En kartläggning av upplevelser om sexuell
hälsa hos individer med långvarig smärta
En scoping review
Hur långvarig smärta påverkar den sexuella hälsan.
- Ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv
Hur långvarig smärta påverkar den sexuella hälsan.
- Ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv
Hur långvarig smärta påverkar den sexuella hälsan.
- Ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv
HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi
FÖRFATTARE: Jamina Fransson och Hannah Kent HANDLEDARE:Eva- Marie Sundkvist
JÖNKÖPING 2020 Vårtermin HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi
FÖRFATTARE: Jamina Fransson och Hannah Kent HANDLEDARE:Eva- Marie Sundkvist
JÖNKÖPING 2020 Vårtermin HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi
FÖRFATTARE: Jamina Fransson och Hannah Kent HANDLEDARE:Eva- Marie Sundkvist
Sammanfattning
Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet däremot är det få inom hälso- och sjukvården som
pratar om ämnet. Långvarig smärta är den vanligaste anledningen till att individer söker sig till hälso- och sjukvården. Smärta påverkar val av aktivitet samt minskar intimitet, sexuell njutning och lust. Att inte tillmötesgå dessa behov kan ha negativa effekter på livskvalitén. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga relevant litteratur med upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta.
Metod: Designen av studien var scoping review och databassökning skedde i CINAHL, MEDLINE och
PsycINFO där slutligen 20 artiklar inkluderades. Resultat: Sexuella dysfunktioner var vanligt förekommande hos individer med långvarig smärta. MOHO:s centrala begrepp var till användning för att kartlägga upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Slutsats: Långvarig smärta påverkade den upplevda sexuella hälsan inom samtliga MOHO:s centrala begrepp; person, miljö och aktivitet.
Nyckelord: Arbetsterapi, hälso- och sjukvård, Model Of Human Occupation, sexualitet, sexuell dysfunktion
Summary
Title: A mapping of experiences of sexual health in individuals with chronic pain
Background: Sexual health is a human right, but few health care professions talk about the subject.
Chronic pain is the most common reason for people to seek health care. Chronic pain affects individual's choice of activity and leads to a reduced intimacy, sexual pleasure and desire. Failing to meet these needs have a negative effect on individuals' quality of life. Aim: The aim of this study was to map out relevant literature with experiences of sexual health in individuals with chronic pain. Method: The design of this study was a scoping review and the database search was conducted in CINAHL, MEDLINE and PsycINFO and 20 articles were included. Result: Sexual dysfunction was a common occur in individuals with chronic pain. MOHO: s key concepts was useful when mapping out experience of sexual health. Conclusion: Chronic pain affected the perceived sexual health within all MOHO's key concepts; person, environment and activity.
Keywords: Health care, Model Of Human Occupation, occupational therapy, sexual dysfunction, sexuality
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 2
Sexualitet ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sexuell hälsa ... 2
Sexuell hälsa inom hälso- och sjukvården ... 2
Långvarig smärta och sexuell hälsa ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetsterapeutisk teori ... 3
Syfte ... 5
Metod ... 6
Urval och datainsamling ... 6
Databearbetning ... 7 Etiska överväganden ... 8
Resultat ... 9
Person ... 9 Miljö ... 11 Aktivitet ... 12Diskussion ... 13
Metoddiskussion ... 13 Resultatdiskussion ... 14Slutsats ... 17
Referenser ... 18
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
1
Inledning
Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet, dock är det få professioner inom vården som lyfter ämnet (Folkhälsomyndigheten, 2018; Hyland & McGrath, 2013). American Occupational Therapy Association (2008) inkluderar sexuell hälsa som en aktivitet i det dagliga livet (ADL). Ett flertal studier visar att arbetsterapeuter inte tar upp ämnet med sina patienter, en av anledningarna är att många känner sig obekväma att tala om ämnet på grund av bristande kunskap (Areskoug Josefsson, 2013; Balogh, 2018; Hyland & McGrath, 2013). Arbetsterapeutens roll är att stödja individen att engagera sig i sina dagliga aktiviteter som är meningsfulla för individen. Att ha en positiv upplevelse av aktiviteter har goda effekter på hälsa, välbefinnande och upplevelse av livskvalité (Taylor & Kielhofner, 2017).
Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till att individer söker vård och är den största gruppen som representerar långvarig sjukskrivning (Magnusson & Mannheimer, 2015). Inskränkning på dagliga aktiviteter och arbetsförmåga är vanliga följder för individer som drabbats av långvarig smärta (Grabovac & Dorner, 2019). Smith (2003) beskriver att långvarig smärta påverkar individens sexuella hälsa på så sätt att det blir svårt att utföra sexuella aktiviteter, vilket kan leda till att både intimiteten, den sexuella njutningen och lusten minskar. Alla dessa komponenter kan ha negativa effekter på hälsa och livskvalité. Magnusson och Mannheimer (2015) betonar att det är av stor vikt att patienter med långvarig smärta kan samtala kring sina sexuella svårigheter med vårdpersonal.
Det är viktigt att studera ämnet sexuell hälsa både på samhällsnivå och professionsnivå för att professionernas avsaknad av kunnande gör att samhället förlorar kunskap. Ökas kunskapen kring ämnet stärks det professionella arbetet och leder till bättre sexuell hälsa för individen (Hansson & Nordmark, 2015). Det är viktigt att prata om sexuell hälsa ur ett individperspektiv då det har visat sig att sexuell aktivitet har positiva effekter på välbefinnandet, lindrar smärta och påskyndar tillfrisknandet (Magnusson & Mannheimer, 2015). Det ger även andra positiva effekter för individen, så som främjade av jämställdhet (Folkhälsomyndigheten, 2018). Med det här som utgångspunkt ledde det författarna fram till syftet av studien.
2
Bakgrund
Sexuell hälsa
För att kunna uppnå sexuell hälsa behövs en förståelse av sexualitet (World Health Organisation, 2006). Individens sexualitet innebär en del av varje individs personlighet och är en naturlig del av mänskligheten. Sexualitet uttrycks i vad vi känner, hur vi är intima med varandra och hur vi tar emot beröring. Det har också påverkan på våra känslor, handlingar, tankar, gensvar och genom detta vår psykiska, fysiska, existentiella och sociala hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Sexualitet är föränderligt och utvecklas genom hela livet (Sakellariou och Algado, 2006)
Folkhälsopolitiska målet är att skapa förutsättningar i samhället för att hela befolkningen ska kunna ha en god hälsa på lika villkor. Sexuell hälsa har betydelse för människans självkänsla, välbefinnande, nära relationer oavsett ålder, funktionsnedsättning och kön. Att arbeta med sexuell hälsa tillgodoser rättigheten för individens hälsa och välbefinnande och har sin utgångspunkt i allas lika värde och principen om ickediskriminering (Folkhälsomyndigheten, 2018).
WHO definition av sexuell hälsa (2006), svensk översättning av Folkhälsomyndigheten (2018): “Sexuell och reproduktiv hälsa är ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till alla aspekter av sexualitet och reproduktion, och inte bara avsaknad av sjukdom, dysfunktion eller skada. Därför bör ett positivt förhållningssätt till sexualitet och reproduktion bekräfta den roll som njutbara sexuella relationer, tillit och kommunikation spelar för självkänslan och det allmänna välbefinnandet. Alla människor har rätt att fatta beslut om sina egna kroppar och ha tillgång till hälso- och sjukvård och andra hälsofrämjande insatser som stödjer den rätten.” (Folkhälsomyndigheten, 2018 st.6)
Sexuell hälsa inom hälso- och sjukvården
Vården har sin utgångspunkt i att lindra lidande oavsett om det är upplevelse av smärta, rädsla eller tvivel. Vårdpersonal möter individer med olika bakgrunder, normer samt religiösa- och politiska värderingar som kan ha inverkan på individens syn på sexuell hälsa (Hulter, 2004). Enligt hälso- och sjukvårdslagen; 1§ är målet med hälso- och sjukvården god hälsa och en vård på lika villkor och 2§ att vården ska arbeta aktivt för att förebygga ohälsa (SFS 2017:30).
Varje profession i vården har sin yrkeskompetens. Läkare och sjuksköterskor har en medicinsk kunskap och kan arbeta med de fysiska besvär som kan uppstå vid samlag. Psykologer och kuratorer har en terapeutisk kompetens vilket kan främja arbete med frågor om exempelvis relationer. Vid omfattande frågor om sexuell hälsa kan sexologer hjälpa till att utbilda inom sexologi (Sundbeck, 2013). Arbetsterapeuter har en holistisk syn på människan och kan bidra med sin kunskap att se samspelet mellan person, miljö och aktivitet utifrån individens behov (Sveriges arbetsterapeuter, 2018). Helland et.al, (2013) belyser att vårdpersonalen tycker att sexuell hälsa är ett ämne som bör diskuteras med patienten. Trots detta diskuterades inte ämnet för att vårdpersonalen upplevde att de har för lite utbildning i hur de ska samtala med patienten samt för lite kunskap om ämnet generellt. Vårdpersonalen som inkluderades i undersökningen och hade fått någon form av utbildning kring ämnet sexuell hälsa uppgav att det gav dem bättre förutsättningar att våga diskutera ämnet. Studien kunde också redovisa att patientens egenskaper som ålder, psykisk hälsa, kön och relationsstatus hade en inverkan på personalens beslut att diskutera ämnet.
Långvarig smärta och sexuell hälsa
Funktionshinder är ett paraplybegrepp för funktionsnedsättning, strukturavvikelse, aktivitetsbegränsning eller delaktighetskränkning där alla komponenter påverkar individens upplevda hälsa (Socialstyrelsen, 2020). Långvarig smärta är en funktionsnedsättning och kan ha inverkan på alla komponenter (Socialstyrelsen, 2010). Statens folkhälsoinstitut (2012) betonar att sexuell hälsa kan vara av betydelse oavsett funktionsnedsättning eller hälsotillstånd. Långvarig smärta är ett vanligt
3 hälsoproblem, beräkningar visar att mellan 25 och 30 procent av den vuxna befolkningen i olika europeiska länder lever med långvarig smärta (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2019). Enligt Magnusson och Mannheimer (2015) lider omkring en tredjedel av Sveriges invånare av långvarig smärta. Det är en av de vanligaste anledningarna till kontakt med hälso-och sjukvården, mellan 20 och 40 procent av de som söker sig till primärvården gör det med anledning av smärta och hälften av de personerna har långvarig smärta (Magnusson & Mannheimer, 2015). Psykisk ohälsa tillsammans med långvarig smärta utgör de två största kategorierna för långtidssjukskrivning i Sverige. En fjärdedel av individer med långvarig smärta uppger att de har någon gång under sjukdomsförloppet fått en depressionsdiagnos till följd av sin smärta (Sveriges kommuner och landsting, 2016).
Den internationella organisationen International Association for the study of pain (IASP) definierar smärta som:
“An unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage”. (IASP, 2017)
Smärta har två faser, akut- och långvarig, den akuta smärtan är en varningssignal till hjärnan att något är fel i kroppen. Har individen upplevt smärta längre än tre månader övergår smärtan till långvarig smärta. Magnusson och Mannheimer (2015) nämner nio kategorier av långvarig smärta; Nack-och ryggsmärtor, spänningshuvudvärk, migrän, neurogen eller neuropatisk smärta (exempelvis multipel skleros (MS), kvarstående hjärnpåverkan och smärta efter skalltrauma, reumatoid artrit (RA), fibromyalgi (FM), kranskärlsjukdom och gynekologisk smärta (Magnusson & Mannheimer, 2015). Att leva med långvarig smärta i rörelseorganen medför att individen kan ha svårigheter med att transportera sig, bära föremål, stå eller sitta under längre perioder. Det kan också innebära svårigheter att hantera stress, kunna anpassa sin aktivitetsnivå, att genomföra sina dagliga rutiner, skapa och bibehålla relationer samt nedsatt problemlösningsförmåga (Socialstyrelsen, 2010). Långvarig smärta har en stor inverkan på individers arbetsförmåga och dagliga aktiviteter exempelvis att handla, klä på sig, röra sig och ha sex, vilket gör att livskvalitén kan påverkas negativt. Trots att problem i samlivet är en vanlig konsekvens av långvarig smärta är det endast i sällsynta fall som ämnet diskuteras. Vanliga sexuella dysfunktioner hos kvinnor är orgasmproblem, smärta i samband med sexuell aktivitet samt bristande lust och minskad fuktning av slidans slemhinna. Hos män är den vanligaste åkomman erektionsproblem, bristande lust och problem med utlösning (Magnusson och Mannheimer, 2015).
Teoretisk grund
Att uppleva funktionsnedsättning är ett dynamiskt samspel med omgivningen (Taylor & Kielhofner, 2017). Att ha någon form av funktionsnedsättning medför ofta aktivitetsbegränsningar vilket utmanar individen i att anpassa sina aktiviteter. Dagliga aktiviteter som tidigare inte har varit ett problem kan bli för svåra att utföra, vilket på sikt kan påverka personens självbild och självkänsla negativt. En arbetsterapeut kan ge förutsättningar och stöttning för att individer ska kunna vara delaktig i de aktiviteter individen anser meningsfulla. En arbetsterapeut har en holistisk syn och har därför en kompentens i att se alla aktiviteter individen vill kunna utföra, exempelvis aktiviteter som främjar sexuell hälsa (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018). För att kunna uppnå och upprätthålla god hälsa är det viktigt att finna balans mellan sina dagliga aktiviteter. Upplever individen balans mellan kravfyllda-, lustfyllda- och återhämtningsaktiviteter kan den subjektiva hälsan och välbefinnande upprätthållas. Sexuell hälsa kan kategoriseras olika från individ till individ och förlust av aktiviteter kan leda till obalans och en sämre subjektiv känsla av välbefinnande (Erlandsson & Persson, 2014).
Att uppleva sexuell hälsa är individuellt och ska därför betraktas utifrån individens behov (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Arbetsterapeuter arbetar personcentrerat och utgår ifrån individens behov, tankar och förmågor (Taylor & Kielhofner, 2017). Arbetsterapeuter kan använda sig av Taylor och Kielhofner (2017) Model Of Human Occupation (MOHO) som teoretiskgrund för att skapa en förståelse kring individens meningsfulla aktiviteter. Exempel på meningsfulla aktiviteter kan vara sexuella aktiviteter som att dejta, göra sig fin eller samlag (Sakellariou & Algado, 2006). Modellen syftar till att förklara vad det är som inverkar på individen i aktivitetsutförandet och utgår från tre centrala begrepp;
4 person, miljö och aktivitet. Person består av tre delar; viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet. Viljekraft syftar till individens motivering till en aktivitet. Det innefattar att välja aktivitet utifrån eget intresse, vilka förväntningar individen har på den valda aktiviteten och hur individen tolkar och upplever aktivitetsutförandet. Vanebildning utgår från processen, alltså vilka mönster, rutiner individen utgår ifrån när hen utför en aktivitet. Det inkluderar även vilka roller som individen innehar och hur hen identifierar sig med sin roll för den återger omgivningens attityder och handlingar. Detta bekräftar individens status och uppfattning av sin roll och kan ha inverkan på känslorna förknippade till sitt aktivitetsutförande. En individs utförandekapacitet i aktivet är fysiska förmågor exempelvis muskuloskeletala, neurologiska och kardiopulmonella resurser samt mentala och kognitiva förmågor till exempel minne och planering. Både viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet ska beaktas i den fysiska och sociala miljön där aktiviteten äger rum. Den valda aktiviteten återspeglar känslor och tankar kopplade till person och miljö och för att individen ska kunna vara delaktig i en aktivitet, exempelvis sexuella aktiviteter, måste samtliga centrala begrepp samspela.
5
Syfte
6
Metod
Studiens design är en scoping review vars syfte är att kartlägga och sammanställa relevanta vetenskapliga artiklar inom forskningsområdet. Det presenterade resultatet kan bidra till en mer överskådlighet och lättillgänglighet av information och kan leda till eventuella nya forskningsfrågor (Arksey & O´Malley, 2005). Studiens struktur utgår ifrån Arksey och O’Malley (2005) fem steg:
• Steg 1: Identifiering av forskningsfråga • Steg 2: Identifiering av relevanta studier • Steg 3: Urval av studier
• Steg 4: Kartläggning av data
• Steg 5: Sammanfattning och rapportering av resultat
Urval
Steg 1: Identifiering av forskningsfråga
I det första steget ska forskningsfrågor identifieras. Forskningsfrågorna som har identifierats är: • Vad är omfattningen och typ av artiklar som beskriver upplevelser av sexuell hälsa hos individer
med långvarig smärta?
• Hur kan MOHO:s centrala begrepp användas för att kartlägga upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta?
Steg 2: Identifiering av relevanta studier
För att identifiera relevanta studier genomfördes en systematisk litteratursökning. Innan sökningen påbörjades togs kontakt med bibliotekarien för att optimera sökningsprocessen (Arskey & O’Malley, 2005). Databassökning genomfördes i CINHAL, PsycINFO och MEDLINE. Databaser valdes för att de inkluderar artiklar med fokus på omvårdnad, medicin, arbetsterapi samt psykologisk forskning (Forsberg & Wengström, 2016). Utifrån studiens syfte utformades lämpliga nyckelbegrepp och sökord:
Occupational therapy, chronic pain och sexual health. För att bredda sökningen har trunkering av
ändelser används samt ämnesordlika i varje databas, ämnesord kombinerades med booleska operatorn OR. För att hitta studier innehållande flera sökbegrepp användes den booleska operatorn AND (Arskey & O’malley, 2005). Vid sökning av alla tre nyckelbegrepp och ämnesordlika hittades inga artiklar i CINAHL eller PsycINFO däremot två träffar i MEDLINE men inga abstrakt valdes, sökningen fortsatte utan nyckelbegreppet occupational therapy. Resultatet av databassökningen i respektive databas presenteras i en sammanställning (Bilaga 1).
Steg 3: Urval av studier
I steg 3 utformades inklusions- och exklusionskriterier för att kunna göra urval av relevanta artiklar. De utformade inklusionskriterierna var att artiklarna skulle ha tidomfång mellan 2010–2020, vara peer review och tillgängliga i fulltext. Artiklarna kunde vara av kvantitativ- eller kvalitativ design och språket skulle vara på engelska eller svenska. Den presenterade populationen i studien skulle överensstämma med Magnusson och Mannheimer (2015) kategorisering av långvarig smärta samt att artiklarna skulle innehålla dokumenterade etiska aspekter. Exklusionskriterierna var att utesluta översiktsartiklar (reviews).
Databassökningen utfördes i tre steg. Det första steget, vilket skedde var för sig, sökte varje författare i de förbestämda databaserna och valde ut abstrakt genom intresseväckande titlar. Det första sökningen resulterade i 658 träffar sammanlagt från de tre databaserna. I steg två sållades 20 abstrakt bort på grund av att de var dubbletter, vilket resulterade i 638 träffar kvar. Sedan läste båda författarna de utvalda abstrakten och bestämde gemensamt att 25 artiklar skulle läsas i fulltext. I tredje steget lästes
7 artiklarna i fulltext och därefter valdes fem artiklar bort på grund av att de inte ansågs relevanta i förhållande till syftet. Hela datasökningsprocessen dokumenterades i ett flödesschema (Bilaga 2).
Databearbetning
Steg 4: Kartläggning av data
Vid sammanställning av artiklarna läste författarna samtliga 20 artiklar i fulltext ett flertal gånger. Detta för att skapa en triangulering och minimera risken för feltolkning. Kartläggningen av data från samtliga artiklar presenteras i en artikelöversikt (Bilaga 3). Rubrikerna i artikelöversikten innefattar författare, år, land, syfte, deltagare, metod, resultat och etik.
Steg 5: Sammanfattning och rapportering av resultat
Författarna började med en manifest innehållsanalys i form av en numerisk sammanfattning för att beskriva egenskaperna i de valda studierna. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna har författarna valt att göra en riktad innehållsanalys. Denna innehållsanalysstrategi utgår ifrån ett teoretiskt ramverk med befintliga kategorier för att uppnå en strukturerad analysprocess. Det är utifrån dessa kategorier som meningsbärandeenheter har plockats ut (Hsieh & Shannon, 2005). Det arbetsterapeutiska ramverket MOHO användes och modellens centrala begrepp person, miljö och aktivitet utformades till huvudkategorier. Under huvudkategorin person ingick subkategorierna viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet. Huvudkategorin miljö delades in i subkategorierna fysisk- och social miljö och aktivitet delades inte in i någon subkategori (Taylor & Kielhofner, 2017). Genom att utgå från en befintlig teori kan författarna belysa hur det arbetsterapeutiska ramverket kan användas för att kartlägga sexuell hälsa (Hsieh & Shannon, 2005). Under analysprocessen har olika markeringsfärger använts för att tydliggöra vilka meningsbärandeenheter som tillhör vilken subkategori. Författarna har utfört innehållsanalys på samtliga artiklar var för sig och diskuterat och jämfört likheter och skillnader för att kunna sammanställa resultatet.
8
Etiska överväganden
I den aktuella studien har författarna tagit hänsyn till att de artiklar som inkluderats i resultatet har fått ett godkännande från en etisk kommitté eller dokumenterat ett etiskt övervägande (Forsberg & Wengström, 2016). Detta säkerställdes genom att författarna kontrollerade att etiska aspekter hade dokumenterats i varje artikel (Bilaga 3).
9
Resultat
De representerade artiklarna i resultatet har markerats med en stjärna (*) i referenslistan. Av samtliga artiklar var 17 av kvantitativ design och tre kvalitativ design. Det var en varierad spridning av vilka länder artiklarna representerade. Turkiet hade flest med fem artiklar, Spanien tre, Österrike och Marocko två artiklar. Resterande länder Polen, Israel, Egypten, Iran, Sverige, Mexiko, Italien samt Nigeria representerade en artikel vardera. Av artiklarna var elva utförda med enbart kvinnor, två med enbart män och sju artiklar innehöll både kvinnor och män. Resultatet av innehållsanalysen redovisar sexuell hälsa utifrån MOHO:s centrala begrepp person, miljö och aktivitet med tillhörande subkategorier (Tabell 1).
Tabell 1. Översikt på vilka huvudkategorier och subkategorier varje artikel innehåller utifrån sexuell hälsa
Huvudkategorier Person Miljö Aktivitet
Subkategorier viljekraft vanebildning utförande
kapacitet social miljö
Dorner et al., (2018) x x x
Lew-Starowicz & Rola, (2014) x x x x
Rico-Villademoros et al., (2012) x x x
Coskun et al., (2013) x x x x
Khnaba et al., (2016) x x x
Yilmaz, Yilmaz et al., (2012) x x x
Ablin et al., (2011) x x x
Batmaz et al., (2013) x x x x
Kucukdurmaz et al., (2018) x x
Miedany et al., (2012) x x x x
Yilmaz, Polat et al., (2012) x x x
Granero-Molina et al., (2018) x x x x x
Dehghan-Nayeri et al., (2018) x x x x x
Salhofer-Polanyi et al., (2017) x x
Josefsson & Gard, (2012) x x x x x
Bahouq et al., (2013) x x x x
Matarín Jiménez et al., (2017) x x x x x
Orzua-de la Fuente et al., (2018) x x
Calabrò et al., (2018) x x x x
Odole & Olugbenga-Alfred,
(2018) x x x x
Person
ViljekraftViljan att uttrycka sina sexuella känslor var signifikant påverkad av upplevelsen av sexuella
dysfunktioner (Odole & Olugbenga-Alfred, 2018). De vanligaste sexuella funktionerna som påverkade individens sexualitet och motivationen till att utföra sexuella aktiviteter var längtan, intresse,
upphetsning, erektionsförmåga, lust och tillfredsställelse (Calabrò et al., 2018; Rico-Villademoros et al., 2012; Yilmaz, Yilmaz et al., 2012; Batmaz et al., 2013; Miedany et al., 2012; Coskun et al., 2013; Khnaba et al., 2016; Bahouq et al., 2013; Ablin et al., 2011; Orzua-de la Fuente et al., 2018).
10 Inkontinents problem hos patienter med multipel skleros (MS) skapade ångest och negativa effekter på den sexuella lusten. De uppgav att det var pinsamt och skämdes när det inträffade under samlag (Dehghan-Nayeri et al., 2018). En förändrad kroppsuppfattning hos patienter med reumatoid artrit (RA) hade en negativ inverkan på deras upplevda lust och välbefinnande, detta i sin tur ledde till en minskad sexuell tillfredsställelse (Josefsson & Gard, 2012).
Att uppleva rädsla för att bli lämnad av sin partner hade en påverkan på motivationen till att utföra sexuella aktiviteter (Granero-Molina et al., 2018; Dehghan-Nayeri et al., 2018).
” I am trying to show myself interested in sex. Someone who is satisfied and happy… My husband thinks I am interested in sex. He tells me that I am a hot woman (laughing)” (Dehghan-Nayeri et
al., 2018 s.277).
I flera sjukdomsgrupper rapporterades att medicinering hade en påverkan på individens njutning och längtan, vilket minskade antalet sexuella tillfällen (Dorner et al., 2018; Rico-Villademoros et al., 2012). Calabrò et al., (2018) rapporterade att flera av deltagarna hade en lägre självkänsla efter ställd diagnos. Män och kvinnor som hade blivit diagnostiserade med MS hade en lägre sexuell lust (Lew-Starowicz & Rola, 2014; Salhofer-Polanyi et al., 2017; Calabrò et al., 2018). Minskad sexuell lust hade ett samband med depression och livskvalitet (Salhofer-Polanyi et al., 2017; Yilmaz, polat et al., 2012; Batmaz et al., 2013; Kucukdurmaz et al., 2018; Yilmaz, Yilmaz et al., 2012; Coskun et al., 2013; Khnaba et al., 2016). Sexuella aktiviteter som provocerade fram smärta hade en negativ utbredning på den upplevda sexuella lusten och längtan (Odole & Olugbenga-Alfred, 2018; Matarín Jiménez et al., 2017). En patient uttryckte att smärta var närvarande innan, under och efter sexuella aktiviteter och genom att bara tänka på smärtan blev det svårt att slappna av och njuta.
“I had a lot of discomfort doing it (coitus) some pain here (vulva) and I didn’t have one (an orgasm). I was very nervous, I couldn’t relax, I wasn’t enjoying it. How can I always explain that? It’s like...it’s a bit ridiculous” (Matarín Jiménez et al., 2017 s.1651).
Vanebildning
Generella attityder mot sexualitet påverkade uttrycket av sexuella känslor (Odole & Olugbenga-Alfred, 2018). Män och kvinnor med långvarig smärta betonade att sexualiteten var viktig för dem (Josefsson & Gard, 2012; Bahouq et al., 2013). Män med fibromyalgi (FM) visade att rollbegränsningar som inträffade i samband med de fysiska nedsättningarna hade negativ påverkan på den generella tillfredställelsen (Batmaz et al., 2013). Kvinnor och män rapporterade att sexuella svårigheter orsakade rollbegränsningar och detta hade en inverkan på livskvalitén (Coskun et al., 2013; Miedany et al., 2012; Dehghan-Nayeri et al., 2018). En del kvinnor upplevde en känsla av skuld när de inte kunde utföra det som en fru anses göra i det sexuella livet, en kvinna beskriver det som att spela teater:
“I have no desire for sex, but I show myself interested. In fact, I am playing a role for my husband. I even propose the beginning of sexual relations to my husband myself, although I am not interested in sex” (Dehghan-Nayeri et al., 2018 s.277).
En annan aspekt som påverkade kvinnans attityd till sin sexuella roll var rädsla att erkänna sina sexuella problem för sin partner. Istället fortsatte kvinnorna med sexuella aktiviteter för att bemöta deras mäns behov. Anledningen till att de inte ville berätta om sina problem var för att de är rädda för att göra sin partner missnöjd eller otillfredsställd och att det kunde leda till otrohet eller skilsmässa (Dehghan-Nayeri et al., 2018; Granero-Molina et al., 2018).
11
“I am scared that my husband won’t like me anymore because of my problems. The cost of medication is too high and puts a lot of pressure on him. He must work all the time. Well, things like this cause a husband to change his view of his wife.... I am scared that my husband will leave me for another woman. If he is having sex with someone else...oh, no....that’s right, I am worried that another woman is going to take my husband....” (Dehghan-Nayeri et al., 2018 s.278).
Partnern är en viktig aspekt för att kunna fortsätta i vardagliga aktiviteter och tillsammans hitta nya strategier och rutiner för att deras sexuella samliv ska fungera. Att upprätthålla sexuella aktiviteter ansågs som en viktig del för livskvalitén. De menar att efter diagnosen är det mer en fråga om att anstränga sig, vara kreativ och att hitta bra positioner som skapar mindre smärta för att uppnå njutning (Granero-Molina et al., 2018; Matarín Jiménez et al., 2017).
För att kunna upprätthålla sina sexuella aktiviteter fanns det en önskan från kvinnor med FM att hälso-och sjukvården skulle ge dem utbildning hälso-och information kring sexualitet. De önskade även få information om hur FM påverkar deras sexuella relationer och hur de ska kunna hantera sina symtom som smärta och stelhet för att kunna bibehålla sina vanor eller rutiner (Granero-Molina et al., 2018; Matarín Jiménez et al., 2017).
Utförandekapacitet
Fysiska funktionsnedsättningar rapporterades ha en negativ effekt på sexualitet och förändrade fysiska funktioner påverkade utförandet av sexuella aktiviteter negativt (Dorner et al., 2018; Lew-Starowicz & Rola, 2014; Khnaba et al., 2016; Miedany et al., 2012; Granero-Molina et al., 2018). För män var den vanligaste fysiska nedsättningen erektionsproblematik, som att ha svårigheter att kunna få penisen tillräckligt hård för penetration eller nedsatt förmåga till utlösning (Calabrò et al., 2018; Lew-Starowicz & Rola, 2014; Dorner et al., 2018; Miedany et al., 2012; Rico-Villademoros et al., 2012; Batmaz et al., 2013; Odole & Olugbenga-Alfred, 2018). För kvinnor var de vanligaste svårigheterna minskad förmåga till orgasm, känselbortfall och vaginal torrhet (Calabrò et al., 2018; Dehghan-Nayeri et al., 2018; Coskun et al., 2013; Khnaba et al., 2016; Miedany et al., 2012; Rico-Villademoros et al., 2012; Ablin et al., 2011; Matarín Jiménez et al., 2017; Odole & Olugbenga-Alfred, 2018).
“Sometime after the diagnosis of MS, I felt that I no longer have any feeling. I couldn’t feel as
much when I was sleeping with my husband as I did before. I felt that my vagina was dry, very dry. It wasn’t a good feeling” (Dehghan-Nayeri et al., 2018 s.276).
Patienter med ländryggsmärta hade svårigheter att hitta smärtfria positioner vid genomförande av sexuella aktiviteter, vilket resulterade i lägre känsla av sexuell livskvalité (Bahouq et al., 2013). Hos patienter med RA och FM var stelhet, trötthet och smärta de utmärkande fysiska funktionerna som påverkande sexuella aktiviteter (Dorner et al., 2018; Coskun et al., 2013; Yilmaz, Polat et al., 2012; Josefsson & Gard, 2012; Ablin et al., 2011; Batmaz et al., 2013; Matarín Jiménez et al., 2017). Muskelsvaghet, begränsad mobilitet och oförmåga att kunna bibehålla en bekväm position under samlag var faktorer vilka påverkade patienter med MS:
“I’m not comfortable with sex. My muscles have become weak.... it is difficult for me to move into certain positions. Quick movement is painful for me. I think such activities are even harmful for me. Sometimes sexual relations become long, weakness and numbness of my legs become more severe” (Dehghan-Nayeri et al., 2018 s.277).
Miljö
Social miljöMän och kvinnor som var i ett stabilt förhållande såg positiva effekter med att ingå i en relation (Calabrò et al., 2018; Dehghan-Nayeri et al., 2018; Granero-Molina et al., 2018; Matarín Jiménez et al., 2017). Kvinnor med FM ansåg att de var i stort behov av socialt stöd från individer i deras närmiljö eftersom
12 samlaget upplevdes smärtsamt, därför var det viktigt att ha en bra kommunikation med sin partner kring ämnet. Utöver en god kommunikation berättade kvinnorna att förståelse från sin partner var viktigt, framförallt vid skov, då oförståelse kunde skapa negativa effekter på relationen (Granero-Molina et al., 2018; Matarín Jiménez et al., 2017). Kvinnor med MS upplevde att desto längre sjukdomsförloppet hade pågått desto större negativa effekter hade sjukdomen på deras relation (Dehghan-Nayeri et al., 2018).
Det fanns en önskan och ett behov av att samtala med hälso-och sjukvårdpersonal om sexuella problem (Granero-Molina et al., 2018; Dehghan-Nayeri et al., 2018; Lew-Starowicz & Rola, 2014; Matarín Jiménez et al., 2017; Josefsson & Gard, 2012). En av anledningarna var att vårdpersonalen inte tog hänsyn till biverkningar av medicinen, utan att patienten fick acceptera att leva med dessa konsekvenser (Dehghan-Nayeri et al., 2018). Patienter med FM önskade att vårdpersonalen gav dem information kring fysiska anpassningar, sociala aspekter, roller och självständighet. Dock upplevde de inte att vårdpersonalen bemötte deras önskan under rehabiliteringsprocessen. De kände sig missförstådda och stigmatiserade av vårdpersonalen på grund av att de upplevde att de blev behandlade som psykiatriska patienter och fick antidepressiva utskrivna istället för att prata om sexualitet (Granero-Molina et al., 2018).
” I left the consultation feeling really down…you feel like they´re not listening to you. He told me that he was going to send me to a psychiatrist. There was no sensitivity…so I wasn´t exactly going to talk or ask about sex” (Granero-Molina et al., 2018 s.307).
Aktivitet
Alla artiklar inkluderade i resultatet påvisade någon form av nedsättning i sexuella aktiviteter hos patienter med långvarig smärta. Dorner et al., (2018) redovisar att patienter med RA som hade en bättre fysisk förmåga i form av rörlighet och styrka innebar en bättre sexuell hälsa. En faktor som hade negativa effekter på frekvensen av sexuella aktiviteter var medicinering (Dorner et al., 2018; Rico-Villademoros et al., 2012). Smärta hade också en negativ inverkan på aktivitet, vilket i sin tur påverkade aktivitetsutförandet av sexuella aktiviteter (Khnaba et al., 2016; Ablin et al., 2011; Batmaz et al., 2013; Miedany et al., 2012; Bahouq et al., 2013; Matarín Jiménez et al., 2017). En del kvinnor upplevde att de inte längre hade ett sexuellt behov (Granero-Molina et al., 2018; Dehghan-Nayeri et al., 2018; Matarín Jiménez et al., 2017).
“No for me it is not important, and I think that has to be because of FM… because if not...I don’t care, I don’t think about it anymore(sex)” (Matarín Jiménez et al., 2017 s.1651).
Alla kände inte att deras inneboende behov hade gått förlorad efter sjukdomen, en kvinna uttryckte att hennes behov är precis som innan sjukdomen.
“For me, yes, obviously, it’s like before, just as important. I throw myself into it, because I have to do things, I have to have a life, sex too” (Matarín Jiménez et al., 2017 s.1651).
13
Diskussion
Metoddiskussion
För att besvara studiens syfte har metoden scoping review använts. Valet av metod grundar sig i att scoping review är användbar vid undersökning av utbredning och typiska drag inom ett visst område och förmedla forskningsresultat (Arksey & O´Malley, 2005). Författarna kombinerade indexord med fritextsökning i kombination med booleska operatorer för att optimera och bredda sökningen för att vid skapandet av studiens bakgrund fann författarna att det var ett outforskat område. Författarna inkluderade sökordet occupational thera* i början av sökningen vilket inte gav tillräckligt material för att kunna besvara syftet. Istället uteslöts sökordet och artiklarna som inkluderades valdes att ses utifrån en arbetsterapeutisk teoretiskgrund. Författarna har valt att inte specificera sökningen till enbart en diagnos på grund av att författarna ville nå ett bredare perspektiv kring ämnet. För att ändå ha ramar att förhålla sig till vid databassökningen valdes därför Magnusson och Mannheimers (2015) kategorisering av långvarig smärta. Valet av att endast inkludera peer review artiklar gjordes för att säkerställa att artiklarna hade blivit granskade och höll en hög vetenskaplig kvalitet. Exklusionkriterier skapades för att utesluta irrelevanta artiklar utifrån studiens syfte (Arskey & O’Malley, 2005).
En manifest innehållsanalys valdes för att sammanställa omedelbara synliga skillnader och likheter mellan artiklarna. För att nå en djupare kunskap och förståelse av det insamlade materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys (Arskey & O’Malley, 2005). Diskussion fördes mellan författarna kring valet av att använda en tematisk innehållsanalys enligt Arskey och O’Malley (2005) eller en riktad innehållsanalys av Hsieh och Shannon (2005). Författarna kom fram till att en riktad innehållsanalys var lämpligast, detta för att på bästa sätt bemöta frågeställningen; Hur kan MOHO:s centrala begrepp användas för att kartlägga upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Författarna använde sig av det befintliga teoretiska ramverket MOHO som filter vid skapandet av meningsbärandeenheter och kategorier med tillhörande subkategorier. Valet att använda MOHO gjordes för att den ansågs ge ett komplett helhetsperspektiv på samtliga moment i ett aktivitetsutförande. Fördelen med den riktade innehållsanalysen ansågs av författarna att den bidrog till att analysprocessen kunde utföras på ett strukturerat sätt och tillförde betydelsefull information av artiklarnas innehåll (Hsieh & Shannon, 2005). En annan fördel var att det underlättade att utgå från en befintlig arbetsterapeutiskt teoretisk modell för att besvara syftet och frågeställningarna. En begränsning med att använda en riktad innehållsanalys diskuterades vara att författarna sökte endast efter de förbestämda kategorierna vilket gör att risken att gå miste om andra intressanta aspekter ökar (Hsieh & Shannon, 2005). Författarna upplevde det utmanande att kategorisera det insamlade materialets innehåll utifrån MOHO:s centrala begrepp på grund av att alla begreppen påverkar varandra. För att minska risken att det påverkade resultatet har triangulering skett mellan författarna. Taylor och Kielhofner (2017) beskriver det som en dynamisk helhet mellan viljekraft, vanebildning, utförandekapacitet och miljöns påverkan på aktivitetsutförandet. Det här gjorde att i vissa fall krävdes en diskussion kring vilken framtagen kategori passade in bäst på vilket begrepp. gjorde att i vissa fall krävdes en diskussion kring vilken framtagen kategori passade in bäst på vilket begrepp.
Tillförlitligheten av studiens resultat har stärkts med att båda författarna har läst samtliga artiklar i fulltext, både under urvalsprocessen och under bearbetning av resultatet. För att undvika att resultatet skulle baseras på enskilda tolkningar har triangulering skett för att undvika att resultatet färgas av en individ. Ytterligare ställningstagande som gjordes för att stärka tillförlitligheten var att inkludera studier gjorda på både män och kvinnor, vilket bidrar till olika perspektiv kring ämnet. Vidare har författarna tagit tillförlitligheten i beaktning genom att synliggöra analysprocessen i tabeller och bilagor. Verifierbarheten har förstärkts med triangulering och citat har skildrats i studiens resultatbeskrivning. Giltigheten av studien har ökat till följd av att databassökningen begränsades till ett bestämt tidsintervall för att finna aktuella och relevanta studier (Graneheim & Lundman, 2004).
14
Begränsningar
Författarna i denna studie har en uppfattning kring att datainsamlingsinstrument samlar in olika delar av aktivitet, exempelvis lust, längtan, orgasmsförmåga och smärta men det är svårt att fånga tankar och känslor förknippad till de olika delarna. Studiens resultat innehöll tre artiklar med kvalitativ design, vilka redovisade hur deltagarna upplevde och kände kring sin sexuella hälsa. En annan aspekt var att samtliga artiklar hade fokus på upplevelser och förmågor förknippade med samlag. Sexuell hälsa innebär mer än bara samlag exempelvis fysiskt, psykisk, känslomässigt och socialt välbefinnande (WHO, 2006). Tankar och känslor är viktiga delar att ta hänsyn till för att de leder till valet av aktivitet (Taylor & Kielhofner, 2017). Författarna reflekterade också över att ingen artikel tog hänsyn till hur deltagarnas upplevde sin sexuella hälsa innan de fick sin diagnos.
En begräsning i denna studie kan ha varit misstolkningar av översättningen från det engelska språket samt att olika artiklar har använt olika begrepp för samma sak. Till följd av detta har författarna kategoriserats ihop ord som ansågs betyda samma sak.
Litteratursökningen resulterade i en varierad spridning av representerade länder. Det kan ses som en styrka för att det ger ett brett perspektiv kring ämnet. Detta kan även ses som en svaghet, då upplevelse av sexuell hälsa kan skilja sig från olika länder. Resultatet kan därför inte fullt ut generaliseras till det svenska samhället med tillhörande hälso- och sjukvårdslagar, exempelvis god hälsa på lika villkor och att vården ska arbeta aktivt för att förebygga ohälsa (SFS 2017:30). Dock kan informationen vara av värde vid bemötande av individer från olika kulturer.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Resultatet redovisar att samtliga av MOHO:s centrala begrepp påverkas av sexuell dysfunktion. MOHO:s centrala begrepp kunde användas för att kartlägga upplevelse av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Att dela upp upplevelse av sin sexuella hälsa i de olika begreppen redovisade att samtliga begrepp berörs vid val av aktivitet. Av de inkluderade artiklarna i resultatet var det huvudsakligen kvinnor som medverkade. De tre kvalitativa studierna inkluderade endast kvinnor vilket gjorde att övervägande del av kvinnornas uttryck om sin sexuella hälsa var mer omfattande i resultatet. Förklarning till det kan vara att kvinnor lider av långvarig smärta i större utsträckning än män (Mannheimer & Magnusson, 2015; Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2019).
Viljan att uttrycka sina sexuella känslor påverkades av upplevelsen av sina sexuella dysfunktioner (Odole & Olugbenga-Alfred, 2018). Fysiska funktioner som inkontinensproblem och smärta hade inverkan på individens lust att utföra sexuella aktiviteter (Dehghan-Nayeriet al., 2018; Odole & Olugbenga-Alfred, 2018; Matarín Jiménez et al., 2017). Detta bekräftar även Eliasson et al., (2009). Smith (2003) beskriver att den sexuella lusten minskar om det blir för svårt att utföra sexuella aktiviteter, vilket även framkom i Ferreira et al. (2013). Längtan och lusten påverkades negativt av en förändrad kroppsuppfattning, medicinering och depression (Josefsson & Gard, 2012; Dorner et al., 2018; Rico-Villademoros et al., 2012). Fabre och Smith (2012) redovisar att individer med depression har en större utsträckning av sexuella dysfunktioner. Psykiska reaktioner gör att sexualiteten kommer i bakgrunden eftersom sexuella aktiviteter reduceras och motivationen för närhet och kroppskontakt minskar (Magnusson & Mannheimer, 2015). Samsjuklighet mellan depression och långvarig smärta är vanligt (Magnusson & Mannheimer, 2015; Sveriges kommun och landsting, 2016).
Individer med depression kan ha svårt att vidmakthålla sina rutiner och vanor, vilket hade interaktion med bristande motivation och viljekraft (Taylor & Kielhofner, 2017). Resultatet visade att patienterna ansåg att det är viktigt att fortsätta med vardagliga aktiviteter och med hjälp av nya strategier för att uppnå mindre smärta (Granero-Molina et al., 2018; Matarín Jiménez et al., 2017). Vanor spelar en central roll när en individ drabbas av en funktionsnedsättning och vanor som inte fungerar har en negativ inverkan på välbefinnandet (Taylor & Kielhofner, 2017). Resultatet av den aktuella studien visade att individernas vanor, rutiner och mönster hade förändrats på grund av sin diagnos och det fanns
15 svårigheter att upprätthålla den förväntande sexuella rollen som man/hustru på grund av sexuella svårigheter (Miedany et al., 2012; Dehghan-Nayeri et al., 2018; Granero-Molina et al., 2018). Funktionsnedsättningen kan mynna ut i att individen inte längre kan bibehålla sin roll på det sätt som stämmer in på deras egna och andras förväntningar på rollen (Taylor & Kielhofner, 2017). Både män och kvinnor rapporterade att de medförda rollbegränsningarna av funktionsnedsättningen hade en negativ påverkan på den generella tillfredställelsen och livskvalitén (Batmaz et al., 2013; Coskun et al., 2013). En funktionsnedsättning kan resultera i en rollförlust på grund av att hen tvingas lägga mer kraft och tid på att bevara viktiga roller så som familje- och yrkesroller. Individer med funktionsnedsättning har ofta färre roller jämfört med individer utan funktionsnedsättning. Roller är starkt förknippade med känslor kopplade till utförandekapacitet vilket har interaktion med sin vilja och motivation till att delta i aktivitet (Taylor & Kielhofner, 2017).
Det framkom i resultatet att uppfattningen av sin utförandekapacitet hade negativ inverkan på sin sexualitet (Dorner et al., 2018; Lew-Starowicz & Rola, 2014; Khnaba et al., 2016; Miedany et al., 2012). Smärta var starkt förknippad med sin utförandeförmåga och ledde till sexuell dysfunktion (Bahouq et al., 2013). Smärta kan göra det svårt att anpassa sin aktivitetsnivå och problemlösningsförmåga, detta kan ge negativa följder på den subjektiva upplevelsen av sin utförandekapacitet (Socialstyrelsen, 2010; Taylor & Kielhofner, 2017). Erektions- och orgasmproblematik orsakade mindre frekvens av sexuella aktiviteter samt försämrad förmåga i aktivitetsutförandet (Calabrò et al., 2018; Lew-Starowicz & Rola, 2014; Dorner et al., 2018; Rico-Villademoros et al., 2012; Batmaz et al., 2013; Odole & Olugbenga-Alfred, 2018; Dehghan-Nayeri et al., 2018; Coskun et al., 2013; Khnaba et al., 2016; Miedany et al., 2012; Ablin et al., 2011; Matarín Jiménez et al., 2017). Taylor och Kielhofner (2017) beskriver i sin modell att utförandekapacitet har interaktion till erfarenheter av aktiviteten, är erfarenheten negativ kommer individen inte utföra aktiviteten i samma utsträckning medan om erfarenheten är positiv kommer det leda till ett ökat deltagande i aktivitet.
Inom begreppet miljö visade resultatet endast information kopplad till subkategorin social miljö. Ingen av artiklarna diskuterade hur den fysiska miljön påverkande individen vid sexuella aktiviteter. En orsak till att den fysiska miljön inte diskuterades kan bero på att denna dimension ingår främst i arbetsterapi eller fysioterapi och ingen av de inkluderade artiklarna belyser perspektivet från professionerna (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018; Broberg & Linnè, 2019).
WHO (2006) definition av sexualitet lyfter fram att sexualitet är upplevd och uttryckt genom sina tankar, attityder utifrån sina roller och relationer. Det framkom att kommunikation med sin partner var en viktig del för att uppleva positiva känslor till sexuella aktiviteter (Granero-Molina et al., 2018; Matarín Jiménez et al., 2017). Kengen Traska et al., (2012) kom fram till samma slutsats i sin studie. Denna slutsats bekräftas även på den allmänna friska befolkningen (Folkhälsomyndigheten, 2019). En diskussion mellan författarna fördes kring att många av artiklarna hade inklusionskriterier att deltagarna skulle antigen vara gifta med motsatta könet eller ha ett stabilt heterosexuellt förhållande. Med dessa inklusionskriterier exkluderas en stor andel av befolkning vilka också kan vara i behov av socialt stöd.
Att prata med hälso- och sjukvårdspersonal om sexuell hälsa önskades av många deltagare men få deltagare och vårdpersonal vågade ta upp ämnet (Granero-Molina et al., 2018; Dehghan-Nayeri et al., 2018; Lew-Starowicz & Rola, 2014; Matarín Jiménez et al., 2017; Josefsson & Gard, 2012). En anledning till att de inte pratar om sexualitet uppgavs vara att det är ett känsligt och privat ämne (Dorner et al., 2018; Miedany et al., 2012). En annan anledning är att i vissa kulturer är det tabu att diskutera sexualitet (Janghorban, et al., 2015; Lavin & Hyde, 2006). Ett annat skäl till varför inte patienter diskuterar ämnet var upplevelsen av att de blev felaktigt bemötta och stigmatiserade (Granero-Molina et al., 2018). Esmail et al (2010) och Statens folkhälsoinstitut (2012) bekräftar att bristande kunskap om sjukdom relaterad till sexuell hälsa leder till stigmatisering. För att inte bidra till att stärka stigmatiseringen är det betydande att hälso- och sjukvårdspersonal tar upp ämnet med patienterna och vågar samtala kring det (Skalleraiou & Algado, 2006). Helland et alt. (2013) belyser att vårdpersonalen vill prata om sexuell
16 hälsa med sina patienter men att de har för lite utbildning och vågar därför inte ta upp ämnet. Areskoug Josefsson och Fristedt (2019) undersökte hur studenter upplevde att sexuell hälsa inkluderades i utbildningen. Flera deltagare sa att det saknades i utbildningsplanen, men alla var överens om att det är någonting som bör ingå i arbetsterapeututbildningen. Författarna diskuterar att om studenterna hade fått information redan under sin studietid hade det gjort det lättare att våga diskutera ämnet med sina patienter. Helland et alt. (2013) bekräftar vår teori, personalen som hade fått någon form av utbildning hade en större benägenhet att diskutera ämnet.
Taylor och Kielhofner (2017) beskriver aktivitet som ett dynamiskt samspel mellan alla MOHO:s centrala begrepp, vilket framkom i resultatet av denna studie. I samtliga inkluderade artiklar i den aktuella studien visades att sexuella dysfunktioner var vanligt förekommande hos individer med långvarig smärta, oavsett diagnos, vilket bekräftas av Nikoobakht et al., (2013) och Solmaz et al., (2016). Enligt Sundbeck (2013) kan fysiska funktionsnedsättningar leda till aktivitetsbegränsningar samt delaktighetskränkningar, detta resonemang bekräftade Dorner et al., (2018) vars resultat ledde fram till slutsatsen att bättre fysisk förmåga har positiv inverkan på sexuell hälsa. Det framkom i Dehghan-Nayeri et al., (2018) studie att valet av att delta i sexuella aktiviteter kunde påverkas av kulturella aspekter, vilket Taylor och Kielhofner (2017) bekräftar.
Betydelsen för arbetsterapi
Resultatet bekräftar att sexuella dysfunktioner är vanligt förekommande i samband med långvarig smärta. Det finns en önskan och ett behov av råd och stöd från hälso- och sjukvården under
rehabiliteringsprocessen (Granero-Molina et al., 2018; Dehghan-Nayeri et al., 2018; Lew‐Starowicz & Rola, 2014; Matarín Jiménez et al., 2017; Josefsson & Gard, 2012). Det här är något som bör tas i beaktning när både arbetsterapeuter och andra professioner möter patienter med långvarig smärta. Genom att använda MOHO:s centrala begrepp kan en arbetsterapeut förstå individens behov, bekymmer och problem. På så sätt skapar sig arbetsterapeuten en helhet kring vad det är som påverkar individens görande, tänkande och kännande i sina sexuella aktiviteter. Förändring i någon centrala begrepp kan orsaka en förändring av de känslorna, tankar och görandet i sexuella aktiviteter. För att stödja individer med sexuella dysfunktioner kan arbetsterapeuten i samråd med patienten var behjälplig på olika plan. Det kan handla om att kompensera för funktionsnedsättningen med hjälpmedel, göra förändringar i miljön för att stödja individen i aktivitet samt ge förslag på nya aktivitetsval eller strategier för att bilda nya vanor (Taylor & Kielhofner, 2017). Det är viktigt att en arbetsterapeut bidrar med att patienterna känner sig sedda och förstådda då det kan förbättra deras anpassning efter diagnostisering (Kengen Traska et al. 2012). Förståelse och empati bidrar till att patienterna med långvarig smärta kan förbättra deras copingstrategier till att hantera sina besvär (Lempp et al. 2009). En arbetsterapeut kan också stödja individer med långvarig smärta genom att ge förutsättningar för att kunna vara delaktiga i de aktiviteter som anser meningsfulla av individen, vilket kan vara sexuella aktiviteter (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018).
Förslag på framtida studier
Författarna upptäckte under studiens gång att det fanns begränsat med litteratur om arbetsterapi, kombinerat med sexuell hälsa och populationsgruppen långvarig smärta. Författarna noterade ett behov av studier på hur arbetsterapeuter uppfattar att arbeta med sexuell hälsa samt vilken effekt arbetsterapeutiska interventioner har på individer med sexuella dysfunktioner. Resultatet av denna studie baseras på enbart tre kvalitativa studier eftersom det fanns en begränsad tillgänglighet av kvalitativa studier som belyser ämnet. Samtliga inkluderade kvalitativa studier var baserat på kvinnor och att undersöka männens perspektiv ur en kvalitativ design är nödvändigt för att kunna förstår hur män med långvarig smärta upplever sin sexuella hälsa.
17
Slutsats
Slutsatsen av studien är att sexuella dysfunktioner är vanligt hos individer med långvarig smärta. MOHO:s centrala begrepp var till användning för att kartlägga upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Långvarig smärta påverkade den upplevda sexuella hälsan inom samtliga MOHO:s centrala begrepp; person, miljö och aktivitet. Resultatet av databassökningen redovisar att arbetsterapi är outforskat inom sexuell hälsa och därför finns det ett behov av vidare forskning inom ämnet.
18
Referenser
*Ablin, J., Gurevitz, I., Cohen, H., & Buskila, D. (2011). Sexual dysfunction is correlated with tenderness in female fibromyalgia patients. Clinical and Experimental Rheumatology, 29 (6 Suppl 69), 44–S48. http://search.proquest.com/docview/927991227/
American Occupational Therapy Association (2008) Occupational therapy practice framework: domain and process. http://search.proquest.com/docview/927991227/
American Occupational Therapy Association. (2008). Occupational therapy practice framework: Domain and process (2nd ed.). American Journal of Occupational Therapy, 62, 625–683. doi:10.5014/ajot.62.6.625
Areskoug Josefsson, K. (2013). Sexual health in Rheumatoid Arthritis - a physiotherapeutic approach
Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series, 2013(72).
http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/4166531/3990989.pdf
Areskoug Josefsson, K., & Fristedt, S. (2019). Occupational therapy students’ views on addressing sexual health. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 26(4), 306–314.
https://doi.org/10.1080/11038128.2017.1418021
Arksey, H., & O’Malley, L. (2005). Scoping studies: towards a methodological framework.
International Journal of Social Research Methodology, 8(1), 19–32.
https://doi.org/10.1080/1364557032000119616
*Bahouq, H., Fadoua, A., Hanan, R., Ihsane, H., & Najia, H. (2013). Profile of sexuality in Moroccan chronic low back pain patients. BMC Musculoskeletal Disorders, 14, 63–63.
https://doi.org/10.1186/1471-2474-14-63
Balogh, S. (2018). Arbetsterapi och samtal kring personers sexuella hälsa. I. U, Kroksmark. (red.).
Hälsa och aktivitet i vardagen - ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Sveriges Arbetsterapeuter.
*Batmaz, İ., Sarıyıldız, M., Dilek, B., İnanır, A., Demircan, Z., Hatipoğlu, N., & Çevik, R. (2013). Sexuality of men with fibromyalgia: what are the factors that cause sexual dysfunction? Rheumatology
International, 33(5), 1265–1270. https://doi.org/10.1007/s00296-012-2567-1
Broberg. C. & Linnè. R. (2019) Fysioterapi profession och vetenskap.
https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-professionen/fysioterapi-webb-navigering-20190220.pdf
*Calabrò, S., Russo, S., Dattola, S., De Luca, S., Leo, S., Grisolaghi, S., & Quattrini, S. (2018). Sexual Function in Young Individuals with Multiple Sclerosis: Does Disability Matter? Journal of Neuroscience
Nursing, 50(3), 161–166. https://doi.org/10.1097/JNN.0000000000000367 *Coskun, B., Coskun, BN., Atis, G., Ergenekon, E., & Dilek, K. (2013). Evaluation of Sexual Function in Women with Rheumatoid Arthritis. Urology Journal, 10(4), 1081–1087. https://doi.org/10.22037/uj.v10i4.1555
*Dehghan-Nayeri, N., Khakbazan, Z., & Ghafoori, F. (2018). “Life behind the mask”: Sexual life of Iranian women with multiple sclerosis. Disability and Health Journal, 11(2), 274–280. https://doi.org/10.1016/j.dhjo.2017.10.011
*Dorner, T., Berner, C., Haider, S., Grabovac, I., Lamprecht, T., Fenzl, K., & Erlacher, L. (2018). Sexual health in patients with rheumatoid arthritis and the association between physical fitness and sexual function: a cross-sectional study. Rheumatology International, 38(6), 1103–1114.
19 https://doi.org/10.1007/s00296-018-4023-3
Eliasson, A., Moberg, K., Andréll, P., Arver, S., Dahlöf, L., & Mannheimer, C. (2009). Sexual dysfunction common in long-term pain. Lakartidningen, 106(4), 207–211. https://doi.org/common“ type=”doi"> Erlandsson, L., & Persson, D. (2014). ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi (1. uppl.). Studentlitteratur AB.
Esmail, S., Darry, K., Walter, A., & Knupp, H. (2010). Attitudes and perceptions towards disability and
sexuality. Disability and Rehabilitation, 32(14), 1148–1155.
https://doi.org/10.3109/09638280903419277
Fabre, L., & Smith, L. (2012). The Effect of Major Depression on Sexual Function in Women. The
Journal of Sexual Medicine, 9(1), 231–239. https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2011.02445.x
Ferreira, C., Da Mota, L., Oliveira, A., Carvalho, J., Lima, R., Simaan, C., Rabelo, F., Sarmento, J., Oliveria, R., Neto, L. (2013). Frequency of sexual dysfunction in women with rheumatic diseases.
Revista Brasileira de Reumatologia, 53(1), 35–46. https://doi.org/10.1016/S2255-5021(13)70004-X
Folkhälsomyndigheten (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för alla.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-for-alla-/?pub=56256
Folkhälsomyndigheten (2019). Sexuell kommunikation, samtycke och hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/sexuell-kommunikation-samtycke-och-halsa/?pub=61314
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering analys och
presentation av omvårdnadsforskning (4. utg.). Natur & Kultur.
Grabovac, I., & Dorner, T. (2019). Association between low back pain and various everyday performances. Wiener Klinische Wochenschrift, 131(21-22), 541–549.
https://doi.org/10.1007/s00508-019-01542-7
*Granero-Molina, J., Matarín Jiménez, T., Ramos Rodríguez, C., Hernández-Padilla, J., Castro-Sánchez, A., & Fernández-Sola, C. (2018). Social Support for Female Sexual Dysfunction in
Fibromyalgia. Clinical Nursing Research, 27(3), 296–314. https://doi.org/10.1177/1054773816676941 Hansson, K., & Nordmark, E., (2015). Att arbeta med delaktighet inom habilitering. Studentlitteratur AB.
Helland, Y., Garratt, A., Kjeken, I., Kvien, TK., & Dagfinrud, H. (2013). Current practice and barriers to the management of sexual issues in rheumatology: results of a survey of health professionals.
Scandinavian Journal of Rheumatology, 42(1), 20-26. doi:10.3109/03009742.2012.709274
Hsieh, H., & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative
Health Research, 15(9), 1277–1288. https://doi.org/10.1177/1049732305276687
Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa: begränsningar och möjligheter. Studentlitteratur. Hyland, A., & McGrath, M. (2013). Sexuality and occupational therapy in Ireland – a case of ambivalence? Disability & Rehabilitation, 35(1), 73–80.
20 IASP, International Association for the Study of Pain, (2017).
https://www.iasp-pain.org/Education/Content.aspx?ItemNumber=1698
Janghorban, R., Latifnejad Roudsari, R., Taghipour, A., Abbasi, M., & Lottes, I. (2015). The Shadow of Silence on the Sexual Rights of Married Iranian Women. BioMed Research International, 2015, 11. https://doi.org/10.1155/2015/520827
*Josefsson, K. & Gard, G. (2012). Sexual health in patients with rheumatoid arthritis: experiences, needs and communication with health care professionals. Musculoskeletal Care, 10(2), 76–89. https://doi.org/10.1002/msc.1002
Kengen Traska, T., Rutledge, D., Mouttapa, M., Weiss, J., & Aquino, J. (2012). Strategies used for managing symptoms by women with fibromyalgia. Journal of Clinical Nursing, 21(5-6), 626–635. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03501.x
*Khnaba, D., Rostom, S., Lahlou, R., Bahiri, R., Abouqal, R., & Hajjaj-Hassouni, N. (2016). Sexual dysfunction and its determinants in Moroccan women with rheumatoid arthritis. The Pan African
Medical Journal, 24(16). https://doi.org/10.11604/pamj.2016.24.16.9081
*Kucukdurmaz, F., Inanc, Y., Inanc, Y., & Resim, S. (2018). Sexual dysfunction and distress in premenopausal women with migraine: association with depression, anxiety and migraine-related disability. International Journal of Impotence Research, 30(5), 265–271.
https://doi.org/10.1038/s41443-018-0049-z
Lavin, M., & Hyde, A. (2006). Sexuality as an aspect of nursing care for women receiving
chemotherapy for breast cancer in an Irish context. European Journal of Oncology Nursing 10, 10-18. doi:10.1016/j.ejon.2005.03.013
Lempp H.K., Hatch S.L., Carville S.F., & Choy E.H. (2009). Patients’ experiences of living with and receiving treatment for fibromyalgia syndrome: a qualitative study. BMC Musculoskeletal Disorders,
10(1). https://doi.org/10.1186/1471-2474-10-124
Levac, D., Colquhoun, H., & O’Brien, K. (2010). Scoping studies: advancing the methodology.
Implementation Science, 5(69). https://doi.org/10.1186/1748-5908-5-69.
*Lew‐Starowicz, M., & Rola, R. (2014). Sexual Dysfunctions and Sexual Quality of Life in Men with Multiple Sclerosis. Journal of Sexual Medicine, 11(5), 1294–1301. https://doi.org/10.1111/jsm.12474 Magnusson, S., & Mannheimer, C. (2015). Långvarig smärta. Behandling och rehabilitering. Studentlitteratur.
*Matarín Jiménez, T., Fernández‐Sola, C., Hernández‐Padilla, J., Correa Casado, M., Antequera Raynal, L., & Granero‐Molina, J. (2017). Perceptions about the sexuality of women with fibromyalgia syndrome: a phenomenological study. Journal of Advanced Nursing, 73(7), 1646–1656.
https://doi.org/10.1111/jan.13262
*Miedany, Y., Gaafary, M., Aroussy, N., Youssef, S., & Ahmed, I. (2012). Sexual dysfunction in rheumatoid arthritis patients: arthritis and beyond. Clinical Rheumatology, 31(4), 601–606. https://doi.org/10.1007/s10067-011-1891-2
Nikoobakht, M., Fraidouni, N., Yaghoubidoust, M., Burri, A., & Pakpour A. H. (2013). Sexual function and associated factors in Iranian patients with chronic low back pain. Spinal Cord, 52(4), 307–312. https://doi.org/10.1038/sc.2013.151
21 *Odole, A., & Olugbenga-Alfred, A. (2018). Sexual Functioning and Selected Clinical and Psychosocial Factors Among Individuals with Chronic Non-specific Low Back Pain in Ibadan, Nigeria. Sexuality
and Disability, 36(2), 185–194. https://doi.org/10.1007/s11195-018-9522-3
*Orzua-de la Fuente, W., Salazar-Hernandez, G., Vega-Morales, D., Garza-Alpirez, A., & Esquivel-Valerio, J. (2018). High Prevalence of Sexual Dysfunction in Women with Rheumatic Diseases: A not Recognized Health Domain. Sexuality and Disability, 36(4), 407–416.
https://doi.org/10.1007/s11195-018-9542-z
*Rico‐Villademoros, F., Calandre, E., Rodríguez‐López, C., García‐Carrillo, J., Ballesteros, J., Hidalgo‐ Tallón, J., & García‐Leiva, J. (2012). Sexual Functioning in Women and Men with Fibromyalgia.
Journal of Sexual Medicine, 9(2), 542–549. https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2011.02513.x
Sakellariou, D., & Algado, S. (2006). Sexuality and Occupational Therapy: Exploring the Link. British
Journal of Occupational Therapy, 69(8), 350-356. https://doi.org/10.1177/030802260606900802
*Salhofer-Polanyi, S., Wöber, C., Prohazka, R., Dal-Bianco, A., Bajer-Kornek, B., & Zebenholzer, K. (2017). Similar impact of multiple sclerosis and migraine on sexual function in women. Wiener
Klinische Wochenschrift, 129(3–4), 115–120. https://doi.org/10.1007/s00508-016-1066-x
SFS 2017:30. Hälso och sjukvårdslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Smith, A. (2003). Intimacy and family relationships of women with chronic pain. Pain Management
Nursing, 4(3), 134-142. doi:10.1016/S1524-9042(03)00030-4
Socialstyrelsen (2020). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa
(ICF).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2020-2-6578.pdf
Socialstyrelsen (2010). Långvarig smärta i rörelseorganen inkl. fibromyalgi.
https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/langvarig-smarta-i-rorelseorganen-inkl-fibromyalgi/271 Solmaz, V., Ceviz, A., Aksoy, D., Cevik, B., Kurt, S., Gencten, Y., & Erdemir, F. (2016). Sexual
dysfunction in women with migraine and tension-type headaches. International Journal of Impotence
Research, 28(6), 201–204. https://doi.org/10.1038/ijir.2016.22
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2019). Behandling av långvariga smärttillstånd med
fokus på kvinnor. https://www.sbu.se/301?pub=39273
Statens folkhälsoinstitut (2012) Sex, hälsa och välbefinnande. http://distriktsskoterska.com/wp-content/uploads/2018/05/Sex-h%C3%A4lsa-och-v%C3%A4lbefinnande.pdf
Sundbeck, M. (2013). Sexuell hälsa i vården: en metodbok för sjuksköterskor. Studentlitteratur. Sveriges Arbetsterapeuter (2018). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter.
https://www.arbetsterapeuterna.se/media/1666/kompetensbeskrivningar-foer-arbetsterapeuter-2018.pdf
Sveriges kommuner och landsting (2016) Nationellt uppdrag: Smärta. https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-444-1.pdf
Taylor, R., & Kielhofner, G. (2017). Kielhofner’s model of human occupation: theory and application (Fifth edition.). Wolters Kluwer.
22 World Health Organization [WHO] (2006). Defining sexual health. Report of a technical consultation
on sexual health, 28–31 January 2002, Geneva.
https://www.who.int/reproductivehealth/publications/sexual_health/defining_sh/en/
*Yilmaz, H., Polat, H., Yilmaz, S., Erkin, G., Kucuksen, S., Salli, A., & Ugurlu, H. (2012). Evaluation of Sexual Dysfunction in Women with Rheumatoid Arthritis: A Controlled Study. The Journal of Sexual
Medicine, 9(10), 2664–2670. https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2012.02882.x
*Yilmaz, H., Yilmaz, S., Polat, H., Salli, A., Erkin, G., & Ugurlu, H. (2012). The Effects of Fibromyalgia Syndrome on Female Sexuality: A Controlled Study. The Journal of Sexual Medicine, 9(3), 779–785. https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2011.02619.x
