• No results found

Arbetsterapeutiska interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue - en litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Arbetsterapeutiska interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue - en litteraturstudie"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Arbetsterapeutiska interventioner vid

sjukdomsrelaterad fatigue - en litteraturstudie

Monika Lindberg

Arbetsterapi, magister 2018

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

1

Lindberg, Monika

Arbetsterapeutiska interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue – en litteraturstudie. Occupational therapy interventions in illness-related fatigue – a literature study.

Examensarbete I arbetsterapi, 15 poäng, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018.

Sammanfattning

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue samt deras effekter. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning, resultatet av denna litteraturst ud ie baserades på arton artiklar. Resultatet visade att de flesta av de arbetsterapeutiska interventionerna var aktivitetsfokuserade och byggde på self-management principen där arbetsterapeutens roll är att hjälpa och stötta personen att hantera sin fatigue. Den mest förekommande interventionen var Fatigue Management kurs som beskrevs i nio artiklar och där alla inkluderade personer med MS-diagnos. I elva av artiklarna framkom att interventionerna hade effekt på sjukdomsrelaterad fatigue. Fatigue var det primära utfallsmåt tet som mättes i de flesta artiklarna. Det mest förekommande bedömningsinstrument som användes för att mäta effekten av interventionerna var instrument som bedömde påverkan av fatigue till exempel Modified Fatigue Impact Scale (MFIS) och Fatigue Severity Scale (FSS). Slutsatsen av denna studie är att det främst finns studier där arbetsterapeutiska interventioner vid MS relaterad fatigue är studerat och att dessa har positiv effekt på fatigue. Däremot finns en kunskaplucka om vilka arbetsterapeutiska interventioner som används vid sjukdomsrelaterad fatigue vid till exempel cancer, reumatiska sjukdomar eller förvärvade hjärnskador samt vilken eventuell effekt de har.

Nyckelord: Occupational therapy, fatigue, patient education, self-management. .

(3)

2

Lindberg, Monika

Arbetsterapeutiska interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue – en litteraturstudie. Occupational therapy interventions in illness-related fatigue – a literature study.

Examensarbete I arbetsterapi, 15 poäng, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018.

Abstract

The purpose of this literature study was to describe occupational therapeutic interventions in illness-related fatigue and their effects. In order to answer the purpose of the study, a literat ure study was chosen based on analysis of quantitative research. The results of this literature study were based on eighteen articles. The results showed that most of the occupational therapy interventions were activity-focused and based on the self-management principle, where the role of the occupational therapist is to help and support the person to handle his fatigue. The most common intervention was the Fatigue Management course described in nine articles, and all of which were conducted with people with MS diagnosis. In eleven of the articles it showed that the interventions had effect on illness-related fatigue. Fatigue was the primary outcome measure measured in most articles. The most commonly used assessment tool used to measure the effect of interventions was instruments that assessed the impact of fatigue, such as Modified Fatigue Impact Scale (MFIS) and Fatigue Severity Scale (FSS). The conclusion of this study is that there are mainly studies where occupational therapy interventions in MS related fatigue have been studied and that they affect fatigue positive ly. On the other hand, there is a knowledge gap about which occupational therapy interventions are used in illness-related fatigue in, for example, cancer, rheumatic diseases or acquired brain injuries as well as any possible effect. Keywords: Occupational therapy, fatigue, patient education, self-management.

(4)

3

Innehållsförteckning

Inledning……….5

Bakgrund……….5

Fatigue………..5

Hälsa och aktivitet………...6

Fatigue och delaktighet i aktivitet……….7

Modeller och teorier för engagemang i aktivitet………8

Evidensbaserade interventioner……….9

Interventioner vid fatigue….………11

Problemformulering……….12 Syfte……….12 Specifika frågeställningar………..12 Metod……….13 Design……….13 Urval……….13 Datainsamling………13 Analys av data………15 Forskningsetiska aspekter……….15 Resultat……….16

Arbetsterapeutiska interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue……….16

Beskrivning av de arbetsterapeutiska interventionerna……….16

Effekt av de arbetsterapeutiska interventionerna………..21

Bedömningsinstrument för att mäta effekten av interventionerna...………..23

Diskussion………24 Resultatdiskussion……….24 Metoddiskussion……….27 Konklusion………..29 Tillkännagivande……….29 Referenser………..30 Bilagor………35 Bilaga 1………..35

(5)

4 Bilaga 2………..36 Bilaga 3………..37 Bilaga 4………..45

(6)

5

Inledning

Sjukdomsrelaterad fatigue är ett symtom som finns vid många sjukdomar och som påverkar personens vardag på ett negativt sätt. Personen som lider av fatigue har svårt att göra någonting åt den förlamande trötthet som drabbar när energin snabbt tar slut. Fatigue är en subjektiv känsla vilket betyder att den upplevs av individen själv och är därför svår att förstå eller att se för andra människor kring personen (Johansson & Rönnbäck, 2014). Fatigue påverkar personernas utförande av vardagliga aktiviteter och delaktighet i samhället på ett negativt sätt. Många upplever att de får kämpa med att hushålla med sin ork för att exempelvis kunna arbeta. För att orka arbeta tvingas de istället att välja bort aktiviteter som ger dem glädje och är av betydelse för upplevelse av hälsa (Feldthusen, Björk, Forsblad-d´Elia & Mannerkorpi, 2013; Mortada, Abdul-Sattar & Gossec, 2015; Repping-Wuts, Uitterhoeve, van Riel & van Achterberg, 2008). Det är emellertid vanligt att personer med fatigue upplever att de inte får någon hjälp eller något stöd av sjukvården att hantera sin fatigue (Feldthusen et al., 2013 & Repping-Wuts et al., 2008). I arbetet på klinik träffar arbetsterapeuten personer vilkas vardag och aktivitetsutföra nde påverkas negativt av fatigue. I dagsläget saknas samlad kunskap om vilka arbetsterapeutiska interventioner som används vid sjukdomsrelaterad fatigue samt effekten interventionerna i så fall har vid fatigue. Därför finns ett behov av en kunskapssammanställning som stöd för arbetsterapeuter i klinisk verksamhet vad gäller arbetsterapeutiska interventioner vid fatigue.

Bakgrund

Fatigue

Förekomsten av fatigue är vanlig vid olika sjukdomar och diagnoser. Det finns olika varianter av fatigue och i denna studie läggs tonvikten på fatigue som är relaterad till en sjukdom och kallas sjukdomsrelaterad trötthet eller fatigue. Det är en generell kronisk trötthet som är vanligt förekommande bland annat hos personer med reumatiska sjukdomar som till exempel reumatoid artrit (RA), SLE eller fibromyalgi men även vid cancersjukdomar, vid neurologiska sjukdomar så som multipel skleros (MS) samt vid förvärvade hjärnskador som till exempel stroke eller traumatiska hjärnskador (Johansson & Rönnbäck, 2014; O´Reagan & Hegarty, 2017; Paucke, Kern & Ziemssen, 2018; van Steenbergen, Tsonaka, Huizinga, et al., 2015). Flertalet cancerpatienter upplever fatigue i någon grad i samband med sin sjukdom och behandling. Den kan finnas kvar lång tid efter att behandlingen avslutats och vissa lever med

(7)

6

fatigue många år efteråt (O’Brien et al., 2014). Fatigue är ett av de vanligaste symtomen efter stroke och en stor del av de som insjuknar i stroke påverkas av detta(Acciarresi, Bogoussla vsk y & Paciaroni, 2014). Vid MS är fatigue mycket vanligt förekommande och uppskattningsvis har ungefär 90% av personerna med MS även fatigue (Paucke et al., 2018). Även vid reumatiska sjukdomar som RA är förekomsten av fatigue hög, så många som 40-80% är påverkade av detta (van Steenbergen et al., 2015).

Typiska symtom vid fatigue oavsett diagnos är bland annat snabb uttröttbarhet vid fysisk och kognitiv belastning samt att det tar lång tid att återhämta sig efter att personen blivit uttröttad. Nedsatt koncentrationsförmåga, nedsatt minne och känslighet för stress är andra symtom vid fatigue. En känsla av att aldrig vara utvilad hur mycket personen än sover är också ett symtom som ofta beskrivs (Acciarresi, et al. 2014; Feldthusen et al., 2013; Hewlett, Cockshott, Byron, Kitchen, Tipler, Pope & Hehir, 2005; Johansson & Rönnbäck, 2014; Mortada et al., 2015; Nikolaus, Bode, Taal & van de Laar, 2010; Repping-Wuts et al., 2008; van Steenbergen et al., 2015).

Fatigue beskrivs som en ständigt närvarande och djupt förlamande matthet som finns i hela kroppen och som inte lindras av vila. (Klareskog, Saxne & Enman, 2017). I flera studier där upplevelsen av hur fatigue påverkar personer med RA har studerats framkom att fatigue är både en fysisk och mental upplevelse (Feldthusen et al., 2013; Hewlett et al., 2005; Mortada, et al., 2015; Nikolaus et al., 2010; Repping-Wuts et al., 2008). Fatigue vid MS och vid förvärvade hjärnskador beskrivs som ett av de symtom som har mest negativ inverkan på personens livskvalitet (Kluger, Krupp och Enoka, 2013). En följd av fatigue är bland annat nedsatt förmåga till mental och fysisk aktivitet, nedsatt initiativförmåga och nedsatt motivation vilket påverkar personens förmåga att utföra dagliga aktiviteter (Klareskog, Saxne & Enman, 2017).

Hälsa och aktivitet

Sambandet mellan aktivitet och hälsa är enligt Wilcock (2006) grunden i arbetsterapi och människan behöver en balans mellan psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande för att uppleva hälsa. Detta kan uppnås genom att personen engagerar sig i aktiviteter som ger en mening, ett syfte och en känsla av samhörighet men om en obalans i aktiviteterna uppstår kan personen uppleva ohälsa. Erlandsson och Persson (2014) menar att vardagens aktivitetsmönster påverkar hur personen upplever sin hälsa. Ett aktivitetsmönster är en beskrivning av vad personen gör och formas av de aktiviteter som personen utför under en dag, månad eller en livst id. Aktivitetsmönstret är unikt för varje person och upplevelsen av vad som är hälsa i ett

(8)

7

aktivitetsmönster är subjektivt. Erlandsson och Persson menar också att personer trots sjukdom kan använda sina dagliga aktiviteter som ett verktyg för att påverka symptom, för att förändra och genom det omskapa upplevelsen av mening och värde i vardagen.

Enligt Kielhofner (2012) & Taylor (2017) har människan ett behov av att vara aktiv och mänsklig aktivitet består av ”aktiviteter som syftar på arbete, lek och aktiviteter i dagliga livet inom ramen för de tidsmässiga fysiska och sociokulturella kontexter som karaktäriserar mycket av mänskligt liv”. Att till exempel sköta personlig hygien, äta, städa och tvätta är sysslor som personen gör för att ta hand om sig själv och ingår i aktiviteter i dagliga livet. Lek innebär frivilliga aktiviteter som personen utför för sin egen skull som till exempel engagemang i någon hobby eller idrott. Produktivitet innebär betalda eller obetalda aktiviteter som innebär att förmedla produkter eller tjänster till andra. Studier, träning och praktikarbete förbättrar personens förmåga till produktiva prestationer och därför inkluderar produktivitet även aktiviteter som personen engagerar sig i som student, anställd, volontär, hobbyutövare, förälder och amatör. Aktiviteter kan utföras i individuellt, bland andra eller tillsammans med andra.

Fatigue och delaktighet i aktivitet

Fatigue påverkar personens engagemang i aktivitet och delaktighet på ett negativt sätt. Initiativförmågan brister och det blir svårt att engagera sig och vara delaktig i aktiviteter då orken inte finns (Feldthusen et al., 2013; Hewlett et al., 2005, Johansson et al., 2014, Mortada et al., 2015 & Nikolaus et al., 2010 & Repping-Wuts et al., 2008). Flera studier lyfter problem med personens delaktighet i aktiviteter, till exempel begränsar fatigue förmågan att delta i sociala sammanhang och bibehålla sociala kontakter utanför den närmaste familjen eller vänner . Studierna visar även att arbete är en aktivitet som värderas högt och att vara delaktig i arbetslivet är därför viktigt för personer med fatigue. När orken brister väljer personer med fatigue istället bort fritidsaktiviteter och andra aktiviteter som ger dem glädje och fritiden går till att vila och återhämta sig för att orka nästa arbetsdag. (Feldthusen et al., 2013; Hewlett et al., 2005, Johansson et al., 2014, Mortada et al., 2015 & Nikolaus et al., 2010 & Repping-Wuts et al., 2008).

Fatigue påverkar inte bara delaktighet i aktivitet på individnivå utan även i ett samhällsperspektiv då många personer med fatigue är kort- eller långtidssjukskrivna till följd av att de inte klarar av att delta i arbetslivet (Raggi, Covelli, Schiavolin, Scaratti, Leonardi & Willems, 2015). Enligt en beräkning var kostnaden för sjukskrivningar i Sverige 57 milja rder kronor år 2015, detta drabbar den offentliga sektorn i form av minskade skatteintäkter. Genom

(9)

8

förebyggande åtgärder inom sjukvården och snabbare insatta rehabiliteringsåtgärder skulle fler personer åter bli arbetsföra snabbare (Sanandaji, 2017).

Modeller och teorier för engagemang och delaktighet i aktivitet

För att en bra rehabilitering ska uppnås bör varje arbetsterapeutisk intervention vara individue llt anpassad för just den unika personen och situationen (Kielhofner, 2012; Taylor, 2017; Erlandsson & Persson, 2014). Enligt Fisher och Nyman (2007) ger modeller en struktur för arbetsterapeuten att i sitt kliniska arbete kunna integrera teori, bedömning och interventio ner men också för att lättare kommunicera om det specifika som arbetsterapeuten gör och vad det är som gör arbetsterapi unikt.

En arbetsterapeutisk modell för arbetsterapeuten att använda sig av är ValMO- The Value and Meaning in Occupations (Erlandsson & Persson, 2014) som är en aktivitetsbaserad modell för att ge en bild av och förstå människans görande, vilket innefattar aktiviteter och upplevelsen av dessa. Människans görande beskrivs i modellen utifrån tre triader: aktivitetstriade n, värdetriaden och perspektivtriaden. I ValMO skiljer man på uppgift och aktivitet, i miljön finns många uppgifter men det är först när personen väljer och utför en uppgift som den blir en aktivitet. För att en aktivitet ska uppstå måste det finnas en person, en uppgift och det ska ske i en given miljö. Enligt ValMo har aktiviteter olika värden för personen och värdeuppleve lse n som uppstår vid utförandet av aktiviteter kategoriseras utifrån tre värdedimensioner: konkreta, sociosymboliska samt självbelönande värden. Perspektivtriaden beskriver tre olika tidsperspektiv som man kan betrakta aktivitet utifrån, meso, makro och mikro. Makroperspektivet beskriver personens livsförlopp och alla aktiviteter hen utför under sitt liv. Mesoperspektivet beskriver vardagen och de aktiviteter personen utför dagligen i den livs fas som hen befinner sig i. Mikroperspektivet beskriver en följd av handlingar som bygger upp en enskild aktivitet. Dessa tre perspektiv på tid existerar samtidigt (Erlandsson & Persson, 2014). Personer med sjukdomsrelaterad fatigue utesluter ofta lekaktiviteter och rekreativa aktivite ter på grund av att deras ork är begränsad och därför prioriterar de att engagera sig i skötselaktiviteter och arbetsaktiviteter istället. De aktiviteter som de engagerar sig i har ofta ett lågt självbelönande värde, de har oftast istället ett konkret värde för personen. (Johansson & Rönnbäck, 2014; Raggi et al., 2015;van Muijen, Duijts, Bonefaas-Groenewoud, van der Beek & Anema, 2017). Enligt Erlandsson och Persson (2014) påverkas personens delaktighet i aktiviteter samt dennes aktivitetsmönster, det vill säga hur personen fördelar sin tid på olika sysslor under till exempel ett dygn. En arbetsterapeutisk intervention består av att stödja personen att hitta och göra det möjligt att ha ett aktivitetsmönster i dennes vardag som är

(10)

9

meningsfull för personen och som bidrar till bibehållen eller förbättrad hälsa. Författarna menar även att det är viktigt att ha ett tydligt fokus på vardaglig aktivitet i arbetsterapeutiska interventioner vilket kan vara en utmaning för arbetsterapeuten (Erlandsson & Persson, 2014). En annan arbetsterapeutisk teori och modell är Model Of Human Occupation [MOHO] (Kielhofner, 2012; Taylor, 2017) vilken fokuserar på människan i aktivitet och dess betydelse för hälsan. Den beskriver människans utförande och delaktighet i aktivitet vilket påverkas av den ständigt pågående interaktionen mellan en persons utförandekapacitet, vanebildning, viljekraft och miljö. Om någon av dessa komponenter påverkas på något sätt så påverkas även personens delaktighet och utförandet av aktiviteter.

Enligt Kielhofner (2012) och Taylor (2017) leder personens delaktighet i olika aktiviteter över tid till en aktivitetsanpassning som bygger på den aktivitetsidentitet och den aktivitetskompetens som personen utvecklar under livets gång. De fyra grundfaktorerna för mänsklig aktivitet som tidigare beskrivits påverkar den här processen. Aktivitetsident itet definieras som en sammansatt uppfattning av vem personen uppfattar sig vara och önskar att bli som en aktiv varelse utifrån sina tidigare erfarenheter av delaktighet i aktivite ter. Uppbyggnaden av aktivitetsidentiteten börjar med personens kännedom om sig själv, sin kapacitet, sina intressen och utvecklas vidare till en önskan om vad personen vill göra i framtiden. Aktivitetskompetens definieras som personens förmåga att vidmakthålla den typ av delaktighet i aktiviteter som krävs för att uppfylla aktivitetsidentiteten. Kompetens börjar med att klara av de basala ansvarsområdena och utvecklas sedan till att klara av olika roller för att skapa ett tillfredsställande och engagerande liv. Aktivitetsanpassning definieras som att skapa en positiv aktivitetsidentitet och aktivitetskompetens som är anpassade till varandra vilka utvecklas över tid och som påverkas av miljön. Många personer upplever hinder och problem under livet som kräver att aktivitetsidentiteten och aktivitetskompetensen förändras vilket leder till aktivitetsanpassning. I en studie av Feldthusen et al., (2013) framkom att för personer med fatigue uppkommer dessa hinder ofta i vardagen på grund av bristande ork att engagera sig i aktiviteter vilket innebär att de måste förändra sin aktivitetsidentitet och aktivitetskompe te ns och på så sätt göra en aktivitetsanpassning.

Evidensbaserade interventioner

Många legitimerade yrkesgrupper inom vården är skyldiga att arbeta med evidensbaserade interventioner. För att ta fram en evidensbaserad intervention har både forskning och beprövad erfarenhet tillsammans byggt upp en ny användbar kunskap som kan implementeras i klinisk

(11)

10

verksamhet. Evidensbaserad vård innebär att man vid all rehabilitering och vid alla arbetsterapeutiska interventioner ska utgå från de bästa bevisen som gäller för dagen för att handlingen ska ge det bästa resultat som möjligt. Målet med evidensbaserad vård är att ge säker och god vård för patienten (Willman, Stoltz & Bathsevani, 2006). Taylor (2007) lyfter vikten av att använda evidensbaserade arbetsterapeutiska interventioner i klinisk verksamhet för att ge stöd till beslut som tas under arbetsterapiprocessen. Vidare menar Taylor att evidensbaserade interventioner behövs för att arbetsterapeuten ska kunna visa att man gör rätt sak på rätt sätt. I arbetet med att få fram evidensbaserade interventioner bör alltid inkluderade studier i till exempel en översikt vara bedömda utifrån vilken studiekvalitet den har. Som stöd i granskningen används granskningsmallar och här granskas till exempel hur resultatet kommit till och vilka teoretiska utgångspunkter som har använts. I kvantitativ forskning mäts effekten av interventioner genom att jämföra om en intervention ger ett bättre resultat än en annan. För att mäta effekten av interventionen bör ett utfallsmått som är relevant för patienten väljas. Evidensbaserad vård utgår från att studiernas beviskraft kan rangordnas utifrån den forskningsansats som använts vid framtagning av kunskapen i fråga. I rangordningen av kvantitativa studier tillskrivs en randomiserad kontrollerad studie (RCT) den starkaste beviskraften. Det sista steget i att evidensbasera interventioner är evidensgradering. För att fastställa den slutliga evidensstyrkan bedöms tillförlitligheten i det vetenskapliga underlaget . Hög eller måttlig evidensstyrka motiverar att metoden kan tillämpas i praxis. Interventio ner med begränsad evidensstyrka kan användas under förutsättning att den är kostnadseffek t iv, etiskt acceptabel och har en acceptabel balans mellan risk och nytta. (Friberg, 2017; SBU, 2012).

Arbetsterapeuten kan ta stöd i sitt arbete i till exempel gällande nationella riktlinjer för en särskild diagnos eller i rekommendationer för en viss diagnos. Enligt Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom (Socialstyrelsen, 2016) kan hälso- och sjukvården erbjuda kurser i hantering av fatigue till personer med MS-relaterad trötthet och det finns viss evidens för att de har effekt. I Nationella riktlinjer för vård vid stroke (Socialstyrelse n, 2018) finns skrivet att det bör göras en bedömning av nytillkomna och förändrade symtom som till exempel fatigue vid den strukturerade uppföljningen som görs efter en stroke, även i Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård (Socialstyrelse n, 2015) nämns fatigue. Däremot framhålls ingen arbetsterapeutisk intervention i någon av de två nämnda riktlinjerna. I Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (Socialstyrelse n, 2012) som innehåller rekommendationer om osteoporos, artros och inflammatoriska reumatiska

(12)

11

sjukdomar nämns ingenting om fatigue. Däremot framhåller Rekommendationer för Modern Reumarehabilitering att fatigue i samband med reumatisk sjukdom bör tas i beaktande hos personer som uppger problem med det och som utgör en sjukdomsbörda för personen (Svensk Reumatologisk Förening, 2016). I dagsläget är det bara i riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom där det föreslås en arbetsterapeutisk intervention vid sjukdomsrelaterad fatigue (Socialstyrelsen, 2016).

Interventioner vid fatigue

Upplevelsen av att personen inte får hjälp eller stöd av sjukvården att hantera sin fatigue är något som framkommit i många studier. I studier där upplevelsen av fatigue bland personer med RA har studerats framkom att de upplevde att sjukvården fokuserade på sjukdomsaktiviteten och de hade fått intrycket att fatigue är något som hör till sjukdomen och att det inte fanns något som kunde göras för att minska det (Feldthusen et al., 2013; Hewlett et al., 2005, & Repping-Wuts et al., 2008). Vid neurologiska sjukdomar framförallt vid MS har icke-farmakologiska interventioner vid fatigue använts och de har inkluderat fysisk träning, mindfulness övningar och energibesparande arbetssätt. Dessa interventioner har i studier visat sig ha vissa positiva effekter men används inte i så stor utsträckning (Kluger et al., 2013). Enligt Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom är det ett fåtal verksamheter som erbjuder sina patienter kurser i att hantera fatigue vid MS och de verksamheter som erbjuder kurser eller patientutbildning tycks inte utgå från något strukturerat program (Socialstyrelsen, 2016). Enligt Dziedzic och Hammond (2010) bör patientutbild ning vara planerad, målinriktad och vara baserad på bedömningar. Interventionerna bör grunda sig i teoretiska modeller och ha undervisande, rådgivande och en psykopedagogisk ansats. Syftet med patientundervisning är att personen ska få mer kunskap om sin sitt tillstånd och sjukdom och hur den kan hanteras samt få ökad medvetenhet, motivation och stöttning att göra beteendeförändringar. Målet med patientundervisning är self-management vilket syftar till att möjliggöra för personen att hantera sin fatigue.

Self-management kan definieras som ”personens förmåga att hantera symtom, behandling, fysiska och psykosociala konsekvenser och livsstilsförändringar förenade med att leva med ett kroniskt tillstånd” (Barlow, Wright, Sheasby, Turner & Hainsworth, 2002). Enligt Lorig och Holman (2003) är personens sätt att lösa problem, fatta beslut, utnyttja resurser, skapa ett samspel mellan personen och vårdgivare samt att agera viktiga beståndsdelar i

(13)

self-12

management. I self-management sätter personen själv agendan och arbetsterapeutens uppgift är att hjälpa och stötta personen istället för att personen ska rätta sig efter vården.

En arbetsterapeutisk intervention vid fatigue är Fatigue Management - att hantera fatigue, vilket är en gruppbaserad pedagogisk intervention som bygger på self-management principen. Det är en kurs för personer som upplever att fatigue påverkar dem på ett negativt sätt i deras aktivitetsutförande och syftet är att lära sig att hantera fatigue i sin vardag (Packer, Brink & Sauriol, 1995). Tanken med interventionen är inte att bota fatigue utan tanken är att göra det lättare för personen att ta beslut för att kunna nyttja energin personen har till aktiviteter som är viktigast och mest betydelsefulla för personen. Kursen tar upp ämnen som vikten av vila, kommunikation och kroppens mekanik, arbetsmiljö både i hemmet och på arbetet, prioriteringar och normer, balans i vardagens aktiviteter samt hur personen kan planera sin dag. Kursen innehåller föreläsningar, diskussioner och hemuppgifter. Fatigue Management kursen är översatt till svenska 2017 och har därför ännu inte använts så mycket i klinik i svensk kontext (Månsson Lexell & Haglund, 2017).

Problemformulering

Fatigue är ett symtom vid många diagnoser och det finns begränsad kunskap om vilka arbetsterapeutiska interventioner som används vid sjukdomsrelaterad fatigue. Tidigare forskning har fokuserat på upplevelsen eller effekten av fatigue i vardagen och hur det påverkar bland annat aktivitet och delaktighet. I dagsläget finns ingen kunskapssammanställning för interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue och därför finns ett behov av att sammanstä l la vilka arbetsterapeutiska interventioner som erbjuds personer med sjukdomsrelaterad fatigue samt vilka effekter dessa har. Det är också av intresse att få mer kunskap om hur effekten av interventionerna har mätts samt vilka bedömningsinstrument som har använts och vad instrumenten mäter.

Syfte

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue och deras effekter.

Specifika frågeställningar

- Vilka arbetsterapeutiska interventioner utförs vid sjukdomsrelaterad fatigue? - Vilken effekt har de arbetsterapeutiska interventionerna och hur mäts effekten?

(14)

13

Metod

Design

För att besvara studiens syfte valdes en litteraturstudie med grund i analys av kvantitat iv forskning. Enligt Friberg (2017) är målet med en litteraturstudie att sammanställa kunskap från flera olika studier för att få en sammansatt kunskap om ett specifikt fenomen. I denna litteraturstudie har arbetsterapeutiska interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue och effekten av dessa beskrivits och sammanställts i syfte att få en sammansatt översikt. Friberg (2017) beskriver att i kvantitativ forskning mäts och jämförs interventioner inom till exempel rehabilitering och på så sätt kan man fastställa om en intervention ger bättre resultat än en annan. Då en litteraturstudies resultat beror på vilka studier och artiklar som är inkluderade är det viktigt att dessa är kvalitetsgranskade för att minimera felaktiga slutsatser.

Urval

För att begränsa sökningen användes inklusions- och exklusionskriterier (Friberg, 2017). Inklusionskriterier för denna studie var vuxna personer över 18 år med sjukdomsrelaterad fatigue som uppkommer vid reumatiska sjukdomar som till exempel RA, SLE eller fibromya l gi men även vid cancersjukdomar samt vid neurologiska sjukdomar så som MS och förvärvade hjärnskador som till exempel stroke eller traumatiska hjärnskador. I studien inkluderades kvantitativa studier vilka mäter effekten av en intervention. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, publicerade mellan år 2003-2018, vara peer-reviewed det vill säga expertis inom området har granskat artikeln innan den publicerades samt vara tillgängliga i ”free” fullte xt. Exklusionskriterier var kroniskt trötthetssyndrom eller annan fatigue som inte var sjukdomsrelaterad samt kvalitativa studier samt studier där arbetsterapeut inte var delaktig. Datainsamling

En inledande litteratursökning gjordes för att få kunskap om det fanns litteratur eller tidigare forskning inom det valda området samt att identifiera relevanta sökord (Friberg, 2017). För att få kunskap om ämnet gjordes en litteratursökning i olika databaser. Litteraturstudiens syfte samt frågeställningar och termer preciserades. I den inledande litteratursökningen användes ett helikopterperspektiv och litteratursökningen var inte systematiskt. Syftet var att få en överblick av forskningen inom området och få möjlighet att se studiernas karaktär till exempel om det fanns tillräckligt med kvantitativa studier. Utbudet av kvantitativa studier var begränsat men bedömdes ändå vara tillräckligt och därför valdes den typen av studier då de svarade till denna

(15)

14

studies syfte. För att få ett intryck av helheten inom det aktuella området lästes de studiers abstracts (sammanfattningar) som blev resultatet av den inledande litteratursökningen.

Utifrån ovanstående gjordes litteratursökningen som ligger till grund för denna litteraturst ud ie i databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed under februari och mars 2018. Cinahl och PubMed är databaser som innehåller främst medicinska samt hälso- och vårdvetenskap liga referenser (Backman, 2008). Sökord som användes i denna litteraturstudie var fatigue,

occupational therapy, patient education, rehabilitation och self-management. För att lättare

hitta artiklar i ämnet användes MeSH-termer (Medical Subject Headings) vid sökningen i PubMed. MeSH-termer gör det lättare att hitta i sökningen då de beskriver vad artikeln handlar om (Svenska MeSH, 2017). I sökningen i databasen Cinahl och PsychINFO användes Suggest Subject Terms samt boolesk söklogik vilket innebär att man kombinerar sökord med en sök-operator som tex. AND eller OR vilka används för att bestämma vilket samband de valda sökorden ska ha till varandra (Friberg, 2017).

Sammanlagt gav litteratursökningen 436 artiklar. Efter dublettkontroll blev det kvar 358 artiklar och av dessa artiklar exkluderades 301 efter att titlarna lästs igenom då de inte stämde överens med studiens syfte. Det blev kvar 57 artiklar vars abstrakt lästes och därefter blev det kvar 30 artiklar som lästes i fulltext. Av de kvarvarande artiklarna blev det sedan kvar 20 artiklar efter att 10 artiklar exkluderats då de inte uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna. Under analysarbetet framkom att 2 artiklar inte uppfyllde kriterierna eller studiekvaliteten för att ingå i studien och exkluderades därför, det slutliga antalet artiklar i denna litteraturstudie blev till slut 18 stycken. I tabell 1 presenteras en sammanfattning av litteratursökningen, mer detaljerad sökning visas i Bilaga 1.

Tabell 1. Sammanfattning av litteratursökning från de tre databaserna.

Sökord Antal

träffar

Inkluderade artiklar

Fatigue AND Occupational therapy 70 4

Fatigue AND Occupational Therapy AND Rehabilitation 32 0

Fatigue AND Patient education 234 5

Fatigue AND Self-management 96 5

Manuell sökning i referenser 4 4

(16)

15

Analys av data

Artiklarna lästes igenom flertalet gånger för att få en förståelse för innehållet i dessa.Som stöd vid läsningen användes ett arbetsblad för registrering av artiklar vid analysarbetet (Bilaga 2). Därefter sammanfattades artiklarna i en översiktstabell (Bilaga 3) där varje artikels syfte, metod, intervention, resultat och slutsats presenterades. Artiklarnas resultat analyserades utifrå n litteraturstudiens syfte för att finna vilka interventionerna var och om det fanns likheter och skillnader vad gällde detta i artiklarna. Artiklarna analyserades även med syfte att få svar på effekten av interventionerna (Friberg, 2017). Artiklarna analyserades genom att varje artikel granskades var för sig och författaren gick tillbaka till syftet hela tiden för att vara säker på att resultatet höll sig till syftet. Varje artikel analyserades utifrån följande frågor: Vilken arbetsterapeutisk intervention beskrevs i artikeln? Vilket fokus hade interventionen? Användes någon arbetsterapeutisk aktivitetsteori som grund i interventionen? Hur utfördes interventio ne n, i grupp eller enskilt? Vem utförde interventionen? För att svara på effekten av interventioner na analyserades artiklarnas resultatdel där det framgick huruvida interventionen hade effekt eller inte. Artiklarna analyserades även utifrån vilka bedömningsinstrument som användes och vad instrumenten mätte samt vilka utfallsmått som var primära och sekundära. Samtliga artiklar lästes igenom och därefter granskades artiklarnas kvalitet. Som stöd i granskningen användes SBUs (2014) granskningsmallar för kvalitetsgranskning av kvantitativa studier.

Forskningsetiska aspekter

Inför en studie bör alltid en analys av risker och nytta göras (Henricsson, 2012). Då denna studie är en litteraturstudie och därför inte påverkar personer fysiskt eller psykiskt, behövdes den inte etikprövas enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (Utbildningsdepartementet, 2003). De inkluderade studierna i denna litteraturstudie har fått sina studier godkända av en etisk kommitté och de har även reflekterat över etiska aspekter. För att minska fel i litteratursökningen träffade författaren bibliotekarie på LTU för att få hjälp och mer kunskap kring sökning i databaser. Det finns risker med att göra en litteraturstudie och det gäller som författare att hålla sig opartisk i tolkningen av texten och inte snedvrida den. Då de flesta artiklar är skrivna på engelska finns en risk för att innehållet kan misstolkas och att författaren uppfattar den fel. Nyttan med denna studie är att få en samlad kunskap om vilka arbetsterapeutiska interventioner som används vid sjukdomsrelaterad fatigue samt vilka effekter interventionerna har. Denna kunskap kan användas i klinisk praktik vid rehabilite r ing av personer med fatigue för att möjliggöra för dem att engagera sig i de aktiviteter de önskar samt kunna vara delaktiga i samhället.

(17)

16

Resultat

Resultatet av denna litteraturstudie baseras på arton kvantitativa artiklar. I fjorton av artiklarna hade deltagarna diagnosen MS, i tre artiklar hade deltagarna reumatisk sjukdom och i en artikel hade deltagarna cancersjukdom. Ingen av artiklarna hade deltagare med förvärvad hjärnskada . Artiklarna var genomförda i sju olika länder och inkluderade sammanlagt 1810 deltagare, ingen artikel var genomförd i Sverige, se sammanfattning av artiklar i bilaga 3. I resultatet presenteras inkluderade artiklar med siffror vilka är numrerade 1-18 enligt bilaga 3.

Arbetsterapeutiska interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue

Resultatet visar att de flesta interventioner hade fokus på aktivitet men var inte aktivitetsbaserade. Många interventioners innehåll baserades på information och utbild ning kring fatigue samt hemuppgifter som deltagaren skulle utföra under interventionens gång. Syftet med de flesta interventionerna var att deltagaren skulle lära sig att hantera sin fatigue. Ett fåtal av interventionerna hade en mer kognitiv inriktning.

I tolv av de inkluderade artiklarna var interventionerna aktivitetsfokuserade (1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 13, 16, 17). Två av artiklarna beskrev interventioner som hade mer kognitiv inriktning, den ena interventionen var kognitiv beteendeterapi i grupp (5) och den andra var en mindfulnessbaserad gruppintervention (18). Två av interventionerna utfördes av ett multidisciplinärt team, där den arbetsterapeutiska interventionen var inriktad på aktivitet (10,12). I två artiklar (14, 15) var interventionerna mer inriktade mot kognition än mot aktivitet och där syftet var att personen skulle normalisera sin upplevelse av fatigue och lära sig nya sätt att tänka på fatigue. I tabell 2 presenteras interventionerna utifrån vilken inriktning de hade. Tabell 2. Inriktning på de arbetsterapeutiska interventionerna.

Artikel Aktivitet Kognition Kognition/aktivitet Team/aktivitet

1.Blikman et al., (2017) x 2. Eyssen et al., (2013) x 3. Finlayson et al., (2011) x 4. Ghahari et al., (2010) x 5. Hewlett et al., (2011) x 6. Kos et al., (2007) x

(18)

17 7. Kos et al., (2016) x 8. Mathiowetz et al., (2005) x 9. Matuska et al., (2007) x 10. O´Riordan et al., (2017) x 11. Purcell at al., (2010) x 12. Rietberg et al., (2014) x 13. Sauter et al., (2008) x 14. Thomas et al., (2013) x 15. Thomas et al., (2014) x 16. Vanage et al., (2003) x 17. Van Heest et al., (2017) x 18. Zangi et al., (2012) x

I en artikel (2) där interventionen var klientcentrerad arbetsterapi användes Canadian Practice Process Framework, (CPPF) som referensram i interventionen. I övriga artiklar framkom inte om de använde sig av någon arbetsterapeutisk aktivitetsteori som grund i interventionen. Många av interventionerna byggde på self-management principen där arbetsterapeutens roll var att hjälpa och stötta personen att hantera sin fatigue. Den mest förekommande interventionen var Fatigue Management kurs vilken bygger på self-management principen. Fatigue Management har sin grund i två teoretiska modeller, den ena är PRECEDE-PROCEED modellen vilken är en delaktighetsbaserad planeringsmodell och den andra är pedagogisk utvecklingsmodell (1, 3, 4, 6, 8, 9, 13, 16, 17). Interventionen CAN-FIT (11) har sin grund i Health Belief Model, i övriga artiklar angavs inte vilken teori som låg till grund för interventionen.

Interventionerna som beskrevs i artiklarna gavs både i grupp och individuellt. I elva av de analyserade artiklarna utfördes interventionerna i grupp (3, 5, 7, 8, 9, 10, 13, 14, 15, 16, 18). I alla artiklar framkom inte hur många deltagare som ingick i gruppen under interventionen men det varierade från 3-8 deltagare i en artikel (16) till 8-12 personer i två andra artiklar (8, 9). Sju av interventionerna gavs individuellt till den enskilda personen (1, 2, 4, 7, 11, 12, 17)

(19)

18

I elva artiklar utfördes interventionerna enbart av arbetsterapeut (1, 2, 3, 4, 7, 8, 9, 10, 13, 16, 17) medan det i två av artiklarna utfördes av ett multidisciplinärt team där arbetsterapeut var en del av teamet (6, 12). I fem artiklar var det inte yrkesspecifikt vem som utförde interventio ne n, den kunde utföras av arbetsterapeut eller någon annan yrkeskategori inom vården. Det kunde vara en arbetsterapeut som utförde interventionen vid första tillfället och vid andra tillfä llet utfördes det av en sjuksköterska. Det kunde också vara så att arbetsterapeut tillsammans med till exempel psykolog utförde interventionen men en arbetsterapeut var involverad på ett sätt eller annat i interventionen (5, 11, 14, 15, 18).

Beskrivning av de arbetsterapeutiska interventionerna

Följande arbetsterapeutiska interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue identifierades och beskrivs nedan:

Fatigue Management – att hantera fatigue, är en gruppbaserad energibesparande kurs av Packer, (8, 9, 13, 16). Fatigue Management - att hantera fatigue, är en gruppbaserad pedagogisk

intervention som bygger på self-management principen. Det är en kurs för personer som upplever att fatigue påverkar dem på ett negativt sätt i deras aktivitetsutförande och syftet är att lära sig att hantera fatigue i sin vardag. Kursen tar upp ämnen som vikten av vila, kommunikation och kroppens mekanik, arbetsmiljö både i hemmet och på arbetet, prioriteringar och normer, balans i vardagens aktiviteter samt hur personen kan planera sin dag. Kursen innehåller föreläsningar, diskussioner och hemuppgifter. Det är en 6-veckors kurs som omfattar 6 tillfällen á 2 timmar och leds av arbetsterapeut.

I fyra artiklar beskrivs interventioner som bygger på Fatigue Management – att hantera fatigue

kurs enligt Packer. Interventionerna varierar i sitt upplägg, alla varianter leds av arbetsterapeut.

I den första artikeln genomförs kursen som en gruppbaserad telefonkonferens (3). Kursen pågår under 6 veckor med en telefonkonferens i veckan a´70 minuter. Två andra varianter av samma kurs genomförs individuellt istället för i grupp (1, 17). Längden på interventionen varierar från 12 tillfällen under fyra månader till 6-veckor med 4-6 tillfällen a´1-2 timmar. En tredje och sista variant av samma kurs genomförs via internet och deltagaren går in på internet och tar del av programmet när det tidsmässigt passar personen. Deltagaren har möjlighet att interagera med andra personer genom att kommunicera via ett diskussionsforum. Arbetsterapeut leder kursen och loggar in dagligen för att respondera på deltagarnas tankar, funderingar och frågor. Kursen pågår under 7-veckor (4).

(20)

19

Klientcentrerad arbetsterapi (2). Klientcentrerad arbetsterapi som utförs av arbetsterpeut med

Canadian Practice Process Framework, (CPPF) som referensram. CPPF är en arbetsterapeutisk modell för klientcentrerad praxis som guidar arbetsterapeuten genom en process av evidensbaserad och klientcentrerad praxis vilken är riktad mot att möjliggöra förändringar i utförandet och engagemang i aktivitet. Att hantera sin fatigue är en del i interventionen. Enligt CPPF består den arbetsterapeutiska interventions-processen av fyra olika element. De första tre är den sociala kontexten, interventionskontexten och referensramen. Det fjärde består av åtta handlingspunkter eller moment i den arbetsterapeutiska processen bl. a: bedöma/utreda, komma överens om mål och handlingsplan, genomföra planen, följa behandlingen och om behov finns anpassa den samt utvärdera framsteg.

Gruppbaserad Kognitiv beteendeterapi (5). Det är en 6-veckors gruppbaserad kognitiv

beteendeterapi (KBT) intervention som författarna till studien har tagit fram. Innehållet i kursen är bland annat ämnen som kan förbättra personens fatigue self-management som till exempel stress och avslappning, sömn och vila, problemlösning samt att hantera sin energi. Samtal om tankar, känslor och beteende relaterat till fatigue tas också upp. Kursen leds av arbetsterapeut och psykolog. Kursen pågår under 6 veckor med 1 träff i veckan a´2 timmar. 14 veckor efter kursstart har gruppen en uppföljningsträff

Gruppbaserad multidisciplinär Fatigue Management kurs (6). Innehållet i kursen består av

energibesparande arbetssätt och strategier som arbetsterapeut utför men också fysioterap i, medicinsk behandling och psykosocialt stöd. Varje grupp inleds med information av ansvarig instruktör följt av en del där deltagarna deltar i diskussion med varandra. Kursen pågår under 4 veckor och omfattar 4 träffar a´2 timmar. Arbetsterapeut är med i interventionen som en del av teamet.

Individuellt arbetsterapeutiskt Self-management interventionsprogram [SMOoTh] (7). Syftet

med programmet är att personen ska få stöttning i att ta kontroll över aktivitetetsutföra ndet utifrån sin förmåga. SMOoTh interventionen innehåller strategier för att stödja personen att ta kontroll över utförandet av aktiviteter utifrån personens disponibla energi och på så sätt förbättra self-efficacy i att hantera sin fatigue. Interventionen innehåller också tekniker för att ändra personens beteende. Det är ett 3-veckors individuellt arbetsterapeutiskt self-manage me nt interventionsprogram som omfattar 3 kurstillfällen a´60-90 minuter per tillfälle och leds av arbetsterapeut.

(21)

20

Gruppbaserat Self-management program FAME [Fatigue and Activity Management Education] (10). FAME är ett self-managementprogram utvecklat för diagnosen SLE.

Interventionen är både på grupp och individnivå. Varje träff består av en timme grupputbild ning och därefter en individuell träff mellan deltagare och arbetsterapeut för att bland annat sätta upp mål. Innehållet i kursen består av att hantera fatigue, hantera smärta, ledskydd, stresshanter ing. Syftet med kursen är att deltagaren ska utveckla effektiva strategier för att för att hantera sin fatigue och öka sitt deltagande i aktivitet. Förutom arbetsterapeut är fysioterapeut och dietist också med i interventionen. Kursen pågår under 6-veckor och omfattar 1 tillfälle a´ 2,5 timmar per vecka.

CAN-FIT [Cancer-related fatigue intervention tria] (11). CAN-FIT är ett program framtaget

av författarna till artikeln. Syftet med programmet är att minska personens nivå av fatigue vid cancersjukdom genom att använda sig av egenvård. Innehållet i interventionen var utbild ning och stöd vid fatigue vid strålbehandling. Informationen ges en vecka före strålbehandling och 1-2 veckor efter avslutad behandling, ett uppföljande telefonsamtal görs 2-4 veckor efter varje utbildningstillfälle. Deltagarna får en deltagarhandbok, ett underlag för att sätta mål samt en dagbok. Ämnen som bland annat tas upp i utbildningen är bieffekter av strålbehandling bland annat fatigue, strategier för att minska fatigue inklusive aktivitetsanpassning och deltagande i aktiviteter, råd om sömnhygien samt avslappningsstrategier. Otydlighet om vem som leder programmet men huvudförfattarna till artikeln är arbetsterapeuter.

Individuell öppenvårdsrehabilitering med multidisciplinärt team (12). Indviduellt anpassad

öppenvårds rehabilitering med multidisciplinärt team bestående av arbetsterapeut, fysioterape ut och socionom. Interventionen fokuserar på att optimera self-management beteende i dagliga aktiviteter vad gäller fysisk aktivitet, kognitivt beteende och energibesparing. Den arbetsterapeutiska delen i interventionen består av ämnen som balans mellan aktivitet och vila , att sitta och stå, personlig vård samt arbete, fritid och sociala kontakter. Deltagaren får även hemuppgifter under interventionens gång. Antal träffar med arbetsterapeut beror på personens behov.

Gruppbaserat program FACETS [Fatigue: Applying Cognitive behavioural and Energy effectiveness Techniques to life Style] (14, 15). Det är ett gruppbaserat program för att hantera

fatigue och är utvecklat av författarna till artikeln. Syftet med interventionen är att hjälpa personen med fatigue att normalisera sin upplevelse av fatigue, lära sig nya sätt att tänka på fatigue samt att använda sin energi mer effektivt. Gruppinterventionen leds av två personer som är antingen arbetsterapeut, sjuksköterska eller fysioterapeut. Interventionen består av

(22)

21

föreläsningar, gruppdiskussioner och hemuppgifter. Interventionen pågår under 6 veckor vid 6 tillfällen a´90 minuter per tillfälle.

Gruppbaserad Mindfulness kurs VTP [Vitality Training Programme] (18). Interventionen är en

15-veckors mindfulnessbaserad gruppintervention. Kursen omfattar10 tillfällen a´4,5 timmar/tillfälle samt en uppföljande träff cirka 6 månader efter avslutad intervention. Vid varje tillfälle tas ett speciellt ämne upp som relaterar till hur det är att leva med en kronisk sjukdom. Interventionen består av mindfulnessövningar som syftar till att personen ska bli medveten om sina tankar, känslor och fysiska upplevelser. I interventionen ingår även kreativa övningar som till exempel att teckna, poesi och musik. Mellan kurstillfällena tränar deltagaren hemma på medvetenhet och avslappning genom att lyssna på CD med mindfulnessbaserade övningar och genom att skriva reflekterande dagbok. Kursen leds av antingen arbetsterapeut, fysioterape ut, socionom eller sjuksköterska.

Effekt av de arbetsterapeutiska interventionerna

I resultatet av de arton inkluderade artiklarna framkom i elva artiklar att interventionerna hade effekt på sjukdomsrelaterad fatigue (3, 4, 5, 8, 9, 13, 14, 15, 16, 17, 18). I sex artiklar framkom att interventionerna inte hade någon effekt på fatigue (1, 2, 6, 10, 11, 12). En intervention hade effekt på utförandet av önskade och meningsfulla aktiviteter för personer med fatigue men förändrade inte fatigue i sig (7). Effekterna av interventionerna presenteras i tabell 3.

Signifikant effekt gällande påverkan och upplevelsen av fatigue framkom i sex artiklar där interventionen var Fatigue Management kurs enligt Packer, kursen var modifierad i de olika artiklarna men alla varianter visade signifikant effekt (3, 4, 8, 13, 16, 17). Mindfulnessbase rat Vitality Training Programme (VTP) visade också signifikant effekt gällande fatigue (18). Även det gruppbaserade programmet FACETS hade signifikant effekt på fatigue, den minskade svårighetsgraden av fatigue samt ökade fatigue self-efficacy och effekten kvarstod vid 1 års uppföljning efter avslutad intervention (14, 15). I följande tre artiklar visade resultatet effekt av interventionen men ingen signifikant effekt. Kognitiv beteendeterapi (KBT) fatigue self-managementprogrammet hade god effekt på påverkan av fatigue, coping vid fatigue och upplevd allvarlighetsgrad av fatigue (5). Interventionen SMOoTh visade effekt på utförandet av aktiviteter men däremot ingen effekt på fatigue (7). Slutligen hade också interventio ne n energibesparande kurs effekt på fatigue (9).

De interventioner som inte hade någon effekt var individuell energibesparande kurs, baserad på Packers Fatigue Management kurs (1), klientcentrerad arbetsterapi (2),gruppbaserad

(23)

22

multidisciplinär Fatigue Management kurs (6), gruppbaserat Self-managementprogram FAME, Fatigue and Activity Management Education (10), CAN-FIT, Cancer-related fatigue intervention trial (11) samt individuell öppenvårdsrehabilitering med multidisciplinärt team (12).

Alla inkluderade artiklar i denna litteraturstudie var longitudinella studier. Det var en stor variation i artiklarna när sista mätningen i studien gjordes. Sista mätningen varierade från att göras 6 veckor efter avslutad intervention till 1 år efter avslutad intervention. När det gäller effekter över lång tid visade fyra artiklar att effekten av interventionen kvarstod allt från 3 månader till 1 år efter avslutad intervention (3, 13, 15, 18).

Fem artiklar bedömdes ha låg studiekvalitet eftersom de bland annat innehöll få deltagare, inte var blindade eller hade någon randomisering, studierna var i övrigt välgjorda (6, 10, 13, 16, 17). En artikel bedömdes ha medelhög-hög studiekvalitet då det var en RCT-studie med många deltagare, litet bortfall och god följsamhet. Övriga artiklar bedömdes ha medelhög studiekvalitet se tabell 3 och bilaga 4.

Tabell 3. Effekt av interventionerna vid fatigue i relation till studiekvalitet.

Artikel Studiedesign Effekt Studiekvalitet

1.Blikman et al. (2017)

RCT-studie N=86

Ingen effekt på fatigue. Medelhög 2. Eyssen et

al. (2013)

RCT-studie N=269

Ingen effekt på fatigue. Medelhög-Hög 3. Finlayson

et al. (2011)

RCT-studie N=190

Signifikant effekt som kvarstod vid 3 och 6 månaders uppföljning.

Medelhög 4. Ghahari et

al. (2010)

RCT-studie N=95

Signifikant effekt på fatigue och förbättring över tid.

Medelhög 5.Hewlett et

al. (2011)

RCT-studie N=127

Effekt på fatigue. Medelhög

6. Kos et al. (2007)

Randomiserad klinisk prövning N=51

Ingen effekt på fatigue. Låg

7. Kos et al. (2016)

RCT-studie Pilotstudie N=31

Effekt på utförandet av aktiviteter men inte på fatigue,

Medelhög 8. Mathiowetz et al. (2005) RCT-studie N=169

Signifikant effekt på fatigue. Medelhög

9. Matuska et al. (2007)

RCT-studie N=123

Effekt på fatigue. Medelhög

10.

O´Riordan et al. (2017)

Mixed method N=21

Ingen signifikant effekt. Låg

11. Purcell et al. (2010)

RCT-studie N=110

Ingen signifikant effekt. Medelhög 12. Rietberg

et al. (2014)

RCT-studie N=48

(24)

23

13. Sauter et al. (2008)

Longitudinell studie N=32

Signifikant effekt både vid kort- och långtidsuppföljning. Låg 14.Thomas et al. (2013) RCT-studie N=164

Signifikant effekt på fatigue. Medelhög 15. Thomas

et al. (2014)

RCT-studie N=131

Signifikant effekt på fatigue vid 1 års uppföljning. Medelhög 16. Vanage et al. (2003) Kvasi-experimentell N=37

Signifikant effekt på fatigue. Låg

17. Van

Heest et al. (2017)

Observationsstudie N=55

Signifikant effekt på fatigue. Låg

18. Zangi et al. (2012)

RCT-studie N=71

Signifikant effekt på fatigue, kvarstod ett år efter avslutad intervention.

Medelhög

Bedömningsinstrument för att mäta effekten av interventionerna

För att mäta effekten av interventionerna var fatigue det primära utfallsmåttet som mättes i de flesta artiklarna medan det i två av artiklarna var sekundärt utfallsmått. I en artikel (2) var funktionsnedsättning, deltagande och autonomi de primära utfallsmåtten som mättes medan det i en annan artikel (18) var psykisk utmattning som var det primära utfallsmåttet. Andra sekundära utfallsmått som framkom i artiklarna var bland annat hälsorelaterad livskvalitet (5, 11, 12) depression, ångest och/eller stress (4, 6, 13, 14) self-efficacy (3, 4, 6, 8), upplevd sjukdomsaktivitet (5, 18), fysisk förmåga (15), smärta (18) och funktionsnedsättning (5). Aktivitet och delaktighet i fritidsaktiviteter och personlig skötsel var sekundärt utfallsmått i en artikel (11) medan det i en annan artikel (1) var daglig funktion och delaktighet som var sekundära utfallsmått.

Många olika bedömningsinstrument användes för att mäta effekten av interventionerna i artiklarna. Det mest förekommande var instrument som bedömde påverkan av fatigue till exempel Modified Fatigue Impact Scale (MFIS) som användes i sex artiklar (1, 2, 6, 7, 12, 13) samt Fatigue Severity Scale (FSS) som också användes i sex artiklar (1, 3, 6, 10, 12, 13). Fatigue Impact Scale (FIS) användes i fyra artiklar (3, 4, 8, 16).

I sammanlagt tio artiklar mättes effekten på delaktighetsnivå eller aktivitetsnivå. I två av artiklarna användes COPM, Canadian Occupational Performance Measure för att mäta effekten av interventionen (2, 7). I fyra artiklar användes Frenchay Activities Index (FAI) (10, 11, 14, 15) och i tre artiklar (1, 2, 6) användes Impact on Participation and Autonomy questionna ire (IPA). I en artikel (4) användes Activity Card Sort Australia (ACS-AUS) och i en artikel (12) användes Functional Independence Measure (FIM) för att mäta effekten.

(25)

24

Hälsoenkäten SF36 som innehåller frågor om hur personen upplever sin hälsa användes i fem artiklar (1, 2, 3, 7, 8) och i en artikel användes EQ5D (11) för att mäta hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. I flera artiklar (6, 14, 15) där deltagarna hade diagnosen MS användes diagnosinriktade bedömningsinstrument som till exempel Multiple Sclerosis Self-Efficac y (MSSE) eller Multiple Sclerosis Impact Scale (MSIS-29) vilken användes i tre artiklar (12, 14, 15).

Diskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid sjukdomsrelaterad fatigue och att beskriva effekten av interventionerna. Resultatet visar att största delen av interventionerna hade fokus på aktivitet men var inte aktivitetsbaserade medan ett fåtal av interventionerna hade en mer kognitiv inriktning. I arton artiklar framkom tio olika arbetsterapeutiska interventioner där Fatigue Management kursen var den mest förekomma nde och beskrevs i nio artiklar. Syftet med de flesta interventionerna var att deltagaren skulle lära sig att hantera sin fatigue. Interventionerna utfördes både i grupp och individ uellt, de flesta interventionerna utfördes enbart av arbetsterapeut samt var inriktade på att hantera fatigue. Elva interventioner hade effekt på fatigue och de mest förkommande bedömningsinstrument som användes var instrument som bedömde påverkan av fatigue. Övervägande del av de inkluderade artiklarna bedömdes ha medelhög studiekvalitet. Den mest förekommande diagnosgruppen där interventioner för fatigue hade använts var multipel skleros (MS).

Resultatdiskussion

Den största delen av de beskrivna interventionerna hade aktivitetsfokus med det fanns även interventioner som hade mer kognitiv inriktning. Ett par av interventionerna fokuserade på mindfulness eller kognitiv beteendeterapi, deltagarna i dessa interventioner hade inflammatorisk reumatisk ledsjukdom och inte MS. Fisher (2014) menar att om interventio ne n som utförs av arbetsterapeut har fokus på kroppsfunktioner, personliga faktorer och/eller miljömässiga faktorer så har inte den interventionen aktivitetsfokus. Fisher lyfter vikten av att arbetsterapeutiska interventioner bör ha ett aktivitetscentrerat perspektiv och vara aktivitetsbaserade eller aktivitetsfokuserade. I en aktivitetsbaserad intervention använder arbetsterapeuten engagemang i aktivitet som medel för förändring i personens aktivitetsutförande. Aktivitetsfokuserade interventioner har fokus på information och instruktion kring aktivitetsutförande. I de flesta interventionerna i denna litteraturstudie gavs

(26)

25

deltagarna inte möjlighet att utföra aktiviteter under själva interventionen utan de fick hemuppgifter som skulle utföras mellan tillfällena och som de sedan diskuterade antingen i grupp eller enskilt, interventionerna var därför inte aktivitetsbaserade. Erlandsson och Persson (2014) lyfter vikten av att förstå människans görande vilket kan göras genom att använda sig av aktivitetsbaserade interventioner istället för endast aktivitetsfokuserade. I MOHO (Kielhofner, 2012; Taylor, 2017) lyfts också görandet eller utförandet av aktiviteter som en viktig del för personen. Författarens uppfattning är att det vore bra om de arbetsterapeutiska interventionerna var aktivitetsbaserade istället för endast fokuserade på aktivitet men tyvärr så begränsas vi ibland i den kliniska verksamheten av kortare vårdtider och en miljö som begränsar möjligheten till att utföra aktivitetsbaserade interventioner som är meningsfulla för personen. De flesta interventionerna byggde på self-management principen där arbetsterapeutens roll är att hjälpa och vara ett stöd för personen att finna strategier för att själv hantera sin fatigue. Författarens uppfattning är att interaktionen mellan arbetsterapeut och personen är en viktig del vid rehabilitering av fatigue. Enligt Taylor, Lee och Kielhofner (2011) avser denna interaktio n det terapeutiska förhållandet och inkluderar kommunikation, emotionellt utbyte, samarbete och ett partnerskap mellan arbetsterapeut och person. Taylor (2007) lyfter ett professione llt förhållningssätt som ett specifikt sätt att relatera till personen i interaktion med denne. Sex förhållningssätt betonas vilka används av arbetsterapeuter i praktik. Dessa är förespråkande, samarbetande, empatiskt, uppmuntrande, instruerande samt problemlösande. Taylor menar att ju fler förhållningssätt arbetsterapeuten behärskar desto större repertoar har arbetsterapeuten att använda sig av i arbetet. I detta sätt att interagera mellan arbetsterapeut och person använder sig arbetsterapeuten ofta av medvetet användande av sig själv, som enligt Taylor et al. (2011) är arbetsterapeutens planerade användande av sin personlighet, uppfattning, insikter och omdöme som en del i den terapeutiska processen. Författaren stödjer denna uppfattning att interaktion, professionellt förhållningssätt och medvetet användande av sig själv är viktiga komponenter som i slutänden påverkar resultatet av interventionerna.

Den mest förekommande interventionen i denna studie var olika varianter av Fatigue Management kursen vilken bygger på self-management principen och beskrevs i nio artiklar där alla var genomförda med personer med MS-diagnos. I flera artiklar i denna studie visade resultatet att Fatigue Management kursen hade positiv effekt på påverkan av fatigue. Gillisdotter (2018) beskriver liknande resultat i sin studie där hon studerat upplevelsen av att delta i en Fatigue Management kurs för personer med MS i svensk kontext. Resultatet av den studien visade att deltagarna i Fatigue Management kursen upplevde att kursen hade bidragit

(27)

26

till att de hade förändrat sitt aktivitetsutförande, vilket i sin tur hade lett till att fatigue hade en mindre negativ påverkan på deras mående.

I en av de inkluderade artiklarna användes Canadian Practice Process Framework, (CPPF) som referensram i interventionen. I övriga artiklar framkom inte om de använde sig av någon arbetsterapeutisk aktivitetsteori som grund i interventionen. Författaren anser att det är viktigt att använda sig av yrkesspecifika teorier i interventionerna i syfte att stärka vår egen profession vilket även Fischer och Nyman (2007) poängterar. De menar att använda sig av arbetsterapeutiska aktivitetsteorier i interventionerna gör det lättare att lyfta fram det specifika som arbetsterapeuten gör och vad det är som gör arbetsterapi unikt.

Fatigue var det primära utfallsmåttet i de flesta artiklar och en stor variation av bedömningsinstrument användes för att mäta effekten av interventionerna i artiklarna. Det mest förekommande var instrument som bedömde påverkan av fatigue men flera instrument mätte även fatigue, delaktighet och aktivitet. Trots att flertalet interventioner hade aktivitetsfokus har författarna till artiklarna valt att bedöma effekten av interventionen med bedömningsinstrume nt som mäter fatigue och påverkan av fatigue. I en systematisk översikt av Whitehead (2009) där olika instrument för att mäta fatigue jämfördes framkom att det inte finns ett instrument som uppfyller alla kriterier för att vara ett idealiskt instrument för att mäta fatigue. COPM är ett instrument som användes i ett par av artiklarna för att bedöma effekten av interventioner na. Enligt Fisher (2014) är både COPM och ADL-Taxonomin lämpliga instrument att använda om interventionerna är aktivitetsfokuserade eftersom de baseras på intervju och inte på observation i aktivitet. Författarens uppfattning är att det är att föredra att arbetsterapeuten använder sig av instrument som bedömer delaktighet och aktivitet för att mäta det som är essensen i arbetsterapi nämligen delaktighet och meningsfulla aktiviteter.

De flesta interventionerna utfördes enbart av arbetsterapeut men vid några interventioner var det inte yrkesspecifikt beroende av vem som utförde dem, vid ett tillfälle kunde det vara en arbetsterapeut och vid nästa tillfälle en sjuksköterska. Fisher (2014) belyser risken om arbetsterapeuter använder samma utvärderingar och interventioner som andra yrkesgrupper så finns det risk för att det framhålls som att arbetsterapi inte har någon unik roll eller ett unikt perspektiv. Denna risk kan enligt Fisher minimeras om arbetsterapeuter använder sig av aktivitetsbaserade eller aktivitetsfokuserade interventioner och lyfter vikten av aktivitet och meningsfullt görande. Författaren ser också en risk i att deltagaren i interventionen inte har vetskap om vilken yrkeskategori som utför vilken intervention och att arbetsterapeutiska interventioner därför inte ses som specifika.

Figure

Tabell  1. Sammanfattning  av litteratursökning  från  de tre databaserna.
Tabell  3. Effekt  av interventionerna  vid  fatigue  i relation  till  studiekvalitet

References

Related documents

HB27dn Denitrifying with NCE from NAR1, NarK, and NarT transporters (Alvarez et al., 2011 ) HB27dp Denitrifying with NCE from PRQ25, single NarO transporter (Alvarez et al., 2011

Vi har intervjuat lärare som arbetar på olika skolor i år 1 - 6 i två mindre kommuner i Norrbotten och har i vår undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen

Första vinterns slitagemätning visar att slitaget i hjulspåren varit ca 1 mm på samtliga sträckor, medan medelvärdet för det totala spårdjupet hösten 1994 varierade från 3.8 mm

förskrivning av hjälpmedel och anpassning av aktiviteter samt 5) handledning och utbildning. Resultaten av interventionernas effekt visade att deltagarna ofta förbättrade

4 Gender mainstreaming could also have been investigated through an alternative approach, as depending on the conflict- or consensus perspective of the culture in Swedish

In order to corroborate previous findings, get detailed information of the dynamic load on the pier and identify critical operating conditions, model tests were performed

Detta språk skall innehålla operationer för att kunna kombinera olika problemformuleringar, skicka problem till olika specialistagenter vilka sedan returnerar resultatet från

Genom att bygga upp läsarens förväntningar hos bokens många stereotyper, för att sedan kullkasta dessa genom att stereotyperna visar sig vara felaktiga, blir boken ett