Undersökning av en teknisk lösning för att minska risken för översvämning i lågstråk i en urban miljö vid större nederbörd

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

Undersökning av en teknisk lösning för att

minska risken för översvämning i lågstråk i en

urban miljö vid större nederbörd.

Investigation of a technical solution to reduce the risk of

flooding in low-lying areas in an urban environment during

heavy rainfall.

Björn Olsenius

Mattias Tornell

EXAMENSARBETE

2021

Examinator: Nasik Najar

Handledare: Samer El Kari

Omfattning: 15 hp

Abstract

Purpose: In many cities there are areas that are lower than the surrounding terrain

(low-lying areas). In these low-(low-lying areas, there is a great risk that stormwater will

accumu-late in the event of heavy rainfall and cause floods and damage to buildings and

facili-ties. In this study, a review has been carried out of various theories, methods and

appli-cations that can form the basis for a technical solution to solve the problem of flood risk

in an urban environment with low-lying areas.

Method: First, a literature study was conducted to, among other things, deepen the

knowledge of the subject. Subsequently, four interviews were conducted where the goal

was to utilize the knowledge that experts have about which technical solutions are

suit-able in an urban environment and what costs different stormwater facilities have. The

last step was to carry out a case study where a selected solution was studied with the

aim of investigating the suitability of constructing that solution.

Findings: The interviews showed that there are many parameters to take into account

when designing and building stormwater facilities that are effective in the event of a

downpour. Open solutions such as flood surfaces and ditches / canals were preferred as

they were partly more efficient and partly because they were often cheaper to construct.

The literature study also gave similar results, but there was greater variation in which

solutions were suitable. The case study showed that the proposed solution could

swal-low up to 60% of the precipitation in a 30-year rain but in the worst case only 16% of

a 100-year rain.

Implications: Judging by the results, the proposed solution was not sufficient to solve

the flood problem in the event of a 100-year rain, which was the return time that Växjö

municipality has the biggest problem with. To handle the large amount of precipitation,

very large magazine volumes or many small solutions are needed in order for an

ac-cepted level to be achieved, which the solution that was tested could not achieve. In the

interviews, it also emerged that this was often the problem, which is basically due to

too little available space and too much hardened surface. The recommendation will be

to supplement with several other solutions or to install so-called cassettes under the

street to increase storage capacity.

Limitations: The result is limited by the fact that it is site-specific and thus more

diffi-cult to apply in other locations. Since interviews have been conducted in several

differ-ent municipalities, however, this aspect has diminished somewhat as many differdiffer-ent

opinions have been noted and presented. The calculations performed were not through

a data modelling, which could possibly affect the reliability somewhat, even though

according to the literature it was considered to maintain a sufficient level to be able to

be used on smaller areas.

Keywords: Methods to solve storm drainage, surface water, urban planning.

Sammanfattning

Syfte: I många städer finns områden som ligger lägre än omgivande terräng (lågstråk).

I dessa lågstråk finns det stor risk att dagvatten ansamlas vid skyfall och medför

över-svämningar och skador på byggnader och anläggningar. I denna studie har det

genom-förts en undersökning av olika teorier, metoder och tillämpningar som kan ligga till

grund för en teknisk lösning för att lösa problematiken med översvämningsrisken i en

urban miljö (dvs stadsmiljö) med lågstråk.

Metod: Först genomfördes en litteraturstudie i syfte att bland annat fördjupa kunskapen

om ämnet. Därefter gjordes fyra intervjuer där målet var att tillgodogöra den kunskap

som sakkunniga har om bland annat vilka tekniska lösningar som är lämpliga i urban

miljö och vilka kostnader som olika dagvattenanläggningar har. Det sista steget var att

utföra en fallstudie i Växjö stad där en utvald lösning studerades med målet att

under-söka lämpligheten i att anlägga just den lösningen.

Resultat: Av intervjuerna framgick det att det är många parametrar att ta hänsyn till

när man ska projektera och bygga dagvattenanläggningar som är effektiva vid skyfall.

Öppna lösningar såsom översvämningsytor och diken/kanaler föredrogs då de dels var

mer effektiva, dels att de oftast var billigare att konstruera. Även litteraturstudien gav

liknande resultat men det var större variation på vilka lösningar som var lämpliga.

Fall-studien visade att den föreslagna lösningen kunde svälja upp till 60% av nederbörden

vid ett 30-årsregn men endast i värsta fall 16% av ett 100-årsregn.

Konsekvenser: Av resultatet att döma var den föreslagna lösningen inte tillräcklig för

att lösa översvämningsproblematiken vid ett 100-årsregn, vilket var den återkomsttid

som Växjö kommun har störst problem vid. För att hantera den stora

nederbördsmäng-den måste det till mycket stora magasinsvolymer eller många små lösningar för att en

accepterad nivå kan uppnås, vilket den lösning som testades inte klarade av. I

intervju-erna framgick detta också att det ofta var detta som var problemet vilket i grunden beror

på för liten tillgänglig yta och för mycket hårdgjord yta. Rekommendationen blir att

komplettera med flera andra lösningar alternativt anlägga så kallade kassetter under

gatan för att öka magasineringskapaciteten.

Begränsningar: Resultatet begränsas av att det är platsspecifikt och därmed svårare att

applicera på andra platser. Eftersom det har genomförts intervjuer på flera olika

kom-muner så har dock denna aspekt minskat något eftersom många olika åsikter har

note-rats och presentenote-rats. De beräkningar som utfördes var inte genom en datamodellering

vilket möjligtvis kan påverka tillförlitligheten något även om det enligt litteraturen

an-sågs hålla en tillräcklig nivå för att kunna användas på mindre arealer.

över-Tack

Vi vill passa på att tacka alla som har ställt upp under arbetets gång. Tack till Johan

Virdung, Martin Eriksson, Peter Gustavsson och Fredrik Bengtsson som ställde upp på

intervjuerna. Tack också till Hasse Brodén på ”Hasses Gräv och Bygg” för

kostnads-beräkningen.

Tack till alla på Växjö kommuns VA-avdelning och ett speciellt tack till Karoline

Wiklund och Malena Valtersson som har spenderat många timmar i möten tillsammans

med författarna och där de inkommit med ovärderliga inlägg och kunskap som

möjlig-gjort studien.

Avslutningsvis vill vi tacka Jönköping Tekniska Högskola och vår handledare Samer

El Kari som har givit oss värdefull respons i rapportskrivandet samt vår examinator

Nasik Najar som inte bara har granskat slutresultatet utan också har varit med som stöd

under arbetet.

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 7

2

Metod och genomförande ... 10

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 10

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 11

2.3 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 11

Litteraturstudie ... 12 Intervju ... 12 Fallstudie ... 12 2.4 ARBETSGÅNG ... 12 Litteraturstudie ... 12 Intervju ... 12 Fallstudie ... 13 2.5 TROVÄRDIGHET ... 13

3

Teoretiskt ramverk ... 14

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 14

3.2 LAGAR OCH KRAV OM DAGVATTENHANTERING ... 15

EU-nivå ... 15

Nationell nivå ... 16

Trög Avledning ... 21

Samlad fördröjning ... 23

3.4 DAGVATTENANLÄGGNINGAR UR ETT EKONOMISKT PERSPEKTIV ... 25

3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 26

4

Empiri ... 27

4.1 HÅLLBARHETSINDEX ... 27

Beskrivning av hållbarhetsindex ... 27

Växjö kommuns arbete med hållbarhetsindex ... 27

4.2 INTERVJUER ... 28

Vilka parametrar är viktiga att tänka på kring val av teknisk lösning för att minska dagvatten i lågstråk vid skyfall? ... 29

Vilka tekniska lösningar är tillämpbara i lågstråket som undersöks? Har du fler tekniska lösningar som kan appliceras på detta lågstråk som inte presenterats? ... 29

Vilka tekniska lösningar är inte tillämpbara eller mindre passande i lågstråket som undersöks? och varför? ... 30

Vad skulle den uppskattade kostnaden vara för den föreslagna lösningen / lösningarna? 30 4.3 FALLSTUDIE ... 32

Områdesbeskrivning och förutsättningar ... 32

Beräkningar av nederbörd och kapacitet ... 34

Kostnadsberäkning ... 41

4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 41

5

Analys och resultat ... 42

5.1 VILKA TEKNISKA LÖSNINGAR ÄR TILLÄMPBARA I LÅGSTRÅKET SOM SKA UNDERSÖKAS?... 42

5.2 ÄR DEN FÖRESLAGNA LÖSNINGEN HÅLLBAR OCH VILKEN KAPACITET HAR DEN? ... 42

5.3 VAD ÄR DEN UPPSKATTADE KOSTNADEN FÖR DEN FÖRESLAGNA LÖSNINGEN? ... 44

6

Diskussion och slutsatser ... 45

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 45

6.2 METODDISKUSSION ... 45

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 45

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 46

Referenser ... 47

Bilagor ... 50

1

Inledning

I detta kapitel beskrivs rapportens bakgrund, förutsättningar, målet med arbetet samt

frågeställningarna. Rapporten är ett examensarbete om 15 högskolepoäng

(kandidatex-amen). Examensarbetet ingår i utbildningen inom Byggnadsteknik, med inriktningen

Husbyggnadsteknik/Väg- och Vattenbyggnadsteknik på Jönköpings Tekniska

Högs-kola och är inriktad på specialiseringen Väg- och Vattenbyggnadsteknik. Studien är

framtagen i samarbete med Växjö kommuns Vatten och Avlopp - avdelning (Vatten

och Avlopp förkortas ”VA” i resten av studien) och syftet är att föreslå en hållbar

lös-ning (tillräcklig kapacitet för att omhänderta det uppkomna dagvattnet) till

dagvatten-situationen som kan uppstå vid lågstråk (lågt liggande område i förhållande till

omgiv-ningen där dagvatten ansamlas vid skyfall) i urban miljö. Området som undersöks är ett

lågstråk i Växjö stad som har haft återkommande översvämningar vid skyfall (Se figur

1).

1.1 Bakgrund

I takt med ökade utsläpp av koldioxid har debatten om klimatförändringar ökat.

Kli-matförändringar riskerar att öka nederbörden i världen (Hersbach et al., 2020). Många

organisationer som tex branschorganisationen Svenskt Vatten (2020a) och

myndig-heten SMHI (2019) har under den senaste perioden arbetat intensivt med frågan hur

samhället ska hantera det framtida klimatet med ökad nederbörd. Svensson (2020)

me-nar att det finns starka indicier på att skyfall blir intensivare i takt med den globala

uppvärmningen och Sohn et al. (2019) menar att det finns stora utmaningar i att hantera

ökningen av intensivare nederbörd i urban miljö.

Figur 1 Lågstråket som undersöks i studien är inringat i rött och är beläget på

Lin-négatan i de centrala delarna av Växjö.

Ett samhälle kan påverkas dels genom vatten som kommer uppifrån, dvs regn, dels

ge-nom vatten som kommer nerifrån, dvs en höjd vattennivå i våra vattendrag. Båda

situ-ationerna måste kunna hanteras och i slutändan är det kommunerna som arbetar med

problemet eftersom de enligt lagkrav har det övergripande ansvaret. Kraven på

över-svämningståligheten i kommunerna kommer att bli högre samtidigt som kraven på

minskade utsläpp av kemikalier och andra miljöpåverkande ämnen kommer att bli

hår-dare. Eftersom dagvatten rinner på olika hårdgjorda ytor som begränsar den naturliga

infiltrationen, såsom exempelvis gator som ofta också har ansamlingar av exempelvis

oljepartiklar, riskerar dessa föroreningar att hamna i vattnet (Walsh et al., 2005, Yang

& Toor, 2017).

Översvämningar i urbana miljöer (dvs stadsmiljöer) kan orsaka stor skada på

byggna-der och anläggningar samt negativt påverka många viktiga samhällsfunktioner såsom

trafik, vård och räddningstjänst med flera. Det innebär att det är en viktig del i

sam-hällsbyggandet att hantera dessa stora flöden av dagvatten. Förtätning och utbyggnad

av nya områden gör att mängden hårdgjorda ytor ökar och den naturliga infiltrationen i

marken minskar vilket i sin tur orsakar att avrinningen sker betydligt snabbare. Ett

re-sultat av detta är att det blir flödestoppar (plötsligt ökat vattenflöde) i ledningarna och

att ledningssystemet inte klarar av att ta hand om den stora volymen. Problematiken är

stor i tätbebyggda områden och val av tekniska lösningar begränsas eftersom ytorna är

små. Känsliga delar i ett samhälle är bland annat lågstråk i stadsmiljö eftersom de oftast

drabbas hårt vid stora nederbörd på grund av topografin.

1.2 Problembeskrivning

I Växjö stad finns det flera lågstråk som är speciellt utsatta vid skyfall. Risken för

över-svämningar är påtagliga för de fastigheter som ligger vid lågstråken. De stora flödena

av dagvatten gör att avrinningens funktion inte räcker till och detta kan leda till

över-svämningar (Sohn et al., 2019). Skadorna kan bli omfattande och kan medföra stora

kostnader för ägarna till fastigheterna, men också för kommunen om de blir

ersättnings-skyldiga (Liu et al., 2015).

Stora arbetsinsatser och investeringar krävs för att hantera den stora mängden dagvatten

och de skador vattnet medför och det är därav intressant att undersöka utsatta lågstråk.

Genom att studera ett utvalt lågstråk i Växjö stad hoppas författarna kunna bistå i att

föreslå hållbara lösningar för att minska risken för framtida översvämning vid skyfall

och därmed förebygga eventuella skador på byggnader och anläggningar som

över-svämningarna kan föra med sig. Metoden är att undersöka befintlig litteratur, intervjua

sakkunniga samt göra en fallstudie på området och därigenom kunna föreslå en hållbar

lösning till problemet. Resultatet ska kunna användas på liknande platser med samma

problematik.

1.3 Mål och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka olika teorier, metoder och tillämpningar som kan

ligga till grund för en teknisk lösning för att lösa problematiken med

översvämnings-risken i en urban miljö med lågstråk.

Frågeställningar:

Vilka tekniska lösningar är tillämpbara i lågstråket som ska undersökas?

Är den valda lösningen hållbar och vilken kapacitet har den?

Vad är den uppskattade kostnaden för den föreslagna lösningen?

1.4 Avgränsningar

Undersökningen omfattar tekniska lösningar för dagvattenhantering i urban miljö.

Re-sultatet av undersökningen är att ge stöd åt Växjö kommun och deras arbete med

låg-stråk, men ska kunna användas i liknande fall i andra kommuner. Enbart anställda på

olika kommuner har intervjuats eftersom det främst är kommuner som hanterar

proble-met. Tre kommuner med varierande storlek valdes ut och de som intervjuades arbetade

alla med VA-frågor. I fallstudien användes de beräkningar som lärs ut i relevanta kurser

på utbildningen och beräkningarna kontrollerades också i samråd med handledare från

Växjö kommun. Den ekonomiska aspekten på lösningen har granskats av sakkunniga

från både kommunal och privat sektor där en uppskattning framtogs genom samråd.

1.5 Disposition

Kapitel 2 redovisar undersökningsstrategi, kopplingar mellan frågeställningar och

me-toder, arbetsgång och trovärdighet.

Kapitel 3 redovisar det teoretiska ramverk och den vetenskapliga grund som krävs för

att svara på frågeställningarna.

Kapitel 4 presenterar empirin som samlats in genom litteraturstudie, intervjuer

och fallstudien.

Kapitel 5 visar resultatet.

2

Metod och genomförande

I detta kapitel redovisas undersökningsstrategi och kopplingar mellan metod och

fråge-ställningar samt avslutas med en diskussion om trovärdigheten.

2.1 Undersökningsstrategi

Den valda undersökningsstrategin är en kvalitativ metod i form av en fallstudie där

målet är att ta tillvara på kunskap och erfarenheter från olika platser som har haft

lik-nande problem och försöka applicera lösningarna på ett liklik-nande område på annan plats.

För att få ett så pass bra resultat som möjligt så har en datainsamling utförts med en

litteraturstudie vars syfte var att samla in så mycket relevant information som möjligt

om olika lösningar för att hantera dagvatten. För att komplettera denna insamling

ge-nomfördes intervjuer med relevanta personer som jobbar med frågorna där syftet var

att se vilken lösning de anser är den rimligaste. En fallstudie har också genomförts för

att undersöka hur lösningen fungerar i praktiken.

Enligt Patel & Davidsson (2019) kan ståndpunkten tas att alla verksamheter och

meto-der kan tillämpas enskilt eller i kombination, så länge det ger ett godtagbart resultat.

Den kvalitativa metoden ger möjligheten att på ett djupare plan undersöka ett problem.

Den kvantitativa metoden ger visserligen möjligheten att mäta något fysiskt och passar

ofta objektiv forskning. En fallstudie kräver dock den mer djupgående metoden och den

begränsas då av forskarnas förförståelse och subjektiva bedömning, vilket kan ses vara

en fördel i vissa fall. I den kvalitativa metoden tas stor hänsyn till de lokala

samman-hangen vilket är högst relevant i en fallstudie som denna. Det kan dock noteras att det

vanliga arbetssättet inom kvalitativ forskning är att börja med att studera relevant

litte-ratur och forskning för att sedan formulera passande frågeställningar, något som också

skett i denna rapport. Jacobsen (2000) skriver att en fallstudie innebär att man mer

in-gående studerar ett eller flera fall för att kunna använda denna data i ett jämförande och

analytiskt tillvägagångssätt.

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datain-samling

För att svara på frågeställningarna har datainsamling skett genom litteraturstudie,

inter-vjuer och fallstudie. Kopplingarna mellan frågeställningar och metoder för

datain-samling åskådliggörs i figur 2.

Vilka tekniska lösningar är tillämpbara i lågstråket som ska undersökas?

Frågeställningen har besvarats genom en litteraturstudie och intervjuer. Genom att

ge-nomföra en litteraturstudie ska tillämpbara lösningar tas fram, varpå intervjuer med

sakkunniga genomförs där ytterligare information tillskansas.

Är den föreslagna lösningen hållbar och vilken kapacitet har den?

Denna frågeställning har besvarats genom intervjuer och litteraturstudie samt främst

fallstudien. Litteraturstudien syftar till att öka kompetensen inom de tekniska

alternati-ven och ger en möjlighet att fokusera på den valda lösningen. Intervjuerna bidrar med

ytterligare kunskap som ska besvara frågeställningen och i fallstudien fördjupas

ana-lysen och ger en större möjlighet att bedöma lämpligheten.

Vad är den uppskattade kostnaden för den föreslagna lösningen?

Denna frågeställning kunde besvaras genom en intervju med en av respondenterna och

i fallstudien där en sakkunnig kunnat uppskatta kostnaderna för den föreslagna

lös-ningen.

2.3 Valda metoder för datainsamling

I detta avsnitt beskrivs metoderna som använts. Dessa är litteraturstudie, intervju och

fallstudie.

Litteraturstudie

Grunden till ny kunskap är att leta upp och studera redan känd information i form av

litteratur som skrivits inom relevant område. Litteraturstudien kan antingen vara en

be-skrivning av kunskapsläget eller som en bakgrundsbebe-skrivning till den data som samlas

in empiriskt. Den genomförs genom att läsa igenom böcker, rapporter, vetenskapliga

artiklar eller dylikt (Blomqvist & Hallin, 2015). Sammanställningen är sedan grunden

som läsaren kräver för att förstå resterande information som presenteras i rapporten.

Intervju

Intervjuer är vanliga instrument i en kvalitativ datainsamling och kan utföras på flera

sätt, varpå semistrukturerad valdes i denna rapport. Semistrukturerade intervjuer har

uppbyggnaden av en mer avslappnad form där centrala frågor diskuteras men där det är

tillåtet att komma på andra frågor som är relevanta under tiden (Patel & Davidsson,

2019). Intervjuformen har fördelen att den intervjuade mer öppet kan prata om frågorna

och också svara på följdfrågor. Nackdelen är att det kräver planering och mycket

bak-grundskunskap för att den som intervjuar ska kunna styra diskussionen i rätt riktning.

Fallstudie

En fallstudie har utförts där syftet är att få en djupare förståelse för en specifik lösning.

Fallstudier fokuserar på att kunna tillskansa sig specifik information om en eller flera

begränsade fall. En fallstudie är inte statistiskt, men dock analytiskt, generaliserbar

(Blomkvist & Hallin, 2015). Rent konkret innebär det att det på ett statistiskt plan inte

går att jämföra fallstudier mellan varandra men det är möjligt att genom noggrann

ana-lys av varje fall komma med slutsatser som kan tillämpas på flera fall som liknar

varandra.

2.4 Arbetsgång

Detta avsnitt förklarar arbetsgången under rapportens framtagande.

Litteraturstudie

För att få en djupare kunskap om området och kommunens VA-arbete samt leta fram

lämpliga lösningar utfördes en litteraturstudie. För att få fram lämplig litteratur som

höll vetenskaplig nivå användes databaserna ScienceDirect, Scopus, Diva och Google

scholar. Google scholar är ett kraftfullt verktyg där det är enkelt att få fram

vetenskap-liga artiklar men också rapporter och uppsatser. Diva användes för att hitta andra

upp-satser som har behandlat området och som bidrog med inspiration och struktur på

arbe-tet. I de vetenskapliga databaserna ScienceDirect och Scopus genomfördes sökningen

bland annat med sökorden surface water, urban planning, methods to solve storm

drai-nage. Mycket litteratur både på svenska och engelska har behandlat området och det

fanns en god tillgång vid arbetets genomförande.

Intervju

semistruktu-en mer öppsemistruktu-en diskussion om ämnet. När intervjuerna hade gsemistruktu-enomförts transkriberades

de och sammanfattades. Både sammanfattningen och transkriberingen skickades sedan

till de intervjuade som fick chans att läsa igenom och korrigera dem vid önskemål.

Därefter efterfrågades godkännande från dem för publicering i rapporten.

Fallstudie

En fallstudie genomfördes på ett område i Växjö där syftet var att undersöka

lämplig-heten i en utvald lösning för att ta hand om vatten från skyfall . För att bedöma graden

av lämplighet genomfördes ett platsbesök som syftade till att öka förståelsen om vilka

beräkningar som behövdes utföras samt vilka faktorer som kunde påverka resultatet. I

detta platsbesök var personal från kommunen med och de fick möjlighet att påtala

möj-ligheter och begränsningar som skulle beaktas, exempelvis dimensioner på ledningar.

Själva fallstudien fortsatte därefter genom att beräkningarna genomfördes och resultat

framtogs. Detta presenterades för Växjö kommun för att de skulle få en chans att påtala

brister eller andra åsikter av vikt. Under detta arbete framtogs också uppskattning på

kostnaden genom kontakt med entreprenör samt med hjälp av den information som fåtts

i en av intervjuerna med sakkunnig i den kommunala sektorn.

2.5 Trovärdighet

Validiteten på projektet definieras som förmågan att mäta det som avses att mätas. Med

ett bra teoretiskt ramverk, kalibrerade instrument samt noggrant utförda mätningar ökas

detta. Validiteten ökar också genom att begränsa arbetet till ämnet som

frågeställning-arna handlar om (Blomkvist & Hallin, 2015). En metod för att stärka validiteten är

ge-nom triangulering som innebär att forskaren använder sig av flera metoder för att

be-kräfta den data som samlas in. I detta projekt sker detta genom att välja minst två

in-samlingsmetoder för att besvara varje frågeställning, exempelvis intervju och fallstudie.

Genom att först studera sakfrågorna och sedan bekräfta insamlade litteraturdata i

inter-vjuer stärks med andra ord validiteten. Genom att innehållet i rapporten också granskas

av tredje part, det vill säga Växjö kommun, ökar validiteten ytterligare.

3

Teoretiskt ramverk

I detta kapitel redovisas kopplingarna mellan frågeställningarna och teorin. syftet är att

läsaren ska få en övergripande bild av hur frågeställningarna och den grundläggande

teorin hänger samman. Dessutom framställs det teoretiska ramverk som resterande

stu-die bygger på.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

Figur 3 visar kopplingen mellan frågeställningarna och den efterföljande teorin.

Vilka tekniska lösningar är tillämpbara i lågstråket som ska undersökas?

Frågeställningen har besvarats med hjälp av teorin om lagar och krav på

dagvattenhan-tering som påverkar vilka tekniska lösningar som får användas på en specifik plats och

teorin om dagvattenanläggningar som ger grunden till vilka dagvattenanläggningar som

är lämpliga.

Är den föreslagna lösningen hållbar och vilken kapacitet har den?

Denna frågeställning har besvarats med teorin om dagvattenanläggningar som ger

läsa-ren förståelsen om vissa lösningar passar bättre än andra.

Vad är den uppskattade kostnaden för den föreslagna lösningen?

Frågeställningen har besvarats genom att studera den ekonomiska aspekten kring

dag-vattenanläggningar. Kostnaderna är platsspecifika vilket innebär att det är svårt att göra

3.2 Lagar och krav om dagvattenhantering

I Sverige har vi flera lagar som reglerar dagvattenhanteringen på något sätt (Boverket,

2015). Miljöbalken (1998:808) och lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ställer

krav på vattenkvaliteten och beskriver vem som ansvarar för vad. Eftersom det främst

är kommunerna som ansvarar för en godtagbar dagvattenhantering så måste de ha

rele-vanta instrument för att lokalisera bebyggelse och förändra omgivningarna för

hante-ringen av dagvattnet. Dessa instrument finns då främst i Plan- och bygglagen

(2010:900, PBL) men vissa specifika verktyg kommer från fastighetsbildningslagen

(1970:988), anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144) som

re-glerar vilka möjligheter som finns till markåtkomst för både kommun och privatperson

och ansvarsfördelningen som behövs för att anläggningar och anordningar ska kunna

ordnas och drivas. Förutom den inhemska lagstiftningen så hamnar Sveriges

dagvatten-hantering även under viss EU-lagstiftning såsom Vattendirektivet (2000:60:EG) som

ingår i 5 kap. miljöbalken. Se figur 4 för en överblick på lagar och verktyg.

EU-nivå

På EU-nivå är det primärt Vattendirektivet (2000:60:EG) som övergripande påverkar

kommunarbetet med dagvatten. Bakgrunden till Vattendirektivet är att EU ville stoppa

försämringen av vattenkvalitén inom unionen och direktivet började gälla 22 oktober,

2000. Vattendirektivet har skapat en möjlighet att enhetligt börja arbeta mot samma mål

Figur 4 En schematisk figur som visar de viktigaste lagarna och verktygen

inom dagvattenhantering. Vattendirektivet är det som miljöbalken grundar

sig på och på den lägre nivån är det främst Vattentjänstlagen och Plan- och

bygglagen som kommunerna har som verktyg.

för hela EU och ingår idag i svensk lagstiftning genom bland annat 5 kap. Miljöbalken

(1998:808).

Nationell nivå

Vattendirektivet har implementerats på nationell nivå genom införlivningen i

Miljöbal-ken (1998:808) där bland annat dagvatten definieras som avloppsvatten i 9 kap. 2 §. I

7 § 9 kap. står det att avloppsvatten skall avledas så att olägenhet inte uppstår för

män-niskors hälsa eller miljö. Detta kopplas direkt till Lagen (2006:412) om allmänna

vat-tentjänster (även kallad vattentjänstlagen) där det i 6 § står att det är kommunen som är

ansvarig att ordna avlopp “i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande

bebyggelse”. Vattentjänstlagen används även mycket på kommunal nivå då den också

ger kommunen rätt att ta ut en avgift från det så kallade VA-kollektivet enligt 31 §.

Kommunal nivå

På kommunal nivå är det främst Plan- och bygglagen (2010:900) som ger kommunerna

verktygen för dagvattenhanteringen genom att kommunen får ansvaret över

inrikt-ningen för den långsiktiga “utvecklingen av den fysiska miljön” enligt 3 kap. 2 § PBL.

I 4 kap. 6 § står det att kommunen får bestämma markreservat vilket sker i

planlägg-ningen av översiktsplaner eller detaljplaner. Kommunens ansvar för

dagvattenhante-ringen gäller även utanför detaljplanerna, vilket framgår av förarbetena till Lagen

(2006:412) om allmänna vattentjänster (Prop. 2005/06:78). Detaljplanen ger däremot

kommunen möjligheten att reservera områden som behövs för framtida

dagvattenhan-tering. Förutom detaljplan så har många kommuner också tagit fram styrdokument som

är specifika för deras interna arbetssätt vid hantering av frågor, en så kallad

VA-plan. Syftet är att beskriva hur VA-försörjningen ska ordnas inom kommunen och visar

hur de olika kommunala förvaltningarna gemensamt arbetar för att förbättra

VA-för-sörjningen genom att bland annat nya lågstråk undviks vid exploatering av nya

områ-den.

Växjös dagvattenpolicy

Växjö har en VA-policy som antogs 2015 och som bland annat reglerar dagvatten

(Växjö kommun, 2018). Eftersom dagvattenhanteringen är så pass omfattande och

in-volverar flera förvaltning har kommunen tagit fram en handbok som syftar till att hjälpa

alla inblandade aktörer att jobba mot samma mål och med samma metoder. I handboken

står också bland annat vem som gör vad och hur ansvarsfördelningen ska tolkas, vilket

ses som kvalitétsökande. Handboken är en del av kommunens VA-plan och fastställdes

av VA-planens styrgrupp 2018. Syftet beskrivs som att “få en kommungemensam syn

på dagvatten och hanteringen av detta så att vi på ett effektivt sätt säkrar upp en hållbar

hantering av dagvatten” (Växjö kommun, 2018).

Utdrag VA-policy

I VA-policyn som antogs 2015 skrivs följande om dagvattenhanteringen (utdrag från

dagvattenhandboken, Växjö kommun, 2018):

• Dagvatten bör fördröjas eller omhändertas så nära källan som möjligt.

Omhänder-tagandet får dock inte ske på sådant sätt att grundvattnet förorenas eller byggnader

och anläggningar riskerar att skadas.

• Relevant hänsyn ska tas till betydelsen av naturmarksavrinning och

grundvatten-flöde för de recipienter som påverkas av bortledande av vatten.

• I översiktsplanering och/eller i detaljplaner ska grönområden och gröna stråk för

öppen hantering och infiltration av dagvatten avsättas i tillräcklig grad och

priori-teras framför underjordisk dagvattenhantering.

• Vid detaljplanering ska kommunen vid behov ställa krav på dagvattenhanteringen.

• I samband med bygglovshantering ska kommunen verka för att fastighetsägare i

redan exploaterade områden med dagvattenproblematik förbättrar

dagvattenhante-ringen.

Lågstråk

Dagvattenhandboken (Växjö kommun, 2018) belyser vissa lågstråk såsom exempelvis

Linnégatans lågstråk som denna studie fokuserar på. Man konstaterar att åtgärder

kom-mer att behövas eftersom dagens ledningsnät inte komkom-mer att räcka till för framtida

klimat. Följande riktlinjer fastställs i dessa områden:

• All exploatering ska ske på sådant sätt att man inte förvärrar risken för

översväm-ning, varken inom riskområdena eller så att nya riskområden uppkommer.

• Inom riskområdena och uppströms i avrinningsområdet ska vi minska

översväm-ningsrisken genom lokal fördröjning, infiltrationsytor etc.

Reduktion av taxa

Kommunen skriver i handboken att åtgärder inne på fastigheter ska uppmuntras genom

möjlighet till reduktion på VA-taxan (Växjö kommun, 2018). Den totala reduktionen

uppgår till 90% för posten “dagvatten fastighet” om allt vatten inne på fastigheten

om-händertas lokalt. Se bilaga 1 för en översikt på brukningstaxa på VA i Växjö kommun.

Ansvarsfördelning inom kommunen

Tekniska förvaltningen har det övergripande ansvaret men eftersom VA-kollektivet och

skattekollektivet inte har samma finansiering kommer även ansvaret att delas mellan de

olika avdelningarna på förvaltningen. Dagvattnet ska dimensioneras enligt gällande

riktlinjer från Svenskt Vatten (Växjö kommun, 2018). Om det trots korrekt

dimension-ering skulle uppstå situationer där ledningsnätet inte har kapacitet att ta omhand

dag-vattenmängderna och det finns risk för stora skador på omgivande byggnation, måste

detta åtgärdas. Detta ska då ske genom att dimensionera upp ledningarna på

skattekol-lektivets bekostnad om det överstiger VA-kolskattekol-lektivets riktlinjer.

VA-avdelningen ansvarar för huvudledningarna för dagvattnet vilket inkluderar

servi-ser fram till förbindelsepunkt, brunnar och diken. Återkomsttiden för regn är 10 år (P90)

för befintliga ledningar och 10 - 30 år för nya (P110).

Planeringsavdelningen och produktionsavdelningen ansvarar för vattnet som uppstår på

allmän mark innan det når ledningsnätet. Ansvaret inkluderar fördröjningsåtgärder som

anläggs för regn vars återkomsttid är större än VA-avdelningens ansvar, tex

100-års-regn.

Ansvar vid ny bebyggelse

Kommunens ansvar vid ny bebyggelse kommer främst från Plan- och bygglagen

(2010:900) där det sägs att kommunen ska se till att ny bebyggelse inte lokaliseras så

att det är utsatt för risk för bland annat översvämningar. Kommunen blir genom detta

direkt skadeståndsskyldig vid skador som uppstår på fastigheter på grund av denna

or-sak. Kommunens verktyg vid projektering av ny bebyggelse är detaljplanen och

skade-ståndsansvaret är direkt kopplat till denna då skadeskade-ståndsansvaret preskriberas 10 år

efter att detaljplanen antagits. Sker nybyggnation i område där detaljplanen är äldre än

10 år finns inte något skadeståndsansvar. Se figur 5 för information om vilka

mini-mikrav som gäller för ansvarsfrågan vid dimensionering av nya ledningar.

Figur 5 Dimensioneringskrav för nya ledningar (Svenskt Vatten, 2020)

Ansvar vid befintlig bebyggelse

Eftersom preskriptionstiden löper ut efter 10 år efter detaljplanens antagande saknar

kommunen det ansvar vid befintlig bebyggelse som finns vid nybyggnation.

3.3 Dagvattenanläggningar

Lidström, (2020) talar om olika kategorier för att ta hand om dagvatten. Hur effektiva

dessa olika lösningar är varierar när det gäller skyfall och att hantera stora flöden som

kommer under kort tid.

Lokalt omhändertagande

Genom lokalt omhändertagande av dagvatten kan en viss flödesfördröjning ske

bero-ende på vilken teknik som används och vilken omfattning nederbörden sker. Att arbeta

med ett lokalt omhändertagande av dagvatten kan minska dagvattenföroreningar till

re-cipienten (vattendrag) och det fyller på grundvattenbildningen, vilket också minskar

sättningar i marken. Olika tekniker kan används vid lokalt omhändertagande, gröna tak

är en av dessa. Genom att byta ut det hårdgjorda taket till ett vegetationstäcke kan man

skapa ett tak som absorberar och fördröjer vattnet i växtligheten. Det kan nästan

absor-bera allt vid ett mindre regn (se figur 6).

Infiltrations- och grönytor är en annan teknik, det kan till exempel vara gräsytor, träd

och buskage kan också infiltrera regnvattnet vid ett mindre regn.

Infiltrationska-paciteten beror på vilken typ av växtlighet, jordart, lutning och storleken på ytan.

Genomsläppliga ytor är ytterligare en teknik, som hålsten, geonät/gräsarmering eller

genomsläpplig asfalt är också ett alternativ till infiltration lokalt. Dessa ytor används

när behovet av att ha en hårdgjord yta men samtidigt kan användas som infiltrationsyta

(se figur 7).

Genom ett lokalt omhändertagande både fördröjer och minskar avrinningen till

dagvat-tensystemet, men har en mycket begränsad eller ingen effekt vid skyfall. Ytan blir ofta

vattenmättad och dagvattnet rinner då ytledes. De har dock en bra reningseffekt på

dag-vattnet vid mindre regn. (Lidström, 2020)

Figur 6 Visar ett grönt tak med sedumväxter och är ett exempel på lokalt

om-händertagande av dagvatten (foto: Mattias Tornell)

Figur 7 Visar ett geonät bredvid betongplattorna och är ett annat exempel på

lokalt omhändertagande av dagvatten (foto: Mattias Tornell)

Fördröjning nära källan

Att fördröja dagvatten och att arbeta nära källan är en annan kategori. Det handlar om

att ta hand om dagvattnet och minska flödet vidare. Genom att skapa olika slags ytor

under mark kan man magasinera en viss mängd dagvatten som sedan kan släppas ut i

ledningsnätet eller infiltreras i marken. Magasinering handlar om att utnyttja den fria

porvolymen som finns vid de olika tekniska lösningarna. Det finns olika slags magasin

(se figur 8) som har olika egenskaper och ser lite olika ut. Allt från rörmagasin och

dagvattenkassetter till enkla stenfyllningsmagasin. Dagvattenkassetterna kan ha en

por-volym på upp till 70-80% men lösningar är dock begränsade när det gäller skyfall

(Lid-ström, 2020).

En annan effektiv åtgärd för att ta hand om stora mängder dagvatten är en kanal. Stora

volymer vatten ryms normalt i en kanal och vid styrning av utloppet kan kanalen

fun-gera som ett stort magasin som sedan kan tömmas när det finns plats i

dagvattenled-ningarna. Ett exempel på detta finns i Växjö vid Linnégatan där en kanal byggdes i

slutet av 1990-talet för att ta hand om stora mängder dagvatten.

Figur 8 Till vänster ett dagvattenmagasin i form av en kanal kopplat till

dagvattenled-ningar, till höger bild på dagvattenkassett (Foto: Mattias Tornell).

Växtbäddar/Biofilter, det är också ett bra sätt att arbeta nära källan med dagvatten. Dess

huvuduppgift är att utjämna och framför allt filtrera dagvatten. Växtbäddarna är ofta en

nedsänkt yta och består av ett dräneringslager, ett sandfilter, vegetation och en

utjäm-ningsvolym. (Larm & Blecken, 2019)

Dessa tekniker både fördröjer och minskar avrinningen till dagvattensystemet i

anslut-ning till där nederbörden sker, men de har en mycket begränsad eller ingen effekt vid

skyfall (Lidström, 2020). Det krävs ofta stora volymer för att ta hand om ett skyfall,

och varken magasinering eller växtbäddarna är normalt inte anpassade till dessa

voly-mer.

Trög Avledning

En tredje kategori är en trög avledning av dagvatten. Med trög avledning menas olika

system för långsam vidaretransport av dagvatten. Oftast konstrueras den tröga

avled-ningen så att den vid stora vattenmängder kan “svämma över” (Lidström, 2020).

Figur 9 Visar ett svackdike som är något grundare och bredare jämfört med vanliga

diken (Foto: Mattias Tornell).

Diken är en av de mest grundläggande typerna av dagvattenanläggningar som bidrar

med att fördröja och minska avrinningen av dagvatten och ett effektivt sätt att ta hand

om flödestopparna. Larm & Blecken (2019) beskriver i sin rapport att diken ofta är

gräsbeklädda med en brantare släntlutning, som till exempel vägdiken. Dessa diken har

oftast som huvudsyfte att transportera dagvattnet. Svackdiken eller bredare

kanaler/di-ken är flackare och grundare (se figur 9), och de har som huvudsyfte att infiltrera och

rena dagvattnet. Båda kategorierna är effektiva metoder för att ta hand om större

mäng-der dagvatten som till exempel ett skyfall. Det finns dock stor risk för åter-suspension

(partiklarna drivs upp från botten av det turbulenta vattenflödet) av partiklar vid

krafti-gare regn, varpå dessa partiklar och föroreningar följer med ner i ledningsnätet. Ett

svackdike som normalt fungerar som en infiltrationsanläggning kan vid ett skyfall

fun-gera som ett utjämningsmagasin och avleda dagvatten. Lidström (2020) skriver att när

man utnyttjar diken och naturliga vattendrag för dagvattenledning är det ett exempel på

hur de givna förutsättningarna kan användas för att skapa ett grönt ekostråk.

Infiltrationsstråkär en annan teknik för att ha en trög avledning. Dessa kan ta hand om

stora mängder vatten beroende på utformning och storlek. Lösningarna bidrar ofta

med grönska och biologisk mångfald. Denna teknik kan både leda, fördröja, infiltrera

och magasinera dagvatten på ett bra sätt och är ett effektivt sätt att ta hand om skyfall.

Man kan genom diken skapa skyfallsvägar där vattnet kan ta sig fram.

Genom naturliga vattendrag i samhället kan gröna stråk skapas. Olika typer av

vatten-drag kan vara bäckar, åar, älvar och floder. Dessa kan ofta ta hand om stora volymer

vatten som sedan leds vidare till sjöar och hav (se figur 10 och 11).

Figur 11 Ett vattenfyllt dike (foto: Mattias Tornell).

Trög avledning är effektiva utifrån ett skyfallsperspektiv, då dessa ofta kan hantera en

större mängd vatten på en kort tid. Svackdiken är den mest grundläggande och enklaste

typen av dagvattenanläggning. Dikenas huvuduppgift är att transportera dagvatten, men

även magasinera om utloppet strypts och på så vis får ett lägre utflöde ( Larm &

Blecken, 2019).

Samlad fördröjning

En fjärde kategori är att ha en samlad fördröjning, detta kan vara genom olika dammar,

som samlar upp dagvatten. Det kan vara en del i ett bostadsområdets utformning (se

figur 12 och 13). Detta kan fördröja och magasinera dagvatten på ett naturligt sätt. Detta

kan även en god renande effekt för lite större dammar med en bred och stor bottenyta

(Larm & Blecken, 2019)

Figur 12 En damm med flera rening-sektioner, i ett bostadsområde (foto: Mattias

Tornell).

Figur 13 En damm i bostadsområde (foto: Mattias Tornell).

Översvämningsytor är en teknik där det är stora ytor som vattnet vid behov kan ledas

till som till exempel parkeringar, större gräsytor eller parker. Att använda parkeringar

eller större gräsytor möjliggör att stora volymer tas om hand och de smälter naturligt in

i omgivningen (se figur 14, 15, 16 och 17). Genom att skapa översvämningsytor kan

man ha en kontrollerad avrinning och minska på belastningen längre ner i

avrinnings-området. Många gånger är det växtbeklädda ytor såsom gräsytor eller liknande men kan

även vara grusbelagda ytor. Syftet är att leda ut vattnet på ytan och sedan låta det

lång-samt infiltrera ner i marken. Genom att koppla på strypningsanordningar på ledningarna

som går till ytan går det att reglera flödet både dit och tillbaka så att vattenmängderna

bättre kan styras både på översvämningsytan och i ledningsnätet om det finns behov av

att låta vattnet rinna tillbaka (Lidström, 2016). En fördel med denna lösning är dessutom

att avdunstningen får ske under längre tid vilket kan minska vattnet som både infiltrerar

ner i marken och som leds tillbaka i ledningsnätet. Ett exempel på en översvämningsyta

finns i Malmö där anlades i stadsdelen Augustenbord en översvämningsyta i samband

med stora investeringar i slutet på 90-talet (SMHI, 2013). Under många år hade området

haft problem med översvämningar och det beslutades att införa ett så kallat öppet

dag-vattensystem där bland annat översvämningsytor anlades. 2007 drabbades området av

ett regn med statistisk återkomsttid på 50-år, ett så kallat 50-års regn, som systemet

klarade av att hantera utan att det blev några okontrollerade översvämningar.

Figur 14 En översvämningsyta på en gång och cykelväg (foto: Mattias Tornell)

Figur 15 (vänster) Visar en översvämningsyta med tillhörande galler och ledning, i

ett bostadsområde (foto: Mattias Tornell).

Våtmarker är ytterligare en teknik, där vegetationen under stora delar av året är täckt

med vatten och bidrar till grundvattenbildningen. Våtmarker bidrar även med många

ekosystemtjänster. Dessa tekniker har ofta en stor area och är en mycket effektiv metod

för att ta hand om stora volymer vatten på kort tid, och fördröjer dagvattnet till

led-ningsnätet (Lidström, 2020).

3.4 Dagvattenanläggningar ur ett ekonomiskt perspektiv

Dagvattenhantering är en kostnad som kommunerna tvingas att ta för att uppnå den

standard som krävs enligt lagstiftning. Det finns därför ett stort intresse av en

effektivi-sering av hanteringen så att kostnaderna kan kontrolleras och hållas nere. Kostnaderna

med dagvattenhanteringen bör beaktas i ett så tidigt skede som möjligt (Barbosa et al.,

2012). Förutom kostnaderna med att anskaffa lämplig mark, konstruktion, underhåll

Figur 16 En parkeringsplats som vid behov kan fyllas med vatten och därmed

an-vändas som en översvämningsyta (foto: Mattias Tornell).

Figur 17 En översvämningsyta som är torrlagd men som vid behov kan fyllas med

vatten. Bilden är tagen i Växjö och denna dagvattenanläggning är ansluten till

Linnékanalen (foto: Mattias Tornell).

och skötsel så finns det också gömda kostnader som är svårare att bedöma. Till exempel

är kostnaderna med att lära upp personal samt anläggningarnas slittålighet svårbedömda

och därmed ofta lägre prioriterade i kostnadskalkyler. Söderberg (2020) konstaterar att

dagvattendammar med dess relativt låga anläggningskostnad och arbetsinsats har den

högsta samhällsekonomiska nyttan jämfört med fördröjningsmagasin och krossdiken.

Dock påpekar författaren att platsspecifika orsaker kommer att påverka resultatet och

ibland kan det vara svårbedömt. Och även om dammar kan ses som

kostnadseffek-tiva/m

vatten så är det inte alltid enkelt att hitta lämplig plats att bygga dem på, varpå

andra lösningar får tillämpas.

3.5 Sammanfattning av valda teorier

Det finns många dagvattenanläggningar vars funktionalitet varierar beroende på vad

som är huvudsyftet. Alla dagvattenanläggningar är inte anpassade för skyfall utan

läm-par sig mer för vanligare nederbörd, även om de klarar av stora mängder. Därför är det

av vikt att välja ut vissa specifika lösningar om syftet är att hantera framtidens ökade

nederbörd. Främst är det stora uppsamlingsytor såsom dammar eller skyfallsvägar

såsom diken eller kanaler som är effektiva vid denna typ av nederbörd.

Vad gäller lagar och regler så är det främst Plan- och bygglagen (2010:900) som

kom-munerna använder sig som verktyg vid planering av åtgärder för dagvatten. Därpå har

varje kommun en uttalad VA-plan som skall följas och som är ett guidande dokument

för varje kommuns VA-arbete.

Det ekonomiska perspektivet är också viktigt för att kunna projektera ett fungerande

och hållbart dagvattensystem. Många kostnader måste beaktas och det är ofta

platsspe-cifikt. I litteraturen anses dagvattendammar vara de mest kostnadseffektiva/m

vatten

eftersom arbetsinsatsen är relativt begränsad. Samtidigt är det svårt att hitta den plats

som behövs i urbana miljöer eftersom de oftast tar stort utrymme.

4

Empiri

I detta kapitel beskrivs hållbarhetsindex, fallstudien samt sammanfattning av de

inter-vjuer som hållits.

4.1 Hållbarhetsindex

I denna del beskrivs hållbarhetsindex och Växjö kommuns arbete med hållbarhetsindex.

Beskrivning av hållbarhetsindex

Hållbarhetsindex (HBI) är en årlig undersökning som görs i flera kommuner och syftar

till att lyfta det långsiktiga och strategiska perspektivet för VA-verksamheten. HBI är

ett verktyg som kan ligga tillgrund för att analysera och utveckla den kommunala

verk-samheten och är framtagen av Svenskt Vatten. Detta för att kunna underlätta i

diskuss-ionerna med verksamhetsansvariga och politiska beslutsfattare. Den ska också kunna

användas som underlag för VA-taxan och för att systematiskt följa upp

förbättringsar-bete i en kommun. Den kan också vara till hjälp för att lyfta fram den långsiktiga

håll-barheten för VA, eller som ett underlag för strategiska styrdokument eller som ett

verk-tyg som kan användas vid analys av VA-organisationer nationellt. 2014 deltog 97

kom-muner i undersökningen och 2020 deltog 184 av landets 290 komkom-muner. De tre

grund-pelarna i HBI är hållbara tjänster för brukare, miljömässig hållbarhet samt hållbara

re-surser.

Växjö kommuns arbete med hållbarhetsindex

Det totala resultatet av kategorierna i undersökning delas in i tre olika färger där grönt

är bra, gult bör ses över och rött måste åtgärdas, kategorin kan även bli röd om frågan

ej besvaras. Bedömningarna görs utifrån en mall i varje kategori. I kategorin

klimatan-passning och översvämningssäkerhet visar Växjö kommun på ett gult resultat, som

lig-ger på en nivå på 66% för kommuner med liknande befolkningsstorlek, och 34% liglig-ger

på en röd bedömning. I denna parameter krävs bland annat en sårbarhetsanalys med

handlingsplan, strategier för översvämningssäkring vid nybyggnation och maxgräns för

källaröversvämningar. Svaret visade att kommunens arbete i denna kategori försämras

av att det inte finns en handlingsplan för sårbarhetsanalysen och att strategin för att

säkerställa lämplig höjdsättning vid nybyggnation borde vara bättre (se figur 18 samt

bilaga 11).

Figur 18 Utdrag från Växjö kommuns hållbarhetsindex. Frågorna är kopplade till

dag-vatten och färgerna visar betyget. Gult indikerar att något bör ses över och grön

inne-bär att statusen är ok.

4.2 Intervjuer

Fyra intervjuer genomfördes under arbetets gång. Det insamlade materialet beskrivs

nedan. Fyra frågor ställdes primärt men eftersom intervjuerna var semistrukturerade var

dessa frågor av mera övergripande karaktär och många specifika följdfrågor ställdes för

att kunna få en bättre bild av respondensernas åsikter och tankar. Tabell 4 visar vilka

som blev intervjuade och var de jobbade. Se bilaga 2 för fullständig intervjumall och

bilagor 7-10 för transkriberingarna av intervjuerna.

Tabell 1 Visar de intervjuade, deras yrkestitlar, vart de jobbar samt vilken

arbetslivs-erfarenhet de har.

Johan Virdung

Johan Virdung har arbetat många år på VA- avdelningen i Värnamo med lite olika roller

och nu arbetar han som driftchef. I Värnamo har man arbetat mycket på problematiken

kring ån Lagan som rinner genom staden och som har svämmat över vid ett flertal

till-fällen, men även problematiken med lågstråk och dagvattenhantering i samhället. Enligt

Johan så var det något år sedan man tog ett omtag i sin hantering av intensiva regn och

skyfall, och hur de aktivt har arbetat med att lösa problematiken. De har bland annat

gjort en skyfallsanalys som visar var det samlas vatten vid skyfall i Värnamo stad.

Martin Eriksson

Martin Eriksson på Värnamo kommun jobbar på anläggningssidan och har därför en

stor kompetens i hur en lösning praktiskt ska utföras samt vilka kostnader som kan

uppstå och hur stora dem är.

Fredrik Bengtsson

Fredrik har arbetat lite drygt två år på Habo kommun som VA-ingenjör. Habo har ett

mindre antal invånare än den undersökta Växjö kommun och förtätningen är inte lika

stor i Habo men det finns några problemområden som skulle kunna drabbas vid större

nederbörd. Habo har nyligen tagit fram en översvämningskartering som ligger till grund

för projektering av nya områden.

Vilka parametrar är viktiga att tänka på kring val av teknisk lösning

för att minska dagvatten i lågstråk vid skyfall?

Enligt Johan Virdung är det viktigt att jobba med ett hållbarhetstänk i kommunen

gäl-lande dagvatten. I Värnamo ser man vilka möjligheter som finns för att leda och styra

vattnet ytledes till en viss punkt där det samlas upp, främst via “gaturummet”. För att

det ska vara ekonomiskt hållbart, planeras detta i första hand i samband att vägen ändå

ska läggas om vid tex. ett ledningsbyte eller vägomläggning. En annan parameter är

också att skapa eller utvidga områden/lågstråk där vattnet kan tas om hand, och minska

inflödet som rinner vidare till lågstråk där man inte vill ha vattensamling. Det kan vara

att utvidga diken eller skapa översvämningsytor där det finns möjlighet att ta emot stor

volym på kort tid. Det kan till exempel vara gräsytor, dammar eller våtmarker. Ett bra

sätt att skapa översvämningsytor är att kombinera detta med någon annan funktion, så

kallad multifunktion. Det kan vara att utnyttja en fotbollsplan som en

översvämnings-yta, där man lägger ytan lägre än omgivningen för att skapa ett lågområde dit vattnet

kan rinna vid skyfall.

Vid planering av nya dagvattenlösningar menar Martin Eriksson att det är viktigt att

tänka på vad som händer om kapaciteten överskrids, det vill säga vart vattnet tar vägen.

Därefter får man börja undersöka vad som får plats på området. Han tar som exempel

en park som kan användas som översvämningsyta men att den lösningen inte alltid är

möjlig i stadsmiljöer då man får bygga under marken i stället. Han säger också att man

gärna vill begränsa flödet så nära källan som möjligt så att flödet i ledningarna inte blir

så stort.

Fredrik Bengtsson menar att det är viktigt att dagvattenfrågan kommer in tidigt i

plane-ringen med nya områden, för att skapa en säker höjdsättning av byggnader och gator,

detta för att förhindra problem i framtiden. Det är svårare att åtgärda befintliga

områ-den, eftersom det kräver stora volymer för att ta hand om ett skyfall. Det kan även vara

viktigt att reservera områden för översvämningsytor och gröna stråk.

På frågan vilka parametrar man måste tänka på när man ska minska risken för

över-svämningar vid skyfall svara Peter Gustavsson att det är mycket man måste tänka på

och att det skiljer sig från plats till plats. En viktig sak är dock att man inte får ha för

mycket hårdgjorda ytor då infiltrationen blir så mycket sämre jämfört med en icke

hård-gjord yta. Han poängterar vikten av att man inte ska låsa sig vid en viss återkomsttid

för regn utan att man gärna får öka kapaciteten på dimensionerna så att överraskningen

minskar när det väl blir ett skyfall som överstiger kapaciteten. Han ger också exempel

på hur man kan bygga reglerande lösningar som har en inbyggd funktion att öka

kapa-citeten vid behov, och nämner bland annat kanalen på Linnégatan i detta sammanhang

som har en ski-board som reglerar utflödet från kanalen.

Vilka tekniska lösningar är tillämpbara i lågstråket som

under-söks? Har du fler tekniska lösningar som kan appliceras på detta lågstråk

som inte presenterats?

Johan menar att likt arbetet i Värnamo skulle gatunivåerna kunna regleras för att kunna

leda och styra vattnet innan det når lågstråket. Ett annat alternativ kan vara ett svackdike

eller kanal som läggs mellan gatorna där det samlas mycket vatten. Ytterligare ett

alter-nativ är att utnyttja den grusplan som ligger norr om lågstråket.

Martin menar att primärt måste anläggningen fungera på den valda platsen, det vill säga

vad som är geografiskt möjligt. Därefter vad som är ekonomiskt accepterat.

Vatten-gången i ledningarna kan också begränsa lösningarna om man inte vill pumpa bort

vatt-net. Vissa lösningar borde man i stället bygga längre bort, exempelvis gröna tak, då de

är bättre på att minska vattnet nedströms genom fördröjning. Svackdiken och kanaler

är ofta bra lösningar men det fungerar inte alltid geografiskt. Grusplanen norr om

cir-kulationsplatsen skulle kunna utnyttjas som en fördröjningsdamm om det går att sänka

den.

Diken och kanaler är bra lösningar enligt Fredrik, men även olika slags

magasin/kas-setter skulle kunna vara tillämpbara. Även justering av höjder skulle kunna fungera till

viss del. I första hand ett slags dike med infiltrationsstråk är enligt Fredrik en bra lösning

som är en enkelt och ekonomiskt bra lösning och är en bättre lösning än ett magasin

som kräver lite mer arbete och är en större kostnad. Även att justera markhöjderna om

det är möjligt skulle kunna vara en bra lösning, om man kan få vattnet till annat område

där man kan ta hand om det. Det kan vara bra med flera olika lösningar för att minska

risken för översvämningar och få en hållbar totallösning.

Peter menar att en möjlig lösning skulle vara att öppna upp kanalen nedströms mot

Växjösjön då det skulle öka kanalens kapacitet och vara en återgång mot hur det en

gång var. En annan lösning skulle kunna vara att bygga fler magasin som skulle kunna

hjälpa till volymmässigt. Problemet med att hitta lämpliga lösningar menar Peter ligger

främst i att hitta ett lämpligt utrymme då man bygger så tätt idag och allt blir hårdgjort.

Ett alternativ som redan används i området som undersöks är rörmagasin under marken

vilket kan minska utrymmeskravet ovan marken. En annan lösning är att bygga så

kal-lade dagvattenkassetter under grusplanen som finns bredvid området som undersöks

och som idag används som en parkeringsplats till en skola. Peter menade att den

lös-ningen skulle kunna innebära en volymökning för kanalen samtidigt som den befintliga

parkeringen fortsatt kan nyttjas av allmänheten.

Vilka tekniska lösningar är inte tillämpbara eller mindre passande

i lågstråket som undersöks? och varför?

Johan säger att det kan vara infiltration och fördröjning genom ett lokalt

omhänderta-gande, exempelvis kan det vara gröna-tak, infiltrationsanläggningar och växtbäddar.

Vissa lösningar passar bättre vid vanlig nederbörd och sämre vid skyfall.

Genomsläppliga material menar Martin är dåliga lösningar på en vägkropp då den bör

hållas torr så att materialet inte rör sig under vägen, dessutom fungerar inte de så bra

vid skyfall.

Lösningar som inte fungerar i området tror Fredrik är fördröjningsdammar och

våtmar-ker, helt enkelt på grund av utrymmesskäl. Han påpekar också att gröna tak är lösningar

som är svåra att få till på redan befintlig bebyggelse och därmed inte passar i området.

Martin menar att det kostar ca 50–100 kr/m3 för att schakta bort jorden beroende på om

och vart det ska deponeras. Ska det asfalteras uppskattar Martin det att det kostar 100

kr/m2 bara för asfalten. Han påpekar dock att det är bättre att inte asfaltera ytan om det

ska nyttjas som fördröjningsmagasin. I Värnamo har det i en park anlagts en damm som

har liknande storlek som grusplanen där Martin uppskattar kostnaden till ca 4 miljoner

kr, inklusive ledningar dit. Han menar också att sådana här projekt ska vara en tillgång

för de boende och att det då kommer att bli dyrare eftersom det blir merkostnader för

att fixa till omgivningen rent estetiskt. Om man skulle göra om grusparkeringen till ett

fördröjningsmagasin så säger han att 2 miljoner för att anlägga själva magasinsytan och

ca 7000 kr/m för att lägga dit ledningar är en rimlig kostnad. Därför beror den slutliga

kostnaden väldigt mycket på hur mycket ledningar som behövs samt vilken dimension

de bör ha.

Fredrik har svårt att bedöma kostnad för dessa lösningar.

Peter kunde inte svara på frågan om kostnaderna för en viss lösning. Han menade att

man oftast lägger ut det på entreprenad och anbuden kan variera. Vissa saker har dock

fasta kostnader såsom visst material. Andra kostnader som man också måste ta hänsyn

till är underhåll och drift vilket inte alltid tas med i anbuden, vilket innebär att den

billigaste lösningen inte alltid är det i längden.

4.3 Fallstudie

En fallstudie på ett område i Växjö har utförts. Syftet med fallstudien är att undersöka

kapaciteten på en föreslagen lösning på dagvattensituationen. I detta kapitel redovisas

områdesbeskrivningen, beräkningar som utförts samt vilka parametrar som använts.

Områdesbeskrivning och förutsättningar

Området som har beräknats ligger i ett lågområde i centrala Växjö längs Linnégatan (Se

figur 19 & 20). Området har en tillrinning från kringliggande omgivning med

hård-gjorda ytor som är dominerande. Norr om Lineborgsrondellen ligger den öppna kanalen

som är kopplad till Växjös dagvattensystem. I nordvästra delen som undersöks finns en

brant lutning från Hovsbergsparken som har avrinning ner mot lågområdet och i norr

finns en skola med en idrottshall och parkering. Runt Linnégatan finns fastigheter med

bostäder och en del butiker och företag. Lägsta punkten i området som undersöks ligger

bredvid allén vid en gammal enplansfastighet med ett företag, vars parkering lutar ner

mot fastigheten (Se figur 21 & 22).

Figur 20 Bilden visar den del i Växjö där den föreslagna lösningen ska anläggas. Allén

i området befinner sig inom det rödmarkerade området.

Beräkningar av nederbörd och kapacitet

För att dimensionera ett dagvattensystem måste dagvattenflödet beräknas. Detta görs

med den rationella metoden som är mindre omfattande jämfört med tid-area metoden.

Flödet har en tendens att bli något överskattad och enligt Lidström (2020) finns vissa

krav som ska vara uppfyllda för att resultatet ska bli rimligt.

Kraven är följande:

• Området bör vara rektangulärt

• Det bör vara samma avrinningskoefficienter inom området

• Rinntiderna inom området bör inte variera för mycket

• Bör endast användas på ytor mindre än 20 ha

Rationella metoden baseras på följande ekvation:

Figur 22 Denna fastighet ligger bredvid allén och det går att se att marken sluttar mot

byggnaden. Vid en översvämning skulle denna byggnad drabbas hårt.

Regnintensiteten beräknas med Dahlströms formel från 2010:

Avrinningskoefficienter

Avrinningskoefficienten varierar beroende på vilken typ av terräng det är. I tabell 1

redovisas sammanvägda avrinningskoefficienter för olika typer av miljöer.

Förslag: Öppen kanal söder om cirkulationsplatsen

Söder om cirkulationsplatsen är det idag en allé med planterade träd mellan två

enkel-riktade vägar. Hela allén är ca 130 meter från cirkulationsplatsen i norr till korsningen

Norra esplanaden/Linnégatan. Stenkulverten är belägen under ungefär halva allén (se

Figur 23). Genom att anlägga en öppen kanal likt den norr om cirkulationsplatsen går

det att omhänderta en del av det dagvatten som ansamlas på gatan. Totalt beräknades

volymen till drygt 235 m

(se beräkning nedan).

Kanalen ska vara sammankopplad till huvudledningarna med en mindre dimension

rör-ledning (minst 200 mm enligt dagvattenhandboken) med en backventil som ska hindra

inflöde till kanalen. Vid skyfall antas huvudledningarna vara fullt belastade och därmed

sätts utflödet till noll vid beräkningarna (se figur 24 för en skiss på förslaget).

Beräkning av volym på förslaget