• No results found

Hållbarhetsredovisning : En kvalitativ studie om hur företag identifierar och inkluderar sina intressenter samt vad syftet är med hållbarhetsredovisning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hållbarhetsredovisning : En kvalitativ studie om hur företag identifierar och inkluderar sina intressenter samt vad syftet är med hållbarhetsredovisning"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hållbarhetsredovisning

En kvalitativ studie om hur företag identifierar och inkluderar

sina intressenter samt vad syftet är med hållbarhetsredovisning

Hajismail, Yaqin

Yildiz, Berfin

Akademin för Ekonomi, Samhälle & Teknik

Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi Handledare: Fredrik Jeanson

Kurskod: FOA250 Datum: 04/6-21 Ämne: Företagsekonomi

(2)

Abstract

Date: 2021-06-04

Level:Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr

Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University

Authors: Yaqin Hajismail (990127), Berfin Yildiz (991112)

Title: Sustainability reporting - A qualitative study on how the companies identify and include its stakeholders and what the purpose of sustainability reporting is

Tutor: Fredrik Jeanson

Keywords: Sustainability reporting, stakeholders, inclusion, identification, purpose, CSR, GRI, stakeholder theory, legitimacy theory

Research questions:

- How do companies include and identify their stakeholders regarding sustainability reports? - What is the purpose behind the creation of sustainability reports?

Purpose: The purpose of this thesis is to understand how stakeholders are identified and included in the sustainability work regarding reporting. In addition, the purpose is to

understand the underlying reasons behind the creation of sustainability reporting in addition to the legal requirement.

Method: The thesis applies a qualitative method with a deductive approach. The data

collection for empirical data took place through semi-structured interviews. For the theoretical frame of reference, relevant literature and scientific articles have been found within the field of study.

Conclusion: The study shows that there are several purposes behind the preparation of

sustainability reports. The overall purpose is for companies to carry out an exchange of information with their stakeholders, to be able to present the sustainable measures that have been taken by the company. Furthermore, it is concluded that the inclusion of the

stakeholders in the sustainability report takes place, however, this is done indirectly without any systematic process and a clear reporting is lacking on this.

(3)

Sammanfattning

Datum: 2021-05-27

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp

Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola

Författare: Yaqin Hajismail (990127), Berfin Yildiz (991112)

Titel: Hållbarhetsredovisning - En kvalitativ studie om hur företag identifierar och inkluderar sina intressenter samt vad syftet är med hållbarhetsredovisning

Handledare: Fredrik Jeanson

Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Intressenter, inkludering, identifiering, syfte, CSR, GRI, intressentteori, legitimitetsteori

Frågeställning:

- Hur inkluderar och identifierar företag sina intressenter avseende hållbarhetsredovisningar? - Vad är syftet med att företag upprättar hållbarhetsredovisningar?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå hur intressenterna identifieras och inkluderas i hållbarhetsarbetet avseende rapporteringen. Dessutom är syftet att förstå de bakomliggande orsakerna bakom upprättandet av hållbarhetsredovisning utöver lagkravet.

Metod: Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Datainsamlingen för empirin skedde genom semistrukturerade intervjuer. För den teoretiska referensramen har relevant litteratur och vetenskapliga artiklar hittats inom studieområdet.

Slutsats: Studien påvisar att det finns ett flertal syften bakom upprättandet av

hållbarhetsredovisningar. Det övergripande syftet är att företag utför ett informationsutbyte med sina intressenter, för att kunna presentera vilka hållbara åtgärder som har tagits av företaget. Dessutom dras slutsatsen att det är få företag som identifierar sina intressenter för att de anses vara självklara, vidare dras slutsatsen att inkluderingen av intressenterna i hållbarhetsredovisningen sker dock görs det indirekt utan någon systematisk process och en tydlig redovisning saknas på detta.

(4)

Innehållsförteckning

1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemformulering ... 2 1.3 Syfte ... 4 1.4 Frågeställningar ... 5 2. Teoretisk referensram ... 6 2.1 Tidigare forskning ... 6 2.1.1 Hållbarhetsredovisning ... 6 2.1.2 Identifiering av intressenter ... 7 2.1.3 Inkludering av intressenter ... 8 2.2 Intressentteori ...10 2.3 Legitimitetsteori ...11

2.4 Corporate social responsibility (CSR) ...13

2.5 Global reporting initiative (GRI) ...14

2.6 Analysmodell ...16 3. Metod ...18 3.1 Val av forskningsmetod ...18 3.2 Urval...19 3.3 Datainsamlingsmetod ...20 3.4 Tillvägagångssätt ...21 3.7 Analysmetod ...24 4. Empiri ...26 4.1 Presentation av respondenter ...26

4.2 Syftet med hållbarhetsredovisningar ...27

4.3 Identifiering av intressenter ...31

4.4 Inkludering av intressenter ...34

5. Analys...36

5.1 Syftet med hållbarhetsredovisningar ...36

5.2 Identifiering av intressenter ...37 5.3 Inkludering av intressenter ...38 6. Slutsats ...40 6.1 Vidare forskning ...41 Källförteckning ...42 Bilaga 1 ...47

(5)

1

1.Inledning

I det inledande kapitel presenteras bakgrundsinformation till det valda området, sedan diskuteras problematiken bakom ämnet. Utifrån detta framställs syftet och sedan frågeställningarna.

1.1 Bakgrund

Vad är definitionen av en hållbarhetsredovisning? GRI förklarar i sina riktlinjer att en hållbarhetsredovisning är en rapport som ger en trolig och balanserad bild av resultatet i ett företag under en tidsperiod. En hållbarhetsredovisning som ställer intressenterna i centrum samt följer GRI:s riktlinjer, leder till en hållbar utveckling (Westermark, 2013).

Det finns ett lagkrav på upprättandet av hållbarhetsredovisningar inom svenska bolag som infördes den 1 januari 2017. Lagkravet innebär att större företag har skyldighet att upprätta hållbarhetsrapport. För att företag ska anses som stora ska två av följande villkor vara uppfyllda under de senaste två räkenskapsåren:

• Medelantalet anställda ska ha överstigit 250.

• Balansomslutningen ska ha varit mer än 175 miljoner kronor.

• Nettoomsättning ska ha varit mer än 350 miljoner kronor (Prop. 2015/2016:193). Hållbarhetsredovisningar har utvecklats på grund av de ständiga förändringarna i världen, spridningen av hållbarhet anses vara som en respons på samhällets förändringar och på behovet att hantera dessa förändringar (Frostenson, Helin & Sandström, 2015).

Hållbarhetsrapportering är ett växande fenomen i utvecklingsländer. Olika organisationer från olika länder har skilda perspektiv på vikten av att uppfattas som socialt och miljöansvarig av allmänheten. Företag antar hållbarhets praxis som svar till olika faktorer såsom globalisering, ekonomisk tillväxt och utländska investeringar (Dissanayake, 2020).

En undersökning av KPMG visade att i 14 av 52 länder som inkluderas i forskningen överstiger hållbarhetsrapporteringen med 90 procent och i KPMG Survey of Sustainability Reporting 2020 visade det sig att 96 procent av de 250 största företagen i världen

rapporterade om deras hållbarhetsprestanda (GRI, 2020).

Det finns många syften bakom att företag hållbarhetsredovisar som bland annat att öka legitimiteten hos företag, hantering av risker, skapa ett gott företagets rykte och för att det

(6)

2

finns en samhällelig förväntan på det. En annan anledning till att företag hållbarhetsredovisar är att tillgodose externa och interna intressenters önskemål, detta kräver att intressenterna inkluderas i redovisningen (Dienes, Sassen och Fischer, 2016).

Kaur och Lodhia (2018) och Manetti (2011) påstår att inkludering av intressenter har en viktig roll i hållbarhetsredovisningen. En definition av intressenter är individer eller grupper som kan påverkas av organisationens produkter, verksamheter samt tjänster. En annan definition av intressenter är att de kan påverka möjligheten för organisationen att gynna framgång genom att genomföra sina strategier och uppnå de uppsatta hållbarhetsmålen. En intressent kan ha ett eller flera intressen som påverkas av organisationens beslut, dessa intressen skapar en relation till organisationen. Organisationerna har möjligheten att själva identifiera och fastställa vilka individer och grupper i samhället som är deras intressenter. (Westermark, 2013) Freemans (1984) klassiska definition av en intressent är en grupp eller individ i en organisation som kan påverka eller påverkas av att organisationens mål uppnås.

1.2 Problemformulering

Det förekommer många definitioner och uppfattningar om företags hållbarhetsredovisning, detta på grund av den fundamentala olika synen på världen och dess problem (Gray, 2006). Frostenson et al. (2015) och Kaur och Lodhia (2018) definierar hållbarhetsredovisningar som ett tillvägagångssätt för företag att kunna presentera och mäta sitt hållbarhetsarbete.

Herremans, Nazari och Mahmoudian (2016) håller med denna definition, dock anser de att utvecklandet av hållbarhetsarbetet är en respons på intressenternas önskemål. Gray (2006) skriver att hållbarhetsrapportering oftast definieras som en rapport som tar itu med sociala, miljömässiga och hållbarhetsfrågor. Författaren hävdar även att rapporteringen anses vara en utvidgning av den finansiella rapporteringen och en potentiell källa till värdeskapande (Gray, 2006).

Fler företag upprättar hållbarhetsrapporter, vilket väcker frågan om syftet bakom hållbarhetsredovisningarna. Det finns flera orsaker till att företag upprättar

hållbarhetsredovisningar, de vanligaste orsakerna är att skapa legitimitet för företagets aktiviteter, öka transparensen och ansvar skyldigheten inom företaget och få

konkurrensfördelar. Det skapar även en allmän acceptans för företaget och dess aktiviteter (Herzig & Schaltegger, 2006).

(7)

3

Fagerström och Hartwig (2016) samt Dienes et al. (2016) påstår att syftet med

hållbarhetsredovisning är att ge information om risker och möjligheter kopplat till de tre aspekterna sociala/humana, miljömässiga och teknologiska hållbarheten till intressenterna samt företagsledningen.

En studie av Kaur och Lodhia (2018) visade att intressenternas deltagande har en väsentlig roll i hållbarhetsredovisningen, vilket betyder att intressenterna har ett inflytande på beslut rörande utveckling av strategiska planer och även hållbarhetsarbetet. Även Manetti (2011) påstår att forskning inom detta område visar att engagemang och dialog med intressenter i allt högre grad erkänns som avgörande inslag i hållbarhetsredovisningar, även om de medger att det finns en brist på bevis inom rapporterna om att sådana engagemang och dialoger faktiskt finns (Manetti, 2011).

Länken mellan planering, redovisning och rapportering gör det möjligt för företag att kunna kommunicera och mäta sin hållbara prestation gentemot sina intressenters ambitioner. Detta belyser ett behov om att betrakta hållbarhetsplanering, -redovisning och -rapportering som en kontinuerlig process. Organisationer som vill främja hållbarhetskonceptet kan dra nytta av att koppla deras redovisning till en strategisk planering och integrera intressenternas insatser kontinuerligt i det. Att även upprätthålla nära relationer med intressenterna i de tidigaste stadierna av hållbarhetsredovisningen och rapporteringsprocessen snarare än efter

utarbetandet är viktigt. Fördelarna med involvering av intressenterna i processerna, är att det möjliggör för organisationer att identifiera och integrera intressenternas frågor, uppfattningar, behov samt förväntningar (Kaur & Lodhia, 2018).

Kaur och Lodhia (2018) uppger att intressenternas deltagande i hållbarhetsredovisning genererar kreativa lösningar för att hantera intressenternas önskemål. Vidare ökar lyhördheten, transparensen och ansvarsskyldigheten hos företag. Detta i sin tur etablerar närmare relation till de intressenterna som är intresserade av hållbarhet prestandan. Ferrero-Ferrero, Fernández-Izquierdo, Muñoz-Torres och Bellés-Colomer (2018) talar om några andra effekter av intressenternas deltagande i hållbarhetsredovisningen. Intressenternas deltagande bidrar till identifieringen av väsentliga aspekter, därmed möjliggör det för företag att ta reda på intressenternas förväntningar och deras intressen. Trots den ökande betydelsen av intressent engagemanget finns det inte mycket forskning om vilka intressenter och hur intressenterna är involverade i hållbarhetsrapporteringen (Ferrero-Ferrero et al., 2018; Kaur & Lodhia, 2018).

(8)

4

I en artikel skriven av Vos (2003) belyser författaren att det är svårt och komplicerat att identifiera sina intressenter. Ett sätt att hantera intressentidentifierings problemet på bästa möjliga sätt är att skapa en lista över alla aktörer i och runt organisationen vilket kan leda till en hel del aktörer som: aktieägare, konsumenter, leverantörer, anställda med mera.

Svårigheten med listan är att organisationen måste bestämma när listan med alla aktörer är komplett, och organisationen behöver ställa sig frågan: Till vem av dessa aktörer är vi ansvariga (Vos, 2003).

Gil-Lafuente och Barcellos Paula (2013) delar åsikt med Vos (2003) om att identifieringen av intressenter är väldigt komplext. Dock betonas vikten av identifieringen, i och med att det är första steget till att bygga en hållbar relation med intressenterna. Processen är mycket viktig för företagen eftersom de grupper som kan påverka dess verksamhet identifieras vid denna tidpunkt. Att inte betrakta en viss grupp som en intressent kan vara en risk för företaget, då denna grupp kan bidra positivt till marknadsmöjligheter samt för att förebygga vissa miljöer, sociala och ekonomiska problem (Gil-Lafuente & Barcellos Paula, 2013)

Sammanfattningsvis har hållbarhetsredovisningar flera definitioner och syften, generellt anses det vara en process för att prestera och mäta hållbarhetsarbete (Frostenson et al., 2015; Kaur & Lodhia, 2018; Herremans, Nazari & Mahmoudian, 2016). De vanligaste syften bakom hållbarhetsredovisning är att öka transparensen, skapa legitimitet, få

konkurrensfördelar samt att öka ansvarsskyldighet. (Herzig & Schaltegger, 2006). Ett annat syfte med hållbarhetsredovisningen är att ge information till intressenterna. (Fagerström & Hartwig, 2016; Dienes, Sassen & Fischer, 2016). Det anses vara viktigt att inkludera intressenterna i hållbarhetsredovisningen (Kaur & Lodhia 2018; Manetti, 2011; Ferrero-Ferrero et al 2018) och det anses medföra fördelar för företaget (Kaur & Lodhia, 2018). Hållbarhetsredovisningar visar på en utmaning i att identifiera intressenterna då det är väldigt komplext men även en viktig process som bör genomföras (Vos, 2003; Gil-Lafuente & Barcellos Paula, 2013).

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att förstå hur intressenterna identifieras och inkluderas i hållbarhetsarbetet avseende rapporteringen. Dessutom är syftet att förstå de bakomliggande orsakerna bakom upprättandet av hållbarhetsredovisning utöver lagkravet.

(9)

5

1.4 Frågeställningar

1. Hur inkluderar och identifierar företag sina intressenter avseende hållbarhetsredovisningar? 2. Vad är syftet med att företag upprättar hållbarhetsredovisningar?

(10)

6

2. Teoretisk referensram

I teorikapitlet redogör författarna för definitionen av hållbarhetsredovisningar. Sedan presenteras tidigare forskningar om identifiering och inkludering av intressenterna i hållbarhetsredovisningen. Vidare beskrivs intressent- samt legitimitetsteorin. Slutligen presenteras GRI, CSR samt analysmodellen.

2.1 Tidigare forskning

2.1.1 Hållbarhetsredovisning

Frostenson et al. (2015) nämner att utvecklingen på hållbarhetsredovisningen är baserad på ständiga förändringar i världen och definierar hållbarhetsredovisningar som ett sätt för företag att redovisa de sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekterna i verksamheten. Hållbarhetsredovisningar kan även beskrivas som ett tillvägagångssätt för en organisation att presentera, mäta och ansvara för sina intressenter gällande vad de uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling (Frostenson et al., 2015). Kaur och Lodhia (2018) definierar

hållbarhetsrapportering på samma sätt som Frostenson et al., det vill säga att hållbarhetsredovisning anses vara en process för att mäta och kommunicera hållbarhetsprestanda samt att ta ansvar för interna såväl som externa intressenter.

Hållbarhetsredovisning definieras som en informationshantering och redovisningsmetod som syftar till att skapa och tillhandahålla högkvalitativ information för att visa hur en

organisation utvecklas mot dess hållbarhetsmål (Kaur & Lodhia, 2018).

Ovan nämns det att hållbarhetsredovisning är ett tillvägagångssätt för att presentera, vilket Herremans et al. (2016) stödjer, däremot menar författarna att hållbarhetsarbetet utvecklades som en respons till intressenternas krav snarare än respons på förändringarna i världen. Författarna kom fram till att processen företag utvecklar vid arbetet med

hållbarhetsrapportering är relaterad till deras uppfattning och beroende på deras intressenter. Anledning till att företag inkluderar intressenterna och utvecklar relationer med dem, är bland annat för att få tillgång till konventionella kapitalmarknader, acceptans i sociala

investeringsmarknaden, för att uppfylla politiska- och sociala förväntningar samt för organisatoriskt lärande (Herremans et al., 2016).

(11)

7 2.1.2 Identifiering av intressenter

Organisationer som arbetar med hållbarhet måste ställa sig frågan "till vem är vi ansvariga?" svaret till denna fråga brukar vara till intressenterna. Vilket innebär att för företag som bedriver en hållbar strategi är identifieringen av intressenter kritisk. Denna process är komplicerad, för att kunna identifiera intressenterna har det utvecklats en “stakeholder salience” modell, denna modell tydliggör i vilken utsträckning chefer prioriterar

konkurrerande intressentkrav. Chefer uppfattar en variation av olika intressentgrupper, och prioriterar en intressent högre upp om de tror att intressenten har legitima anspråk vilket kräver omedelbara åtgärder, då får denna intressentmakt att påverka organisationen (Vos, 2003).

Identifiering av intressenterna beskrivs som en process, den viktigaste delen av processen är att företaget identifierar rätt intressenter. Identifieringen av intressenterna inklusive

identifiering av deras behov, är dåligt uppnådd i företag. En trolig orsak till detta är att processen felaktigt ses som en självklar uppgift där organisationen antar några intressenter och anser att de är företagets enda intressenter (Pacheco & Garcia, 2012).

Enligt Mitchell (1997) är det inte enkelt att identifiera intressenterna, speciellt i företag som är verksamma i multinationella marknader med strängare verksamhets begränsningar.

Intressenter kan tydligtvis variera beroende på operativ nivå inom branschen: lokal, nationell, regional, europeisk och global. Det är dessa faktorer som avgör intressenternas natur,

identitet och omfattning. Det kan vara användbart att klassificera extern och interna parter enligt de tre kriterierna,

• Makt/myndighetsnivå som handlar om intressenternas förmåga att påverka företagsbeslut.

• Legitimitetsnivå som handlar om intressenternas lagliga eller moraliska myndighet (social, samhällelig) när den använder sin inflytande makt på företaget.

• Brådskande nivå som handlar om intressentens nivå av omedelbar implikation i företagets verksamhet.

Dessa tre kriterier leder till nio potentiella kategorier av intressenter, varav de som har den högsta poängen av de tre kriterierna; makt, legitimitet- och brådskande nivå är uppenbarligen prioriterade eller strategiska intressenter. Dock är inte alla intressenter likvärdiga för

(12)

8

den upplevda betydelsen av intressenter baserat på företags målen och resulterade relationer som företaget vill uppnå (Escoubes, 1999).

Enligt Hawrysz och Maj (2017) är ett företags grundläggande mål är att generera vinst samtidigt som att uppnå värde hos sina intressenter. För att genomföra detta behövs en strategi som kräver en korrekt identifiering av alla viktiga intressenter och deras behov i verksamheten, vilket är extremt svårt. Det finns flera tillvägagångssätt för att identifiera intressenter i en verksamhet, identifieringen verkar vara enkel men i verkligheten betonar forskarna att det är oklart och diffust. En allmän lista över intressenter är inte tillräckligt för att identifiera dem och anses vara ostrukturerade. Intressenter måste istället karakteriseras i termer av deras inflytande, bidrag, förväntningar eller i termer av deras intressen och handlingar (Hawrysz & Maj, 2017).

2.1.3 Inkludering av intressenter

Företag står idag inför större krav för utgivningen av detaljerad information om sociala och miljömässiga effekter av deras verksamhetsaktiviteter. Det har därför funnits en dramatisk ökning av företag som vill engagera sig i diskussioner med samhället. Företag arbetar med processer för intressentdialog och engagemang för att öka förtroendet, ansvarsskyldigheten och ge en bättre kommunikationsprocess angående deras verksamhetsaktiviteter. Företag har accepterat alltmer att dialogen är en tvåvägsprocess av kommunikation och förhandlingar. Därmed kan företag inte bara ta itu med intressenters önskemål genom

envägskommunikation där intressenterna tillhandahåller information de definierar som viktig, därför måste det ständigt ske dialoger mellan parterna (Burchell & Cook, 2006).

Green och Hunton-Clarke (2003) skriver även att det finns mycket tryck på dagens företag att ta sina beslut och göra affärsverksamhet miljöansvariga och socialt acceptabla. Företag har insett behovet av att identifiera och ta itu med bekymmer från en bred krets av

intressentgrupper för att möta deras förväntningar om ett antal frågor som till exempel

handlar om miljön. Intressent deltaganden är allmänt accepterat idag, trots det finns det ingen accepterad förståelse för vad intressent deltagandet innebär och det finns ingen systematisk metod för dess tillämpning inom företag och beslutsfattande. Företag måste därför först definiera deltagandet i företagets sammanhang (Green & Hunton-Clarke, 2003).

Herremans et al., (2016) studie undersöker företags val av intressentengagemangstrategi för att se huruvida hållbarhetsredovisningar ser olika ut beroende på relationen med

(13)

9

intressenternas och deras efterfråga på information. Författarna kom fram till att typen av process som företag utvecklar via sin hållbarhetsrapport är relaterade till deras uppfattning och intressenternas egenskaper och relationer. Hållbarhetsrapporteringen anses vara ett sätt att engagera intressenterna, detta engagemang har en effekt på rapportens egenskaper och innehåll. Författarna påpekar att intressenterna inkluderas för att företagen ska accepteras av allmänheten genom att uppfylla politiska eller sociala förväntningar (Herremans et al., 2016). Enligt Moraitis och Brandt (2017) betraktas intressenternas deltagande i

hållbarhetsredovisningen som en nyckelprocess för att alliera företags och intressenters intressen och för att identifiera väsentliga innehåll för hållbarhetsredovisningen.Författarna fann bevis på att företag engagerar intressenterna i hållbarhetsredovisningen. Det är dock ett fåtal företag som rapporterar hur intressenterna är engagerade i att definiera väsentliga ämnen som ska rapporteras (Moratis & Brandt, 2017). Detta överensstämmer med vad Manetti (2011) fann i sin studie om att intressentengagemang har funnits inom

hållbarhetsredovisningar i flera decennier, dock hävdar författaren att det finns flera studier som visar på att det finns brist på bevis inom intressentinkludering i rapporterna.

Nasrullah och Rahim (2014) skriver att CSR utvecklas gradvis och långsamt i

utvecklingsländer och det största problemet till att utvecklingen sker långsamt är bland annat att intressenterna inte inkluderas i hållbarhetsredovisningarna. Det finns tre olika faser inom intressantengagemang, i det första stadiet måste organisationerna identifiera sina intressenter, i det andra skedet försöker företag att hantera och uppfylla intressenternas förväntningar och i den sista fasen inkluderar företagen sina intressenter i processer inom beslutfattandet

(Nasrullah & Rahim. 2014).

Manetti och Toccafondi (2012) betonar fördelarna med involvering av intressenterna i hållbarhetsarbetet, såsom att kvaliteten på rapporterna ökar beroende på engagemanget intressenterna har och att trovärdigheten på rapporterna ökar när intressenterna är inkluderade i beslutsprocesser, dessutom får företaget en större förmåga att integrera under

beslutsprocesser med den yttre omgivningen och den interna organisationsstrukturen. Behovet av intressenternas engagemang och deltagande har på senare år ökat (Manetti & Toccafondi, 2012).

Hållbarhetsrapportering är en viktig del av kommunikationen mellan intressenterna och ledningen i en organisation som kräver ett effektivt intressentengagemang, intressenterna har ett stort deltagande i processen och därför bör deras deltagande och förväntningar beskrivas i

(14)

10

hållbarhetsrapporteringen (Ferrero-Ferrero et al., 2018). Intressentengagemanget har blivit ett grundläggande steg i hållbarhetsredovisningar eftersom det legitimerar rapporterna samt visar att företag tar hänsyn till intressenternas önskemål, detta påstår både Ferrero-Ferrero et al. (2018) och Manetti (2011).

2.2 Intressentteori

Intressentteorin bekräftar att organisationer har skyldigheter och ansvar gentemot sina

intressenter. Externa faktorer medför ofta att intressenterna ökar trycket på organisationer för att minska den negativa påverkan och öka den positiva påverkan på samhället. Därmed ser intressentteorin hållbarhetsredovisning som en respons på det starka trycket från

organisationens externa miljö. Dessutom anses hållbarhetsredovisning vara ett sätt att

kommunicera och hålla dialog med intressenterna (Lambrechts, Son-Turan, Reis & Semeijn, 2019).

År 1984 föreslog Freeman att cheferna ska tillämpa ett ordförråd grundad på konceptet “intressenter”. Detta koncept utvecklades under 80–90 talet tillsammans med Freeman och andra forskare, detta för att avlägsna de affärs problemen som fanns. I början av utvecklingen hade intressentteorin ett stort fokus på företagsledningen, som hade en central roll inom teorin. När teorin fortsatte att utvecklas började företagsledningen istället anses som en av intressenterna och det centrala fokusen för företagsledningen försvann. Idag prioriteras olika intressenter och företaget väljer själva vilka intressenter som är i fokus beroende på deras verksamhet (Freeman et al., 2010).

Enligt intressentteorin strävar företag efter att etablera och behålla stabila relationer med sin omgivning för att företag ska kunna åstadkomma en ekonomisk vinst. Alla företag har en viss relation med en mängd olika intressenter. Förhållandet mellan ett företag och en intressent är ett gemensamt beroendeförhållande. Detta då det finns ett sorts utbyte av exempelvis tjänster, information och produkter mellan dessa grupper. Företag har som mål att uppfylla

intressenternas krav enligt intressentteorin. På samma gång försöker företaget uppfylla sina egna mål och samtidigt undvika att hamna i intressekonflikt med intressenterna. För

företagets framtida utveckling krävs det att de ibland prioriterar intressenternas krav. Exempel på intressenter är ägare, anställda, kunder och leverantörer (Frostenson, 2015).

(15)

11

Intressentteorins centrala styrka är att den beskriver olika typer av intressenter till företagen och behandlar varför företag skall ta hänsyn till sina intressenter. En “intressent” är en grupp individer som påverkar och påverkas av en organisation. Det mest använda redskapet

intressentmodellen har idag är att förklara varför företag skall ta ett större socialt ansvar. Intressentteorin kan på tre olika sätt förklara varför hänsynstagande till intressenterna är viktigt. Första förklaringen är att företag har en moralisk plikt att beakta omgivningen som påverkas av företagets handlingar. Andra förklaringen är att förtroendet som företagets omvärld har till företaget samt företagets varumärke förstärks, sista förklaringen är att det gynnar företagets produktutveckling och nytänk. Alla dessa förklaringar medför en större vinst för företaget på lång sikt (Egels, 2003).

Intressentteorin ger ett bredare teoretiskt stöd för social och miljömässig

redovisningsforskning, det anses vara en teori som är betydande för företagets arbete med hållbarhet och redovisningen i och med att den fokuserar på relationen mellan organisationer och dess intressenter som uppmärksammar miljöproblem (Chen & Roberts, 2010).

Kaur och Lodhia (2018) beskriver likaledes intressentteorin som kärnan i

hållbarhetsredovisning eftersom den betonar organisationernas bredare ansvarsskyldighet. Denna teori omfattar alla individer och grupper som påverkas av deras beslut. Företag eftersträvar hållbar utveckling och inser behovet av samarbete med sina intressenter för att identifiera sociala och miljöfrågor inom hållbarhet (Kaur & Lodhia, 2018). Vidare beskriver Hörisch, Schaltegger och Freeman (2020) att intressentteorin har en central roll i

hållbarhetsredovisning, eftersom intressentteorin förutsätter att värdeskapande är centralt för att göra affärer. Ett sätt att skapa värde för intressenterna är genom hållbarhetsredovisning. Områdena som beaktas i redovisningen är baserade på verkliga intressentkrav som är

kopplade till respektive företags kärnverksamhet. Såldes kan intressentteorin ge en grund för att avgöra vilka miljö-, sociala och ekonomiska områden ett företag ska redogöra och

rapportera för (Hörisch, Schaltegger & Freeman, 2020).

2.3 Legitimitetsteori

Legitimitetsteorin handlar om att organisationer ska fungera i enlighet med samhällets förväntningar för att anses som legitima. Legitimitetsteorin hävdar att organisationer

kontinuerligt strävar efter att försäkra uppfattningen att de är verksamma inom ramarna och normerna för samhället. Det vill säga att företaget försöker se till att dess handlingar ska

(16)

12

uppfattas som legitima av externa intressenter. Legitimitet anses vara ett medel som en organisation är beroende av för att kunna överleva. Legitimitetsteorin förlitar sig på

uppfattningen att det existerar ett socialt kontrakt mellan en organisation och samhället den verkar i. Det sociala kontraktet utgår ifrån att organisationens sätt att styra sin verksamhet ska uppfylla samhällets förväntningar (Deegan & Unerman, 2011). Denna definition stödjer även Chen och Roberts (2010), dock hävdar författarna att teorin är allmän och inte går in i detalj på hur legitimitet verkligen ska uppnås.

En organisations överlevnad hotas om omgivningen anser att företaget har brutit det sociala kontraktet. Vilket sker när samhället anser att organisationen arbetar på ett oacceptabelt eller icke legitimt sätt, vilket resulterar i att samhället återkallar det sociala kontraktet. Detta sker genom exempelvis att kunder minskar eller eliminerar efterfrågan på företagets produkter eller genom att staten höjer skatten eller inför böter och lagar för att förhindra handlingar som inte överensstämmer med samhällets förväntningar (Deegan, 2002).

Enligt Chen och Roberts (2010) är legitimitetsteorin en väldigt inflytelserik teori inom forskningsområdet social och miljömässig redovisning och används ofta för att förklara motiven bakom frivillig utgivning av information om hållbarhet. Vilket Hummel och Schlick (2016) vidare förklarar genom att företag använder information om hållbarhet för att förbättra allmänhetens uppfattning om deras hållbarhetsprestanda enligt legitimitetsteorin.

Legitimitetsteorin tyder på att särskilt företag med dålig hållbarhetsprestanda använder information om hållbarhet som en legitimitets strategi, detta för att påverka den allmänna uppfattningen om deras hållbarhetsprestanda (Hummel & Schlick, 2016). Liksom Chen och Roberts (2010) menar Patten (1991) att legitimitetsteorin hävdar på att företags strävan efter legitimitet leder till att företag frivilligt upprättar hållbarhetsredovisningar.

Enligt Lambrechts et al. (2019) fokuserar både intressent och legitimitetsteorin på sambandet mellan organisationen och dess miljö. Dessa teorier anses vara kompletterande till varandra då intressentteorin bekräftar att olika organisationer har olika intressenter, och att

intressenternas legitimitet och makt förändras kontinuerligt. På samma sätt ser

legitimitetsteorin hållbarhetsredovisning som en del av organisationens övergripande strategi för att skapa och behålla legitimitet. Skillnaden är att intressentteorin anser att organisationer har olika prioriteringar för olika intressenter, medan legitimitetsteorin anser att organisationer kan utsättas för olika samhälleliga förväntningar som företaget försöker följa för att anses vara legitima (Lambrechts et al., 2019).

(17)

13

2.4 Corporate social responsibility (CSR)

Corporate social responsibility (CSR) det vill säga ansvarsfullt företagande har många olika definitioner, en av dessa är strategiskt hänsynstagande till företagets intressenter och den globala påverkan (Smith, 2007). Denna definition kommer vi att utgå från i detta arbete. Europeiska kommissionens definition av CSR är att “företagets ansvar för deras påverkan på samhället”. För att företag ska uppnå sitt sociala ansvar bör de ha en process för att integrera socialt, miljömässigt, etiskt och mänskliga rättigheter i deras affärsverksamhet och

grundstrategi i nära samarbete med sina intressenter. Under de senaste decennierna har CSR blivit en vanlig praxis bland utvecklingsländer (Macassa, Franciscco & Mc Grath, 2017). Nasrullah och Rahim (2014) beskriver CSR som ett socialt och etiskt ansvarstagande som företag bör utföra i sin verksamhet utöver rättsliga krav. Syftet med CSR är att göra företag socialt ansvarsfulla och därmed engagera företag i processerna för hållbar utveckling. Nasrullah och Rahim (2014) påstår att den nuvarande uppfattningen av CSR bygger på en intressentstrategi, det innebär att företagens CSR tillämpning bör avse deras ansvar gentemot olika intressenter för att skydda intressenternas intressen och uppfylla deras förväntningar. Pérez (2015) beskriver intressenternas länk till CSR på ett annat sätt, författaren hävdar att CSR rapportering illustrerar företags ansatser som visar inkludering av sociala och

miljömässiga hänsynstaganden i verksamheter och i interaktioner med intressenterna. Utlämnandet av CSR information är en del av dialogen mellan ett företag och dess

intressenter som hjälper till att legitimera företagets beteende och bidrar därmed till att skapa ett positivt företags rykte. Baserat på denna idé har antalet publicerade CSR rapporter vuxit snabbt (Pérez, 2015).

CSR omfattar tre olika områden som handlar om företagets ansvar i samhället vilket innefattar ekonomiskt-, miljömässigt- och socialt ansvarstagande. Det ekonomiska ansvarstagandet handlar om att driva en verksamhet för att uppnå en maximal vinst och samtidigt ta ett ansvar över egna och andras tillgångar. Miljömässigt ansvarstagande handlar om att företaget ur ett långsiktigt perspektiv är medveten om att inte påverka miljön på ett negativt sätt. Det sociala ansvarstagandet innebär att ta ansvar över individers välmående, nämligen att ta hänsyn till anställdas, konsumenters och affärspartners hälsa (Grankvist, 2009).

För att ha en verksamhet med långsiktigt hållbar utveckling gäller det att ta hänsyn till de tre områdena och samtidigt balansera detta på bästa möjliga sätt i verksamheten. Enligt

(18)

14

Grankvist (2009) går det inte att endast fokusera på ett eller två av dessa områden. En verksamhet som till exempel enbart fokuserar på att maximera vinsten utan att ta hänsyn till de andra två områden kommer att uppfattas som girig, vilket resulterar i att efterfrågan på produkterna kommer att minska. En verksamhet som enbart fokuserar på miljön kan glömma sina anställda och inte se till att de trivs på jobbet. En verksamhet som enbart fokuserar på det sociala ansvarstagandet riskerar att glömma att fokusera på sin försäljning vilket resulterar till att försäljningen minskas (Grankvist, 2009).

2.5 Global reporting initiative (GRI)

GRI, Global Reporting Initiative, grundades år 1997 av Coalition for Environmentally Responsible Economies (CERES) och United Nations Environment Programme (UNEP). Målet med GRI är att kunna utveckla och sprida ett intresse för sina riktlinjer gällande rapportering om ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. GRI:s riktlinjer innehåller tre olika mått av redovisning som är ekonomi, miljö och samhälle. GRI:s teori är att företag uppnår en hållbar utveckling om hållbarhetsredovisningen är upprättad enligt GRI:s riktlinjer samt om intressenterna ställs i fokus vid beslut i företaget (Westermark, 2013).

Det finns inte något särskild standard i lagstiftningen om hur hållbarhetsarbetet ska redovisas, till hjälp används GRI. Frostenson (2015) hävdar att GRI:s riktlinjer har blivit övervägande inom hållbarhetsredovisningen, författaren belyser även att en av GRI:s principer är

kommunikation med intressenterna och att organisationen ska vara lyhörd till sina

intressenter (Frostenson, 2015; Westermark, 2013). GRI är världens mest använda ramverk för hållbarhetsrapportering som finns för att hjälpa företag att vara transparenta samt att ta ansvar för deras påverkan på samhället, för att det kan skapa en hållbar framtid. Detta uppnås genom att företag rapporterar sina effekter som i sin tur möjliggör informerade dialoger och beslut kring deras påverkan (GRI, u.å.).

En av fördelarna med GRI är att företag som tillämpar regelverket redovisar öppet hur de påverkar och agerar för att uppnå en högre hållbarhet. Detta är något som intressenterna föredrar samt uppskattar och det är därför många företag och organisationer tillämpar GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning (Westermark, 2013). Detta utvidgar möjligheten för intressenterna att ta berättigade beslut som inte endast baseras på ekonomiska

ställningstaganden. Det finns två syften med att följa GRI:s riktlinjer, det första är att

(19)

15

syftet är att företag ska kunna använda det som ett hjälpmedel för att kunna arbeta med hållbarhet på ett organiserat vis (Frostenson et al., 2015).

För att kunna bestämma vad som ska inkluderas i hållbarhetsredovisningen tar företag med hjälp av GRI:s principer hänsyn till intressenternas förväntningar och intressen. Det är viktigt för organisationen att identifiera sina intressenter och bestämma vilka intressenter som ska inkluderas i rapporten, det är även viktigt att organisationen vet hur de ska interagera med intressenterna. Intressent engagemang som utförs på rätt sätt kan resultera till att ansvaret för intressenterna ökar. När ansvaret ökar stärks förtroendet mellan intressenterna och

(20)

16

2.6 Analysmodell

Analysmodellen är en sammanställning av den teoretiska referensramen, som hjälper oss att förstå hur teorierna är sammankopplade vilket hjälper författarna att analysera empirin. Figur 1: Analysmodell är baserad på studiens syfte som är att förstå hur intressenterna identifieras och inkluderas i hållbarhetsarbetet avseende rapporteringen. Dessutom är syftet att förstå de bakomliggande orsakerna bakom upprättandet av hållbarhetsredovisning utöver lagkravet.

Figur 1: Analysmodell

Legitimitetsteorin kopplas till hållbarhetsredovisningar och intressenter då företag vill skapa och behålla legitimitet genom att följa samhälleliga förväntningar och tar hänsyn till

intressenternas krav avseende hållbarhet, detta förklarar företags fokus på hållbarhet och intressenternas engagemang i det. Intressentteorin förespråkar samarbetet med intressenter som avgör vilka miljö-, sociala och ekonomiska områden företag ska behandla i sin

(21)

17

hållbarhetsrapportering. Intressentteorin lägger även vikten på rättvis och ärlig behandling av intressenter vilket i sin tur ökar legitimiteten.

Både intressentteorin och legitimitetsteorin stödjer användningen av CSR:s och GRI:s ramverk, som bestämmer vad som ska inkluderas i hållbarhetsredovisningen. CSR beskriver hur företag förhåller sig till sina intressenter, detta genom en strategi i nära samarbete med sina intressenter för att integrera socialt, miljömässigt och etiskt ansvarstagande. GRI hjälper företag att uppnå en högre hållbarhet genom att identifiera och inkludera intressenterna och dess behov i hållbarhetsredovisningen. Tillämpningen av GRI ökar förtroendet mellan företaget och intressenterna vilket resulterar till en ökad trovärdighet i hållbarhetsrapporten

(22)

18

3. Metod

I metodkapitlet beskrivs valet av forskningsmetod, urvalet, datainsamlingsmetoden och tillvägagångssätt. Därefter redogörs operationaliseringen samt

kvalitetskriterier. Slutligen presenteras analysmetoden.

3.1 Val av forskningsmetod

I denna studie har författarna valt att tillämpa den kvalitativa metodiken. Detta val bygger bland annat på att den kvalitativa metodiken samlar in information för att kunna undersöka och få en djupare förståelse av respondenten till skillnad från den kvantitativa metodiken som analyserar och samlar in numeriska data (Bryman & Bell, 2017). Den kvalitativa metoden har valts då författarna vill få en djupare förståelse av fenomenet som frågeställningarna grundar sig i. Ahrne och Svensson (2015) anser att det är svårt att definiera exakt vad en kvalitativ metod är och beskriver i stället användningen av kvalitativa data. Deras beskrivning överensstämmer med Bryman och Bell (2017) där författarna förklarar att kvalitativa data omfattar intervjusamtal och anteckningar medan kvantitativa data omfattar statistiska data som till exempel siffror. Eftersom studien inte ska göra en undersökning baserat på en mätning och har ingen frågeställning som baseras på till exempel hur mycket, hur länge eller hur ofta, är kvantitativa data ingen lämplig metod för denna undersökning.

Vår studie baserar på en kvalitativ metod, motivet är dels kopplat till syftet, dels till hur tidigare studier har studerat problemet. Manetti och Toccafondi (2012) använder sig av kvalitativ metod för att genomföra en innehållsanalys i sin studie, metoden används för att förstå huruvida intressenter konsulteras och involveras av försäkringsgivare i processen av hållbarhetsredovisning. En annan studie av Kaur och Lodhia (2018) har även tillämpat en kvalitativ metod, där data samlades in genom intervjuer och analys av dokument, för att få en förståelse på hur intressenter är engagerade i hållbarhetsredovisningen och

rapporteringsprocesser.

Gil-Lafuente och Barcellos Paula (2013) använder sig av en kvalitativ metod för att förstå identifiering av intressenter i företag som arbetar mot hållbar verksamhet genom en analys av en empirisk studie. Författarna tar stöd i dessa studier med tanke på vårt syfte som är att få en förståelse på hur intressenterna identifieras och inkluderas i hållbarhetsarbetet avseende

(23)

19

rapporteringen. Dessutom är syftet att förstå de bakomliggande orsakerna bakom upprättandet av hållbarhetsredovisning utöver lagkravet.

I studien tillämpas en deduktiv ansats, Bryman och Bell (2013) beskriver att en deduktiv ansats är befintlig teori som härleder till flera hypoteser. Även Alvesson och Sköldberg (2008) beskriver att deduktion har befintliga teori som utgångspunkt, därför har författarna i denna studie valt att tillämpa en deduktiv ansats med anledning att studien utgår ifrån tidigare forskning och teorier. Därmed används en deduktiv ansats för att förstå ett teoretiskt grundat problem. Som val av datainsamlingsmetod har författarna valt att använda sig utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Studien avgränsar sig till stora svenska företag som upprättar hållbarhetsredovisningar och redovisar sina hållbarhetsredovisningar öppet. Studien kommer att undersöka åtta företag där, olika personer som är insatta i hållbarhetsredovisningen kommer att intervjuas.

Respondenterna ska kunna svara på hur företaget går till väga i upprättandet av hållbarhetsredovisningar samt om hur intressenterna inkluderas och identifieras i hållbarhetsredovisningarna. Dessutom kommer vi att titta på företagens

hållbarhetsredovisningar, vilken gör att respondenternas svar kan kompletteras med den insamlade data från redovisningarna.

3.2 Urval

I denna studie användes ett målstyrt urval för val av respondenter. Bryman (2011) beskriver grunden av denna samplingsteknik som en form av strategiskt urval, som tillämpas för att försöka skapa en koppling mellan forskningsfrågorna och urvalet. Syftet med ett målstyrt urval är att valet av respondenter utgår från att de personerna i någon form har kunskap om eller på något sätt är berörda av studiens syfte, för att forskningsfrågan ska kunna besvaras (Bryman, 2011). För att komma i kontakt med eventuella respondenter som har mest kunskap inom området har författarna valt att kontakta företagets hållbarhetsavdelning. De har

hänvisat till personer som har koll över hållbarhetsredovisningen och som anses besitta kunskap inom området och därmed kunniga att svara på intervjufrågorna. Val av företag realiseras slumpmässigt ur en företagslista på nätet som sedan kontaktades.

Sökmetoden filtrerades och avgränsades för att hitta de största bolagen i Sverige, detta

(24)

20

avgränsa uppsatsen till bolag med över 300 anställda. Sedan kontaktades vartannat företag i listan för att avstämma om de hade möjligheten att medverka i intervjun. Vi bokade sedan in en tid med företag som hade möjlighet att medverka i telefonintervju. Totalt valdes 50 företag slumpmässigt, men det var endast 8 av dessa 50 som kunde medverka i intervjun.

Enligt Saunders och Townsend (2016) bör datainsamling fortsättas tills en mättnad har uppnåtts. Antalet respondenter i en intervju beror på representativitet och kvalitet av svaren. Enligt Bryman och Bell (2017) uppnås en teoretisk mättnad när ingen ny eller nödvändig information tillkommer. I en kvalitativ studie ska urvalsstorleken vara lämplig för att kunna göra en djupgående analys därför ska urvalsstorleken inte vara för stor eller för liten. Efter 8 intervjuer har den teoretiska mättnaden uppnåtts eftersom ingen ny eller nödvändig

information framkom.

3.3 Datainsamlingsmetod

Denna studie utgår från att samla primärdata i form av semistrukturerade intervjuer. Denna intervjuform baseras på en intervjuguide som är strukturerad efter specifika teman som ska tas upp. Under intervjun har opponenten möjlighet till att strukturera ordningsföljden på frågorna på sitt sätt, vilket innebär att intervjuaren inte är strikt bunden till ordningsföljden på intervjuguiden. Intervjupersonen har även möjlighet till att ställa följdfrågor som inte är med i intervjuguiden till respondenten (Bryman & Bell, 2013).

Studien har utgått ifrån semistrukturerade intervjuer detta är dels för att i en ostrukturerad intervju kan intervjupersonen i vissa fall endast ställa en fråga och därefter får respondenten associera och tala fritt. Detta kan leda till att respondenten kan komma bort från ämnet för att det är i princip respondenten som talar och intervjuaren som lyssnar och antecknar det som är relevant. En annan anledning till att studien inte utgick ifrån en ostrukturerad intervju är för att studien bestod av två opponenter vilket innebär att det kan uppstå två olika frågestilar som kan leda till olika svar, opponenterna kan även tolka relevansen av svaren som ges av

respondenterna på olika sätt (Bryman & Bell, 2013). Semistrukturerade intervjuer valdes eftersom vi undersöker hållbarhetsredovisningar och intressenter vilket är ett stort område. Valet av semistrukturerade intervjuer medför att respondenten får möjlighet till att berätta väldigt öppet om ämnet, som författarna sedan kan ställa följdfrågor på. Detta var viktigt för studien då företags upprättande av hållbarhetsrapporter och processer för identifiering och

(25)

21

inkludering av intressenter är varierande och för att förstå de enskilda företagens specifika situation kan följdfrågor ställas.

Tidigare ansågs personliga intervjuer, nämligen när opponenten personligen träffar respondenten i verkligheten, vara mer representativa än telefonintervjuer. Idag anses telefonintervjuer vara lika representativa som personliga intervjuer (Bryman & Bell, 2013). På grund av den rådande situationen med pandemin har författarna valt att utgå ifrån

telefonintervjuer. Fördelen med en telefonintervju är att det är effektivt samt billigt att utföra, eftersom vi är två intervjupersoner är det även lättare att kontrollera och hantera

telefonintervjuerna jämfört med personliga intervjuer. En nackdel med telefonintervjuer är att de är mindre personliga jämfört med personliga intervjuer, det är även omöjligt att se

respondentens ansiktsuttryck och hur personen reagerar på frågorna som ställs i en telefonintervju. Då telefonintervjuer är mindre personliga kan det dock vara lättare för respondenten att svara på vissa frågor som exempelvis är känsliga (Bryman & Bell, 2013).

3.4 Tillvägagångssätt

För att hitta vetenskapliga artiklar och relevant litteratur användes Mälardalens Högskolas databaser, de databaser som har använts är ABI/Inform Global, Google Scholar, ProQuest och Primo. Relevanta artiklar hittades framför allt genom centrala sökord som sustainability, sustainability reporting, stakeholders, CSR, stakeholder participation, identification of stakeholders. De har använts peer reviewed vilket innebär att artiklarna har blivit granskade av ämnesexperter innan publicering, detta för att garantera en hög kvalitet i uppsatsen.

3.5 Operationalisering

Operationalisering är en process som tydliggör och delar upp centrala begrepp som

författaren är intresserad av, vilket gör det lättare att svara på frågeställningarna (Bryman och Bell, 2013). Tabell 1 visar hur centrala begrepp i studien anknyter till frågorna i

intervjuguiden, det finns sedan en förklaring till varför just dessa frågor har ställts, på detta sätt förtydligas vardera intervjufrågas syfte, samt även hur frågan är kopplad till studien i sin helhet. Frågeställningarna framställts utifrån den insamlade teorin och en koppling mellan frågeställningar och teorin finns, vilket klargörs genom hänvisningar till de vetenskapliga

(26)

22

artiklarna.

Tabell 1: Operationalisering

Teori Frågor Begrepp Förklaring

1-3 Bakgrundsfrågor För att veta generell information om respondenten och företaget Westermark (2013), Gray (2006), Frostenson et al. (2015), Kaur & Lodhia (2018) 4-5 Hållbarhetsredovisnin g Hur respondenten upplever och definierar hållbarhetsredovisnin gen Smith (2017), Nasrullah & Rahim (2014), Pérez (2015)

6-8 Hållbarhetsredovisnin g

Hur upprättandet av hållbarhetsredovisnin g går till och vilka faktorer som påverkar rapporten, såsom CSR, GRI och intressenter

Chen och Roberts (2010), Freeman et al. (2010)

9-10 Intressenter Vilket intressefokus företaget har i sina hållbarhetsredovisnin gar

Kaur & Lodhia (2018), Manetti (2011),

Ferrero-Ferrero et al. (2018),

11-13 Intressenter Vilka intressenter och på vilket sätt de inkluderas i

hållbarhetsredovisnin gen

Vos (2013), Pacheco & Garcia (2012), Gri-Lafuente & Barcellos Paula (2013)

14-15 Intressenter Hur går Identifiering av intressenter och deras behov till

(27)

23

3.6 Trovärdighet och äkthet

Enligt Bryman och Bell (2013) ifrågasätter en del författare de vanliga kvalitetskriterierna reliabilitet och validitet i kvalitativa forskningar. Det föreslås i stället två andra kriterier för kvalitativ forskning som är trovärdighet och äkthet. Trovärdigheten beskrivs utifrån fyra delkriterier som är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman & Bell, 2013).

Tillförlitlighet handlar om hur trovärdigt resultatet är, det som presenteras ska i läsarens ögon överensstämma med den sociala verkligheten. För att undersökningen ska anses vara

tillförlitlig behöver respondenterna bekräfta att det empiriska materialet är rättvisande för hur verkligheten ser ut (Bryman & Bell, 2013). För att åstadkomma en god tillförlitlighet har intervjuerna transkriberats och sedan har respondenterna fått möjlighet till att läsa empiri avsnittet.

Överförbarhet handlar om huruvida resultatet av undersökningen kan överföras till olika sammanhang. Kvalitativ forskning innefattar endast små grupper eller enskilda individer och går mer in på djupa och detaljerade redogörelser vilket kan ha en effekt på resultatet (Bryman & Bell, 2013). Denna studie baseras endast på ett fåtal intervjuer inom samma kontext. Detta kan leda till att studiens resultat inte kan överföras inom olika sammanhang men samtidigt kan resultatet ge en bra bild av just dessa företag och detta sammanhang.

Pålitlighet innebär att forskarna ska redogöra och säkerställa för hur forskningsprocessen går till (Bryman & Bell, 2013). För att kunna förstå denna process i denna studie redogörs det tydligt i metodavsnittet hur intervjuerna gick tillväga det vill säga hur respondenterna hittades, hur intervjuerna genomfördes samt hur datan valdes att analyseras. Beskrivningen av processen medför att en god pålitlighet uppnås.

Konfirmering innebär att forskarna säkerställer att de agerat i god tro samt att inte tillåta personliga värderingar påverka resultatet, eftersom det är svårt att uppnå en absolut

objektivitet i kvalitativ forskning (Bryman & Bell, 2013). I undersökning har författarna varit medvetna om att våra personliga värderingar kan påverka resultatet av studien. För att

åstadkomma en god konformitet har även respondenterna tagit del av tolkningarna av deras svar genom att få möjlighet att läsa empirin.

Kriteriet äkthet klarlägger huruvida undersökningen ger en rättvisande bild av verkligheten och respondenternas åsikter och uppfattningar. Dessutom ska undersökningen vara till hjälp

(28)

24

för respondenterna att förstå sin sociala miljö och verklighet bättre (Bryman & Bell, 2013). Respondenternas medverkan i denna studie kan tillföra att de funderar över hur deras hållbarhetsrapporter upprättas och intressenternas roll i hållbarhetsredovisningen.

3.7 Analysmetod

För att kunna genomföra en analys av det insamlade materialet använder denna studie en tematisk analys, enligt Bryman och Bell (2013) är det en populär analysmetod i kvalitativa studier och innebär ett sökande av olika teman för att lättare kunna sortera allt material. Braun och Clarke (2006) beskriver tematisk analys som en metod att identifiera, organisera, analysera, beskriva och sedan rapportera hittade teman inom en datamängd. Fördelarna med denna metod är att den är lätt att förstå samt lätt att applicera.

Studien följer Braun och Clarkes sex steg i genomförandet av en tematisk analys. Dessa steg är:

• Bekanta sig med materialet: lyssna på intervjuerna, transkribera och läsa igenom de flera gånger.

• Påbörja skapandet av koder: initiala genereringen av koder från insamlade datan, en reflektionsprocess och ett sätt att interagera med insamlade datan.

• Leta efter teman: sortering och insamling av all relevanta kodade data i teman. • Granska teman: en granskning av hittade teman i förra steget för att överväga om det

existerar ett sammanhängande mönster mellan teman.

• Definiera och namnge teman: namngivning och förfining av teman för att lättare kunna begripa materialet och hur det sammanlänkar.

• Producera rapporten: välja ut utdrag som är anknyta till frågeställningarna, analysen och teorin.

Denna analysmetod ger en möjlighet till analys av teman och mönster av det insamlade materialet. Vi anser att denna metod är lämplig då den kommer att klargöra samband mellan olika företags upprättande av hållbarhetsredovisningar samt deras inkludering och

identifiering av intressenter. Den insamlade datan analyserades och kodades till olika teman: Syftet med hållbarhetsredovisningar, identifiering av intressenter, inkludering av intressenter.

(29)

25

Teman har identifierats utifrån kodning av data, i Tabell 2 har det skapats en matris som visar exempel på kodning och teman.

Koder

Teman

Dialoger Intressentgrupper Intressentanalys Identifiering av intressenter Krav/önskemål/synpunkter Materialitetsanalys Väsentlighetsanalys

Dialoger ex. enkäter, workshops, undersökningar & intervjuer

Inkludering av intressenter

(30)

26

4. Empiri

I detta kapitel presenteras först respondenterna sedan struktureras resultatet från de genomförda intervjuerna utifrån studiens frågeställning.

4.1 Presentation av respondenter

Det har valts att respondenter skall vara anonyma i detta arbete för att det ger en större möjlighet till att svaren på frågorna blir uppriktiga. Detta eftersom respondenterna känner sig mer bekväma då ingen kan identifiera vilka dem är eller företaget de arbetar i (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007).

Tabell 3: Presentation av respondenter

Respondent 1 Respondenten har ansvar över HR och

hållbarhet inom huvudkoncernen och har ansvar över att revidera den insamlade datan och se till att det är rätt, och att se till att hållbarhetsredovisningen utökas med det som krävs år efter år.

Respondent 2 Respondenten jobbar som produktionschef och har ansvar över en hållbarhetsavdelning. Respondenten är även delaktig i

hållbarhetsarbetet genom att sätta den övergripande strategin och genom att sätta agendan för arbetet internt.

Respondent 3 Respondenten är en senior hållbarhets ledare och arbetar med att utveckla företags hållbarhetsarbete och har specifikt ansvar för hållbarhets kommunikationen i form av hållbarhetsrapportering.

Respondent 4 Respondenten jobbar med hållbara

(31)

27

kommunikationsansvarig i hållbarhet teamet, hen ser till att rapporten i sin helhet återspeglar företagets hållbara strategi.

Respondent 5 Respondenten har positionen som

hållbarhetschef. Som hållbarhetschef är hen ansvarig tillsammans med ledningen för alla hållbarhetsfrågor i företaget.

Respondent 6 Respondenten är hållbarhetsspecialist som arbetar med koncerngemensamma

hållbarhetsfrågor och implementerar nya krav som hittas, hen tar fram siffror och underlag till redovisningen.

Respondent 7 Respondenten är ansvarig över en avdelning som består av interna miljö och

kvalitetsarbete. Hen är ansvarig över att ta fram rapporten, hen är inte operativ med att ta fram själva arbetet.

Respondent 8 Respondenten jobbar som projektledare på företagets hållbarhetsavdelning, där jobbar hen med mycket kring

hållbarhetskommunikation. Hen bollar även mycket med marknadsavdelningen och driver egna hållbarhetsprojekt som ska utveckla arbetet och affären, respondenten är även delaktig i framtagandet av

hållbarhets berättelsen samt

sammanställningen av självaste rapporten.

4.2 Syftet med hållbarhetsredovisningar

Respondent 1 uppger att syftet med hållbarhetsredovisningen är bland annat att se sin egen utveckling av verksamheten. De övergripande hållbarhetsmålen är viktiga, för att se till att företaget uppfyller de målen mäts olika parametrar för att veta vad företaget blev bättre på men även på vad som ska åtgärdas. Detta i sin tur kan leda till att företaget blir medvetet om

(32)

28

hur de ska följa upp, att rätta investeringar görs och förbättra materialen i produkterna. Enligt respondenten görs hållbarhetsredovisningen dels för företagets egna skull internt, dels för externa intressenter såsom kunder, investerare, miljö och legala institutioner, myndigheter. Just nu har företaget inlett ett väldigt stort samarbete tillsammans med deras leverantörer där de tillsammans går igenom båda deras data och företagets data och sedan sammanlänkar dem hållbarhetsredovisningarna för att nå ännu bättre resultat.

Respondent 1 uppger att när företaget upprättar en hållbarhetsredovisning utgår de dels från GRI ramverket. Respondenten berättar att det finns många olika inspirationskällor och normer till hur de bygger upp sin hållbarhetsredovisning, det som avgör vad som ska inkluderas i hållbarhetsredovisningen är normer. När en hållbarhetsrapport upprättas utgår företaget från det de vill åstadkomma inom hållbarhet. Det finns även olika miljö och sociala mål som de utgår ifrån för att mäta hur bra eller dåligt de har utvecklats. Sedan finns det legala mål som måste redovisas, de har även förbundit sig till UN global compact, science based target och Agenda 2030 och då måste företaget redovisa till dem, för att företaget har förbundit sig till att uppnå vissa mål.

Enligt respondent 2 är syftet med hållbarhetsredovisningar att det ska vara transparenta, det är en chans för företag att presentera arbetet för marknaden. Alla som har någon kontaktyta med företaget ska veta att hållbarhetsfrågor tas på allvar, syftet med hållbarhetsredovisningar är även att presentera företagets strategi. Hållbarhetsredovisningen görs egentligen för alla som har någon typ av kontakt med företaget. Arbetet med hållbarhetsredovisningen är något som pågår hela tiden. Företaget måste undersöka och plocka upp viktiga saker för att sedan kunna presentera det i rapporten, dessutom ska allt som är lagstadgat med i rapporten.

Respondent 2 säger att vad som ska inkluderas i redovisningen är en pågående dialog intern hela tiden, detta för att få en bra transparens och presentera det som är intressant och givande för intressenterna. Vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen utgår företaget framför allt från vad som står idag inom givna områden och vart företaget vill vara i framtiden för att bli bättre inom hållbarhetsområden. Företaget arbetar därför med GRI och CSR.

Respondent 3 uppger att syftet med hållbarhetsredovisningar är olika beroende på typen av företag. Företaget är börsnoterade vilket gör att ägare, investerare och analytiker är väldigt involverade. Det finns ett stort intresse för att förstå företagets prestation inte bara inom finansiella området men även hållbarhetsområdet. Det finns en tydlig förväntan att företaget ska ha hållbarhetsinformation. Ett annat syfte med hållbarhetsredovisningen är att förstå hur

(33)

29

hållbarhetsfrågor påverkat bolagets utveckling affärsmässigt, det är ett viktigt verktyg för företaget för att få fram att de har koll på hållbarhetsfrågor och att det är ett tryggt bolag som människor kan lita på i dessa frågor.

Respondent 3 uppger även att företaget gör en väsentlighetsanalys där det som ska

rapporteras framgår, detta sätter riktningen på vad för nya mål som ska tas fram inom ett visst område. Det finns många standardvariabler som i princip alla rapporterar. Det är ganska självklart att rapportera om energi, klimatavtryck, könsfördelning bland medarbetare och sjukfrånvaro. Det finns ett standardupplägg, sen vill företaget också hitta dem indikatorer som är specifikt relevanta för dem och för deras målgrupper. Vad som ska rapporteras i hållbarhetsredovisningen är därmed en kombination av standardvariabler och vad som anses vara relevant för verksamheten. Företaget har tidigare arbetat med GRI, där fanns det

indikationer på vad som ska och inte ska rapporteras. Idag tittar företaget i stället på vad intressenternas önskemål och förväntningar är. Det är därför företaget har valt bort GRI, detta för att intressenterna anser att de fortfarande lyfter det som är väsentligt och materiellt för verksamheten.

Respondent 4 uppger att det finns två syften med hållbarhetsredovisningen, det ena är att uppfylla lagkrav och det är också anledningen till att de flesta idag hållbarhets rapporterar. Det andra syftet är att det är en affärs viktig del som skapar ett affärs rykte. Företaget var börsnoterat och då var deras hållbarhetsrapport väldigt inriktad mot investerare. Efter att företaget blev avnoterat från börsen har företaget riktat in sig på kunderna som har blivit alltmer intresserade av att läsa rapporten.

Respondent 4 klargör att processen att skapa en hållbarhetsredovisning börjar med att identifiera sina intressenter, sedan görs en materialitetsanalys och utifrån det skapas en strategi för hur företaget ska minska miljöpåverkan och förbättra sig inom de viktiga

områdena för företaget. Vad som ska inkluderas i hållbarhetsredovisningen bör utgå från en bra strategi. En strategi som utgår från en materialitetsanalys, det vill säga identifieringen av intressenter och vad de tycker är viktigt, samt vart företaget har sin största påverkan på hållbarhetsfrågor. Därigenom får företaget fram vart mest fokus bör ligga och utarbetar en strategi utifrån det, företaget sätter mål för att mäta detta kontinuerligt och sedan presenteras framstegen varje år i hållbarhetsrapporten. Företaget arbetar kontinuerligt med GRI och väljer relevanta GRI indikationer som är inom det fokusområden som de har. Företaget utgår även från CSR för att ta ett ansvar för deras påverkan på samhället. Respondenten påstår att CSR

(34)

30

är en del av dialogen med intressenterna som oftast förväntas att tillämpas av företagets omgivning vilket i sin tur kan öka lönsamheten.

Enligt respondent 5 är syftet med hållbarhetsredovisning bland annat det formella kravet som företaget har ställt sig själva. Det handlar om att företaget ska som en del av integrerad årsredovisning berätta vad de gör inom hållbarhet och vara affärskritiska, för att ständigt kunna förbättra företaget inför nästa år. Hållbarhetsredovisningen hjälper företagen att titta tillbaka på vad som har gjorts de tidigare åren för att kunna utveckla och hålla en hållbar verksamhet. Respondenten får frågan om de uppfyller syftet och respondenten anser att företaget uppfyller syftet med hållbarhetsredovisning.

Respondent 5 berättar hur de går tillväga i upprättandet av hållbarhetsredovisningen och uppger att det som ska inkluderas i hållbarhetsredovisningen handlar om vad företaget vill och vad de måste. I upprättandet av hållbarhetsredovisningen tittar företaget först på tidigare år och kollar på de formella kraven, dels de lagliga, dels de frivilliga åtaganden som de har gjort “science based target”. Först gör företaget en analys om vad som är mest affärskritisk inom hållbarhet i företaget och då utgår de ifrån de 17 målen, sedan bestämmer de olika teman som de vill speciellt lyfta fram, till exempel klimatfrågan. Det som företaget utgår ifrån vid upprättandet av hållbarhetsredovisning är bland annat GRI core som är bortom det legala, respondenten uppger att företaget ser det som en bra standard.

Enligt respondent 6 är syftet med hållbarhetsredovisningen ett sätt att berätta och redovisa vad som görs och att företag gör skillnad och fokuserar på rätt saker, respondenten anser att företagets hållbarhetsredovisning har utvecklats mycket och uppfyller syftet. Respondenten berättar att företaget följer GRI- ramverk, EPRA-ramverk samt CRP-ramverk. Hen fortsätter med att säga att CSR delvis påverkar upprättandet av hållbarhetsredovisningen eftersom företaget är en del av hållbarhetsredovisningen för samhället. Hen menar att företaget tar ansvar inom CSR:s tre områden och detta för att ha en verksamhet som arbetar mot en hållbar utveckling.

Respondent 7 uppger att det är ganska självklart för de att visa utåt vad de gör till sina intressenter och kunder eftersom de är ett stort företag. Deras ägare i Tyskland är också väldigt aktiva inom hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisningen är riktad till kunder som köper produkterna samt återförsäljare och medarbetare.

Respondent 7 påstår att det görs en väsentlighetsanalys som utgår från intressenterna och deras krav. Det är utifrån analysen, företaget får fram områden som intressenterna tycker att

Figure

Figur 1: Analysmodell
Tabell 1: Operationalisering
Tabell 2: Kodning av insamlad data
Tabell 3: Presentation av respondenter

References

Related documents

Utöver detta kommer det i uppsatsen redas ut hur BFNAR 2003:4 har påverkat olika intressenter samt vad i årsredovisningen som är relevant att granska för att

Myndigheten genomförde omlokaliseringsprojektet, till följd av det dikterade beslutet, på ett funktionellt sätt genom att intressenter, som anställda, var engagerade i projektet och

Ordföranden framställer först proposition om bifall antingen till kommunstyrelsens förslag eller till oppositionspartiernas förslag gällande åtaganden med budget 2015 och plan

Handlingar för detaljplanen finns tillgänglig på Plan- och byggenheten, samt på Herrljunga kommuns hemsida www.herrljunga.se.. Ytterligare information om detaljplanen lämnas av

Thorell och Norberg menar, att om lagstadgad revision ger bättre ordning på räkenskaperna och styrningen, att företagen lättare får krediter, att skattekontrollen

Alltså att företagsledningens beslut måste grundas på inte bara aktieägarnas bästa utan en slags övergripande samhällsnytta och där finns då en moralisk

En respondent menade att det är viktigt att bygga ett nätverk och lära sig ventilera sina problem, för som mellanchef går det inte tala om sina problem med

Det kan även vara fördelaktigt för småskaliga producenter att sälja via sociala medier för att behålla makten istället för att sälja till stora aktörer inom