ÖREBRO UNIVERSITET
Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: pedagogik
Vad innebär hälsa?
En undersökning om olika betraktelser av hälsa.
Lisa Andersson
Therese Karlsson
Pedagogik med didaktisk inriktning C
Examensarbete, 15 högskolepoäng
Vårterminen 2009
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka olika betraktelser av hälsa. Anledningen till att vi valt att göra denna studie är för att vi anser att hälsa är ett ämne det samtalas mycket om vad gäller undervisningen i skolan. Vi ställer oss frågande till om ungdomars syn på hälsa och det som idrottsämnet bidrar med när det gäller hälsoundervisningen är densamma.
Forskning visar att det patogena perspektivet dominerar vad gäller hälsoundervisningen i skolan. Historiskt sett kan man också se att ämnet idrott och hälsa alltid präglats av fysisk aktivitet, något som tycks vara det mest framträdande i undervisningen även idag. Mikael Quennerstedt (2006) hävdar att idrottsämnet bör anta ett mer salutogent perspektiv på hälsa där både det fysiska, psykiska och sociala har en inverkan på välbefinnandet. Aron Antonovsky (1991) har utvecklat en teori om känsla av sammanhang (KASAM) där det salutogena perspektivet bör betraktas som avgörande för att förstå en persons hälsa och hälsoutveckling.
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervju metod när vi intervjuar sex ungdomar angående deras betraktelse av hälsa. Denna metod valdes eftersom vi vill få en djupare inblick av ungdomars betraktelse av hälsa och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi har även använt oss av en textanalys för att undersöka hur hälsoundervisningen uttrycks i kursplanen samt bedrivs i skolan.
I resultatredovisningen samlas vissa citat utifrån de svar vi tycker har störst betydelse för studien. De svar/citat som framkommer under intervjuerna tolkar vi enligt den hermeneutiska vetenskapsansatsen och analyserar utifrån tidigare forskning och bakgrund om ämnet. Resultatet visar att ungdomarna betraktar hälsa som något fysiskt där kost och motion är det centrala. Enligt vår analys överensstämmer ungdomarnas syn med det undervisningen i ämnet idrott och hälsa påvisar.
1. Inledning...1
1.1 Förförståelse...2
1.2 Syfte och frågeställningar...2
1.3 Tillvägagångssätt...2
2. Kunskapsöversikt...3
2.1 Några olika perspektiv på hälsa...3
2.2 KASAM – Känsla av sammanhang...4
2.3 Idrottsämnets historia...6
2.4 Hälsobegreppet som kunskapsämne...7
2.5 Hälsobegreppet i styrdokumenten...8
2.6 Ungdomar och hälsa...9
3. Hermeneutik...11
4. Metod och urval...12
4.1 Intervjupersoner...12
4.2 Tillvägagångssätt...13
4.3 Etiska aspekter...14
5. Intervjuresultat och analys...15
6. Diskussion och kommentarer...23
Referenser...28 Bilaga...I Bilaga………..II
1. Inledning
Vad som anses vara hälsa och vad skolan innehållsmässigt undervisar i ämnet idrott och hälsa är en kunskap i ständig förändring. Det är också en kunskap som alla människor i olika sammanhang kommer i kontakt med. Som blivande idrottslärare anser vi det viktigt att ha en bred syn på begreppet hälsa för att lättare förstå ungdomars olika hälsosyner. I läroplanen (Lpf 94) står det tydligt att gymnasieskolan är skyldig att ge eleverna de kunskaper och förutsättningar som behövs för att utveckla en god hälsa (Skolverket 1994). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) består hälsa av tre olika men lika viktiga delar för att nå välbefinnande. Enligt WHO definieras hälsa som ”välbefinnande såväl fysiskt, psykiskt som socialt” [hämtad 2009-03-22]
Vi ställer oss frågande till vad hälsa är eller kan vara. Vi menar att detta varken är enkelt att besvara eller definiera. Hur man väljer att definiera eller förklara vad hälsa är har att göra med i vilket sammanhang begreppet används. Vi utsätts idag för olika hälsotips bland annat genom TV-program, reklam och hälsomagasin om vad man kan göra för att förbättra sin hälsa. När vi gjorde en sökning på google.se med sökorden Vad är hälsa? fick vi drygt 10 200 000 träffar. Vi kan dock inte avgöra om mängden ”träffar” är ett tecken på en korrekt bild av hälsa som ett brett begrepp. Enligt Mikael Quennerstedt (2006) finns det två olika perspektiv på hälsa. Dels det patogena perspektivet där det sjuka och det avvikande är av intresse. Dels det salutogena perspektivet som innebär att studera vad som utvecklar en sjukdom. Inom det salutogena perspektivet har Aron Antonovsky (1991) utvecklat en teori om känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att det salutogena perspektivet kan betraktas som avgörande för att förstå hälsa och hälsoutvecklingen.
Vi menar att olika synsätt på vad hälsa är och innebär även gör att hälsa i skolans undervisning möjligen uttrycks olika. Britta Thedin Jakobsson (2005) menar att eftersom hälsa fått ett stort utrymme i den nuvarande läroplanen men utan att tydligt definieras, så finns det flera potentiella tolkningar av hälsa. Vad ordet hälsa innebär är enligt Thedin Jakobsson inte konkret framskrivet, inte heller hur lärare ska undervisa i hälsa. Mikael Quennerstedt & Marie Öhman (2007) framhåller att det patogena synsättet har dominerat skolämnet idrott och hälsa. Ett synsätt som framhåller att det är individen själv som bär ansvaret för den egna
hälsa. I svaren framkommer att ungdomarna förknippar ordet hälsa med det som är tråkigt eller extremt hälsosamt och att leva sunt.
Antonovsky (1991) menar att identitetsskapandet är som mest intensivt under barn- och ungdomsåren, skoltiden. Med tiden har kroppen blivit ett individuellt projekt där individen själv ses som formare av sin identitet. Ambitionen med vår studie är därför att få en inblick i hur ungdomar betraktar hälsa och även hur idrottsämnet tar sig an hälsa i undervisningen. Vi ställer oss frågande till om ungdomars syn på hälsa och det som idrottsämnet bidrar med när det gäller hälsoundervisningen är densamma.
1.1 Förförståelse
Vi vill kort redogöra för vår förförståelse av det valda ämnet eftersom vi i undersökningen valt en hermeneutisk vetenskaplig ansats vid tolkningen av insamlad data. Hermeneutik, tolkningsläran, går ut på att ta hänsyn till erfarenheter och förförståelse av ett specifikt fenomen (Nils Gilje & Harald Grimen 2000). Som studenter och blivande idrottslärare har vi fått kunskapen om att hälsa kan ses utifrån många olika perspektiv och att olika tolkningar av hälsa gör det svårt att förstå vad det innebär. Vi har även, baserat på vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) samt egen skolgång, sett att undervisningen i hälsa ofta förläggs på vissa temadagar eller så kallade hälsoveckor och i form av teoretisk undervisningen. Vi tycker oss se att hälsa inte betraktas som ett kontinuerligt inslag i idrottsundervisningen.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka olika betraktelser av hälsa vilket vi försöker besvara med hjälp av dessa frågeställningar; Hur betraktas hälsa inom idrottsämnet? Hur betraktar ungdomar hälsa?
1.3 Tillvägagångssätt
En kvalitativ intervjumetod används i vilken sex ungdomar intervjuas angående deras betraktelse av hälsa. Intervjuerna följer en semistrukturerad metod som innebär att vi följer vissa förbestämda frågor i intervjuerna. Intervjuerna dokumenteras med hjälp av bandspelare. Mer utförlig beskrivning gällande val av tillvägagångssätt samt urval finns under huvudrubriken Metod och urval.
2. Kunskapsöversikt
2.1 Några olika perspektiv på hälsa
Enligt Bengt Brülde & Per-Anders Tengland (2003) är hälsa ett begrepp som normativt betraktas som något bra och bör främjas. Författarna menar att de flesta personer önskar sig själva och andra i sin närhet en god hälsa. Quennerstedt (2006) redogör för två perspektiv på begreppet hälsa som haft större verkningsgrad än andra, patogent och salutogent. Quennerstedt menar vidare att man vanligtvis ansluter sig antingen till den ena eller den andra synen för att förklara begreppet hälsa.
Det patogena perspektivet, eller biomedicinskt synsätt, förklaras med att det finns ett intresse för det sjuka eller det onormala. Hälsa anses vara något som är i motsats till sjukdom och abnormitet och begreppet preciseras ofta som frånvaro av sjukdom (Quennerstedt 2006). Det finns dock många kritiker som menar att detta synsätt inte är tillräckligt och att det inte kan förklara hela användningsområdet för begreppet hälsa. Det patogena perspektivet att se på hälsa har, enligt Quennerstedt (2006), inte enbart uppmärksammats av forskare utan är även ett vanligt synsätt hos allmänheten eftersom man betonar frånvaro av sjukdom som en central del av hälsa. Detta synsätt har också enligt Quennerstedt haft en framträdande ställning i det hälsoarbete som förekommer i skolorna. Vi menar att man i skolorna ofta talar om förebyggande åtgärder i betydelsen att inte använda droger eller alkohol i syfte att bibehålla god fysisk hälsa.
Quennerstedt (2006) beskriver vidare det salutogena perspektivet vilket benämns som ett holistiskt synsätt. WHO:s definition av hälsa inriktar sig på helheten som framhåller att det fysiska, psykiska och sociala samspelar och kan inte hanteras utan påverkan av varandra. Inom det salutogena perspektivet betraktas inte hälsa som att sjukdom antingen förekommer eller inte utan hälsa anses vara föränderligt och förekommer i olika stor utsträckning. Det intressanta inom det salutogena perspektivet är inte, menar Quennerstedt (2006), de olika delarna av en persons hälsa, utan det viktiga är att se till helheten, personens hela hälsosituation.
dag. Det manifesta hälsotillståndet benämns i vardagsmun som en persons dagsform. En persons grundläggande hälsa däremot förblir densamma även om personen drabbas av en förkylning eller dylikt. Hälsan är med andra ord oskadad även om dagsformen förändras.
2.2 KASAM – Känsla av sammanhang
Hälsobegreppet KASAM myntades av Aaron Antonovsky år 1979 och utgår från individens känsla av sammanhang i tillvaron (Antonovsky 1991). Begreppet utgår från ett salutogent perspektiv på hälsa vilket menas att fokus ligger på vad som inverkar på hälsa och inte på vad som gör oss sjuka (patogent perspektiv). Quennerstedt (2006) argumenterar för att Antonovskys begrepp bör betraktas som ett sätt att bibehålla och utveckla hälsa, inte som ett perspektiv på vad hälsa är. Antonovsky (1991) hävdar att människor som ser sitt liv som meningsfullt och betraktar alla situationer som uppstår i vardagen som hanterbara, har störst möjlighet att nå hälsa. Hur väl människan känner av sammanhang i tillvaron beror på tre centrala komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa komponenter bör betraktas som en helhet att ingå i.
Den första komponenten, begriplighet, anger i vilken utsträckning en människa upplever inre och yttre påverkan som något sammanhängande och strukturerat, som något (be)gripbart istället för slumpmässigt, rörigt och oväntat (Antonovsky 1991). En människa med hög känsla av begriplighet förväntar sig att de situationer som han/hon kommer att möta i framtiden alltid kommer att ordnas och förklaras. Begreppet kan sättas i relation till ämnet idrott och hälsa. Quennerstedt (2006) menar då att hälsa är att betrakta som en kunskap att förstå det ”fysiologiska sambandet mellan fysisk aktivitet och kroppens välbefinnande samt kunskaper om människokroppens funktion” (s 219). Enligt vår mening handlar det alltså om att idrottsämnet till största del går ut på att eleverna ska förstå hälsa ur ett fysiologiskt perspektiv vilket vi kopplar till det patogena perspektivet.
Med begreppet hanterbarhet avser Antonovsky (1991) de resurser människan har för att möta alla händelser och situationer som uppstår i livet. Med resurser menar Antonovsky det som en person på egen hand har kontroll över, eller som kontrolleras av andra betydelsefulla personer som personen kan lita på. Har man en hög känsla av hanterbarhet kommer man inte att känna sig som ett offer och tycka att livet är orättvist. Enligt Quennerstedt (2006) handlar hanterbarhet om att eleverna ska få utveckla sina resurser för att kunna hantera och möta olika
situationer i livet. Han identifierar ett antal olika resurser som antingen verkar för hälsoutveckling eller för att undvika eller förebygga hinder för hälsoutveckling. Dessa resurser är aktivitets-, idrotts-, motorik-, social fostrans-, naturmötes-, risk- samt hygiendiskursen.
Den viktigaste faktorn i sammanhanget är, enligt Antonovsky (1991), meningsfullhet som anses utgöra förutsättningen för att de andra två faktorerna ska existera. Utan meningsfullhet menar Antonovsky att det inte finns någon mening att söka efter begriplighet eller hanterbarhet. Han menar att meningsfullheten är KASAM:s motivationskomponent och att man som människa måste känna motivation, engagemang och delaktighet. Antonovskys forskning visar att personer med hög KASAM ofta pratar om områden som ger dem mening med livet och som på olika sätt engagerar och är viktiga för dem. De med låg KASAM har å andra sidan sällan något i livet som betyder riktigt mycket för dem. I Quennerstedts (2006) avhandling identifierar han meningsfullhet till handlingar vilken ska stärka elevernas engagemang för fysisk aktivitet, miljö- och hälsofrågor. Quennerstedt menar att aktiviteter i ämnet bör ha en bredd så att alla elever har möjligheten att hitta något meningsfullt i ämnet och därmed hitta aktiviteter värda att engagera sig i. Vår uppfattning av ämnet är dock att detta inte förekommer och att man lägger allt för stor vikt vid några fysiska aktiviteter. Quennerstedt menar vidare att vad som gör världen begriplig, hanterbar och meningsfull varierar från individ till individ, mellan olika situationer och från kultur till kultur. Trots detta anses meningsfullhet vara en viktig faktor för att bibehålla och utveckla hälsa.
Antonovsky (1991) menar att vår känsla av sammanhang utvecklas som en dynamisk process genom hela livet, och att det främst sker i barn och ungdomsåren. Skolan spelar därför en viktig roll i elevernas hälsoutveckling och i utvecklingen av barnens känsla av sammanhang (Quennerstedt 2006). Antonovsky (1991) framhåller också att KASAM inte är den enda faktor som påverkar hälsan. Han menar att det patogena synsättet inte ska överges utan att synsätten ska komplettera varandra för att skapa eller bibehålla god hälsa.
2.3 Idrottsämnets historia
I detta avsnitt summerar vi med hjälp av Claes Annerstedts (2001) studie hur den svenska skolgymnastiken tagit form över tid.
De första försöken till att införa obligatorisk fysisk fostran görs i början av 1800-talet efter det att Gymnastiklärarutbildningen startar 1813. Militärgymnastiken är det som domineras och idrotten präglas i storts sett av en och samme mans tankar – Per Henrik Lings. Den obligatoriska skolgymnastiken förknippas ända fram till slutet av 1800-talet med soldatträning, vilket innebär att flickornas undervisning i ämnet glöms bort. Det är inte förrän 1890 som flickor återigen får delta i undervisningen när de militära inslagen minskar och lek kommer att införas som en del av undervisningen. Detta ifrågasätts dock av vissa som menar att idrott, lek och spel successivt tar över på bekostnad av gymnastiken. En gradvis förändring sker därmed och ämnesinnehållet går från den kollektiva, hårt disciplinerande och styrda gymnastiken till en mer individuellt utformad rörelseglädje med friare former av färdighetsinriktade övningar, utan allt för stora krav på perfektion (Annerstedt 2001). Skolan börjar ta hänsyn till elevernas hälsa och ämnet blir inriktat mot en god fysisk förmåga istället för en fysisk fostran.
På 1970-talet byter ämnet namn från gymnastik till idrott. Ämnet ska nu bidra till såväl elevernas fysiska-, psykiska-, sociala- och estetiska utveckling likaså införs samundervisning med målet att bidra till ökad jämställdhet. Annerstedt (2001) menar att alla dessa förändringar gör att lärarna i ämnet blir splittrade och osäkra på ämnets målsättning och innehåll. Det finns allt färre direktiv och centrala anvisningar och därmed ett större utrymme för lärarna att göra egna tolkningar.
1994 går ämnet från att ha betecknas enbart som idrott till idrott och hälsa. I och med namnbytet tydliggörs att undervisningen ska förändras och gå mot ett tydligare hälsoperspektiv. Idrottsämnet ska visa på en bredare syn på hälsa där både fysiska-, psykiska-och social faktorer ska ingå. Det ges dock inga tydliga riktlinjer om vad hälsoperspektivet innebär i praktiken och det nämns heller inte några specifika idrotter som ska anses vara obligatoriska. Annerstedt (2001) menar därför att kursplanerna öppnar för en lokal frihet i frågan om ämnets innehåll och arbetssätt. Denna öppning bidrar bland annat till att undervisningen i ämnet varierar mellan olika skolor. Lokal anpassning och lokala beslut får
således en mer betydande roll eftersom styrningen av ämnet går mot en tydlig decentralisering.
Från 1800-talet fram till 1994 har idrottsämnet dominerats av fysisk aktivitet. Genom namnändringar har försök gjorts för att införa ett bredare hälsoperspektiv i ämnet. I och med den senast utformade kursplanen har dock vissa problem kunnat tydliggöras som hur man tolkar och lägger upp ämnets innehåll.
2.4 Hälsobegreppet som kunskapsämne
Quennerstedt (2006) framhåller att den ämnesdidaktiska forskningen i idrott och hälsa i stort sett har varit frånvarande fram till början av 2000-talet. Olika studier som gjorts under senare tid av innehållet i ämnet idrott och hälsa, visar upp en relativt likartad bild av såväl undervisnings- som lärandeinnehållet. Det som dominerar syftet med idrottsundervisningen är att de mest centrala utgångspunkterna för valet av undervisningsinnehåll förefaller vara rörelseglädje samt att eleverna utvecklar ett positivt förhållande till den egna kroppen. Att det ska vara roligt anses vara ett av de viktigaste målen med ämnet (Quennerstedt 2006). Quennerstedt framhåller emellertid att idrottsämnet är mer hälsoinriktat än tidigare. Fysisk aktivitet anses idag enligt Helle Rønholt (2001) vara ett centralt förebyggande och hälsofrämjande medel mot olika sjukdomar. Det är främst fysiologisk och medicinsk kunskap som ligger till grund för träningsläran, och vikten av regelbunden motion anses därmed vara centralt i ämnets hälsoperspektiv (Quennerstedt 2006).
I debatten om idrott och hälsa och främst i betraktandet av hälsoperspektivet, menar Rønholt (2001) att två grunduppfattningar kan urskiljas. Den ena uppfattningen talar för en hälsoorienterad undervisning i fysiologisk mening och att eleverna ska svettas och vara aktiva. Den andra uppfattningen hävdar att man bör fokusera på en medvetenhetsskapande idrott som ska ge eleverna en personlig identitetsutveckling och en bredare syn på hälsa än bara fysisk aktivitet. Vi håller med Rønholt att man kan urskilja dessa två grunduppfattningar i debatten men vi anser att den inte visar sig i skolorna än. Enligt vår mening har uppfattningen som talar om hälsoundervisningen i en fysiologisk mening en mer framträdande roll i skolan.
Quennerstedt (2007) hävdar att genom att anta ett salutogent perspektiv, betraktas hälsa inte som något man har eller saknar, istället handlar det om faktorer som möjliggör eller begränsar hälsoutvecklingen. Quennerstedt (2007) hävdar vidare att ett salutogent perspektiv kan väcka nya intressanta hälsofrågor i ämnet idrott och hälsa till exempel behöver fysisk aktivitet inte enbart anses som något instrumentellt eller som ett skydd mot sjukdomar. Han menar att hälsa kan betraktas som såväl en fysiologisk som en pedagogisk fråga och att en salutogen ansats i skolämnet förstärker tanken om att hälsa kan konstrueras på olika sätt. Detta resonemang anser vi kan bidra till att berika elevernas syn på att hälsa är mer än bara en ideal kroppsvikt eller kroppsform vilket många har.
Thedin Jakobsson (2005) utgår i sin rapport från intervjuer med idrottslärare för att undersöka hur hälsa utrycks i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Thedin Jakobsson har dock svårigheter att finna någon uttalad hälsoinriktning i lärarnas svar. Trots denna svårighet kan Thedin Jakobsson urskilja tre olika grupperingar. I den första grupperingen beskrivs hälsa som ett teoretiskt inslag i undervisningen. Även i den andra grupperingen beskrivs hälsa som ett teoretiskt inslag men som förekommer i andra skolämnen, utanför idrottsundervisningen. I den tredje grupperingen bedrivs undervisningen i hälsa som en förmedling till eleverna om hur man bör träna och på vilket sätt övningarna är bra. Av egna erfarenheter, bland annat från våra VFU perioder, ser vi att undervisning i hälsa tenderar att utgöras av temadagar om friskvård och att hälsa i skolan bedrivs som förmaningar och fakta. Vi menar att eleverna måste ha kunskaper om varför, vad och hur man förbättrar eller bibehåller sin hälsa. Gymnasieskolan har i och med läroplanen (Lpf 94) fått teori i ämnet idrott, men Rønholt (2001) menar att felet många lärare gör är att de uppfattar teori som något som ska förmedlas vid en tavla och inte i samband med den praktiska undervisningen.
2.5 Hälsobegreppet i styrdokumenten
Idrottsämnet har genomgått förändringar under hela 1900-talet och i de senaste läroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94, förändras ämnets innehåll. Att hälsa läggs till i ämnesnamnet, menar Thedin Jacobsson (2005) kan vara ett uttryck för en förskjutning mot att individen har ett större ansvar för den egna hälsan än tidigare.
I och med läroplanen, Lpf 94, menar Quennerstedt (2006) att idrottsämnet gått från att vara ett så kallat praktiskt övningsämne till att även bli ett teoretiskt kunskapsämne. Sambandet
mellan fysisk aktivitet, livsstil och hälsa står i centrum. Även målstyrningen införs med Lpf 94 vilket innebär att staten fastställer vissa mål att sträva mot samt mål som ska uppnås. Quennerstedt (2006) menar att det är lärare, i samråd med eleverna som ska bestämma hur målen ska uppnås. Eftersom läroplanen öppnar för olika uttolkningar av ämnet antar vi att undervisningen också skiljer sig åt mellan skolor.
I styrdokumenten för gymnasieskolan anges att skolan har i uppdrag att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor samt sträva efter att ge eleverna förutsättningar att utöva fysiska aktiviteter regelbundet. En utgångspunkt för ämnet är enligt vår tolkning att det föreligger ett samband mellan livsstil, livsmiljö, hälsa och livskvalitet. Men inte bara idrottsämnet utan hela skolan har ett ansvar för att eleverna vid färdig skolgång har ”kunskaper och förutsättningar för en god hälsa” (Skolverket 1994, s 11).
Enligt kursplanen i idrott och hälsa för gymnasiet syftar ämnet till att eleverna ska bli hälso-och miljömedvetna hälso-och få förutsättningar att aktivt ta del i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och i samhälle. Ämnet syftar dessutom till fördjupad kunskap om hur den egna kroppen fungerar och hur olika faktorer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet (Skolverket 1994). Trots att kursplanen ger uttryck för att eleverna ska få ta del av hälsofrågor vad gäller arbetsliv och samhälle, ställer vi oss kritiska till att det verkligen förekommer i undervisningen. Vi menar också att de olika faktorerna fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande bör ha lika stor del av ämnet vilket idag inte förefaller förekomma. Som vi tidigare nämnt anser vi att den fysiska delen av undervisningen fortfarande ges störst utrymme.
2.6 Ungdomar och hälsa
Som ung har man hävdar Ola Stafseng (2002) en speciell relation till begreppet hälsa och det finns många olika faktorer som påverkar en ung människas syn på hälsa. Skillnaderna i hur en vuxen person såg på begreppet hälsa när han/hon var ung ter sig menar Stafseng annorlunda från hur dagens ungdomar ser på hälsa. Massmedias ökade inflytande i världen har gjort att vuxna människors oro över ungdomars livsstil har förskjutits och idag är det, enligt Stafseng, istället många ungdomar som oroar sig över de vuxnas dåliga levnadsvanor.
När vi gjorde en sökning på Örebro Universitets sökmotor angående ungdomar och hälsa fann vi få studier av relevans för vårt syfte med studien. Denna brist uppmärksammas av Nilsson (2002) som framhåller att
mycket lite forskning har bedrivits om vad ungdomar själva uppfattar som viktigt för att må bra och vad de skulle vilja att skolan inriktade sig på. Detta är märkligt eftersom så många miljoner satsas på upplysningar och kampanjer just till ungdomar (s. 103).
Nilsson (2002) hävdar att begreppet hälsa ofta har en positiv klang men med en tråkig innebörd så som att äta rätt, motionera mer eller stressa mindre. För ungdomar betyder hälsa så mycket mer och ofta kopplar de samman begreppet med psykiska och social situationer och relaterar sitt välmående till omgivningen. Ett av de vanligaste bekymren som ungdomar relaterar till hälsa är att de inte blir sedda av vuxna i sin närhet. Att bli sedd och uppmärksammad av en vuxen ökar ungdomars självförtroende och självkänsla. Samtidigt är det i ungdomen viktigt att försöka klara sig igenom svårigheter på egen hand, utan att involvera föräldrar eller andra vuxna. Detta är en balansgång där den ena sidan handlar om frigörelse och ett steg mot vuxenvärlden men som även kan innebära en ensamhetskänsla. Den andra sidan handlar om att ungdomarna blir sedda och att självkänslan växer samtidigt som steget till vuxenvärlden och självständigheten blir större (Nilsson 2002).
Skolans hälsoundervisning skiljer sig, menar Nilsson (2002), ofta från hur ungdomarna ser på hälsobegreppet och hur de önskar att undervisningen om hälsa bör ske. De flesta ungdomar önskar att undervisningen ska rikta in sig på dialog och information om den psykiska hälsan i motsats till den hälsoundervisning som bedrivs och som nästintill enbart är inriktad på den fysiska hälsan. Inom skolans hälsoundervisning sker vanligtvis information om de olika ”inte-delarna” av hälsa som att du inte ska röka, inte dricka eller ta droger. Ungdomarna saknar dock i denna undervisning den positiva delen av hälsa. Hälsoundervisningen i skolan intar ofta ett vuxenperspektiv och de vuxnas syn på hälsa genomsyrar undervisningen. Vuxnas och ungdomars syn på hälsa skiljer sig dock åt och konsekvenserna kan bli att hälsoundervisning, upplagd efter vuxnas syn på hälsa, inte alltid berör ungdomarna i den utsträckning den skulle kunna göra om den var planerad av lärarna och eleverna tillsammans (Nilsson 2002).
3.
Hermeneutik
Vi har valt att i vår empiriska undersökning använda oss av en hermeneutisk vetenskaplig ansats i tolkningen av insamlad data. Vi har tidigare nämnt att hermeneutiken enligt Gilje & Grimen (2000) går ut på ta hänsyn till erfarenhet och förförståelse av ett specifikt fenomen som i vårt fall är begreppet hälsa. I avsnittet Förförståelse har vi därför kort redogjort för vår förförståelse och våra erfarenheter av hälsa.
Gilje & Grimen (2000) menar med begreppet hermeneutik att det ska ske en förändring av tolkningen efterhand då forskaren blir alltmer insatt i det som studeras. Med en viss förförståelse ges i början en helhetsuppfattning som påverkar hur forskaren ser detaljerna i texten. Därför måste tolkaren sträva efter att försöka växla mellan helhet och del. För att koppla hermeneutiken till vår empiriska undersökning, i vilken vi valt en kvalitativ forskningsintervju som metod, bör tillvägagångssättet vid analysen vara att intervjuerna först läses igenom för att ge en större bild, en helhetsbild. Vi bör sedan återvända till vissa särskilda uttalanden för att tolka och utveckla dess mening och till sist bör återigen helheten beaktas och läsas igenom, men fortfarande med de olika utvecklade delarna ur intervjun i tanken.
Vi anser att det finns skäl att ha i åtanke de nackdelar som finns vid användning av en hermeneutisk metod. Gilje & Grimen (2000) menar att en hermeneutisk vetenskaplig ansats (kvalitativ metod) kan kritiseras för att inte ha lika hög reliabilitet som de kvantitativa metoderna. Att tolka andra människors tankar, känslor och upplevelser eller texter, kan anses vara osäkert eftersom allt beror på tolkarens värderingar, förståelse och kontexten av tolkningen.
4. Metod och urval
Eftersom vi är intresserade av att undersöka ungdomars betraktelse av hälsa så har vi valt att göra kvalitativa intervjuer. Vi vill få en djupare insikt och förståelse för hur ungdomar betraktar hälsa, vilket är den kvalitativa metodens centrala aspekt. För att ha möjlighet att ställa följdfrågor om det är något som vi vill att intervjupersonerna ska utveckla väljer vi en semistrukturerad intervju. Pål Repstad (1999) menar att i denna typ av intervju kan vissa förbestämda frågor användas, men intervjun är ändock öppen för forskarens egen tolkning. Efter att vi kritiskt granskat och ställt metodens olika utformningar mot syftet av denna undersökning så väljer vi att ha enskilda intervjuer. Repstad anser att vissa fördelar finns med att ha enskilda intervjuer till skillnad från gruppintervjuer. En av dessa fördelar är att intervjupersonen inte kan bli påverkad av andra intervjupersoners åsikter vilket kan ske i gruppintervjuer. Han anser också att det kan vara lättare att som forskare föra ett samtal med och ställa följdfrågor till intervjupersonen.
I framställningen av undersökningsresultaten belyser vi genom vissa citat ungdomarnas uppfattning i frågan om deras betraktelse av hälsa. Det som framkommer under intervjuerna tolkas sedan enligt den hermeneutiska vetenskapsansatsen och analyseras utifrån tidigare forskning och bakgrund om ämnet. Intervjuerna läses först igenom för att ge oss en större bild innan vi återvänder till vissa särskilda uttalanden för att tolka och utveckla dess mening.
4.1 Intervjupersoner
Vid urval av personer till en studie är det enligt Repstad (1999) viktigt att forskaren räknar med att personerna har viktig och relevant information att ge. I denna studie, där vi vill ha en så mångsidig syn på ungdomars betraktelse av hälsa som möjligt, bör även urvalet vara mångsidigt. Detta har vi försökt att uppnå genom att inte ta hänsyn till så många kriterier i vårt val av ungdomar. Vi har valt att intervjua ungdomar i 18 års ålder då vi anser att dessa ungdomar kan ha uppnått mognadsnivå och fått erfarenheter av hälsa såväl i vardagslivet som i skolan. Hur många intervjuer man bör genomföra finns det enligt Repstad (1999) inget standardsvar på. Många faktorer kan påverka antalet intervjuer man väljer att genomföra. Vi har valt att i vår studie intervjua 6 ungdomar för att få en inblick i deras betraktelse av hälsa. Utav dessa 6 ungdomar är 3 flickor och 3 pojkar då vi hoppas detta kan bidra till en varierande bild av ungdomars betraktelse av hälsa. Utöver detta har vi inga speciella kriterier i vårt urval.
Här följer en kort presentation av intervjupersonerna;
Ungdom 1 (U1) 18 årig tjej som utövar fotboll och är fysiskt aktiv 5-6 gånger i veckan. Ungdom 2 (U2) 18 årig tjej som tidigare tränat Friskis & Svettis 3 gånger i veckan, men som idag endast tar promenader vid enstaka tillfällen.
Ungdom 3 (U3) 18 årig kille som är fysiskt aktiv i form av innebandy 3-4 gånger i veckan. Ungdom 4 (U4) 18 årig tjej som mer vardagsmotionerar. Promenerar till skolan/arbetet. Ungdom 5 (U5) 18 årig kille som tränar handboll 6 gånger i veckan.
Ungdom 6 (U6) 18 årig kille som under bandysäsong/vintersäsong tränar varje dag och under övrig säsong tränar något färre gånger.
4.2 Tillvägagångssätt
För att vara säkra på att få tag i 6 intervjupersoner valde vi att ta kontakt med dem genom bekanta ungdomar i vår närhet. Enligt Repstad (1999) kan det förekomma problem med att intervju bekanta som till exempel lojalitetsband, konkurrens och andra faktorer. Vi ansåg dock att ämnet för vår intervju var av det slaget att inget rätt eller fel fanns vilket gjorde att inga tillstötande svårigheter kunde uppstå. Kontakten med eventuella intervjupersoner tog vi genom ett förskrivet brev (bilaga I) där vi redovisade våra intentioner med studien samt där personen kunde godkänna att delta i studien eller ej. Ingen kontakt togs med intervjupersonernas målsmän då alla personer var myndiga. Vid ett positivt godkännande av intervjun kontaktades ungdomarna antingen via e-mail eller via telefon där vi bestämde tid och plats för vår intervju.
Annika Lantz (2007) skriver att ett rum kan hindra eller tillåta kommunikation. Vi valde att genomföra intervjuerna i neutrala miljöer, grupprum på ungdomarnas respektive skolor, där ungdomarna inte skulle känna sig utsatta eller i underläge. Tidpunkterna för våra intervjuer anpassade vi efter elevernas skolschema då vi inte ville att de skulle känna en stress över att delta. Innan vi startade intervjuerna redovisade vi återigen syftet med denna studie samt de etiska aspekterna. Vi tydliggjorde redan från början att det inte fanns något rätt eller fel svar på våra frågor för att ungdomarna skulle slippa känna sig nervösa över att göra fel. Vi använde oss som tidigare nämnts av en semistrukturerad intervju. För att inte missa några viktiga detaljer utav ungdomarnas betraktelse av hälsa så använde vi oss av en bandspelare
4.3 Etiska aspekter
Det är många olika faktorer som forskare måste ta hänsyn till vid forskning. I
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer [hämtad 2009-04-01] kan man bland annat läsa
att man alltid måste ha ett krav på intersubjektivitet: att min metod presenteras på ett sätt så att andra i princip kan upprepa undersökningen. Det finns också vissa forskningsetiska principer och vissa etiska krav som man måste ta hänsyn till vid en kvalitativ intervjuundersökning. Dessa fyra huvudkrav är informations-, konfidentialitets-, samtyckes- och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren informerar undersökningsdeltagaren om dennes uppgift i deltagandet och dennes villkor för att ställa upp, samt att de informeras om undersökningens syfte och process i förväg innan forskningen. Samtyckeskravet innebär att deltagaren får veta att undersökningen är frivillig och att deltagaren har rätt att avbryta när denne vill. Konfidentialitetskravet betyder att deltagarnas personliga information inte offentliggörs utan samtycke och där all personlig information ska förvaras, hanteras och användas på ett sätt som inte avslöjar identitet och omöjliggör åtkomst för andra. Med nyttjandekravet menas kortfattat vad undersökningen ska användas i för syfte.
Repstad (1999) menar att det är viktigt att undersökningspersonen godkänner användandet av intervjucitat i en undersökning. I vårt fall ställde vi frågan om informanterna ville godkänna intervjuresultaten och citaten efter att en utskrift gjorts. Alla sex informanter avböjde och gav oss rätten att trycka studien utan ett godkännande av citaten. Då informanterna är anonyma nämns aldrig deras namn i texten och inte heller nämns det var intervjuerna ägde rum. Det som syns i studien om informanterna är deras ålder, kön samt hur mycket de är fysiskt aktiva på fritiden, denna information anser vi vara väsentlig i undersökningen och vi tror att detta kan ha betydelse för hur informanternas svar utföll. Vilken utbildning de har samt vilken skola de går på tas inte med då vi anser att detta inte är av relevans för vårt valda syfte.
5. Intervjuresultat och analys
Syftet med studien är att undersöka olika betraktelser av hälsa. För att få svar på hur ungdomar betraktar hälsa har vi valt att intervjua sex ungdomar. I detta kapitel presenterar vi resultatet från intervjuerna. Resultatet är inordnat under sju rubriker vilka är:
Vad tänker du på när vi säger ordet hälsa?
Kan kompisar och familj påverka en persons hälsa?
Hälsa är det något man har hela tiden eller är det något man kan sakna? Kan man ha god hälsa fast man är sjuk?
Hur lär ni om hälsa i ämnet idrott och hälsa?
Om man tänker på hälsa som välbefinnande såväl fysiskt, psykiskt och socialt, finns det någon som har god hälsa?
Skulle du säga att du har god hälsa?
Svaren från intervjuerna har analyserats i syfte att få en bild av hur ungdomar betraktar hälsa inom idrottsämnet och hur ungdomar betraktar hälsa i allmänhet. Intervjudeltagarna kommer att betecknas med U1 – U6 i enlighet med den lista som finns i metodkapitlet. I slutet av kapitlet diskuterar vi även kring vårt val av metod.
Vad tänker du på då vi säger ordet ”hälsa”?
När vi ställer frågan om begreppet hälsa är det den fysiska hälsan alla sex ungdomarna först diskuterar. Centrala begrepp ungdomarna kopplar samman med hälsa är motion, kost och ett återkommande uttryck är ”att må bra”. Dessa ungdomar ger uttryck för betraktelse av hälsa som något konkret istället för något abstrakt. Vi anser att ungdomarna förstår och begriper vad hälsa är men hälsa i termer av ett fysiologiskt tillstånd. I vår mening då ett fysiologiskt perspektiv, i enlighet med Quennerstedt (2006) hänvisning till Antonovskys teori KASAM och begreppet begriplighet, satt i relation till ämnet idrott och hälsa. Vi tolkar det därför som om ungdomarna har en hög känsla av begriplighet. De uppvisar medvetenhet om vilken inverkan deras val av kroppsligt välbefinnande har men att de inte betraktar kroppen som en helhet i vilken både det psykiska och sociala inverkar på hur man mår. Ungdomarna uttrycker
U2: Jag tänker träna. Jag tänker på god fysik, jag tänker på att äta bra mat. Ja motionera och så.
U3: Fysisk hälsa, vad man äter och hur mycket man tränar. Hur man mår över huvud taget.
Kan kompisar och familj påverka en persons hälsa?
Vi har valt att dela upp denna fråga i två delar. Den ena frågan handlar om huruvida kompisar och familj påverkar ungdomars betraktelse av hälsa. Den andra frågan koncentrerar sig på huruvida kompisar och familj påverkar en persons faktiska hälsa. Alla ungdomar menar att kompisar och familj påverkar både när det gäller betraktelsen av hälsa liksom den faktiska hälsan, dock är svaren även här endast inriktade på kost och motion. När vi ställde en följdfråga om även familj och kompisar kan påverka den psykiska hälsan började ungdomarna tänka i andra banor. Det var endast U4 som angav att både fysisk och psykisk hälsa är viktigt för välbefinnandet:
U4: Om man växer upp i en familj, bara som ett exempel där föräldrarna är väldigt inriktade på att det handlar om bara träning och sådär och inte pratar någonting om resten alltså den psykiska hälsan så får man säkert den uppfattningen, att det är det viktigaste liksom. Och sen tvärtom, om man fokuserar på den psykiska så blir det tvärtom.
Nilsson (2002) nämner att vuxnas och ungdomars syn på hälsa skiljer sig åt, något vi inte tycker oss se utifrån våra intervjuer. Vi anser att U4 är den enda som utan följdfråga ser hälsa både som ett fysiskt och psykiskt välbefinnande. En betraktelse vi inte tror hon på egen hand skapat, utan något som hennes föräldrar i stor grad påverkat. Vi antar att ungdomarna i stor utsträckning förlitar sig på hur föräldrarna och kompisar betraktar hälsa vilket i sin tur inverkar på deras synsätt på hälsa. Att föräldrar påverkar inställningen till hälsa framkommer i följande uttalande:
U6: …de påverkar ju en, som till exempel mina föräldrar påverkar ju mig med vad de lagar för mat till mig. De ger ju mig kanske möjligheten att motionera. Till exempel om de motionerar så kanske det speglar av sig på mig, i alla fall när man var mindre att de fick mig
Vi tycker oss se utifrån Antonovskys (1991) teori KASAM att de intervjuade ungdomarna har en hög känsla av hanterbarhet. Enligt Quennerstedt (2006) handlar begreppet hanterbarhet om att eleverna ska få utveckla resurser för att kunna hantera och möta olika situationer i livet, vilket de tillfrågade ungdomarna ger uttryck för. I ett fall anses sig personen ha skaffat sig viss kontroll och menar att:
U6: …nu har jag skapat mig en egen uppfattning om vad jag vill i livet.
I ett annat fall förlitar de sig på andra betydelsefulla personer så som vänner och familjemedlemmar.
U3: …man äter det man får av sina föräldrar. Dom påverkar ju.
Hälsa är det något man har hela tiden eller är det något man kan sakna?
Alla ungdomarna anser att hälsa är något kontinuerligt men att den kan variera mellan att vara bättre eller sämre. Vi tycker oss se en tendens att ungdomarna faktiskt kan skilja mellan en persons manifesta hälsotillstånd samt dess grundläggande hälsa. Att en persons hälsotillstånd beror på hur personen mår vid en specifik tidpunkt samt att ungdomarna fortfarande tror att en persons grundläggande hälsa förblir den samma även om personen drabbas av en sjukdom.
U1: Man har väl alltid hälsa.
U2: Jag tror att man har hälsa hela tiden… Att man kan förbättra den hela tiden och att den kan bli sämre om man inte gör något åt den. Men det är något man har hela tiden.
U5: Jag tror att du alltid har en hälsa. Varierande hälsa.
Kan man ha god hälsa fast man är sjuk?
För att koppla till tidigare fråga där alla ungdomar menar att hälsa är något kontinuerligt så ville vi få reda på om ungdomarna fortfarande ser hälsa som något kontinuerligt när man direkt frågar om man kan ha god hälsa fast man drabbats av en sjukdom. Vid denna fråga varierade svaren något. Fyra av ungdomarna menar att man kan ha god hälsa fast man drabbats av en sjukdom.
U6: Ja det kan ju också vara hur man känner det själv. Ibland känner man ju inte att man är sjuk.
En av ungdomarna menar att man fortfarande har hälsa fast man drabbats av en sjukdom, fast inte så god hälsa:
U1: Hälsa kanske man alltid har, men så bra hälsa kanske man inte har.
Ett annat synsätt är att:
U5: Hälsa är ju för mig att man är frisk och kry och då skulle jag svara att man inte har en bra hälsa då man är sjuk.
Qunennerstedt (2006) menar att det patogena perspektivet att se på hälsa tycks vara ett vanligt synsätt hos allmänheten. Vi menar att det patogena perspektivet även återspeglas hos U1 och U5. Ungdomarna ser tydligt att en avvikelse av sjukdom bör vara en central del av hälsan.
Att det patogena synsättet inte ska överges för det salutogena perspektivet, utan att båda synsätten ska komplettera varandra, är något som Antonovsky (1991) anser som viktigt. Sjukdom ska enligt Antonovsky ses som en del av hälsan, men att en person som bär på en sjukdom fortfarande kan anses vara vid god hälsa. Vi tycks oss se ungdomarna tar ställning till båda synsätten när de talar om hälsa beroende på fråga. U2 och U6 tar en tydligare ställning för ett salutogent perspektiv, medan U1 och U5 visar mer på att man betraktar hälsa ur ett salutogent perspektiv.
Hur lär ni om hälsa i ämnet idrott och hälsa?
Enligt kursplanen i idrott och hälsa för gymnasiet syftar ämnet till att eleverna ska få en fördjupad kunskap om hur den egna kroppen fungerar och hur olika faktorer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet (Skolverket 1994). Thedin Jakobsson (2005) fann att hälsa beskrivs antingen som ett teoretiskt inslag i undervisningen av idrott och hälsa, eller som ett teoretiskt inslag i andra skolämnen, utanför idrottsundervisningen. Alla sex ungdomarna i vår studie anser att hälsa, i ämnet idrott och hälsa, behandlas som ett teoretiskt inslag och fokus ligger på fysisk hälsa samt kost. Att hälsa betraktas som teori uttrycker ungdomarna som att:
U3: Jag tycker vi har idrott sen tvingar de in nån hälsa nån gång.
U5: Just nu håller vi på med vad man ska äta innan träning och sånt där. Hälsa och kost.
På frågan om det förekommer undervisning om det psykiska välbefinnandet refererar två av ungdomarna till annan ämnesundervisning och påpekar att:
U6: Nej inte på idrotten men vi har pratat lite på psykologin och så.
U1: Just nu ingenting...vi har också haft hälsopedagogik och jag tycker att dom två kurserna (idrott och hälsa A samt hälsopedagogiken) hänger ihop i varandra.
På följdfrågan om ungdomarna anser att de lär om hälsa som en enskild och separat del och inte som integrerat i ämnet idrott och hälsa bekräftas våra tidigare antaganden det vill säga att hälsa handlar om temadagar om friskvård och att hälsa består av faktakunskaper. Det som således saknas är kunskap om varför, vad och hur man bör göra för att förbättra eller bibehålla hälsa.
U4: Alltså det är väldigt mycket fokus på idrott och rörelse men man kanske inte lär sig så mycket om varför. Och det är väldigt mycket fokus på bara just träning och så kan man glömma bort den psykiska biten.
Om man tänker på hälsa som välbefinnande såväl fysiskt, psykiskt och socialt,
finns det någon som har god hälsa?
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) består hälsa av tre olika men lika viktiga delar för att nå välbefinnande. WHO definierar även hälsa som ”välbefinnande såväl fysiskt, psykiskt
som socialt”. För att undersöka om ungdomarna ansåg att WHO:s definition av hälsa vara
realistisk ställde vi denna fråga under intervjun. Alla ungdomarna hade inledningsvis svårt att betrakta hälsa enligt WHO:s definition. Dock ansåg samtliga efter en stunds fundering, att välbefinnande i denna definition troligtvis är en omöjlighet att uppnå:
U3: Jag vet inte. Det beror nog på personen och vilka krav man har på tillvaron. Jag vet faktiskt inte. När man väl är där vill man väl antagligen ha det ännu bättre så jag tror inte det. Man vill alltid ha mer.
U1: Nej det är det kanske inte då. Alla mår ju dåligt någon gång, alla kan ju ha svackor, både fysiskt och psykiskt. Alla mår ju inte bra hela tiden, eller har bra hälsa hela tiden.
U2: Men om man tänker på hälsa som alla tre så kanske det inte finns någon som mår bra i alla tre på en och samma gång.
Svaren på denna fråga tyder enligt vår tolkning på att ungdomarna inte anser att det finns någon person med god hälsa om man måste ta all dessa tre faktorer i beaktande. Det är intressant att notera hur ungdomarna resonerar i detta avseende i förhållande till vad de betraktar som god hälsa.
Skulle du säga att du har god hälsa?
Med utgångspunkt i tidigare svar är det intressant att uppmärksamma om ungdomarna anser sig själva ha en god hälsa. Ungdomarna har tidigare angett att WHO:s definition av god hälsa är näst intill omöjligt att uppnå vilket vi anser borde reflektera sig i svaren på denna fråga. Fem ungdomar anser sig ha god hälsa men alla fem tillägger också att den kunde vara bättre:
U1: Ja alltså jag tycker ju att jag har god hälsa, men jag kunde ju ha bättre hälsa.
U2: Inte den bästa men någorlunda.
Ungdomarna anser dock att de kan förbättra sin hälsa, antingen genom ökad motionsmängd eller förbättrat intag av kost där de ansåg att bristerna låg. Däremot hade ungdomarna inte några kommentarer angående psykiska eller sociala problem som eventuellt kan påverka deras hälsa negativt.
U3: Ganska, inte så bra som jag vill ha…Träna lite mer och äta lite mindre skit.
Ungdomarna som anser sig ha god hälsa delar inte in kroppen i olika delar utan betraktar den som en helhet. Detta speglade även av sig i deras svar där de anser sig ha god hälsa:
U6: Ja det måste jag nog säga. Jag mår bra och jag trivs med mig själv.
Vår tolkning av resultatet är att ungdomars betraktelse av hälsa samt hur idrottsämnet tar sig an hälsa i undervisningen, är påverkat av varandra. Om det är så att undervisningen påverkat hur ungdomarna betraktar hälsa eller om ungdomarnas betraktelse har påverkat hur hälsoundervisningen bedrivs, är något vi diskuterar i det avslutande kapitlet. Vi vill dock poängtera att valet av metod kan ha påverkat resultaten. Därför vill vi diskutera olika aspekter av vårt val av metod. Vi menar att resultaten i denna studie säkerligen hade kunnat arta sig annorlunda om vårt val av metod hade varit av annat slag. Dock vill vi tydliggöra att vi anser vårt val av metod vara den mest lämpliga för vårt syfte med studien.
Vi valde att i vår studie använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod då vi ansåg att denna metod skulle ge oss en djupare insikt och förståelse av ungdomars betraktelse av hälsa. Hade vi istället använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, t.ex. en enkätstudie, hade vi kunnat få en uppfattning om vad en större mängd personer, i vårt fall ungdomar, anser om ett fenomen, hälsa. Dock hade vi inte haft möjligheten att ställa följdfrågor för att få mer djup i svaren. Likaså hade vi inte heller kunnat utveckla eller förtydliga en fråga som inte var helt tydlig, då hälsa som vi tidigare nämnt inte är ett lätt fenomen att varken förklara eller definiera.
En annan aspekt att diskutera är valet av antalet intervjudeltagare. Vi valde att i vår studie intervjua sex ungdomar angående deras betraktelse av hälsa. Vi anser själva att detta är ett lågt antal intervjudeltagare vilket gör att vår studie inte kan anses som generaliserbar. Fler intervjudeltagare hade kunnat ge studien högre validitet. Dock betyder det inte att resultaten hade blivit annorlunda. Hade vi haft mer tid till urvalet hade vi också försökt att få en större variation på ungdomarna betraktande deras vardagliga fysiska aktivitet. Endast en av intervjudeltagarna vardagsmotionerar medan de övriga är fysiskt aktiva mer än 3 gånger i veckan. Vi tror vi hade fått en större bredd i svaren och en större generaliserbarhet om vi hade haft fler och större variation på intervjudeltagarna.
Vi valde att i vår undersökning inte låta deltagarna läsa intervjufrågorna innan intervjun. Fördelarna vi såg med detta var att svaren skulle bli spontana och ärliga samt att deltagarna inte endast skulle kunna ge svar de trodde vi ville ha. Vi anser dock i efterhand att vissa nackdelar med oförberedda intervjuer går att finna. Eftersom våra intervjudeltagare var ungdomar i 18 års ålder, vilket kan vara en känslig period i livet, blev några av dem nervösa och lite oroliga över att inte ge ”rätt” svar på våra frågor även fast vi hade klargjort att inget rätt eller fel fanns. Hade de fått intervjufrågorna innan intervjun så kunde de ha förberett sig och sluppit känna nervositet men vi tror att detta hade påverkat deras val av svar och därmed också resultaten. Likaså tror vi att hälsa är ett komplext ämne och svårt att ta på, vilket gör att svaren kan ha sett annorlunda ut om deltagarna hade haft möjlighet att läsa dem innan intervjun. Vid några tillfällen kände vi att svaren blev annorlunda då vi ställde vissa följdfrågor eller vinklade frågan från ett annat håll. Detta leder oss dock in på nästa aspekt att diskutera i valet av metod. Påverkade vi ungdomarnas svar med våra frågor och ledde vi in dem mot svar vi ville ha eller förväntade oss?
Som vi tidigare nämnt har vi tidigare erfarenheter och viss förförståelse av hälsa. Som studenter och blivande idrottslärare har vi fått ta del av kunskap om hälsa utifrån många olika perspektiv där olika tolkningar av hälsa gör det svårt att förstå vad det innebär. Vi har dock skapat oss vår egen uppfattning om hälsa och hur vi anser att hälsoundervisningen bedrivs i skolorna. Synen vi skapat oss själva är svår att frångå i studien och vi anser att en helt objektiv roll är omöjlig att förfoga över. Dock anser vi inte att vi har ställt frågor som har påverkat ungdomarnas svar, utan snarare frågor som har vidgat deras vyer utan att för den delen påtvinga dem dessa idéer. På grund av detta valde vi i vårt resultat att endast ta med de spontana svar som ungdomarna gav på huvudfrågorna. Huvudfrågorna och följdfrågorna som ställdes finns att läsa i bilaga II.
Vi vill också poängtera att tidigare forskning inte har gjorts angående detta ämne vilket gjorde att vi blev tvungna att skapa egna frågor för intervjuerna. Hade vi haft tillgång till tidigare forskning hade vi vetat vilka frågor som behövdes för att få svar på vårt syfte vilket hade gett studien högre reliabilitet.
6. Diskussion och kommentarer
I detta kapitel kommer vi att föra en diskussion angående de resultat vi kunnat utläsa i vår studie och sätter resultaten i relation till tidigare vald kunskapsöversikt.
Enligt vår empiriska undersökning betraktar samtliga ungdomar hälsa som fysiskt välbefinnande. Detta menar vi stämmer överens med Quennerstedts (2006) studie där han påvisar att den fysiologiska diskursen dominerar ämnet. Enligt Lpf 94 och WHO är den sociala delen i hälsan lika viktig som den fysiska och psykiska, något som ungdomarna inte påtalar i lika stor utsträckning som den fysiska delen av hälsa. När ungdomarna inledningsvis resonerar om hälsa är det den fysiska aspekten som dominerar samtliga intervjusvar. Vi tolkar ungdomarnas svar om ”kost och motion” som en fysisk del av hälsa. Däremot kan vi också utläsa av svaren att skolans undervisning inte handlar om att utveckla den fysiska delen av hälsa till något mer praktiskt utan detta sker genom teori. Det verkar som att skolan och då främst idrottsämnet har gett ungdomarna den kunskapen om att hälsa är något man talar om
istället för något man gör? Ungdomarna betraktar hälsoundervisningen som enbart något
teoretiskt och anger att den handlar om vad som är bra att äta och varför man bör motionera. Att den psykiska och sociala aspekten också har betydelse för hälsan är inget ungdomarna tänker på innan frågor kring detta ställs. Att den psykiska och sociala aspekten av hälsa inte är något ungdomarna reflekterar över tror vi kan bero på att idrottsämnet historiskt sett varit inriktad på att förmedla kunskaper som betonar fysiska aktiviteter. Trots den förändring ämnet genomgår 1994, med införandet av en hälsofokus så förefaller inte hälsa funnit sin roll i ämnet. Denna brist kan troligtvis bero på att lärarna i ämnet inklusive, oss själva, inte riktigt vet hur hälsa ska integreras i ämnet. Quennerstedt (2006) och Annerstedt (2001) poängterar att det inte finns några tydliga riktlinjer vad gäller undervisningen av hälsa, vilket gör att alla skolor samt lärare tolkar hälsans roll i ämnet olika.
Enligt Thedin Jakobssons (2005) bedrivs hälsa oftast som ett teoretiskt inslag i undervisningen. Vi anser, som Quennerstedt (2006), att man genom att binda samman det teoretiska med det praktiska kan skapa en större begriplighet bland eleverna. Eftersom de då
teoretiska leda till att eleverna upplever en större känsla av sammanhang. Vi tolkar dock resultaten från vår empiriska undersökning som att eleverna upplever undervisningen av hälsa som en egen del av idrottsundervisningen och inte som att teori och praktik hör ihop. Thedin Jakobsson (2005) har funnit tre olika grupperingar av hälsa i ämnet. Hon menar att hälsa beskrivs antingen som ett teoretiskt inslag i undervisningen i idrott och hälsa, eller som ett teoretiskt inslag som förekommer i andra skolämnen, utanför idrottsundervisningen. Denna gruppering ser vi tecken på i vår studie när ungdomarna dels talar om hälsa som ett teoretiskt inslag som fokuserar på fysisk aktivitet samt kost, och dels när de refererar hälsa till andra skolämnen som hälsopedagogik. Thedin Jakobsson nämner även en tredje grupperingen som innebär att undervisningen av hälsa istället bedrivs som en förmedling till eleverna om hur man bör träna och på vilket sätt övningarna är bra. Detta synsätt framkommer emellertid inte i vår undersökning. Istället säger en av ungdomarna att fokus ligger på kost och motion, men att man inte alls lär sig varför det är bra eller hur man bäst tränar. Vi har tidigare sagt att eleverna måste ha kunskaper om varför, vad och hur man förbättrar eller bibehåller sin hälsa, något som enligt vår empiriska undersökning inte verkar förekomma i skolan ännu. Vi tror att bristen på information om varför, vad och hur man förbättrar sin hälsa gör att eleverna inte riktigt förstår vikten av hälsa eller att det ser kroppen som en helhet där alla tre faktorer har en inverkan på hur man mår. Vi menar att detta har att göra med att ämnet dels har en tydlig aktivitetsdiskurs och det faktum att styrdokumentens otydlighet angående hälsans roll i ämnet gör att lärarna inte vet hur de ska förmedla hälso- och livsstilsfrågor i undervisningen. Som nyutbildade lärare i ämnet idrott och hälsa skulle en tydlighet i styrdokumenten vara önskvärd. Vi anser att hälsobegreppets del i ämnet borde preciseras. Då det fysiska, psykiska och sociala hänger ihop i skapandet av en god hälsa så kanske inte en uppdelning av delarna ska göras. Det är nämligen viktigt att inte enbart förmedla kunskaper om enskilda hälsoproblem utan att hälsa vävs samman till en helhet.
Den sociala aspekten, liksom den psykiska, i hälsobegreppet uppfattas för ungdomarna inte vara en självklarhet vad gäller begreppet hälsa. Vad gäller den sociala delen av hälsobegreppet så tycker ungdomarna att föräldrar och kompisar påverkar om de själva idrottar eller inte och vad de äter. Även i begreppet social hälsa betonas och läggs vikten vid kost och fysisk aktivitet. Med hjälp av kunskap inom exempelvis kost och fysisk aktivitet kan eleverna få resurser för att kunna hantera nutida eller framtida problem och på så vis öka elevernas egen hanterbarhet. Vi har tolkat ungdomarnas svar som att de anser sig ha god hälsa
resonemang är enligt vår mening tänkvärt eftersom hälsoundervisningen i många detaljer handlar om vikten av goda kost- och motionsvanor. Vi ställer oss frågande till om hälsoaspekten lärs ut på ett bra/rätt sätt i skolan eller om dessa delar av hälsa belyses pågrund av ungdomarnas negativa syn på just dessa delar. I vår empiriska undersökning framkommer att ungdomarna förlitar sig på andra betydelsefulla personer istället för att själva ta kontroll över sin hälsa. Detta motsäger vad vi anser är ett av idrottsämnets viktigaste mål. Ämnet ska sträva efter att ungdomarna själva ska kunna påverka och ta eget ansvar för den egna hälsan. Lägger ungdomarna allt för stor vikt vid att andra ska ha verkan på deras hälsa tror vi inte att de tar det egna ansvaret för ett livslångt lärande.
Quennerstedt (2006) menar att det främst är fysiologisk och medicinsk kunskap som ligger till grund för träningsläran, och att vikten av regelbunden motion därmed är centralt i ämnets hälsoperspektiv. Nilsson (2002) hävdar i sin tur att hälsa för ungdomar betyder så mycket mer än bara fysisk aktivitet. Nilsson menar att hälsobegreppet ofta kopplas samman med psykiska och sociala situationer där ungdomarna relaterar sitt välmående till omgivningen. I vår undersökning visar det sig dock att ungdomarnas fokus, vad gäller hälsa, ligger på den fysiska aktiviteten samt kost. Vi menar att det kan ha att göra med att skolan inte lägger lika stor fokus på dessa två faktorer som till den fysiska delen. Detta kan medföra att ungdomarna bejakar den psykiska och sociala delen, men inte i relation till sin hälsa. Nilsson (2002) menar att skolans hälsoundervisning skiljer sig från hur ungdomarna ser på hälsobegreppet samt hur ungdomarna önskar att undervisningen om hälsa borde ske. Vi anser, till skillnad mot vad Nilsson (2002) fick fram i sin undersökning, att skolans hälsoundervisning inte skiljer sig från hur ungdomarna ser på hälsobegreppet. Ungdomarnas betraktelse av vad hälsa är för dem speglar väldigt mycket den hälsoundervisning som bedrivs i deras skolor. Vi ställer oss frågande ifall undervisningen faktiskt är upplagd efter ungdomarnas syn eller om det är så att undervisningen påverkat ungdomarna till deras syn av hälsa. Om det är så att undervisningen anammat ungdomarnas betraktelse av hälsa och vad som är viktigt att förmedla vad gäller hälsa, så anser vi det vara positivt. Då menar vi också hälsoperspektivet inom idrottsämnet inte behöver förändras. Detta är dock inget vi kan vara helt säkra på utifrån vår studie och därför menar vi att mer forskning vad gällande ungdomars betraktelse av hälsa bör genomföras. Vi håller med Nilsson (2002) i hennes resonemang att mer undervisning bör
hennes föräldrars påverkan. Hon nämner nämligen att hennes föräldrar, och då främst hennes mamma talar mycket om psykiskt välmående. Vi menar att det psykiska är en väldigt viktig del av hälsa men att den enligt de resultat som framkommit i vår studie, inte tycks ges någon uppmärksamhet i undervisningen vad gäller ämnet idrott och hälsa. Stafseng (2002) talar om att massmedias inflytande har gjort att båda vuxna och ungdomar idag oroar sig över sin hälsa. Fokus ligger i dagens samhälle till stor del på kroppsideal och viktminskning, något som vi tror kan ha bidragit till att hälsoundervisningen i skolan lägger fokus på kost och fysisk aktivitet.
Enligt Quennerstedt (2006) krävs det för att en elev ska skapa en känsla av välbefinnande att de känner delaktighet, motivation och engagemang i undervisningen. Dessa tre delar utgör enligt Antonovsky (1991) grundpelarna i begreppet meningsfullhet vilket är den största delen i teorin KASAM. Vi har tidigare nämnt att hälsoundervisningen i skolan ofta intar ett vuxenperspektiv och där de vuxnas syn på hälsa genomsyrar undervisningen. Men vi har också nämnt tidigare att vuxnas och ungdomars syn på hälsa skiljer sig åt. Därför är det viktigt att eleverna får vara med och planera undervisningen i den mån det är möjligt. Dels för att införa ett bredare perspektiv vad gäller hälsa, men också för att få känna sig delaktiga. Vi tror även att delaktighet medför att eleverna känner sig motiverade att komma till lektionerna samt ett engagemang när de väl deltar under lektionerna. Vi tycker att det är viktigt att ge eleverna en stor variation av aktiviteter för att alla ska finna en aktivitet som passar just för dem. Vi tror också att det är någonting som förhoppningsvis bidrar till meningsfullheten bland eleverna. Liksom Quennerstedt (2006) anser vi att eleverna måste få möjlighet att prova nya aktiviteter och på så vis väcka ett intresse som kan leda till ett livslångt fysiskt aktivt liv.
Syftet med uppsatsen var att undersöka olika betraktelser av hälsa. Målet med studien var att få en inblick i hur ungdomar betraktar hälsa och även hur idrottsämnet tar sig an hälsa i undervisningen. Vi ställde oss frågande till om ungdomars betraktelse av hälsa och det som idrottsämnet bidrar med när det gäller hälsoundervisningen är densamma. Vi har fått fram i vår textanalys att idrottsämnet lägger stor vikt vid den fysiska hälsan samt att hälsoundervisningen ofta sker som ett teoretiskt inslag. Efter att ha tolkat och analyserat intervjusvaren hos samtliga ungdomar har vi fått fram att betraktelsen av hälsa hos ungdomarna inte skiljer sig från hur hälsoundervisningen bedrivs i skolan. Vi har tidigare diskuterat om undervisningen av hälsa är anpassad efter ungdomarna eller om ungdomarna
förhåller sig, men tittar man tillbaka på idrottsämnets historia så anser vi att ämnet alltid haft stor fokus på fysisk aktivitet något som verkar prägla ämnet även idag. För att få in hälsa mer som en kontinuerlig del i ämnet tror vi att det behövs tydligare riktlinjer för hur undervisningen bör bedrivas. Vi anser också att om så är fallet att idrottsämnet påverkar ungdomarnas syn på hälsa så bör en förändring ske där ämnet bör lägga större vikt vid att se hälsa ur ett salutogent perspektiv där både det fysiska, psykiska och sociala har en inverkan på välbefinnandet.
Referenser
Annerstedt, Claes (2001): Ämnet idrott och hälsa – ett historiskt perspektiv. I Claes Annerstedt red: Idrottsundervisning – ämnet idrott och hälsas didaktik. s 110. Göteborg: Multicare förlag AB.
Antonovsky, Aaron (1991): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur Brülde, Bengt & Tengland, Per-Anders (2003): Hälsa och sjukdom – en
begreppslig utredning. Lund: Studentlitteratur.
Gilje, Nils & Grimen, Harald (2000): Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.
Jakobsson Thedin, Britta (2005): Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa? - En studie av
lärares tal om ämnet idrott och hälsa. Rapport Skola-Idrott-Hälsa, 4.
Idrottshögskolan Stockholm.
Lantz, Annika (2007): Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lpf 94, Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Lpo 94, Läroplan för de obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Nilsson, Agneta (2002): Ungdomars röster om hälsa och hälsoundervisning – några
reflektioner. I Agneta Nilsson, red: Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? s 103-117. Stockholm: Skolverket.
Rønholt, Helle (2001): Hälsa. I Claes Annerstedt red: Idrottsundervisning – ämnet idrott och
hälsas didaktik. s 333- 339. Göteborg: Multicare förlag AB.
Stafseng, Ola (2002): Ungdomars ”hälsoproblem” – är de kanske de vuxnas? I Agneta Nilsson, red: Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? s 95-101. Stockholm: Skolverket.
Quennerstedt, Mikael (2006): Att lära sig hälsa. Örebro: Örebro Studies in Education, 15. Quennerstedt, Mikael & Öhman, Marie (2007): Kropp, hälsa och genus – kritiska perspektiv på idrott och hälsa? Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och
utbildningspolitik, 16(2), s 5-16.
Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
Vetenskapsrådet (2002): Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för humanistisk- och
samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
Stockholm: Vetenskapsrådet. [Hämtad 2009-04-01] Världshälsoorganisationens (WHO) definition av hälsa.
Bilaga I
Hej!
Vi heter Therese Karlsson och Lisa Andersson och läser denna termin Pedagogik C vid Örebro Universitet. Som avslutande del i kursen ska en C-uppsats skrivas, vilket vi har valt att basera på en kvalitativ undersökning. Vi har valt att göra en undersökning kring ungdomars betraktelse och värdering hälsa. Vi vill se om ungdomars betraktelse av begreppet skiljer sig från den forskningen som gjorts kring hur idrottsämnet tar sig an hälsobegreppet.
Vi kommer att använda oss av en intervjustudie där vi planerar att genomföra enskilda intervjuer med sex elever i gymnasiet. Intervjun kommer att vara frivillig och kan avbrytas när som helst. Väljer deltagaren att avbryta undersökningen kommer vi inte att försöka övertala eller påverka deltagaren att fortsätta. Vi kommer inte heller att hjälpa deltagaren under undersökningen med att besvara frågorna.
All information som framkommer behandlas anonymt, inga namn eller personuppgifter kommer att användas i undersökningen. Det som kommer att finnas med är ålder och kön. Intervjupersonerna har möjlighet att läsa intervjuredovisningen och godkänna innehållet innan publicering. Resultaten av testet kommer endast att presenteras i vår C-uppsats.
Planerad tid för intervjuer är under torsdag …. och fredag …. 2009. Vår intention är att utföra dessa intervjuer efter skoltid, därför vill vi att ni på nästa sida skriver i vilken tid som passar just er.
Kontakta oss om du eller ni har ytterligare frågor kring undersökningen. Vi kan nås på telefon/mail:
Therese Karlsson: telefon:---e-post:---Lisa Andersson:
telefon:---e-post:---Med vänliga hälsningar
Jag godkänner att delta i intervju
Namn: ………..
E-mail: ……….
Telefon: ……… Dessa tider passar mig bäst:
Torsdag …. kl………. Fredag …. kl………...
Vi kontaktar er antingen via mail eller telefon om ni ska medverka i intervjun och var intervjun kommer att äga rum.
