• No results found

Fuktsäkert trä-syll-system

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fuktsäkert trä-syll-system"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

9009051

Tore Hansson, Göran Hägglund

Fuktsäkert trä-syll-system

Trätek

(2)

Tore Hansson Göran Häqglund FlJKTSÄKERT TRÄ-S YLL-SYSTEM TräteknikCentrum, Rapport P 9009051 Nyckelord drying^ durability ground beam

ground line treatment humidi ty

moisture resistance timber construction

(3)

I N N E H Ä L I . S P O R T E C K N I N G

Sid

SAMMANFATTNING 3

BAKGRUND 4 SYFTE 4 KRAV PA 5YLLEN SOM PRODUKT 5

SYLL SOM SYSTEM 6 VAL AV MATERIAL 6 BEHANDLING AV VIRKET 7

Provmetod som e f t e r l i k n a r reqn (Metod A) 7 Provmetod som e f t e r l i k n a r uppsugning från f u k t i g t 8

underlag (Metod B)

Provmetod som e f t e r l i k n a r u p p f u k t n i n g och e f t e r - 8 följande t o r k n i n g (Metod C)

P r o v m a t e r i a l 8 Behandlingsmetoder och p r e p a r a t 9

Regn på v i r k e (Metod A) 10 Kapillär uppsugning från wettexduk (Metod B) 11

Doppning och efterföljande t o r k n i n g (Metod C) 11

Skador på behandlat v i r k e 12 SLUTSATSER AV BEHANDLINGAR 16 Målning 16 V i r k e f r i t t från m i k r o b i e l l t angrepp 16 Ändtäta med a l k y d 16 Runt-om-tätning 16 Risker med runt-om-tätning 17

BYGGNADSTEKNISK UTFORMNING 22 ÄNDRING AV 5YLLFNS TVÄRSNITT 24

DETAL.1ER KRING SYLLEN 28 PRODUKTIONSTEKNISKA ASPEKTER 29

EKONOMI 29 REFERENSER 30

(4)

SAMMANFATTNING

S y l l e n är den byggnadsdel av trä som utsätts för den största r i s k e n a t t b l i f u k t i g under byggnadstiden. Risken kan minskas med byggnadstekniska i n s a t -ser och v a l av lämpliga produktionsmetoder, t o r r t byggande, men det är ock-så möjligt a t t byta t i l l annat m a t e r i a l i s y l l e n ock-så a t t den i n t e t a r upp v a t t e n l i k a lätt, v i l k e t denna s t u d i e s k a l l b e l y s a .

E t t a n t a l behandlingar av trä har s t u d e r a t s med o l i k a l a b o r a t o r i e m e t o d e r . De är avsedda a t t e f t e r l i k n a de o l i k a t y p e r av påverkan som en s y l l kan b l i u t s a t t för.

E t t första s t e g a t t begränsa v a t t e n u p p t a g e t hos s y l l e n och göra den mer funktionssäker är a t t välja v i r k e som i n t e är m i k r o b i e l l t a n g r i p e t .

Som e t t andra s t e g kan man t i l l g r i p a ändtätning. Varje målningsbehandling är bättre än ingen. Riskerna för f e l f u n k t i o n är små. Rakvuxet v i r k e med få små k v i s t a r kan väljas för a t t minska vattenupptagningen v i d fiberstör-ningar .

Som e t t t r e d j e s t e q kommer b e h a n d l i n g av a l l a s i d o r , i n k l u s i v e kapändar. F l e r a o l i k a behandlingar har s t u d e r a t s . Genom behandling kan upptagningen av f u k t minskas väsentligt. Man måste dock beakta a t t upptagen f u k t s k a l l kunna avges, t o r k a u t , tillräckligt snabbt. Därvid s k i l j e r s i g o l i k a be-h a n d l i n g a r åt. Det f i n n s r i s k e r för f e l f u n k t i o n be-hos runt-om-bebe-handlad s y l l v i d exempelvis skador på behandlingen v i d t ex kapände e l l e r fästdon, v a r -för sådan t e k n i k har störst u t s i k t a t t b l i tillämpad i p r e f a b i n d u s t r i n e l l e r på gör-det-själv-området.

Byggnadstekniskt kan väggens a n s l u t n i n g mot grunden utformas så a t t den lö-per mindre r i s k för u p p f u k t n i n g under byggtiden och s t o r möjlighet a t t b l i t o r r i b r u k s s t a d i e t . Såväl byggnadstekniska som produktionsmässiga aspekter måste beaktas.

S y l l e n s möjlighet a t t t o r k a kan förbättras y t t e r l i g a r e om den förses med spår på undersidan och a t t spåren v e n t i l e r a s . Om denna t e k n i k i n t e fördyrar s y l l e n alltför mycket är den s t a r k t motiverad e f t e r s o m den ger en mycket t o r r k o n s t r u k t i o n .

(5)

BAKGRUND

S y l l e n är den byggnadsdel av trä, som är mest u t s a t t för fuktpåverkan. Un-der byggskedet monteras den först av a l l a trädelar och kommer därför a t t vara exponerad för nederbörd under längre t i d än a l l a andra trädetaljer t i l l dess huset kommer under t a k . S y l l e n är också p l a c e r a d längst ner i byggnaden varför det f i n n s r i s k a t t den i o l y c k l i g a f a l l , exempelvis v i d p l a t t a på mark|kommer a t t b l i stående i v a t t e n . Den kan alltså ha högt fuktinnehåll v i d inbyggnad.

Under t o r k f a s e n l i g g e r s y l l e n utanför ångspärren varför den i n t e nås av avfuktningsåtgärder. Den l i g g e r också i en s v a l a r e d e l av klimatskärmen v a r -för t o r k n i n g p g a uppvärmning inomhus h e l l e r i n t e är l i k a e f f e k t i v . S y l l e n l i g g e r på e t t ångtätt underlag, varför den på grund av e n s i d i g u t t o r k n i n g t o r k a r långsammare än andra trädelar med samma dimensioner.

Risk f i n n s därför a t t s y l l e n när b y g g s t a d i e t är a v s l u t a t f o r t f a r a n d e h a r byggfukt kvar och a t t det kommer a t t t a lång t i d innan den t o r k a r u t ,

kanske 1-2 år. Under denna t i d kan m i k r o b i e l l a angrepp hinna s t a r t a . Sådana är kostsamma a t t åtgärda. De l i g g e r i s t o r l e k s o r d n i n g e n 50-100.000:- per småhus.

Under b r u k s s t a d i e t löper s y l l e n r i s k för a t t utsättas för f u k t , nederbörd, som tränger i n genom klimatskärmen e l l e r f u k t som sugs upp i s y l l e n från g r u n d k o n s t r u k t i o n e n .

Funktionen under b r u k s t i d e n t i l l g o d o s e s genom lämpligt utformade d e t a l j e r medan f u n k t i o n e n och r i s k e r n a under byggtiden påverkas d e l s genom

produk-tionsåtgärder, bygga t o r r t , d e l s genom u t v e c k l i n g av s y l l e n som produkt vad gäller u t f o r m n i n g och m a t e r i a l .

SYFTE

S y f t e t med d e t t a p r o j e k t är a t t u t v e c k l a s y l l e n som produkt så a t t den upp-f y l l e r de upp-f u n k t i o n s k r a v som s k a l l ställas på den, både i bygg- och bruks-s t a d i e t .

Målet s k a l l där vara a t t s y l l e n s k a l l ingå i e t t system som minskar r i s k e r -na för fuktskada och som därmed ger den en säker f u n k t i o n .

1 denna r a p p o r t beaktas m a t e r i a l v a l , byggteknik, p r o d u k t i o n och ekonomi så a t t e t t fungerande s y l l s y s t e m erhålls. Den byggnadstekniska utformningen och ekonomin har u t r e t t s i e t t p r o j e k t b e d r i v e t av NV Skånes byqgmästar-föreninq. För m a t e r i a l d e l e n och sammanställningen svarar Trätek.

(6)

KRAV PA 5YLLEN SOM PRODUKT

En r a d krav kan ställas på sy H e n som p r o d u k t :

1. Den s k a l l tåla nederbörd under stommens uppförande t i l l dess den kommer under t a k .

2. Den s k a l l ha l i t e n upptagning av v a t t e n .

3. Den s k a l l i n t e torka långsammare än obehandlat v i r k e e f t e r e v e n t u e l l n e d f u k t n i n g .

4. Den s k a l l vara minst l i k a t o r r som v a n l i g t v i r k e . 5. Den s k a l l vara rötskyddad.

6. Den s k a l l h e l s t vara antimögelbehandlad. 7. Den får i n t e vara h a l a r e än v a n l i g t v i r k e .

1. S y l l e n s k a l l tåla nederbörd under stommens uppförande t i l l dess den kommer under t a k

En sy 11 kan b l i u t s a t t för nederbörd t i l l dess huset kommer under t a k , upp t i l l 2-3 veckor. Den t i d d e t i n t e regnar kan u t t o r k n i n g äga rum, men i de mest ogynnsamma f a l l e n , t ex höst med hög r e l a t i v f u k t i g h e t , sker ingen u t -t o r k n i n g a l l s .

Nederbörden träffar sy i l e n s f l a t s i d a och r i n n e r av åt s i d o r n a . Nederbördens s t o r l e k är av underordnad b e t y d e l s e så länge den är större än v i r k e t s v a t

-tenupptagning, 0,1 l/m^ h räcker, v i l k e t motsvarar 0,1 mm nederbörd/h, e l l e r mycket svagt duggregn.

2. S y l l e n s k a l l ha l i t e n upptagning av v a t t e n

S y l l e n s k a l l provas med v a t t e n u p p t a g n i n g från f r i v a t t e n y t a , jämför Fukt-handboken. Obehandlad gran är lämpligt jämförelsematerial.

3. S y l l e n s k a l l i n t e torka långsammare än obehandlat v i r k e e f t e r e v e n t u e l l n e d f u k t n i n g

Den b e h a n d l i n g som ges s y l l e n får i n t e förlänga s y l l e n s u t t o r k n i n g s t i d e f -ter n e d f u k t n i n g . En förkortning s k u l l e snarare vara önskvärd.

4. S y l l e n s k a l l vara minst l i k a t o r r som v a n l i g t v i r k e

S y l l e n får e f t e r a v s l u t a d behandling i n t e vara f u k t i g a r e än övrigt stom-v i r k e . Det s k u l l e snarare stom-vara en s t o r fördel om s y l l e n stom-vore s u p e r t o r r (u = 10 "c) för a t t den s k u l l e ha r e s e r v k a p a c i t e t a t t parera nederbördsfukt.

(7)

5. S y l l e n s k a l l vara rötskyddad

S y l l e n byggs i n så a t t den e f t e r b y g g t i d e n normalt i n t e s k a l l blötas n e r (kapillärsugning e l l e r regngenomslag). För a t t gardera mot fuktmässig över-påverkan ges s y l l e n rötskydd av någon k v a l i t e t .

6. S y l l e n s k a l l h e l s t vara antimögelbehandlad Behandlingen s k a l l ha lång v a r a k t i g h e t , minst 10 år. 7. S y l l e n får i n t e vara h a l a r e än v a n l i g t v i r k e

H a l k r i s k e n är väsentlig eftersom s y l l e n o f t a beträds under stomresnings-s t a d i e t . Kombinationer med stomresnings-snö bör beaktastomresnings-s.

SYLL SOM SYSTEM

S y l l e n s k a l l fungera ur f l e r a aspekter och tillsammans med huset i övrigt ingå i e t t funktionssäkert system. Det gäller:

Val av m a t e r i a l och behandling.

- Utformning av den byggnadstekniska d e t a l j e n . Produktionsmässiga aspekter.

Ekonomi.

Varje delaspekt behandlas för s i g v a r e f t e r de sammanvägs t i l l rekommenda-t i o n e r om bäsrekommenda-ta rekommenda-t e k n i k .

VAL AV MATERIAL

1 s y l l p r o j e k t e t i nordvästra Skåne har man avrått från a t t använda t r y c k -impregnerat v i r k e i s y l l a r p g a de l u k t p r o b l e m som man fått. Man kan för-moda a t t d e t t a har s i n grund i a t t t r y c k i m p r e g n e r a t v i r k e med hög f u k t h a l t byggts i n utan a t t f u k t i g h e t e n har k o n t r o l l e r a t s .

Impregnerat v i r k e i s i g har mindre benägenhet a t t mögla än oimpregnerat v i r k e v i d samma f u k t k v o t . Svårigheterna kan vara a t t få fram t o r r t impreg-nerat v i r k e , särskilt som merparten av d e t t a v i r k e används för utomhusända-roål och därför i n t e l a g r a s inomhus i d e t a l j l e d e t . Kan man därför i n t e få fram t o r r t impregnerat v i r k e så är det bättre a t t använda t o r r t oimpregne-r a l v i oimpregne-r k e men a t t b e s t oimpregne-r y k a d e t t a med en f u n g i c i d , t ex toimpregne-räolja.

Av behandlingsförsöken framgår a t t gran är a t t föredra framför f u r u i s y l -l e n . Gran i s i g har mindre upptag av v a t t e n än f u r u , men ungefär samma egefiskaper när det gäller a v g i v n i n g av f u k t v i d t o r k n i n g . S k u l l e f u r u komma t i l l användning så s k u l l e man i så f a l l använda r e n furukärna som i så f a l l har fuktegenskaper som l i k n a r gran men som dessutom har god beständighet. V i r k e t i s y l l e n s k a l l vara t o r k a t t i l l åtminstone 1820 % f u k t k v o t v i d l e -verans och så behandlat under b y g g t i d e n a t t denna f u k t k v o t högst får

(8)

före-komma även v i d inbyggnad. Det är t i l l fördel om s y l l e n är t o r r a r e än så v i d l e v e r a n s , mindre än 15 %. I så f a l l f i n n s en l i t e n mån för upptag av v a t t e n under byggtiden utan a t t s y l l e n för den s k u l l kommer upp i riskområdet. BEHANDLING AV VIRKET

För a t t studera den e f f e k t som o l i k a behandlingar kan få på trä som s y I l -m a t e r i a l geno-mfördes en s e r i e försök i l a b o r a t o r i e s k a l a . Försöken avsåg a t t e f t e r l i k n a den största påverkan som s y l l e n kan tänkas b l i u t s a t t för under b y g g s t a d i e t , e t t s o r t s e x t r e m f a l l . Följande t r e f a l l prövades:

1. S y l l e n kan b l i u t s a t t för regn som i n t e samlas på e l l e r under s y l l e n utan r i n n e r av. Metod A.

2. S y l l e n kan vara p l a c e r a d i en v a t t e n s a m l i n g från v i l k e n den kapillärt kan suga v a t t e n . Metod B.

3. S y l l e n s t o r k n i n g e f t e r v a t t e n d o p p n i n g . Metod C.

För a t t kunna t e s t a dessa t r e f a l l har Trätek u t v e c k l a t två provningsför-faranden. Dessa har u t f o r m a t s så a t t l i k a s t o r vattenmängd påförs/tillförs a l l a p r o v e r . Utformningen framgår av följande a v s n i t t .

Försöken genomfördes på två träslag, f u r u och gran, som behandlats e n l i g t 13 o l i k a behandlingssystem, v i l k a framgår av senare l i s t a .

Provmetod som s k a l l e f t e r l i k n a regn (Metod A)

För ändamålet byggdes en s o r t s reqnmaskin bestående av e t t h o r i s o n t e l l t h j u l på v i l k e t proverna var r a d i e l l t fästade och en f a s t dysa från v i l k e n v a t t e n k o n t i n u e r l i g t sprutade.

H j u l e t s h a s t i g h e t kunde r e g l e r a s , likaså kunde mängden v a t t e n från dysorna ändras.

De provade styckena hade måtten 32 x 32 mm med 250 mm längd. Ändträet var tätat.

dysa-Hi]

provstycken

32x32x250

roterande hjul

(9)

Viktökningen bestämdes genom vägning e f t e r 4, 20, 34, 48, 76, 96 och 100 h Under e t t pilotförsök visades a t t a l l a provstyckena på h j u l e t f i c k samma mängd v a t t e n .

Provmetod som s k a l l e f t e r l i k n a uppsugning från f u k t i g t underlag (Metod B) Provkropparna lades på en wettexduk som hölls k o n t i n u e r l i g t f u k t i g genom a t t dukens k a n t e r kunde suga v a t t e n från en f r i v a t t e n y t a . Upptagningen av v a t t e n (kapillärt) i provkroppen bestämdes genom vägning med v i s s a t i d s -i n t e r v a l l .

Metoden kunde i n t e användas för längre exponering än 72 h. E f t e r denna t i d -punkt började provkropparna böja s i g p g a ojämn i n t e r n fuktfördelning. Underytan på provkroppen var i n t e längre i k o n t a k t med duken, d v s k a p i l -lärkontakten var b r u t e n .

provstycke

34x70x1000

vettexduk

stålbalk

vanna med vatten

Provkropparna k o n d i t i o n e r a d e s före p r o v e t t i l l jämvikt med 13 % f u k t k v o t . De hade s t o r l e k e n 34 x 70 x 1000 mm.

Viktökningen bestämdes genom vägning e f t e r 4, 24, 72 och e v e n t u e l l t 96 h. Provmetod som e f t e r l i k n a r u p p f u k t n i n g och efterföljande t o r k n i n g (Metod C) Provstavarna doppas h e l t i v a t t e n i 3 h v a r e f t e r de p l a c e r a s i e t t rum med konstant k l i m a t , 30 % RF. De vägs e f t e r 1, 2, 3, 4 och 24 h.

P r o v m a t e r i a l

Provningar genomfördes på två o l i k a s t o r a provkroppar. De större hade måt-ten 34 X 70 mm med 1000 mm längd (Metod B) och de mindre 32 x 32 mm med 250 mm läng (Metod A, C).

(10)

Som p r o v m a t e r i a l n y t t j a d e s r e n f u r u s p l i n t och grankärna. Proverna var tagna ur var s i n stock från n o r r a Västerbotten, avverkad våren 1986 och uppsågad inom 2 veckor. Båda stockarna hade ca 50 cm i toppdiameter och med ca 30 cm kärna. V i r k e t torkades i 136 h i v i r k e s t o r k med 45 "C våttemperatur och t o r r t e m p e r a t u r e n stegrandes från 49 °C e f t e r fem timmar t i l l 62 "C i s l u t e t av t o r k n i n g e n . E f t e r t o r k n i n g e n k o n d i t i o n e r a d e s v i r k e t i e t t dygn v i d 54 "C våttemperatur och 60 "C t o r r t e m p e r a t u r . Detta är e t t schema för en m i l d t o r k n i n g och s i k t a r t i l l a t t få fram s p r i c k f r i t t p r o v m a t e r i a l .

De mindre provkropparna tätades i ändarna med s i l i k o n / a l k y d tätningsmassa. De större provkropparna var i n t e ändtätade. I v a r j e försöksserie ingår 4 provkroppar.

Behandlingsmetoder och p r e p a r a t 1. B-impregnering

Proverna vakuum-/tryckimpregnerades med vakuum 10 KPa ( u n d e r t r y c k ) i 30 m i n u t e r , därefter låg proverna i impregneringslösningen under normalt r y c k i 30 m i n u normalt e r . Proverna normaltorkades på l a b o r a normalt o r i u m i 1 vecka och p l a c e -rades därefter i k o n d i t i o n e r i n g s r u m med ca 65 2^/20 "C r e l a t i v l u f t f u k t i g h e t i ca 1 månad. B-impregneringsmedlet var av s t a n d a r d t y p och t i l l v e r k a s och säljs av Gori AB.

2. Royal-impregnering

Det Royal-behandlade m a t e r i a l e t impregnerades av KenoGard e f t e r den veder-tagna impregneringsmetodik som avser Royal-metoden.

Royal-metoden består av två s t e g :

Steg 1: Impregnering med p r e p a r a t e t K u p r i n o l Tryck.

" 2: Torkning och i n f a r g n i n g av det impregnerade v i r k e t med pigmentera-de o l j o r .

3. Bestrykriingsmedel

Träolja och Dulux Aluminium Wood Primer

Behandlingarna med Exponyl träolja och Dulux Aluminium Wood Primer u t -fördes med p e n s e l . Även ändträytorna behandlades.

Träolja var Beckers Exponyl Träolja

I i l Iverkarens b e s k r i v n i n g : Exponyl Träolja är baserad på v e g e t a b i l i s k a torkande o l j o r med t i l l s a t s av vattenfrånstötande medel.

Dulux Aluminium Wood Primer; en produkt som används i England för a t t förhindra u p p f u k t n i n g av v i r k e .

4. Färg

Färgerna späddes e f t e r färgtillverkarnas rekommendationer v a r e f t e r proverna ytbehandlades med s p r u t p i s t o l . Andträet målades med pensel.

Beckers Villafärg

T i l l v e r k a r e n s b e s k r i v n i n g : Alkyd oljefärg för träfasader och fönster. Bindemedel l i n o l j a och f e t a l k y d .

(11)

10 EH 662-9001 Lacrome h a l v b l a n k , v i t T i l l v e r k a r n e s b e s k r i v n i n g : Tvåkoniponent h a l v b l a n k vattenburen a k r y l a t täckfärg. TH 126-9001 Reafen f u l l t o n , v i t T i l l v e r k a r e n s b e s k r i v n i n g : Tvåkomponent blank täckfärg ( u r e t a n ) för fönstersnickerier e l l e r andra utvändiga y t o r .

TF 125-9020 Reafen s u r f a c e , v i t

T i l l v e r k a r e n s b e s k r i v n i n g : Tvåkomponent grundfärg ( u r e t a n ) för fönster-s n i c k e r i e r och andra utvändiga träytor.

E 6631-9021 Care panelfärg. Bas A

T i l l v e r k a r e n s b e s k r i v n i n g : Enkomponent vattenburen täckfärg ( a k r y l a t ) s p e c i e l l t framtagen för i n d u s t r i e l l y t b e h a n d l i n g av panelbrädor, v i n d -s k i v o r m m.

Enkomponent vattenburen alkydfärg

T i l l v e r k a r e n s b e s k r i v n i n g : Enkomponent vattenburen grundfärg ( a l k y d -o l j a ) avsedd s-om grund på sågade paneler för ut-omhusbruk.

5. Ytbehandling

Limträgrund och Manolax

Ytbehandlingspreparaten späddes e f t e r färgtillverkarnas rekommendatio-ner och ytbehandlades därefter med pensel.

Limträgrund 46150 och EA 620

Två p r o d u k t e r som b l a används av Martinssons Limträfabrik för behand-l i n g av behand-limträbabehand-lkar. Produkterna är avsedda för a t t skydda behand-limträ på b y g g a r b e t s p l a t s e r mot f u k t och nedsmutsning.

6. Obehandlat m a t e r i a l

De små obehandlade provkropparna var a l l t i d ändförseglade, de s t o r a obe-handlade provkropparna var i n t e ändförseglade.

RESULTAT AV BEHANDLINGSFÖRSOK

Resultaten av försöken redovisas i t a b e l l e r n a 1-4. Här s k a l l huvuddragen i r e s u l t a t e n kommenteras: Regn på v i r k e (Metod A)

Obehandlat v i r k e har det största v a t t e n u p p t a g e t . Gran t a r upp ungefär l i k a mycket som f u r u s p l i n t . Varje behandling av v i r k e t har minskat upptaget av v a t t e n .

Behandlingar som B-impregnering och Limträgrund har begränsad förmåga a t t minska v a t t e n u p p t a g e t .

Uretanfärgerna har störst förmåga a t t h i n d r a upptag av v a t t e n .

Behandlingarna, träolja, a k r y l a t , a l k y d . Aluminium wood p r i m e r , Lacroma, har en begränsande förmåga som l i g g e r mellan uretanerna och exempelvis 8-impregnering.

(12)

11 Kapillär uppsugning från wettexduk (Metod B)

P r o v s e r i e n är i n t e fullständig, därför a t t några prover böjde s i g så a t t kapillärkontakten med wettexduken bröts.

Obehandlat v i r k e har den största vattenuppsugningen.

Aluminium wood p r i m e r , u r e t a n och träolja har bäst förmåga a t t minska vattenuppsugning.

övriga behandlingar l i g g e r mellan dessa två y t t e r l i g h e t s g r u p p e r av behand-l i n g a r .

Doppning och efterföljande t o r k n i n g (Metod C)

Upptagning av v a t t e n under doppningstiden följer samma mönster som i meto-derna A och B ovan. Obehandlat v i r k e t a r upp mest v a t t e n , Limträgrund fungerar på ungefär samma sätt.

Uretan, a l k y d och Aluminium wood primer har bäst förmåga a t t begränsa v a t t e n u p p t a g e t .

Hvriga behandlingar l i g g e r mellan dessa y t t e r l i g h e t s f a l l .

Under t o r k f a s e n kan följande i a k t t a s . För a t t få förståelse för r e s u l t a t e n har en t i d "T 1/2" beräknats. Det är den t i d som provstaven behöver för a t t avge ( t o r k a b o r t ) halva den upptagna vattenmängden. Uttorkningsförloppet har förenklats t i l l a t t vara linjärt mellan avläsningstillfallena.

För obehandlat trä och limträgrund t a r d e t 20 h e l l e r mer a t t t o r k a b o r t halva v a t t e n u p p t a g e t .

För uretanbehandlingarna och a l k y d t a r d e t ca 3 h e l l e r mindre a t t t o r k a b o r t halva v a t t e n u p p t a g e t .

övriga behandlingar l i g g e r mellan dessa y t t e r l i q h e t s q r u p p e r .

Resultaten kan t o l k a s så a t t behandlingarna av trä har minskad mängd uppta-get v a t t e n , men dessutom kommer v a t t n e t i n t e l i k a d j u p t i n i v i r k e t , varför det v i d t o r k n i n g e n har k o r t a r e väg u t , v i l k e t leder t i l l k o r t a r e t o r k t i d e r . Resultaten kan i l l u s t r e r a s med nedanstående f i g u r ; fuktkvotsökningen som f u n k t i o n av t i d e n för obehandlat trä, f u r u och gran, samt a l k y d och trä-o l j a .

(13)

12

% Ökning av fuktkvot

30 h

^—^

doppn. torkning

i vatten

rumsklimat (35%

Figur 1. ökningen av f u k t k v o t e n som en f u n k t i o n av t i d e n v i d doppning och efterföljande t o r k n i n g . I f i g u r e n v i s a s förloppet för några t y p i s k a b e h a n d l i n g a r , obehandlat trä av f u r u och gran, en s t a r k t skyddande behandling, a l k y d villafärg, och en öppen b e h a n d l i n g , träolja.

Försök har g j o r t s a t t anpassa mätresultaten t i l l t e o r e t i s k a samband för vattenupptag r e s p e k t i v e u t t o r k n i n g , men s p r i d n i n g e n är så s t o r a t t någon anpassning i n t e erhållits.

Skador på behandlat v i r k e (Metod C)

I en särskild p r o v s e r i e studerades v i l k e n e f f e k t skador på y t b e h a n d l i n g e n kunde ge. Som p r o v m a t e r i a l användes gran- r e s p e k t i v e f u r u s p l i n t av annat jjrsprung än som a n g e t t s t i d i g a r e . Dimensionen var 34 x 34 mm och 250 mm längd. Försöken genomfördes för t r e t y p i s k a behandlingar; obehandlat träv i r k e , e t t beatrykningsmedel (Penyl träolja) och en färg (Beckers träv i l l a -o l j a ) .

Skadorna i d e a l i s e r a d e s a t t e f t e r l i k n a tänkbara skador som kan uppkomma på s y l i a r . S p r i c k o r åstadkoms genom a t t med stämjärn hugga e t t spår 25 x 5 mm genom behandlingen. Hål som kan uppkomma k r i n g s k j u t s p i k e f t e r l i k n a d e s ge-nom a t t man borrade e t t hål é 10 mm t i l l 10 mm djup gege-nom behandlingen. Proverna vägdes t o r r a , e f t e r 3 h doppning samt e f t e r 3 h r e s p e k t i v e 24 h t o r k n i n g i 50 5S RF (Metod C).

Vägningarna g j o r d e s på en l i t e n utsågad k l o s s 10 x 35 x 50 mm med skadan c e n t r i s k t , se f i g u r s i d 13.

(14)

13 R e s u l t a t

Upptagningen och avgivningen av v a t t e n följer samma mönster som i övriga försök, se f i g u r x och y. R e s u l t a t e n kan sammanfattas i följande p u n k t e r :

Furu t a r upp mera v a t t e n än gran.

Träolja ger en v i s s begränsning i upptaget av v a t t e n . Alkydfärg ger störst begränsning i upptaget av v a t t e n .

När r e s u l t a t e n från de skadade proverna analyseras framkommer följande s l u t s a t s e r :

I den l i l l a träklossen k r i n g skadan kommer s t o r a mängder v a t t e n a t t t a s i g i n genom behandlingen, t i l l s k o t t e n kan vara av s t o r l e k s o r d n i n g e n 15-25 %. Avgången av f u k t e n går långsamt, ca maximalt en t r e d j e d e l försvinner på 24 h t o r k n i n g . I några försök har avgången v a r i t ännu långsammare. S l u t s a t s e r

Behandlingar av s y l l a r måste vara hela för a t t ge f u l l g o t t f u k t s k y d d . S k u l l e behandlade s y l l a r få skador så kommer v a t t e n a t t tränga d j u p t i n i trävirket v i d dessa skador och därifrån ha lång väg u t . Dessutom förhindrar ytbehandlingens ångtäthet u t t o r k n i n g ( d e t b i l d a s en "vattensparbössa"). Täta behandlingar kan därför endast rekommenderas på d e l a r där man kan räk-na med a t t de i n t e skadas

11

För a t t studera u p p f u k t n i n g av v i r k e t i l l följd av skada på behandlingen, i d e t t a f a l l hål, sågades småklossar u t k r i n g hålen och f u k t u p p t a g n i n g / t o r k -n i -n g bestämdes ge-nom väg-ni-ng.

(15)

14

%

20 H

1 5

-10

1

5 H

O

Ökning av fuktkvot

gran

alkyd

10

delkloss kring

skada (hSl 0

lOmm och lOmm

djup

obehandlad

alkyd heltäckande

250

O 3

-)(—)f

doppn. torkning i rumsklimat (50%)

i vatten

En heltäckande behandling med alkydfärg reducerar upptagningen av v a t t e n jämfört med den mängd v a t t e n som e t t obehandlat prov t a r upp. E f t e r t o r k -ning är också det behandlade p r o v e t t o r r a r e . Gran t a r upp mindre v a t t e n än f u r u s p l i n t .

Om behandlingen skadas ökar f u k t k v o t e n l o k a l t k r i n g skadan och u t t o r k n i n g e n av f u k t e n som t a g i t s upp v i a skadan går långsamt p g a a t t den h i n d r a s av behandlingen. Skadan ar e t t hål b o r r a t genom behandlingen.

(16)

15

%

20

A

15

10

5

-O

ökning av fuktkvot

| ^ \ ^ träolja

r

O 3

— ^

doppn.

i vatten

furu

delkloss kring

skada (5x25mm

stämjärnshugg)

' •.. obehandlad

träolja heltäckande

10

20

30h

torkning i rumsklimat (50%)

En heltäckande behandling med träolja reducerar upptagningen av v a t t e n jäm-fört med e t t obehandlat prov. E f t e r t o r k n i n g är också det behandlade p r o v e t t o r r a r e . F u r u s p l i n t t a r upp mera v a t t e n än gran.

Om behandlingen skadas ökar f u k t k v o t e n l o k a l t k r i n g skadan och u t t o r k n i n g e n av f u k t e n som t a g i t s upp v i a skadan går långsamt p g a a t t den h i n d r a s av behandlingen. Skadan har åstadkommits med e t t stämjärnshugg.

(17)

16

SLUTSATSER AV BEHANDLINGAR Målning

Försök genomförda på t r e o l i k a sätt ger i s t o r t s e t t e t t e n t y d i g t mönster. Obehandlat v i r k e t a r upp mera v a t t e n än v a r j e behandling. Bäst skyddar u r e -taner och a l k y d . Förvånande är d e t svaga skydd som "Limträgrund" ger. Denna produkt avser j u a t t b l a skydda trävirke under byggtiden.

Försöken har genomförts på ändtätade prover. För obehandlat v i r k e anses vattenupptaget v i a andträ vara upp t i l l 10 gånger större än vinkelrätt mot f i b e r r i k t n i n g e n . Vattenupptaget v i a ändträ följer f i b r e r n a och kommer a t t gå d j u p t i n i v i r k e t . Det är i n t e säkert a t t a l l a hålrum f y l l s , utan upp-taget kan i vissa f i b e r k n i p p e n gå b e t y d l i g t längre än i andra. Gäller även f r i s k t v i r k e . S n e d f i b r i g h e t k r i n g k v i s t a r ökar upptaget på samma sätt som ändträ.

V i r k e f r i t t från m i k r o b i e l l t angrepp

E t t första steg mot a t t begränsa vattenupptaget hos s y i l e n och göra denna funktionssäkrare b l i r därför a t t välja v i r k e som i n t e är m i k r o b i e l l t påver-kat, d v s i n t e blånat e l l e r är skadat av v a t t e n l a g r i n g . Sådant v i r k e h a r i s i g större vattenupptag och upptag t i l l större d j u p .

i \ n d t ' å t a med a l k y d

Som e t t andra steg är tätning av ändträet av s t o r b e t y d e l s e . Tätningen kan ske med många p r e p a r a t . Helst s k a l l de sugas i n i v i r k e t och täppa t i l l e v e n t u e l l t öppna transportvägar i f i b e r k n i p p e n a . Spädd a l k y d kan vara e t t exempel på b r a behandling. L i n o l j a , som användes mera förr, har samma egen-skap.

Behandling av ändträ påverkar i n t e u t t o r k n i n g e n av upptagen f u k t eftersom denna kan ske v i d s y l l a r n a s s i d o r .

Runt-om-tätning

Behandling av a l l a s i d o r , i n k l u s i v e kapändar, minskar vattenupptaget och leder därför t i l l en t o r r a r e sy 11. Man kan se av försöken a t t f u k t k v o t e n endast kommer a t t s t i g a 3 % om en alkydbehandlad sy 11 doppas 3 h i v a t t e n , d v s den s k u l l e få en f u k t k v o t från 18 Si t i l l 21 d v s f o r t f a r a n d e i n t e nå upp t i l l riskområdet för mögel.

Om en obehandlad sy I I s k u l l e b l i u t s a t t för samma påverkan s k u l l e f u k t k v o -ten s t i g a från 18 % t i 11 25 d v s upp i riskområdet.

Dessa f u k t k v o t e r är medelfuktkvoter för 32-34 mm t j o c k a v i r k e s b i t a r . L o k a l t har f u k t k v o t e n v a r i t högre.

(18)

17 Risker med runt-om-tätninq

Målad s y l l s k u l l e alltså kunna ses som e t t sätt a t t höja k v a l i t e t e n och ge en säker f u n k t i o n . Det f i n n s dock r i s k e r med en helmålad s y l l .

Om den kapas, så kommer kapänden a t t b l i obehandlat trä, som t a r upp v a t t e n t i l l s t o r t d j u p , men som i v i s s utsträckning s k a l l torka u t ge-nom den tätare behandlingen. Fukten kan b l i instängd. Fege-nomenet s k u l l e komma a t t l i k n a d e t som anses ge upphov t i l l skadorna på målade f a -sader.

När s y l l e n fästs v i d grunden e l l e r s p r i c k e r s k u l l e behandlingen skadas och f u k t s k u l l e kunna tränga d j u p t i n i s y l l e n med r i s k e r som följd. En helmålad s y l l kan i n t e användas g e n e r e l l t . V i d p r e f a b r i c e r i n g av trähus f i n n s goda möjligheter a t t dessa r i s k e r kan hanteras. Prefab är t r o l i gen d e t område där målning av s y l l e n har störst u t s i k t e r a t t b l i t i l l -lämpad. E t t annat är gör-det-själv-byggandet.

(19)

18

TABELL 1. Viktsökning i g och procent av m a t e r i a l (små p r o v o b j e k t ) som har u t s a t t s för regn-testmetod (Metod A ) .

Medel/metod 24 timmar 48 timmar 72 timmar

g % 96 timmar g % 112 timmar g ?o Obehandlat Gran F uru 9,5 10,0 8,1 7,6 13,4 14,2 11,4 10,8 16,4 17,7 14,0 13,4 19,0 20,6 16,2 15,7 Limträgrund 46150 Gran Furu 7,4 7,2 6,0 5,5 10,2 10,3 8,3 7,9 12,3 12,6 10,0 9,6 13,9 14,6 11,2 11,2 Limträgrund EA 620 Gran Furu 8,7 9,4 7,5 7,1 11,8 13,1 9,7 10,4 14,0 15,8 11,5 12,5 15,8 18,1 13,0 14,4 Beckers villafärg, a l k y d Gran Furu 3,1 3,0 2,7 2,4 4,6 4,5 3,9 3,6 5,8 5,9 4,9 4,7 6,8 7,1 5,8 5,6 Dulux A l u -minium Wood Primer Gran Furu 3,9 6,1 ^,7 3,3 5,7 8,3 4,8 6,5 7,2 10,0 6,0 7,8 8,4 11,3 7,0 8,8 B-impregne-r i n g Gran F uru 7,8 8,4 6,5 6,6 11,1 11,3 9,2 8,8 12,9 13,4 10,6 10,5 14,8 15,1 L2,3 11,9 Cxponyl träolja Gran Furu 5,8 6,1 4,8 4,8 7,8 8,4 6,7 6,7 8,0 8,6 6,7 6,8 10,66 11,7 8,8 9,3 Surf acer 125-9020 Gran Furu 2,5 2,1 2,1 1,7 5,8 3,5 3,2 2,7 4,8 4,6 4,0 3,6 uretan TH 126-9001 uretan t 6631-9021 Care panelfäri a k r y l a t Enkomponent vattenbaserad alkydfärg Lacroma h a i v b l a n k EH 662-9001 Gran 2,2 1,8 3,5 2,9 4,6 3,8 F uru 1,8 1,4 3,1 2,4 4,3 3,3 Gran 3,9 3,3 5,8 4,8 7,4 6,1 F uru 6,3 5,0 8,9 7,0 10,9 8,6 Gran 4,8 5,5 6,6 7,1 8,3 8,7 Furu 6,6 5,3 8,1 6,4 10,8 8,6 Gran 4,8 4,0 6,6 5,5 8,3 6,9 Furu 4,3 3,3 5,7 4,4 7,5 5,8 8,5 12,6 9,8 12,6 9,8 9,0 7,1 10,0 10,1 10,0 8,2 7,0

(20)

19 TABELL 2. Uppsugning kapillärt från wettexduk (Metod B ) .

Behandlingar 4 timmar 24 timmar 48 timmar 68 timmar 72 timmar 96 timmar på gran g IV /O g c / O g 0 / /Q g % q % q 0 / /O Obehandlat 13,8 1,2 36,3 3,2 48,0 4,2 60,8 5,4 69,4 7,9 Beckers villafärg, a l k y d 17,8 1,6 23,5 2,2 25,5 2,4 29,3 2,7 Dulux A l u -minium Wood Primer 7,7 (0,7) 12,4 (1,1) 23,8 (8,2) B-impregne-r i n g 26,8 2,3 39,1 5,4 46,6 4,1 56,0 4,9 Exponyl träolja 14,9 (1,4) 20,9 (1,9) 27,1 (2,5) TH 126-9001 u r e t a n 12,5 (1,1) 20,3 (1,8) 22,8 (2,1) E 6631-9021 Care panel färg A c r y l a t 23,4 (2,1) 31,3 (2,8) 34,6 (3,1) 41,1 (3,7) Enkomponent vattenbaserad alkydfärg 21,7 1,9 31,3 2,8 43,9 3,9 52,0 4,6

För s e r i e r i v i l k a " v i k t före prov" saknas har p r o c e n t u e l l a upptaget s k a t t a t s och s a t t s inom parentes. Som " v i k t före prov" har medelvikten för prover i s e r i e n använts, 1100 g.

(21)

20 c •4-J o " C^4 '•-3 U CO Qi 1—1 o -U > U- 003 CTi o UJ Q. a w • D > Cl CO (U r—1 Cl 4-> (0 ( 4 - oco CT> • u L d 0) bl :(D Q J I Q

.

Cl CO Cl CO 0) r - 4 ^ .u> •H U-* J U J Q. • H sz CO 0) cv; " D ii: CD Cl CO a (U - H a 4 J

o Ci- "CO CTi

T ) • Ul a 4 J C J CO Cl -D :o o u _ -»-> O! e 2: o ^ CO Cl ^ CO • H £ J 3 E > O Cl CM OCO CLJl O C O 0) • ö <3-Cl :cD .-> r'-. CO CJ» c CS! —I c -C o c CQ Cl CD 0) (*_ ocO CTi C CU CD ^ > C' •O C •c a-t; 0) •a CM CM L A O vo CO \ o 03 —I •Q C CD JZ OJ J 2 o • s t C> l A CO C^T CM L T I r A o o CO CO CM C^J Os C CO O •—• O <r r A r A CO f A CO -^t <r o CM CM CO \ 0 r A O O o <j-O --I r H CO r A CM VO CO f A r-t CM "^f - H VO r-( r A l A CM r-i CM C O - H CX3CM O r A " ^ r ^ H < t - s j - r A r A ! A l A <3- O r A r A CM - H pA o f-i —i ' H CM c s j c M - v t c o c ^ ^ ^ c o r A PA l A CO PA l A l A PA l A Ov CO r H VO l A CM —I A - \ 0 l A l A CO l A -^t v j - M3 CM r-i — ( < t ^<a- C M N O V O C M l A - i t < r p A - v l - - ^ — I — < » A CO PA PA VO CO i A OM PA CM P H f H PA \ 0 CM — { l A O CO PA P ^ O VO r-f CM CJN L A A - O l A PA r H CM CM A> CM CM O O N C3\ CsJ PA < t •O C Cl :co Cl o L A E -H • H MD _ J <f • O C D C l cr-:cD o C l Csl 4 J VO E _ l UJ c CO :cD CD CO "a > CO I O) c en 03 Cl CL E • H I CO CD >^ •'-) C '-^ o o a . :co X C l LiJ -M C CD 0) CN O O ca O s t*. I C l l A 3 CM LO —t O O c ^ I VO C CM CD r-i -*-> Q) X ^ y— D CO I >. 0} Cl c -ii CO CD rH a P'> VO OJ t 4 C l CO :cD o C i -CM c ON I VO o CO - H o •vt A « o CO VO CM CM L A P A CM < t C>. o A -Csl CM CM . - t L A , CM 0 c^ PA < t O N . H L A 00 PA • s t • s t VO C O cc u-, CNJ l A PA CM A - CO 0 CM PA A . 00 L A PA —\ CNJ l A • ? t :.-0 l A r - CvJ • H VO V O VO •St CM rH CM PA <i • s t •st PA CM •C CO l A C O VO <—1 C O c^ A J 0 CM A - • ^ A - PA rH c^ A J CM L A •vt < t PA • s t l A i H i-H PA •«t • s t P A .—I rH 1—1 rH CM CM CM PA CM ON LTN CM c^ A - L A VO PA A - H A - •St • H l A CO rH rH A -CO 0 ON >—< - H CO V C CO c^ P H 0 • H A - A - C O •H CO VO C O A - PA CM VO VO VO •vJ- PA A J p<^ CM PA • s t L A PA < t f H >H CM CNJ VO VO CM •5t VO A 0 t A <r CM VO l A VO VO l A l A < t l A L A CM - H •ct PA CM rH CM - H CM P A CM PA CM CvJ VO L A 0 L A VO i H L A L A cr. P H O v CO O N C30 LTN lA, •St L A •St L A •0 »H - H c^ 0 CO UfN. CtN VO VO l A l A A » • d - < t A 4 VO L A L A VO 0 CO O N CO CO PA CM A - VO A uA PA CM P<v CM •<t L A LTN •st PA —' CM O N o A - ' O —4 P ^ •d- - H l A l A f A l A C-vl {= CM VO A -r--VO L A l A VO v C CM A J L A L A L A •:t CM CM CM CNJ CM < t PA CM f A A J r-H C ^ < t < t P A - t P A CO LTN l A ' O • H L A • s t C N P H LfN C C L A • H •c}- L A L A PA i H l A CO O N < t VO •St •st • H VO •St PA PA - H CO 0 •=t PA c^ CO CO VO PA •St PA l A VO VO VO L A --t —• r—i i H .—1 - - I _ C C D C J C J C I I C D C C C J C C Cl CO Cl 03 Cl CD Cl CO Cl CD Cl CD Cl CD CO C CD Cl cc Cl -2 t- D C •3 Cl Cl Cl :D Cl Cl D Cl J L I - 0 3 L - C J C 3 Li_ C J lo- C J u . 0 b - C J u . C J L L . C J U . C J u . C!! CO -»J Cl C 0) Qj CO 01 C CD Cl O -Q :co Q. c E 0) " C O - i J > v 4 J ^ c CD LJ > CO O Q C c^ CO CO I E P H CM o XD VO Cl > VO O rH CO CO X _ ] x: L J

(22)

21 CV4 U 0) •i-> U -0) c 0) ^ CD O > O o. Vi (D "D Q i :co > 0) u-0 :co 05 OJ • • CO a a o "O CO u :o u. e o CO X3 C J > O T3 O (1) »CO X Q . ^ c f-i 0) CO T3 K t- E :cc > 4 J CO c Cvj • H c x: u o Q . a 3 U J C Q + •<J-t N • (-4 CO (*_ oco CT^ UJ Q. ^ • n t-i CO OJ r-i 4 - ) C*_ OCO UJ C L J Z - Q t 4 CO <»- 0 ( 0 CT' U J C l CSI • J D CO U . »CO C P U J Q . J D u CO -4-> c*- oco c r U J Q . c Oi CD * J > ti.J -i-H T 3 O a; a; V O r ^ C O i A v O O r ^ O N C O v O ' H C O ' > t » H V O < H i A i A O C N C M ' - ( c ^ • — t r ^ c x 3 C N i - H C N C s i c o c 3 s r ^ L r \ r ^ f ^ - H I ^ V O V O V O - — I r ^ L r \ C N C N f H ^ C S J - H .—I — \ C N C - J • s t C T s i A O O L r i r - ^ C N C M C C C X ) ' — I C v J V 0 < t V 0 r ^ O - ! t C T s i A O C O r * > C M C M " — i C N C V J O O O ' - H ' H r H C M ' H O O O O O - — I > - < 0 C N C s O C D O ' H C 3 3 r ^ — H - ^ O C M C O C N - ^ J - r — ( r < - \ r ^ . — » I ^ O - s t r ^ r ^ - s f r ^ O r ^ r ^ c X 5 - « t • • O - H O O V C C O ' — 1 * 0 - - ( ^ J L P , C N L A K > r ^ C c O ' - t c o c N i o r o - ; ^ ' — H L r v i A f - ^ u f N < r r ^ - ? 3 - o ^ ^ o r > • • s J • c M r ^ c x 5 v o • s j - o j ^ < ~ ^ r * ^ - ; j • > ? ^ - H ' - ^ O C ^ i y ^ r ^ ^ ^ C M ' H ' - ^ - ^ - - i ^ c v j C N C N C N C N > } - O O O r ^ C O K \ v O t N | r ^ L r N C X > r ^ i A r ^ l A r ^ i A C T N 0 0 \ c v j r ^ o v o c x j - — t o \ r ^ - ; t r ^ o o o s r - ^ N O o o ' - ( - ä a - ^ i ^ v o o c o C > C N C M I A » H - s t C N V O ^ 0 C M V O ^ i A C 0 ^ { » l A C M l A — < 0 \ v O < t O s O f ^ < t r * > < t < t r H » - ( O C S i r ^ f ^ r A C S J > — ( r H ' H . - H r H C S J C M C M C M f — I r ^ c s j r ^ o - ^ o ^ ' - i D r ^ r ^ - i ^ O N ' H i A <xi o\ <t <t \Q C O C O l A O c N i A N ^ c v j f ^ c O ' — < C M > — l O c s j i ^ r ^ c o l / ^ ^ ^ r < ^ l — ( C N I A < t r ^ o C O i A c o v o > — ^ c o < r o ^ o c ^ r ^ J O ( N ^ ~ • ^ t r ^ r - ^ ^ O " . r ^ c s i c s i Q f ^ c c o o o c ? ^ ^ — ' i A r ^ c D ^ c o a v O ' - i o — i r ^ i A f ^ o c o - — i N ^ - ^ t l - ^ ' H C M C - J ' O ' H f A M r J C s J - C f ' O O f ^ O i A - v f C M V O i A SQ t<\ V O L T , t r i - s f L T N U ^ C M r H - H r - ^ ^ J - ^ - v J - r ^ C N l ^ C M - H C M f ^ C N K > C N J C M 0 * 0 L T . O i A v O ' - ^ i A O O N t A O ' — I O N C O O N C O i . r \ p - . i A - ^ l A ^ l A \ o r ^ — ^ ' - ^ o ^ o c o t r ^ o c v J C ^ v o ^ l A L ^ \ r ^ • ^ < t c v i ^ \ o i A l A v o O C O O N r ^ c o c o f ^ c N i c v j i A r - « v o r ^ i A r « - \ c v j K N C N - c t i A - ^ t r » ^ j r ^ —K O C N J 0 \ ^ O r - > v O ' - H ^ O C O r ^ - ; J - ' H i A i - ' ^ ^ A L T N C M C O C N r ^ v o r ^ v o I A L T N V O V O C M C N J — i r ^ i A i A l A - > f C N J C M C N C M C S J - C j - l A C V J r ^ C M H 0 ^ - ^ - ^ p < ~ i ^ r ^ C N J \ 0 C 0 i A O i A < t ^ 0 r H i A - ^ O N - — ( i r i f ^ C O r > . 0 L A r - H ^ J i A u A l ^ C O O ' — l i A C O O s ^ t ' O ( V O < a - r * ^ l A f A O C O C O < ^ ^ ^ O J v O C ^ C O C O V O • ^ J • ^ A < t r ^ u r \ v O V O V O t O i - ^ t U CO CO c :co c C c 3 c D C C 3 C 3 C 3 C 3 C 3 lU CO CO CO CO CO CD U CD f-. CO C-i CD CD PH •ro CH u 3 (U 3 3 u 3 u 3 U 3 3 0- C J U . CD u . C 3 U- C 3 U . C 3 U_ C 3 U_ C 3 U . o U_ C 3 U_ CD U_ c : C 1 3 C P OJ CO • H C (-K —1 C - H • C •O —1 n •H u < ^ •o C C • r 4 >> E vU (U CO CO 3 3 > 3 E c »—4 r—( U U •—1 • H C P •c • O c> cn CO (0 <: U (D c c '.CO :co O u Q . t H CO CO O u CSI Q) »> X Q . l A 4 - ) vo cn 3 •a E <u OJ e <-\ E O u >—1 o • H JD • H VO • H « t Q) :co 3 o 1 O O 1 •si- _ J L U C C C J 3 C Q CO O o Q. :co X u UJ -t-J c- o 0 CM o o CO o\ U - I f 4 A 3 C s | o o Ov I v o CM O O s I VO vo CD rH u CD 0) cn CO :cD Ld o u -T3 CO 4-> c-c 0 ) (K CO C CD O JD a c E 0 o J - » c CO U J > c n lU :cö • D > N - i i r—4 CO - ' i X •—; JO > r—' SI O o c^ I CN • O VO

(23)

22

BYGGNADSTEKNISK UTFORMNING

I e t t p r o j e k t d r i v e t av Nordvästra Skånes Byggmästarförening med stöd av SBUF och BFR har a n s l u t n i n g e n mellan grund och skalmursyttervägg s t u d e r a t s v i d t i o o l i k a p r o j e k t med nu förekommande lösningar. Beräkningar av tempe-r a t u tempe-r och f u k t i g h e t hatempe-r följts upp med mätningatempe-r av v e tempe-r k l i g a fötempe-rhållanden. Vidare har k o n s t r u k t i o n s p r i n c i p e r t a g i t s fram i s y f t e a t t sänka f u k t i g h e t e n i s y i l e n och därmed r i s k e n f o r främst mögelangrepp.

Resultaten av beräkningar och mätningarna f i n n s redovisade i en särskild rapport från LTH, Golrang (se Referenser, s i d 3 0 ) . I den sammanfattande u t -värderingen f i n n s även produktionsmässiga aspekter och ekonomi, produk-t i o n s k o s produk-t n a d och årskosproduk-tnad, beakproduk-tade.

För den byggnadstekniska utformningen bör följande k o n s t r u k t i o n s p r i n c i p e r tillämpas:

1. Under a l l a väggar med k o n t a k t med grunden och under hela väggen s k a l l f i n n a s e t t kapillärbrytande och ångtätt s k i k t som förhindrar f u k t a t t tränga upp t i l l s y i l e n .

2. S y i l e n s k a l l l y f t a s upp minst 10 mm från u n d e r l a g e t för a t t minska nedf u k t n i n g e n under b y g g t i d e n och gärna behandlas nedför a t t minska n e d nedf u k t -ningen.

3. Lufttäthet s k a l l åstadkommas mellan s y l l och underlag så a t t u t e l u f t i n t e läcker i n .

4. S y i l e n s k a l l förläggas så a t t den huvudsakligen l i g g e r i innemiljö, den s k a l l l i g g a så varmt som möjligt.

3. S y l l e n s u t s i d a s k a l l utföras diffusionsöppen så a t t e v e n t u e l l f u k t kan t o r k a u t .

(24)

23

Trösyll 45 X minst 95 Dränerings-och glidskikt under skal muren (upp-drages till syllens halva höjd)

Korrugerat stål eller extruderad cellplast (minst 10mm hög) Fuktspärr (ska täcka syllens hela bredd) Löttklinkerblock 250

Fasad tegel 120 Luftspalt minst 20

Mineralull sammanlagd 150 GU-skiva 9 (avslutas vid syllens underkant) Ångspärr (avslutas vid betongplattan) nvandig gipsskiva 13 Betong 80 Mineralull 60 Makadam

r"tt förslag t i l l hur a n s l u t n i n g e n mellan skalmursyttervägg och grund bör utformas för a t t undvika mögelangrepp på s y l l e n . V e r t i k a l s e k t i o n .

S y l l e n föreslås l y f t a d minst 10 mm med hjälp av en korrugerad stålsyli e l l e r e x t r u d e r a d c e l l p l a s t . Det kan vara osäkert om c e l l p l a s t e n ensamt kan vara lastbärande, särskilt v i d två-våningshus. E t t a l t e r n a t i v kan då vara a t t k i l a under s y l l e n med p l a s t k l o s s a r och foga med skum under för a t t åstadkomma lufttätninq och värmeisolering. Denna t e k n i k har prövats med framgång t i d i g a r e .

En mindre l y f t n i n g av s y l l e n kan åstadkommas genom a t t fuktspärren under s y l l e n görs i form av t r e l a g e r belagd s y l l p a p p .

L y f t n i n g e n av s y l l e n är v i k t i g v i d styckebyggda hus i v i l k a man har längre " u n d e r - t a k - t i d " än i p r e f a b r i c e r a d e hus, v i l k a kommer under tak på några få dagar. Risken för a t t s y l l e n s k a l l b l i stående i l o k a l a v a t t e n s a m l i n g a r är i prefabhus b e t y d l i g t mindre.

(25)

24

ÄNDRING AV SYLLENS TVÄRSNITT

S y i l e n har av t r a d i t i o n samma tvärsnitt som r e g l a r n a och stommen. Genom a t t den har begränsad u t t o r k n i n g s r i k t n i n g jämfört med r e g e l n så t o r k a r den mycket långsammare än r e g l a r n a e f t e r en u p p f u k t n i n g . För a t t minska s y l l e n s u t t o r k n i n g s t i d kan man tänka s i g o l i k a u t v e c k l i n g s l i n j e r :

Göra s y i l e n av tunnare v i r k e

Om r e g l a r n a görs av 50 mm v i r k e så s k u l l e s y i l e n behöva vara högst ca 25 mm t j o c k för a t t t o r k a l i k a snabbt. Så tunn s y l l skapar problem v i d infästning av s k i v m a t e r i a l och kommer a t t lätt böja s i g e f t e r under-l a g e t , v i under-l k e t kommer a t t ge måttprobunder-lem i r e s t e n av stommen. S y i under-l e n bör därför vara minst 35-37 mm för a t t fungera från dessa synpunkter.

Göra s y i l e n med hålrum

Om s y i l e n görs med hålrum och dessa kan v e n t i l e r a s minskar den torkande dimensionen och s y i l e n b l i r t o r r a r e . E t t förslag t i l l tänkbart sådant tvärsnitt har f u k t t e k n i s k t dimensionerats genom databeräkning. Resul-t a Resul-t e n framgår av följande f i g u r e r . Den massiva s y i l e n får e f Resul-t e r lång t i d en RF-fördelning som innebär a t t den på undersidan h a r en r e l a t i v f u k t i g h e t på ca 80 % inom e t t s t o r t område. Genom v e n t i l a t i o n e n av hål-rummen kommer dessa a t t anta nästan samma k l i m a t som utomhusklimatet, v i l k e t innebär a t t s y i l e n b l i r b e t y d l i g t t o r r a r e . Det v i s a r s i g t o m a t t enbart spårningen i s i g (utan v e n t i l a t i o n ) har en v i s s p o s i t i v e f f e k t .

V e n t i l a t i o n e n av spåren kan tänkas ske på o l i k a sätt, t ex v i a hål från spåren och u t t i l l y t t e r s i d a n e l l e r v i a skarvar e l l e r hörn, se

f i g u r e r n a s i d 27-28.

Spårningen av s y i l e n s k u l l e vara t i l l fördel i d e t a t t p a r t i e r med sämre torkförhållanden, t ex bakom skåpinredning, s k u l l e få bättre möjlighet t i l l u t t o r k n i n g . 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40- 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40, 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40, 40. 40. 40. 40. 40. 40- 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40- 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40- 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 41. 43. 46. 47. 48. 48. 49. 49. 49. 49. 49. 49. 40. 40. 42. 48. 55. 59. 60. 62. 63. 64. 64. 64. 64. 64. 40. 40. 43. 52. 61. 67. 69. 71. 73. 74. 74. 74. 74. 74. 40. 40. 44. 54. 65. 71. 74. 76. 78. 79. 80. 80. 80. 80. 40. 40. 44. 54. 65. 71. 74. 76. 78. 79. 80. 80. 80. 80.

Resulterande fuktfördelning i en t r a d i t i o n e l l massiv s y l l . S i f f r o r n a anger RF i %. Beräkningarna v i s a r a t t s y i l e n i underkant i d e t i n r e hörnet mot den täta ångspärren och det täta upplaget för s y i l e n får ca 80 % RF. För-hållandena b l i r i n t e h e l t säkra från f u k t s y n p u n k t .

(26)

25 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. ' 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40.. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 41. 43. 46. 48. 48. 49. 49. 50. 50. 49. 49. 49. 40. 40. 42. 49. 56. 60. 61. 62. 64. 66. 65. 64. 64. 64. 40. 40. 43. 52. 62. 67. 67. 70. 72. 74. 74. 74. 74. 74. 40. 40. 44. 54. 64. 67. 69. 73. 75. 75. 75. 78. 79. 79. 40. 40. 44. 54. 64. 67. 69. 73. 75. 75. 75. 78. 79. 79.

Resulterande fuktfördelning. S i f f r o r n a anger RF i %. Beräkningen avser e t t f a l l där trävirket i spåren ersätts med l u f t med s t o r fuktgenomsläpplighet men utan särskilt v e n t i l a t i o n .

40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 40. 41. 41. 41. 41. 41. 41. 41. 42. 43. 43. 43. 40. 40. 40. 41. 41. 41. 4J. 42. 42. 42. 44. 46. 48. 48. 40. 40. 41. 42. 41. 40. 40. 41. 41. 40. 41. 46. 50. 50. 40. 40. 41. 42. 41. 40. 40. 41. 41. 40. 41. 46. 51. 51. 40. 40. 41. 42. 41. 40. 40. 41. 41. 40. 41. 46. 51. 51. Resulterande fuktfördelrung om s y l l e n har väl v e n t i l e r a d e k a n a l e r i under-s i d a n . S i f f r o r n a anger RF i Beräkningen v i under-s a r a t t under-s y l l e n genom denna spänning b l i r mycket t o r r och h e l t säker från f u k t s y n p u n k t . Lufttätningen ordnas mellan i n n e r s t a spåret och s y l l e n s i n s i d a .

(27)

26

^ 0 % RF

A0% RF

^ <^ ^ i h 1^

Tätt

Tätt

9 5 % RF från början

Z»0%RF

RF

I I I

, k

-Tätt

Tätt

RF=95% vid torkstart

(28)

27

tätningsband

sy 11 remsa

Exempel på v e n t i l a t i o n av spåren i s y l l e n . Hål borras från u t s i d a n i n t i l l det i n r e spåret.

Exempel på v e n t i l a t i o n av spåren i s y l l e n . I stumskarvarna i s y l l e n sågas en k l o s s b o r t från ena änden så a t t förbindelse erhålls mellan spåren och u t o m h u s l u f t e n .

(29)

28

Exempel på v e n t i l a t i o n av spåren i s y i l e n . I ytterhörnet får den ena s y l l e n s spår mynna f r i t t och den mötande s y l l e n s spår v e n t i l e r a s på samma sätt som v i d stumskarv.

DETALJER KRING SYLLEN

D e t a l j e r k r i n g s y i l e n s k a l l utformas så a t t u t t o r k n i n g e n i n t e förlängs e l l e r h i n d r a s . Utöver v e r t i k a l s e k t i o n e n som behandlats t i d i g a r e är d e t t a v i k t i g t i exempelvis s k a r v a r . Normalt görs skarvarna som stumskarv genom a t t v i r k e t läggs ände mot ände och hålls på p l a t s genom infästningen i grunden. E t t sådant utförande ger skarven samma u t t o r k n i n g som s y i l e n nor-malt.

I äldre byggande skarvades s y i l e n o f t a med l a s k . Som lask användes o f t a e t t l i k a g r o v t v i r k e som s y i l e n . Detta är i n t e lämpligt eftersom den påtjockade s y i l e n l o k a l t kommer a t t få mycket långsam u t t o r k n i n g .

Skarvning h a l v t i h a l v t förekommer numera sällan. Istället används i b l a n d spikplåtar. Dessa h i n d r a r d e l v i s u t t o r k n i n g e n uppåt. De bör därför vara så smala som möjligt och gärna placerade nära s y l l e n s i n n e r k a n t .

Infästningen av s y i l e n sker van tes f a s t i grunden och s y i l e n f Muttern dras åt så hårt a t t s y l skador på v i r k e t e l l e r på event l a r e infästning av s y i l e n . Vanl huvudet och denna kan v a n l i g e n ket och b i l d a en grop i v i l k e n s y l l s k u l l e en sådan grop kunna som följd. Större b r i c k a är a t t

l i g e n med b u l t e l l e r s k j u t s p i k . B u l t e n g j u -ästes med b r i c k a och mutter på översidan, len kläms mot grunden. Tekniken ger inga u e l l behandling. S k j u t s p i k används för enkigen används en mindre b r i c k a under s p i k i n t e h i n d r a spiken från a t t tränga i n i v i r -v a t t e n kan samlas och b l i stående. V i d målad

leda t i l l l o k a l u p p f u k t n i n g med s k a d e r i s k rekommendera.

I b l a n d fästes s y i l e n med hjälp av i n g j u t n a bandjärn som s p i k a s t i l l s y l l och en r e g e l . Denna metod är från f u k t s y n p u n k t skonsam, även v i d målad s y l l , men ger ingen fastspänning av s y i l e n på samma sätt som andra metoder Tätningslister under en s y l l s k a l l ha minst samma bredd som s y i l e n för a t t säkert kunna spärra s y i l e n från grunden. O l i k a t y p e r f i n n s på marknaden.

(30)

29 För a t t k l a r a kraven på lufttäthet kombineras fuktspärren med någon tät-ningsremsa e l l e r tätningsslang. Denna s k a l l vara k o n t i n u e r l i g och även täta s k a r v a r . Detta sker v a n l i g e n genom a t t tätningsremsan v i k s upp i skarven. Det är v i k t i g t a t t v i n k e l n mellan grund och s y l l rensas noga från spån och skräp före inbyggnad. Sådana r e s t e r kan annars b i l d a f u k t b r y g g a mellan grund och s y l l förbi s y l l r e m s a n och k o r t s l u t a dess verkan som fuktspärr.

PRODUKTIONSTEKNISKA ASPEKTER

S y l l e n bör vara så p l a c e r a d a t t den i n t e b l i r genomfuktad under b y g g t i d e n . Det är n a t u r l i g t v i s en fördel om den förvaras så a t t den i n t e nedfuktas un-der b y g g t i d e n och a t t den behandlas så a t t n e d f u k t n i n g e n förhindras. Ur p r o d u k t i o n s t e k n i s k synpunkt är d e t e n k l a r e a t t utföra b e t o n g p l a t t a n om den l i g g e r på samma plushöjd som kantelementets överkant. Denna lösning a r dock mindre lämplig ur byggnadsteknisk synpunkt eftersom det ökar r i s k e n för a t t det v a t t e n som tränger i n sugs upp av s y l l e n e l l e r tränger i n under g o l v -beläggningen.

I det f a l l man har förtillverkade väggelement kan det vara lämpligt a t t sätta en g i p s s k i v a e l l e r l i k n a n d e utvändigt på väggelementet för a t t skydda värmeisoleringen i elementet under b y g g t i d e n . I det f a l l man har oskyddad värmeisolering bör denna sättas upp omedelbart före murningen. Den bÖr alltså i n t e s i t t a på så a t t den f u k t a s ned under b y g g t i d e n .

Fuktnivån bör k o n t r o l l e r a s i s y l l e n före inbyggnad. Inbyggnad bör n a t u r -l i g t v i s i n t e ske om f u k t h a -l t e n är för hög.

EKONOMI

I s y l l p r o j e k t e t i nordvästra Skåne utvärderades ekonomin hos de 10 o l i k a prövade t e k n i s k a lösningarna.

Produktionskostnaderna för t r a d i t i o n e l l a s y l l a r låg i området 261-297:-/m. För stålregelsyllen var kostnaden 590:/m. Omräknat t i l l årskostnad ( k a p i -t a l och e n e r g i ) låg de -t r a d i -t i o n e l l a s y l l a r n a i område-t 26:10-32:20:-/m år och stålsyllen på 3!?:90:-/m år.

F u k t i g h e t e n i s y l l a r n a s k a l l ställas mot dessa kostnader. De t r a d i t i o n e l l a s y l l a r n a hade beräknade f u k t i g h e t e r på 53-87 % RF medan stålsyllen hade

57 % RF.

Lånebestämmelserna s t y r mot lägsta p r o d u k t i o n s k o s t n a d . Denna har en s y l l e n l i g t nedanstående v e r t i k a l s e k t i o n , 261:-/m.

(31)

30 Trasyll Gummiasfali matta (upp-drages 30mm pö syll) Gummilist (bredd 110mm) Löttklinker-block 250 Fasadtegel 120 Luftspalt 38 GU-skiva 9 (avslutas 15mm ovanför gummiasfaltmattan) MineraluK 1^5 Ångspärr (avslutasvid syllens underkant Invändig gipsskiva 13 Betong 80 Mineralull 70 Makadam

Den u t f o r m n i n g av en t r a d i t i o n e l l träsyll som närmast l i k n a r de angivna re-kommendationerna från NV Skåne för u t f o r m n i n g av en s y l l har en produkt i o n s k o s produkt n a d på 281:/m och årskosproduktnad på 30:40/m år. Den beräknade f u k produkt i g -heten är 75 ? o . Den är alltså något d y r a r e än d e t b i l l i g a s t e a l t e r n a t i v e t men säkrare.

REFERENSER

Bengt Hansson: Utformning av a n s l u t n i n g e n grund-skalmursyttervägg. Rapport LUTVDG/(TVBP-3017)/l-36, Lunds Tekniska Högskola (1987).

Behzad Golrang: Fukt i ytterväggssyHar. Rapport TVBH-3014, Lunds Tekniska Högskola (1987).

(32)

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och D o r t h i Troedssons forskningsfond

Trätekni kCentru m

INSTITUTET FOR TRATEKNISK FORSKNING

Box 5609, 114 86 STOCKHOLM Åsenvägen 9, 553 31 JÖNKÖPING Skeria 2,931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 036-12 60 41 Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 08-14 53 00 Telefax: 036-16 87 98 Telefon:0910-652 00

Telex: 14445 tratek s Telefax: 0910-652 65 Telefax: 08-11 61 88

References

Related documents

Jag gjorde bara det arbete som jag fick betalt för, ingen konst och inget skapande och inga sköna alster, jag uträttade bara mitt arbete och började samtidigt förstå att om

 I   enlighet  med  LOU  ska  överenskommelser  få  upprättas  mellan  parterna  men  då   kommunen  agerar  som  planmyndighet  anser  vi  att  det  är  av

SweTree använder i dagsläget somatisk embryogenes för storskalig massförökning av gran i bioreaktorer och vill kunna effektivisera detta ytterligare, både med avseende på tid och

Risken för fall ökar från cirka 10 procent till det dubbla för individer med blåstömning tre eller flera gånger per natt.. Bland såväl yngre som äldre individer föreligger

Här inryms en disparat samling tänkare och skolor från Ludvig von Mises och den österrikiska skolan via moderna institutionalistiskt påverkade in- riktningar, marxism och

I området kring Lundbyleden finns flera till- ståndspliktiga anläggningar enligt Miljöbal- ken, dock ingen som bedöms kunna påverka leden då de ej ligger inom 200 m.. Risken

företaget arbetar med att förstärka denna symbol svarar informanten att detta är en del av.. Internt har SAP något som kallas varumärkespoliser och dessa kollar alla sammanhang

Den 80 - 100 mm tjocka betongplattan blir efter vakuumbehandling byggfuktfri efter två till tre veckors uttorkning medan flytbetongplattan inte hinner få någon nämnvärd