Sexuell hälsa efter behandling av prostatacancer.

Sexuell hälsa efter

behandling av

prostatacancer

En kvalitativ litteraturöversikt

Huvudområde: Omvårdnad

Författare: Herman Petersson, Linus Steinholtz Björk, Mostafa Jawadi. Handledare: Margareta Ankarberg

Sammanfattning

Bakgrund: Prostatacancer är idag en av de vanligaste cancerformerna hos män i

världen och en av de vanligaste dödsorsakerna hos cancerdrabbade män. Orsaksfaktorerna bakom prostatacancer är ännu inte fastställt. Prostatacancer och behandling medför psykiska och fysiska besvär vilket påverkar den sexuella hälsan hos männen.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva mäns sexuella hälsa efter

behandling av prostatacancer.

Metod: En litteraturöversikt med utgångspunkt i tolv kvalitativa artiklar och en

mixad metod, där endast kvalitativa data använts. I analysen användes en modell av Friberg i fem steg.

Resultat: Resultatet påvisade fynd av tre huvudkategorier och sex subkategorier. Att

förlora sin identitet med subkategorier förändrad självbild och förlorad sexuell funktion. Andra kategorin var påverkan på relationer med subkategorier; förändrade relationer och männens upplevelse av intimitet. Sista kategorin var erhålla stöd med subkategorier stöd från närstående och sjukvårdens betydelse för den sexuella hälsan.

Slutsats: Behandling av prostatacancer medför kroppsliga och psykiska problem

vilket leder till försämrad sexuell hälsa. Erektil dysfunktion ledde till stora utmaningar för männen. Litteraturöversikten kan medföra insyn i livet hos patienter som behandlats för prostatacancer. Det kan skapa bättre förutsättningar för omvårdnad kring den sexuella hälsan hos patienten.

Summary

Title: Sexual health after prostate cancer treatment.

Background: Prostate cancer is today a worldwide common form of cancer in men.

It is also one of the leading causes of death in men with cancer. Prostate cancer and treatment cause physical and psychological difficulties for the patient.

Purpose: The purpose of the study was to describe men’s sexual health after prostate

cancer treatment.

Method: A literature review based on twelve qualitative articles and one mixed

method were only qualitative data was sampled. Fribergs method in five steps were used for analyzing.

Results: Three main categories and six subcategories. Losing one's identity with

subcategories altered self-image and lost sexual function. The second category was the influence on relationships with subcategories; changed relationships and men's experience of intimacy. The last category was received support with subcategories of support from relatives and the importance of health care for sexual health.

Conclusions: Treatment of prostate cancer causes physical and mental problems,

which results in impaired sexual health. Erectile dysfunction and reduced sexual desire posed major challenges in everyday life. The literature review can provide insight and perspectives from the life of these patients which can create better care focused on sexual health.

Innehållsförteckning

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid prostatacancer ... 2

Transition ... 3

Definition på sexuell hälsa ... 3

Metod ... 4

Design ... 4

Urval och datainsamling ... 4

Dataanalys ... 5

Forskningsetiska övervägande ... 6

Resultat ... 6

Att förlora sin identitet ... 6

Förändrad självbild ... 6

Förlorad sexuell funktion ... 7

Påverkan på relationer ... 7

Männens upplevelse av relationer ... 8

Männens upplevelse av intimitet... 8

Att erhålla stöd ... 8

Stöd från närstående ... 8

Sjukvårdens betydelse för den sexuella hälsan ... 9

Diskussion ... 9

Metoddiskussion ... 9

Resultatdiskussion ... 11

Att förlora sin identitet ... 12

Påverkan på relationer ... 12

Att erhålla stöd ... 13

Kliniska implikationer ... 14

Slutsats ... 14 Bilagor

Bilaga 1: Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Bilaga 2: Sökmatris

1

dödligaste cancerformen i världen (Ferlay et al., 2014). 2018 blev cirka 1,3 miljoner män diagnostiserade med prostatacancer vilket representerar 7,1% av alla med cancer globalt. Totalt bland dödsfall av cancersjuka består 3,8% av cancer i prostatan (Rawla, 2019; Yu Ku et al., 2016; World health organisation, 2018). I Sverige avled 2313 män år 2018, där majoriteten var 65 år eller äldre (Folkhälsomyndigheten 2019; Socialstyrelsen, 2019). Prostatacancer medför olika fysiska, psykiska och emotionella besvär. Det medför en känsla av ovisshet om framtiden för de insjuknande (Gupta et al., 2019). Diagnostiserade män med prostatacancer beskriver sexuella, urinerings-, trötthets- och smärtproblematik (Carter et al., 2011). Sjuksköterskan bör vara väl förberedd, ha god kunskap om sjukdomen samt god informatik för att bemöta patienter med prostatacancer. Likaså ska sjuksköterskan kunna ge förutsättningar för patienten att hantera den nya situationen (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Sexuell hälsa är en viktig del för många. Män som behandlats för prostatacancer riskerar att drabbas av komplikationer och biverkningar relaterat till behandling. Genom att beskriva mannens upplevelse av sexuell hälsa efter behandling av prostatacancer kan det belysa hur viktig dialog om den sexuella hälsan är ur ett vårdperspektiv.

Bakgrund

Prostatacancer

Prostatacancer är en sjukdom vilket cirka 10 300 män blir diagnostiserade med i Sverige varje år (Socialstyrelsen, 2018). Bland olika cancerformer står prostatacancer för cirka 30% av all cancer hos män (Folkhälsomyndigheten, 2019). Enligt studier är det högre risk för de med afrikansk och karibisk bakgrund att drabbas av prostatacancer, gentemot de med kaukasisk bakgrund (Bamidele et al., 2018). Dödligheten vid prostatacancer ökar i takt med en stigande ålder, där största riskgruppen är män 65 år och äldre (Russnes et al., 2016). Evidens kring förebyggande åtgärder vid prostatacancer är svag i jämförelse med andra cancertyper. Studier visar att minskat intag av höga halter fett samt ett ökat intag av vitaminer och grönsaker samt regelbunden motion kan minska risken för prostatacancer. De mest bidragande faktorerna att drabbas av prostatacancer är stigande ålder, ärftlighet och etnicitet (Russnes et al., 2016; Morrison et al., 2016). Prostatacancer bildas genom att äggviteämnen från den mänskliga arvsmassan förändrar sig och cellerna i prostatan börjar att dela sig ohämmat. Det inträffar när onkogener vars uppgift är att starta cellcykeln och suppressogener vars uppgift är att stoppa cellcykeln kommer i obalans. När det sker skadas främst suppresogenerna vilket leder till en okontrollerad ökning av celler vilket bildar cancer (Adami, et al., 2006; Zhang et al., 2003).

Prostatakörteln ligger i anslutning till urinblåsan. En frisk prostata har en storlek som kan jämföras med en kastanjenöt. Den är placerad vid blåsans botten och omsluter översta delen av urinröret. Prostatakörtelns funktion är att vid den manliga ejakulationen att avge sekret. Syftet med sekretet från prostatakörteln är att öka rörelseförmågan hos spermierna (Adami et al., 2006; Järhult, & Offenbart, 2013; Nystrand, 2018).

2

Symtom på prostatacancer

Prostatacancer i ett tidigt skede ger få symtom och kan ta lång tid innan cellförändringarna uppstår, vilket leder till cancer. Symtomen är vaga och visar sig oftast genom problem med miktion. Problem som trängningar, ökad mängd urin, svårigheter med tömning av urinblåsa, smärta vid miktion, svag stråle eller hematuri uppstår. Det kan yttra sig i form av läckage vid urinröret (Tomaszewski, et al., 2017). Screening av prostatacancer

Prostataspecifikt antigen (PSA) är en metod som möjliggör screening av prostatacancer. Fördelarna med PSA-screening är att cancern kan upptäckas i ett tidigt skede främst hos patienter i riskgruppen. Ytterligare undersökning behöver genomföras för att säkerhetsställa prostatacancer. Det möjliggörs via biopsi av prostatan (Vane, 2019). Att använda PSA prov vid diagnostisering kan leda till falskt positivt. Ett falskt positivt kan innebära felaktig diagnos vilket kan leda till att onödiga biopsier på prostatan utförs (Vane, 2019; Cadet, 2018). En biopsi på prostatan kan leda till smärta, infektioner samt blödningar (Cadet, 2018).

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer sker i samråd med patienten, där terapin övervägs i relation till patientens välmående och sjukdomsbild. Behandlingen avgörs av faktorer som lokalisation, PSA-värde och metastasering (Damber & Peeker, 2012). Behandlingsmetoderna består av hormonterapi, strålning, radiostrålningsterapi och kirurgiska ingrepp (Cynthia et al., 2003). De vanligaste metoderna är strålning och kirurgi, där strålning används när cancern är aggressiv (Nilsson et al., 2008; Socialstyrelsen, 2014). Behandlingen av avancerad metastatisk prostatacancer har snabbt utvecklats och består av flera metoder vilket ökar överlevnadschanserna hos patienterna. Det har visats att chanserna för överlevnad ökar om behandlingarna börjar i god tid (Lee & Kantoff, 2019).

Radikal prostatektomi har drastiskt ökat prognosen för kirurgiska ingrepp vid prostatacancer. Främst två metoder används vid ingreppet: öppen och minimal invasiv prostatektomi. Till skillnad från den öppna kirurgiformen har det minimala ingreppet ökat de senaste åren. Det beror främst på att det är lättare för kirurgen att bemästra det minimala kirurgiska ingreppet. Ett smidigare och komplikationsfritt ingrepp innebär mindre risker för postoperativa komplikationer för patienten. Kirurgiska komplikationer som kan uppstå är impotens, inkontinens och inre blödningar (Fu et al., 2011; Srivatsa et al., 2017).

Radiologisk behandling har ökat som val av behandling av prostatacancer de senaste åren. Behandlingsmetoden har utvecklats snabbt det senaste årtiondet och är en potentiell kurativ terapi för patienter med prostatacancer. Ökad mängd strålbehandling har visat sig öka överlevnadschanserna hos patienterna. Det ökar dock risken för skada i frisk vävnad. Det är förväntat att kontroll av tumören kommer till en kostnad av högre nivåer av strålning. Strålbehandlingen fokuserar på behandlingsområdet och sänder regelbundna strålningsdoser mot prostatan, för minimal inverkan på frisk vävnad, och maximal behandling av tumörceller. (Vanneste et al., 2016). Strålbehandling är gynnsam för den sexuella hälsan jämfört med kirurgiska ingrepp (Gay & Michalski, 2018).

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid prostatacancer

Den främsta uppgiften för sjuksköterskan är att leda omvårdnadsarbetet. God omvårdnad förutsätter att sjuksköterskan utför omvårdnadshandlingar med god

3

kompetens och skicklighet. Sjuksköterskan skall även skapa en tillförlitlig relation med patient och närstående (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Sjuksköterskan har ett ansvarsområde att förebygga sjukdom, främja hälsa, lindra lidande och återställa hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Patienten skall vara delaktig tillsammans med vården och gemensamt avgöra samt genomföra hälso- och sjukvård. Enligt patientlagen ska information ges till patienten om dennes hälsotillstånd, behandlingsmetoder, förväntat vårdförlopp samt komplikationer eller biverkningar (SFS 2014:821). Vanliga frågor om biverkningar efter behandling av prostatacancer tenderar att fokusera på inkontinensbesvär och sexuell förmåga (Cockle-Hearne et al., 2013). Sjuksköterskans uppgift är att motivera och stärka patienten till att våga prata om sin sexuella hälsa. Genom att sitta ned tillsammans med patienten kan det skapa en trygghet där sjuksköterskan kan ge råd och uppfylla de behov som kan uppstå kring prostatacancern (Watson et al., 2018). För att förbättra kommunikationen och patientdelaktigheten inom vården rekommenderar Socialstyrelsen hälso- och sjukvården att erbjuda män med prostatacancer en personlig kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan ska vara tillgänglig för patienten, ge psykosocialt stöd och information om symtomlindring. Ansvarig sjuksköterska ska bevaka väntetider, ge information om planering, ansvara för omvårdnaden samt förmedla kontakt mellan olika yrkeskategorier. Sjuksköterskan skall identifiera psykosociala behov och rehabiliteringsbehov (Socialstyrelsen, 2014).

Transition

Transition innebär en förändring i en persons liv där individen går från ett tillstånd till ett annat. Omständigheter i form av kritiska händelser vänder upp och ner på tillvaron och förändrar personens livsbild (Meleis, 2010a). En transition kan ske i relationer, livsfaser eller förändrad hälsostatus (Chick & Meleis, 2010). I vårdande av patienter möter sjuksköterskan många personer vilka genomgår en rollförändring från välbefinnande till sjukdom. Att drabbas av prostatacancer kan leda till en transition för individen och den sexuella hälsan kan påverkas. Sjuksköterskan har en viktig roll att se och bemöta patientens uppkomna psykosociala behov under denna övergångsperiod (Meleis, 2010b). Det finns tre faser som upplevs när en person genomgår en transition. Första fasen innefattar besvikelse. Andra fasen kännetecknas av sönderfall och obalans. Den sista fasen är en ny start för individen och utmärker sig genom att nya förväntningar skapas och personen tar på sig en ny roll för att hantera situationen (Meleis, 2010c). Sjuksköterskans uppgift är att hjälpa patienten hitta strategier efter behandling av prostatacancer. Det för att bearbeta den nya situation och genomgå förändringar på ett hälsosamt sätt (Meleis, 2018). En individ kan stå inför många transitioner samtidigt. Det kan vara en utmaning för sjuksköterskan att hjälpa patienten i de omställningar som sker i patientens liv och det är viktigt att hantera situationen på ett professionellt sätt (Meleis, 2018).

Definition på sexuell hälsa

Hälsa anses vara ett begrepp som innefattar många olika dimensioner och kan variera beroende på perspektiv. Enligt WHO är hälsa inte endast frånvaro av sjukdom utan även ett psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande (WHO, 1948). Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, socialt, mentalt och emotionellt välbefinnande i relation till sexualitet. Världshälsoorganisationen förklarar att den sexuella hälsans betydelse är inte enbart frånvaro av sjukdom, svaghet eller dysfunktion. Sexuell hälsa innebär en positiv och respektfull syn på sexualitet och sexuella relationer samt säkra sexuella upplevelser fria från våld, tvång och diskriminering. Alla personers sexuella

4

rättigheter ska respekteras, skyddas och uppfyllas för att sexuell hälsa ska kunna uppnås (WHO, 2006).

Begreppet sexuell hälsa handlar inte enbart om intimitet och penetrerande samlag. Det definieras även som kärlek, närhet och beröring vilket är fundamentalt för upplevelse av välbefinnande (Sundbeck, 2013). Sexualitet anses vara ett grundläggande behov för människan (Matheny, 2017). Det innebär flera aspekter av en människas liv och berör kön, socioekonomisk bakgrund ålder, klass, civilstånd, etnicitet och sexuell läggning (WHO, 2006).

Sexuell hälsa är något som under livets gång utvecklas och blir hos de flesta en självklar del av livet. Det är först när individen drabbas av något problem relaterat till den sexuella hälsan som reflektion uppstår (Hulter, 2004). Fysiologiska förändringar samt läkemedelsbiverkningar kan ha en påverkan på den sexuella hälsan (Sundbeck, 2013). Sexuell samt reproduktiv hälsa är fundamentalt för att människan ska vara ansvarstagande och ha ett säkert och tillfredställande sexliv. Det finns ytterligare faktorer som kan negativt påverka sexuell hälsa gällande könsidentitet, låg libido, samt svårigheter att uppnå orgasm (WHO, 2006). Erektil respons kan under normala omständigheter uppstå av yttre stimulans samt upphetsning (Heidelbaugh, 2010). Testiklarna innehåller könsceller som vid ejakulation utvecklas till färdiga spermier (Drake, Vogl & Mitchell, 2005). Vid orgasmupplevelsen är ejakulation en central del och ytterligare faktorer är de känslor som uppstår vid orgasm när hormoner frisätts (Lundberg & Löfgren Mårtensson, 2010).

Syfte

Att beskriva upplevelsen av den sexuella hälsan hos män efter behandling av prostatacancer.

Metod

Design

En litteraturöversikt genomfördes med kvalitativ ansats. En litteraturöversikt ger en överblick av den redan befintliga kunskap inom det specifika område uppsatsen fokuserar på (Friberg, 2017a). Fokus för arbetet var mäns subjektiva upplevelse av förändringar i sexuell hälsa. Det gjorde att en kvalitativ metod ansågs passande för uppsatsen. En kvalitativ metod innebär en tolkning, förståelse och beskrivning av en upplevelse (Henricsson, & Billhult, 2017).

Urval och datainsamling

Datainsamlingen genomfördes via databaserna CINAHL, MEDLINE, och PsycINFO. Sökmotorn CINAHL fokuserar på omvårdnad, arbetsterapi och fysioterapi, MEDLINE inriktar sig på medicin, omvårdnad samt tandvård. PsycINFO innehåller material från psykologi och beteendevetenskap (Karlsson, 2017). Databaserna CINAHL och MEDLINE har sökningen begränsats med hjälp av "Advanced search". Sökord för insamling av data var utifrån syfte: prostate cancer, sexual*, sexual health,

psychosexual, impact of life, men´s experiences och qualitative. För att finna rätt

artiklar med högst möjlig specifik träffbild användes booleska sökningar, vilket innebar en kombination av olika sökord. Ord som användes var AND och OR. När

5

AND används innebär det en sökning på både ordet framför och ordet bakom. När termen OR användes gav sökningen resultat på ordet framför, ordet bakom eller båda två. För att öka träffarna av specifika artiklar användes trunkering (*), vilket innebär en sökning för ett specifikt ord med olika ändelse och böjningar (Östlundh, 2017). I alla sökningar användes ett årtalspann på 2014-2020. Den första sökningen som gjordes i CINAHL med sökorden prostate cancer AND sexual* AND qualitative gav 62 träffar. Samtliga titlar lästes och 15 abstract bearbetades vilket gav åtta artiklar att kvalitetsgranska. Andra sökningen gjordes i PSYCINFO med sökorden prostate cancer AND (sexual health OR sexual*) och gav 195 träffar. Samtliga titlar lästes och 27 abstracts bearbetades där fyra artiklar valdes till kvalitetsgranskning. Fyra dubbletter från PsycInfo påträffades i CINAHL. En tredje sökning gjordes i MEDLINE med sökorden prostate cancer AND sexual* AND qualitative, vilket gav 77 träffar. Samtliga titlar lästes och 18 abstract bearbetades vilket resulterade i två artiklar till kvalitetsgranskning. Fem stycken dubbletter hittades från första sökningen i CINAHL och en dubblett från sökningen i Psychinfo. En fjärde sökning i CINAHL gav 36 träffar med sökorden prostate cancer AND impact of life AND qualitative. Alla titlar lästes samt åtta abstract. Det resulterade i en artikel till kvalitetsgranskning. Tre dubbletter hittades från första CINAHL sökningen. Den sista sökningen i CINAHL gav 77 träffar med sökorden prostate cancer AND men´s experiences AND qualitative. Alla titlar lästes samt 12 abstract där två artiklar kvalitetsgranskades. Sju dubbletter framkom från sökning ett i CINAHL och en dubblett från sökning fyra i CINAHL. Granskning gjordes enligt granskningsprotokollet framtaget av avdelning för omvårdnad [AFO] vid Jönköpings University (bilaga 1). 17 artiklar kvalitetsgranskades och 13 artiklar valdes sedan ut till resultatet. Det var 12 kvalitativa och en mixad metod där den kvalitativa delen användes (bilaga 2). Kvalitetsgranskningen var uppdelad i två delar där första delen kräver att samtliga fyra punkter uppnås. I del två finns det åtta punkter att uppnå, där ett högre antal poäng stärker artikelns kvalitet. Urvalet gjordes i förhållande till arbetet och har utgått från Inklusionskriterier. Inklusionskriterier innefattade män >18 år som behandlats för prostatacancer där biverkningar uppstått och påverkat den sexuella hälsan. Avgränsning gjordes så att artiklar var av kvalitativ design, publicerade mellan åren 2014–2020 samt publicerade på engelska och peer-reviewed. Det innebär att artiklar är granskade vetenskaplig av flertalet forskare (Östlundh, 2017). De artiklar som hittades hade olika design och använde olika metoder för insamling av data. Artiklarna skulle vara kopplade till omvårdnad med fokus på patientens upplevelse av den sexuella hälsan efter behandling av prostatacancer. De artiklar som innehöll upplevelser av prostatacancer generellt exkluderades, likväl artiklar utan etiskt övervägande.

Dataanalys

Litteraturöversikten genomförs efter Fribergs (2017b) modell. Den innefattar fem steg för att sammanställa resultat i de inkluderade resultatartiklar och skapa en helhet vilket svarar på litteraturöversiktens syfte. Första steget delades artiklar som klarat kvalitetsgranskning upp mellan skribenter för att sedan analysera huvudfynd tillsammans. Artiklar lästes flera gånger för att skapa en helhet av varje individuell artikels resultat. Bakgrund och diskussion utelämnades eftersom de saknade värde för litteraturöversikten. För att i nästa steg identifiera huvudfynd i varje artikel användes färgmarkering beroende på vilken känsla, upplevelse eller erfarenhet som beskrevs. Det tredje steget sammanställdes olika grupperingar som stämde överens med varandra och lades till i ett dokument för att skapa en tydligare bild över likheter. Nästkommande steg var att ytterligare förtydliga de skillnader och likheter i

6

artiklarnas resultatdel. Att använda sig av grupperingar gjorde det lättare att identifiera och sammanställa de olika artiklarna. I sista steget skapades huvudkategorier och subkategorier med fokus på mäns upplevelse av sexuell hälsa efter behandling för prostatacancer. Deltagare diskuterade löpande under processen- för att i största möjliga mån skapa ett sanningsenligt resultat (Friberg, 2017b).

Forskningsetiska övervägande

Litteraturstudien inkluderar enbart studier som är peer-reviewed och etiskt godkända. Enligt etikprövningslagen (SFS 2003:460) gällande människor stärker den enskildes ställning. ger ett stöd gentemot studieansvariga genom rättigheter angående hälsa, integritet och trygghet. Forskningen skall därmed utföras utifrån allas lika värde (SFS 2003:460). Litteraturöversikten bygger på de källor vilka följer etiska riktlinjer, där människan respekteras, tas till hänsyn och där det framgår tydliga riktlinjer för hur studien har framförts. En ytterligare faktor som ökar den vetenskapliga trovärdigheten är att endast artiklar godkända av etisk kommitté eller att de följt etiska riktlinjer i sina studier (Kjellström, 2017). Enligt Helsingforsdeklarationen (2013) skall information, samtycke, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet följas. Forskning där människor avses att vara i fokus ska endast bedrivas när nyttan överväger de risker som kan uppstå i studien. Valda artiklar följer riktlinjer och är av etisk god karaktär (Kjellström, 2017). En viss förförståelse fanns hos skribenterna om biverkningar som kan uppstå hos män efter behandling av prostatacancer.

Resultat

Under dataanalysen arbetades tre huvudkategorier fram med tillhörande subkategorier (figur 1) som redovisas i resultatet. I de 13 artiklar var det 241 män. Ålder på informanter var mellan 43–84 år.

Figur 1. Huvudkategorier och subkategorier Att förlora sin identitet

Förlust av identitet var något som män drabbades av efter behandling av prostatacancer. Det inkluderar mannens självbild, självförtroende och sexuell funktion. De två subteman som ledde fram till huvudtemat var: Förändrad självbild

och förlorad sexuell funktion. Förändrad självbild

Mäns upplevelse av förändrad självbild är relaterat till urinläckage (Hanly et al., 2014; Mireskandari, Juraskova, 2014; Schantz Laursen, 2017; Wennick et al., 2017), erektil

7

dysfunktion (Hanly et al., 2014; McConkey, & Holborn, 2018) och minskad penisstorlek (Hanly et al., 2014; McConkey, & Holborn, 2018) hos de män som genomgått prostatabehandling (Hanly et al., 2014; Schantz Laursen, 2017; McConkey, & Holborn, 2018; Wennick et al., 2017). Biverkningar från behandlingen av prostatacancer medförde sexuella svårigheter och resulterade i att männen upplevde minskad självsäkerhet vid intimitet. Känslor som otillräcklighet eller att inte vara kapabel att tillfredsställa sin partner hindrade dem från att vara sexuellt aktiva. Männen uppgav att erektion är en del av deras självbild och erektil dysfunktion förändrar den bilden, då vissa män använder sex som ett medel för att befästa sin maskulinitet (Lee et al., 2015; Laursen, 2017). Somliga män beskrev att självkänslan ökade i samband med mediciner eller penispumpar (Lee, et. Al. 2015). En del av männen beskrev sin syn på maskulinitet som att kunna initiera till samlag spontant (Laursen, 2017) vilket efter behandling blev svårare (Schantz Laursen, 2017; Danemalm Jägervall et al., 2019). Män upplevde att de var tillskrivna en social roll som maskulin, vilket efter behandling av prostatacancer påverkats. De som behandlats för prostatacancer upplevde sig mindre maskulina än de som inte genomgått behandling (Ferrão et al., 2017; Appleton et al., 2015). Vissa beskrev att den förändrade självbilden var accepterad då motsvarigheten hade varit att avstå behandling och därmed resulterat i ett förkortat liv (Ferrão et al., 2017). En del män förnekade rubbningar i maskuliniteten, där begreppet förklarades som komplext än enbart relaterat till sexuella funktioner. Männen upplevde att humor hjälpte hanteringen av bortfall av kroppsliga funktioner (McConkey, Holborn, 2018). I intervjuer med män som har behandlats för prostatacancer upplevdes det att den manliga kroppsbilden samt dess funktionalitet påverkats negativt i samband med prostatacancer. Förändringar som minskad sexlust och erektil dysfunktion skapade en känsla av förlust eftersom kroppen inte längre kunde prestera likt tidigare (Ferrão et al., 2017). Diskussion kring inkontinensproblem upplevdes stressande för vissa, då det var funktioner som förväntas fungera (van Ee et al., 2018; Maharaj, & Kazanjian, 2019) och omställningen att behöva använda inkontinensskydd var omfattande då männen upplevde urininkontinens som pinsamt och skamligt (Ferrão et. al., 2017)

Förlorad sexuell funktion

Det främsta problemet som upplevdes efter behandling av prostatacancer är kroppsliga förändringar som erektil dysfunktion (Danemalm Jägervall et al., 2019) samt urininkontinens. Män beskrev att urinläckage har påverkat sexlivet då de tycker det är generande och omständigt att läcka urin i sömnen eller under samlag (Wennick et al., 2017; Ferrão et al., 2017; Appleton et al., 2015; Hanly et al., 2014; Lee et al., 2015). En del upplevde svårigheter med att nå orgasm och den sexuella lusten minskade avsevärt (McConkey & Holborn, 2018). Andra män som erfarit problem med erektil dysfunktion upplevde att den sexuella lusten var densamma och minskade inte trots att de inte kunde fullborda ett penetrerande samlag (Schantz Laursen, 2017). De männen i stabila relationer beskrev att de funnit metoder för att fortsätta vara sexuellt aktiva och tillfredsställa sin partner. Några män poängterade en utmaning och att en del relationer övergått till vänskapliga relationer där samlag genom penetrerande sex helt försvunnit (Wennick et al, 2017).

Påverkan på relationer

Männens sexuella besvär upplevdes vara något som påverkade relationen gentemot sin partner och andra sexuella relationer. Män uppgav att de lyckats ställa om sin

8

sexualitet till intimitet genom dialog och kommunikation. De två subteman som ledde fram till huvudtemat var: Förändrade relationer och männens upplevelse av

intimitet.

Männens upplevelse av relationer

Män upplevde sexuella besvär som erektil dysfunktion, vilket påverkade relationen till sin partner eller med andra kvinnor (Schantz Laursen, 2017; Paterson et al., 2017; Ferrão et al., 2017; Hanly et al., 2014; Appleton et al., 2015) och män (Lee et al., 2015). Det skapade känslor som oduglighet, skam och skuldkänslor (Mcconkey & Holborn, 2018). Männen upplevde oroskänslor att den nya livssituationen skulle leda till att männens partners skulle lämna dem för en annan (Maharaj, & Kazanjian, 2019; Schantz Laursen, 2017). Vissa män beskrev att prostatacancer haft en positiv effekt på deras förhållande då de blivit mer kärleksfullt jämfört med innan behandling. En man menade att han kysste och var mer öm mot sin partner efter behandling och menade att bilden av kärlek och tillfredsställelse förändrades (Hanly et al., 2014; Lee et al., 2015; Danemalm Jägervall et al., 2019). Vissa män uppgav att den sexuella hälsan blev bättre om en god kommunikationen fanns (Hanly et. al., 2014). En del ensamma män beskrev att de valt att distansera sig och undvikt att gå in i nya relationer. Förmågan att inte kunna fullborda ett sexuellt samlag gav känslor som otillräcklighet, osäkerhet och en oförmåga att erbjuda en värdefull relation (Lee et al., 2015; Hanly et al., 2014; Mcconkey & Holborn, 2018; Wennick et al, 2017) och männen kände en oro för att berätta detta för en ny partner(Hoyt et al., 2020).

Männens upplevelse av intimitet

Vissa män beskrev att de lyckats ställa om sin sexualitet till en intimitet genom dialog och öppenhet, vilket förbättrat deras relation. I studier beskrev män att dialog och kommunikation som essentiellt för att bibehålla intimiteten. De berättade att samlag ersattes med fysisk beröring (Schantz Laursen, 2017; O’Shaughnessy et al., 2015; Hoyt et al., 2020). Vissa män beskrev att sex inte längre enbart handlade om samlag utan att bibehålla en intimitet i relationen med sin partner (Schantz Laursen, 2017; Van Ee et al., 2018). Män pratade om deras relation som platonisk till följd av brist på sexliv, något som nödvändigtvis inte var ett resultat av behandlingen. Män i nya relationer betraktade intimitet via samlag som en viktig del i deras relation. De män som varit i långvarig relation beskrev att bli cancerfri var viktigare än den förlorade intimiteten med sin partner (Ferrão et al., 2017; O’Shaughnessy et al., 2015). Männen kände att den tidigare intimiteten i relationen blev förändrad och de upplevde att partnerns känsla var ömsesidig (Schantz Laursen, 2017). Några män uppgav rädsla och osäkerhet inför att inleda en intim relation, vilket gjorde att somliga avstod sexuell kontakt under en längre tid vilket gav känslor som sorg och nedstämdhet (Danemalm Jägervall et al., 2019; Hoyt et al., 2020).

Att erhålla stöd

Männen beskrev stöd från närstående och sjukvården som en viktig del för hantering av biverkningar efter behandling för prostatacancer. De två subteman som ledde fram till huvudtemat var: Stöd från närstående och Sjukvårdens betydelse för den sexuella

hälsan

Stöd från närstående

Män beskrev partners deltagande och stöd som en viktig del för hanteringen av prostatacancer (Appleton et al., 2015). De beskrev sina partners som stödjande relaterat till diagnos, behandling, biverkningar (Van Ee et al., 2018) och en särskild

9

betydelse för den sexuella relationen (Hanly et Al., 2014; Lee et al., 2015). Män beskrev diagnostisering av prostatacancer som chockerande. Det uppstod en känsla av hopplöshet, frustration, oro och osäkerhet inför framtiden (Van Ee et al., 2018; Paterson et al., 2017). Att partner fanns närvarande på sjukhusbesök beskrevs som värdefullt för männen. Närstående fungerade som ett stöd och kunde lättare ta till sig information vilket sedan kunde bearbetas tillsammans (Maharaj, & Kazanjian, 2019). Männen uppgav att de partners som tidigare varit stöttande i mannens hantering av prostatacancer inte längre hade viljan att prova annan sexuell aktivitet när penetrerande sex inte var aktuellt (Hanly et al., 2014). Stöd från närstående och vänner upplevdes viktigt för de som inte haft en partner (Van Ee et al., 2018; Mcconkey & Holborn, 2018).

Sjukvårdens betydelse för den sexuella hälsan

Ett återkommande ämne var erbjudet stöd från vården. Männen beskrev att de fått en bristande förståelse för sin sjukdom eftersom informationen om prostatacancer var otillräcklig (Paterson et al., 2017; Van Ee et al., 2018; Mcconkey & Holborn, 2018). Kommunikation kring sexuella problem efter behandling för prostatacancer kunde upplevas svår och för en del av männen resulterade det i otillfredsställda behov (Wennick et al., 2017). En del upplevde det obekvämt att ta upp problemen och uppskattade när sjukvårdspersonal tog initiativet till samtal (Hanly et al., 2014; Mcconkey & Holborn, 2018). Män som deltog i rehabilitering för sexuella besvär upplevde olika typer av framsteg. Vissa män upplevde att informationen från sjukvården var opersonlig, rutinmässig och utan hänsyn till sensitiviteten i en sexuell relation. Informationen upplevdes inte individanpassad, utan snarare praktiska råd om hur erektion uppnås med hjälpmedel (Mcconkey & Holborn, 2018). Männen beskrev att den största bristen i information var gällande behandlingens biverkningar (Van Ee et al., 2018; Lee et al., 2015). I intervjuer beskrev män att de som erhållit individuell och tillräcklig information om behandlingen var i större utsträckning förberedda för olika biverkningar (Hanly et al., 2014)

Sjukvården upplevs ha stor betydelse för individens anpassning till sin nya livsstil och sexuella hälsa. De män som hade en god kontakt med läkare och annan vårdpersonal påstod att de kunde anpassa sig bättre och uppnå ett bättre sexliv. Det framkommer att vissa män upplevde att sjukvårdspersonal borde ge information och uppmuntra till andra sätt att vara sexuellt aktiv, utöver penetrerande samlag (Hanly et al., 2014; Mcconkey & Holborn, 2018). En del män beskrev att de inte fått tillräckligt med stöd från sjukvården och att de i början av sin cancerdiagnos inte blivit erbjuden att prata med någon om diagnos, behandling och biverkningar relaterat till prostatacancer (Paterson et al., 2017). En del män beskrev att de har försökt initiera till samtal med vårdpersonal som ett rop på hjälp, utan att vårdpersonalen förstått signalerna eller valt att ignorera samtalet om sexuell hälsa. Det har lett till att männen varit tvungna att söka hjälp via andra instanser (Hanly et al., 2014). En del män blev tilldelade en kontaktsjuksköterska, men upplevde att telefonkontakt inte var optimalt och önskade regelbundna uppföljningstider via sjukhus för rådgivning vid sexuella problem. Männen kände att de blivit bortglömda av vården och utan eget initiativ skulle uppföljning inte ske (Wennick, 2017).

Diskussion

Metoddiskussion

För att besvara uppsatsen syfte att beskriva mäns upplevelse av sin sexuella hälsa efter behandling av prostatacancer skapades en litteraturöversikt med tolv kvalitativa

10

artiklar som utgångspunkt och en mixad metod där enbart kvalitativ del använts (bilaga 3). En kvalitativ ansats valdes för att få en djupare förståelse för männens subjektiva upplevelse (Friberg, 2017). Fördelen med litteraturöversikt är att aktuell forskning från olika studier sammanställs, vilket stärker bekräftelsebarheten. Det som kan minska trovärdigheten och pålitligheten i en litteraturöversikt är överförbarheten av resultat. I litteraturöversikten framkom liknande resultat, något som talar för att upplevelsen av den sexuella hälsan vilket stärker överförbarheten till populationen (Henricsson, 2017).

Under processen exkluderades artiklar vilket enbart fokuserade på mäns upplevelse av prostatacancer och artiklar som inte tog hänsyn till den sexuella aspekten efter behandling. Urvalet var stort generellt men efter fokus på arbetets syfte kunde urval göras.

Artikelsökningarna gjordes i tre databaser med koppling till området omvårdnad, CINAHL, Medline och PsycINFO. När flera databaser används ökas sannolikheten och sensitiviteten att hitta relevanta artiklar vilka svarar på syftet och stärker därmed trovärdigheten. Sökorden har diskuterats och ändrats för att skapa en bred sökning relaterat till syftet. Det olika sökningarna resulterade i återkommande träffar i de olika databaserna vilket ökar litteraturstudiens trovärdighet (Henricson, 2017). Forskningen ska vara gjord från 2014 och framåt. Det höjer sannolikheten att hitta relevant och ny forskning för litteraturöversikten. Ökad tidsintervall valdes bort, med tanke på att vetenskapligt material är färskvara (Östlundh, 2017). Det talar av den anledningen emot att välja artiklar som sträcker sig längre bak i tiden. Överförbarhet och pålitlighet i studien hade minskat vid ett större tidsspann.

Det gav resultat med tretton vetenskapliga artiklar, varav en mixad metod, vilka granskades utefter kvalitetsgranskningsprotokollet framtaget av avdelning för omvårdnad [AFO] vid Jönköpings University (bilaga 1). Granskningen gjordes av samtliga skribenter vilket stärker trovärdigheten (Henricsson, 2017). Alla kvalitetsgranskade artiklar höll en hög kvalitet enligt protokollet. Två artiklar uppnådde inte lika högt som de resterande (10/12) men ansågs ändå hålla kvalité för nytta till resultatet.

De tolv artiklar som valdes ut hade olika design, vilket kan sänka trovärdigheten på litteraturöversikten (Henricson, 2017). Artiklar med samma design användes inte då skribenterna hade en begränsad kunskap gällande sökning via databaser vilket kan påverkat variationen bland resultatartiklarna.

När sökningarna gjordes användes avgränsningar som peer-reviewed och artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Det skulle även framkomma tydligt etiska riktlinjer i artiklarna. Det bidrog till att litteraturöversiktens trovärdighet stärktes (Henricson, 2017). Peer-Review innebär att artiklar är vetenskapligt granskade och därmed innefattar en högre pålitlighet och trovärdighet än artiklar som inte är Peer-reviewed (Henricson, 2017; Östlundh. 2017).

Inklusionskriterier innefattade män över 18 år, som har behandlats för prostatacancer. Fokus låg på deras subjektiva upplevelse av personens sexuella hälsa relaterat till biverkningar av behandling. Forskningsunderlaget består av nationella såväl som internationella artiklar. Begränsning gjordes av anledning till det breda resultat som uppstod vid sökning av material som enbart innehöll prostatacancer. Därmed begränsades sökningen till artiklar som beskrev upplevelsen av sexuell hälsa efter behandling av prostatacancer.

11

De valda artiklarna till resultatet utgick från Fribergs (2017) modell i fem steg. Valet av modell gjordes efter relevans av litteraturöversiktens syfte. Säkerhetsställande av kvalitet gjordes med analysmodellen, där diskussion kring relevanta fynd i resultatartiklar skedde regelbundet.

Redovisade artiklar i resultatet är från följande länder: Skottland, Danmark, Australien, Irland, USA, Brasilien, Storbritannien, Sverige och Nederländerna. Det sammanställda resultatet kan anses vara internationellt överförbart. Spridning geografiskt och sjukvård, ekonomi samt kultur skiljer sig mellan de olika länderna (Henricsson, 2017) Trots det uppkom liknande upplevelser av den sexuella hälsan hos män som behandlats för prostatacancer, vilket stärker överförbarheten. Det kan tyda på att det finns en brist i Sjukvården gällande information, behandling och biverkningar vid prostatacancer.

Artiklar är skrivna på engelska vilket skapar en risk för misstolkningar och missförståelse i översättning. Skribenterna tar hänsyn till att språkbarriärer finns vilket kan leda till tolkningsfel. För att minimera risker har översättning skett via lexikon och i samråd med skribenter diskuterat ord som ansetts vara svåra att översätta eller förstå. Lexikon är ett verktyg vilket används vid språkbarriärer, därmed stärker trovärdigheten för de utmaningar som uppstår vid tolkning av främmande språk (Henricsson, 2017). I resultatet har alla skribenter varit delaktiga och skrivit vilket leder till minskad risk för feltolkning.

Henricsson (2012) menar att brister kan finnas i litteraturöversikter som bedrivs av skribenter för första gången. Det kan finnas svagheter i studien då förkunskap saknades.

Förförståelse via erfarenheter eller upplevelser kan påverka resultatet (Henricson, 2017). Innan litteraturöversikten skrevs fanns en viss förförståelse om fysiologiska biverkningar som kan uppstå efter behandling för prostatacancer. Kring den subjektiva upplevelsen av den sexuella hälsan hos män som behandlats för prostatacancer fanns ingen förförståelse. Ingen av skribenterna har arbetat kliniskt med patienter med sexuella besvär till följd av sin behandling. Förförståelsen diskuterades och reflekterades tillsammans bland skribenterna, vilket begränsar att resultatet påverkas. Med hjälp av handledning och opponering i form av träffar med kurskamrater och handledare stärks bekräftelsebarheten, trovärdigheten och pålitligheten i litteraturöversikten. Dem har bidragit med förbättringsförslag, nya synvinklar under arbetes gång vilket skapat nya perspektiv på arbetet och att analysen grundar sig i relevant data (Henricson, 2017).

Resultatdiskussion

Litteraturstudiens resultat påvisar faktorer och upplevelser som påverkar den sexuella hälsan hos män. Behandling av prostatacancer medförde biverkningar som att inte kunna erhålla en erektion, urinläckage och minskad penisstorlek. Det

påverkade männens psykiska hälsa, relationen till partners och omgivningen. Den förändrade situation gav upphov till rädsla om att bli övergivna av partners. Vidare skapade det en osäkerhet att inte fungera i sexuella sammanhang vissa valde att distansera sig från intima relationer. Männen uppgav att faktorer som god kommunikation, en långvarig relation, bra information om diagnosen och

hjälpmedel var fördelaktigt. Tre huvudfynd kunde urskiljas: Att förlora sin identitet, påverkan på relationer och att erhålla stöd.

12 Att förlora sin identitet

Komplikationer av prostatacancer ledde till identitetsproblem hos männen. Det gav upphov till förändrad självkänsla, självförtroende, maskulinitet och en känsla av otillräcklighet att tillfredsställa en partner. Studien Ettridge, et. al. (2018) stärker påståendet om upplevelsen av den förändrade maskuliniteten och manligheten där deltagare uttryckte sin förlust som att förlora en yngre del av sig själv. Känslan av den förlorade maskulinitet påverkar i större utsträckning de yngre männen. De talar om att det är en statussymbol att vara manlig och att den statusen försvinner. De upplever att dem sviker sin partner och det minskade självförtroende ackumulerar i relationen till den ökade känslan av att svika sin partners sexuella lust. Enligt meleis (2010c) kan det kännetecknas som första steget i transitionen där sönderfall och obalans uppstår inför mannens nya situation. Det uppstår när mannens förändrade självbild leder till minskat självförtroende. Enligt Zaider, et. al. (2012) hittade männen nya sätt att genomgå förändringen. De pekar på det motsatta och säger att maskuliniteten inte påverkats av prostatacancer. Männen har då hittat andra sätt att bibehålla sin självkänsla och identitet. Utmärkande var att deltagarna befann sig i långvariga relationer. Att under flera år kunna bygga upp en identitet i ett samboförhållande kan leda till att mannen inte känner att maskuliniteten blir lika hotad. Den sexuella förändringen påverkas då inte i samma utsträckning då förhållandet är tryggare. Män som ingår i nya relationer har inte haft möjligheten att bygga upp en sådan trygghet och maskuliniteten blir då hotad. Enligt Maliski et al., (2008) beskrev männen att maskulinitet har gått över till en flexibel status och manlighet har blivit att kunna visa känslor. De såg maskulinitet i att kunna vara emotionell och balansen mellan att visa och kontrollera känslor blev viktigt.

Meleis, (2010a) diskuterar transition som en omställning vilket kan vara påfrestande för individen. Män som behandlats för prostatacancer genomgår en förändring relaterat till förlorad sexuell förmåga, minskad självkänsla och identitetsrubbning. Kelly (2009) beskrev att män försökte hitta tillbaka till sitt tidigare tillstånd för att bibehålla sin maskulinitet och könsroll. Sätt att kompensera den förlorade rollen var att ta på sig en ledarroll i familjen eller i arbetet. Genom att acceptera situationen och ta på sig en ny roll samt skapa nya förväntningar förklaras det som sista steget i transitionen (Meleis, 2010c). En annan studie av Elmberger, Bolund & Lutzen (2002) beskrev dialog och att öppet prata om sin sjukdom som ett sätt att hantera situationen och genomgå förändringar som ställs på individen. Resultatet visade att män som kunde prata om förlorad sexuell funktion kunde finna andra sätt att vara sexuellt aktiv. Det ledde till ett hälsosamt sätt att hantera individuell självbild och sexuell hälsa. Sjukvården skall vara anpassad för att möta patienters existentiella behov. Sjuksköterskan ställs inför utmaningar, när patientens identitetsbild, självbild och självkänsla är i obalans (Meleis, 2018). Situationen ställer krav på en öppen dialog och kommunikation kring behandling, biverkningar och information under vårdförloppet. Sjuksköterskan bör våga prata om sexuell hälsa och hur patienten kan hantera transitionen.

Påverkan på relationer

Studien visar att männens relation till sin partner förändrades efter behandling av prostatacancer. Erektil dysfunktion, och oförmågan att kunna genomföra ett penetrerande samlag var den största anledningen till de förändrade sexuella hälsan. Skuld och skam för att inte vara kapabel av att kunna tillfredsställa en partner är förekommande känslor. Det förstärks i en studie av Lopes, Higa, Cordeiro, Estape,

13

D’ancona & Turato (2012) vilket visar att sexuella hälsan påverkats när män fått problem med erektil dysfunktion och urinläckage till följd av behandling. Enligt Hagen et al., 2007; Navon, & Morag (2003) kan det leda till distansering från sexuell aktivitet. I en studie genomförd av Mehta et al., (2019) beskrev somliga män förlusten av den kroppsliga förmågan som svårare att hantera och den kärleksfulla relationen som förändrad där männen avstod från kärlek. Det styrks i litteraturöversikten där singel män har i större utsträckning valt att distansera sig från relationer och intima möten, då känslor av oförmåga, otillräcklighet, och osäkerhet kring att ge en värdefull relation uppstått. Distanseringen kan göra det svårt att bearbeta situationen och hantera transitionen gällande förändrad sexuell relation. Sjukvården är till stor betydelse för att hjälpa patienterna att finna strategier, kunna anpassa sig till den nya situationen och underlätta för en fungerande sexuell hälsa (Meleis, 2018). Det framkom likaså i litteraturstudien att behandlingen för prostatacancer medfört positiva effekter för relationer, där parens sexuella hälsa förändrats och ersatts med fysisk beröring som kramar och närhet. I en annan studie beskrev Collaço et al., (2018) att par som utövade icke penetrerande sex klarade sig bättre och kunde därmed anpassa sig bättre i den nya situationen. Det förekommer att partners kunde ersätta problemen med att ha en öppen dialog och kommunikation, för att förmedla deras känslor och åsikter. Fergus, (2011) förklarar att en del män förstod vikten av partnerns stöd i relationen. Tanken av att förlora sin partner ledde till känslor som tomhet. Det resulterade i att förhållandet blev starkare och transitionen gick från ett autonomisk ‘Jag’ till en del av ett ‘Vi’.

Att erhålla stöd

Närståendestöd beskrivs som en viktig del för hantering av prostatacancer. Majoriteten av de män med partners har beskrivit de som stödjande relaterat till diagnostisering, behandling, biverkningar och sexuell hälsa. En studie av Wittmann et al., (2014) stärks resultatet med behov av stöd hos majoriteten av män som avgörande för hantering av förändrade kroppsliga funktioner som erektil dysfunktion. Partnern ansågs värdefull som känslomässigt stöd, hantering av frustration, sexuell tillgänglighet och stöttning vid sjukhusbesök. Alla partners var stödjande till att uppmuntra männen till rehabiliteringsaktiviteter för hanteringen av bortfall av sexuell funktion. Partnern lät det ligga på mannens initiativ när han ville prova med samlag. En del av partners menade på att oavsett hur den sexuella relationen blev, är beröring och kärleken till varandra fortfarande en del av det. Meleis (2010) nämner att det är viktigt att vara en del i ett sammanhang när man genomgår en transition, genom att bibehålla relation med partner och närstående gör transitionsprocessen enklare att hantera hos de som genomgått behandling för prostatacancer.

Meleis & Trangenstein (2010) beskriver att stöd från sjukvården är en viktig del för männen som genomgått behandling för prostatacancer. En sjuksköterska som de har bildat en relation till och som kan finnas till som stöd och rådgivning bidrar till en positiv transition för mannen. Ett samarbete mellan vårdgivare och vårdtagare bidrar ökad trygghet att prata om den sexuella hälsan. De männen med god kontakt till sjukvården som har fått tillräckligt adekvat information var i större utsträckning förberedda för hantering av biverkningar. Watson et al., (2018) nämner att det finns ett samband mellan sjuksköterskeledda samtalsgrupper och bättre upplevd psykisk hälsa. Männen upplevde att de kunde prata om rädslor och känslor i en öppen, trygg miljö. De beskrev att samtalsgruppen lett till ökad kontroll och självförtroende att hantera den nya situationen. Öster et al., (2013) nämner även hur gruppsamtal

14

underlättade hantering av biverkningar som erektil dysfunktion. Det stärks ytterligare av Griffith & Hodgson (2011) som hänvisar att information och samtal har gjort att männen anpassat sig till den nya situationen. Vidare har det bidragit till en positiv effekt på deras sexuella hälsa. Genom samtal med män som varit med om liknande situationen skapar det en känsla om att inte vara ensam med de utmaningar mannen står inför. Det kan stärka den individuella hanteringen av de biverkningar som uppstår efter behandling av prostatacancer. Enligt Meleis (2010c) kan det definiera tredje fasen av transitionen. Mannen skapar nya förväntningar tillsammans med sjuksköterskan och deltagarna i samtalsgruppen. Det möjliggör att mannen kan ta på sig en ny roll för att hantera situationen. Resultatet visade att inte alla män upplevde lika god kommunikation med vården och en del män rapporterade bristande information från vården. En studie av Mehta et al. (2019) uppger att männen inte känt sig förberedda, all fokus från vården har inriktat sig att kontrollera cancern. Männen beskrev att de fått mycket information, men all information kring biverkningar som sexuell funktion och framtida livskvalitet uteblivit. Vidare nämns det att männen fick känslan av att läkaren inte ville diskutera effekter för risken att de skulle avstå behandling.

Kliniska implikationer

Resultatet av litteraturöversikten beskriver mäns upplevelse av sexuell hälsa och ger en ökad förståelse av vikten för kommunikation om sexuell hälsa. En ökad förståelse, kunskap och en inställning där sjuksköterskan vågar prata om sexuell hälsa och sexuell funktion kan leda till att den sexuella hälsan främjas hos patienter som behandlats för prostatacancer. Sjuksköterskan kan bidra med information om sexuell hälsa vilket kan resultera i ökat välbefinnande. Vidare belyses hur vården bör arbeta för att främja en öppen och transparant dialog mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskan har ett ansvar att inkludera patienten vilket möjliggör hantering av sjukdom och livsomställning på ett adekvat sätt. Det ska finnas möjlighet till god kontakt med sjukvården för att kunna genomgå en transition och bibehålla en sund självbild, självförtroende och identitet. Forskningsmaterial om sexuell hälsa efter behandling av prostatacancer finns idag tillgängligt, trots det finns det fortfarande utmaningar kring samtal om sexuell hälsa. Fortsatt forskning bör innefatta hur arbetet kan ske i praktiken då de finns en kommunikationsbrist mellan patient och vårdpersonal. Litteraturöversikten kan komplettera sjuksköterskans kunskaper om mäns sexuella hälsa efter behandling av prostatacancer.

Slutsats

Litteraturöversiktens syfte var att beskriva personers upplevelse av sexuell hälsa hos män som behandlats för prostatacancer. Erektil dysfunktion var en omfattande orsak till männens upplevda identitetsbild, självkänsla och självbild. Vidare påverkade erektil dysfunktion männens relationer, intimitet och sexuella förmåga. Männen beskrev partners som stödjande gällande sexuell hälsa efter prostatacancer. I resultatet var det framträdande hur information från vården kring den sexuella aspekten var underrepresenterad och många män önskade mer stöd från sjukvården.

15

Referenser

Referenser i resultatet markeras med * i referenslistan

Adami, H-O., Grönberg, H., Holmberg, L., Johansson, J-E., Widmark, A., & Cederqvist, E. (2006). Prostatacancer. Karolinska Institutet University Press *Appleton, L., Wyatt, D., Perkins, E., Parker, C., Crane, J., Jones, A., Moorhead, L.,

Brown, V., Wall, C., & Pagett, M. (2015). The impact of prostate cancer on men’s everyday life. European Journal of Cancer Care, 24(1), 71–84. https://doi.org/10.1111/ecc.12233

Bamidele, O., McGarvey, H., Lagan, B. M., Ali, N., Chinegwundoh MBE, F., Parahoo, K., & McCaughan, E. (2018). Life after prostate cancer: A systematic literature review and thematic synthesis of the post‐treatment experiences of Black African and Black Caribbean men. European Journal of Cancer Care, 27(1), 1. https://doi.org/10.1111/ecc.12784

Cadet, M. J. (2018). An Overview of Prostate Cancer Screening Recommendations and Shared Decision-Making Process Model to Guide Nursing Practice. MEDSURG

Nursing, 27(5), 301–304.

http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true&AuthT ype=cookie,ip,uid&db=c8h&AN=132180601&site=ehost-live

Carter, N., Bryant-Lukosius, D., DiCenso, A., Blythe, J., & Neville, A. (2011). The supportive care needs of men with advanced prostate cancer. Oncology Nursing Forum, 38(2), 189–98. https://doi.org/10.1188/11.ONF.189-198

Chick, N. & Meleis, A. I. (2010). Transitions: A nursing concern. I A.I. Meleis (red)

Transitions theory – middle - range and situations – specifike theories in nursing research and practice. New York: Springer publishing company.

Cockle-Hearne, J., Charnay-Sonnek, F., Denis, L., Fairbanks, H., Kelly, D., Kav, S., Leonard, K., van Muilekom, E., Fernandez-Ortega, P., Jensen, B. T., & Faithfull, S. (2013). The impact of supportive nursing care on the needs of men with prostate cancer: A study across seven European countries. British Journal of Cancer, 109(8), 2121–2130. doi: https://doi.org/10.1038/bjc.2013.568.

Collaço, N., Rivas, C., Matheson, L., Nayoan, J., Wagland, R., Alexis, O., … Watson, E. (2018). Prostate cancer and the impact on couples: a qualitative metasynthesis.

Supportive Care in Cancer, 26(6), 1703–1713.

https://doi.org/10.1007/s00520-018-4134-0

Cynthia, T., McMurtry, MD., & James, M. (2003) Metastatic prostate cancer: complications and treatment. Journal of the american geriatrics society. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1046/j.1532-5415.2003.51367.x Damber, J-E. & Peeker, R. (2012). Urologi. (2. Uppl.). Studentlitteratur.

*Danemalm Jägervall, C., Brüggemann, J., & Johnson, E. (2019). Gay men’s experiences of sexual changes after prostate cancer treatment-a qualitative study

in Sweden. Scandinavian Journal of Urology, 53(1), 40–44.

https://doi.org/10.1080/21681805.2018.1563627

Drake, R., Vogl, W., Mitchell, A., & Gray, H. (2005). Gray’s anatomy for students . Philadelphia: Elsevier/Churchill Livingstone.

16

Elmberger, E., Bolund, C., & Lützén, K. (2002). Men With Cancer: Changes in Attempts to Master the Self-image as a Man and as a Parent. Cancer Nursing,

25(6), 477–485. https://doi.org/10.1097/00002820-200212000-00013

Ettridge, K., Bowden, J., Chambers, S., Smith, D., Murphy, M., Evans, S., … Miller, C. (2018). “Prostate cancer is far more hidden…”: Perceptions of stigma, social isolation and help‐seeking among men with prostate cancer. European Journal

of Cancer Care, 27(2), n/a–n/a. https://doi.org/10.1111/ecc.12790

Fergus, K. (2011). The Rupture and Repair of the Couple’s Communal Body With Prostate Cancer. Families, Systems, & Health, 29(2), 95–113. https://doi.org/10.1037/a0023413

Ferlay, J., Soerjomataram, I., Dikshit, R., Eser, S., Mathers, C., Rebelo, M., Maxwell, D, P., Forman, D., & Bray, F. (2014). Cancer incidence and mortality worldwide: Sources, methods and major patterns in GLOBOCAN 2012. International

journal of cancer, 136(5), E359–E386. https://doi.org/10.1002/ijc.29210

*Ferrão, L., Luiz Antonio Bettinelli, & Marilene Rodrigues Portella. (2017). Men’s Experiences with Prostate Cancer. Journal of Nursing UFPE / Revista de

Enfermagem UFPE, 11(10), 4157–4164.

Folkhälsomyndigheten (2019). Dödlighet i prostatacancer

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/dodlighet-i-cancer/prostatacancer-dodlighet/

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s. 129–139). Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2017c). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 107–108). Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats

- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152).

Studentlitteratur AB.

Fu, Q., Moul J., Sun, L. (2011). Contemporary Radical Prostatectomy. Prostate cancer. https://doi.org/10.1155/2011/645030

Gay, H., Michalski, J. (2018). Radiation therapy for prostate cancer. Missouri

medicine. 115(2), 146–150.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6139853/

Gupta, S., Srinivasan, P., & Bankim, S. (2019). Assess the Living Experiences of Men Suffering from Prostate Cancer in Selected Hospital of North India: A Qualitative

Study. International Journal of Nursing Education, 11(4).

https://doi.org/10.5958/0974-9357.2019.00109.0

Griffiths, D., & Hodgson, D. (2011). A study investigating professional attitudes and confidence in providing sexuality information to prostate cancer patients.

Journal of Radiotherapy in Practice, 10(4), 215–227. https://doi.org/10.1017/S1460396910000439

17

*Hanly, N., Mireskandari, S., & Juraskova, I. (2014). The struggle towards “the New Normal”: a qualitative insight into psychosexual adjustment to prostate cancer.

BMC Urology, 14(1), 56. https://doi.org/10.1186/1471-2490-14-56

Hagen, B., Grant-Kalischuk, R., & Sanders, J. (2007). Disappearing floors and second chances: men’s journeys of prostate cancer.(Report). International Journal of

Men’s Health, 6(3), 201–223.

http://web.b.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid =4&sid=2107963f-3cda-4c98-9a2f-bf87f52f7d72%40pdc-v-sessmgr04

Hedestig, O., Sandman, P., Tomic, R., & Widmark, A. (2005). Living After External Beam Radiotherapy of Localized Prostate Cancer: A Qualitative Analysis of

Patient Narratives. Cancer Nursing, 28(4), 310–317.

https://doi.org/10.1097/00002820-200507000-00013

Heidelbaugh, J. (2010). Management of erectile dysfunction.(Disease/Disorder overview). American Family Physician, 81(3), 305–312.

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricsson (red).

Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad.

(2.uppl., s.111-119). Studentlitteratur AB

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (red). Vetenskaplig teori och

metod: Från ide till examination inom omvårdnad. (2.uppl., s.411-420).

Studentlitteratur AB

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad (1.uppl., s. 471-496).

Studentlitteratur.

Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa: begränsningar och möjligheter. Studentlitteratur AB.

*Hoyt, M., Frost, D., Cohn, E., Millar, B., Diefenbach, M., & Revenson, T. (2020). Gay men’s experiences with prostate cancer: Implications for future research.

Journal of Health Psychology, 25(3), 298–310. https://doi.org/10.1177/1359105317711491

Järhult, J., & Offenbartl, K. (2013). Kirurgiboken (5. Uppl.). Liber.

Karlsson, E, K., (2017). Informationssökning. I M. Henricsson (Red.). Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 81–97).

Studentlitteratur AB.

Kelly, D. (2009). Changed Men: The Embodied Impact of Prostate Cancer. Qualitative

Health Research, 19(2), 151–163. https://doi.org/10.1177/1049732308328067

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Studentlitteratur

AB.

Köhler, N., Friedrich M., Gansera, D., Holze, S., Thiel. R., Roth, S., Rebmann, U., Stolzenburg, J., Truss, M.C., Fahlenkamp, D., Scholz, H.J., Brähler, E. (2014). Psychological distress and adjustment to disease in patients before and after radical prostatectomy: Results of a prospective multi-centre study. European

Journal of Cancer care, 23(6).

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/ecc.12186

18

Lee, C-H., & Kantoff, P. (2019). Treatment of Metastatic Prostate Cancer in 2018.

Jama Oncology, 5(2) 263–264.

https://doi.org/"https://doi.org/10.1001/jamaoncol.2018.5621

*Lee, T., Handy, A., Kwan, W., Oliffe, J., Brotto, L., Wassersug, R., & Dowsett, G. (2015). Impact of Prostate Cancer Treatment on the Sexual Quality of Life for Men‐Who‐Have‐Sex‐with‐Men. Journal of Sexual Medicine, 12(12), 2378–2386. https://doi.org/10.1111/jsm.13030

*Maharaj, N., & Kazanjian, A. (2019). Exploring patient narratives of intimacy and sexuality among men with prostate cancer. Counselling Psychology Quarterly., 1–20. https://doi.org/10.1080/09515070.2019.1695582

Maliski, S., Rivera, S., Connor, S., Lopez, G., & Litwin, M. (2008). Renegotiating Masculine Identity After Prostate Cancer Treatment. Qualitative Health

Research, 18(12), 1609–1620. https://doi.org/10.1177/1049732308326813

Matheny, G. (2017). Handtag, famntag, klapp eller kyss - Bemötande av närhet,

sinnlighet och sexualitet inom vård och omsorg. Vårdförlaget HC AB.

*Mcconkey, R., & Holborn, C. (2018). Exploring the lived experience of gay men with prostate cancer: A phenomenological study. European Journal of Oncology

Nursing, 33, 62–69. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2018.01.013

Meleis, A. I. (2010a). Transitions as a Nursing Theory. I A.I. Meleis (red) Transitions

theory – middle - range and situations – specific theories in nursing research and practice. Springer publishing company.

Meleis, A. I. (2010b). Roleinsufficiency and role supplementation: A conceptual framework. I A.I. Meleis (red) Transitions theory – middle - range and

situations – specifike theories in nursing research and practice. Springer

publishing company.

Meleis, A. I. (2010c) Transitions from practice to evidence-based Model of care. I A.I. Meleis (red) Transitions theory – middle - range and situations – specifike

theories in nursing research and practice. Springer publishing company.

Meleis, A. I. (2018). Theoretical nursing: development and progress. Wolters Kluwer. Meleis, A. I., & Trangestein, P. (2010). Faciliating transitions: redefinition of the

nursing mission. I A. I. Meleis (Red.), Transitions Theory – Middle-range and

situation-specific theories in nursing research and practice (s. 65-72). Springer

Publiching Company.

Mehta, A., Pollack, C., Gillespie, T., Duby, A., Carter, C., Thelen-Perry, S., & Witmann, D. (2019). What Patients and Partners Want in Interventions That Support Sexual Recovery After Prostate Cancer Treatment: An Exploratory Convergent

Mixed Methods Study. Sexual Medicine, 7(2), 184–191.

https://doi.org/10.1016/j.esxm.2019.01.002

Morrison, B., Aiken, W., Mayhew, R., Gordon, Y., & Odedina, F. (2017). Prostate Cancer Knowledge, Prevention, and Screening Behaviors in Jamaican Men.

Journal of Cancer Education, 32(2), 352–356.

https://doi.org/10.1007/s13187-016-0991-8

Lopes, M., Higa, R., Cordeiro, SN., Estape, R., D’ancona, L., Turato, ER. (2012). Life experiences of Brazilian men with urinary incontinence and erectile dysfunction following radical prostatectomy. Nursing department, faculty of medical

19

sciences, university of campinas.

https://doi.org/10.1097/WON.0b013e3182383eeb

Navon, L., & Morag, A. (2003). Advanced Prostate Cancer Patients’ Ways of Coping with the Hormonal Therapy’s Effect on Body, Sexuality, and Spousal Ties.

Qualitative Health Research, 13(10), 1378–1392. https://doi.org/10.1177/1049732303258016

Nilsson, S., Andersson, L., Damber, J-E., & Widmark, A. (2008). Urologisk cancer. I U. Ringborg., T. Dalianis., & R. Henriksson (Red.), Onkologi (s. 293 - 338). Stockholm: Liber AB.

Nystrand, A., (2018). Prostatacancer.

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/prostatacancer

*O’Shaughnessy, P., Laws, T., & Esterman, A. (2015). Love, faith and hope - a secondary analysis of prostate cancer survivors and their partners.

Contemporary Nurse, 50(2–3), 149–168.

https://doi.org/10.1080/10376178.2015.1101352

*Paterson, C., Grzegorz Kata, S., Nandwani, G., Chaudhury, D. D., & Nabi, G. (2017). Unmet Supportive Care Needs of Men With Locally Advanced and Metastatic Prostate Cancer on Hormonal Treatment: A Mixed Methods Study. Cancer

Nursing, 40(6), 497–507. https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000482

Rawla, P. (2019). Epidemiology of Prostate Cancer. World Journal of Oncology, 10(2), 63–89. https://doi.org/10.14740/wjon1191

Russnes, K. M., Möller, E., Wilson, K. M., Carlsen, M., Blomhoff, R., Smeland, S., *Schantz Laursen, B. (2017). Sexuality in men after prostate cancer surgery: a

qualitative interview study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(1), 120–127. https://doi.org/10.1111/scs.12328

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm. Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och

ändtarmscancervård - Stöd för styrning och ledning.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2014-4-2.pdf

Socialstyrelsen (2019). Statistikdatabas för dödsorsaker.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-9-6298.pdf

Srivatsa, N., Nagaraja, H., Shweta, S., Raghunath, SK. (2017). Radical prostatectomy for locally advanced prostate cancers – review of litterature. Indian journal of

surgical oncology. 8(2), 175–180. https://doi.org/10.1007/s13193-016-0599-9

Socialstyrelsen (2018) Statistik om nyupptäckta cancer 2017

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-12-50.pdf

Sundbeck, M. (2013). Sexuell hälsa i vården - en metodbok för sjuksköterskor. Studentlitteratur AB.