Dokumentation från TräteknikCentrums temadag Stoppmöbler - brandkrav, provning och tillverkning 1985-10-30

8603 019

®

Dokumentation från

TräteknikCentrums temadag

Stoppmöbler - brandkrav, provning och tillverkning

1985 - 10 - 30

TräteknikCentrum

D o k u m e n t a t i o n f r å n T r ä t e k n i k C e n t rums temadag

STOPPMÖBLER - BRANDKRAV, PROVNING OCH TILLVERKNING

1 9 8 5 - 1 0 - 3 0 N y c k e l o r d five codes five kazavd five vcoistanoe five vetavdants five tests flame spread fiivyiituve

fuvni 11 ive manufactuve JOvevnment vegulations ignition

safeiij smoke textiles

upho Is teved fuvni t^uve

PROGRAM S t o p p m ö b l e r - b r a n d k r a v , p r o v n i n g och t i l l v e r k n i n g 1 9 8 5 - 1 0 - 3 0 på S t o r a H o t e l l e t , H o t e l I p l a n , J ö n k ö p i n g 0 9 . 4 5 R e g i s t r e r i n g och k a f f e 1 0 . 1 5 S i t s p r o v n i n g s i d 3 P r e s e n t a t i o n av ny i n t e r n a t i o n e l l p r o v n i n g s m e t o d Sel(;uk D ö l e n , Möbe 1 i n s t i t u t e t 1 1 . 0 0 B r a n d k r a v i o l i k a l ä n d e r - p r o v n i n g s m e t o d e r , k r a v - s i d 9 s p e c i f i k a t i o n e r o c h m ä r k n i n g A r n o l d B e r n s k i ö l d , T e x t i 1 f o r s k n i n g s i n s t i t u t e t 1 2 . 0 0 Lunch 1 3 . 0 0 K v a l i t e t s t e k n i k - E t t s ä t t a t t f ö r b ä t t r a l ö n s a m - s i d 39 h e t e n inom m ö b e l i n d u s t r i n N i l s S v e n s s o n , T r ä t e k n i k C e n t rum 1 3 . 3 0 D e m o n s t r a t i o n e r P r a k t i s k d e m o n s t r a t i o n av m ö b c 1 t y g s p r o v n I n g f ö r möbel f a k t a D e m o n s t r a t i o n av n y h e t e r om s y m a s k i n e r o c h t i l l s k ä r n i n g f r å n I n d u c t a , ACG N y s t r ö m och P r o g e n t a 1 5 . 0 0 F r å g o r o c h s v a r 1 5 . 3 0 K a f f e o c h a v s l u t n i n g

S. Dölen

PROVNING AV VILSITTMÖBLER ENLIGT INTERNATIONELL METOD

Anförande v i d temadag om stoppmöbler anordnad av Träteknikcentrum i Jönköping den 10 oktober 1985

Vilsittmöbler provas idag e n l i g t svensk standard SS 83 95 08. Denna metod h a r använts under åtskilliga år på f l e r a p r o v n i n g s l a b o r a t o r i e r och en betydande e r f a r e n h e t h a r därvid v u n n i t s . Man kan säga a t t i s t o r t s e t t är provningsmetoden tillfredsställande, men a t t den möjligen utsätter v i s s a s i t s k o n s t r u k t i o -ner för påfrestningar som s a n n o l i k t är högre än verk-l i g h e t e n s . M e verk-l verk-l a n verk-l a b o r a t o r i e r n a h a r därför en t i d pågått d i s k u s s i o n e r om en e v e n t u e l l r e v i d e r i n g , v a r -v i d man i första hand h a r ifrågasatt t r y c k p l a t t a n s fallhöjd och form.

När en r e v i d e r i n g idag görs av en provningsmetod är a m b i t i o n e n a t t utforma den som n o r d i s k standard -INSTA-standard. Bakgrunden är g i v e t v i s önskemålet a t t över Norden ha samma metoder och samma system för e g e n s k a p s r e d o v i s n i n g .

S a m t i d i g t med d e s s a t a n k a r om en e v e n t u e l l r e v i d e r i n g av den svenska provningsmetoden, h a r e t t i n t e r n a t i o -n e l l t a r b e t e pågått i-nom ISO TC 136. I d e t t a samma-n- sammanhang h a r d i s k u t e r a t s en metod för p r o v n i n g av v i l s i t t -möbler (ISO/DIS 7173, v i l k e n i första hand bygger på e n g e l s k a e r f a r e n h e t e r . Det är g i v i t e v i s av s t o r t i n t r e s s e för o s s a t t undersöka om d e t t a ISO-förslag kan ersätta nuvarande svensk s t a n d a r d e l l e r om d e t

innehåller värdefulla moment som k a n överföras t i l l en ny svensk metod.

Det i n t e r n a t i o n e l l a förslaget innehåller b l a följan-de moment:

S e a t f a t i g u e t e s t ( u t m a t t n i n g s p r o v n i n g av s i t s ) Back f a t i g u e t e s t ( u t m a t t n i n g s p r o v n i n g av ryggstöd) Back s t a t i c load t e s t ( s t a t i s k k r a f t mot ryggstöd) S e a t impact t e s t (stöt mot s i t s )

H e l t n y l i g e n - våren 1985 - h a r f r a m l a g t s e t t förslag t i l l INSTA-standard med b e t e c k n i n g P 102. D e t t a

förslag innebär a t t den b e f i n t l i g a s v e n s k a p r o v n i n g s -metoden i huvudsak bibehålles, men a t t v i s s a ändrin-gar görs när d e t gäller p r o v n i n g av s i t s a r och

ryggstöd - och därvid u t n y t t j a s i p r i n c i p den metod som i ISO-förslaget b e t e c k n a s S e a t Back f a t i g u e t e s t .

U t m a t t n i n g s p r o v n i n g av s i t s e n

E n l i g t nuvarande metod påverkas s i t s e n av en t r y c k -kropp e n l i g t f i g u r 1. Kroppen får f a l l a f r i t t från en höjd som motsvarar stoppningens h a l v a fjädringsdjup.

D e t t a upprepas e t t s t o r t a n t a l gånger; för b a s k r a v 25.000, höga k r a v 60.000 och för e x t r a höga k r a v 130.000 gånger. / 1 1 1 ₁

IL

J

1

I Danmark h a r v i s a t s a t t s i t s a r som i v e r k l i g h e t e n hållit mycket låga betyg i s i t s p r o v n i n g e n . Des v a r i t skälet a t t v i v e l a t pröva främst den metod som föreligger ISO/DIS 7173. tötar mot s i t s e n . u n d e r l a g som t a r ackfjädrar e l l e r i l l mer än nivån s från v i s s a håll. i järnvägsvagnar längre också får s a betänkligheter h a r andra metoder och då som ISOförslag

-P r i n c i p e n för p r o v n i n g av s i t s e n e n l i g t ISO-förslaget är följande: En l e d a d a t t r a p p e n l i g t f i g u r 2 ger med hjälp av en t r y c k l u f t c y l i n d e r e t t s t a t i s k t t r y c k utan stöt mot s i t s e n . T r y c k k r a f t e n är 950 N. I n t r y c k n i n g e n upprepas e n l i g t ISO 25.000, 50.000. 75.000, 100.000 e l l e r 200.000 c y k l e r . T r y c k c e n t r u B F i g u r 2. A t t r a p p för s i t s p r o v n i n g e n l i g t P 102 A t t r a p p e n p l a c e r a s med t r y c k c e n t r u m 175 mm från ryggstödet. Avståndet från s i t s e n s framkant t i l l a t t r a p p -ens t r y c k c e n t r u m får dock högst v a r a 350 mm.

Den r e a k t i o n s k r a f t som denna metod åstadkommer på s i t s e n är 950 N. Den t i d i g a r e svenska metoden åstad-kom ca 1100 N.

I nedanstående a v s n i t t v i s a s r e s u l t a t e n av jämförande p r o v n i n g a r av e t t a n t a l s i t s a r med de båda metoderna. När det nya n o r d i s k a förslaget - P 102 - framlades, infördes för s i t s p r o v n i n g den metod som anges i ISO-förslaget, dock med den s k i l l n a d e n a t t a n t a l e t c y k l e r b l i r detsamma som i den äldre metoden.

1.1 Jämförande p r o v n i n g a r

Under sommaren 1985 utfördes jämförande p r o v n i n g a r med den nya metoden, b e s k r i v e n i INSTA P 102 samt med den äldre metoden SS 83 95 08.

Nedanstående t a b e l l r e d o v i s a r a n t a l e t c y k l e r innan skada inträffat i form av fjäderbrott.

Prov

n r metod motsv. SS 83 95 08 metod motsv. P 102 1 40.000 c y k l e r 90.000 c y k l e r 2 100.000 115.000 3 120.000 > 130.000 4 > 130.000 > 130.000 5 > 130.000 > 130.000 6 3 5.000 64.000 7 3 5.000 93.000 8 60.000 93.000 9 60.000 > 130.000

Fjäderbrott åstadskoms förr e l l e r senare med båda metoderna. De s i t s a r som h a r v a r i t försedda med böjda sick-sackfjädrar h a r den längsta livslängden. En r a k t inspänd fjäder utsätts t y d l i g e n lättare för fjäder-b r o t t .

Sättningen är genomgående lägre v i d provning e n l i g t metod P 102.

Förutom d e s s a 9 p a r p r o v n i n g a r h a r y t t e r l i g a r e 13 p r o v n i n g a r g j o r t s , i d e t t a f a l l v a r t r y c k p l a t t a n något mindre. Även d e s s a p r o v n i n g a r v i s a r k l a r t a t t metoden med s t a t i s k b e l a s t n i n g g e r mindre påfrest-n i påfrest-n g a r äpåfrest-n påfrest-när f r i t t f a l l apåfrest-nväpåfrest-nds.

2 Ryggstödsprovning

V i d r e m i s s b e h a n d l i n g av förslaget INSTA P 102 fram-hölls a t t även ryggstödsprovningen borde anpassas

e n l i g t ISO-metoden. S k i l l n a d e n m e l l a n metoderna är e n l i g t följande:

I metoden SS 83 95 08 provas ryggstödet med två växelvis arbetande r y g g p l a t t o r .

I metoden ISO/DIS 7173 görs provningen med en enda t r y c k p l a t t a med s t o r l e k e n 200 x 250 mm. Denna får påverka ryggstödet med en k r a f t som växlar m e l l a n O och 330 N. Provningen genomförs e n l i g t ISO, maximalt 200.000 gånger. I förslaget P 102 infördes i p r i n c i p ISO-metoden men a n t a l e t c y k l e r v a l d e s t i l l maximalt 60.000 gånger.

3 Stötprov mot s i t s

V i d a r e föreslogs i r e m i s s b e h a n d l i n g e n a t t s i t s e n s k u l l e provas med en stötprovning e n l i g t

ISO-förslaget. För närvarande görs i n t e någon sådan prov-n i prov-n g på vilsittmöbler.

ISO-förslaget går u t på följande;

en f a l l k r o p p med v i k t e n 25 kg e n l i g t f i g u r 3 får f a l l a f r i t t 10 ggr mot s i t s e n , fallhöjden kan väljas m e l l a n 140, 180, 240 e l l e r 300 mm.

r

F i g u r 3. F a l l k r o p p för bestämning av s i t s a r s hållfasthet

Metoden tillämpas redan v i d p r o v n i n g av s t o l s s i t s e n s hållfasthet mot stöt e n l i g t Möbelinstitutets d e k l a r a -t i o n s a n v i s n i n g Al:10, si-t-tmöbler (10 ggr från 140 mm för höga k r a v samt 10 ggr från 180 mm för e x t r a höga k r a v ) . S t o l a r för kontor p r o v a s e n d a s t med fallhöjden

180 mm (motsv. e x t r a höga k r a v ) .

4 P r o v n i n g av armstöd

Armstöd p r o v a s för närvarande e n l i g t SS 83 95 08 med en k r a f t av 250 N r i k t a d 45 g r a d e r mot armstöden. P r o v n i n g e n s k e r upp t i l l 60.000 gånger.

ISO-förslaget innehåller i n t e något motsvarande prov-ningsmoment, varför v i h a r föreslagit a t t den svenska metoden h e l t behålls. Den h a r också v i s a t s i g fungera tillfredsställande.

n

Wov^ii^c^^tnetod&r- krav^peoif-ikafio^ ock

d(jCirreyi(r)

Xra / St/a ron tz^ncCli^^hoi-^no t jlöc^{?/?di^ U^arret'

Im/pr^j^c^-i^cL varo-^ stalL t^ol-as for a/t •6osU'(^^

n

Pro iriiiii^snieh^ i

N5/\J~ SZ/' doz

[?aserod pa 8S 5~syz pari- /

Holland.

^/ihnä/f^/^e^tlAsie^y SL O rZJ

/

I o dan dt a^Qrref- ocl,

Ud^^^Cai K^ftz^rck and shncfards

f^re-k/r^/turt) Order 1^60

m^tc/n tde/idsk: med 7he^ Bnlfsk^

^'rc ^afedtj [llpho/shred Pur/ii-fun^

14

4 //

r "T #/ y

6irni/cu(^S({tsc\r;

i/ästfijfhland--Hobrji^r hiogr(^f-er' ÖCÅ tea-f-rar:

He/hd: est. 4l35

t

sto

''OndCd€](^ under ^/ass^mj

A

3 I rf

so A % in

T\L IckedidLt -to Hit JfajQrdi'us prodi^oh ^ct

({riA i/: brinn tid > ^ 5- ^

'>d.^/i [lu^!/\uoiroir^

/ i

^or fie

16

'ohirtskstc^mm&b&r.

/

Union J^femahonatc des Chem/ns cf^F-cr

U1C~ tl&tfcbLoH ^04. Z Ai^an^jM

Ruckenlehne

P a p i e r k i s s e n lOOg

(ca. 3S0' 270 mm)

S i t z k i s s e n

R u c k e n l e h n e

250 - 350

B r e i t

s c h l i t z d u s e

-tO'5

/

ro

S i t z k i s s e n

250-350

B r e i t

-schlitzduse

»5

^ \ 6 5 «

Crallcr nioL/er hs-hde^r

sängar, pianopallar, s i t t m o b l e r med ostoppad s i t s

(förut-s a t t a t t ev (förut-stoppning på rygg och arm(förut-stöd e j kommer i

kontakt med s i t s e n ) , möbler utan rygg- e l l e r armstöd och

som har l i t e n s i t t y t a ( e n l s p e c i f i c e r a d s t o r l e k ) ,

träd-gårdsmöbler, begagnade möbler, möbler för export från

England, möbler med kundtyg (definieras) samt möbler

19

fi^j'k/n tu rar

C-1

OJodancOi c/^arret ocl

\\\\\\

7 r ö n a

märket

' (baksidan)

OjloclGncU (A'l^jOrreytt

Röda

märkena

CAUTION

C«r9itfl« u»« of

, CAUTION \ ;

(baksidan)

nu ni: oj- EccKjnu'os

Ooe/PSA, Fl^^^ ^^TA^DArvT Sp5ClF(C/rTioN A/O

r u g g a t "b o m u l 1 s t y 2 v i k t 17 g

Träribbsxapel "5"

21

_

390

P O S I T I O N O F . M A T C H O R _ C I G A R E T T E

P O S I T I O N O F G A S J E T S

'Å 0)

kar CKcepirEToAr dm f n j ^

dl/ mo f)MMrtnjic/e^ so^

'/IM

icom^ ino.fi on CA. rnco'i shnidan/poU^e^lix,

/ / T T —

i/lT

Cover F a b r i c

Polvuret>var.e

Ci£arecic Uacer S h e e t i n g M a t e r i a l

i

•-Bif- sf-mäarc/l; me^ tUssCfi J] on

i/'o-A

cfs Som

FIG'JR£ II

i kom (pfnji/i ^an ynec( ^lass ^" '^9 ^^^^ ^

USA h ) «

l/\/m Co^ ran MBrffDi)

SHEETING MATERIAL

WELT CORD IN FABRIC

WEL-Treated Cocran Baciiog on. Vertical Support Panel

v.

/

Prvv^i^j ai/ "iackyi/'^Smafer/'cU

Slcer eft I(c^ t iLF^/rC:i

m a

UJA

Sfo^e oj- Californid

B k re a CL H ^mz ^ryi/ishin^s

£mt or s fail da Å

HCÅM-IC^

SiUi&/-//t Um/^e^

/IT-färdiga nhj>^?^cU moé^&^. sicaU fnk. onh^da^

Unäatif-a^ lin nr d^^n/emd2. for lyn^c/c^yiia^/ia,

woé-NOTICE THa AimcXE DOCS

•éOT fclErr CALFOfl

MU »UREAU OF HOME RJRNtSHMGS F L A M M A B I L I T Y H E Q U I R E M E N T S TECHKJCAL

lUL-LTHN 117.

SHOULD ft£

WITH

c) Derma

e t i k e t t ska

finnas på

v a r j e möbel

som är

undan-tagen från

de o b l i g a

-t o r i s k a kraven

23

NOTICE

THlSARTlCLf AAETSALL

RAMMABIUTY REQUlRfMBsfTS

O f CAUFORNIA BUR£AU OF HOM£

RJRNISHINGS BULLETINS

116 A N D 117.

CARE S H O U L D BE EXERCISE) NEAR OPBM FLAME O R WITH

BURNING O G A R E T E S .

Denna e t i k e t t

ska finnas på v a r j e

möbel som u p p f y l l e r

kraven e n l både

B u l l e t i n e r n a n r 117

och 116.

NOTICE

Denna e t i k e t t ska

finnas på v a r j e möbel

som endast u p p f y l l e r

de o b l i g a t o r i s k a

brandsäkerhetskraven

e n l i g t Technical

B u l l e t i n nr 117

, 30

UJÅ i?)

I

fy^ranfanci//.

•prol/at&HM^I

i-mäfshrfiefet ha/

fOrSrvrcf /K^^ ^ l5Cm.

TnafstorÅet:

i/ik^forlust

mahtorfieier ocli

krai/ ic rn^foc' AI

5 A ocii

12 A

31

SfOfopi^ih/q^niater/a /- nahrfibrer - kU'on BI

i^Uttsfork&fer

ffcl kr a i/

eiA/kqi AI

^jaoier ock duri - feth'on. 3 £

ftäf/ placerar i

Sirårantond/i(^'t fjj^

32

tråd

Hatsf-orheter

brfnnhä/izj- mm

hn'nnh'ä om IrdcfeK

&j'branns Gi/

brmnh'c///2f loim

_>los

33

m

_{6ö 4o o}

'ibrerhaLt, /o

kr a

c

BI

c

BI

c

O

3't.

fetHoft DI

WeA iriec/ ir{^M djorrett

'poUjesta/knmt

35

Upholstery Fabric

Staple Faerie to Wood Frajie j She*t Covering ^ ^ ^ ^ Cigarette r o a m 'U?holster7 Fabric •Teat Fraae

H^f'shrke{:

36

i s

^^da hj^^/c/orno-^ provas

37

ccnnLCdi

huy^e^'n flé

39

KVALITETSTEKNIK

Föredrag av N i l s Svensson, TräteknikCent rum

Inledning

Svensk i n d u s t r i har på e t t h e l t annat sätt an t i d i g a r e ställt k v a l i -tetsfrågorna i focus. Man har näjnligen i n s e t t a t t både hög k v a l i t e t och stora marknadsandelar kännetecknar de r i k t i g t framgångsrika före-tagen. Man har dessutom nu b l i v i t medveten om a t t en bättre k v a l i t e t nödvändigtvis i n t e behöver b l i dyrare för producenten om rätt tänkande bara kommer i n t i d i g t i produktionskedjan. A l l t f l e r företag börjar nu inse a t t det gäller a t t lära s i g a t t göra rätt redan från början.

Dessa påstående gäller generellt för i n d u s t r i n i Sverige - stora skillnader f i n n s g i v e t v i s mellan o l i k a branscher. Den ledande bransc-hen är som v a n l i g t verkstadsindustrin, där bland annat I n s t i t u t e t för verkstadsteknisk forskning sedan mitten av 70-talet sysslat med kva-litetsproblematiken .

Som de f l e s t a känner t i l l är det USA och framförallt Japan som använ-der s i g av tekniken a t t k v a l i t e t s s t y r a s i n produktion. Vad japansk k v a l i t e t står för är välbekant för de f l e s t a som sysslar med indust-rifrågor.

Var befinner s i g träindustrin i Sverige för närvarande ?

Några företag i branschen har g j o r t försök a t t angripa k v a l i t e t s p r o -blemen på något sätt. Något företag som h e l t lyckats genomföra en kva-l i t e t s s a t s n i n g med a kva-l kva-l a ingående steg har v a r i t svårt a t t h i t t a . Det står h e l t k l a r t a t t det finns mycket a t t göra inom detta område. Det v i k t i g a s t e b l i r a t t finna de rätta metoderna och det rätta tillväga-gångssättet så a t t en k v a l i t e t s s a t s n i n g b l i r så framgångsrik som möj-l i g t .

40

De grundläggande principerna för k v a l i t e s s t y m i n g är l i k a för a l l a branscher. Anpassningar måste e m e l l e r t i d göras så a t t det passar träindustrins sätt a t t arbeta. Detta för a t t införandetiden s k a l l b l i så k o r t som möjligt.

Vad är då k v a l i t e t ?

Ordet k v a l i t e t uppfattas o l i k a av o l i k a personer. Man bör därför göra k l a r t för s i g vad som menas med k v a l i t e t för a t t förstå innebörden med a t t styra s i n k v a l i t e t .

Ett sätt a t t d e f i n i e r a k v a l i t e t kan vara:

- den grad av v i l k e n produkten u p p f y l l e r kundens förväntningar - lämplighet för användning

- överensstämmelse med s p e c i f i ' ation

Att arbeta med k v a l i t e t e r L* a t t ställa kunden i centrum. Det är med andra ord kunden, marknaden, som avgör k v a l i t e t e n . I vissa f a l l kanske företaget eftersträvar en överlägsen k v a l i t e t för a t t skaffa s i g mark-nadsfördelar. Denna högt ställda ambition b l i r o f t a dyr. E t t annat sätt a t t t a l a om rätt k v a l i t e t . Kunden s k a l l alltså få j u s t den k v a l i -t e -t som har be-talar för - e j mer, e j mindre.

K v a l i t e t och ekonomi

Många t r o r a t t k v a l i t e t kostar pengar. A t t införa e t t kvalitetssystem på e t t företag kostar en d e l , men om man tänker e f t e r l i t e t så ser man a t t det som är r i k t i g t d y r t - det är avsaknaden av k v a l i t e t . Det är i n t e ovanligt med kvalitetskostnader i nivå 5 - 15 % av företagets omsättning. Vissa företag kan även ha ännu högre kvalitetskostnader. En dansk undersökning genomförd på e t t a n t a l trämöbelföretag i Danmark v i s a r en kvalitetskostnadsnivå på ca 12 % av företagets omsättning. Se t a b e l l .

k]

En förändring från t i l l v e r k n i n g i långa s e r i e r t i l l kundorderstyrd produktion ökar riskerna för förhöjda kvalitetskostnader.

Kvalitetskostnadsundersökning i dansk trämöbelindustri

Fö öretag Årsoms Förebygg K o n t r o l l ; Interna &

nr m i l j k r omk omk m i l j k r m i l j k r 3,000 3,200 4,000 8,000 16,400 18,000 25,000 9 103 13 160 47 376 775 87 87 202 178 1,122 307 362 externa f e l k o s t n m i l j k r 91 120 108 337 2,228 681 2,155 Totala k v a l i t e t s kostnader m i l j k r % 187 310 323 675 3,397 1,364 3,292 6,2 9,7 8,1 8,4 20,7 7,6 13,2

Det är stora resurser i e t t företag som på detta sätt e j kommer t i l l användning. De kostnader man brukar t a l a om när det gäller k v a l i t e t s kostnader är förebyggande kostnader, kontrollkostnader, interna f e l -kostnader, externa felkostnader. De största kvalitetskostnadema i e t t företag är som regel i n t e r n a - och externa felkostnader. De största delkostnadema är o f t a s t kassationskostnader, ombearbetningskostnåder, kostnader för kompletterande t i l l v e r k n i n g .

kl

Man t a l a r ibland om konsekvenser av dessa kostnader som "fabriken i fabriken", "den dolda fabriken". Med det menas den Överkapacitet som företaget har fått investera i för a t t kunna kompensera s i g för denna förlorade produktion. Genom reducering av dessa dolda kostnader sker motsvarande ökning i företagets kapacitet.

Vad är k v a l i t e t s s t y r n i n g

För a t t komma t i l l rätta med företagets kvalitetsproblem måste k v a l i -tetsarbetet styras.

K v a l i t e t s s t y r n i n g omfattar f3rra huvudmoment: - planering

- utförande - k o n t r o l l - åtgärd

A l l a kvalitétspåverkande a k t i v i t e t e r på e t t företag måste planeras för att det r e s u l t a t som önskas s k a l l kunna u p p f y l l a s . A t t planera för k v a l i t e t är a t t sätta e t t mål för den k v a l i t e t som man önskar uppnå. Skall detta mål kunna uppnås måste den rätta kunskapen och de rätta hjälpmedlen finnas t i l l hands.

K o n t r o l l och rapportering må.::."^ följas av åtgärd. Under lång t i d har kvalitetsverksamheten v a r i t i n r i k t a d på k o n t r o l l av tillverkningsför-loppet och på färdig produkt.

Under senare t i d har en förändring inträffat som innebär a t t företags-ledningen har b l i v i t medveten om k v a l i t e t e n som e t t konkurrensmedel. Det har i n n e b u r i t a t t k v a l i t e t s a r b e t e t och kvalitetsengagemanget har f l y t t a t s upp från verkstadsgolvet t i l l styrelserummet.

Ledningens r o l l

Företagsledningen har stor betydelse för hur man lyckas med k v a l i -tetsstyrningen och måste engagera s i g i dessa frågor. Företagsled-ningens v i k t i g a s t e u p p g i f t är här liksom i andra ledningsfrågor a t t

fastställa mål och s t r a t e g i samt fastställa planer och regler för samordning och s t y r n i n g . L .n i s k a l l dessutom se t i l l a t t de fastställda målen b l i r uppfyllda. Fn annan v i k t i g uppgift är dessutom a t t fastställa företagets k v a l i t e t spolicy.

Kvalitetsstyrningen påverkar de f l e s t a avsnitten i e t t företag. Den omfattar också a k t i v i t e t e r som går utanför företaget i n i leverantörs-företag och t i l l användare. Det innebär a t t k v a l i t e t s s t y r n i n g angår förutom företagsledning även marknadsfunktion, utveckling och konstruktion, beredning, t i l l v e r ^ ning, inköp, försäljning, service och underhåll, administration, ekonomi med l i e r a .

Ska man ha framgång i s i t t arbete med a t t k v a l i t e t s s t y r a s i t t företag,

måste den interna verksamheten fungera väl. V i k t i g a delar är här beslutsprocessen i företaget, i n t e r n information och kommunikation, allmän u t b i l d n i n g av personal i k v a l i t e t s s t y r n i n g , känslan av ansvar och motivation hos personal.

K v a l i t e t s s t y r n i n g i produktframt^-.^'i!ipgeii

Förutsättningen för a t t lyckas med en k v a l i t e t s s a t s n i n g är a t t före-taget har e t t o r d e n t l i g t grepp över s i n produktframtagning.

Produktframtagning i e t t företag, som t i l l v e r k a r egna produkter, kan vanligen uppdelas i e t t a n t a l faser, nämligen utvecklings-, konstruk-t i o n s - , lanserings-, inköps-, konstruk-t i l l v e r k n i n g s - , och användarfaser.

Ett företag, som på e t t tillfredsställande sätt k l a r a r a t t l o t s a s i n produktion genom dessa o l i k a faser, har goda förutsättningar a t t dras-t i s k dras-t sänka sina kvalidras-tedras-tskosdras-tnader och samdras-tidigdras-t skapa möjlighedras-ter för a t t t a nya och större marknadsandelar.

Det f i n n s a l l t i d en tröghet i en förändringsprocess som exempelvis en k v a l i t e t s s a t s n i n g innebär. En v i k t i g t r o l l har därför information och u t b i l d n i n g i kvalitetsfrågor. De företag som g j o r t en målmedveten

satsning på k v a l i t e t kan v i s a påtagliga r e s u l t a t i form av nöjdare kunder och väsentligt minskade kvalitetskostnader.

Synpunkter på k v a l i t e t s s t y r n i n g inom stoppmöbelbranschen

Det f i n n s en t y d l i g trend inom stoppmöbelbranschen mot a l l t hårdare konkurrens v i l k e t r e s u l t e r a r i a l l t sämre lönsamhet.

Följden b l i r a t t företagen t a r t i l l a l l a medel för a t t minska sina kostnader både organisatoriskt och produktmässigt. Ingående produkter som är särskilt u t s a t t a för dessa besparingar är möbelstöppningen och möbeltyget.

Det f i n n s en u t v e c k l i n g mot a t t använda a l l t lägre kvalitéer i exem-pelvis sittdynomas polyeterstoppningar som är mycket oroande. Använd-ning av polyeter med densiteter ner mot 20 kg/m3 i dynorna när rekom-mendationerna är över 30 kg/m3 förekommer. V i l k a konsekvenser detta får för kunderna är ganska k l a r t . A t t märkbara försämringar kan ske både när det gäller s i t t k o m f o r t och utseende är uppenbart. R i m l i g t v i s borde företaget även notera en högre reklamationsfrekvens som ökar de externa kvalitetskostnaderna.

Ett annat område där försök görs a t t pressa branschens kostnader är val av möbeltyger. Man kan förstå a t t det lätt b l i r mönster, design, färg och p r i s som s t y r möbelvalet. Små förändringar i färg och struk-tur kan få e t t avgörande i n f l y t a n d e på produktens marknadsvärde.

^5

Det kan e j vara r i k t i g t a t t dessa i och för s i g v i k t i g a områden s k a l l vara avgörande v i d v a l e t av möbeltyg. Kunden v i l l g i v e t v i s ha en snygg och f u n k t i o n e l l möbel, kunden har också rätt a t t kräva e t t möbeltyg som står emot e t t r i m l i g t a n t a l år av normal användning.

A t t s t y r a k v a l i t e t e n i e t t företag det är a t t ställa kunden i centrum. Det måste innebära a t t kunden ska ha möjlighet a t t skaffa s i g en upp-f a t t n i n g om v i l k e n k v a l i t e t som den möbel han tänkt köpa innehåller. Ett r i m l i g t minimikrav från kundens, användarens sida borde vara a t t möbler som t i l l v e r k a s k l a r a r de baskrav som möbelfakta ställer. Givetv i s förutsätter detta a t t testmetoderna är releGivetvanta för den Givetv e r k l i g -het som möbeln b l i r u t s a t t för.

Man borde inom branschen a l l v a r l i g t överväga om det f i n n s metoder a t t använda s i g av för a t t b r y t a denna negativa trend.

Det tjänar ingens intesse varken kund e l l e r producent a t t tillåta a l l t lägre k v a l i t e t på sina produkter. Effekten av en sådan utveckling b l i r a l l t sämre lönsamhet för branschen.

Det f i n n s förmodligen andra områden där en i n s a t s s k u l l e kunna påverka k v a l i t e t e n och reducera kvalitetskostnadema.

Exempel på frågor a t t fundera över

* Påverkar v a r i a t i o n e r i polyeterstoppningens densitet produktens kva-l i t e t ?

" Förorsakar i så f a l l dessa v a r i a t i o n e r störningar i produktionen ? * Variationer i tygets k v a l i t e t , färg och mönster

förekommer mellan o l i k a leveranstillfälle

* Förosakar detta förhållande kännbara kostnader för förtaget ? Finns det bra metoder a t t minimera dessa f e l ?

Syftet med a t t k v a l i t e t s s t y r a är b l a förebygga a t t f e l uppstår. Desto t i d i g a r e d e t t a kan ske desto mindre b l i r företagets k v a l i t e t s k o s t n a -der. Dessutom b l i r k v a l i t e t e n bättre v i l k e t borde påverka både mark-nadsandelar och lönsamhet.

Sammanfat tning

Som framgått av den här genomgången berör en k v a l i t e t s i n s a t s hela företaget. Dessutom påverkas leverantör- och kundrelationerna. Det är nödvändigt a t t inse, a t t det i n t e f i n n s några genvägar a t t gå för a t t lösa s i t t företags kvalitetsproblem.

Man kan som regel med r e l a t i v t enkla metoder lösa s i t t företags akuta kvalitetsproblem, dvs de f e l som automatiskt leder t i l l en reklama-t i o n . De kroniska f e l e n , de f e l som f i n n s inbyggda i organisareklama-tionen, f e l som är mer e l l e r mindre accepterade men samtidigt svåra a t t följa upp. Dessa f e l kräver en h e l t annan uppföljning om det ska finnas möj-l i g h e t a t t reducera dem. Det är framföramöj-lmöj-lt de kroniska f e möj-l e n man v i möj-l möj-l komma tillrätta med genom en systematiskt genomförd k v a l i t e t s s a t n i n g . Att införa e t t kvalitetssystem på e t t företag kräver e t t omfattande engagemang av samtliga anställda. En införandetid på 3 - 5 år kan anses h e l t normalt.

Denna insats är ändå väl motiverad om företaget:

- på e t t markant sätt kan minska sina kvalitetskostnader - förbättrar s i n k v a l i t e t

- ökar sina marknadsandelar

Då f i n n s det g o t t hopp om a t t företaget kan finnas kvar även på 90-ta-l e t . Kanske som e t t 90-ta-ledande företag inom träindustrin.

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troédssons forskningsfond

Trätekn i kCentru m

Box 5609,114 86 STOCKHOLM Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

Asenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING

Telefon: 036-12 60 41 Box 354, 931 24 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-881 40

Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-889 88