Uppföljning av klimat och energianvändning i Södra Climate Arena

Joakim Norén, Oskar Räftegård

SP Sve

ri

g

es

T

ek

ni

s

k

a F

or

s

k

n

ings

ins

ti

tut

Uppföljning av klimat och energianvändning

i Södra Climate Arena

Joakim Norén, Oskar Räftegård

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, 501 15 Borås (huvudkontor)

© 2015 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Rapport 2015:06 ISSN 0284-5172

Sammanfattning

Föreliggande projekt har haft till syfte att följa upp och dokumentera klimat- och energianvändning i tennishallen Södra Climate Arena.

Temperaturer och relativ luftfuktighet har registrerats på olika platser i hallen under en period av två år. Köpt fjärrvärme och elektricitet under perioden har baserats på data från debiteringsmätare som har erhållits från energileverantören. I projektet studeras även hur beläggningen av hallen inverkar på klimatets variation över dygnet.

Mätningarna visar att klimatet i hallen vid tennisbanorna är jämt. Efter injustering av uppvärmningssystemet december 2012 har temperaturen varit som lägst 17,4°C vintertid och högst 22,6°C sommartid. Mätningarna visar också att det finns ett tydligt samband mellan temperaturens dygnsvariation och antalet bokade tennisbanor.

Behov av köpt energi är lågt, i synnerhet fjärrvärme. Byggnaden använder ca 40 kWh/m2Atemp, år elektricitet och ca 13 kWh/m

2

Atemp, år fjärrvärme. Fjärrvärmebehov

utöver grundlast beror främst på utomhustemperaturen, medan elanvändning beror både av användning (antal bokade banor) och utetemperatur.

Nyckelord: energy, indoor climate, relative humidity, timber structures

Förord

Föreliggande rapport presenterar resultatet inom projektet ”Uppföljning av klimat och energianvändning i Södra Climate Arena”. Resultaten omfattar mätningar avseende klimat och energi i Södras tennishall i Växjö. Projektet har finansierats av CBBT, Centrum för Byggande och Boende med Trä. Arbetet har utförts av SP Trä och SP Energiteknik.

Ett tack riktas till CBBT för det finansiella stödet till projektet. Vi vill också tacka Södra och Ready Play Tennis AB som tillhandahållit uppgifter om hallen och dess drift.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

5

Förord

6

Innehållsförteckning

7

1

Bakgrund

1

2

Metod

2

3

Resultat från mätningar avseende klimat i tennishallen

6

3.1 Tennisbanor och läktare 6

3.2 Gym 10

3.3 Omklädningsrum 11

3.4 Kontor 12

3.5 Undervisningslokal 15

3.6 Luftsluss vid huvudingång 15

3.7 Utomhus på norra fasaden 16

4

Resultat från mätningar avseende energi

18

4.1 Årligt köpt energi 18

4.1.1 Specifik köpt energi 18

4.1.2 Årsförbrukning per dygn 19

4.2 Köpt energi för en vecka 20

4.3 Jämförelse med andra idrottshallar 22

4.4 Köpt energi beroende av väder och bokade banor 23

1

Bakgrund

Södra Climate Arena I Växjö är den första tennishallen som är byggd med

passivhusteknik. Passivhustekniken innebär att byggnaden i stort sett är självförsörjande avseende energi för uppvärmning. I kombination med en välisolerad och lufttät

klimatskärm har tennishallen utrustats med olika tekniska system för uppvärmning, kyla och ventilation som skall bidra till en låg energianvändning. I samband med att hallen togs i bruk under sommaren 2012 lyftes behovet av att följa upp passivhustekniken fram.

Syftet med föreliggande projekt är att följa upp energianvändning vid drift och inomhusklimat i tennishallen.

2

Metod

2.1

Mätningar av klimat

Mätningarna av klimat i hallen har omfattat temperatur och relativ luftfuktighet RF i inomhusluften. Temperatur och RF i inomhusluften registrerades med hjälp av trådlösa klimatgivare av typen Protimeter Hygrotrac. Givarna har placerats i brösthöjd ca 1,5 m över golvet i syfte att mäta klimatet i komfortzonen där personer vanligen vistas, se figur 1. I några falla har alternativa placeringar valts för att undvika skador på ytskikten t ex i omklädningsrummet där givaren istället monterades mot taket, se figur 2.

Givarnas placering i de olika lokalerna framgår av tabell 1 samt av planritningen i figur 3 Hallen instrumenterades under oktober 2012 och mätningarna startade 2012-11-01.

Figur 1. Trådlös givare på pelare vid tennisbanor.

Figur 2. Givare monterad i tak vid luftutsug i omklädningsrum.

Tabell 1. Placering och märkning av givare.

Givare nr

Placering Givarbeteckning

1 Tennisbana yttervägg 1,5 m över golv 16950053 2 Tennisbana pelare 1,5 m över golv 16950079

3 Tennisbana tak ovanför bana 1 1695007B

4 Tennisbana, läktare ca 6,1 m över tennisbana 16950089

5 Gym 1695006E

6 Omklädningsrum, i tak vid luftutsug på vägg 16950135

7 Kontor, innervägg öster 16950093

8 Undervisningslokal, vägg mot väster 1695009F

9 Luftsluss huvudentré 1695008C

2.2

Mätningar av energi

Köpt fjärrvärme och elektricitet har uppmätts med respektive debiteringsmätare per kalendertimme. Timvärden för energi har därefter erhållits från energileverantören från Växjö Energi AB.

Figur 4 nedan visar skillnad mellan köpt och använd energi. Södra Tennis Arena har varken panna eller värmepump och all köpt el och värme kommer byggnaden till godo. Förutom den köpta energin tillförs ”gratis” värme och kyla via borrhål, samt att solen passivt tillför värme genom fönstren.

2.3

Metodbeskrivning dygnsanalys

I utvärderingen har variationen över dygnet studerats. Eftersom ingen dag är den andra lik har variationen för varje klocktimme (00–23) sammanställts dels för vinter dels för sommar. Mätvärden perioden nov 2012–nov 2014 har använts. Vinter har definierats som dec–feb och sommar som jun–aug, vilket innebär ca 180 dagar för respektive säsong och därmed ungefär lika många mätvärden per klocktimme.

Figur 5 visar exempel på hur variation i rumstempertur under ca 180 sommardygn har sammanställts och visualiseras klocktimme för klocktimme.

Figur 5. Exempel på hur variation i rumstempertur under ca 180 sommardygn kan visualiseras statistiskt klocktimme för klocktimme, i detta fall för kontoret under juni-augusti 2013 och juni–juni-augusti 2014.

Vad betyder då 5 %, 95 % percentil, kvartil och median? Om alla mätvärden för ett klockslag (i figuren ovan ca 180 st motsvarande 180 st sommardygn) sorteras i storleksordning från minsta till största värde och det mittersta värdet därefter väljs ut kallas detta för medianvärdet. Det värde som återfinns en fjärdedel nedifrån i denna lista med 180 sorterade värden kallas nedre kvartil och det som är redan efter 5 %, det vill säga det nionde lägsta värdet (180 x 5 % = 9), kallas för femte percentilen.

15 17 19 21 23 25 27 29 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 00 01 02 03 04 05 06 Klockslag Kontor sommar 5% 95% Nedre kvartil Övre kvartil Median Dag Natt 95-percentil: 5% av alla sommar-dygn var det varmare än 23°C kl 09 på morgonen

50% av alla klocktimmar är temperaturen inom det rosa bandet (mellan nedre och övre kvartil) Övre kvartil:

25% av alla sommar-dygn var det varmare än 22°C kl 09 på morgonen

90% av alla klocktimmar är temperaturen mellan 5:e och 95:e percentil

Nedre kvartil:

25% av alla sommar-dygn var det kallare än 21,1°C kl 09 på morgonen

3

Resultat från mätningar avseende klimat i

tennishallen

Resultaten från klimatmätningarna i Södra Climate Arena redovisas i figur 6–22. Mätningarna avser perioden 2012-11-01–2014-10-31.

3.1

Tennisbanor och läktare

I figur 6 visas temperatur uppmätt vid och i nära anslutning till tennisbanorna. Av figuren framgår att temperaturen i hallen är jämn med undantag för en period under december 2012 då temperaturen under en vecka sjunker till ca 15°C. Vid denna tidpunkt var uppvärmningssystemet dock inte helt injusterat. Efter injustering blir temperaturen jämnare och ca 3 grader högre under vinterperioderna. Dygnsmedeltemperaturen vid tennisbanorna för mätperioden efter injusteringen varierar mellan ca 17,4 och 22,6°C med ett medelvärde på 20°C, se tabell 2.

Mätningarna visar att det finns en temperaturgradient i hallen med något högre temperaturer i dess övre del, men att skillnaden i temperatur mellan de olika mätpunkterna samtidigt är liten. Under det första halvåret är temperaturen vid

betongväggen något lägre vilket kan förklaras av en förhöjd RF i betongen men även på grund av injusteringar av uppvärmningssystemet.

Temperaturens variation över dygnet är också liten under mätperioden. För 96 % av mätperioden är variatonen mindre än 1°C. Störst temperaturvariation över dygnet ca 1,3°C inträffar under slutet av mars till följd av solinstrålning genom fönster. I figur 7 och 8 ges exempel på temperaturens variation under en vintervecka i januari respektive en sommarvecka i augusti 2014 samt antal bokade banor vid varje bokningstillfälle under dessa veckor. Av figurerna framgår att det finns ett samband mellan

temperatur-variationens storlek och antalet bokade tennisbanor under både vinter och sommar. Detta är särskilt tydligt under augustiveckan då beläggningen är låg under lördagen. Den högsta temperaturen under dygnet förekommer oftast ca kl 18–19 och beror främst på att

aktiviteten är som högst i hallen kvällstid och att hallen långsamt värms upp under dagen, se även avsnittet om energi.

Tabell 2. Uppmätta temperaturer i hallen vid tennisbanorna, °C.

Position (givare)

Kalenderår 2013 nov 2012–okt 2013 nov 2013–okt 2014 Medel Max Min Medel Max Min Medel Max Min Vägg 19,5 21,8 17,4 19,2 22,8 14,8 19,6 22,2 17,4 Pelare 19,8 22,1 17,8 19,5 22,5 15,2 19,9 22,3 17,5 Läktare 19,7 22,3 17,6 19,5 22,4 15,0 19,8 22,3 17,4 Tak 19,8 22,6 17,4 19,6 22,6 14,8 20,0 22,6 17,4

Figur 6. Temperaturer i hallen intill tennisbanorna. Markerat temperaturavsnitt avser period med låga temperaturer i hallen före injustering av uppvärmningssystem.

Figur 7. Temperatur vid pelare intill tennisbanorna och antal bokade banor under en vintervecka i januari 2014.

Figur 8. Temperatur vid pelare intill tennisbanorna och antal bokade banor under en sommarvecka i augusti 2014.

I figur 9 och 10 visas temperaturens statistiska variation i hallen under vinter (december– februari) respektive sommar (juni–augusti).

Figur 9. Temperaturen är extremt jämn i hallen, att banor är som mest bokade kl 11 och 17 syns inte alls. 5-percentilen är låg p.g.a. den första köldknäppen efter driftsättning december 2012, därefter har temperaturen varit högre även vid kall väderlek.

Figur 10. Även för sommaren är temperaturen extremt jämn. Tennisbanorna är dock inte använda under en stor del av sommarmånaderna, se figur 11.

I Figur 11 visar som jämförelse summan av alla banbokningar 1 januari 2013 till 30 november 2014. Inga bokningar förekommer sommartid.

Figur 11. Totalt antal bokade banor per kalendertimme för perioden januari 2013 till december 2014. 15 17 19 21 23 25 27 29 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 00 01 02 03 04 05 06 Klockslag

Temperatur Tennishall sommar

5% 95% Nedre kvartil Övre kvartil Median Dag Natt

Den relativa luftfuktigheten i hallen visas i figur 12. Den årtidsvisa svängningen i RF får anses normal för i denna del av landet. RF har sedan mätningarna började varit högst 75 % och lägst ca 20 % vid spelarnivå. Högst RF förkommer intill betongväggen där

temperaturen är något lägre. Av figuren framgår att RF i hallen tydligt följer variationerna i utomhustemperaturen. Under perioden vinter–vår (december–mars) förkommer några perioder med RF lägre än 30 % och vid ett tillfälle den första vintern är RF lägre än 20 %. Under den andra vintern som inte innehåller lika kalla perioder är RF som lägst ca 25 %. Jämfört med bostäder ligger RF i hallen något högre vintertid. Detta kan förklaras av att frånluften cirkuleras i värmeväxlaren nattetid under kalla perioder utan ventilation med uteluft.

Figur 12. Relativ luftfuktighet i hallen intill tennisbanorna.

3.2

Gym

Temperatur och relativ luftfuktighet i gymlokalen som är belägen på det nedre planet i hallen visas i figur 13. Figuren visar att temperaturen under större delen av mätperioden legat på en jämn nivå omkring 20°C. De mindre toppar som framträder på

temperaturkurvan uppträder då gymmet är bemannat under dag och kvällstid beror främst på att belysningen är tänd. Medeltemperaturen för perioden har varit 20,2°C. Den högsta temperaturen under perioden har varit 22,7°C och den lägsta 17,9°C. Den lägsta

temperaturen uppmättes under december 2012 före injusteringen av uppvärmningssystemet.

Den relativa luftfuktigheten i gymmet varierar inom intervallet 9–81% med ett medelvärde på ca 42 %. Under vintern 2012/2013 förekommer flera perioder med RF lägre än 20. Vintern 2013/2014 varierar RF mellan ca 20 och 40 % med några få perioder under 20 %. Sommartid ligger RF tidvis över 70 % vilket kan förklaras av att lokalen inte har använts och ventilationen minskats.

Figur 13. Temperatur och relativ luftfuktighet i gymmet.

3.3

Omklädningsrum

I figur 14 visas hur temperatur och RF varierar vid frånluftsutsuget utanför duscharna i omklädningsrummet. Givarens placering innebär att resultaten mer beskriver luften som lämnar lokalen än hur klimatet upplevs. Mätningarna visar att temperaturen varierar kraftig under perioden vilket beror på varm luft från in- och utpassage genom bastun innanför duscharna men även från användning av varmvatten i duscharna. I figur 15 ges exempel på temperaturvariationen och antal bokade banor i hallen under en vecka i januari. Av figuren framgår att det finns ett tydligt samband mellan temperaturhöjningen och beläggningen i hallen.

Den relativa luftfuktigheten har något större variation än i gymmet och ligger även något lägre vintertid vilket främst beror på att temperaturen är högre i lokalen.

Figur 14. Temperatur och relativ luftfuktighet i taket ovanför frånluftsutsuget.

Figur 15. Exempel på temperaturvariationen i omklädningsrummet och antal bokade banor i hallen under en vintervecka i januari 2014.

3.4

Kontor

Temperatur och relativ luftfuktighet i kontorslokalen på övre planet visas i figur 16. Under perioden oktober till och med april finns en tydlig inverkan på temperaturen i lokalen från solinstrålning genom fönstren mot söder. Byggnaden har också konstruerats för att ta tillvara värmetillskott från solinstrålning under de månader som solen står lågt.

Högst temperatur uppnås normalt mitt på dagen ca 11–13.00. De högsta temperaturerna uppmättes under januari då solen stod som lägst. Det är också troligt att givaren värms av solen under denna period. Solens inverkan på temperaturen avtar därefter fram till och med april. Under sommaren då solen står högt når solenstrålningen inte in i lokalen och bidraget blir mindre.

Fönstren i kontoret är utrustade med solavskärmning som kan användas för att undvika övertemperaturer när det är bemannat. Det är dock oklart när kontoret varit bemannat och om avskärmningen varit i bruk under mätperioden.

Den relativa luftfuktigheten i kontorslokalen varierar något mindre än i övriga lokaler och är även lägre under sommarmånaderna.

Figur 16. Temperatur och relativ luftfuktighet i kontorslokalen.

I figur 17 och 18 visas temperaturens statistiska variation i kontorslokalen under vinter (december-februari) respektive sommar (juni–augusti).

Figur 17. Kontoret är i regel obemannat. Precis som för tennishallen blev det kallt på kontoret vid första kylan efter driftsättning. 95-percentilens höga temperaturen kl 12–13 beror sannolikt på att lågt stående sol träffar givaren på innerväggen. Detta fenomen går att ana i figur 16 ovan.

Figur 18. Kontoret blir varmt på sommaren, 25 % av alla dagar är temperaturen väl över 24°C på seneftermiddagen, men det blir inte mycket varmare än 25°C. Notera att solen står högre och att ingen påverkan finns omkring klockan 12–13 som på vintern.

15 17 19 21 23 25 27 29 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 00 01 02 03 04 05 06 Klockslag Kontor vinter 5% 95% Nedre kvartil Övre kvartil Median Dag Natt 15 17 19 21 23 25 27 29 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 00 01 02 03 04 05 06 Klockslag Kontor sommar 5% 95% Nedre kvartil Övre kvartil Median Dag Natt

3.5

Undervisningslokal

I figur 19 visas temperatur och relativ luftfuktighet i undervisningslokalen som ligger i det sydvästra hörnet på det övre planet i byggnaden. Figuren visar att det finns en tydlig variation i temperaturen över dygnet men att den är något mindre än i kontoret särskilt under perioden då solen står lågt. En förklaring till detta kan vara att fönstren tidvis varit avskärmade.

Den relativa luftfuktigheten i undervisningslokalen har under vinterperioden i stort sett samma variation som i kontorslokalen men något större variation under sommarperioden.

Figur 19. Temperatur och relativ luftfuktighet i hallens undervisningslokal.

3.6

Luftsluss vid huvudingång

Temperatur och relativ luftfuktighet i huvudingången luftsluss visas i figur 20. Den årliga variation hos temperaturens i luftslussen följer i stort sett utomhustemperaturen, se figur men påverkas även tydligt av solinstrålningen som höjer temperaturen mitt på dagen. Minusgrader i luftslussen förekommer vid två tillfällen med låga utomhustemperaturer under den första vintern.

Även RF i luftslussen följer den årliga variationen i utomhusluften men inom ett snävare intervall.

Figur 20. Temperatur och relativ luftfuktighet i luftslussen vid huvudingången.

3.7

Utomhus på norra fasaden

Temperatur och RF i utomhusluften uppmätt på den norra fasaden av hallen visas i figur 21. I figuren visas som jämförelse även klimatdata för Växjö från SMHI1. Av figuren framgår att temperaturen vid fasaden under april–september är högre än vad som anges i SMHIs mätningar. Detta beror på att givaren träffas av solstrålning under den senare delen av eftermiddagen. Under vinterperioden då solen står lågt är temperaturen vid fasaden och SMHIs temperaturer i stort sett lika.

Den högre temperaturen vid fasaden under sommarperioden medför att RF blir lägre än i SMHIs mätningar för uteluften. Under vinterperioden är skillnaden mindre.

Figur 21. Temperatur och relativ luftfuktighet i utomhus vid hallens norra fasad. I figuren visas även SMHIs klimatdata för Växjö.

4

Resultat från mätningar avseende energi

4.1

Årligt köpt energi

Köpt energi redovisas i tabell och diagram nedan dels för kalenderåret 2013, dels för de två sammanhängande 12-månadersperioder som tillsammans utgör 2 års mätningar. Den energi som redovisas inkluderar både fastighetens och verksamhetens energianvändning.

Förutom köpt energi tillförs energi från sex stycken borrhål som förvärmer/kyler ventilationens uteluft (ingen värmepump/kylmaskin används, utan enbart en mindre cirkulationspump). Därutöver bidrar solinstrålning genom fönster till uppvärmning av lokalerna. Tabell 3: Köpt energi. kWh Kalenderår 2013 dec 2012– nov2013 dec 2013–nov 2014 Elektricitet 147 013 149 299 146 399 Fjärrvärme 47 777 54 920 42 616

4.1.1

Specifik köpt energi

Södra Tennis Arena köper ca 40 kWh/m2Atemp elektricitet och 13 kWh/m 2

Atemp fjärrvärme 2

. Alternativt kan det uttryckas som 42 kWh/bokad bana elektricitet och 12 kWh/bokad bana fjärrvärme3, men notera att det finns andra verksamheter än tennisbanor och att baslasten som inte beror på om hallen används eller inte är ganska betydande.

2 _A

temp 3700 m2

4.1.2

Årsförbrukning per dygn

Figur 22 nedan visar köpt energi per dygn för år 2013. Det går både att urskilja en tydlig årstidsberoende variation liksom en betydande variation från dygn till dygn, i synnerhet för elektricitet.

4.2

Köpt energi för en vecka

I figur 23 presenteras köpt energi per timme under en vintervecka och en sommarvecka. Antal bokade banor (0–4 st/timme) återfinns som grå staplar i figurerna.

Figur 23. Timvärden för energi under vinterveckan 20–26 januari 2014. Notera att den vänstra stapeln är graderad från -10 och inte från 0.

Vinterveckan uppvisar en tydlig dygnsvariation mellan dag och natt. Flera av dagarna uppvisar en förmiddagstopp och en eftermiddag/kvällsstopp för köpt elektricitet som i någon omfattning matchar banbokningarna. Både el och fjärrvärmen karaktäriseras av en abrupt minskning kl 22 när lokalen tas ned i nattläge. 10 kW tycks vara lägsta elbehov på natten när lokalen är i viloläge, medan de dagliga topparna ligger någonstans kring 40–50 kW. Framförallt fjärrvärmen har en tydlig morgontopp när lokalerna tas upp ur nattläget.

Figur 24 visar på motsvarande sätt som figur 23 köpt energi fast för en sommarvecka. Fjärrvärmebehovet är mycket lågt, möjligen kan samma uttagsmönster som för vintern anas. Elbehovet har ett liknande uttagsmönster som på vintern men är drygt 5 kW lägre.

4.3

Jämförelse med andra idrottshallar

Energimyndighetens har kartlagt energianvändning i ett antal idrotshallar4. Figur 25 visar köpt värme/bränsle respektive köpt elektricitet för de idrottshallar som ingick i

Energimyndighetens karläggning STIL2 (blå staplar). Södra Tennis Arena är som jämförelse inritad som röd stapel längst till höger i figurerna.

Notera att verksamheten varierar mellan hallarna, liksom öppettid/drifttid, byggår och geografisk hemvist vilket påverkar energianvändningen.

Figur 25. Energianvändning i idrottshallar enligt Energimyndigheten kartläggning (blå staplar)i jämförelse med Södra Climate Arena (röd stapel).

Enbart hallar som värms med fjärrvärme eller bränsle ingår i figuren till vänster vilket innebär att ev. pannförluster/rökgasförluster ingår i de fall byggnaden har en egen panna. Pannförluster är sannolikt i storleksordning 15–25%. Byggnadernas verkliga värme-användning är därför lägre än vad staplarna visar för flera av hallarna. Omvänt använder Södra Tennis Arena värme från borrhål till att förvärma ventilationsluft, vilket inte ingår i den röda stapeln. Det finns däremot ingen värmepump, utan värmet borrhålen används vid låg temperatur och med mycket litet behov av el till cirkulationspump. I högra figuren är el till värme exkluderad och staplarna blir därmed direkt jämförbara med Södra

Climate Arena.

4.4

Köpt energi beroende av väder och bokade banor

Figur 26 och 27 nedan visar energianvändningen per dygn (kWh/dygn) i relation till dygnsmedeltemperatur (°C) och antal banbokningar (st/dygn).

Figur 26. T.v. Fjärrvärmeförbrukning har ett tydligt beroende av utetemperatur. T.h. kan möjligen ett samband anas mellan fjärrvärmeförbrukning och antal bokningar men det är svagt och har stor spridning.

Figur27. T.v. syns ett tydligt samband mellan elförbrukning och utomhustemperatur. Spridningen är dock betydande. T.h. framgår att det finns ett samband mellan elförbrukning och antal banbokningar, men spridningen uppåt är påtaglig.

0 100 200 300 400 500 600 700 800 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 kWh Utetemperatur (°C) Fjärrvärme 0 100 200 300 400 500 600 700 800 0 5 10 15 20 25 30 kWh

Antal bokade banor

Fjärrvärme 0 100 200 300 400 500 600 700 800 0 5 10 15 20 25 30 kWh

Antal bokade banor

Elektricitet 0 100 200 300 400 500 600 700 800 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 kWh Utetemperatur (°C) Elektricitet

I figur 28–31 nedan visas statistisk variation köpt energi per klockslag för vinter- respektive sommarsäsong.

Figur 28. Statistiskt syns det tydligt hur byggnaden stängs ned på kvällen och värms upp igen på morgonen. Att banbokningarna toppar kl 11 respektive 17 med en svacka kl 13 syns nästan inte alls på uttaget av fjärrvärme.

Figur 29. På sommaren är värmebehovet mycket lågt, förmodligen främst rörförluster för tappvarvattencirkulation. Medianen är 1 kWh, vilket även är upplösningen på erhållen mätdata. Det finns en liten indikation på ökat värmebehov på morgnar och kring de tider då flest banor bokas, kl11 och 17.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 00 01 02 03 04 05 06 Klockslag Fjärrvärme vinter 5% 95% Nedre kvartil Övre kvartil Median Dag Natt 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 00 01 02 03 04 05 06 Klockslag Fjärrvärme sommar 5% 95% Nedre kvartil Övre kvartil Median Dag Natt

Figur 30. Det krävs en del ”uppstarts-el” varje morgon, därefter följer elbehovet banbokningarna (här summerade för vinter, fr. 1 jan 2013). Last nattetid ligger över 10 kW fler än 75 % av vinternätterna, att jämföra med sommarens nattlast på 5 kW (se nedan). Detta kan bero på att ventilationen cirkulerar varmluft i lokalerna.

Figur 31. Elbehov under sommarmånaderna har en grundlast på ca 5 kW och det åtgår inte någon extra ”uppstart-el”, så som på vintern. Observera att hallen inte har några bokningar alls under större delen av sommarmånaderna.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 00 01 02 03 04 05 06 Klockslag Elektricitet vinter 5% 95% Nedre kvartil Övre kvartil Median Banor (x20) Dag Natt 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 00 01 02 03 04 05 06 Klockslag Elektricitet sommar 5% 95% Nedre kvartil Övre kvartil Median Dag Natt

5

Slutsatser

Mätningarna visar att klimatet i hallen vid tennisbanorna är jämt med god komfort. Efter injustering av uppvärmningssystemet december 2012 har dygnsmedeltemperaturen varit som lägst 17,5°C vintertid och högst 22,5°C sommartid. Påståendet ”Oavsett årstid, temperaturen i hallen är alltid 18 grader” 5 stämmer inte teknisk mening. Temperaturen är snarare alltid mellan 18,5–20,5°C, men kan mycket väl upplevas som om den alltid har samma temperatur då temperaturvariation över dygn är väldigt liten. Mätningarna visar även att det finns ett samband mellan temperaturen och antalet bokade tennisbanor, men temperaturförändringen är mycket liten.

Intressegrupp Passivhus Sverige AB skriver ”Hyresgäster trivs i miljön och med komforten. Inga konkreta klagomål som berör passivhustekniken har uppkommit”. Mätningarna av rumstemperaturer i detta projekt bekräftar att de allra flesta utrymmen håller en god termisk komfort dygnet och året om. Vi kan dock notera att kontor och konferensrum bitvis har övertemperaturer, i synnerhet vår/höst. Dess utrymmen används sporadiskt och en hög (eller låg) temperatur ger i sig inget komfortproblem om lokalen inte används, tvärt om minskar det behov att tillföra köpt energi. (Vi har i denna studie inte haft tillgång till när dessa lokaler varit bemannade och om det då varit problem med termisk komfort).

Södra Tennis Arena köper ca 40 kWh/m2Atemp elektricitet och 13 kWh/m 2

Atemp fjärrvärme.

Detta är lågt i jämförelse med andra idrottshallar och med boverkets byggregler. Notera dock att boverket inte räknar in verksamhetselen utan enbart fastighetsel i sina krav. Omvänt räknar den internationella passivhuscertifieringen enbart rumsvärme och inte tappvarmvatten i sitt krav på värme 15 kWh/m2Aref rumsvärme.

Fjärrvärmeanvändningen har ett tydligt beroende av utomhustemperaturen från ca 11– 12°C och nedåt, medan det är svårare att se någon koppling mellan fjärrvärme och antal bokade banor. Sommartid är fjärrvärmebehovet lågt, främst ”stand-by” förluster. Användning av elektricitet har en tydlig koppling till banbokningarna men även ett säsongsberoende, elanvändningen ökar vintertid. Grundlasten (byggnadens ”stand-by” förbrukning el nattetid) är inte heller obetydlig och ökar under vintern.

5 _{RAPPORT Södra Climat Arena Uppföljning andra året (2013-2014) i drift, IG Passivhus Sverige}

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, 501 15 BORÅS

Telefon: 010-516 50 00, Telefax: 033-13 55 02 E-post: info@sp.se, Internet: www.sp.se

www.sp.se

SP Rapport 2015:06 ISSN 0284-5172

Mer information om SP:s publikationer: www.sp.se/publ SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vi arbetar med innovation och värdeskapande teknikutveckling. Genom att vi har Sveriges bredaste och mest kvalificerade resurser för teknisk utvärdering, mätteknik, forskning och utveckling har vi stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. Vår forskning sker i nära samarbete med universitet och högskolor och bland våra cirka 10000 kunder finns allt från nytänkande småföretag till internationella koncerner.