får ta ut avgift för prövning av ansökningar om tillstånd eller dispens, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa

Dalslands miljö- och energinämnd får ta ut avgift för prövning av ansökningar om tillstånd eller dispens, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt

Ordföranden Morgan E Andersson (C): Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Dalslands miljö- och energiförbunds budget för 2021 enligt föreliggande

10§ Miljö- och byggnämnden får ta ut avgift för prövning av ansökningar om tillstånd eller dispens, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa

Se över regler som blir hinder för omställningen till den cirkulära ekonomin Energiföretagen Sverige välkomnar utredarens förslag om att det kan vara en. huvuduppgift

Vi är skeptiska till mervärdet med ursprungsgarantier för värme då det i praktiken inte finns någon risk för "dubbelräkning" av förnybar värme i de mer än 500 lokala

Energiföretagen Sverige önskar att fortsatt få vara delaktiga i arbetet med att ta fram föreskrifter, vägledning och utredning av de centrala frågeställningar som behöver