”Det är ju en naturlig del” –
De anställdas känslor inför och arbete med uttryck för onani på
gruppboenden för personer med utvecklingsstörning
Författare: Sandra Hiding & Felicia Larsson Handledare: Christina Hjorth - Aronsson
___________________________________________________________________________ Abstract
The aim of this study was to investigate the emotions among the staff at the group housings when they observe the caretakers expressions of masturbation and how the staff handles these expressions in their daily and long-term work. The theoretical concepts that were used in this study are group housing as a public and private arena, occupational role, relation, humanistic effort, pedagogical effort, empowerment, care ethic and emotions. The concepts are related to each other and constitutes the foundation for the analysis of the empirical data used in this study. A qualitative study was carried out, in forms of half structured interviews with six informants, of which the majority was women. It came to light that the interviewees only had positive feelings for the caretaker’s expressions of masturbation. The interviewees had different procedures in their daily work, while there were more similarities in how the staff worked in a long-term perspective with the caretaker’s expressions of masturbation. Key words: Intellectual disability, sexuality, sexual expressions, masturbation, group housing,
staff
___________________________________________________________________________
Inledning
Utvecklingsstörning och sexualitet har sedan lång tid tillbaka varit ett omdebatte-rat (Tideman 2000:135) och svårt ämne i vårat samhälle. Att det är ett svårt ämne att diskutera kan ha att göra med att man förr hade ett annorlunda synsätt på personer med utvecklingsstörning och deras sexua-litet jämfört med det synsätt som råder idag. Det synsätt som rådde förr bestod i att om personen hade en sexualitet, vilket man ansåg olämpligt, menade man att individen inte kunde kontrollera denna. Gav personen med utvecklingsstörning istället inte uttryck för sin sexualitet ansåg man att individen i fråga inte hade någon sexualitet (Nordeman 1999:9).
I dagens samhälle är det dock fortfarande svårt för personer med utvecklingsstörning att få njuta av sin sexualitet i och med den osäkerhet som finns i omgivningen (Tideman 2000:135). Vissa människor anser fortfarande att personer med utveck-lingsstörning inte bör ha en sexualitet, därför informerar de inte och låter heller inte individen ställa frågor kring detta ämne. Dock är det viktigt att kunna infor-mera om sexualiteten för att personen med utvecklingsstörning skall kunna leva ett liv som alla andra.
Sexualiteten skall vara en av de personli-gaste delarna i livet som man inte skall prata öppet om, då det finns en risk att individens integritet kränks. Men precis som ovan nämnts kan personer med utvecklingsstörning ofta behöva diskutera frågor som rör sexualitet för att ha
möjlig-het till en normal sexualitet (Löfgren 2005:9).
Walsh (2000:28) har presenterat tre princi-per som man kan utgå ifrån i arbetet med de boende och deras uttryck för onani. Dessa principer är att onani är normalt och ett hälsosamt uttryck för sexualiteten, att allt mänskligt beteende är en form av kommunikation samt att det, vid olämplig onani, minst inskränkande alternativet skall användas.
Personer med utvecklingsstörning upplever ofta svårigheter med att tolka sin omgiv-ning, och detta gäller speciellt de outtalade regler som finns i samhället. Därför måste personer med utvecklingsstörning bemötas med extra tydlighet då svårigheter annars kan uppstå i det dagliga livet. Ett sådant bemötande kräver en öppenhet kring sexu-aliteten som kanske inte finns hos alla människor i personens omgivning (Nordeman 1999:9f).
Anhöriga och personal har en önskan om en större kunskap om personer med utvecklingsstörning och deras sexualitet, för att dessa individer skall ha möjlighet till ett mer normalt sexualliv. Grunden för att åstadkomma detta är att man erkänner att personer med utvecklingsstörning har en sexualitet som andra (Nordeman 1999:9).
Enligt McConkey & Ryan (2001:83f.) varierar inställningen till de boendes sexu-alitet i personalgruppen. Därmed kan personer med utvecklingsstörning behöva anpassa sig till olika inställningar hos de anställda. Detta kan skapa ytterligare förvirring, i en redan komplex situation, för personer med utvecklingsstörning. Tydliga riktlinjer inom organisationen kan minska förvirringen för individen. En annan studie har visat att de anställdas ålder, professionella kvaliteter och religiös tillhörighet också kan påverka inställ-ningen gentemot individernas sexualitet.
Ett viktigt begrepp inom handikappomsor-gen har länge varit integrering, vilket inne-bär att personer med utvecklingsstörning skall bo och leva integrerat tillsammans med andra människor. Tanken var att denna integrering skulle vara ett led i strä-van att uppnå normalisering, vilket innebär att personer med utvecklingsstörning skall ha lika levnadsvillkor som andra männi-skor. Begreppet skapades som en kritik mot den tid då personer med utvecklings-störning bodde på institution (Brusén & Hydén 2000:49f.), och blev bemötta på varierande sätt av omgivningen (Gotthard 2002:15).
De personer som omfattas av intresset i denna studie har diagnosen utvecklings-störning och tillhör därmed personkrets 1 enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och har blivit beviljade insatsen ”bostad med särskild service för vuxna” enligt denna lag (Norström 2004:380). Dessa bostäder benämns gruppboende och kommunen svarar för denna insats (Brusén & Hydén 2000:17).
Utifrån det som presenterats ovan kan man förstå att ämnet är mycket viktigt att upplysa om. Detta främst utifrån en förhoppning om att vuxna personer med utvecklingsstörning skall ha samma rättigheter som andra, och då inte minst när det gäller rätten till en normal sexualitet. Ämnet belyses fortsättningsvis utifrån det syfte som följer nedan.
Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka vilka käns-lor som väcks hos de anställda då de observerar de boendes uttryck för sexuali-tet i form av onani, samt hur personalgrup-per arbetar med dessa uttryck.
För att kunna besvara studiens syfte har ett antal frågeställningar formulerats:
1) Har de anställda iakttagit att de boende har onanerat?
2) Vilken typ av känslor väcker de boendes uttryck för onani hos de anställda?
3) Hur arbetar de anställda med de boendes uttryck för onani i det dagliga arbetet?
4) Hur arbetar de anställda med de boendes uttryck för onani i ett lång-siktigt perspektiv?
Tolkningsram
I det följande redovisas tolkningsramen för studien som skall tillämpas på en social kontext som i denna studie är gruppbo-enden för personer med utvecklings- störning. De teoretiska begrepp som används är boendet som offentlig och privat arena, yrkesroll, relation, huma-nistiskt bemötande, pedagogiskt bemö-tande, empowerment, omsorgsetik och emotioner.
Boendet som offentlig och
privat arena
Genom det dramaturgiska perspektivet granskade Goffman människors verklighet och möten mellan dessa (Johansson 2004:20) med begrepp såsom aktör och scen, där scenen indelas i en bakre region samt i en främre region. Den bakre regio-nen omfattas av platser där vi är privata såsom till exempel i sovrummet eller på toaletten (Löfgren 2005:65). I den bakre regionen karakteriseras beteendet av att individen vågar slappna av medan beteen-det i den främre regionen kännetecknas av en slags självkontroll, där individen utövar en kontroll över sina känslor och hand-lingar (Johansson 2004:88). Den bakre regionen existerar inte i samma omfattning för individer med utvecklingsstörning, som bor på gruppboende, som den gör för andra individer (Löfgren 2005:96).
Flertalet vuxna individer med utvecklings-störning lever i gruppering tillsammans med andra människor med utvecklings-störning på gruppboenden. Dessa individer har en mindre möjlighet att själva välja
vilka personer de vill bo tillsammans med jämfört med andra människor (Löfgren 2005:20).
Enligt Löfgren (2005:96) upplever ett stort antal unga individer med utvecklingsstör-ning svårigheter med att få vara privata, även i sina lägenheter på gruppboendet. De boendes lägenheter är samtidigt en annan persons arbetsplats och detta hindrar deras frihet (Brusén & Hydén 2000:41). Personer med utvecklingsstörning har ingen plats där de får vara ifred (Löfgren 2005:96) vare sig de befinner sig i sina egna lägenheter, om de är på arbetet eller på sin fritid (Löfgren 2005:97).
Privatlivet för personer med utvecklings-störning har samband med möjligheter till integritet, som innefattar rättigheten att bli respekterad för den person man är. Chan-sen att få ha ett privatliv beror till största delen på personalen (Löfgren 2005:96) och deras inställning till de boendes privata sfärer. En del anställda tycker i hög grad att de boende ibland skall få vara ifred, medan andra anställda har svårigheter med att släppa på kontrollen, då det finns en rädsla för att någonting skall inträffa med de boende som de själva inte kan reda upp. Yrkeserfarenheten gör att vissa av de anställda så småningom inte är lika kontrollerande som de tidigare var, och deras uppfattning blir då istället att man inte kan ha ansvar för allt som inträffar de boende (Löfgren 2005:98). De anställda bedömer de boendes sexuella uttryck på skilda vis utifrån de erfarenheter och upplevelser som de själva varit med om (Löfgren 2005:102).
På 1960 – talet riktade Goffman kritik mot den människosyn som dominerade dåtidens mentalvård, med hjälp av begrep-pen total institution (Johansson 2004:86f.) samt mortifikationsprocess (Johansson 2004:90). En total institution kan till exempel vara ett fängelse eller ett mental-sjukhus, där en distinktion existerar emel-lan patientens livsvärld och institutionens
värld. Institutionens normer och regler styrde och detta innebar att patienternas livsvärld underkastades institutionens värld (Brusén & Hydén 2000:157).
Mortifikationsprocessen innebär att perso-nen redan på inskrivningens första dag blir en patient och en dehumaniseringsprocess startas. Personen hanteras som ett objekt och hans eller hennes kläder tas omhand. De totala institutionerna medverkar till att personerna berövas sina mänskliga rättig-heter istället för att bli ”botade” (Johansson 2004:90). I denna svåra livssituation försö-ker personerna ändå upprätthålla sin egen självkänsla och integritet (Johansson 2004:87). Brusén & Hydén (2000:62) menar att även om individerna på de totala institutionerna hade ett stort antal personer i sin omgivning så var de ändå mycket isolerade.
Yrkesroll
För att förstå relation och personlighet kan man använda sig av begreppet ”social roll”. Vidare menar Perlman att familje-, arbets- och föräldraroller är förhållanden som påverkar beteende och personlighet (Payne 2002:221f.).
Alla individer har givna positioner i sociala strukturer av olika slag. Alla sådana posi-tioner i sociala sammanhang hänger samman med roller som vidare består av vissa bestämda beteenden och förvänt-ningar på individen som innehar rollen (Payne 2002:222).
Payne (2002:222) menar att människor reagerar på varandra utifrån den uppfatt-ning de har om varandras roller, och utifrån människors uppfattningar påverkas individens egen uppfattning av sig själv. Med detta menas att individens identitet skapas utifrån de roller hon eller han faktiskt innehar. De roller som tillskrivs en individ kan vara resultatet av antingen individens egna, eller omgivningens förväntningar. Rollen kan vara tillskriven på grund av olika faktorer, såsom kön och
etnicitet, eller vara förvärvad. Om rollen är förvärvad ligger en prestation till grund för rollen.
Relation
Sociala relationer är viktiga för alla indivi-ders välbefinnande då de ger en trygghet i livet. Den sociala relationen kan vara såväl vald av individen själv men också påtvingad. För personer med utvecklings-störning kan det vara svårt att själva få välja vilka personer man vill umgås med (Brusén & Hydén 2000:61).
I vänskap väljer man vilka personer man vill umgås med och kalla sina vänner. Det som kallas vardagslivets naturliga segrege-ring innebär att personer med utvecklings-störning mer sällan blir valda till sådana relationer än andra, och att de dessutom har sämre möjlighet än andra att också välja sina egna relationer (Brusén & Hydén 2000:63).
I relationen mellan socialarbetare och klient finns både likheter med och skillna-der från en vanlig relation. Skillnaskillna-der som finns i relationen mellan socialarbetaren och klienten jämfört med andra relationer kan till exempel vara att det i relationen mellan dessa parter enbart är klientens behov som ligger till grund för samspelet. Andra exempel på sådana skillnader kan vara att socialarbetaren engagerar sig i relationen på ett disciplinerat sätt så att det inte finns någon risk att socialarbetaren låter sig styras av sina känslor eller andra personliga reaktioner, samt att socialarbe-taren alltid är redo att bli delaktig i klien-tens vardag, oavsett dennes egenskaper och beteende (Payne 2002:133).
Den makt- och beroenderelation som finns mellan den anställda och personen i behov av hjälp är alltid närvarande och den påverkar individens möjlighet till ett helt oberoende liv (Brusén & Hydén 2000:41) Detta behov av stöd gör sig påmint i de flesta sociala situationer, det vill säga
också i de privata sfärerna (Löfgren 2005:97).
Humanistiskt bemötande
Ett bemötande som präglas av humanism är detsamma som en tro på den reflekte-rande individens förmåga att använda den fria viljan, tänka och fatta beslut (Payne 2002:239).
Ett arbete i grupp som bygger på humanis-tiska värderingar resulterar till exempel i ett arbete som tar hänsyn till individens rätt till delaktighet och att bli hörd, individens valfrihet, medfödda värde och förmåga samt rätten att uttrycka sig själv och sina tankar (Payne 2002:253).
Krantz & Larsson (2003:43) poängterar betydelsen i att man som personal skall prata med brukaren och inte över huvudet på honom eller henne. Man skall se brukarna som människor istället för objekt. Krantz & Larsson (2003:46) betonar ytter-ligare betydelsen av att personalen skall bemöta brukarna på ett respektfullt sätt, i den meningen att individen skall tas på allvar och att man skall undvika att konstant påminna individen om hans eller hennes funktionsnedsättning.
Pedagogiskt bemötande
För att man på arbetsplatsen skall kunna uppnå ett pedagogiskt bemötande krävs framför allt en kunskap om individens funktionshinder, men det är också viktigt att det hos den anställda finns en respekt för individen (Sjöberg & Selldén 2003:41). När personer med utvecklingsstörning hamnar i nya situationer, är det viktigt att som personal ta sig tid att förklara hur situ-ationen kommer att te sig. Detta skall ske utifrån ett för individen anpassat sätt. I och med detta bemötande från personalen kan man undvika att personen med utveck-lingsstörning skall behöva känna obefogad oro (Löfgren 1997:99f.).
Som anställd är det viktigt att tänka på att man ska ha ett så stödjande förhållningssätt som möjligt gentemot personen i behov av hjälp, vilket innebär att ge individen ett ansvar och så bra förutsättningar som möjligt för att bli delaktig i sin egen vardag (Löfgren 1997:113). Stödet skall inte enbart resultera i att individen blir delaktig utan det är minst lika viktigt att individen faktiskt får det stöd han eller hon önskar (Gotthard 2002:102).
Det är viktigt att arbetsuppgifter och andra aktiviteter kan anpassas efter individens behov, så att denne kan klara av att utföra dessa. Då personer med utvecklingsstör-ning har svårigheter att utföra flera olika moment, är det bra om detta kan ske genom att man till exempel minskar ned på momenten för att individen skall klara av att slutföra uppgiften. Ett utmärkt sätt att förenkla och förklara uppgiften som skall utföras kan vara genom ett visuellt stöd för personen med utvecklingsstörning (Gotthard 2002:130ff).
Empowerment
Ett stort antal definitioner av begreppet empowerment rör den egna personens kontroll över sin situation och sitt eget liv (Brusén & Hydén 2000:73).
Syftet med empowerment är att socialar-betaren skall stödja klienterna med att kunna erhålla makt över de beslut och de handlingar som inverkar på deras liv (Payne 2002:353). Klienterna innehar oftast makt som de antingen inte tror att de förfogar över eller som de inte tror att de är kapabla att använda sig av (Payne 2002:365). Människor önskar och har rättigheten att få vara delaktiga i de beslut och de handlingar som utförs och som påverkar deras liv (Payne 2002:361). Empowerment skall stärka klientens själv-förtroende samt egen förmåga, så att klienten skall kunna utöva makt över sitt liv. Med hjälp av empowerment skall de negativa följderna av individens
maktut-övande minskas samt så mycket makt som möjligt hamna hos individen (Payne 2002:353).
Omsorgsetik
I omsorgsarbete måste man många gånger ta ställning i problem av etisk prägel. När man som anställd i omsorgsarbete i en viss situation funderar på vad som är ett korrekt och ett felaktigt handlande och det inte finns något handlade som är självklart rätt har man ett etiskt problem (Henriksen & Vetlesen 2001:141).
Personer som arbetar inom omsorgsyrket bör fundera på vad ett arbete med männi-skor innebär ur en etisk synvinkel. Profes-sionella organisationer bör utforma etiska regler, och det vanligaste är att dessa utformas som riktlinjer (Carlander m.fl. 2001:140).
Etik i omsorg handlar till stor del om hur människor samspelar sinsemellan (Malmsten 2001:23). För att kunna utöva ett arbete som präglas av etik är alltså dialogen det viktigaste redskapet. Genom att kommunicera med varandra kan man undvika missförstånd (Malmsten 2001:33). Ett viktigt begrepp inom etiken är ansvar. Personer i behov av omsorg är beroende av andra människors hjälp för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Den omsorg som den anställda ger till personen i behov av hjälp resulterar i att den anställda känner ett ansvar för personen i behov av hjälp. Ansvar är ett nyckelbegrepp i hela vår gemenskap med andra och därmed också i de etiska handlingar vi utför (Henriksen & Vetlesen 2001:35f.).
När man skall bedöma en situation utifrån ett etiskt perspektiv är de tre egenskaperna samvete, empati och förnuft av stort värde. När man genom regler och normer inte kan komma fram till vilken handling som är den etiskt rätta, till exempel då etiska synsätt hamnar i konflikt med varandra, är det viktigt att kunna resonera och ge skäl
för sitt val av handling (Brytting m.fl.1993:67).
Man kan även se på etiskt handlande utifrån de mänskliga rättigheterna, det vill säga att individen i den enskilda situatio-nen kan bli kränkt därför att man inte tar hänsyn till hennes rättigheter (Henriksen & Vetlesen 2001:163). Dessa rättigheter är inte detsamma som etik, men då de ger en klarare bild av gällande yrkespraxis kan de underlätta att i yrkesutövningen se om någonting står fel till (Henriksen & Vetlesen 2001:179).
Emotioner
Eliasson (1996:31) menar att omsorg är detsamma som organisation, emotionellt engagemang och fysiskt arbete, där det emotionella engagemanget avser att ta hand om andra människors känslor.
Individen präglas av en utlevelse eller kontroll av sina emotioner beroende på om denne befinner sig i den bakre eller främre regionen. Den senmoderna emotionologin visar att människor blir allt bättre på att leva ut sina emotioner vid passande tillfäl-len (Johansson 2004:88). Man kan säga att emotionologin utgör en bas för individens möjlighet att ordna sitt känsloliv och möj-lighet att ha en kontroll över känslorna (Johansson 2004:95).
Sammanfattning
Den sociala kontexten, det vill säga boen-det som offentlig och privat arena, har beskrivits. De anställda på boendet utövar en yrkesroll gentemot de boende. I och med denna yrkesroll bildas en relation mellan de anställda och de boende. Denna relation präglas både av ett humanistiskt samt ett pedagogiskt bemötande. Det goda bemötandet kännetecknas i sin tur av empowerment och omsorgsetik. I och med att man har en relation så har man också emotioner, som har betydelse för relatio-nen mellan de boende och personalen.
I följande metodavsnitt redogörs för val av metod, urvalsförfarande, hur insamlingen av data gått till, tillvägagångssätt för genomförande av studien, vår förförståelse inför studien, etiska överväganden samt hur analysen av data gått till.
Metod
Denna studie bygger på en kvalitativ metod, eftersom den ansågs mest lämpad med hänsyn till studiens syfte. Detta efter-som studien avsåg att belysa de anställdas känslor samt arbetssätt och då är det, enligt Trost (2005:14), rimligt att använda en kvalitativ studie eftersom denna på ett bra sätt belyser människors resonemang och reaktioner.
Informanterna kan i en kvalitativ intervju själva påverka intervjun i hög grad (Löfgren 2005:31) och detta leder i sin tur till att forskaren har mindre kontroll över undersökningspersonerna. Detta är positivt då forskaren försöker frambringa en tillits-full stämning mellan sig själv och infor-manten. Detta är mycket betydelsefullt då intervjun berör ett känsligt tema (Löfgren 2005:30f), vilket är vad denna studie gör.
Urval
För att undersöka intresset av att deltaga i denna studie vände vi oss till arbetsledare på gruppboenden inom två enheter i en medelstor kommun i Sverige, som erbjuder boende för personer med utvecklingsstör-ning. Vi riktade oss till totalt 22 gruppbo-enden inom dessa två enheter. Undantag skedde för två arbetsledare och därmed fyra gruppboenden. Detta var av två olika anledningar, nämligen att det fanns en per-sonlig relation till två av dessa boenden, och att två boenden var belägna i annan stad.
Kontakten med arbetsledarna skedde via utskickade brev, som bland annat innehöll studiens syfte och information kring inter-vjun, såsom konfidentialitet samt bandin-spelning. Genom dessa brev fick vi svar per telefon och mail från två arbetsledare
som hade någon eller några anställda som var intresserade av att medverka i under-sökningen, och resultatet blev tre informanter. Sedan kontaktades de arbetsledare som vi inte haft kontakt med, per telefon, vilket resulterade i ytterligare tre intervjupersoner.
Studien omfattade därmed sex intervjuper-soner från fem olika arbetsplatser och samtliga levde upp till de ställda kriterierna som innebar att de var anställda som vårdare under en tidsperiod av åtminstone ett år tillbaka.
Enligt bland annat Löfgren (2005:34) är kvinnor överrepresenterade inom vård och omsorgssektorn och denna könsfördelning var även något som speglade sig i intervjupersonerna, då flertalet av de inter-vjuade var kvinnor. Studien visade vidare på en relativt jämn spridning åldersmässigt bland informanterna som var i åldrarna 30 – 65 år.
I enlighet med Körner & Wahlgren (1998:19) har vi utifrån detta genomfört ett slumpmässigt urval där alla individer som lever upp till de ställda kriterierna i den valda populationen har lika stor möjlighet att ställa upp på en intervju. Dessa ställda kriterier som tidigare nämnt var att informanterna skulle ha varit anställda som vårdare under minst ett år tillbaka på den nuvarande arbetsplatsen. Strävan har inte varit att genomföra ett representativt urval, då enbart ett fåtal intervjuer genomfördes. Av samma anledning har det inte heller funnits någon strävan att generalisera studien till någon större population. I och med att en kvalitativ studie har genomförts, fanns inte heller någon önskan att uppnå någon reliabilitet. Vidare har en avgränsning skett, som innebär att intresset enbart riktats mot de känslor och arbetssätt som finns på de aktuella arbetsplatserna. Studien har därmed inte för avsikt att belysa skeenden på tidigare arbetsplatser.
Datainsamling
Undersökningen baseras på insamlat mate-rial från de intervjuer som har utförts samt genom litteratursökning. Litteratursökning inom ämnesområdet har skett på Örebro universitetsbibliotek, då i första hand i bibliotekskatalogen Voyager, samt i data-basen ELIN, LIBRIS samt Artikelsök. Litteratursökningen har även ägt rum på Örebro stadsbibliotek, och materialet har därefter bearbetats kontinuerligt. Sökord som har använts är utvecklingsstörning, sexualitet, sexuella uttryck, onani, grupp-boende, anställda och personalgrupp.
Tillvägagångssätt
Trost (2005:20) nämner att frågeställning-arna i en intervju är strukturerade då svars-alternativen är fasta och om svarsalternati-ven är öppna så är intervjun ostrukturerad. Utifrån detta har vi genomfört halvstruktu-rerade intervjuer då vi i intervjufrågorna har kombinerat fasta och öppna svarsalter-nativ. Ämnesområden med uppföljnings-frågor var på förhand bestämda i intervju-guiderna. Dessa ämnesområden var vilka känslor som väcks hos de anställda när de iakttar onani samt hur de arbetar med dessa frågor, såväl i det dagliga arbetet som i ett långsiktigt perspektiv.
Samtliga intervjuer bandades, men tek-niska problem inträffade med bandspelaren vilket medförde att tre intervjuer inte blev inspelade. Under samtliga intervjuer var båda författarna närvarande och förde nog-granna anteckningar, för säkerhets skull om någonting skulle inträffa. Trots detta så anser vi, i enlighet med Trost (2005:54) att detta kan ha medfört brister för studien då vi gått miste om såväl mimik som gester. En annan brist med studien kan även vara att citat enbart kan återges från tre av intervjupersonerna. De intervjuer som blev bandade har transkriberats, vilket enligt Kvale (1997:152) är detsamma som att överföra det talade ordet till skriftlig form.
Förförståelse
Inför intervjuerna med de anställda fanns en förförståelse som bestod i att den soci-ala kontexten i form av gruppboendet sågs som en komplex fråga, då boendet är såväl individens bostad som personalens arbets-plats. I förförståelsen fanns även en ställning att offentlig onani är en före-kommande problematik på gruppboenden för personer med utvecklingsstörning. Inför intervjuerna har vi även präglats av vår och samhällets uppfattning att sexuali-teten är något tabubelagt som man inte skall prata med andra människor om, och att detta då blir särskilt besvärligt i arbete med människor med utvecklingsstörning, då dessa behöver stöd i utvecklingen av sin sexualitet. Inför intervjuerna fanns också en uppfattning att det ibland kunde uppstå etiska dilemman i arbetet med de boendes uttryck för sexualitet.
Vi anser inte att förförståelsen har påverkat studiens resultat då resultatet blev motsat-sen till förförståelmotsat-sen. Snarare kan det vara så att resultatet av studien har påverkats beroende av vilka individer som valde att ställa upp på en intervju. Vidare kan det vara så att de individer som upplever att sexualiteten är ett känsligt ämne valde att inte ställa upp i studien, vilket stämmer överens med Löfgrens (2005:44) resone-mang, kring att det är de personer som är frispråkiga kring ämnet sexualitet som ställer upp i en intervju av detta slag. Vidare finns en möjlighet att man på de arbetsplatser där problematiken finns, inte vill ställa upp på en intervju därför att man tror att arbetsplatsen kan hamna i dålig dager.
Etiska överväganden
Intresset har riktats mot vårdare på grupp-boenden, där vi har undersökt informanter-nas känslor kring de boendes uttryck för onani och hur man arbetar med dessa i personalgruppen. I och med detta har studiens intresse inte varit hur personer med utvecklingsstörning upplever möjlig-heten att utöva sin sexualitet eller liknande.
Konfidentialitet utlovades för de anställda och boende, vilket enligt Trost (2005:40) betyder att utomstående aldrig kommer att kunna identifiera den enskilde informan-ten. Vidare har de boende varit anonyma gentemot oss då vi som intervjuare inte kan koppla uttalanden från en informant till en enskild boende, och då heller inte något namn eller andra utmärkande egenskaper hos den enskilde individen kan urskiljas (Trost 2005:41).
Eftersom studien rör ett genant ämne är det enligt Trost (2005:103) viktigt att man som intervjuare är medveten om att det kan uppstå situationer som väcker obehagliga minnen eller liknande hos den intervjuade. Respondenternas eventuella reaktion togs i akt innan genomförandet av intervjuerna, för att vara förberedda på att sådana situationer kan uppstå, då den intervjuade kan uppleva att det är ett jobbigt ämne att diskutera. En brist var, enligt Trost (2005:104), vidare att information inte utgick till informanterna om att de när som helst kunde dra sig ur intervjun, och att de även kunde välja att inte svara på frågor. De intervjuade har lämnat sitt samtycke genom att det var de som hörde av sig till oss om det fanns ett intresse av att medverka i studien.
Analysförfarande
Efter genomförda intervjuer bearbetades datamaterialet för att sedan analyseras och tolkas (Trost 2005:125). Analys har skett utifrån transkriberade, samt nedskrivna återgivningar av intervjuerna, för att på så sätt inte missa viktiga skeenden. Analys har vidare skett av de väsentligaste och mest intressanta delarna som framkommit under intervjuerna, för att på detta sätt ha en möjlighet att belysa just dessa skeenden.
Resultat och analys
Nedan presenteras resultat och analys för studien utifrån de tre övergripande områ-den som områ-denna studie består av, det vill säga de anställdas känslor kring onani och de anställdas arbete med uttryck för onani i
det dagliga arbetet och i ett långsiktigt perspektiv.
Iakttagelser och känslor kring
onani
Vi har valt att tolka Goffmans begrepp främre region till gruppboendets gemen-samhetsutrymmen. Dessa gemensamhets-utrymmen omfattas av gruppboendets gemensamma ytor såsom vardagsrum och kök, vilket är detsamma som halvoffent-ligt. Begreppet bakre region har vi tolkat som de boendes egna lägenheter, det vill säga detsamma som den privata sfären. Vår definition av offentlig plats är utanför gruppboendets väggar, så som till exempel på bussen eller i affären.
I studien framkom det att ingen av intervjupersonerna hade sett boende onanera offentligt. En person hade däremot sett en boende onanera i de halvoffentliga utrymmena på gruppboendet och dessa situationer hade endast inträffat någon gång per år då den boende varit ensam i gemensamhetsutrymmet. Detta inträffade enbart ett fåtal gånger samt när ingen annan befann sig i gemensamhetsutrym-met. Detta är intressant då det överens-stämmer med vad Johansson (2004:88) menar med att människor trots allt är bra på att leva ut sina emotioner vid tillfällen som är lämpliga. Den boende är bra på att välja passande tillfällen för att onanera, då individen i fråga istället kunde ha valt att onanera i gemensamhetsutrymmet när det fanns andra boende eller personal där. Samma intervjuperson upplevde en känsla av att vilja hjälpa och stötta den boende till ett beteende som är mer normalt och accepterat av samhället, då den boende hade svårt att förstå att en pinsam situation kunde uppstå. I detta yttrande kan man se, precis som Eliasson (1996:31) menar, att det i arbetet med människor inte enbart finns en fysisk aspekt, utan också ett emotionellt perspektiv. I detta fall visar sig det emotionella perspektivet genom att den anställda vill undvika en situation som kan
vara generande för samtliga boende. Detta arbete kännetecknas av ett emotionellt engagemang eftersom det ämnar till att respektera de boendes känslor. Denna respekt för andra människors känslor är i enlighet med vad Eliasson (1996:31) avser som det emotionella engagemanget i arbe-tet med människor.
Vidare hade hälften av informanterna sett en boende onanera i sin lägenhet, det vill säga i den privata sfären. Vid dessa tillfäl-len hade personal kommit in i den boendes lägenhet när han eller hon hade onanerat, vilket vanligtvis skedde i sängen. Precis som Löfgren (2005:96) och Brusén & Hydén (2000:41) menar, kan det i studien konstateras att det kan vara svårt för de boende att få vara ifred även i den privata sfären på gruppboendet. Vidare kan detta hänga samman med vad Löfgren menar (2005:96) med att den bakre regionen, det vill säga den privata sfären existerar i mindre omfattning för personer med utvecklingsstörning jämfört med individer utan utvecklingsstörning.
Studien visar alltså att de uttryck för onani som förekommer på olika gruppboenden äger rum i de boendes lägenheter, alltså den bakre regionen. Detta kan tolkas som Johansson (2004:88) menar, nämligen att individer är bra på att leva ut sina emotio-ner vid lämpliga tidpunkter, då den privata lägenheten i högsta grad är en lämplig plats för onani.
En informant, som aldrig sett en boende onanera, uttalade sig kring sin roll på gruppboendet. Hon beskrev att hon trodde att de boende ser henne som en modersge-stalt, och att hon därmed blivit tilldelad rollen som moder. Hon tror att hon blivit tillskriven denna roll på grund av hennes ålder och att hon har arbetat på samma boende sedan det startade. Informanten funderade också kring om de boende möj-ligtvis visar sexuella uttryck för den yngre kvinnliga personalen. Dessa funderingar som informanten berättade om, visar hur
tillskrivna roller kan ha betydelse för den boendes beteende gentemot de anställda. Detta kan sammankopplas med vad Payne (2002:222) menar med att individer reage-rar på andra individer genom de roller man har tillskrivit varandra. Payne menar vidare att individens självbild påverkas av andra individers uppfattningar om den roll man har. Samma fenomen, som Payne diskute-rar ovan, visas i studien då man kan anta att informantens arbete påverkas av de boendes syn på henne som en modersge-stalt.
En av de intervjuade hade erfarit att onani legat till grund för att en boende skadat sitt könsorgan. Då detta inträffade blev en följd att den boende blödde och fick skav-sår på könsorganet. Den intervjuade upp-levde att det var svårt att avbryta onanin och att det var jobbigt när detta inträffade, eftersom den boende fick ont av dessa vanor. Denna situation kan knytas an till Henriksens (2001:141) diskussion kring att ett etiskt problem uppstår då man som anställd inte kan avgöra vilket handlande som är rätt eller fel. Med hjälp av Henriksens resonemang kan man se att intervjupersonen har svårt att avgöra om man skall låta den boende fortsätta att onanera trots att det orsakar skada, eller om man ska avbryta för att den boende skall slippa smärtan. Enligt Henriksen (2001:141), kan man sammankoppla etiskt handlande med ansvar. Han menar vidare att ansvaret är ett viktigt begrepp i samspelet med andra och i studien kan man se att den intervjuade känner ett ansvar för den boende i dessa etiskt präglade situatio-ner som rör den boendes uttryck för onani. Under intervjuerna framkom det att samt-liga intervjuade enbart kände positiva känslor i samband med de boendes uttryck för onani. Detta visade sig till exempel då de anställda ville underlätta för den boende att få samma förutsättningar till en normal sexualitet, som personer utan utvecklings-störning. Det positiva synsättet gällde också utöver de boendes uttryck för onani,
då vi till exempel såg att det på boendena fanns en positiv människosyn och en posi-tiv inställning till att hjälpa individerna med olika hjälpmedel, såsom preventivme-del, pornografiska filmer och rådgivning. Samtliga intervjuade ansåg att de boendes onani är en naturlig och normal del av livet. En av de intervjuade uttrycker det så här:
”Nej, jag tycker inte alls det är jobbigt, på något sätt. Det är ju en naturlig del vare sig man är utvecklingsstörd eller inte.” En av de intervjuade tydliggjorde därutöver vikten av att de boende inte skall behöva skämmas för att de onanerar. Utifrån ovan nämnda syn på de boende, tycker vi att samtliga intervjupersoner har ett humanistiskt bemötande gentemot de boende, detta i enlighet med Paynes (2002:253) resonemang om det humanis-tiska bemötandet. Detta resonemang består i att man som anställd låter de boende uttrycka sig själva, och detta har även påvisats i denna studie.
Den positiva människosyn som de anställda uppvisat i studien kan även sammankopplas med vad Henriksen (2001:163) säger om de mänskliga rättig-heterna, nämligen att den enskilda indivi-den inte skall bli kränkt på grund av att man inte ser till individens rättigheter. Studien har visat att de anställda på ett bra sätt ser till de boendes rättigheter att ge uttryck för sin sexualitet, då de till exempel som ovan nämnt, underlättar för de boende att på olika sätt utöva sexualiteten.
Studien visar att de anställda inte upplever några negativa känslor i samband med de boendes uttryck för sexualitet. Detta kan kopplas samman med vad Payne (2002:133) uttrycker för åsikt om relatio-nen mellan anställd och boende, då hans resonemang handlar om att den anställda skall engagera sig i relationen till den boende på ett sätt som inte tillåter den anställda att styras av känslor eller andra
reaktioner. Dessutom skall man som anställd alltid vara beredd att bli en del av den boendes vardag, oavsett dennes beteende eller personlighet. I samförstånd med Paynes (2002:133) resonemang kan det i studien ses att informanterna inte gav uttryck för några negativa känslor kan alltså ses som ett tecken på att de inte låter sig styras av känslor som kan påverka deras arbete. I och med detta visar studien också att informanterna, oavsett de boen-des personlighet eller beteende, utför ett arbete med engagemang när det gäller de boendes uttryck för onani.
Arbete med uttryck för onani i
det dagliga arbetet
Tidigare i studien framkom att det kan vara svårt för de boende att få vara i fred, även i den privata sfären på gruppboendet. Alla informanter i studien uppgav att de aldrig går in i en boendes lägenhet utan att först knacka på dörren, dock förklarade en av informanterna att vissa tilläggshandikapp hos de boende kan försvåra möjligheterna ytterligare till att vara privat. En informant menade att detta till exempel kan visa sig genom att en boende är döv eller stum och därmed inte kan neka personalen att komma in i lägenheten. Denna informant berättar:
”…samma person har vi kommit på inne i hans lägenhet, när vi har kommit och han inte har upptäckt eller hört…och då har man ju kunnat komma på sådant tillfälle då det inte var så bra då.”
Studien visar alltså att bristande kommunikation mellan boende och anställda kan innebära missförstånd, speciellt då de boende har tilläggs-handikapp som försvårar kommunikatio-nen. Bristerna i kommunikationen kan medföra att de anställda kommer in i den boendes lägenhet då han eller hon onane-rar. Detta överensstämmer precis med Malmstens (2001:33) konstaterande att dialogen är ett viktigt redskap för att slippa missförstånd.
Vidare förklarade några av intervjuperso-nerna att de knackar på den boendes dörr och går in om de inte får något svar, medan andra intervjupersoner uppgav att de knackar på dörren och återkommer senare. Då studien här visar att det bland de anställda finns olika sätt att förhålla sig till de boendes möjligheter att få vara privata, innebär det att de boende i dessa fall alltså är beroende av personalens inställning till möjligheterna att få vara i fred. Detta stämmer överens med Löfgrens (2005:98) åsikt om varierande grad av kontroll hos de anställda.
Den informant som sett en boende onanera i gemensamhetsutrymmet berättade att de få gånger som detta inträffat, har infor-manten sagt till den boende att ta på sig byxorna och gå in till sin lägenhet och onanera där istället om den boende vill. De informanter som har sett de boende onanera i sina lägenheter arbetar antingen på så sätt att de stannar i den boendes lägenhet, utom synhåll för den boende eller går ut från den boendes lägenhet och kommer tillbaka lite senare. Att veta hur man skall agera i sådana situationer kan vara problematiskt att veta, då lägenheten dels är den boendes hem men också en plats där den anställda skall utföra sitt arbete. Denna situation beskriver även Brusén & Hydén (2000:41), på så sätt att de boendes lägenheter är såväl ett hem som en arbetsplats, vilket sker på bekostnad av den boendes frihet.
En av de intervjuade männen berättade att han tycker det är svårt att förklara för de boende varför vissa beteenden inte är pas-sande. Löfgren (1997:99f.) beskriver att ett pedagogiskt förhållningssätt består i att, på ett för individen anpassat sätt, beskriva hur situationen förhåller sig. Utifrån detta visar studien att den intervjuade upplever svårigheter med att veta hur han i just dessa situationer skall bemöta de boende på ett pedagogiskt sätt, som resulterar i att
den boende faktiskt förstår varför beteen-det är opassande.
En av intervjupersonerna menade att perso-nalgruppen inte diskuterar så mycket kring hur de skall agera när de ser en boende onanera i sin lägenhet. I enlighet med Krantz & Larsson (2003:43) kan det faktum att man som anställd inte talar om de boendes uttryck för onani med andra anställda, ses som ett utmärkt exempel på hur man som anställd undviker att prata över huvudet på de boende. En intervju - person berättar följande kring detta:
”Det är ett outtalat arbetssätt vi har, vi har aldrig tagit upp det till diskussion…att hur ska vi bemöta, hur ska vi göra när de onanerar. Utan det finns bara där. Liksom, att man vet ändå att de känner som jag i personalgruppen.”
Något som i studien framkom intressant var att en yngre informant tyckte att det fanns en öppenhet bland de yngre i perso-nalgruppen, medan en äldre informant uttryckte att det istället fanns en öppenhet hos de äldre i personalgruppen. Den yngre informanten ansåg med andra ord att de äldre anställda hade svårt för att diskutera frågor som rörde sexualitet, medan den äldre informanten ansåg att ökad ålder istället innebar att man fick lättare att diskutera dessa frågor. Detta kan ha ett samband med de roller som Payne (2002:222) beskriver. Han menar att roller kan, så som i detta fall, vara tillskrivna utifrån exempelvis ålder. Precis som Payne (2002:222) fortsättningsvis menar, kan rollen man blir tillskriven vara resultatet av egna eller andra individers förväntningar. I detta fall med den yngre och den äldre informanten kan det utifrån dessa till-skrivna roller, vara så att de helt enkelt har olika förväntningar på varandra.
Intressant var också att drygt hälften av informanterna ansåg sig själva vara öppna för att diskutera frågor som rörde sexuali-tet, men att de ansåg att det fanns de i
personalgruppen som har svårare för detta. Det faktum att en informant ansåg sig själv vara mer öppen i ämnet än övriga anställda, kan sammankopplas med Löfgrens (2005:44) resonemang kring att de personer som väljer att ställa upp i en intervju av detta slag säkerligen har lätt att diskutera sexualitet.
En av de manliga informanterna ansåg att det saknades kunskap i arbetsgruppen kring hur man arbetade med de boendes uttryck för onani. En annan av informan-terna menade att de anställda på arbetsplat-sen hade den kunskap som behövdes för att kunna hantera dessa uttryck, och infor-manten poängterade vidare att man också tog del av varandras erfarenheter. Intres-sant är också att denna informant som uppgav att det faktiskt fanns en kunskap på arbetsplatsen inte hade gått någon utbild-ning kring sexualitet, utan förlitade sig till den utbildning de anställda gått innan de började på arbetsplatsen. Om det finns en kunskap på arbetsplatsen kring hur man arbetar med de boendes uttryck för onani, måste det enligt Sjöberg & Selldén (2003:41) också vara grundläggande att det finns en respekt för den boende samt kunskap om den boendes funktionshinder. En av informanterna berättade om en situ-ation som återkom ofta då en av de boende brukade ta kvinnor på rumpan när de utförde ärenden på staden. Detta kan ha samband med att den boende får göra samma sak även på gruppboendet. Den intervjuade sade sig vara medveten om att detta kunde försvåra situationen för den boende, nämligen att bete sig på ett socialt accepterat sätt när den boende befinner sig utanför gruppboendet. Detta kan vara ett problematiskt bemötande med tanke på att det kan skapa förvirring hos den boende, då denna inte vet när ett beteende är godtagbart eller inte. Detta kan kopplas samman med vad Löfgren (1997:99f.) menar med att ett pedagogiskt bemötande bör innebära konsekvens.
Arbete med uttryck för onani i
ett långsiktigt perspektiv
En manlig informant uppgav att personal-gruppen inte utreder de situationer som kan uppstå med de boende och deras sexualitet. Denna man uppgav vidare att det kan vara svårt att se vad som ligger bakom det olämpliga beteendet hos den boende. Han menade dock att de anställda utreder den uppkomna situationen så gott de kan i personalgruppen. Samtliga informanter ansåg att det inte låg några otillfredsställda behov bakom de boendes sexuella bete-ende, då det är helt naturligt. En av informanterna menar så här:
”Tror nog att det är väldigt normalt att han har ett behov alltså, inte behov av uppmärksamhet utan att han har ett sexuellt behov.”
En annan informant berättade att personal-gruppen ser till de boendes behov, då deras största mål är att arbeta för de boende. Informanten tillade att de boende skall få ut så mycket som möjligt av livet, speciellt då de tidigare har vistats på institution. Informanten berättade vidare att det på dessa institutioner fanns mycket otrygghet, vilket fortfarande präglar de boendes vardag. I enlighet med Johansson (2004:90), har alltså betydelsen av den mortifikationsprocess de boende genomgått under tiden på institution, framkommit i studien. Den otrygghet hos de boende som informanten berättade om, kan ha samband med att de boende behandlades som objekt och blev fråntagna sina mänskliga rättigheter under denna tid av sina liv.
En av intervjupersonerna beskrev att de boende hade fått ta del av sexualupplys-ning av något slag. Den intervjuade förkla-rade att man på gruppboendet har startat en sexcirkel för de boende där man bland annat berör ämnen som hur de boende ska skydda sig, hur man blir till och vad som händer i kroppen. Den intervjuade ansåg att de boende behöver veta hur man blir till
när man är en vuxen kvinna eller man. Den intervjuade berättade att sexcirkeln har genomförts varannan helg och intervjuper-sonen har själv tagit ansvar att gå till bibli-oteket för att låna filmer och böcker, som berör ämnet sexualitet och som samtidigt passar de boende. Informanten uppgav vidare att de boende tyckte att det har varit intressant och spännande att lära sig kring sexualitet.
Studien visar på att initiativet till denna sexcirkel tyder på ett humanistiskt bemö-tande gentemot de boende från de anställ-das sida. Detta eftersom sexcirkeln tyder på en tilltro till de boendes möjligheter att fatta beslut och att tänka kring den egna sexualiteten, denna tolkning stämmer också överens med vad Payne (2002:239) avser som ett humanistiskt bemötande. Denna sexcirkel är ett bra exempel på hur man pratar med, istället för över huvudet på de boende. Genom detta bemötande, ser de anställda de boende som individer istället för objekt. I och med detta förhållningssätt ser vi också personalens bemötande som humanistiskt i enlighet med vad Krantz & Larsson (2003:43) menar. Payne (2002:133) pekar på att relationen mellan boende och anställd skiljer sig åt från andra självvalda relationer, detta till exempel på så sätt att man i denna relation enbart ser till den boendes behov. Genom denna sexcirkel, ser personalgruppen på ett tydligt sätt till de boendes behov.
Alla intervjuade uppgav att man som anställd ger de boende möjligheter att själva påverka sina liv i den mån det är möjligt. I och med att de intervjuade ger de boende dessa möjligheter kopplas det samman med begreppet empowerment som Brusén & Hydén (2000:73) samt Payne (2002:353) presenterar som individens möjlighet att genom egna beslut få makt över sitt liv. Studien har visat att samtliga personalgrupper arbetar utifrån empower-ment, och detta är positivt då de boende blir medvetna om hur stor möjlighet de har
att påverka sina liv. Att samtliga personal-grupper arbetar utifrån empowerment tyder också på ett humanistiskt bemötande, som enligt Payne (2002:253) präglas av en fokusering på den boendes fria vilja, samt förmåga att tänka och fatta egna beslut. Det finns skillnader mellan de olika grupp-boenden som har undersökts, när det gäller möjligheten för de boende att påverka sina liv. Detta beror enbart på vilken grad av utvecklingsstörning de boende har, vilket hänger samman med den intellektuella förmågan och möjligheterna till att ta egna beslut.
Slutdiskussion
Trots att intresset inte var att undersöka informanternas upplevelser på tidigare arbetsplatser, framkom det från några av informanterna att de iakttagit de boendes uttryck för onani i sitt tidigare arbetsliv. Flera av informanterna uppgav att de hade hört eller erfarit att det i högre grad fanns uttryck för onani bland de boende på andra gruppboenden, jämfört med på deras nuvarande arbetsplatser. Med tanke på den förförståelse som fanns, är det förvånande att informanterna inte iakttagit mer av de boendes sexuella uttryck i form av onani. Överraskande var vidare att informanterna inte ansåg att de boendes sexualitet var någonting tabubelagt, då det istället framkom att samtliga informanter menade att de boendes uttryck för onani var en normal del av livet. Något som också upplevdes positivt var att det dessutom visade sig att informanterna endast kände positiva känslor i samband med de boendes uttryck för onani. En tro fanns kring att informanterna skulle uppge sig känna negativa känslor och att detta skulle påverka de anställdas arbete med dessa individer på ett negativt sätt, vilket dock inte var fallet.
Intressant var också att enbart en av sex informanter uppgav att de boende fick ta del av information som rör sexualitet. Detta är anmärkningsvärt, då personer med
utvecklingsstörning behöver få information kring sexualiteten för att kunna leva ett liv likvärdigt med andra. Det skulle upplevas positivt om fler personalgrupper tog efter det goda exemplet och genomförde en cirkel för de boende kring ämnet sexualitet. Flera av de anställda upplevde skillnader i hur personer i personalgruppen arbetade. De intervjupersoner som uppgav att det fanns skillnader, i hur man arbetade i personalgruppen, trodde att dessa berodde på ålder och kön hos de anställda. Det var intressant att en av de yngre informanterna uppgav att det var de äldre i personalgruppen som hade svårt att diskutera sexualitet, medan en av de äldre informanterna ansåg att det var de yngre i personalgruppen som möjligtvis hade svårt att diskutera ämnet. Båda informanterna upplevde alltså att öppenheten fanns i den egna åldersgruppen. Det intressanta i detta, är att ingen av de intervjuade upplevde att det fanns några svårigheter med att diskutera sexualitet i den egna åldersgruppen. En fundering är om det möjligtvis kan vara så att det finns svårig-heter att diskutera sexualitet yngre och äldre anställda emellan.
Vidare var det också intressant att en av de manliga informanterna upplevde att det var enklare för män än för kvinnor att ta den problematik som kan uppstå kring de manliga boendes sexualitet. Möjligtvis kan det vara så att den manliga intervjuade upplevde situationen på detta sätt, eftersom majoriteten av de boende var män. En fundering kring detta kan vara om detta speglar behovet av fler män inom handikappomsorgen, då det kan vara så att de manliga anställda lättare kan ta den manliga problematik som kan uppstå på gruppboendet. Dock upplevde ingen av de övriga informanterna, i något av de ämnen vi berörde, att könstillhörigheten hos den anställda hade betydelse för hur man arbe-tar.
Det var endast en manlig intervjuperson, av samtliga informanter, som upplevde att det fanns problem i det dagliga och lång-siktiga arbetet. I vissa av de teman som berördes menade den intervjuade att arbetet kan vara svårt, bland annat då man skall förklara för de boende varför vissa beteenden kan vara olämpliga och att det kan vara svårt att utreda situationer som har att göra med de boendes uttryck för sexualitet. Utifrån detta menade intervjupersonen att man i personalgruppen ändå utför ett bra arbete.
Det är anmärkningsvärt att enbart en av de intervjuade uppgav att arbetet med de boende och deras uttryck för sexualitet, ibland kan vara svårt. Då detta framkom från en manlig intervjuperson funderar vi på om det kan vara så att män lättare ser att det finns en problematik på arbetsplatsen, jämfört med kvinnor. Ett resonemang har förts kring om det kan vara så att kvinnor har lättare än män att idealisera förhållanden på arbetsplatsen.
Vikten av att de anställda i denna studie, till största delen arbetar på samma sätt i ett långsiktigt perspektiv, bör poängteras. Vi upplever det positivt att det långsiktiga arbetet är likvärdigt på de gruppboenden som undersökts, då detta tolkats som att de anställda arbetar mot samma övergripande mål.
En brist med studien kan vara att urvalet genomfördes på så sätt att de informanter som var mest öppna att diskutera sexualitet, var de som deltog i studien. Positivt hade varit om informanter, som tyckte att sexualitet är ett genant ämne att diskutera, hade deltagit i studien. Hade urvalet genomförts på ett sådant sätt kunde vi vidare ha fått en större variation i resultatet kring de känslor som de anställda känner i samband med de boendes uttryck för onani. En fördel hade varit om vi hade uppnått en jämn köns- fördelning mellan informanterna i studien.
Referenslista
Brusén, Peter & Hydén, Lars-Christer (red) (2000) Ett liv som andra - livsvillkor för personer med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Brytting, Tomas, De Geer, Hans & Silfverberg, Gunilla (1993) Moral i verksamhet – Ett etiskt perspektiv på företag och arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Carlander, Jakob, Eriksson, Kerstin, Hansson-Pourtaheri, Ann-Sofie, & Wikander, Birgitta (2001) Trygga och otrygga möten – Vardagsetik och bemötande i arbete med människor. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Eliasson, Rosmari (1996) Omsorgens skiftningar – Begreppet, vardagen, politiken, forskningen. Lund: Studentlitteratur.
Gotthard, Lars-Erik (2002) Utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Henriksen, Jan-Olav & Vetlesen, Arne Johan (2001) Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Thomas (2004) Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Krantz, Oskar & Larsson, Stig (2003) Kvalitet i bemötandet – att förbättra bemötandet av personer med funktionshinder. Malmö: HarecPress.
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Körner, Svante & Wahlgren, Lars (1998) Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur. Löfgren-Mårtenson, Lotta (1997) Sexualitet och integritet – om anpassad sex- och
samlevnadskunskap för personer med utvecklingsstörning. Riksförbundet FUB & Johansson & Skyttmo Förlag.
Löfgren-Mårtensson, Lotta (2005) ”Får jag lov?”: Om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning. Lund: Studentlitteratur.
Malmsten, Kersti (2001) Etik i basal omvårdnad … I någon annans händer… Lund: Studentlitteratur.
McConkey, Roy & Ryan, D (2001) Experiences of staff in dealing with client sexuality in services for teenagers and adults with intellectual disability. Journal of Intellectual Disability Research, Vol. 45, Part 1. Blackwell Science Ltd.
Nordeman, Margareta (1999) Utvecklingsstörning och sexualitet - sexuella behov och uttrycksformer. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Payne, Malcolm (2002) Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur. Sjöberg, Malena & Selldén, Petra (2003) Om bemötande av människor med funktionshinder: ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande. Stockholm: Statens institut för särskilt utbildningsstöd, SISUS.
Tideman, Magnus (red) (2000) Funktionshinder & handikapp. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Walsh, Anthony (2000) Improve and care: Responding to inappropriate masturbation in people with severe intellectual disabilities. Sexuality and Disability, Vol. 18, No. 1. Human Sciences Press, Inc.
