Patientutfallet vid reperfusionsbehandlingar hos patienter med akut ischemisk stroke : - En systematisk litteraturstudie

37 

Full text

(1)

Patientutfallet vid

reperfusionsbehandlingar hos patienter

med akut ischemisk stroke

- En systematisk litteraturstudie

Patient outcomes in reperfusion

treatments in patients with acute ischemic

stroke.

- A systematic literature study

Författare: Elin Boström och Mikaela Lindström

Termin 6 år 2019

Examensarbete: grundnivå, 15 hp Huvudområde: Medicin

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet Handledare: Britt- Marie Ahlander, Universitetslektor, Örebro universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Stroke innebär syrebrist i hjärnan till följd av ocklusion eller blödning i hjärnans

kärl och behöver snabb utredning med datortomografi eller magnetresonanstomografi. Beroende på ocklusionens lokalisation styr valet av reperfusionsbehandling. Trombolys, trombektomi och kombinerad behandling är reperfusionsbehandlingar. Patientutfallet bedömdes utifrån modifierade rankin-skalan, National Institutes of Health Stroke, reperfusionsgrad och rekanalisering.

Syfte: Syftet med studien var att jämföra och beskriva trombolys, trombektomi och

kombinerad behandling samt patientutfall i samband med akut ischemisk stroke.

Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Studierna var hämtade

från PubMed och svarar mot syftet. Inklusionskriterierna var kvantitativa originalstudier, etiskt granskade och publicerade inom fem år.

Resultat: I resultatet visade att tid från symtomstart till behandling, läkemedlets

upptagningsförmåga och kontraindikationer för blödning hade betydelse för utfallet med trombolys behandling.

Radiologisk identifiering av aortabågen, användning av ADAPT eller Stent-retrievers, tid och blodtryck hade en betydelse för behandling med trombektomi.

En kombinerad behandling med trombolys och trombektomi visade en 6 gånger mindre dödlighet i jämförelse med trombektomi och ett högre antal med gynnsamt funktionellt utfall i jämförelse med trombolys. Tiden, ocklusionens placering och sjukhusets tillgång till

trombektomicentrum visade en skillnad mellan val av behandling och utfall.

Slutsats: Kombinerad behandling ledde till bättre funktionellt utfall, minskad mortalitet och

framgångsrik rekanalisering i jämförelse med enbart trombektomi eller trombolys.

Nyckelord: trombolys, trombektomi, ischemisk stroke, strokebehandling, stent retriever, ADAPT.

(3)

Summary

Title: Patient outcomes between reperfusion treatments in patients with acute ischemic

stroke.

Background: Stroke involves oxygen deficiency in the brain as a result of occlusion or

hemorrhage in the brain's vessels and requires rapid investigation with computed tomography or magnetic resonance imaging. Depending on the location of occlusion, the choice of

reperfusion treatment is selected. Thrombolysis, thrombectomy and combined therapy are reperfusion treatments. The patient outcome was assessed based on the modified rankin scale, the National Institutes of Health Stroke, reperfusion rate and recanalization.

Purpose: The aim of this study was to compare and describe thrombolysis, thrombectomy

and combination-treatment in patient outcomes with acute ischemic stroke.

Method: The method was a systematic literature study. The studies were taken from PubMed

and correspond to the purpose. The inclusion criteria were original quantitative studies, ethically reviewed and published within five years.

Result: The result showed that time from symptom to treatment, the drug's absorption

capacity and contraindications to bleeding were important for the outcome of thrombolysis treatment.

Radiological identification of the aortic arch, use of ADAPT or Stent retrievers, time and blood pressure was of importance for treatment with thrombectomy.

A combined treatment with thrombolysis and thrombectomy showed a 6 times lower

mortality compared to thrombectomy and a higher number with favorable functional outcome compared to thrombolysis. The time, location of the occlusion and the hospital's access to the thrombectomy center showed a difference between the choice of treatment and outcomes.

Conclusion: Combined treatment led to better functional outcome, decreased mortality and successful recanalization compared to thrombectomy or thrombolysis alone.

Keywords: thrombolysis, thrombectomy, ischemic stroke, stroke treatment, stent retriever,

(4)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 1 Ordlista ... 2 Bakgrund ... 3 Stroke ... 3 Radiologisk diagnostik... 3

Anatomi av hjärnans inkraniella artärer ... 4

Reperfusionsbehandlingar... 4 Trombolys ... 5 Trombektomi... 5 Kombinerad behandling ... 6 Bedömningsverktyg ... 6 Syfte ... 7 Frågeställningar... 7 Metod ... 8 Analys ... 10 Forskningsetiska överväganden ... 10 Resultat ... 11 Trombolys ... 12 Patientutfall ... 12 Lokalisation av ocklusion ... 12 Sjukhus ... 12 Trombektomi ... 13 Patientutfall ... 13 Lokalisation av ocklusion ... 13 Sjukhus ... 14 Kombinerad ... 14 Patientutfall ... 14 Lokalisation av ocklusion ... 14

(5)

Sjukhus ... 15 Sammanställning av resultatet ... 15 Diskussion ... 16 Metoddiskussion ... 16 Resultatdiskussion... 17 Sammanfattning ... 18 Slutsats ... 19 Referenslista ... 20 Bilagor ... 26 Bilaga 1 ... 26 Bilaga 2 ... 27 Bilaga 3 ... 28

(6)

1

Introduktion

Den näst vanligaste dödsorsaken i världen är stroke [1]. Enligt Socialstyrelsens preliminära statistik drabbades ungefär 25 000 patienter i Sverige år 2017 [2]. Största riskfaktorn att drabbas av stroke är patienter med läkemedelsbehandling för högt blodtryck.

Stroke resulterar i en syrebrist, ischemi, i hjärnan som kan vara orsakat av en tromb i kärlet eller en hjärnblödning. För att kunna identifiera stroke tillämpas datortomografi av hjärnan. En granskning från 2017 visade att majoriteten av strokediagnoserna, hela 86 % hade ischemisk stroke [3].

I dagsläget är trombolys den mest förekommande behandlingen av ischemisk stroke.

Trombektomi är en relativt ny metod. Trots att forskningen är under utveckling inom området finns vetenskapliga studier som visar på begränsning av hjärnskador vid tillämpning av trombektomi [4]. Vid utveckling av nya metoder tillkommer också krav på

kompetensutveckling för sjukvårdspersonalen. Tillgängligheten är i dagsläget begränsad. I Sverige finns 6 trombektomicentrum i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå, Linköping och Lund. [5].

Efter ett samtal med röntgenpersonal från Nya Karolinska i Solna på neuroröntgen väcktes intresset för reperfusionsbehandlingen trombektomi. Det handlade om patientens snabba återhämtning både funktionellt och neurologiskt efter en trombektomibehandling. Därför valde författarna att studera patientutfallet vid akut ischemisk stroke med olika reperfusionsbehandlingar: trombolys, trombektomi och en kombination av båda.

(7)

Ordlista

Cerebrovaskulär sjukdom - sjukdom som uppstår i hjärnans kärl Ischemisk - syrebrist på ett lokalt ställe i vävnaden

Non-invasiv - ingrepp som inte sker via ett blodkärl

Ocklusion - blockering av kärl som leder till stopp av blodflödet Perfusion - genomblödning till vävnader

Reperfusionsbehandling - avlägsnade av tromb med hjälp av läkemedel eller intervention Stenos - kärlförträngning

Tromb - blodpropp

Kärlintervention - ingrepp som sker via blodkärl

Trombektomi - behandling där avlägsnande av tromb sker med hjälp av kärlintervention Trombolys - behandling där avlägsnande av tromb sker med hjälp av läkemedel

Perkutant - via huden

(8)

3

Bakgrund

Stroke

Stroke är en cerebrovaskulär sjukdom. Det menas att en del av hjärnan drabbats av syrebrist. Detta är antingen till följd av en blödning eller att en tromb täpper till kärlet, vilken är den vanligaste orsaken. Vid akut ischemisk stroke är risken för dödsfall 10 % [1].

Bland Sveriges befolkning är stroke den tredje mest förekommande dödsorsaken. Personer i alla åldrar kan få en stroke men de som insjuknar är främst äldre personer. Vilka som drabbas beror på olika faktorer utifrån Systematic Coronary Risk Elevation (SCORE)-diagrammet - gener, kön, ålder, alkohol och rökning. Den största risken till att drabbas är högt blodtryck [6].

Stroke är ett allvarligt akut tillstånd. Tiden är en viktig faktor då snabb diagnos och behandling har betydelse för patientens utfall. För att identifiera symtomen tillämpas ett AKUT-test. Den står för ansikte, kropp, uttal och tid. Denna metod är en screening och möjliggör till att påkalla ett strokelarm. Det involverar ambulanspersonalen som kontaktar strokejour-beredskapen. De kontaktar i sin tur strokeenheten och röntgenavdelningen om ett inkommande strokelarm [6].

Radiologisk diagnostik

Större delen av patienterna hänvisas till röntgen för diagnostik och vidare behandling. Diagnos ställs utifrån en datortomografiundersökning (DT) som tas för att kunna upptäcka blödning och ischemisk stroke. En DT-angiografiundersökning genomförs samtidigt för att kunna upptäcka eventuell ocklusion. Om diagnosen är ocklusion av kärl är en

reperfusionsbehandling aktuell. [1].

Vid radiologisk diagnosticering av ischemisk stroke används datortomografi med perfusion [7], en undersökningsmetod vars bilder visar hur blodförsörjningen av hjärnan ser ut samt utbredning av det ischemiska området [8].

Utifrån en datortomografibild av hjärnan utan kontrast kan en bedömning av tidiga ischemiska förändringar göras utifrån en 10- gradig poängskala Alberta Stroke Programe Early Computed Tomography Score (ASPECTS). Ett sämre funktionellt utfall efter 90 dagar förutses för de patienter som får en låg ASPECTS- poäng. Detta hjälpmedel, tillsammans med fler, tillämpas för att bedöma huruvida en trombektomi som behandlingsmetod är

(9)

4 aktuell. Denna metod tillämpas på patienter som misstänks drabbats av en akut ischemisk stroke främst i främre blodcirkulationen [9].

En annan non-invasiv metod är magnetresonanstomografi (MR) som ger en bild av hjärnans funktion och anatomiska struktur utan joniserande strålning. MR-angiografi samlar in bilder med och utan kontrastmedel för att ge en tydlig bild av hjärnans anatomi och blodcirkulation. Denna metod möjliggör diagnosticering av stenoser. MR används även vid utredning av ischemisk stroke. Med hjälp av dess sensitivitet och specificitet upptäcks förändringar i hjärnans blodcirkulation. En annan MR teknik som upptäcker förändring i

blodcirkulationsflödet är Diffusions Weigthed Imaging (DWI). Denna teknik upptäcker degenererade förändringar i hjärnvävnaden, såsom ischemi [7].

Röntgensjuksköterskan har en avgörande roll i patientutfall för att ge snabb behandling. Goda kunskaper inom bild-rekonstruktioner, hantering av röntgenteknik samt tillföra patientcentrerad omvårdnad är några av de krav som ställs på röntgensjuksköterskans kompetens [7].

Anatomi av hjärnans intrakraniella artärer

Hjärnans funktion är beroende av blodförsörjning från de intrakraniella artärerna, se Figur A. På båda sidor av halsen leds blodet upp till huvudet via ateria (a.) carotis communis och dess förgreningar, a. carotis interna och a. carotis externa. Från a. carotis interna försörjs hjärnans främre del. A. carotis externa ger blodförsörjning åt halsens inre strukturer, delar av ansiktet

(10)

5 samt huvudets yttre delar. Från a. carotis interna mynnar a. cerebri anterior vilken bland annat ger parietalloben och frontalloben blodförsörjning. Av hjärnans intrakraniella artärer är a. cerebri media störst och ger blodförsörjning åt de båda hjärnhalvornas yttre delar samt åt mellanhjärnan. Det vanligaste kärlet att drabbas av stroke är i detta. Blodförsörjning av ryggraden, lillhjärnan och delar av hjärnstammen sker bland annat från a. basilaris. Till parietalloben och occipitalloben sker blodförsörjning via a. cerebri posterior. Beroende på vilket kärl som blir ockluderat slås specifika funktioner i hjärnan ut [10].

Reperfusionsbehandlingar

Med reperfusionsbehandling menas behandling av ischemisk stroke med antingen trombolys, trombektomi eller i kombination. Målet är att återställa blodflödet till ischemisk vävnad [12].

Trombolys

Trombolys är en intravenös behandling som innebär att tromben löses upp på kemisk väg. För att ge trombolysbehandling skall diagnos först fastställas med

DT-angiografiundersökning [1]. Behandlingstid från symtomstart till infusion har en stor betydelse för att kunna återställa blodflödet. Tidsintervallen bör hållas inom 4,5 timmar vid ischemisk stroke [1].

Två vanligt förekommande trombolys-behandlingar är alteplas och tenecteplas [13, 14]. Alteplas är ett selektivt trombotiskt läkemedel och måste administreras inom 4,5 timme från symtomen startade. Actilys är alteplas aktiva substans [13].

Det andra trombolysläkemedlet är tecneplas vilket är ett antitrombotiskt medel. Metalys är tenecteplas aktiva substans [14].

Vävnadsplasminogenaktivator (tPA) är ett samlingsnamn för alteplas och tenecteplas och betyder upplösning av tromb [15].

Trombektomi

Trombektomi är en kärlintervention. Enligt nationella strokeriktlinjer ska

trombektomibehandling utföras inom 6 timmar. Ingreppet sker perkutant via a. femoralis till hjärnans stora arteriella kärl. Här sker avlägsnandet av tromben på olika sätt. Detta ingrepp kan göras med eller utan trombolysbehandling. Målet med trombektomi är att avlägsna rekanaliseringshinder i blodkärl för att återställa ett normalt blodflöde [1].

I första hand ges denna typ av behandling till patienter med ocklusion av a. cerebri anterior . I andra hand till patienter med ocklusion av a. cerebri posterior [1].

(11)

6 Det finns olika tekniker inom trombektomi- metoden. Två av dessa är stent-retriever och A Direct Aspiration First Pass Technique (ADAPT) [16, 17].

Tekniken med stent-retriever går ut på att en ledare förs upp via a. femoralis till området där blodproppen sitter. Blodproppen penetreras först av en ledare och en kateter. Vidare spänns ett nät ut via katetern och blodproppen kan dras ut. Vid denna teknik riskerar tromben delas i mindre bitar vilket leder till att proceduren måste upprepas [16].

Vid ADAPT- tekniken används en aspirationskateter som kopplas till en kirurgisk sug. Katetern förs upp till tromben där den avlägsnas genom aspiration. Syftet med denna teknik är att avlägsna hela tromben på första försöket. Tekniken har tidigare främst använts för rekanalisering av hjärtats kärl och på senare tid även i hjärnans kärl [17, 18].

Kombinerad behandling

En kombinerad behandling innebär trombolys med trombektomi [12].

Bedömningsverktyg

Förekommande verktyg vid bedömning av strokepatienter är modifierade rankin-skalan (mRs), National Institutes of Health Stroke (NIHSS), reperfusion och rekanalisering [19, 20, 21].

Den modifierade rankin-skalan är ett verktyg som används för att bedöma graden av

funktionellt utfall för patienter efter stroke. Skalan inkluderar alla funktionella symtom vilka graderas olika på skalan, från 0-6. Gradens lägsta och högsta betyder inga symtom och avliden, se tabell 1. [21].

(12)

7 Tabell 1. Den modifierade rankin-skalan, beskrivning av hur funktionsbedömningen graderas [21]. Gradering Funktionsbedömning 0 Funktionellt oberoende 1 Ej signifikant funktionsnedsättning 2 Lindrig funktionsnedsättning 3 Måttlig funktionsnedsättning 4 Svår funktionsnedsättning 5 Funktionellt beroende 6 Avliden

Med hjälp av den kliniska skattningsskalan NIHSS, bedöms patientens neurologiska status. Den neurologiska bedömningen görs utifrån 11 kliniska parametrar på de patienter som bedöms eller misstänks ha drabbats av stroke. Strokens svårighetsgrad skattas på en skala där 0 betyder ingen uppkomst av strokesymtom och 42 betyder den högsta försämrade graden av strokesymtom [19].

Tiden för återställande av blod till ischemisk vävnad, reperfusionstiden, beror på graden av rekanalisering. Reperfusionstiden är betydelsefull för utfallet. Modified Treatment in Cereblar Ischemia, (mTICI), är ett instrument för att bedöma graden av reperfusion efter behandling av ischemisk stroke. Skalan sträcker sig från 0- 3 där 0 betyder “ingen reperfusion” och 3 betyder “fullständig reperfusion” [20].

Syfte

Syftet med studien var att jämföra och beskriva trombolys, trombektomi och kombinerad behandling samt patientutfall i samband med akut ischemisk stroke.

Frågeställningar

● Hur påverkar tiden till behandling utfallet? ● Hur påverkar trombens placering utfallet? ● Hur påverkar val av behandling utfallet? ● Finns det några riskfaktorer?

(13)

8

Metod

Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie utifrån Kristersson J. Metoden innebär att genom ett systematiskt sätt besvara en fråga. Inledningsvis sker en metodisk sökning av vetenskapliga studier inom undersökningsområdet. Vidare görs en kritisk granskning av kvaliteten på samtliga hittade studier för att slutligen sammanställas i ett resultat som svarar på syftet [22]. Metoden var att föredra då insamlad information från olika studier uppskattades kunna svara mot syftet.

En inledande pilotsökning gjordes för att få överblick över utbudet av studier. Den första sökningen gjordes i två databaser Pubmed och Cinahl.

Sökningen i Pubmed resulterade främst i kvantitativa originalstudier till skillnad från Cinahl där kvalitativa meta-analyser och review-studier var vanligast förekommande. De fåtal kvantitativa artiklar som hittades i Cinahl fanns även i Pubmed. Därför presenteras endast sökningar från Pubmed, i tabell 2.

Inklusionskriterierna var etiskt granskade originalstudier i full text om människor, studierna skulle inte vara äldre än fem år, klinisk studie, publicerade i engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter samt svara mot syftet. Exklusionskriterierna var review-studier och meta-analyser, äldre än fem år samt studier som inte berör människor.

De sökord som användes var patient, outcomes, outcome, mechanical, thrombectomy, thrombolysis, ischemic stroke och anatomy i olika kombinationer som presenteras i tabell 2. Under insamlingsprocessen inkluderades fyra artiklar genom manuella sökningar enligt tillvägagångssätt Forsberg C, Wengström Y [23]. Två artiklar: full text, 5 år på sökorden ADAPT, thrombectomy.

Abstrakten granskades av två granskare. De studier vars abstrakt ansågs vara relevanta utifrån denna studies syfte, valdes ut till granskning av fulltext.

(14)

9 Tabell 2. Översikt av olika kombinationer av sökord utförda i databasen PubMed. Antalet träffar, lästa abstrakt, lästa studier samt inkluderade studier framgår i sökmatrisen.

Datum Databas Sökord Inklusions

kriterier Träffar Lästa abstrakt Lästa studier Inkluderade studier 2019-02-22 PubMed patient outcome

thrombectomy thrombolysis

5 år, fri full text, människor, klinisk studie

75 8 1 1

2019-02-22 PubMed thrombectomy patiens outcome

5 år 1960 4 3 1

2019-02-22 PubMed thrombolysis ischemic stroke patient outcomes

5 år, fri full text, människor, klinisk studie 110 6 2 2 2019-02-22 PubMed mechanical thrombectomy stroke patient outcomes

5 år, fri full text 155 4 2 1

2019-02-27 PubMed DEFUSE 3 Trial 5 år, fri full text, människor, klinisk studie 5 2 1 1 2019-03- 04 PubMed thrombectomy thrombolysis outcomes

5 år, fri full text, människor, klinisk studie 46 5 3 3 2019-03- 04 PubMed thrombectomy, ADAPT

Fri full text, 5 år 25 3 3 2

2019-03-04 PubMed stent retriever thrombectomy

5 år, fri full text, människor, klinisk studie

12 1 1 1

2019-03-04 PubMed stent retriever thrombectomy stroke

5 år, fri full text, människor, klinisk studie

28 1 1 1

2019-03-04 PubMed thrombectomy outcome anatomy

5 år, fri full text, människor, klinisk studie

20 1 1 1

Vid granskning av studierna användes granskningsmallar för kvantitativa studier, se bilaga 1-2 [1-21-2, 1-23]. En kvalitetsbedömning avgjorde vilka studier som inkluderades i resultatdelen. Där svar gav ett poäng och Nej-svar noll poäng. De studier som uppnådde över 80 % Ja-svar inkluderades.

(15)

10

Analys

Under analysstadiet valdes artiklar som handlade om trombolys, trombektomi och

kombinerad behandling. Dessa analyserades genom att fokusera på patientutfall samt olika riskfaktorer, sjukhus och lokalisation av tromb.

Forskningsetiska överväganden

Samtliga studier i resultatet var etiskt granskade av olika etiska granskningskommittéer. Urvalet av studier är inte styrt av författarnas åsikter och innehåller både fördelar och nackdelar om trombolys, trombektomi och kombinerad behandling. Målet var att försöka svara mot syftet.

(16)

11

Resultat

Resultatet beskriver utfallet från 14 utvalda studier som bedömdes motsvara studiens syfte och ha tillräckligt hög kvalitet. Utifrån studiernas resultat delades resultatet in under tre rubriker: trombolys, trombektomi och kombinerad behandling. Vilka studier som inkluderas under respektive rubrik presenteras i tabell 3. Redovisningen av resultatet beskrivs mer ingående under underrubrikerna patientutfall, lokalisation av ocklusion och sjukhus som underrubriker.

Antalet studier som inkluderades under varje rubrik var fem för trombolys, 10 för trombektomi och fyra för kombinerad behandling.

En tydligare beskrivning av de 14 inkluderade studier återfinns under bilagor, bilaga 3.

Tabell 3. visar fördelning av valda originalstudier i resultatet.

Författare / Studier Trombolys Trombektomi Kombinerad

1. Wellman J X X 2. Cernik D X 3. Deng Y X 4. Pikija S X 5. Mitchell P.J X 6. Sarraj A X X X 7. Saver JL X X 8. Merlino G X 9. Alonso de Leciana M X 10. Jia B X 11. Guzzardi G X 12. Lapergue B X 13. Snelling B X 14. Steen Carlsson K X

(17)

12

Trombolys Patientutfall

Faktorer som påverkade utfallet var bland annat tid, kontraindikationer för blödning, större ocklusioner eller snabbt upptag lyfter Saver JL Et al. fram. Infusion av trombolys inom rekommenderad tid visade att 9 % av 98 deltagare uppnådde gynnsamt funktionellt utfall efter 90 dagar [24]. Däremot fann Wellman J Et al. ingen anmärkningsvärd skillnad hos 1543 patienter som erhöll trombolys sex timmar eller mer efter symtomstart. En tänkbar förklaring var att 241 patienter behandlades med trombolys inom två timmar. Det var dock viktigt att påpeka att dödligheten steg upp till 14 % efter 90 dagar [25].

Valet av vävnadsplasminogenaktivator vid upplösning av blodproppar kunde styra utfallet ansåg Mitchell PJ Et al. Det framgick tydligt att patienter som behandlades med tenecteplase, med sin kortare infusionstid jämfört med alteplas, uppnådde ett gynnsammare utfall. Av 101 patienter uppnådde 28 % mRs (0-2) efter 90 dagar jämfört med 18 % av 101 i alteplas-gruppen. Vidare kunde nämnas att efter infusionen behandlades patienterna med intervention som också kan ha påverkat resultatet. De fanns ingen anmärkningsvärd skillnad i dödlighet [26].

Steen Carlsson K Et al. studie visade att ett högre diastoliskt blodtryck, över 90 millimeter kvicksilver (mmHg), hos män relaterade till ett sämre utfall funktionellt. Däremot sågs ett mindre gynnsamt funktionellt utfall hos kvinnor vid baslinjen i jämförelse med män (93,8 vs 99 %). Efter 90 dagar fanns det ingen signifikant skillnad mellan grupperna och därför ansågs kvinnor återhämta sig bättre med trombolys än män [27].

Lokalisation av ocklusion

Ocklusionens placering hade betydelse för patientutfallet efter behandling med trombolys [28, 24]. Ocklusion i a. cerebri anterior, a. carotis interna eller sjuklig förändring i

hjärnvävnad orsakat av ischemi kunde försämra utfallet med enbart trombolys [28].

Däremot visade Mitchell PJ Et al. gynnsammare utfall för patienter med ocklusion i a. carotis interna, i anslutning till a. cerebri media och vidare till a. basilaris. [26].

Sjukhus

Saver Jl Et al. visade att en tredjedel av 98 patienter som fick trombolys på ett sjukhus utan tillgång till neurointerventionister, fick ett mindre gynnsamt utfall av mRs efter 90 dagar[24].

(18)

13

Trombektomi Patientutfall

Två studier belyste vikten av bilddiagnostiken innan ingrepp med trombektomi och dess betydelse för utfallet [29, 30]. I samband med trombektomi kunde komplicerad kärlanatomi leda till tekniska svårigheter under själva ingreppet. En svår anatomi bedömdes associeras till en lägre reperfusionshastighet och därmed ett sämre patientutfall [30]. Neuroradiologisk diagnostik hade betydelse för att kunna identifiera prediktorer för utfallet. Hög ASPECTS- poäng på DT utan kontrastmedel kopplades med bra funktionellt utfall efter 90 dagar [29].

I Jia B Et als. studie visade det sig vara säkert att utföra trombektomi på patienter med intrakraniell ateroskleros och presenterade ett gynnsamt kliniskt utfall och högre

rekanalisering [31]. I en studie där trombektomi utfördes inom 4,5 timmar visade Alonso de Lecinana M Et al. en patientgrupp av 21 patienter med 81 % förbättrad

rekanaliseringhastighet efter interventionen. En annan faktor som påverkade utfallet var en minskad förekomst för blödningskomplikationer i samband med trombektomi i jämförelse med trombolys [32].

Intervention med ADAPT- teknik uppnådde en högre rekanaliseringshastighet inom 6 timmar i jämförelse med stentretrievers (82,3 % vs 68,9 %). [33].

I en annan studie presenterade Guzzardi G et al en önskad rekanalisering hos 57 % av 30 patienter som erhöll trombektomi med ADAPT-teknik [29].

Blodtrycket under interventionen hade betydelse för utfallet enligt Pikija S Et al. För en högre andel av patienterna, visades ett bättre funktionellt utfall för de med högt blodtryck [34]. Däremot fann Cernik D Et al. att ett lägre blodtrycksvärde inom 24 timmar efter ingreppet gav ett bättre funktionellt utfall [35].

Lokalisation av ocklusion

Behandling med trombektomi gavs till patienter med ocklusion i hjärnans främre

blodcirkulation, a. carotis interna och de distala delarna av a. cerebri media (M1 och M2) [35, 36, 34, 31, 29, 33, 30]. Ocklusion i a. basilaris av hjärnans bakre blodcirkulation var mindre förekommande [35, 32].

(19)

14 En försämrad kollateral blodförsörjning vid stenos kunde vara en bidragande faktor till ett försämrat utfall visade Deng Y Et als. studie. I Cernik D et al. studie visade att

interventionstidens starttid hade en betydelse för patientutfallet. Främre ocklusion behandlades inom 6 timmar och bakre ocklusion inom 24 timmar [35].

Sjukhus

Interventionerna utfördes på trombektomicentrum med tillgång till neurointerventionister [32, 31, 36, 33]. I sin studie menade Cernik D att trots trombektomicentrums utvecklade

organisation blir inte utfallet gynnsamt för alla patienter med ischemisk stroke [35].

Däremot var kostnaden högre i kärlinterventionen i jämförelse med trombolysbehandlingen [28].

Kombinerad behandling Patientutfall

I resultatet av Wellman J Et als. studie drogs slutsatsen att gynnsamt utfall var högre för den kombinerade gruppen än för trombolysgruppen (51 % av 24 och 40 % av 241). Dessutom var dödligheten lägre [25]. För patienterna behandlade med kombinerad behandling i Saver JLs studie bedömdes ett gynnsamt utfall för 60 % av 98. Detta var högre i jämförelse med patienter behandlade med trombolys [24].

Sarraj A Et al. visade att diagnostik med DT och MR gynnade utfallet även om

interventionen startade 6-16 timmar efter symtomdebut. Av 92 patienter uppnådde 45 % gynnsam funktion efter 90 dagar. Reperfusionsgraden var signifikant högre för patienter med kombinerad behandling (78 % av 92) i jämförelse med de som genomgick

trombolysbehandling (18 % av 90). Dessutom var dödligheten lägre för den kombinerade gruppen [28].

I Merlino G Et als. studie bedömdes vid båda kontrollerna, efter 90 dagar och ett år, patientutfallet bättre hos de patienter som genomgått kombinerad behandling (51, 5 %) i jämförelse med trombektomigruppen (15,12 %). Mortaliteten var dessutom sex gånger högre för trombektomigruppen [37].

Lokalisation av ocklusion

(20)

15 Ocklusion av bakre blodcirkulation förekom mindre ofta [25, 37]. I studien av Wellman J Et al. kopplades värre strokesymtom oftare till ocklusion i a. carotis interna och a. cerebri media [25].

Sjukhustillgångar

Tre av fyra studier utfördes på flera trombektomicenter med tillgång till

neurointerventionister [25, 28, 24]. En studie utfördes på ett center på en liten patientgrupp [37].

Sammanställning av resultatet

Resultatet visade att kombinerad behandling vid ocklusion av hjärnans stora kärl inom 6 timmar resulterade med gynnsammare funktion (mRs), ett högre antal patienter med

framgångsrik rekanalisering och minskad mortalitet i jämförelse med enbart trombolys eller trombektomi. I tabell 4 redovisas en jämförelse av gynnsamt utfall efter 90 dagar för patienter som genomgick kombinerad behandling med patienter som blev behandlade med

trombektomi eller trombolys. I tabell 5 redovisas gynnsamt utfall efter 1 år.

Tabell 4. Beskrivning av resultat över gynnsamt utfall (mRS 0-2) efter 90 dagar, för kombinerad behandling i jämförelse med trombolys eller trombektomi. Värden anges i procent av antalet patienter i gruppen.

Trombolys Trombektomi Kombinerad

1. Wellman J 40 % av 241 51 % av 241

8. Sarraj A 17 % av 92 45 % av 92

9. Saver JL 53 % av 98 60 % av 93

10. Merlino G 18,2 % av 33 51, 5 % av 33

Tabell 5. Beskrivning av resultat över gynnsamt utfall (mRS 0-2) efter 1 år, för kombinerad behandling i jämförelse med trombektomi. Värden anges i antal av antalet patienter i gruppen.

Trombektomi Kombinerad

(21)

16

Diskussion

Metoddiskussion

En systematisk litteraturstudie användes som metod för att svara på syftet att jämföra de olika reperfusionshandlingarna och beskriva utfallen.

Denna metod ansågs mest lämplig för att under begränsad tid möjliggöra insamling av flera studier med olika utfall. Med vägledning utifrån Kristensson, användes en struktur lämplig för genomförandet av litteraturstudien [22].

De 14 studierna som samlades in tar upp flera olika faktorer som påverkade utfallet. Studierna tar upp både fördelar och nackdelar som ger rapporten en rättvisare bedömning. Detta gav en större variation i resultatdelen.

Sökningar gjordes på två databaser men alla inkluderade studier var från PubMed. PubMed var den databas där främst kvantitativa studier hittades i jämförelse med Cinahl där det till största del var kvalitativa studier. Detta styrker valet till att endast studier från PubMed användes till resultatet.

Studierna handlar om reperfusionsbehandlingar och dess utfall, är publicerade inom 5 år, är kvantitativa originalstudier, etiskt granskade, hög till medel kvalitet och svarar mot

litteraturstudiens syfte. Studierna som inkluserades i resultatet var från Tyskland, Tjeckien, Kina, USA, Österrike, Australien, Nya Zeeland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Sverige.

Inkluderade studier är systematiskt granskade två författare vilket innefattar granskade titlar, abstrakt och studier. Av urvalet valdes 14 av 15 studier med hjälp av två olika

granskningsmallar, [bilaga 1, bilaga 2]. De inkluderade studierna ansågs med hjälp av granskningsmallar vara av hög kvalitet. Detta gör resultatet mer trovärdigt.

En svaghet med detta arbete är tidsbegränsningen för som även begränsar antalet studier i resultatet. En större analys hade kunnat leda till en annan slutsats.

Vissa av studierna diskuterar om vidare studier ska utföras för att stärka deras resultat på grund av liten patientgrupp.

Ett problem som uppstod under granskningsprocessen var att tolka vissa punkter i första granskningsmallen, bilaga 1. Därför valdes ännu en granskningsmall, bilaga 2, som underlättade granskningen. Granskningen utfördes på 6 artiklar med den första

(22)

17 granksningsmallen och de resterande med den andra. Dessutom upplevdes otydligheter i några studier, ifall studien var en kvasiexperimentell eller kvantitativ randomiserad studie. Några studier vars abstrakt antyddes vara relevanta för arbetets resultat var låsta vid

studiesökningen. Detta kan ha medfört bortfall av studier som kunnat ha haft betydelse.

Då målet var att besvara syftet utifrån originalstudier togs hälften av studierna bort efter första sökningsomgången. Bortfallet bestod av metaanalyser eller rewiew-studierna som var två exklusionskriterier. Däremot hittades ett antal originalstudier via metaanalys-studier genom manuellsökning och dessa kunde inkluderas i resultatet ändå.

Den andra sökningen som utfördes fick ett stort antal träffar. Sökorden som användes var “thrombectomy patients outcome” som fick 1960 träffar. Däremot valdes enbart en studie som ansågs relevant och svarade på syftet. Därefter minskades antalet träffar med

specificerade sökord.

Det finns en risk för bias därför endast en av studierna handlar enbart om trombolys. Däremot svarar några studier utifrån delade grupper om trombolysbehandlingens utfall.

En tredjedel av studierna utfördes på ett strokecenter medan resten utfördes på flera strokecenter. Patientgruppernas storlek skiljde sig åt från den största där 2650 patienter inkluderades till minsta med enbart 30 patienter.

Resultatdiskussion

Resultatet visade att kombinerad behandling resulterade i ett högre antal patienter med framgångsrik rekanalisering, gynnsam funktion och minskad mortalitet i jämförelse med patienter som enbart behandlades med trombolys eller trombektomi [24, 25, 28, 37].

Andra studier som stärker detta är Rosengren L rapport som refererar till fem randomiserade studier om kombinerad behandling från 2015 där utfallet visade upp till dubbelt så många med gynnsam funktion i jämförelse med trombolysbehandling. Vidare gjorda studier visar att tiden är den avgörande faktorn i patientens funktionella återställning [5]. I de flesta studier av kombinerad behandling anges en tidsram för behandlingsstart på 6 timmar. Utdrag från Riksstrokes statistik visar att 30 % av patienterna som insjuknande i stroke anlände till sjukhuset inom 3 timmar [3].

(23)

18 Tillgången till strokecenter är en betydande faktor till en minskad tidsram för behandling. Enligt Riksstroke finns de en stor tillgänglighet av stroke centrerad vård för den svenska befolkningen och det finns statistik som visar att Sverige har flest inskrivna patienter på strokecenter i jämförelse med andra länder. I dagsläget finns nio olika sjukhus med strokecenter som uppnår en måttlig kvalité enligt Riksstroke [3].

Stroke kostar det svenska samhället ungefär 17 miljarder kronor per år [5]. I resultatet presenterade en studie att trombektomi kostade mer än trombolys.

I en annan studie analyserades kostnadseffektiviteten mellan kombinerad behandling och trombolysbehandling. För varje patient som genomgick trombektomibehandling bedömdes en ökning av själva interventionskostnaden. Trots den ökade kostnaden bedömdes en minskad samhällskostnad kompensera för detta i det långa loppet. Detta utifrån de reducerade kostnaderna för vårdbehov och sociala tjänster. På grund av ett bättre utfall [38].

Nya behandlingar för att förebygga stroke är inte alltid så lätt att uppnå i praktiken.

År 2017 insjuknade 21 216 patienter i Sverige av akut stroke varav 15 % behandlades med reperfusionsbehandling. Det visar en ökning upp till dubbelt så många reperfusions

behandlingar i jämförelse med år 2010 [3]. I samband med ökande antal patienter krävs ökade resurser med jämlik vård. Det finns en skillnad mellan äldre och yngre i tillgång till strokeenheten. Skillnaden handlar om att yngre har en högre prioritet i jämförelse med äldre [3]. Det kan bero på platsbrist.

Trombektomicentrum finns på de flesta universitetssjukhus i Sverige förutom Örebro [5]. För att kunna tillgodose jämnare fördelningen av antalet patienter kan införandet av ett center i Örebro vara ett bra alternativ.

Enligt nationella riktlinjer för stroke vid neuroradiologisk diagnostik ska MR användas i andra hand om DT varken kan hitta eller utesluta en ocklusion. Detta skiljer sig mellan olika sjukhus och beror på tillgänglighet av MR, personal och kompetens [3].

Neuroradiologisk diagnostik behöver finnas tillgänglig dygnet runt för att kunna utföra reperfusionsbehandlingar och är beroende av röntgenpersonal med kompetens [5]. En annan skillnad mellan de två neuroradiologiska modaliteterna är stråldosen. En

undersökning av hjärnan med DT utsätter patienten för joniserande strålning i jämförelse med MR som är fri från joniserad strålning [39].

(24)

19 Under 2014 utfördes sammanlagt 261 trombektomier i Sverige. För att kunna uppnå en säker och tillgänglig vård krävs ett visst antal neurointerventionister på plats. De rekommenderade antalet är minst fem neurointerventionist läkare för att kunna tillämpa vård dygnet runt. I en undersökning gjord 2017 visade att målet uppnådde på ett sjukhus, i Stockholm. Utbildning för att utöka antalet neurointerventionister är något som diskuteras och är viktig för bland annat undvika komplikationer i samband med ingreppet som embolism, vasospasm och symtomatiska blödningar [5].

Modifierade rankin-skalan togs upp i alla inkluderade artiklar som beskriver patientens funktionella återhämtning i olika skalor.

Det som bedöms kunna vara en nackdel är att en individuell subjektiv bedömning kan leda till olika resultat beroende på vem bedömaren är. Intervju med patient stärker däremot det slutliga resultatet [21]

Det har även visat att enbart hälften i en undersökning av Riksstroke använder sig av NIHSS verktyget år 2017 i landet vid insjuknandet [3].

Sammanfattning

En kombinerad behandling med trombektomi och trombolys verkar vara den optimala behandlingen för patienter med akut ischemisk stroke. Trots en högre kostnad vid själva interventionsbehandlingen beräknas en minskad kostnad ur ett samhällsperspektiv till följd av minskat behov av vårdhem, hemhjälp och sjukvård. Strokecenter finns tillgängliga på flera platser i Sverige och för ännu bättre fördelning av det ökade antalet patienter med behov av trombektomibehandling skulle ytterligare center kunna uppföras. Dessutom skulle ökad kompetens hos personalen göra det möjligt att behandla fler patienter med trombektomi.

Slutsats

Slutsatsen är att kombinerad behandling leder till ett bättre funktionellt utfall, framgångsrik rekanalisering och minskad mortalitet vid ischemisk stroke än behandling med enbart trombektomi eller trombolys. Det behövs däremot vidare forskning om behandlingsmetoden och identifiera riskfaktorer för att fler ska kunna uppnå ett gynnsamt utfall.

(25)

20

Referenslista

[1] Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid stroke [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018 [citerad datum: 2019-04-11]. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-3-11

[2] Socialstyrelsen. Statistik om stroke 2017 [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018 [uppdaterad datum; 2018-12-06 citerad datum: 2019-04-05]. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-12-39

[3] Riksstroke. Stroke och TIA [Internet]. Umeå: Riksstroke; 2018 [citerad datum: 2019-04-05]. Hämtad från:

http://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2018/10/Riksstroke_Årsrapport-2017-WEBB.pdf

[4] Jahan R, Dávalos A, Mitchell P, Menon Bijoy, Goyal M, Diener H-C , et al. Endovascular thrombectomy after large-vessel ischaemic stroke: a meta-analysis of individual patient data from five randomised trials. The Lancet. [Internet] 2016; volym(387):23-29. Hämtad från: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(16)00163-X/fulltext [5] Rosengren L. Trombektomi vid stroke [Internet]. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting; 2017 [citerad datum: 2019-04-05]. Hämtad från:

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-573-8.pdf

[6] Wester P, Norberg M. Cerebrovaskulära sjukdomar [Internet]. Stockholm, Umeå:

Läkemedelsboken; [uppdaterad datum; 2018-11-07 citerad datum 2019-01-23]. Hämtad från: https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/cerebrovaskulara_sjukdomar.html

[7] The Society & College of Radiographers. The role of the radiography workforce in neuro-radiography [Internet]. The Society & College of Radiographers; London: [citerad: 2019-03-09]. Hämtad från:

https://www.sor.org/system/files/section/201410/neuroradiography_info.pdf

[8] Menzilcioglu MS, Mete A, Unverdi Z. Effectiveness of CT computed tomography perfusion in diagnostic of acute ischemic stroke. Polish journal of radiology. [Internet] Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4692568/

(26)

21 [9] Mokin M, Primiani C, Siddiqui A, Turk A. ASPECTS (Alberta Stroke Program Early CT Score) Measurments Using Hounsfield Unit Values when Selecting Patients for Stroke Thrombectomy. Stroke. [Internet] 2017; volym 48(6):1574-1579. Hämtad från:

https://www.ahajournals.org/doi/full/10.1161/STROKEAHA.117.016745?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub%3Dpubmed

[10] Martini FH, Nath JL, Bartholomew EF. Fundamentals of anatomy and physiology. Upplaga 10. Harlow: Pearson, 2015.

[11] Circle of willis: Anatomy, Diagram And Functions. ScienceABC; (citerad 2019-04-12) Tillgänglig från: https://www.scienceabc.com/humans/circle-of-willis-anatomy-diagram-and-functions.html

[12] Socialstyrelsen. Reperfusionsbehandlingar vid hjärninfarkt [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017 [citerad datum: 2019-04-05]. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket/ojhs/reperfusionsbehandli ngtromboly1

[13] FASS. Actilyse [Internet]. Stockholm: FASS-verksamheten; 2018 [citerad datum: 2019-03-09]. Hämtad från: https://www.fass.se/LIF/product?nplId=20110407000030&userType=0 [14] FASS. Metalyse [Internet]. Stockholm: FASS-verksamheten; 2017 [citerad datum: 2019-03-09]. Hämtad från: https://www.fass.se/LIF/product?nplId=20010223000255&userType=0 [15] Medicinsk ordbok. tPA [Internet]. Lund: [citerad datum: 2019-03-09]. Hämtad från: http://medicinskordbok.se/component/content/article/9-b/57305-tpa

[16] Medtronic. About stent retriever thrombectomy acute ischemic stroke [Internet]. Dublin: Medtronic; 2015 [citerad datum: 2019-03-04]. Hämtad från: http://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2018/05/SKL_NIHSS-manual_A4_webb_för-utskrift-final.pdf

[17]. Spiotta M. A, Fargen M K, Chaudry I, Turner D. R, Turk S. A. ADAPT: A Direct Aspiration First Pass Technique [Internet]. Umeå: Endovascular Today; 2016; volym 15:2. Hämtad från: https://evtoday.com/pdfs/et0216_F7_Turk2.pdf

[18] Turk A, Frei D, Fiorella D, Mocco J, Baxter B, Siddiqui A. et al. ADAPT FAST study, a direct aspiration first pass technique for acute stroke thrombectomy. J NeuroInterv surg.

(27)

22 [Internet] 2014; volym 10(Suppl 1):i4-i7. Hämtad från:

https://jnis.bmj.com/content/6/4/260.long

[19] Riksstroke. Manual NIHSS [Internet]. Umeå: Sveriges kommuner och landsting; 2018 [citerad datum: 2019-03-11]. Hämtad från:

http://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2018/05/SKL_NIHSS-manual_A4_webb_för-utskrift-final.pdf

[20] Chamorro A, Blasco J, López A, Amaro S, San Román L, Llull L, et al. Complete reperfusion is required for maximal benefits of mechanical thrombectomy in stroke patients. Sci Rep. [Internet] 2017; volym 7(1):11636. Hämtad från:

https://www.nature.com/articles/s41598-017-11946-y

[21] SITS. How to perform modified rankin scale assessments: training, questions and scoring [Internet]. Stockholm: Karolinska University Hospital. [citerad datum: 2019-01-11]. Hämtad från:

https://www.sitsinternational.org/media/1200/140611-sits-open-mrs-questions.pdf

[22] Kristensson J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik. 2 rev. uppl. Stockholm: Natur Kultur; 2016.

[23] Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier. 4 rev. uppl. Stockholm: Natur Kultur Akademisk; 2016.

[24] Saver JL, Goyal M, Bonafe A, Diener HC, Levy EI, Pereira VM, et al. Stent- retriever thrombectomy after intravenous tPA vs tPA alone in stroke. N Engl J Med. [Internet] 2015; volym 372(24):2285-95. Hämtad från:

https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa1415061?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub%3Dwww.ncbi.nlm.nih.gov

[25] Wellman J, Teuber A, Berger K, Brune N, Thomas C, Hofmann A, et al. Outcome After Thrombectomy and Intravenous Thrombolysis in Patients With Acute Ischemic Stroke: A Prospective Observational Study. Stroke. [Internet] 2016; volym 47(6):1584-92. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27217508

(28)

23 [26] Mitchell P.J, Bush S.J, Yan B, Simpson M Scroop R, Yassi N, et al. Tenecteplase

versus Alteplase before Thrombectomy for Ischemic Stroke. N Engl J Med. [Internet] 2018; volym 378(17):1573-1582. Hämtad från:

https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa1716405?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub%3Dwww.ncbi.nlm.nih.gov [27] Steen Carlsson K, Andsberg G, Petersson J, Norrving B. Long-term cost-effectiveness of thrombectomy for acute ischaemic stroke in real life: An analysisbased on data from the Swedish Stroke Register (Riksstroke). Stroke Res Treat.[Internet] 2014; volym 2014:747458. Hämtad från:

https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1747493017701154?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub%3Dpubmed

[28] Sarraj A, Christensen S, Kim-Tenser M, Marks M.P, Kasner S.E, McTaggart R.A, et al. Thrombectomy for Stroke at 6 to 16 Hours with Selection by Perfusion Imaging. N Engl J Med. [Internet] 2018; volym 378(8):708-718. Hämtad från:

https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1713973

[29] Guzzardi G, Del Sette B, Stanca C, Galbiati A, Cernigliaro M, Carriero A, et al. Mechanical thrombectomy by a direct aspiration first pass technique (ADAPT) in ischemic stroke: results of monocentric study based on multimodal CT patient selection. Stroke Res Treat. [Internet] 2018; volym 2018:6192483. Hämtad från: https://www-ncbi-nlm-nih-gov.db.ub.oru.se/pmc/articles/PMC6236657/

[30] Snelling B, Sur S, Sumedh S, Chen S, Menaker S, McCarthy D, et al. Unfavorable Vascular Anatomy Is Associated with Increased Revascularization Time and Worse Outcome in Anterior Circulation Thrombectomy. World Neurosurg.[Internet] 2018; volym 120:e976-e983. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30196176

[31] Jia B, Feng L, Liebeskind DS, Huo X, GAO F, Ma N, et al. Mechanical thrombectomy and rescue therapy for intracranial large artery occlusion with underlying atherosclerosis. J NeuroInterv surg. [Internet] 2017; volym 10(8):746-750. Hämtad från:

(29)

24 [32] Alonso de Lecinana M, Martines- Sanches P, Garcia- Pastor A, Kawiorski MM, Calleja P, Sans- Cuesta BE, Frutos R, et al. Mechanical thrombectomy in patients with medical contraindications for intravenous thrombolysis: a prospective observational study. J NeuroInterv surg. [Internet] 2016; volym 9(11):1041-1046. Hämtad från:

https://jnis.bmj.com/content/9/11/1041.long

[33] Lapergue B, Blanc R, Guedin P, Decroix JP, Labreuche J, Preda C, et al. A Direct Aspiration First Pass Technique (ADAPT) versus stent retrievers for acute stroke therapy, an observational comparative study. AJNR Am J Neuroradiol. [Internet] 2016; volym

37(10):1860-1865. Hämtad från: http://www.ajnr.org/content/37/10/1860.long

[34] Pikija S, Trkulja V, Sellner J, Bubel N, Hecker C, Ramesmayer C, et al. Higher Blood Pressure during Endovascular Thrombectomy in Anterior Circulation Stroke Is Associated with Better Outcomes. J Stroke. [Internet] 2018; volym 20(3):373-384. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6186925/

[35] Cernik D, Sanak D, Divisova P, Kocher M, Cihlar F, Cerna M, et al. Impact of blood pressure levels within first 24 hours after mechanical thrombectomy on clinical outcome in acute ischemic stroke patients. J NeuroInterv surg. [Internet] 2019; volym 0:1-5 . Hämtad från: https://jnis.bmj.com/content/early/2019/02/06/neurintsurg-2018-014548.long

[36] Deng Y, Jia B, Huo X, Peng Y, Cao Y, Chen S, et al. Association of cardioembolism (CE) and intracranial arterial stenosis (ICAS) with outcomes of mechanical thrombectomy in acute ischemic stroke. World Neurosurg. [Internet] 2019; volym(121):154-158. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1878875018321041?via%3Dihub

[37] Merlino G, Sponza M, Petralia B, Vit A, Gavrilovis V, Naliato S, et al. Short and long-term outcomes after combined intravenous thrombolysis and mechanical thrombectomy versus direct mechanical thrombectomy: a prospective single-center study. J Thromb Thrombolysis. [Internet] 2017; volym 44(2):203-209. Hämtad från:

https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs11239-017-1527-8

[38] Steen Carlsson K, Andsberg G, Petersson J, Norrving B. Long-term cost-effectiveness of thrombectomy for acute ischaemic stroke in real life: An analysis based on data from the Swedish Stroke Register (Riksstroke). Int J Stroke[Internet] 2017; volym 12(8):802-814.

(30)

25 Hämtad från:

https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1747493017701154?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori:rid:crossref.org&rfr_dat=cr_pub%3dpubmed.

(31)

26

Bilagor

Bilaga 1. Granskningsmall för kvantitativa artiklar- kvasi- experimentella studier.

A. Syftet med studien?

- Är frågeställningarna tydlig beskrivna?

- Är designen lämplig utifrån syftet?

B. Undersökningsgruppen

- Vilka är inklusionskriterierna? - Vilka är exklusionskriterierna? - Vilken urvalsmetod användes? - Är undersökningsgruppen

representativ? - Var genomfördes

undersökningen? - Vilket antal deltagare

inkluderades i undersökningen?

Randomiserat urval

Obundet slumpmässigt urval Kvoturval

Klusterurval Konsekutivt urval Urvalet är ej beskrivet

C. Mätmetoder

- Vilka metoder användes? - Var reliabiliteten beräknad? - Var validiteten diskuterad? D. Analys

- Var demografiska data liknande i

jämförelsegrupperna? - Om nej, vilka metoder fanns? - Hur stort var bortfallet? - Finns en bortfallsanalys? - Var den statistiska analysen

lämplig?

Om nej, varför inte? - Vilka var huvudresultaten? - Erhölls signifikanta skillnader?

Om ja, vilka variabler? - Vilka slutsatser drar

författaren? Instämmer du? E. Värdering

- Kan resultaten generaliseras till annan population? - Kan resultaten ha klinisk

betydelse?

- Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?

(32)

27 Bilaga 2. Granskningsmall för randomiserade studier.

SYFTE

Finns det en tydligt formulerad undersökningsfråga eller hypotes?

METOD

Är populationen tydligt beskriven med tillhörande inkusions- och exklusionskriterier? Beskriv urvalets storlek.

Beskrivs det hur urvalets storlek bestämdes? (powerberäkning)

Beskriver det var och i vilket sammanhang studien ägde rum?

Finns det en tydlig beskrivning av randomiseringsprocessen? Finns det en tydlig beskrivning av interventioner/na? Förekom det en blindning?

Finns det en tydlig beskrivning av de primära och sekundära utfallsmåtten? Finns det en tydlig beskrivning av tidsintervallet mellan de olika mätningarna? Finns det en tydlig beskrivning av vilka statistiska metoder som användes?

RESULTAT

Finns det en tydlig beskrivning av hur många personer som randomiserades till respektive grupp, hur många som fick intervention och hur många som ingick i analysen (ska helst redovisas i en figur)? Finns det en tydlig beskrivning av bortfall och anledning till bortfall (ska helst redovisas i en figur)? Finns det en tydlig beskrivning av baslinjedata (dvs. det data som samlades in vid första mätningen)? Finns det en tydlig redovisning av relevanta statistiska mått (bland annat effektstorlek och

konfidensintervall) för varje utfallsmått?

Finns det en redovisning av hur bortfall hanterades och analyserades? Användes relevant analysmetod?

DISKUSSION

Finns det en tydlig redovisning av och en relevant diskussion om eventuella risker för bias? Finns det en tydlig och relevant bedömning av resultatens generaliseringsbarhet?

(33)

Bilaga 3. Artikelmatris

Författare/ tidskrift Land / År Titel Syfte Metod Population Resultat

1. Wellman J, Teuber A, Berger K, Brune N, Thomas C, Hofmann A, et al. Stroke Tyskland, 2016 Outcome After Thrombectomy and Intravenous Thrombolysis in Patients With Acute Ischemic Stroke: A Prospective

Observational Study.

Studerar patientutfall mellan tre olika grupper: trombektomi, intravenös trombolys och intravenös trombolys samt trombektomi. Prospektiv observationsstudie. Totalt 2650 patienter med ischemisk stroke studerades. Tidig kombinerad behandling gav bättre resultat i funktion i jämförelse med enbart tissue plasminogen activator (tPA). 2. Cernik D, Sanak D, Divisova P, Kocher M, Cihlar F, Cerna M, et al. J NeuroInterv surg.

Tjeckien, 2019 Impact of blood pressure levels within first 24 hours after mechanical thrombectomy on clinical outcome in acute ischemic stroke patients

Utvärderar blodtryckets påverkan av utfall under ett dygn efter en mekanisk trombektomi.

Retrospektiv studie 703 patienter med ischemisk stroke. NIHSS och mRS. Patienter med sänkt blodtryck kan ha en positiv effekt på kliniskt utfall och minskad mortalitet.

3. Deng Y, Jia B, Huo X, Peng Y, Cao Y, Chen S, et al. World Neurosurg. Kina, USA, 2019 Association of cardioembolism (CE) and intracranial arterial stenosis (ICAS) with outcomes of mechanical thrombectomy in acute ischemic stroke. Studerar utfall för patienter med kardioembolism, intrakraniell arteriell stenos eller kombination av dessa tillstånd efter trombektomi vid akut ischemisk stroke.

Post hoc analys av prospektiv icke- randomiserade kontrollerade studier. 140 patienter med ischemisk stroke, stor kärlocklusion. Symptom antingen CE, ICAS, båda eller inget.

Förekomsten av ICAS och CE är förknippat med dåligt utfall/ resultat efter trombektomi behandling.

(34)

27 4. Pikija S, Trkulja V, Sellner J, Bubel N, Hecker C, Ramesmayer C, et al. Journal of stroke Österrike, 2018

Higher Blood Pressure during Endovascular Thrombectomy in Anterior Circulation Stroke Is Associated with Better Outcomes.

Undersöker huruvida blodtrycksvärdet under trombektomi- behandling har betydelse för utfallet.

Retrospektiv analys av prospektiv databas.

164 patienter. Ett systoliskt blodtryck på 20% över

referensvärdet under trombektomi tyder på ett bättre utfall/ resultat.

5. Mitchell P.J, Bush S.J, Yan B, Simpson M Scroop R, Yassi N, et al.

The new england journal of medicine Australien Nya Zeeland, 2018 Tenecteplase versus Alteplase before Thrombectomy for Ischemic Stroke. Studien jämför alteplase med tenecteplase som behandling innan en trombektomi utfall. Randomiserad fördelning av trombolys. 202 patienter med ischemisk stroke.

Tenecteplase gav ett bättre utfall i primära resultatet av reperfusion och funktion efter 3 månader i jämförelse med Alteplase. 6. Sarraj A, Christensen S, Kim-Tenser M, Marks M.P, Kasner S.E, McTaggart R.A, et al.

The new england journal of medicine

USA, 2018 Thrombectomy for Stroke at 6 to 16 Hours with Selection by Perfusion Imaging.

I den här studien utvärderas utfallet för patienter som erhåller trombektomi 6 till 16 timmar efter symtomstart. Utförd på multicenter där behandling med randomiserat urval. 182 patienter. Kombinerad behandling gav ett bättre utfall i jämförelse med enbart medicinsk-behandling i 3 månaders uppföljningen av funktion. 7. Saver JL, Goyal M, Bonafe A, Diener HC, Levy EI, Pereira VM, et al.

The new england journal of medicine

USA, Europa, 2015

Stent- retriever thrombectomy after intravenous tPA vs tPA alone in stroke

Jämföra effekt och säkerhet för trombektomi med stent- retriever + tissue plasminogen activator (tPA) jämfört med behandling med endast tPA.

Prospektiv

randomiserad studie

196 patienter Trombektomi med stent- retrievers i kombination med tPA ger bättre utfall efter 90 dagar än behandling med endast pTA.

(35)

28 8. Merlino G, Sponza M, Petralia B, Vit A, Gavrilovis V, Naliato S, et al. Journal of thrombosis and thrombolysis Storbritannien, 2017

Short and long-term outcomes after combined intravenous thrombolysis and mechanical thrombectomy versus direct mechanical thrombectomy: a prospective single-center study. En jämförande studie av kombinerad behandling med intravenös alteplase och trombektomi i jämförelse med enbart trombektomi i patientutfall och säkerhet.

Prospektiv-studie utförd på ett center.

66 patienter En kombinerad behandling gav ett bättre patientutfall vid tre månaders och ett års kontrollen. Mortaliteten var sex gånger högre hos trombektomi gruppen i jämförelse med kombinerad behandling. 9. Alonso de Lecinana M, Martines- Sanches P, Garcia- Pastor A, Kawiorski MM, Calleja P, Sans- Cuesta BE, Frutos R, et al. Journal of NeuroInterventional surgery Frankrike, 2016 Mechanical thrombectomy in patients with medical contraindications for intravenous thrombolysis: a prospective observational study Utvärdera säkerheten av trombektomi som behandling för patienter som på grund av komorbiditeter inte kan behandlas med intravenös trombolys på grund av risk för kontraindikationer. Prospektiv observationsstudie 131 patienter Trombektomi är en säker behandlingsmetod för patienter som löper risk för kontraindikationer i samband med behandling med intravenös trombolys. 10.. Jia B, Feng L, Liebeskind DS, Huo X, GAO F, Ma N, et al. Kina, 2017 Mechanical thrombectomy and rescue therapy for intracranial large artery occlusion with

Utvärdera effekten och säkerheten med mekanisk trombektomi plus räddningsterapi som behandling, för patienter med stor intrakraniell

Prospektiv icke- randomiserad kontrollerad studie 140 patienter Patienter med ischemisk stroke.

För patienter med stor intrakraniell kärlocklusion med underliggande intrakraniell ateroskleros är 30

(36)

29 Journal of NeuroInterventional surgery underlying atherosclerosis kärlocklusion med underliggande ateroskleros. trombektomi en säker behandlingsmetod med gynnsamma utfall.

11. Guzzardi G, Del Sette B, Stanca C, Galbiati A, Cernigliaro M, Carriero A, et al. Stroke research and treatment

Italien, 2018 Mechanical thrombectomy by a direct aspiration first pass technique (ADAPT) in ischemic stroke: results of monocentric study based on multimodal CT patient selection.

Utvärdera vad diagnostik med multimodalt datortomografi- undersökning (DT/CT) har för betydelse för bedömning av svårighetsgrad av stroke, samt bedömning av patient- utfall efter behandling av trombektomi med ADAPT- teknik.

Retrospektiv studie 30 patienter Vid bestämmande av svårighetsgrad av stroke är diagnostisk granskning med hjälp av multimodal CT- undersökning en effektiv metod, som ger bra indikation för vilken vidare behandling som är lämpligast. 12. Lapergue B, Blanc R, Guedin P, Decroix JP, Labreuche J, Preda C, et al. American journal of neuroradiology Frankrike, 2016 A Direct Aspiration First Pass Technique (ADAPT) versus stent retrievers for acute stroke therapy, an observational comparative study

Jämföra ADAPT med stent- retrievers gällande rekanalisering effekt, säkerhet och kliniskt utfall

Jämförande observationsstudie

243 patienter ADAPT har högre rekanalisering hastighet än stent- retriever. Inga signifikanta skillnader gällande kliniskt utfall.

(37)

30 13. Snelling B, Sur S, Sumedh S, Chen S, Menaker S, McCarthy D, et al. World Neurosurgery USA 2018 Unfavorable Vascular Anatomy Is Associated with Increased Revascularization Time and Worse Outcome in Anterior Circulation

Thrombectomy

Analys över vad olika anatomiska utseenden för aortabågen och inre carotiskärlet har för betydelse inför, under och efter trombektomi- ingrepp.

Prospektiv utvärdering av data

61 patienter Utvärdering av anatomin innan

ingreppet är av stor vikt för utfall.

14. Steen Carlsson K, Andsberg G, Petersson J, Norrving B.

Stroke Res Treat.

Sverige,

2014 Long-term cost-effectiveness of thrombectomy for acute ischaemic stroke in real life: An analysisbased on data from the Swedish Stroke Register (Riksstroke).

En jämförelse mellan kvinnor och män och olika riskfaktorer som högt blodtryck vid behandling med trombolys. Randomiserad kontrollerad studie. Totalt 383 patienter. Kvinnor återhämtade sig bättre enligt mRs än män efter tre månader och ett lägre diastoliskt blodtryck under 90 mmHq fick ett gynnsammare utfall.

Figur

Updating...

Referenser

  1. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-3-11
  2. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-12-39
  3. http://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2018/10/Riksstroke_Årsrapport-2017-WEBB.pdf
  4. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(16)00163-X/fulltext
  5. https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-573-8.pdf
  6. https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/cerebrovaskulara_sjukdomar.html
  7. https://www.sor.org/system/files/section/201410/neuroradiography_info.pdf
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4692568/
  9. https://www.ahajournals.org/doi/full/10.1161/STROKEAHA.117.016745?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub%3Dpubmed
  10. https://www.scienceabc.com/humans/circle-of-willis-anatomy-diagram-and-functions.html
  11. https://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket/ojhs/reperfusionsbehandlingtromboly1
  12. https://www.fass.se/LIF/product?nplId=20110407000030&userType=0
  13. https://www.fass.se/LIF/product?nplId=20010223000255&userType=0
  14. http://medicinskordbok.se/component/content/article/9-b/57305-tpa
  15. http://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2018/05/SKL_NIHSS-manual_A4_webb_för-utskrift-final.pdf
  16. https://evtoday.com/pdfs/et0216_F7_Turk2.pdf
  17. https://jnis.bmj.com/content/6/4/260.long
  18. https://www.nature.com/articles/s41598-017-11946-y
  19. https://www.sitsinternational.org/media/1200/140611-sits-open-mrs-questions.pdf
  20. https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa1415061?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub%3Dwww.ncbi.nlm.nih.gov
  21. https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa1415061?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub%3Dwww.ncbi.nlm.nih.gov
  22. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27217508
  23. https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa1716405?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub%3Dwww.ncbi.nlm.nih.gov
  24. https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1747493017701154?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub%3Dpubmed
  25. https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1713973
  26. https://www-ncbi-nlm-nih-gov.db.ub.oru.se/pmc/articles/PMC6236657/
  27. https://www-ncbi-nlm-nih-gov.db.ub.oru.se/pmc/articles/PMC6236657/
  28. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30196176
  29. https://jnis.bmj.com/content/10/8/746
  30. https://jnis.bmj.com/content/9/11/1041.long
Relaterade ämnen :