Personers upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR)

recept (FaR)

Nina Seller

Louice Westin

Specialistsjuksköterska, Distriktssköterska 2017

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Personers upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR)

Peoples experiences of physical activity on prescription (PaP)

Nina Seller

Louice Westin

Kurs: O7036H, Examensarbete inom distriktsvård 15hp

Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssjuksköterska 75hp Höstterminen 2016

Luleå  tekniska  universitet   Institutionen  för  hälsovetenskap   Avdelningen  för  omvårdnad       Nina Seller Louice Westin Abstrakt

I världen ökar ohälsa och sjukdom markant relaterat till dåliga levnadsvanor som exempelvis otillräcklig fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet definieras som alla former av planerad fysisk aktivitet som ger ökad energiomsättning och som påverkar hälsan positivt där målet är att öka prestationsförmågan. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR). Kunskap i dessa nämnda områden kan leda till minskade livsstilsrelaterade sjukdomar såsom fetma, övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar samt t.ex. minska viktökning och stillasittande. Det i sig påverkar folkhälsan och samhället positivt, även så kostnadsmässigt. Metoden hade en kvalitativ ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio personer som levde både i glesbygd i norr och i storstad i söder. Analysen som genomfördes med kvalitativ innehållsanalys resulterade i fem huvudkategorier: En känsla av bättre välbefinnande; Ökad motivation till förändring; En berg- och dalbana av känslor; Behov av att få uppföljande samtal; Leder till ett positivt resultat. Resultatet visade att personer började må bättre psykiskt och fysisk samtidigt som de blev piggare i kroppen och fick en mycket positivare inställning till livet. Det var viktigt att ha motivation till förändring för att lyckas med en livsstilsförändring. Det var en känslomässig och laddad process och uppföljande samtal var mycket viktigt. FaR beskrevs som en positiv upplevelse för deltagarna och gav goda resultat på kort tid. Konklusion Resultatet visar att FaR är ett bra verktygför att uppnå bättre hälsa psykiskt och fysiskt samt i flera andra aspekter. Sjukvårdpersonal har en viktig uppgift när det gäller stöd, motivation och uppföljning. Det kan vara känslomässigt och laddat när grunden till att ta hjälp av FaR ofta kan vara påfrestande mentalt. Det upplevdes som negativt att ej ha tillgång till uppföljning.

Nyckelord: Fysisk aktivitet på recept, FaR, livsstilsförändring, upplevelser, personer, motivation, uppföljning, primärvård, kvalitativ studie, innehållsanalys

Keywords: Physical activity on prescription, PaP, lifestyle change, experiences, peoples, motivation, follow up, primary care, qualitative study, content analysis

Rational

4

Syfte

5

Metod

5

Design

5

Deltagare och Procedur . . . . . . 5

Datainsamling

6

Dataanalys

7

Etiska överväganden

8

Resultat

9

En känsla av bättre välbefinnande . . . 9

Ökad motivation till förändring

10

En berg- och dalbana av känslor . . . .10

Behov av att få uppföljande samtal

11

Leder till ett positivt resultat . . . 12

Diskussion

13

Resultatdiskussion

13

Metoddiskussion

17

Konklusion . . . .19

Referenser

20

Bilagor

fetma, övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar (Solenhill, 2015). I dessa folkhälsoproblem ingår även otillräcklig fysisk aktivitet (Kallings et al., 2009). Enligt WHO:s definition av hälsa handlar det inte bara om frånvaron av sjukdom och funktionsnedsättning utan även om det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet hos en individ. Vidare nämns att en god hälsa ska ses som en resurs för samhället och dess individer och inte som ett mål i sig. Folkhälsa är ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa som tar hänsyn till både nivå och fördelning av hälsan. En god folkhälsa innebär alltså att hälsan är så jämlikt fördelad som möjligt och så god som möjligt bland olika grupper i samhället. Ett centralt begrepp inom folkhälsa är hälsofrämjande, dvs ett preventivt arbete där man vill öka frisk/skyddsfaktorer för hälsa genom att stärka människors psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Detta genom förebyggande arbete med inriktning på att minska riskfaktorer genom att t.ex. stödja patienter till hälsosamma val, vaccination och förebyggande åtgärder på individ-, grupp- och

samhällsnivå (Sveriges Kommuner & Landsting [SKL], 2016).

I Sverige ökar inaktiviteten bland befolkningen. Endast 150 minuter aktivitet med måttlig intensitet i veckan minskar ohälsa, främjar hälsa samt förebygger kroniska sjukdomar och förtida död. Ungefär hälften av alla vuxna når inte denna fysiska aktivitetsnivå och tillhör högriskgruppen vad gäller ohälsa och sjukdom (Kallings, 2012). Följde alla rådet om 30 minuter motion dagligen skulle Sveriges befolkning få en betydligt bättre hälsa och de höga kostnaderna för sjukvård skulle minska drastiskt (Wester, Wahlgren & Wedman, 2008, s. 64). Det ligger därför ett stort ansvar hos sjukvården och speciellt på distriktssköterskor att arbeta med förändring av dåliga levnadsvanor. Det är därför viktigt att distriktssköterskor får utbildning och tid avsatt för att arbeta med levnadsvanor (Eriksson & Engström, 2014).

Fysisk aktivitet definieras som alla former av planerad fysisk aktivitet som ger ökad

energiomsättning och som påverkar hälsan positivt, där målet är att öka prestationsförmågan. Det kan vara promenader, hushållssysslor, friluftsliv, träning eller fysisk belastning i arbetet (Leijon, 2008, s. 48). Vid lågintensiv fysisk aktivitet rekommenderas en daglig dos, den kan delas upp i mindre delar där huvudsaken är att den totala aktiviteten blir som rekommenderat minst 30 minuter. Intensiteten av träningen påverkar hur stor effekt vi får, dock ses främjande effekter på hälsan redan vid lägre intensitet. Fler faktorer som påverkar effekten av träning är

om den är konstant eller varierad, vilken muskelmassa och arvsmassa man har men även ålder och kost (Henriksson & Sundberg, 2008, s. 12-13).

Många kan känna sig långt borta från allt vad fysisk aktivitet innebär och de saknar kunskap om ämnet, vilket gör att de inte rör på sig eller går på någon aktivitet. Det är viktigt att som distriktssköterska möta upp denna okunskap samt förklara vad fysisk aktivitet innebär (Gasparini, Knobé & Didierjan, 2014). Fitzgerald, Kirby, Murphy och Geaney (2016) menar att det har en stor betydelse hur arbetsplatsen ser ut och hur aktiva ens arbetskollegor är. Det är därför viktigt att sjuksköterskor inom företagshälsovården ser över hur arbetsplatser ser ut och hur man kan få personerna mer motiverade till rörelse och hälsa.

Det finns många fördelar med att röra på sig, måttlig dos av motion och fysisk aktivitet har starkast effekt på hälsan och styrketräning ger mer eller mindre samma effekt. Samband ses även med det psykiska välmåendet som blir bättre (Lindwall, 2010). Med fysisk aktivitet finns det möjlighet att undvika kroniska sjukdomar så som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes (Solenhill, 2015). Det syns även tydliga skillnader på mängden kroppsfett (Kallings et al., 2009). Det finns mycket kunskap om att fysisk aktivitet främjar hälsa och ökar livslängden, oftast ligger inte svårigheterna i att finna ny forskning på detta område utan det gäller för sjukvården att hitta nya sätt att uppmuntra patienterna till fysisk aktivitet (Solenhill, 2015).

Vid stöd till patienter som ska genomföra livsstilsförändringar ska evidensbaserade metoder användas och det är viktigt att komplettera med muntliga råd och skriftliga ordinationer. Med evidensbaserade metoder menas att yrkesverksamma, exempelvis distriktssköterskor, väger samman personlig kompetens med bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. Detta har i arbetet med patientens situation, erfarenheter och önskemål en viktig roll vid beslut om insatser. Det krävs en empatisk förmåga och en skicklighet att identifiera patientens problematik samt en kritiskt värdering av information inför beslutsfattandet som ska ske i samråd med patienten (Socialstyrelsen [SOS], 2017). Fysisk aktivitet på recept (FaR) innebär individanpassad ordination där ökning eller ändring av den fysiska aktiviteten sker för att förebygga/behandla sjukdom. Samtidigt innebär det att patienten får rådgivning i form av samtal, skriftlig ordination och uppföljning (Kallings, 2012). Fysisk aktivitet på recept skrivs ut som en behandling eller en del av en behandling, orsakerna kan vara mycket olika men framförallt för att minska risken för eller förbättra flertalet olika sjukdomar, exempelvis högt blodtryck, stroke, kärlkramp, hjärtinfarkt, diabetes, benskörhet, benbrott, ont i ryggen,

depression, demens och vissa cancersjukdomar. Det kan även bidra till glädje, bättre sömn, bättre stresstålighet och att hålla sin vikt (Vårdguiden, 2017).

Hälso- och sjukvården är en viktig sektor i arbetet för bättre hälsa och minskad sjukdom bland befolkningen. Genombrottet av FaR kom i Sverige år 2001 där regeringen utformade ett projekt som hade namnet ‘Sätt Sverige i rörelse’, i samband med det infördes metoden (Leijon, 2010). Fysisk aktivitet på recept har i Sverige blivit en etablerad metod att använda sig av vid arbete med livsstilsförändringar och det har även i studier visat sig vara

kostnadseffektivt för samhället och deltagarna (Romé, 2014). I svensk vårdverksamhet har FaR visat sig öka graden av fysisk aktivitet hos patienter i primärvården vid sex samt tolv månaders uppföljning (Raustorp & Sundberg, 2014). Liknande arbetssätt finns i olika länder i världen. I Tyskland anses FaR vara ett viktigt arbetssätt för att öka den fysiska aktiviteten hos befolkning (Gasparini et al., 2014). På Irland påtalas vikten av att komma ut till arbetsplatser och jobba hälsofrämjande med hjälp av FaR utskrivet från företagshälsovården (Fitzgerald et al., 2016). Främjande insatser gällande fysisk aktivitet bör riktas mot de personer med lägsta nivån av fysisk aktivitet när de ses ha större potential att påverkas än hos personer som redan är fysiskt aktiva (Leijon, 2010). Genom att skriva ut FaR kan man hjälpa många människor att börja röra på sig mer (Kallings et al., 2009).

Att göra en livsstilsförändring är krävande och det går åt mycket tid för att lyckas. Det kan vara svårt att hitta sin väg till ett hälsosammare liv och det finns många fallgropar längs vägen (Brobeck, Odencrants, Bergh & Hildingh, 2014). Människan fastnar ofta i samma mönster och det är därför svårt att bryta dessa. Det är viktigt att man vid en livsstilsförändring försöker hjälpa patienten att ändra på dessa mönster (Dalle Grave, Calugi & El Ghoch, 2013).

Arbete med livsstilsfrågor är tidskrävande, det är därför viktigt att hälso- och

sjukvårdspersonal får tid att arbeta med detta. Det är viktigt att ge vårdpersonalen tid till att diskutera de livsstilsförändringar som patienten vill prata om, uppföljning och förebyggande arbete (Eriksson & Engström, 2014). I första skedet måste patientens motivation och tidigare erfarenheter till en livsstilsförändring klargöras med förståelse och respekt för deras situation. Kost och motionsråd kan leda till en livsstilsförändring och är viktigt att prata om. Nyckeln till en livsstilsförändring ses vara självkontroll och fysisk aktivitet (Dalle Grave et al., 2013).

Under en livsstilsförändring är det viktigt att patienten känner ett förtroende för den

vårdpersonal som ska hjälpa dem, detta genom att bygga upp ett band av förtroende och tillit. Vid det första mötet måste patienten få berätta sin historia utan att vårdpersonal är dömande. Möts patienten dömande eller upplever att det ställs för stora krav så är det svårt att lyckas med livsstilsförändringen. Det kan istället leda till en känsla av misslyckande där patienten ger upp (Brobeck et al., 2014). Det är viktigt att vårdpersonal känner till de fallgropar som patienten kan ställas inför under en livsstilsförändring för att kunna ge stöd genom hela processen (Eriksson & Engström, 2014).

Rational

Ohälsa och sjukdom ökar markant i världen relaterat till dåliga levnadsvanor. Det blir därmed ännu viktigare med kunskap hos sjukvårdpersonal gällande förebyggande av ohälsa och sjukdom relaterat till just levnadsvanor. Kunskap i dessa ovan nämnda områden kan leda till minskade livsstilsrelaterade sjukdomar såsom fetma, övervikt, diabetes och

hjärt-kärlsjukdomar samt t.ex. minska viktökning och stillasittande. Det i sig påverkar folkhälsan och samhället positivt, även så kostnadsmässigt. I det kliniska arbetet och för

omvårdnadsvetenskapen är kunskap gällande FaR och dess effekter av stor betydelse för att kunna bemöta dessa patienter, hjälpa dem i arbetet med livsstilsförändring och deras

målsättning. Denna studie kan ge sjukvårdspersonal mer kunskap gällande personers

upplevelser kring FaR och vad som är viktigt att tänka på vid förskrivning för att bidra till en lyckad livsstilsförändring. Detta för att förbättra mötet med personer som har FaR samt öka förutsättningarna för att de skall följa ordinationen och lyckas med den. Det finns mycket kunskap gällande att fysisk aktivitet främjar hälsa och ökar livslängden, inom hälso- och sjukvården gäller det att hitta sätt att uppmuntra patienterna till fysisk aktivitet.

Syfte

Syftet var att beskriva personers upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR).

Metod

Design

Studien har en kvalitativ ansats där fokus har legat på att få en fördjupad förståelse för

personers upplevelser av FaR. För att beskriva detta är denna ansats väl lämpad för syftet med studien (Willman, Bahtesvani, Nilsson & Sandström, 2016, s. 52). Datainsamling utfördes via intervjuer och insamlat material har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats av Graneheim och Lundman (2004).

Deltagare och procedur

Urvalet av deltagare har utförts genom ett ändamålsenligt urval. Polit och Beck (2012) beskriver att ett ändamålsenligt urval är ett urval för att rekrytera deltagare som motsvarar studiens syfte (s. 517-518). Inklusionskriterier var att deltagarna skulle ha fått FaR utskrivet på en vårdcentral i Sverige av legitimerad vårdpersonal såsom en läkare, distriktssköterska eller fysioterapeut. De skulle ha haft FaR i minst tre månader samt vara 18år eller äldre. Tio intervjuer genomfördes vilket även var målet. Deltagarna i studien var sju kvinnor och tre män. Åldrarna hos deltagarna var mellan 22 och 77år. Samtliga deltagare hade haft fysisk aktivitet på recept utskrivet längre än ett år. Tre av deltagarna hade haft det i över fyra år. Deltagarna ingick både i individ- och grupprogram. De olika orsakerna till förskrivningen av FaR var: artros; arbetsskada med förslitning i ryggen; högt blodtryck; benskörhet; smärta; balanssvårigheter; diskbrock; övervikt. Polit och Beck (2012) menar att det är innehållet av intervjuerna som avgör hur många intervjuer som behöver göras för att få ett innehållsrikt analysmaterial (s. 512).

Kontakt med två vårdcentraler togs där den ena ligger i glesbygd i norr och den andra ligger i storstad i söder. Kontakt med vårdcentralerna togs för att via dem få kontakt med patienter som hade FaR utskrivet. Kontakt togs först med verksamhetschefen (Bilaga 1) för att få ett godkännande att använda deras vårdcentral som en kontakt mellan deltagarna och författarna. När verksamhetschefen godkänt genomförandet av studien lämnade denne ut kontaktuppgifter på den person som hade huvudansvaret för livsstilsförändringar på vårdcentralen. På den ena vårdcentralen fick författarna kontaktuppgifter till den ansvarige för FaR-aktiviteterna, det vill

säga den vårdgivare som höll i den fysiska aktiviteten för dem som hade fått FaR utskrivet. På den andra vårdcentralen inhämtade författarna kontaktuppgifter via den fysioterapeut som arbetade mycket med FaR. När författarna fått kontaktuppgifterna till respektive vårdcentraler togs ett första samtal med dem för att inleda ett samarbete och där komma fram till hur

kontakt med deltagare skulle ske. För att komma i kontakt med deltagare på den ena vårdcentralen berättade den ansvarige för FaR-aktiviteterna kortfattat för personerna i gruppträningen om studiens genomförande och syfte. De fick sedan skriva upp sina kontaktuppgifter om de ville delta i studien och gavs även möjlighet att få hem ett

informationsbrev (Bilaga 2) och fundera över om de ville delta. På den andra vårdcentralen berättade fysioterapeuten för patienter om studiens genomförande och syfte, samt gav förfrågan till patienter om att delta i studien. De kunde då välja att uppge sina

kontaktuppgifter direkt eller fundera över medverkan hemma. Samtliga patienter på båda vårdcentralerna fick hem samma informationsbrev och fick på så sätt både muntlig och skriftlig information. Vårdpersonalen gav sedan kontaktuppgifterna till författarna på de personer som hade anmält intresse direkt. De som valde att höra av sig när de funderat tog själva kontakt med författarna via mail eller telefon. När författarna fått kontaktuppgifterna från/via deltagarna togs kontakt med dem personligen för att berätta ytterligare om studien, besvara eventuella frågor om studiens genomförande samt boka tid för intervjun.

Datainsamling

Tio intervjuer utfördes. Författarna utförde intervjuerna var och en för sig men med ett nära samarbete. Fem intervjuer genomfördes via telefon och de andra fem på en plats som deltagarna själva valt. Enligt Polit och Beck (2012) är det viktigt att deltagaren känner sig bekväm för att det ska bli en så bra intervju som möjligt. De menar att vissa människor blir mer frispråkiga om de kan dölja sig bakom telefonen, det är därför viktigt vid intervjuer att deltagaren själv får välja vilket sätt som passar dem. Det ställs dock ett stort ansvar på den som intervjuar då det är svårare att läsa av hur deltagaren tar emot frågorna per telefon och hur det påverkar dem (s. 125). En intervjuguide utformades och användes som stöd av författarna under alla intervjuer. Intervjuguiden (Bilaga 3) innehöll frågeställningar av semistrukturerad karaktär som svarar an på syftet. Enligt Polit och Beck (2012) skall innehållet i en intervjuguide spegla det som svarar an på syftet (s. 510). En intervju av

semistrukturerad karaktär innebär att en eller flera öppna frågor är förutbestämda (Danielson, 2012, s. 165). Enligt Polit och Beck (2012) medför en semistrukturerad intervju att deltagaren

får möjlighet att tala fritt om ämnet och får beskriva med sina egna ord (s. 283). Under intervjun ställdes följdfrågor för att få så utförliga svar som möjligt. Intervjuerna var mellan 30-60 minuter långa. Intervjuerna spelades in på digital ljudfil i mobiltelefoner och skrevs ut ordagrant. Vid varje intervju informerade författarna deltagaren om att det var frivilligt att vara med, studiens syfte, att intervjun spelades in samt att ljudfilerna raderas när uppsatsen är färdig.

Dataanalys

När syftet med studien var att beskriva personers upplevelser användes en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Graneheim och Lundman (2004). Detta för att analysera materialet så att författarna kunde skapa en förståelse för det material som har inhämtats. Den förförståelse som författarna har haft är från det inlästa materialet i det förberedande arbetet samt de egna arbetserfarenheterna av FaR. Dessa förförståelser togs i beaktning genom hela analysen (Graneheim och Lundman, 2004)

Att göra en innehållsanalys innebär att man delar upp materialet i enheter, kodar det och söker efter trender och mönster, vilket gör att författarna arbetar med det i helhet för att sedan dela upp det i mindre delar. Genom att använda sig utav en manifest ansats sker arbetet textnära för att undvika tolkningar (Graneheim & Lundman, 2004). Författarna lyssnade först på intervjuerna och skrev ner dem ordagrant. I enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) metod läste författarna igenom hela intervjumaterialet upprepade gånger för att få en helhet av arbetet. Efteråt skedde en uttagning av meningsbärande enheter. Att plocka ut

meningsbärande enheter innebär att information utifrån syftet tas ut i sin helhet och att inget av texten kommer att förändras under detta första steg (Graneheim & Lundman, 2004). Sammanlagt togs 204 meningsbärande enheter ut och därefter kondenserades dem. Enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär kondensering att korta ned texten utan att kärnan i innehållet försvinner. Författarna gjorde sedan ytterligare en kondensering och efter den gjordes en kategorisering på tre steg för att slutligen komma fram till fem slutliga kategorier. Författarna arbetade under hela kondenseringen och kategoriseringen väldigt textnära för att inte tolka texten.

Etiska överväganden

Innan rekrytering av deltagare kunde starta utfördes en etikansökan som godkändes av etiska gruppen vid Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet. Enligt

Vetenskapsrådet (2002) är det viktigt att ansvariga författare väger för- och nackdelar av det förväntade fyndet i studien, både kort- och långsiktigt. Innan intervjuerna genomfördes fick deltagarna information om att det var helt frivilligt att delta samt att deltagaren fick avbryta när som helst under intervjun. Deltagarna fick även ett informerat samtycke hemskickat till dem som beskrev deras rättigheter, detta efter att första kontakten hade skett, samt inhämtades påskrift för informerat samtycke (Bilaga 2).

Intervjumaterialet har bearbetats konfidentiellt, vilket enligt Polit och Beck (2012) innebär att data inte lämnats till någon obehörig (s. 65-69). I detta fall är det författarna och dess

handledare som tagit del av materialet. Det inspelade och utskrivna materialet förvarades säkert av författarna och förstördes när studien var klar och godkänd. Resultatet i uppsatsen har även presenterats anonymt.

Enligt Polit och Beck (2012) är det viktigt att nyttan och fördelarna av forskningsresultatet maximeras för deltagarna samt att skadeverkan minimeras (s. 284). Den färdiga studien planerades tillföra en förståelse för hur det är att göra en livsstilsförändring och att få FaR utskrivet, vilket bedöms av stor vikt för att kunna arbeta på ett bättre sätt med dessa frågor. Det är enligt författarna viktigt att vara medveten om att det kunde röra upp känslor efter en intervju som denna, författarna lyssnade på deltagarna och vara förberedda på eventuella känslor som kunde uppkomma. Polit och Beck (2012) menar att en intervjustudie kan göra deltagaren både upprörd, arg och ledsen, vilket är viktigt att bejaka som intervjuare (s. 189-191).

Under hela studien har författarna gjort etiska reflektioner. Både innan, under och efter intervjuerna. Något som har varit en central del under hela studien är försiktigheten kring deltagarnas anonymitet och att ingen information i studien ska kunna leda till någon av deltagarna, därav har resultatet i studien presenterats konfidentiellt, det vill säga anonymt. Författarna har reflekterat över att deltagarna skulle känt ett tvång att delta i studien, men risken anses vara låg när författarna var väldigt tydliga med att studien var frivillig samt att författarna vid upprepade tillfällen sagt att deltagarna kunde avbryta intervjun när som helst.

Resultat

Analysen  resulterade  i  fem  kategorier  vilka  presenteras  nedan  (Tabell  1)  och  illustreras   med  citat  från  intervjuerna  som  ingått  i  analysen.    

Tabell  1  Översikt  av  kategorier  (n=5)   Kategorier  

En känsla av bättre välbefinnande Ökad motivation till förändring En berg- och dalbana av känslor Behov av att få uppföljande samtal Leder till ett positivt resultat

En känsla av bättre välbefinnande

Personer som fått FaR utskrivet upplevde att smärta tidigare var en stor del av livet, de mådde dåligt fysiskt respektive psykiskt och beskrev svårigheter att röra på sig på grund av smärta i olika delar av kroppen. Stor glädje beskrevs gällande att de valde att ta hjälp av FaR eftersom deras välbefinnande förbättrades och de upplevde lycka och glädje igen. De menade att deras självförtroende ökade genom att de fick ett mer socialt liv, blev på bättre humör, piggare i kroppen, fick en mycket positivare inställning till livet och att upptäcka saker i omgivningen. När självförtroendet kom tillbaka kunde deltagare börja utföra aktiviteter som tidigare hade varit svåra. Med hjälp av FaR förändrades deras liv till det positiva och problem som tidigare funnits hade blivit mindre och i vissa fall helt försvunnit. Det upplevdes att det dagliga livet gick mycket enklare och bättre än vad det gjorde innan hjälp av FaR. Deltagare hade mer energi och ork att göra olika aktiviteter som de tidigare hade dragit sig från att göra, de upplevde genom detta tacksamhet samt kände att det varit en positiv erfarenhet när deras liv ’kommit tillbaka’.

Det är en sån skillnad, det är som dag och natt, från att ha konstant ont och knappt kunna göra nånting till att idag kunna leva ett normalt liv där jag till och med kan vara med och spela ishockey med mitt gamla lag i mina hemtrakter

Ökad motivation till förändring

Deltagare beskrev sig ha någon form av motivation till att genomföra en livsstilsförändring. Ens egna vilja till förändring, att vara redo och att ha motivation när en livsstilsförändring skall ske beskrevs som viktigt.Om motivation saknades upplevdes det svårare att fortsätta kämpa vid motgång. Rörelse i kombination med kosthållning beskrevs som viktigt för att fokus och motivation skulle infinna sig. Deltagare upplevde ett stöd i att ingå i en grupp där ledarna var uppmuntrande och gruppdeltagare stöttade varandra. De upplevde även att det var viktigt med motivation från sin familj. Vidare beskrevs det som motiverande och

betydelsefullt att hitta sina egna rutiner, det underlättade att genomföra aktiviteter som i sig främjade välbefinnandet i det dagliga livet.

Deltagare beskrev att en stor motivation var hjälp, feedback och stöd från vårdpersonal. Vid låg motivation upplevdes att vårdpersonal eller en instruktör kunde ge stöd och uppmuntran så att motivationen kom tillbaka, samt att få stöd i att rätt övningar användes. Motivation ökade när de kände att de fick hjälp av någon som gav dem specifikt utvalda övningar som passade dem personligen, vilket gjorde att deltagare kände sig sedda. Det uppfattades som mycket viktigt att vårdpersonal hade fokus på hela människan för att få en helhetsbild över hur den enskilda personen var och vilka behov den hade. Deltagare menade att fokus inte bara får ligga på exempelvis viktproblematiken, utan att det är lika viktigt att se människan bakom och deras personliga förutsättningar.

Att fokus inte bara är på problemet med vikten, utan fokus på hela människan. Det tycker jag, försök få en helhetsbild av människan

En berg- och dalbana av känslor

Fysisk aktivitet på recept beskrevs som en känslomässig, viktig och laddad process eftersom det handlade om så viktiga saker i livet som att stärka kroppen, bli frisk och gå ner i vikt. Detta för att t.ex. kunna röra sig, försörja sig och ta hand om sina barn. Deltagare upplevde att det gick upp och ned under hela processen och rörde upp många känslor efter vägen.

Känslorna som uppstod var blandade och de mådde ibland dåligt psykiskt samtidigt som andra oväntade känslor såsom tillfredsställelse framkom. Deltagare beskrev att de ena dagen kunde må väldigt bra och känna känslor så som glädje, lycka och att ´det här fixar jag´. Nästa dag upplevde deltagare istället negativa känslor så som ångest och att de var värdelösa och

inte kunde genomföra FaR. Deltagare beskrev att det kändes som en berg- och dalbana av känslor. Det var enligt deltagare lättare att ta sig för aktiviteten om vädret var bra eller om det hänt något bra på dagen eftersom det påverkade känslorna positivt.

Det är upp och ner för att om du skall göra en sån här grej som innebär fysisk aktivitet, så är det känsloladdat på så sätt så att för mej handlar det om att gå ner i vikt, stärka ryggen och kunna behålla jobbet. Så jag skulle vilja säga en bergochdalbana av känslor, verkligen upp och ner

Deltagare beskrev det som viktigt att ta en förändring i taget när det blev för övermäktigt att göra flera förändringar samtidigt och känslor så som ångest och panik kunde uppkomma. Det kunde enligt deltagare vara till god hjälp att börja med en förändring, detta gjorde att känslor som panik, ångest och att det var övermäktigt avtog. Deltagare hade psykologiska spärrar och hinder gällande vad de kunde klara av att göra, dessa hinder gav känslor som oro och ångest. När de kom över dessa upplevdes glädje och deltagare insåg att de faktiskt kunde, det var en stor seger enligt dem.

Det har inte alltid varit lätt och ibland har man mått dåligt psykiskt för att det rör upp känslor som man kanske inte tänker på ska komma fram. Mitt beteende har ju funnits i mig i hela livet

Behov av att få uppföljande samtal

Deltagare upplevde stor vikt av uppföljning och samtal gällande känslor, kost och träning. Det upplevdes som ett stöd och varje samtal startade en ny process. De beskrev att de uppföljande samtalen skapade motivation att följa receptet eftersom vårdpersonal hade koll på dem.

Det är jättebra med datum för uppföljning, vilket gjorde mig motiverad att träna. Jag visste att hon skulle kolla upp mig och jag berättade även för henne min aktuella vikt och att jag ville gå ner i vikt. Så hon hade lite koll på mej och jag lyckades ju gå ner i vikt även i början

I gruppsamtal där deltagare kunde ta del av varandras upplevelser gavs tillfälle att diskutera t.ex. kost och det upplevdes positivt. Stöd upplevdes i hela processen genom uppföljning och bokade besök. Vetskapen om dessa träffar gjorde att deltagare inte gav upp och att träningen inte hamnade på hyllan. Krav att prestera var en positiv upplevelse och ledde till att deltagare kämpade mer. Uppföljning måste ske efter personlig takt och önskemål eftersom att alla

individer är olika. Vikten av att vara redo att göra en livsstilsförändring beskrevs samt att sjukvårdspersonal frågade om orsaken till att personen ej var redo. Deltagare beskrev fortsatt upplevelsen av att de kände sig jagade om uppföljningarna blev för täta, vilket ledde till att det blev svårt att nå målet. Svårigheter att få komma på uppföljning beskrevs och de visste inte alltid om det skulle bli någon fler uppföljning. Behov fanns att få ställa frågor och få svar om vad som skulle ske när det gått en tid efter FaR, att inte få uppföljning ledde till en negativ upplevelse.

Sen inte för täta uppföljningar för jag skulle inte fixa det om jag kände mig jagad

Leder till ett positivt resultat

Fysisk aktivitet på recept beskrevs som en mycket positiv upplevelse för deltagare när de fick sina liv tillbaka, detta efter år och månader av sjukdom och smärta. Det som beskrevs

viktigast med FaR var glädje, att livet kom tillbaka och att kunna uppleva händelser i livet tillsammans med familj och vänner som tidigare var fysiskt och psykiskt omöjligt. Fysisk aktivitet på recept upplevdes även som positivt för deltagarna då det gav dem goda resultat på kort tid. Deltagares sjukdomstillstånd och hälsa påverkades positivt genom behandling med FaR och upplevelsen var att både den fysiska och psykiska hälsan blev bättre. Fysisk aktivitet på recept beskrivs som en hälsoaspekt när det var för hälsans skull som deltagare genomgick processen. Upplevelserna av FaR var goda, deltagare var positiva och fick mindre värk utan att smärtstillande värktabletter behövde tas. En frihetskänsla beskrevs i samband med att deltagare fick mer ork och att kroppen blev lättare, mindre stel och började fungera mer normalt igen.

Det är en hälsoaspekt, jag mår ju bättre om jag tränar, för jag måste, om jag inte tränar så skulle jag bara ligga och bli ännu sämre

Träning beskrevs som positivt när deltagare upplevde att det var bra för kroppen och hälsan. Vissa deltagare var innan FaR rädda för träning när de inte visste vad det skulle innebära för dem. Denna rädsla försvann när deltagare upplevde glädje i att träna, såg resultatet och hur det påverkade kroppen positivt. En annan viktig aspekt gällande den positiva upplevelsen av träning var den sociala delen i att åka och träna tillsammans med någon i familjen eller med en kompis. Deltagare beskrev det som roligt att kunna göra något tillsammans och att de gav möjlighet att pusha varandra i träningen.

Jag har bara upplevt positiva känslor och upplevelser. Du ska veta vad härligt det är att få gå iväg på något och träffa mina kompisar och prata lite samt få röra på sig. Efter ett pass mår man så bra och man känner sig så pigg

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet  med  denna  studie  var  att  beskriva  personers upplevelser av FaR. I resultatet   framkom  följande  fem  kategorier:  En känsla av bättre välbefinnande; Ökad motivation till förändring; En berg- och dalbana av känslor; Behov av att få uppföljande samtal; Leder till ett positivt resultat.

I resultatet framkommer det att deltagare tidigare i livet mådde dåligt både psykiskt och fysiskt. De kände därför en stor glädje att ha använt FaR när en bättre hälsa uppnåtts. Enligt Beaulac, Carlsson och Boyd (2011) ökar fysisk aktivitet känslan av en bättre hälsa både psykiskt och fysiskt. Deltagare i vår studie upplevde att självförtroendet blev bättre och att en känsla av glädje infann sig. Detta styrker Edmunds, Stephenson och Clow (2013) i sin studie, de skriver att fysisk aktivitet och livsstilsförändring kan göra att man känner en större glädje samt att självförtroendet ökar. Det framkommer även i vår studie att ökat självförtroende bidrar till att deltagare blir mer aktiva. FaR var en positiv upplevelse, vilket gjorde livet bättre och bidrog till ökat välbefinnande. Sorensen, Skogsgaard och Puggard (2006) visar liknande resultat i en studie där majoriteten av personer som tog emot FaR var positivt inställda. Enligt Snyder och Lopez (2007) kan välbefinnande delas in i tre kategorier: behov och mål, process och aktivitet samt genetik och personlighet. Teorin behov och mål beskriver att det är mycket som påverkar hälsan men för att nå välbefinnande krävs att de

grundläggande behoven är uppnådda. Om en person är tillfredsställd genom biologiska- och psykologiska mål och behov kan den uppleva lycka, vilket i sin tur leder till välbefinnande (s.

33-38). Därför är det viktigt att skapa en helhetsbild gällande personers förutsättningar och att rimliga mål sätts upp tillsammans med dem vid arbete med livsstilsförändringar.

Resultatet i denna studie visar att alla deltagare hade en motivation till att förändra sina liv som ansågs viktig för dem. Motivation kan gå upp och ner och det är svårare att fullfölja FaR när motivationen är låg. Detta stöds av Hansen, Landstad, Hellzén och Svebak (2011) som visar att motivation är viktigt för att kunna göra långvariga livsstilsförändringar när avsaknad av motivation gör att man lättare ger upp. De visar även att stöttning kan skapa motivation, därav en mycket viktig del i arbetet med livsstilsförändringar. Resultatet i vår studie visar att deltagare upplevde det värdefullt att få stöttning och feedback från personer runtomkring dem så som anhöriga, sjukvårdspersonal och tränare samt att stöttning och feedback kan leda till ökad motivation. Detta resultat stöds av Korkiakangas et al. (2011) som visar att stöd och feedback från anhöriga är en stor motivationshöjare och av betydelse under en

livsstilsförändring. Friberg (2012) menar att motivation handlar om beredskap, vilja och förmåga. Dessa tre saker visar sig i en medveten öppenhet där man pratar om att psykiska, fysiska och sociala faktorer som påverkar oss i vår motivation (s. 51). Enligt Jenner (2004) handlar de flesta motivationsteorier om att allt människan gör är på grund av strävan efter njutning och välbefinnande samtidigt som man vill undvika smärta (s. 39-42). Detta är något som passar in under arbetet med FaR och stärker det som framkommit i vårt resultat. Enligt Jenner (2004) går det att knyta an till underkategorin kroppsliga motivationsfaktorer som handlar om att kroppsliga symptom är en stor motivationshöjare för att förändra sin livsstil (s. 39-42). I resultatet i vår studie framkom hur viktiga tankar och förväntningar är för

motivationen. Jenner (2004) menar att det är en av de viktigaste omständigheterna inom de kognitiva motivationsteorierna som styr det mänskliga uppförandet (s. 39-42). Vårdpersonal kan med fördel använda sig av motiverande samtal som Rollnick, Miller och Butler (2009) beskriver kan användas när personer skall genomgå en livsstilsförändring. Motiverande samtal kan med fördel användas när det hjälper patienterna att skapa en plan där strävan är att sätta upp ett gemensamt mål (s. 25-30). Det är viktigt att vi inom vården har kunskap om motiverande samtal för att kunna bidra till att öka en persons motivationsnivå. Personen som gör livsstilsförändring kommer att behöva stöd och hjälp att hitta motivation, detta med den metod som passar denne bäst.  

Resultatet i denna studie visar att deltagare ville få egna övningar som var specifikt framtagna för dem. Oberg (2007) visar i en studie att personer som fick specifika träningsprogram fick

ett bättre resultat. I vårt resultat framkommer vikten av att ha fokus på hela människan och inte bara på det specifika problemet. Detta styrker Waryasx och Yelmokas Mc Dermott (2010) som menar att sjukvårdpersonalen måste utgå från personens utgångsläge där ett träningsprogram skapas utifrån personens fysiska förmågor. I vårt resultat framkommer att för att lyckas med FaR behövs en vilja och motivation för att klara av livsstilsförändringen. För att känna motivation kan stöd behövas och att bli sedd som den människa man är. Hayes (2007) beskriver detta i sin studie som något av det viktigaste under en livsstilsförändring. Hon betonar vikten att som vårdpersonal lyssna och finnas där för att patienten skall känna bekräftelse. Enligt Santamäki Fischer och Dahlqvist (2009) är det av vikt att se patienten och människan som en person, att endast se patienten avskärmar denne från sin helhet som människa som innefattar bland annat personens drömmar, önskningar och förhoppningar. Genom att involvera en patient som människa och person utvidgas möjligheten att som vårdpersonal uppfatta små nyanser av behov men även att se personen som helhet av själ och kropp (s. 119-120). Leske, Strodl och Hou (2012) beskriver att öppenhet från vårdpersonalen skapar tillit och gemenskap som i sin tur leder till resultat. Detta visar betydelsen av att vårdpersonal ser patienten och utgår från personens personliga resurser för att möta patienten i dess livsstilsförändring på ett bättre sätt. Hansen et al. (2011) menar även dem att det är av värde att lägga nivån på individens när det ger större möjlighet till en långvarig förändring.

I vårt resultat framkommer det att deltagare upplevde att det gått upp och ned under hela processen med FaR och att det rört upp många känslor. Vikten av att få träffa vårdpersonalen för att diskutera de känslor som uppkommit beskrevs. James (2009) styrker detta i sin studie som visar att personer som utövar FaR ibland mår bra respektive dåligt. Resultatet i vår studie visar att FaR är en känslomässig process där vårdpersonal kan vara stöttande och finnas där för samtal. Detta stöds även av James (2009) som menar att det är viktigt att samtala om processen och vad det innebär att göra en livsstilsförändring. Enligt författarna kan det vid en livsstilsförändring vara av värde att arbeta enligt teorin om empowerment. Anderson och Funell (2009) skriver om empowerment. Det handlar om att förstå vad man gör och varför vid en livsstilsförändring. Kontroll över det som styr hälsan påverkar hur personen själv kan genomföra en livsstilsförändring. Genom att arbeta med empowerment kan man hjälpa en person att ta kontroll över sina levnadsvanor genom samtal och stöttning. Detta är sådant som författarna i denna studie har visat vara av betydande vikt för att lyckas.

I vårt resultat beskrivs upplevelsen och vikten av stöd i uppföljningarna och de bokade besöken. Deltagare lade stor vikt vid uppföljning då samtalen gjorde att de blev motiverade och att resultat av FaR blev positivt. Vårt resultat visar även att det fanns svårigheter för vissa att få komma på uppföljning vilket beskrevs som en svaghet med FaR. Rhodes och Fiala (2009) menar att det är mycket viktigt med uppföljande samtal för att FaR ska bli en lyckad upplevelse och få ett positivt resultat. Även Kallings och Hellenius (2010) stödjer detta i deras studie där det framkom att uppföljande samtal är en viktig del för patienten.Vidare visar vårt resultat att det är viktigt att uppföljningarna sker efter deltagarens egna takt och önskemål. Waryasx et al. (2010) stödjer detta och visar att det är viktigt att man känner av och lyssnar på patienterna för att förstå deras mål med uppföljningen och hur ofta patienten önskar detta. I vårt resultat framkommer det att uppföljande samtal där vårdpersonalen ser, hör och stöttar personen är av stor vikt. Det uttrycks av deltagare att det är viktigt att personer som är i behov av hjälp får det stöd som behövs med uppföljande samtal där de kan ställa frågor samt ges möjlighet till stöd och motivation. Rollnick et al. (2009) beskriver motiverande samtal inom hälso- och sjukvård som en teori som strävar efter att aktivera personers motivation och använda deras egna resurser till förändring. Teorin kan med stor fördel användas under en livsstilsförändring och som grund under uppföljningssamtal (s. 25-30).    

I vårt resultat framkommer det att FaR är en positiv upplevelse för deltagare och ger ett positivt resultat. Det framkommer även att sjukdomstillstånden har påverkats positivt genom behandling med FaR. Detta menar även Sydhoff et al. (2006) som visar att många patienter som deltar i någon form av hälsoremiss upplever det positivt. De visar även i studien att det är en positiv upplevelse när hälsan blir bättre. I vårt resultat framkommer det att deltagares sjukdomstillstånd samt psykiska och fysiska hälsa blev bättre, vilket var betydelsefullt för deltagarna. Detta stöds av Beaulac et al. (2011) som visar att deltagare mådde bättre både psykiskt och fysiskt samt visade att sjukdomstillstånd kan påverkas positivt av en

livsstilsförändring. I resultatet i vår studie beskrivs FaR ge goda resultat, samt att det genom processens gång är viktigt att ge patienter uppmuntran och hjälp. Detta stöds till stor del av Beaulac et al. (2011) som beskriver att livsstilsförändringar har en positiv effekt på hälsan och ger resultat på kort tid. De menar även att välmående leder till att personer har mer kontroll på sina liv och att känslan av att ha lyckats leder till tillfredsställelse. Sydhoff et al. (2006) menar att alla personer upplever hälsa olika men en gemensam nämnare är upplevelsen av att må bättre psykiskt.

Metoddiskussion

Denna studie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att uppnå syftet och för att få en fördjupad förståelse för personers upplevelser av FaR. Begreppen trovärdighet, bekräftelse av resultat, pålitlighet och överförbarhet är alla begrepp som beskriver trovärdigheten av en studie och benämns som trovärdighetsbegreppen (Holloway & Wheeler, 2010, s. 302-303).

Målsättningen var att intervjua minst tio personer och det ansågs till studiens storlek vara tillräckligt många för att få ett bra material. Enligt Polit och Beck (2012) är det i en kvalitativ intervjustudie inte enbart antalet intervjuer som har betydelse utan även innehållet i

intervjuerna (s. 516). Det anses även för studiens pålitlighet vara viktigt med antal deltagare för att stärka studien. Ett större antal deltagare ger en större pålitlighet för studien (Holloway & Wheeler, 2010, s. 302-303). I detta fall anses författarna fått bra material med de tio deltagare som används och inom den tidsramen som fanns. För att få fram deltagarna användes ett ändamålsenligt urval. Detta innebär enligt Polit och Beck (2012) att ett strategiskt urval sker för att rekrytera deltagare (s. 517-518). Detta gjordes för att hitta

deltagare som kunde ge svar till studiens syfte. De inklusionskriterier som använts anses varit bra och gjorde att det endast blev en liten begränsning i vilka som kunde vara med och inte. Detta anses vara bra då det gjorde att variationen på deltagarna ökade både vad det gäller kön och ålder. Enligt Holloway och Wheeler ökar överförbarheten med detta. Överförbarheten innebär hur bra resultatet kan överföras till andra situationer (s. 303). I denna studie kan inte en generalisering av resultatet ske i och med att det är en liten studie på få deltagare. Däremot ger resultatet en bild om personernas upplevelse av FaR.

Författarna gjorde tillsammans en intervjuguide där innehållet var frågor och följdfrågor som hade en anknytning till syftet. Polit och Beck (2012) menar att det är syftet med att göra en intervjuguide (s. 510). Genom att författarna valde att använda sig utav en semistrukturerad intervju var det viktigt att frågorna var av öppen karaktär samt förutbestämda. Då frågorna i intervjuguiden gav ett resultat som svarade an på syftet anses denna intervjuguide vara

relevant, vilket styrker studiens trovärdighet. Intervjuerna gjordes av författarna var och en för sig eftersom avståndet emellan dem var stort, detta kan ha medfört att intervjumaterialet speglas utifrån vilken författare som har gjort intervjun. Risken bedöms som liten när båda författarna använde sig utav den förutbestämda intervjuguiden samt hade kontinuerlig kontakt mellan varandra efter varje intervju för att hjälpa varandra inför nästkommande intervju.

Intervjuerna upplevdes av författarna gå bättre i slutet då ingen av författarna har någon kunskap i intervjuteknik sedan tidigare. Vissa intervjuer gjordes via telefon på grund av långa avstånd och för att deltagarna själv hade det som önskemål. Polit och Beck (2012) menar att författaren till studien kan få svårare att läsa av hur deltagaren uppfattar frågorna när intervjun sker via telefon. Däremot kan det göra att deltagarna blir mer bekväma och öppnar upp sig mer (s. 125). Därför anses det vara både en styrka och svaghet att telefonintervjuer

genomfördes. Intervjuerna spelades in på digital ljudfil i en mobiltelefon för att författarna skulle kunna transkribera materialet efteråt. Polit och Beck (2012) menar att det är viktigt att spela in intervjun då man ej hinner skriva ner allting som sägs under själva intervjun, det anses därför öka studiens trovärdighet (s. 534).

Genom tillförlitlighet i en studie menar Holloway och Wheeler (2010) att det viktigaste är att deltagare kan känna igen sig i resultatet (s.303). Intervjuerna transkriberades under samma dag som de genomfördes och författarna skickade dem mellan varandra för att vara pålästa av innehållet. Materialet analyserades sedan i flera olika steg utifrån en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Författarna har arbetat tillsammans genom hela

transkriberingsprocessen, uttagningen av kategorierna och varit eniga under hela

bearbetningen av materialet. Materialet lästes noggrant igenom av båda författarna för att få ett så textnära slutmaterial som möjligt och inte gå miste om kärnan. Författarna läste igenom materialet flera gånger för att de meningsbärande enheterna inte skulle tappa sin mening. Enligt Graneheim och Lundman (2004) är det av stor vikt med noggrannhet i denna process och det i sig skapar trovärdighet. Fortsatt uttrycker de att resultat i studier har en större tillförlitlighet när citat skrivs ut i resultatdelen, dessa citat ger en tydlighet i att det är personers upplevelser som beskrivs och därmed ingen tolkning.

En styrka i studien anses vara att den har utförts på två vårdcentraler, detta gör att det blir en större bredd på studien när deltagare kommer från både glesbygd i norr och storstad i söder samt har olika upplevelser av FaR. Detta är en styrka och kan även anses som en svaghet i studien då materialet kan bli olika. En styrka är att det blir ett resultat baserat på större delar av Sverige. En svaghet i studien kan vara att någon av deltagarna inte använt sig av FaR i så stor utsträckning och därför hade få upplevelser.

Författarnas förförståelse har varit uppmärksammad under hela arbetat genom ett öppet förhållningssätt, detta tillsammans med att data härleds till originalkällan och att

forskningsförfrågan besvaras gör att bekräftbarheten i studien ökar. Bekräftbarhet innebär även att resultat och slutsats svarar an mot syftet och inte är beroende av forskarens gissningar och redan fastslagna meningar (Holloway & Wheeler, 2010, s. 303). Den förförståelse som författarna möjligt kan ha haft är den litteraturundersökning som gjordes innan studien för att skapa kunskap i ämnet. Även den arbetserfarenhet som författarna haft sedan tidigare har skapat en viss förförståelse. Författarnas förförståelse anses inte ha påverkat bekräftbarheten då den hela tiden har uppmärksammats.

Konklusion

Studien visar att FaR är ett bra val för att uppnå bättre hälsa psykiskt och fysiskt men även i andra aspekter. Sjukvårdpersonal är av stor vikt i en livsstilsförändring och har en

betydelsefull uppgift när det gäller bland annat stöd, motivation och uppföljning. Det är tydligt att det behövs uppföljande samtal där vårdpersonal ser, hör och stöttar personer. Det är viktigt att personer som är i behov av hjälp får den stöd och uppmuntran som behövs med uppföljande samtal där de kan ställa frågor. Motivation är det som lägger grunden för hur resultat av en livsstilsförändring kommer bli och det är grundläggande att se hela människan. Det är därför viktigt att vårdpersonal hjälper till med den kunskap som finns och arbetar med livsstilsförändringar i kombination med empowerment där de stödjer personers egna

upplevelse av hälsa och att ta kontroll över sina levnadsvanor. Det är ofta en känslomässig och laddad process att förändra levnadsvanor eftersom att orsaken till att FaR blir aktuellt ofta kan vara påfrestande mentalt. En slutsats i denna studie är vikten av att vårdpersonal har tid avsatt för uppföljning när det var en av punkterna som personer i studien upplevde som negativt att ej ha tillgång till. Vårt förslag till vidare forskning i området är att undersöka personers känslomässiga upplevelser vid FaR eftersom det i vårt resultat framkom att det fanns mycket känslor kopplade till ämnet.

Referenser

Anderson, R.M., & Funell, M.M. (2009). Patients empowerment: Myths and misconceptions.

Patient Education and Counseling, 79(3), 277-282. doi: 10.1016/j.pec.2009.07.025

Beaulac, J., Carlson, A-M., & Boyd, R. J. (2011). Counseling on physical activity to promote mental health. Practice guidelines for the family physician. Canadian Family Physician,

57(4), 399-401.

Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H., & Hildingh, C. (2014). Patients´experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitive study. BMC Research

Notes, 13(1), 1472-6955. doi 10.1186/1472-6955-13-13

Dalle Grave, R., Calugi, S., & El Ghoch, M. (2013). Lifestyle modification in the

management of obesity: achievements and challenges. Springer International Publishing

Switzerland, 18, 339–349. doi: 10.1007/s40519-013-0049-4

Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 163-176). Lund:

Studentlitteratur.

Edmunds, S., Stephenson, D., & Clow, A. (2013). The effects of a physical activity

intervention on employees in small and medium enterprises: A mixed methods study. Work

46(1), 39–49. doi: 10.3233/WOR-121523

Eriksson, A. & Engström, M. (2014). Distriktssköterskors beskrivning av

sjukdomsförebyggande arbete i daglig verksamhet och strukturella förutsättningar för detta arbete. Nordic Journal of Nursing Research, 35(2), 77-84. doi: 10.1177/0107408315569122

Fitzgerald, S., Kirby, A., Murphy, A., & Geaney, F. (2016). Obesity, diet quality and absenteeism in a working population. Public Health Nutrition, 19(18), 3287-3295. doi:10.1017/S1368980016001269

Friberg, F. (2012). Pedagogiska traditioner av betydelse för patientundervisningen. I E. Pilhammar (Red.), Pedagogik inom vård och handledning (s. 35-64). Lund: Studentlitteratur.

Gasparini, W., Knobé, S., & Didierjan, R. (2014). Physical activity on medical prescription: A qualitative study of factors influencing take-up and adherence in chronically ill patients.

Health Education Journal, 74(6), 720-731. doi: 10.1177/0017896914558644

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hansen, E., Landstad, B-J., Hellzén, O., & Svebak, S. (2011). Motivation for lifestyle changes to improve health in people with impaired glucose tolerance. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 25(3), 484-90. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00853.x

Hayes, E. (2007). Nurse practitioners and managed care: Patient satisfaction and intention to adhere to nurse practitioner plan of care. Journal of the American Academy of Nurse

Practitioners, 19(4), 418–426. doi:10.1111/j.1745-7599.2007.00245.x

Henriksson, J., & Sundberg, C-J. (2008). Allmänna effekter av fysisk aktivitet. I FYSS 2008:

Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (s. 9-37). Stockholm: Statens

folkhälsoinstitut.

Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healtcare. (3., [updated] ed.) Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.

James, K.S. (2009). People who were obese tried diets but felt they needed ongoing support to empower them to make lifestyle changes. Evidence Based Nursing, 12(3), 92–92. doi:

10.1136/ebn.12.3.92

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Kallings, L., Johanson, J-S., Fisher, R., de Fair, U., Ståhle, A., Hemmingsson, E., &

Hellenius, M-L. (2009). Beneficial effects of individualized physical activity on prescription on body composition and cardiometabolic risk factors: results from a randomized controlled trial. European Journal of Preventive Cardiology, 16(1), 80-84. doi:

10.1097/HJR.0b013e32831e953a

Kallings, L. (2012). Fysisk aktivitet på recept: En underutnyttjad resurs. Läkartidningen,

109(51-52), 2348-2350.

Kallings, L.V, & Hellénius, M-L. (2010). Mindre stillasittande och mer fysisk aktivitet bra för hälsan. Läkartidningen, 107(36), 2090-2095.

Korkiakangas, E.E., Alahuhta, M. A., Husman, P. M., Keinänen-Kiukaanniemi, S., Taanila, A. M. & Laitinen, J. H. (2011). Motivators and barriers to exercise among adults with a high risk of type 2 diabetes – a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 62–69. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00791.x

Leijon, M., Kallings, L., Faskunger, J., Lærum, G., Börjesson, M., & Ståhle, A. (2008). Främja fysisk aktivitet. I FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och

sjukdomsbehandling (s. 47-63). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Leijon, M. (2010). FaR - Effektiv metod. Svensk idrottsmedicin, 4(09), 21-23.

Leske. S., Strodl. E., & Hou. X-Y. (2012). Patient–practitioner relationships desired by

overweight/obese adults. Patient Education and Counseling, 89(2), 309-315. doi:

10.1016/j.pec.2012.07.002

Lindwall, M. (2010). Fysisk aktivitet: ett av de enklaste sätten att skydda hjärnan och hjärta hos äldre. Socialmedicinsk tidskrift, 87(3), 232-240.

Oberg, E. (2007). Physical activity prescription: Our best medicine. Integrative Medicine: A

Clinician's Journal, 6(5), 18-22.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for

Raustorp, A., & Sundberg, C-J. (2014). The Evolution of Physical Activity on Prescription (FaR) in Sweden. Schweizerische Zeitschrift für Sportmedizin und Sporttraumatologi, 62(2), 23–25.

Rhodes, R.E., & Fiala, B. (2009). Building motivation and sustainability into the prescription and recommendations for physical activity and exercise therapy: The evidence. Physiotherapy

Theory and Practice, 25(5–6), 424–441. doi:10.1080/09593980902835344

Rollnick, S., Miller, W.R., & Butler, C.C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård:

Att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur.

Romé, Å. (2014). Lönsamt med fysisk aktivitet på recept. Idrottsmedicin, 4(14), 24-26.

Santamäki Fischer, R., & Dahlqvist, V. (2009). Tröst och trygghet. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (s. 115-136). Lund: Studentlitteratur.

Snyder, C.R., & Lopez, S.J. (Eds.). (2007). Positive psychology: The scientific and practical

explorations of human strengths. Thousand Oaks, CA: Sage Publications Inc.

Socialstyrelsen [SOS]. (2017). Att arbeta evidensbaserat: Den evidensbaserade modellen. Hämtad 170410 från

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat

Solenhill, M. (2015). ‘More of the same is not enough’: Dags att tänka om kring framtidens hälsointerventioner. Dietistaktuellt, 24(4), 44-48. Hämtad från databasen SweMed with Full Text.

Sorensen, J.B., Skovgaard, T., & Puggaard, L. (2006). Exercise on prescription in general practice: A systematic review. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 24(2), 69-74. doi: 10.1080/02813430600700027

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2016). Centrala begrepp inom folkhälsa. Hämtad 170605 från

https://skl.se/halsasjukvard/folkhalsa/sklsarbetemedfolkhalsa/centralabegreppinomfolkhalsa.8 857.html

Sydhoff, J., Josefsson, L., Cronlund, I., Hollenberg, S., Kanström, L., & Östensson, C-G. (2006). Hälsoremiss effektiv i primärvården - Bra verktyg för att förebygga/behandla t ex övervikt och typ 2-diabetes. Läkartidningen, 6(103), 375-377.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer –inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 160419 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vårdguiden [1177]. (2017). FaR – Fysisk aktivitet på recept.

Hämtad 170605 från https://www.1177.se/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/Motion-och-traning/FaR---fysisk-aktivitet-pa-recept/

Waryasz, G.R., & Yelmokas McDermott, A. (2010). Exercise prescription and the patient with type 2 diabetes: A clinical approach to optimizing patient outcomes. Journal of the

American Academy of Nurse Practitioners 22(4), 217–227. doi:10.1111/j.1745-

7599.2010.00490.x

Willman, A., Bahtesvani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad

omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4., [rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Wester, A., Wahlgren, L., & Wedman, I. (2008). Att bli fysisk aktivit. I FYSS 2008: Fysisk

aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (s. 64-93). Stockholm: Statens

Till verksamhetschefen på vårdcentralen

Vi är två sjuksköterskor som studerar till specialistsjuksköterskor med inriktning mot distriktssköterska på̊ Luleå Tekniska Universitet. Vi planerar att skriva vår magisteruppsats inom ämnet fysisk aktivitet på recept (FaR) som kan ge sjukvårdspersonal mer kunskap om vad som är viktigt att tänka på vid en förskrivning. Vi planerar att genomföra en kvalitativ intervjustudie med personer som har fått FaR utskrivet på två olika vårdcentraler i Sverige. Intervjuerna planeras hållas på en lugn plats som inger trygghet, deltagarna får gärna komma med egna önskemål. Intervjuerna kommer vara cirka en timme långa, spelas in på digital ljudfil samt transkriberas ordagrant. Intervjumaterialet kommer att bearbetas konfidentiellt, vilket menas att data inte lämnas till någon obehörig.

Informationsbrev till aktuella deltagare kommer att lämnas av den legitimerade

vårdpersonalen som har uppföljning med patienten. I brevet kommer det att framgå att studien utförs via Luleå Tekniska Universitet och studiens syfte. Det skall framgå vad studien innebär för individen, vilka risk och nyttoförhållanden som ses, hur materialet hanteras och att inget känsligt material kommer att lämnas ut. Deltagarna ska lämna sitt informerade samtycke för att delta i studien och de skall veta att det är frivilligt. De kan när som helst avbryta sitt deltagande utan konsekvenser för dem. En etisk granskning har utförts av Etikgruppen på institutionen för hälsovetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. När studien är godkänd kommer den att finnas tillgänglig på̊ Luleå Universitetsbibliotek databas, samt om intresse finns delas ut till deltagarna.

Vid frågor och funderingar kontakta gärna  någon  av  nedanstående.   Student: Nina Seller Leg. Sjuksköterska Email: ninsel-5@student.ltu.se Tel: 076-8431720 Student: Louice Westin Leg. Sjuksköterska Email: louves-5@student.ltu.se Tel: 070-3907127 Handledare: Birgitta Lindberg

Universitetslektor på̊ Instutionen för hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet Email: birgitta.lindberg@ltu.se

Med detta informationsbrev frågar vi dig om din tillåtelse att få genomföra den tänkta studien.

Accepterar genomförande □

Namn:_________________________________ Underskrift:_____________________________

Bilaga  2  

Förfrågan om deltagande i intervjustudie med syftet att beskriva personers upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR)

Vi är två sjuksköterskor som studerar till specialistsjuksköterskor med inriktning mot distriktssköterska på Luleå Tekniska Universitet. Vi kommer att skriva en magisteruppsats inom ämnet omvårdnad. Studiens syfte är att beskriva personers upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR). Du tillfrågas genom detta brev om deltagande i denna studie eftersom du haft fysisk aktivitet på recept i minst tre månader. Vi har fått vetskap om dig genom den legitimerade personal på vårdcentralen som skrivit ut ditt recept med FaR. Deltagandet i studien innebär för dig att du får möjlighet att berätta om din upplevelse och genom detta öka kunskapen om hur vårdpersonal kan hjälpa och bemöta människor som får FaR utskrivet. Vi hoppas att kunna bidra till en ökad förståelse för vad som är viktigt att tänka på som förskrivare av FaR för att patienten skall fullfölja en ordination samt vad som upplevs positivt och negativt.

Intervjuerna kommer att utföras under år 2016, tillsammans hittar vi en tid och plats som passar för intervjun, det är viktigt att du känner dig bekväm. Intervjuerna kommer att spelas in på digital ljudfil och beräknas ta ca 60 minuter. Deltagandet i studien är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst. Materialet behandlas konfidentiellt vilket menas att data inte lämnas till någon obehörig. När examensarbetet blivit godkänt kommer det inspelade materialet att raderas. När studien är godkänd kommer den vara tillgänglig på Luleå Universitetsbiblioteks databas och en kopia av den delges deltagarna i studien om så önskas. Studien handleds av Birgitta Lindberg, Universitetslektor på Instutitionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet.

Har du frågor om studien är du varmt välkommen att kontakta någon av oss.

Med vänliga hälsningar,

Student: Nina Seller Leg. Sjuksköterska Email: ninsel-5@student.ltu.se Tel: 076-8431720 Student: Louice Westin Leg. Sjuksköterska Email: louves-5@student.ltu.se Tel: 070-3907127 Handledare: Birgitta Lindberg

Universitetslektor på̊ Instutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet Email: birgitta.lindberg@ltu.se

Tel: 0920-491000  

Svarsblad

Detta är ett skriftligt samtycke gällande deltagande i studien Personers upplevelser av fysisk

aktivitet på recept (FaR).

Jag har tagit del av informationen om studiens upplägg samt syfte och jag är medveten om att jag kan avbryta mitt deltagande när som helst under studiens gång utan att behöva uppge en anledning.

Ifyllt svarsblad lämnas till någon av oss, Nina Seller eller Louice Westin, kontakta någon av oss per telefon så kommer vi överens hur svarsbladet överlämnas till oss på enklaste sätt.

□ Jag önskar mer information om studien innan jag bestämmer mig för att delta

□ Jag ger mitt samtycke till att delta i studien samt ta emot ytterligare information

Namn _________________________________ Underskrift _____________________________ Telefonnummer _________________________

Om du väljer att delta i studien kontaktar vi dig via telefon, där vi avtalar tid och plats för intervjun.

Bilaga 3

Intervjuunderlag

Författarna kommer att informera deltagaren muntligt om studiens syfte och intervjuns tillvägagångssätt, detta som en försäkran om att deltagaren har förstått vad det innebär att delta i studien innan den påbörjas.

Inledande frågor:

Berätta hur det gick till när du fick FaR utskrivet? Hur gammal är du?

Hur länge har du haft FaR?

Huvudfrågor:

Kan du berätta vad det var som gjorde att du startade en livstilsförändring genom fysisk aktivitet?

Kan du berätta om hur du upplevde att få FaR? Fick du några speciella känslor?

Berätta vilka fördelar du känt med FaR?

Kan du berätta om du upplevt några svårigheter med att följa ditt recept? Berätta om det finns något som motiverar dig att vara fysiskt aktiv? Berätta om det är något du upplevt som svårt med FaR?

Vilket stöd anser du vara viktigt att få av vårdpersonal? Berätta vad som gjorde att du gick med på att testa FaR? Berätta hur din livsstil har påverkats?

Följdfrågor:

Kan du förklara mer… Hur tänker du då…

Hur menar du… På vilket sätt…

Varför tror du det.. Kan du ge exempel…

Uppfattar jag dig rätt… (för att tydliggöra och bekräfta patientens svar) Vill du tillägga något?