• No results found

Vad tycker äldre personer om "lämpligt boende" för äldre personer?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vad tycker äldre personer om "lämpligt boende" för äldre personer?"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

http://www.diva-portal.org

This is the published version of a paper published in Svensk Geriatrik.

Citation for the original published paper (version of record):

Akner, G. (2016)

Vad tycker äldre personer om "lämpligt boende" för äldre personer?.

Svensk Geriatrik, (1): 6-6

Access to the published version may require subscription.

N.B. When citing this work, cite the original published paper.

Permanent link to this version:

(2)

6

A

tt vi alls använder ordet

”äldre” och inte bara ”vuxen, självständig person” beror i princip på att åldrandet utgör den i särklass största riskfak-torn för sjukdomar och skador med tillhörande risk för olika typer av funktionsnedsättningar och därmed nedsatt autonomi. För att äldre personer med flera olika hälsoproblem och nedsatt autonomi ska få så goda förutsättningar som möj-ligt för en positiv hälsoutveckling talar den kliniska erfarenhe-ten för att det krävs både en integrerad och koordinerad hälso-vård över tid med geriatrisk kompetens hos personalen och ett lämpligt utformat boende. Dagens äldrevård/-omsorg präglas tyvärr av stora brister i båda dessa avseenden.

Frågan om vad som avses med ”lämpligt utformat boende för äldre personer” förefaller vara bristfälligt vetenskapligt be-lyst, såväl beträffade hälsoutveckling och vårdkonsumtion som hur äldre personer själva ser på saken. I Äldreboendedelegatio-nens slutbetänkande ”Bo bra hela livet” från 2008 som leddes av Barbro Westerholm1 skrev man:

”Ur strikt vetenskaplig synvinkel finns det inte något stöd för att en specifik boendeform skulle, ur perspektivet indivi-dens livskvalitet, vara bättre lämpad än någon annan. … Huru-vida ett fungerande kvarboende med hemtjänstinsatser, t.ex. i en seniorbostad, dämpar ett senare behov av flyttningar till särskilt boende/vård- och omsorgsboende är en fråga som inte heller har belysts i tillräckligt hög grad”.

Mig veterligen finns det inte heller någon utredning där man förutsättningslöst undersökt hur äldre personer själva ser på frågan om ”lämpligt boende ” under det fortskridande åldran-det, som till exempel frågor om social stimulans, ”trygghet”, tillgång till olika typer av service (mat/måltider, fotvård, hår-vård) och vård/omsorg. Här borde även ingå studier av hur äldre personer ser på eventuell segregering av boendet under åldrandet relaterat till sådant som intressen, könstillhörighet (HBTQ), etnicitet, språk, religion etc. Inte minst den omfattade invandringen gör att dessa frågor behöver belysas närmare. Re-dan idag finns flera olika typer av kategoriboenden för äldre personer.

Ett huvudfokus i ovan nämnda slutbetänkande var det be-dömda stora behovet av ”mellanboendeformer ” för äldre per-soner. Man noterade att ett stort antal lägenheter i servicehus lagts ned och omvandlats till seniorbostäder, där tidigare ser-vice som t ex matservering och tillgång till personal försvunnit. Delegationen föreslog tre olika typer av boenden för äldre: se-niorboende, trygghetsboende, samt vård- och omsorgsboende (i Socialtjänstlagen används dock fortfarande uttrycket ”sär-skilt boende”). Figuren intill illustrerar hur dessa boenden

(ci-terade enligt betänkandet) kan placeras på åldrandets sluttande plan, i relation till de mekanismer som driver tilltagande ned-sättning av autonomin.

Sedan betänkandet lades fram har kommunerna fortsatt att successivt minska antalet platser i särskilt boende under den politiska parollen ”kvarboendegaranti” och istället utökat an-delen äldre personer som får hemtjänst i sitt vanliga boende för hjälp med service (instrumentell ADL) och vård (personlig ADL). Äldre personer får på detta sätt ofta flera/många hem-tjänstbesök per dag utförd av olika personer. Frågan är hur detta påverkar känslan av ”trygghet”? Samtidigt pågår nu i Sverige en stort antal olika projekt, där yngre, yrkesverksamma personer inom kommuner och privata aktörer utformar olika typer av boenden för äldre personer, ofta baserat på ideologi, politik och självupplevda erfarenheter.

«

Fråga till läsarna:

Har ni kännedom om vetenskapliga studier som undersökt vilken be-tydelse olika typer av boende för äldre personer har för hälsoutveck-lingen/vårdkonsumtionen respektive hur äldre personer själva ser på frågan om ”lämpligt boende för äldre”?

Gunnar Akner

Professor och docent i geriatrik, läkare akner.gunnar@gmail.com

www.gunnar-akner.se www.aknerblog.wordpress.com

cheFRedAkTöRen hAR oRdeT

vad tycker äldre personer om

”lämpligt boende” för äldre personer?

1. Slutbetänkande från Äldreboendedelegationen 2008 http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2008/12/sou-2008113/ Ordinärt boende Senior-boende Trygghets-boende SÄBO

”Samlingsbegrepp för alla bostäder som inte omfattas av sär-lagstiftning och som är avsedda för personer över en viss ålder”.

"En form av bostäder för äldre som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade. De som bor i trygg-hetsbostäder ska ha tillgång till en gemensamhetslokal med möjlighet att inta gemensamma måltider, personal som en gemensam resurs och trygghetslarm”. 

Särskilt boende (Vård- och omsorgsboende)

"En boendeform för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvård-nad och hemsjukvård dygnet runt (heldygns-omsorg).” Sjukdomar/ skador Funktioner Autonomi Personal Behov av hjälp med aktiviteter i dagliga livet (ADL) iADL = service, pADL = vård

Boendeformer på åldrandets sluttande plan i relation till nedsatt autonomi och behov av hjälp.

References

Related documents

Författarna av denna studie diskuterar vidare att även om det skulle vara så, att det var människan som kom med djuret som var den som fick den äldre att må bättre, så skulle

ensamhetsupplevelsen hos äldre personer är: en subjektiv och unik upplevelse; positiv eller negativ och varierar i intensitet; starkt knuten till samhörighet och relationer med

Flera fördelar finns med att vårdgivare får undervisning i nutrition, vårdpersonal som träffas vid olika tillfällen och får undervisning om hur man sammansätter en

The care professionals in Study III described several aspects of their experiences of EOL care after implementation of the LCP: they became more confident through a shared

I och med att studiens syfte handlar om att undersöka förekomsten av negativa attityder bland socialsekreterare till äldre personer med alkoholmissbruk och om det finns och

Författarna i den här litteraturstudien tycker att utbildning är viktigt och att sjuksköterskor behöver få aktuell kunskap genom utbildning för att kunna bedöma och hantera

Som grundregel är det i praktiken vanligt att man generellt i sjukvården väljer att extrapolera evidens för olika behandlingseffekter från depression hos yngre personer

1633, 2018 Institutionen för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet 581 83 Linköping www.liu.se Mik ael Ludvigsson Subsyndr omal Depr ession in V. ery