Så upplever sjuksköterskan HLR-situationer
En litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Kajsa Johansson & Emilia Järås HANDLEDARE: Ingalill Gimbler Berglund
Sammanfattning
Bakgrund: HLR är en åtgärd som används vid cirkulationsstopp. Sjuksköterskan
arbetar nära patienten och ska påbörja HLR där syftet är att upprätthålla cirkulation. Huvudområdet för sjuksköterskan är omvårdnad där kärnkompetenser motsvarar det centrala.
Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband med hjärt-
lungräddningsituationer på sjukhus.
Metod: En litteraturöversikt baserad på artiklar av kvalitativ design. Datainsamling
utfördes i databaserna MEDLINE och CINAHL samt via sekundärsökningar. Från sökningarna kvalitetsgranskades 17 artiklar. Resultatet är baserat på elva artiklar. Dataanalysen utgick från Fribergs femstegsmodell.
Resultat: Dataanalysen resulterade tre teman och sex subteman. Teman som
framkom var Att vara koncentrerad i samband med HLR-situationer, Att uppleva
otillräcklighet som profession och Att uppleva trygghet i situationen. Resultatet
belyser att HLR-situationer inkluderar känslor hos sjuksköterskan samt att arbetsprocessen påverkas av flera faktorer.
Slutsats: En trygghet i HLR-situationen kan skapas genom att sjuksköterskan
tillsammans med teamet känner kontroll över situationen, uppleva en självsäkerhet över sin kunskap samt att patientens och närståendes önskningar är tillfredsställda. Nyckelord: Cirkulationsstopp, HLR, litteraturöversikt, omvårdnad, sjuksköterska,
A nurse’s experience of CPR situations
A literature review
MAIN SUBJECT: Nursing
AUTHORS: Kajsa Johansson & Emilia Järås MENTOR: Ingalill Gimbler Berglund
Summary
Background: CPR is a revival technique used when a patient has a cardiac arrest. A
nurse works closely with patient’s and shall start CPR to keep continuous circulation. The main area for a nurse is nursing based on core competencies.
Aim: To describe a nurse experiences associated with cardiovascular and pulmonary
resuscitation in a hospital environment.
Method: A literature review based on articles of qualitative design. Data collection
was carried out through MEDLINE, CINAHL and secondary searches. From the search 17 articles were reviewed. The result is based on eleven articles. Data analysis is based on Friberg's five-step model.
Result: Data analysis resulted in three themes and six sub-themes. The three main
themes discovered were; To be concentrated in a CPR associated situation, The
feeling of inadequacy as a profession and To feel comfortable in the situation. The
results illustrate that CPR situations involves feelings for the nurse and that the working procedure is influenced by several factors.
Conclusion: Safety in the CPR situation can be created by the nurse and the team
knowing about the situation, experiencing assertiveness about their knowledge and satisfy the wishes of the patient and family.
Innehållsförteckning
Inledning ... 6 Bakgrund ... 6 Cirkulationsstopp ... 6 Hjärt-lungräddning ... 7 Närståendebevittnad återupplivning ... 8 Omvårdnad ... 8 Sjuksköterskans roll i samband med ett cirkulationsstopp ... 9 Syfte ... 11 Material och metod ... 11 Design ... 11 Urval och datainsamling ... 11 Dataanalys ... 12 Etiska överväganden ... 13 Resultat ... 14 Att vara koncentrerad i samband med HLR-situationer ... 14 Att känna stresspåslag vid HLR-situationer ... 14 Att lägga fokus på patienten under HLR ... 14 Att uppleva trygghet i situationer ... 14 Att känna självsäkerhet ... 14 Att känna stödet av teamsamverkan ... 15 Att uppleva otillräcklighet som profession ... 15 Att uppleva svårhanterliga situationer ... 15 Att känna osäkerhet ... 16 Diskussion ... 16 Metoddiskussion ... 16 Resultatdiskussion ... 19 Slutsatser ... 21 Referenslista ... 22 Bilaga 1, sökmatris ... 31 Bilaga 2, kvalitetsgranskningsprotokoll ... 33 Bilaga 3, artikelmatris ... 34Inledning
Varje år dör ca 15 000 personer i Sverige till följd av cirkulationsstopp vilket innebär att hjärtat inte har tillräckligt med kapacitet för att pumpa runt blodet i kroppen (Herlitz, 2016a). Att besitta kunskap om hjärt- lungräddning [HLR] kan vara avgörande för en annan människas överlevnad (Herlitz, 2016b; Marzooq & Lyneham, 2009).
Sjuksköterskan är en av de professioner som arbetar närmast patienten och har en betydande roll om patientens funktioner börjar svikta (Chua, Mackey, Ng & Liaw 2013; Ganz, Kaufman, Israel & Einav, 2013). Det innebär att sjuksköterskan har störst chans att upptäcka ett cirkulationsstopp (Ganz et al., 2013; Hamilton, 2005; Marzooq & Lyneham, 2009). Avgörande förutsättningar för överlevnad vid cirkulationsstopp är tidig påbörjad HLR med inkluderad defibrillering (Chu, 2016; Herlitz, 2016a; Larsson & Engström, 2013). Sjuksköterskan har skyldighet att vid behov påbörja HLR (Benbow, 2017; Liddle, Davies, Colquhoun & Handley, 2003). I sjuksköterskans professionella roll är det betydande att ta avstånd från egna känslor och värderingar vilket även kan uppkomma i samband med utförandet av HLR (Page & Meerabeau, 1996). HLR-situationer inträffar dagligen på sjukhus och kompetent omhändertagande av patient och närstående är betydelsefullt (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2012). Sjuksköterskan är ledande i arbetsinsatsen kring HLR (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2012) och det kan därav vara viktigt att belysa hens upplevelse i samband med situationerna.
Bakgrund
Cirkulationsstopp
Plötsligt cirkulationsstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Europa (Perkins et al., 2015). En vanlig orsak till cirkulationsstopp eller gravt sviktande cirkulation är ventrikelflimmer eller ventrikeltakykardi (Perkins et al., 2015). Vid ventrikelflimmer eller ventrikeltakykardi fungerar inte hjärtats elektriska signaler korrekt och patienten är i omedelbart behov av HLR (Bohm, 2009; Lee & Low, 2010; Perkins et al., 2015). Defibrillering är den enda behandling som kan bryta felaktigt elektriska impulser som uppstår i hjärtat vid ett ventrikelflimmer så en normal hjärtrytm återskapas (Lee & Low, 2010; Perkins et al., 2015). En tidig hjälp med defibrillator minskar risken för komplikationer och ökar chans till överlevnad (Bohm, 2009; Lee & Low, 2010; Marzooq & Lyneham, 2009).
Hjärtinfarkt är en ytterligare orsak till cirkulationsstopp (Albert, 2007; Carver, 2014). Vid en hjärtinfarkt blir kranskärlen igentäppta vilket leder till att blodtillförseln till hjärtmuskeln minimeras eller stryps på grund av blockeringen (Albert, 2007). Hjärtat får då inte tillräckligt med syre och kan inte utföra sin funktion (Carver, 2014). Andra anledningar till cirkulationsstopp är drunkning (Bohm, 2009; Perkins et al., 2015), anafylaktisk chock, trauman, drogrelaterade överdoser, andra arytmier, lungemboli, medfödda hjärtsjukdomar eller kvävning (Bohm, 2009).
En patient med begynnande cirkulationsstopp har ofta en oregelbunden andning innan andningsmönstret försvinner, vilket benämns som agonal andning (Perkins et al., 2015; Roppolo et al., 2009). Agonal andning kännetecknas med långsamma och djupa andetag samt ett snarkande ljud (Perkins et al., 2015). Upp till 40% av patienter med cirkulationsstopp har agonal andning under de första
minuterna, vilket bidrar till att agonal andning är ett viktigt tecken att observera (Perkins et al., 2015).
Hjärt-lungräddning
Om en person inte reagerar på rop, tilltal, smärtstimuli eller har ett oregelbundet andningsmönster alternativt ett andningsmönster som varken känns eller hörs ska akutteamet larmas och HLR påbörjas (American Heart Association, u.å.a; Perkins et al., 2015). Tid är avgörande för om liv ska kunna räddas (Chu, 2016; Lee & Low, 2010; Marzooq & Lyneham, 2009; Perkins et al., 2015; Smart, Kranz, Carmona, Lindner & Newton, 2015; Svenska rådet för lungräddning, 2013; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2012). Med varje minut utan återupplivande insatser minskar chansen till överlevnad med 10-12% (Marzooq & Lyneham, 2009; Perkins et al., 2015). En optimal HLR kräver en direkt påbörjan av insatser, en god kvalité på utförandet och minimering av avbrott på kompressionerna (Chu, 2016; Marzooq & Lyneham, 2009; Perkins et al., 2015).
HLR innefattar bröstkompressioner och inblåsningar (Perkins et al., 2015). Två händer placeras mitt på den drabbade personens bröstkorg och 30 kompressioner varvas med 2 inblåsningar (American Heart Association, u.å.a; Chu, 2016; Perkins et al., 2015; Spearpoint, 2008). Syftet är att hålla igång cirkulationen på den drabbade personen (Marzooq & Lyneham, 2009; Perkins et al., 2015). Hur snabb rytmen på kompressionerna är tillsammans med hur många centimeter bröstkorgen trycks ner utgör kvalitén på HLR (Chu, 2016; Perkins et al., 2015). En rytm på 100-120 kompressioner per minut och komprimering av bröstkorgen med fem cm är optimalt på en vuxen person (American Heart Association, u.å.a; Chu, 2016; Perkins et al., 2015; Spearpoint, 2008; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2013). Uppehållet mellan bröstkompressioner ska vara max tio sekunder (Gruber et al., 2013; Perkins et al., 2015). Den drabbade personen ska under hela processen ha fria luftvägar under inblåsningarna (Perkins et al., 2015). Upprätthållning av cirkulation och ventilation hos den drabbade personen är viktiga faktorer för överlevnad. Om den drabbade börjar andas normalt upphör insatsen omedelbart (Perkins et al., 2015). En överdriven ventilation är negativt och bidrar till sämre kvalité på HLR (Chu, 2016). HLR ska utföras på ett hårt underlag, på sjukhus används hjärtbräda (Perkins et al., 2015; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2015).
Vid användning av defibrillator fästs två elektroder på patientens bröstkorg (Liddle, Davies, Colquhoun & Handley, 2003; Perkins et al., 2015; Spearpoint, 2008; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2012). Ena elektroden placeras ovanför det högra bröstet och den andra på vänster sida av bröstkorgen (Liddle et al., 2003). Elektroderna analyserar hjärtats rytm med hjälp av elektrokardiografi [EKG] (Jevon, 2010; Liddle et al., 2003; Perkins et al., 2015). En defibrillator skickar en elektrisk ström genom hjärtmuskeln som kan starta om den elektriska aktiviteten i hjärtat (Lee & Low, 2010; Perkins et al., 2015). Defibrillatorn återupprepar avläsning av hjärtats aktivitet och ger en ny elektrisk ström eller meddelar nästföljande åtgärd (Liddle et al., 2003). Från det att hjärtat stannat tills dess att defibrillatorn ger en stöt bör det vara högst tre minuter, det resulterar i en ökad chans för överlevnad (Huschak, Dünnebier, Kaisers, Huschens & Bercker, 2016; Perkins et al., 2015; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2013; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2012). Ett hjärta utan elektrisk aktivitet går inte att få igång med hjälp av defibrillator (Liddle et al., 2003; Perkins et al., 2015). Defibrillatorernas placering ska vara utmärkta och lättillgängliga, vilket har stor
betydelse i att kunna rädda liv om tiden för att hämta en defibrillator minimeras (Rho & Page, 2007; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2012).
Närståendebevittnad återupplivning
Sedan 1980-talet har det debatterats angående ämnet närståendebevittnad återupplivning utifrån vad som är rätt och orätt (Badir & Sepit, 2007; Bossaert m.fl., 2015; Doyle et al., 1987; Güneş & Zaybak, 2009; Hayajneh, 2013). Närståendebevittnad återupplivning innebär en aktiv medicinsk återupplivning i närvaro av närstående (Güneş & Zaybak, 2009; Hayajneh, 2013; Leske, McAndrew & Brasel, 2013). Sjuksköterskan har till uppgift att stödja närstående och erbjuda dem att närvara vid återupplivningsförsök, förutsatt att detta inte påverkar arbetet negativt (Güneş & Zaybak, 2009; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2012). Att uppdatera närstående under insatsen gång är viktigt (Larsson & Engström, 2013). Dock är det inte alltid närstående erbjuds att närvara när ett cirkulationsstopp sker och ett återupplivningsförsök påbörjas (American Heart Association, u.å.d; Doolin, Quinn, Bryant, Lyons & Kleinpell, 2011). Vid de tillfällen när närstående fått chans till medverkan har de inte ångrat sitt beslut utan haft en positiv inställning till deltagandet (Leske et al., 2013; Meyers et al., 2000; Robinson, Mackenzie-Ross, Campbell Hewson, Egleston & Prevost, 1998). Att tillåta närståendebevittnad återupplivning eller inte är ett moraliskt-, rättsligt- och etiskt dilemma (Güneş & Zaybak, 2009). Omvårdnad
Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad (Phillips & Stark, 2013). När en person får professionell vård blir personen kallad för patient (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Omvårdnad handlar om att ge patienten ett gott bemötande, identifiera problem, planera omvårdnad, genomföra en god omvårdnad och utvärdera den vård som genomförts (Lukes, 2010). Sjuksköterskan utgår från ett humanistiskt synsätt där människan ses som aktiv och skapande samt som en del i ett sammanhang (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Målet med omvårdnad är att förebygga ohälsa och lidande samt att främja hälsa och välbefinnande (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Omvårdnad ska ske på personnivå vilket gör att sjuksköterskan måste ha en förståelse för varje enskild person och betydelsen av vad en person är (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Genom att arbeta nära patienten kan en god professionell relation skapas mellan sjuksköterska och patient inklusive närstående (Ganz et al., 2013). Ömsesidig respekt ska visas för den kunskap som finns hos patienten samt den kunskap som professionen besitter (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Sjuksköterskan ska enligt Cronenwett et al. (2007) arbeta utifrån kärnkompetenser för att öka säkerhet och kvalité i vården. De sex kärnkompetenserna är:
personcentrerad omvårdnad, teamsamverkan, evidensbaserad vård, informatik, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling och säkerhet inom vården (Cronenwett
et al., 2007).
I denna litteraturöversikt har personcentrerad vård och teamsamverkan berörts. Personcentrerad vård kännetecknas av att personen blir sedd som en unik individ med individuella behov, värderingar och förväntningar (Cronenwett et al., 2007). Den vård som bedrivs ska anpassas efter den specifika patienten (The American Geriatrics Society Expert Panel on Person-Centered Care, 2016). En vård som är personcentrerad ska ske på patientens egna villkor och bevara dess integritet
och värdighet (Cronenwett et al., 2007). Vården ska vara ett samarbete mellan patienten och delaktiga professioner för att tillsammans uppnå målen för patienten (The American Geriatrics Society Expert Panel on Person-Centered Care, 2016).
Vid en HLR situation krävs en fungerande Teamsamverkan. Teamsamverkan skapas genom respekt för alla medlemmar i teamet (Cronenwett et al., 2007). Sjuksköterskan ska bidra i teamet med att dela med sig av sina kunskaper inom omvårdnad samt att övriga professioner bidrar med sin kunskap då slutsatsen av ett bra team utgör kvalitetssäkring (Cronenwett et al., 2007). För att teamsamverkan ska fungera bra och vårdteamet ska utvecklas är det viktigt med uppmuntran och en vilja om kontinuerligt lärande (Motley & Dolansky, 2015). För att ett team ska kunna hjälpa varandra krävs en fungerande kommunikation mellan de inblandade professionerna (Larsson & Engström, 2013; Motley & Dolansky, 2015). Det är viktigt för teamet att alla personer är mottagliga för att både kunna ge och ta emot feedback (Motley & Dolansky, 2015).
Det är viktigt att uppdatera sin kunskap för att upprätthålla en god kvalitet på utförandet av HLR (Heng et al., 2011; Marzooq & Lyneham, 2009). International Council of Nurses [ICN] (2014) etiska kod för sjuksköterskor beskriver att sjuksköterskan har ett individuellt ansvar för att upprätthålla sin yrkeskompetens genom kontinuerligt lärande. Enligt patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) har alla individer rätt till säker vård. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) säger att varje landsting har skyldighet att erbjuda en god hälso- och sjukvård som förebygger, utreder eller botar ohälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal har skyldighet enligt patientlagen (SFS, 2014:821) att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Enligt patientlagen är målet med hälso- och sjukvården att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för människors lika värde och företräde ska ges för den människa med störst behov av vården. Varje patient har rätt till en vård av god kvalitet som är grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet, även kallad evidens (SFS, 2014:821).
Sjuksköterskans roll i samband med ett cirkulationsstopp
När ett cirkulationsstopp inträffar på sjukhus är sjuksköterskan ofta först på plats (Hamilton, 2005; Heng, Fong, Wee & Anantharaman, 2011; Marzooq & Lyneham, 2009; Simpson, 2016; Spearpoint, 2008) och om situationen kräver HLR har sjuksköterskan en skyldighet att påbörja insats (Benbow, 2017; Liddle, Davies, Colquhoun & Handley, 2003).
Vid ett cirkulationsstopp har sjuksköterskan ett flertal uppgifter att utföra (Spearpoint, 2008). De främsta uppgifterna är att agera genom identifiering av cirkulationsstoppet, tillkalla mer personal och påbörja HLR (Marzooq & Lyneham, 2009; Simpson, 2016; Spearpoint, 2008). Sjukhusets mobila akutteam (mobil intensivvårdsgrupp [MIG] eller akutteam) ska kontaktas, antingen av sjuksköterskan själv eller genom delegering till annan personal (Svenska rådet för hjärt- lungräddning, 2012). Teamet består av personal från intensivvårdsavdelningen och finns alltid i beredskap (Svenska rådet för hjärt- lungräddning, 2012). När akutteamet är på plats påbörjas en mer avancerad HLR (American Heart Association, u.å.c; Neumar et al., 2010; Repasky & Pfeil, 2005) där patienten får syrgasbehandling, eventuell intubering för att upprätthålla fria luftvägar och ordinering eller administrering av fler läkemedel eller infusioner (Neumar et al., 2010; Svenska rådet för hjärt- lungräddning, 2012).
Om HLR inte ska utföras på en patient ska detta tidigare vara beslutat av patienten (Lippert, Raffay, Georgiou, Steen & Bossaert, 2010; Svenska rådet för hjärt- lungräddning, 2012). Detta beslutande samtal sker mellan läkare, patienten och dennes närstående (American Heart Association, u.å.b). Respekt för patientens autonomitet ska beaktas och information om patientens situation ska inte undanhållas (Bossaert m.fl., 2015; Lippert et al., 2010).
Då sjuksköterskan arbetar nära patienten (Chua et al., 2013; Ganz et al., 2013) är känslor någonting som kan vara svårt att distanseras från (Wallerstedt & Andershed, 2007). HLR innebär upprepade beslut för sjuksköterskan och kan vara utmanande ur flera perspektiv (American Heart Association, u.å.b). Genom att belysa sjuksköterskors upplevelser i samband med situationer relaterat till HLR kan tidigare erfarenheter vara värdefulla inför kommande cirkulationsstopp.
Syfte
Att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband med hjärt- lungräddningsituationer på sjukhus.
Material och metod
Design
Denna uppsats är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar. Genom en litteraturöversikt ges en överblick och bild av den kunskap som redan finns inom ett specifikt område (Friberg, 2012a). En kvalitativ metod innebär en beskrivning, tolkning och förståelse av en upplevelse (Henricson & Billhult, 2012; Polit & Beck, 2012) och kan utföras via exempelvis intervjuer eller observationer (Eliasson, 2013). Då syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband med hjärt-lungräddningsituationer på sjukhus ansågs en kvalitativ metod mest lämpad och därmed vald.
En design utifrån induktiv ansats har använts. Genom en induktiv ansats utvecklas en slutsats av det som artiklarna redovisat utan att utgå från en specifik hypotes (Henricson, 2012a; Kristensson, 2014).
Urval och datainsamling
För att strukturera sökningarna genomgick litteraturöversikten en process som inkluderade stegen: Att identifiera och avgränsa fenomenet, skapa en övergripande bild av kunskap som fanns inom området, avgränsa området med hjälp av sökord, kvalitetsgranskning av de valda artiklarna och en genomförd analys av resultatartiklar samt presentation av resultatet (Friberg, 2012a).
Datainsamling har skett via olika databaser. De två databaser som användes för primärsökning var MEDLINE och CINAHL. MEDLINE är en databas som till största del omfattar det medicinska området och CINAHL är huvudsakligen inriktad på omvårdnad (Polit & Beck, 2013).
En översiktssökning genomfördes i databaserna CINAHL och MEDLINE med sökorden CPR or Cardiopulmonary resuscitation and nurse för att få ett helhetsperspektiv på hur många artiklar det fanns inom det valda området. Översiktsökningen gav 647 träffar. Därefter gjordes sökningar med olika sökordskombinationer som innefattade sökord som: Nurse, CPR, Cardiac arrest,
Cardiopulmonary resuscitation, Cardiorespiratory resuscitation, Chest compressions, Experience, Feeling*, Emotion*, Nurse role or responsibility.
Booleska operatorer i form av AND, OR och NOT kan använts för att inkludera och utesluta vissa ord i sökningarna (Karlsson, 2012; Östlundh, 2012). AND användes för att inkludera flera ord i samma sökning, de artiklar som innefattade alla önskade ord inkluderades då. Termen OR tillämpades för att inte specificera ett specifikt ord om det fanns flera synonymer för samma ord. För att begränsa sökningarna och exkludera ord användes termen NOT, med hjälp av termen uteslöts de material som inkluderade de specifika orden. I sökningarna användes ordet NOT före
out-of-hospital, child* och ambulance. Sökordet ambulance och out-of-hospital
exkluderades med avsikt då fokus i denna litteraturöversikt innefattar HLR på sjukhus. Child* exkluderades då riktlinjer för HLR på barn ser annorlunda ut i jämförelse med HLR på en vuxen person. Att exkludera ord bidrog till att sökningarna
blev snävare och mer specifika. Genom att använda tecknet *, benämnt trunkering, bröts ordet vid ordstammen vilket enligt Karlsson (2012) och Östlundh (2012) gör att ord med samma rot inkluderas. Feeling* inkluderade då både feeling och feelings.
Inklusionskriterier användes för att specificera sökningarna ytterligare. Artiklarna skulle vara kvalitativa, publicerade efter år 2007 samt publicerade på engelska alternativt svenska. Dock kunde artiklarna vara genomförda var som helst i världen. I inkluderingskraven ingick artiklar kopplade till sjuksköterskan på sjukhus. Exkluderade artiklar berörde fokus på barn, ambulanspersonal och HLR utanför sjukhus.
Enligt Östlundh (2012) kan artiklar begränsas genom peer-reviewed funktion som innebär att artikeln är vetenskapligt granskad av flera forskare. Denna begränsning har använts i artikelsökningarna. Sökningarna presenteras i en sökmatris, se bilaga 1.
När sökningarna var genomförda började processen med att sortera bort de artiklar som inte matchade litteraturöversiktens syftet. Första sållningen utfördes utifrån artiklarnas titlar, vid denna filtrering uteslöts ett hundratals artiklar och de med titel som skulle kunna passa med syftet gick vidare till nästa steg i processen. Efter det lästes abstraktet och de artiklar som stämde överens med litteraturöversiktens syfte gick vidare. Därefter lästes artiklarna igenom med fokusering på artikelns resultat. De artiklar med ett relevant resultat till litteraturöversiktens syfte ska enligt Friberg (2012a) kvalitetsgranskas. Kvalitetsgranskningen skedde genom ett verktyg som framställts av Avdelningen för omvårdnad [AFO] vid Jönköping University, se bilaga 2.
Efter kvalitetsgranskningen uteslöts sex artiklar då de inte hade ett tydligt syfte eller att designen inte var kvalitativ. De artiklar som inte uppgav ett etiskt förhållningssätt eller ställningstagande undersöktes det etiska förhållningssättet via tidskriftens hemsida och artiklar kunde därmed godkännas förutsatt att etiskt förhållningssätt uppgavs.
Efter sökning och kvalitetsgranskning godkändes sex artiklar. För att utöka antalet resultatartiklar gjordes därefter sekundärsökningar genom referenslistor till godkända kvalitetsgranskade artiklar och i fria sökbaser som Google Scholar. Artiklarna från sekundärsökningarna genomgick samma kvalitetsgranskning som resterande resultatartiklar. Med hjälp av tidskriftens hemsida kunde det säkerställas att artiklarna var peer-reviewed och innefattade ett etiskt ställningstagande. Sekundärsökningarna resulterade i fem artiklar. Totalt användes elva artiklar till resultatet och presenteras i en artikelmatris, se bilaga 3.
Dataanalys
Artiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Enligt Friberg (2012b) innefattar processen nedbrytning av resultat i inkluderade resultatartiklar med målsättning att skapa en ny helhet som är relevant till litteraturöversikters syfte. Modellen innefattar följande fem steg:
1. Läs igenom de valda studierna flera gånger så en känsla för innehållet skapas - fokusering på studiernas resultat
2. Identifiera nyckelfynd i varje studies resultat 3. Gör en sammanställning av varje studies resultat 4. Relatera de olika studiernas resultat till varandra 5. Formulera en beskrivning med grund i de nya temana
Första steget genomfördes individuellt genom att artiklarna som klarat kvalitetsgranskningen lästes upprepade gånger, detta för att få ett helhetsperspektiv av varje artikels innehåll. Fokus inriktades på artikelns resultat med avsikt att undvika diskussion eller bakgrundsinformation. Det centrala i artiklarnas resultat tydliggjordes i nästa steg genom att upplevelser och känslor markerades med olika färger. Markering skedde individuellt och jämfördes sedan för att säkerställa att alla upplevelser identifierats. I det tredje steget skapades grupperingar utifrån de upplevelser i artiklarnas resultat som stämde överens med varandra. Flera grupperingar skapades och sammanställdes i ett dokument för att tydliggöras. Vidare steg innefattade förtydligande av likheter och skillnader i de olika artiklarnas resultat. Sammanställningen av grupperingarna underlättade för att tydliggöra detta. I det sista steget drogs slutsatser och teman samt subteman skapades med fokus på sjuksköterskans upplevelse. Då analysen av sammanställda artiklar var gjord skapades en ny helhet och resultatet för litteraturöversikten blev framställt. Under dataanalysen skedde en konstant diskussion med syfte att skapa ett så sanningsenligt resultat som möjligt.
Etiska överväganden
Grundvärden i vetenskapligt arbete är ärlighet och hederlighet (Kjellström, 2012). Enligt Vetenskapsrådet (2016) får resultatet inte vilseledas, plagieras, förfalskas eller förvrängas, resultatet måste vara sanningsenligt. Oredlighet innebär att en person avsiktligt förvränger ett arbete genom plagiering eller förändra metod, text eller resultat (Kjellström, 2012). Dessa grundvärden har efterföljts och avstånd från all typ av oredlighet tas.
Sverige har två lagar som berör forskningsetik (Kjellström, 2012): Lag om
etikprövning av forskning som avser människor (SFS, 2003:460) och Personuppgiftslagen (SFS, 1998:204). Lagarna ska skydda den enskilda människan
samt skydda respekten för människovärde under forskning (Kjellström, 2012). Generellt sett räknas inte studentarbeten gjorda under grundutbildning som forskning (Kjellström, 2012). Detta leder till att en granskning av uppsatsen inte behöver genomföras av regional nämnd. Oavsett om etisk granskning är nödvändig eller ej kan etiska risker förekomma. En risk kan vara feltolkning av författarna då engelska texter översätts till svenska (Kjellström, 2012). För att minimera denna risk har en gemensam diskussion skett angående översättning och tolkning av engelska artiklar. För att säkerställa att litteraturöversikten utförts korrekt utifrån etiska överväganden ska inkluderade artiklar innehållit ställningstagande utifrån etiska principer (Wallengren & Henricson, 2012). Artiklar med tillstånd från etisk kommitté eller med noggrant beskrivna etiska överväganden inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Om etiskt tillstånd eller etiska överväganden saknas undersöks tidskriftens acceptans för artiklar utan etiskt hänsyn (Wallengren & Henricson, 2012). Berörda tidskrifters inställningar till artiklar med otydligt eller svagt beskrivande etiska överväganden har granskats och exkluderats.
Resultat
Resultatet består av tre teman med respektive subteman (figur 1), vilket beskriver sjuksköterskans upplevelser i samband med HLR-situationer.
Figur 1: Tema respektive subtema
Att vara koncentrerad i samband med HLR-situationer
Att känna stresspåslag vid HLR-situationer
Sjuksköterskan upplevde ett ökat stresspåslag i samband med cirkulationsstopp (Miller & Stiles, 2009; Ranse & Arbon, 2008; Sjöberg, Schönning & Salzmann-Erikson, 2015). Sjuksköterskans känslor blev svårhanterliga (Drotske & De Villiers, 2007; Robinson, Cupples, & Corrigan, 2007; Sjöberg et al., 2015) och panik kunde uppstå om sjuksköterskan var oförberedd på situationen (Sjöberg et al., 2015). Ökad stress kunde uppstå hos sjuksköterskan om regelbunden övning av HLR inte skett (Hui, Low & Lee, 2011; Sjöberg et al., 2015). Rädsla över att göra misstag och därmed skada patienten i samband med HLR var en vanlig förekommande känsla hos sjuksköterskan (Hui et al., 2011; McClement et al., 2009; Saevareid & Balandin, 2011). Psykisk stress kunde upplevas hos sjuksköterskan vid närståendebevittnad HLR (Bashayreh, Saifan, Batiha, Timmons & Nairn, 2015) och en större stress inför insatsen skapades om beslutstagande angående HLR insatser inte fanns (Saevareid & Balandin, 2011).
Att lägga fokus på patienten under HLR
Sjuksköterskan upplevde att fokus på arbetsinsatsen krävdes för ett hanterbart arbete (Miller & Stiles, 2009; Ranse & Arbon, 2008; Sjöberg et al., 2015). När HLR utfördes upplevde sjuksköterskan att tiden stannade och en distans från känslor togs för att kunna fokusera på den rådande situationen (Sjöberg et al., 2015).
Att uppleva trygghet i situationer
Att känna självsäkerhet
Att rädda en patient genom HLR skapade positiva känslor för sjuksköterskan (Drotske & De Villiers, 2007; Ranse & Arbon, 2008) och kunde stärka självförtroendet (Ranse
& Arbon, 2008). Sjuksköterskan kände ingen skuld om bekräftelse erhållits på att genomförd insats var korrekt utförd (Drotske & De Villiers, 2007). En erfaren sjuksköterska upplevde sig hantera HLR-situationer med bra självförtroende (Astroth et al., 2013; Ranse & Arbon, 2008; Sjöberg et al., 2015). Vid utförandet av HLR upplevde sjuksköterskan en större trygghet om regelbundna övningar och uppdatering inom området skett (Hui et al., 2011; Sjöberg et al., 2015).
Sjuksköterskan upplevde en positiv känsla av att närstående medverkade vid HLR (Bashayreh et al., 2015; McClement et al., 2009; Miller & Stiles, 2009). En känsla av uppskattning kunde uppstå hos sjuksköterskan när närstående fick bevittna återupplivningen och såg att sjuksköterskan gjorde allt hen kunde för patienten (Bashayreh et al., 2015; McClement et al., 2009; Miller & Stiles, 2009).
Att känna stödet av teamsamverkan
Under HLR-situationer var god teamsamverkan viktigt för sjuksköterskans upplevelse (Astroth et al., 2013; Ranse & Arbon, 2008; Robinson et al., 2007; Sjöberg et al., 2015). Känslan för HLR situationen blev mer positiv för sjuksköterskan om hen upplevde situationen som hanterbar (Sjöberg et al., 2015). Teamsamverkan upplevdes betydande för sjuksköterskan i sammanhang där resonemang krävdes (Brännström & Jaarsma, 2015; Jiménez-Herrera & Axelsson, 2015; Robinson et al., 2007).
Sjuksköterskan kände positivitet och säkerhet i att ringa akutteamet där stöttning och hjälp fanns att tillgå (Astroth et al., 2013). Att sjuksköterskan fick bekräftelse på att åtgärden var rätt ledde till förmåga att lita på sin bedömning av situationer och därmed större självförtroende (Ranse & Arbon, 2008).
Att uppleva otillräcklighet som profession
Att uppleva svårhanterliga situationer
Situationer som upplevdes extra kritiska eller allvarliga var när ett cirkulationsstopp infann sig under tid då det var låg bemanning av personal (Sjöberg et al., 2015). Samtidigt kunde sjuksköterskan uppleva situationen svårhanterlig och rörig om många personer var inblandade (Sjöberg et al., 2015). Sjuksköterskan upplevde att rådande HLR-situationer där en patients liv skulle räddas var mer svårhanterliga än övningar (Ranse & Arbon, 2008).
Om sjuksköterskan relaterade händelsen till sin egen familj eller hade en stark relation till patienten blev situationen svårare att hantera då personliga känslor var involverade (Robinson et al., 2007).
Om patienten själv inte önskade HLR-insatser men inget beslut fanns dokumenterat kunde sjuksköterskan uppleva etiska dilemman om agerandet var korrekt eller inte (Brännström & Jaarsma, 2015; Robinson et al., 2007; Saevareid & Balandin, 2011). Ilska och hjälplöshet uppstod hos sjuksköterskan om hen inte förmedlat patientens eventuella önskning om avstående från HLR (Brännström & Jaarsma, 2015; Jiménez-Herrera & Axelsson, 2015).
Känslor av förtvivlan kunde framkomma vid de tillfällen då återupplivning misslyckats, samt att situationen kunde upplevas som hemsk och hjärtskärande (Drotske & De Villiers, 2007).
Sjuksköterskan var rädd för att teamsamverkan skulle påverkas negativt om närstående inte kunde hantera situationen (Bashayreh et al., 2015; McClement et al., 2009).
Att känna osäkerhet
Om självförtroendet brast vid HLR-situationer kunde sjuksköterskan ifrågasätta sin kunskap (Astroth, Woith, Stapleton, Degitz & Jenkins, 2013; Hui et al., 2011; Ranse & Arbon, 2008). Osäkerhet som uppstod hos sjuksköterskan kunde leda till bristande ansvar (Astroth et al., 2013; Hui et al., 2011; Ranse & Arbon, 2008) och hinder för agerande (Hui et al., 2011; Ranse & Arbon, 2008). En sjuksköterska med mindre erfarenhet för akuta situationer tenderade att hantera situationen med större osäkerhet än vad mer erfarna kollegor gjorde (Astroth et al., 2013; Hui et al., 2011; Ranse & Arbon, 2008; Sjöberg et al., 2015). Tvivel hos sjuksköterskan skapades om kollegor ifrågasatte kunskapen vilket även bidrog till en dålig teamsamverkan (Astroth et al., 2013; Ranse & Arbon, 2008). Återkoppling och reflektion tillsammans med kollegor i direkt anslutning till situationer som krävt HLR var betydande för sjuksköterskans upplevelse (Drotske & De Villiers, 2007; Ranse & Arbon, 2008; Sjöberg et al., 2015).
Självkritik och tvivel kunde uppstå hos sjuksköterskan om närstående bevittnade situationen (Bashayreh et al., 2015; McClement et al., 2009). En rädsla över att bli ifrågasatt av närstående på ett hotfullt sätt kunde göra att sjuksköterskan upplevde tveksamhet till närståendebevittnad återupplivning (Bashayreh et al., 2015).
Diskussion
Metoddiskussion
För att besvara syftet Att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband med hjärt-
lungräddningssituationer på sjukhus skapades en litteraturöversikt av kvalitativa
artiklar. Under processens gång framkom en svårighet i att finna artiklar som var relevanta för syftet och samtidigt passade in på vald metod. Till följd av att kvalitativ metod var vald exkluderades en stor andel artiklar från sökningarna då forskning baserad på kvantitativ data var dominerande. Valet att använda kvalitativ metod kvarstod då det stämde överens med litteraturöversiktens syfte.
I en kvalitativ metod bedöms vetenskaplig kvalité utifrån begreppen
trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet (Wallengren &
Henricson, 2012). Bedömning av trovärdigheten i inkluderade artiklar ska enligt Danielson (2012) vara väsentlig för hela processen. Ett övergripande kritiskt förhållningssätt har använts genom hela arbetet för att bedöma artiklarnas trovärdighet och för att få ett pålitligt resultat. Två författare har skapat litteraturöversikten. Att litteraturöversikter är genomförda av flera författare stärker trovärdigheten (Wallengren & Henricson, 2012).
Två databaser har använts för primärsökningar, CINAHL och MEDLINE. Att använda flera databaser ökar chansen att anträffa relevant material till en litteraturöversikt och stärker därmed trovärdigheten (Henricson, 2012b). Databaserna användes med anledning av att de innefattar omvårdnad och medicin, vilket stämmer överens med litteraturöversiktens inriktning. Användning av databaser utan koppling till omvårdnad hade minskat pålitligheten och har därmed uteslutits då de inte inriktas mot litteraturöversikten område.
Funktionen peer-review kan säkerställa att artiklar är vetenskapligt granskade och har därmed en högre trovärdighet och pålitlighet än artiklar som ej innefattar
Friberg (2012a) svårt att fastställa hur artiklarnas forskningsprocesser är genomförda och att publicerade resultat är sanningsenliga. De forskare som granskat artikeln för att garantera peer-review kan inte vara fullständigt säkra på att forskningen är genomförd på det sätt som framgår i metoden. Därmed kan inte heller materialet till denna litteraturöversikt vara fullt pålitligt, oavsett den granskning som materialen genomgått. Med hänsyn till kritiskt tänkande under litteraturöversiktens process måste tilltro på forskning finnas.
Olika sökordskombinationer stärker trovärdighet i datainsamling (Henricson, 2012b; Östlundh, 2012). Genom översiktssökning kunde flera sökkombinationer anträffas. Sökordet CPR utökades till Cardiac arrest, Cardiopulmonary resuscitation samt Cardiorespiratory resuscitation vilket ledde till att fler artiklar inkluderats. Dock kan det inte garanteras att synonymer till sökord utelämnats. Sökorden är valda då de anses vara relevanta mot syftet. Vissa sökord hade kunnat uteslutas men alternativet bortsågs med anledning till att sållning av icke relevant material hade varit tidskrävande.
Inga begränsningar gjordes avseende kön, land eller specialistutbildning, vilket innebär att de artiklar som använts är baserade på alla sjuksköterskors upplevelser samt grundade på både svensk och internationell forskning. Att inte begränsa sökningarna resulterade i en bred sökning där fler antal artiklar inkluderats. Om begränsningar i litteraturöversikten använts hade material till resultat blivit otillräckligt och minskat trovärdigheten. Då primärsökningen inte gav tillräckligt antal resultatartiklar genomfördes sekundärsökningar för att stärka pålitligheten. Slutligen stod sekundärsökningarna för 45,5 % av resultatsariklarna. Enligt Östlundh (2012) är sekundärsökningar nödvändigt för att tillämpa ett pålitligt resultat.
För att inkludera fler artiklar i litteraturöversiktens resultat hade publiceringsårtalen kunnat utökas och trovärdigheten hade stärkts ytterligare. Det som talar emot utökande av publiceringsår är att tidigare riktlinjer inte är aktuella då kontinuerlig uppdatering inom området sker. Forskning uppdateras ständigt och är där med aktuell (Östlundh, 2012). Litteraturöversikten hade inte kunnat representera överförbarhet och resultatet hade inte blivit pålitligt om årtalet utökats. Det går inte att säkerställa om utökning av publiceringsår hade gett nya fynd och bidragit till utökande antal relevanta artiklar.
Det har inte varit möjligt att basera litteraturöversikten på studier av samma design då utbudet är för lågt. Studier med samma design (ex fenomenografiska studier) skulle kunna öka trovärdigheten (Henricson, 2012b).
Det går inte att utesluta att artiklar som svarar mot litteraturöversiktens syfte har utelämnats i sökningsprocessen. För att öka trovärdigheten och minimera risken för att intressanta artiklar utelämnades strukturerades sökningarna med att identifiera problem, göra en översiktssökning, samt bearbeta titlar, abstrakt och resultat.
Materialet till resultatet kvalitetsgranskades genom kvalitetsgranskningsprotokoll framtaget av Avdelningen för omvårdnad [AFO] vid Jönköpings University, se bilaga 2. Artiklarna kvalitetsgranskades gemensamt av författarna och en diskussion skapades kring kvalitetgranskningsprotokollets punkter. Att granska inkluderade artiklar tillsammans ger enligt Wallengren och Henricson (2012) en ökad pålitlighet. Ett alternativ hade varit att granska varje artikel var för sig och sedan jämföra granskningarna för att säkerställa att innehållet uppfattats korrekt. Kvalitetsgranskningsprotokollet ansågs hålla hög standard vilket kan ha lett till att artiklar med intressant innehåll exkluderats. Möjlighet finns att innehållet i de artiklar hade kunnat stärka trovärdigheten i litteraturöversikten eller tagit fram nya fynd.
Samtidigt kan det efter kvalitetsgranskningen säkerställas att materialet som använts i litteraturöversikten håller hög kvalité.
Resultatartiklarna analyserades utefter Fribergs (2012b) femstegsmodell då modellen ansågs vara relevant mot litteraturöversiktens syfte. Kvalitén i litteraturöversikten har säkerställts genom att vald analysmodell följts och kontinuerlig diskussion har förts kring sökord och databaser. Genom att ha en tydlig beskriven analysmodell kan resultatet enligt Wallengren & Henricson (2012) överföras till andra situationer. Med hänsyn till att inkluderade artiklar är skrivna på engelska finns viss språkbarriär som enligt Kjellström (2012) kan leda till risk för tolkningsfel. För att motarbeta språkbarriären har översättningar diskuterats och via lexikon har enskilda ord översatts. Lexikon stärker trovärdigheten vid hantering av språkliga utmaningar (Östlundh, 2012). Diskussion skapar stor trovärdighet till följd av att innehållet tolkats korrekt (Henricson, 2012b). För att undvika feltolkningar har resultatbeskrivningen framställts tillsammans och jämfört vad båda parter anses vara korrekt. Om en person skriver resultatbeskrivningen ökar risken för feltolkning (Henricson, 2012b).
Vid litteraturöversikter är författarna beroende av den forskare som samlat in den primära datan och redovisat den i vetenskaplig artikel (Friberg, 2012a). Fördelar med litteraturöversikt kan vara att tidigare forskning sammanfattas och skapar en gemensam slutsats som stärks av flertal resultat och ökar bekräftelsebarheten. Faktorer som kan leda till sänkt trovärdighet och pålitlighet i en litteraturöversikt är generalisering av resultat (Henricson, 2012b).
Resultatartiklarna är baserade på forskning i följande länder: Sverige, USA, Hongkong, Irland, Australien, Norge, Sydafrika, Kanada och Jordanien. Det sammanställda resultatet i litteraturöversikten skulle kunna överföras till industriländer, då de nämnda länderna enligt Human development report (u.å) är övervägande industriländer. Länderna motsvarar stor spridning världen över. Att ha en bredd på artiklarna ansågs vara viktigt då verkligheten speglas och inte enbart synsätteten på sjukvården i ett specifikt land eller sjukhus. Det finns en medvetenhet angående att spridningen av länder kan gett en viss påverkan på resultatet då organisationer ser i olika ut beroende på land och stad. Ekonomi och utvecklingsnivå kan ha betydelse för hur sjukvårdsorganisationen ser ut i olika delar av världen. Vidare litteraturöversikt baserad på utvecklingsländer kan skapa skiljaktigt resultat.
Tid anses vara en viktig faktor för kvalitén i litteraturöversikten (Henricson, 2012b; Östlundh, 2012). God tidsram skulle enligt Henricson (2012b) kunna resultera i utökande av sökord samt att litteraturöversikten haft möjlighet att bearbetas under längre tid. Då forskning är ett ständigt pågående arbete går det inte att säkerställa att nytt material som svarar mot syftet kan ha publicerats under tiden för litteraturöversiktens process.
Om förförståelse via egna erfarenheter eller upplevelser finns kan det påverka resultatet (Priebe & Landström, 2012). Avstånd till detta togs då låg förförståelse fanns för hur HLR-situationer ser ut för sjuksköterskan på sjukhus. Genom att uppmärksamma förförståelse ökar pålitligheten i litteraturöversikter (Wallengren & Henricson, 2012). Personliga erfarenheter uteblev då förförståelse inom området inte fanns med anledning av att författarna inte arbetat kliniskt som sjuksköterskor. Under processens gång har kontinuerliga grupphandledningar skett där förbättringsförslag presenterats av både studiekamrater och handledare vilket
Wallengren & Henricson (2012) säger stärker pålitlighet, trovärdighet och bekräftelsebarhet i litteraturöversikter. Studiekamrater och handledare har bidragit med nya synvinklar vilket gett nya aspekter och perspektiv på litteraturöversikten.
Enligt Henricson (2012b) kan vissa brister finnas om författare skapar en litteraturöversikt för första gången. Med hänsyn till ovannämnt kan svagheter finnas i litteraturöversikten då förkunskap saknades. Ny kunskap och kritiskt tänkande har lett till utveckling kring utformning av litteraturöversikter.
Syftet i framtida litteraturöversikter kan grundas i sjuksköterskans behov av reflektion relaterat till återupplivning. Det vore intressant för sjukhusverksamheten att detta tydliggörs då resultatet visar att behov av reflektion är betydande för sjuksköterskans upplevelse i samband med HLR.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att olika faktorer påverkar sjuksköterskans upplevelse i samband med HLR-situationer. Om situationen upplevs hanterbar tenderar sjuksköterskan att hantera stressiga HLR-situationer med självförtroende och med känsla av kontroll. I situationer där sjuksköterskan upplever sig otillräcklig som profession och tvivlar på sin kunskap är god teamsamverkan betydelsefull.
Litteraturöversikten visar ett samband mellan att regelbunden övning och ökad trygghet leder till minskad stress i HLR-situationer. Resultatet stärks i tidigare forskning där Hamilton (2005) påvisar att regelbunden övning krävs för att sjuksköterskan ska känna sig säker på sin uppgift. Påståendet stärks även av Roh, Issenberg och Chung (2014) som belyser att brist på erfarenhet och kunskap hos sjuksköterskan leder till lågt självförtroende. Om självförtroende finns hos sjuksköterskan tros patientsäkerheten öka. Inspektionen för vård och omsorg [IVO] (2017) påvisar att lärandet och utveckling för sjuksköterskan är ett förbättringsområde som leder till patientsäkerhet. Vidare forskning skulle kunna bedrivas utifrån kvantitativ metod där mätningar kring sjuksköterskans stressnivåer studeras. Mätningarna skulle kunna visa vilken del i händelseförloppet under HLR-situationen som sjuksköterskan upplever ett ökat stresspåslag. Övningen kan då fokuseras mot de delar som upplevs osäkra för sjuksköterskan. Detta skulle på effektivt sätt kunna förbättra framtida HLR-situationer utifrån patient- och sjuksköterskeperspektiv men även sett utifrån ett samhällsperspektiv.
Att sjuksköterskeutbildningen inför övningar som speglar verkligheten anses betydande för att sjuksköterskan ska känna en trygghet i situationen samt att HLR-utförande ska upplevas som en naturlig del i professionen. Då situationen anses innefatta större ansvar än att enbart utföra tekniskt korrekt HLR, kan framtida övningar vara baserade på simuleringsseminarier. Framtida forskning anses vara av betydelse för att uppmärksamma förändringar och förbättringar som kan bidra till att stärka sjuksköterskans självsäkerhet i sitt omvårdnadsarbete.
Det är viktigt att sjuksköterskan har ett bra självförtroende för att kunna prestera och bedriva en personcentrerad omvårdnad i HLR-situationer. I varje enskild situation anses det betydande att se till patientens önskemål angående beslut om HLR och sträva efter att bedriva en värdig vård. Uppfattning finns om att HLR-situationer går förberedas inför men den känsloinblandning som sker vid cirkulationsstopp är svår att förutse. Page & Meerabeau (1996) belyser att sjuksköterskans känslor och värderingar ska kontrolleras i den kritiska situationen för att fokusera på arbetet, men
att känslorna ska få uttryckas i bearbetningen tillsammans med kollegor. Även Axelsson, Herlitz, Ekström och Holmberg (1996), Harrison-Paul et al. (2006) och Larsson och Engström (2013) menar att sjuksköterskan ska få möjlighet till att bearbeta händelser tillsammans med kollegor. Resultatet visar att behov av reflektion finns hos sjuksköterskor. Att ha möjlighet till reflektion eller bearbetning efter traumatiska situationer är betydelsefullt för de inblandade menar även tidigare forskning som har bedrivits på likvärdiga problemformuleringar (Axelsson et al., 1996; Davis, 2013; Harrison-Paul Timmons & van Schalkwyk, 2006; Page & Meerabeau, 1996). Likväl som resultatet påvisar, visar även tidigare forskning att återkoppling efter utför HLR är givande för sjuksköterskans funderingar angående om åtgärden utfördes korrekt (Harrison-Paul et al., 2006). Bekräftelse skulle kunna leda till stärkt självförtroende hos sjuksköterskan och minska känsla av osäkerhet. Det anses viktigt att reflektionen sker i anslutning till händelsen, något som Davis (2013) nämnt i tidigare forskning. Att vänta med att reflektera kring svåra situationer skulle kunna påverka upplevelsen negativt för sjuksköterskan. Även att sjuksköterskans dagliga arbete inkluderar svårhanterliga händelser så kan vissa situationer kräva reflektion och därmed är det viktigt att teamsamverkan fungerar. En optimal HLR situation för de inblandade består av en god teamsamverkan som skapar ett hanterbart professionellt arbete och där patienten får en personcentrerad vård.
Resultatet visar att om HLR-situationer uppstår vid låg bemanning av personal leder det till ökad utmaning för sjuksköterskan. Media belyser konstant en rådande brist på sjuksköterskor i Sverige. Bristande bemanning leder enligt IVO (2017) och Currie & Watterson (2007) till minskad patientsäkerhet. Ett samhällsproblem skapas när patientsäkerheten äventyras på grund av få verksamma sjuksköterskor. HLR-situationer kräver stora resurser av personal och låg bemanning kan leda till att sjuksköterskan inte har möjlighet till att bedriva den personcentrerade vård som eftersträvas.
Då personcentrerad vård ingår i omvårdnaden är det viktigt att samtal om beslutstagande angående HLR infunnits (Ganz et al., 2013). Resultatet påvisar att beslut angående HLR krävs för att minska stressen hos sjuksköterskan. Därför kan det vara betydelsefullt att denna fråga tas upp vid ett inskrivningssamtal och dokumenteras. Säkerligen kan det kännas olustigt för en patient som inte har livshotande skador eller sjukdom att få denna fråga om HLR men samtidigt är det viktigt att sjuksköterskan inte tar alla önskemål för givet. Genom att varje individ får bestämma själv blir vården personcentrerad. Enligt Patientlagen (SFS, 2014:821) har varje patient rätt till ett självbestämmande angående den vården som ska bedrivas och har därmed rätt att avstå insatser eller behandling. Det är viktigt att respektera patienters integritet och beslut om samtycke till vård även om sjuksköterskan inte instämmer med önskemålen. Vidare forskning skulle kunna bedrivas om patienters upplevelse av ställningstagande angående HLR vid eventuellt cirkulationsstopp. Om patienters upplevelser uppmärksammas kan sjuksköterskan känna trygghet i hur hen ska förhålla sig till frågan.
Något som identifierades i resultatet var att positiva känslor efter att ha räddat en patientens liv enbart uppmärksammas i två av resultatets artiklar. Detta resultat var påtagligt förvånande då innebörden av att rädda en patients liv antas innehålla positiva känslor för sjuksköterskan. Författarna har stött på svårighet med att påträffa forskning som visar positiva känslor hos sjuksköterskan efter insats. Detta uppmärksammades redan för 20 år sedan av Pups, Weyker & Rodgers (1997) men trots det har ämnet inte lyfts eller nya iakttagelser förts. Att de positiva upplevelserna
inte framkommer kan bero på att de intervjuade sjuksköterskorna inte utfört HLR med en lyckad utgång eller i brist på självförtroende. Detta skulle även kunna bero på att sjuksköterskan ser HLR insatserna som en del av sin skyldighet inom professionen och därmed inte uppfattar det som en heroisk insats. Forskning som anträffats under arbetsprocessen påvisar de negativa följderna av HLR för sjuksköterskan. Det vore intressant att vidare forskning lyfter sjuksköterskans positiva känslor i samband med HLR och vad de känslorna får för effekt på sjuksköterskans inställning till arbetet samt påverkan på självförtroendet.
Resultatet visar att sjuksköterskor har delade uppfattningar angående närståendebevittnad återupplivning. Negativ inställning hos sjuksköterskan stärks i tidigare forskning som beskriver rädslan över att närstående kan distrahera teamsamarbetet (Doolin et al., 2011). Problemet till negativ inställning kan finnas på grund av osäkerhet hos sjuksköterskan. Tidigare forskning visar att majoriteten av de närstående som fått bevittna HLR känner en positiv upplevelse och inte ångrar sitt beslut (Badir & Sepit, 2007; Leske et al., 2013; Meyers et al., 2000; Robinson et al., 1998). Med en förståelse för närstående och patientens önskemål kan en förändring av inställningen hos sjuksköterskan ske. Sjuksköterskans osäkerhet tillsammans med förutfattade meningar om hur närstående ska hantera situationen kan vara det som utgör sjuksköterskans negativa inställning till närståendebevittnad återupplivning. Med kunskap om Patientlagen (SFS, 2014:821) ska närstående få möjlighet att bevittna återupplivning, oavsett sjuksköterskans inställning.
Som resultatet tydliggör visar även American Heart Association (u.å.b) att etiskt dilemma kan beröra frågeställningar utifrån om HLR är korrekt att utföra eller inte. Trots att sjuksköterskan har en skyldighet till att påbörja insatser (Benbow, 2017; Liddle et al., 2003) skulle anklagande känslor kunna infinna sig hos sjuksköterskan. Frågeställning kring om patienten räddas till ett värdigt liv skulle kunna uppkomma hos sjuksköterskan om insatsens syfte inte känns respektfullt. Etiska dilemman är komplexa och varierar mellan sjukhus, länder och patientpopulationer (American Heart Association, u.å.b). Aspekten kring etik upplevs vara individuell och med hänsyn till detta anses det vara av vikt att sjuksköterskan varje dag bedriver en personcentrerad vård.
Slutsatser
Bedriven kvalitativ forskning är under de senaste åren underrepresenterad i koppling till sjuksköterskans upplevelse i samband med HLR. Därför skulle uppdaterad forskning kunna bidra till mer utvecklad kunskap kring situationer som kräver HLR. Då sjuksköterskan har en central roll i patientens omvårdnad finns intresse för att skapa en känsla av trygghet i arbetsmiljön. Trygghet kan skapas genom att sjuksköterskan tillsammans med teamet upplever kontroll över situationen, känner en självsäkerhet över sin kunskap samt att patientens och närståendes önskningar är tillfredsställda.
Referenslista
Symbolen (*) redovisar artiklar som ingår i resultatet.
Albert, N. (2007). Non-ST segment elevation acute coronary syndromes: Treatment guidelines for the nurse practitioners. Journal of the American Academy of
Nurse Practitioners, 19(6), 277-289. doi:10.1111/j.1745-7599.2007.00227.x
American Heart Association. (u.å.a). CPR & ECC Guidelines - Part 5: Adult Basic Life Support and Cardiopulmonary Resuscitation Quality. Hämtad 2017.03.03 från https://eccguidelines.heart.org/index.php/circulation/cpr-ecc-guidelines- 2/part-5-adult-basic-life-support-and-cardiopulmonary-resuscitation-quality/?strue=1&id=1-2
American Heart Association. (u.å.b). CPR & ECC Guidelines - Part 3: Ethical Issues. Hämtad 2017.03.20 från
https://eccguidelines.heart.org/index.php/circulation/cpr-ecc-guidelines-2/part-3-ethical-issues/?strue=1&id=3-1-2
American Heart Association. (u.å.c). CPR & ECC Guidelines - Part 4: Systems of Care and Continuous Quality Improvement. Hämtad 2017.03.20
https://eccguidelines.heart.org/index.php/circulation/cpr-ecc-guidelines-
2/part-4-systems-of-care-and-continuous-quality-improvement/?strue=1&id=3-2-2
American Heart Association. (u.å.d). CPR & ECC Guidelines - Part 12: Pediatric Advanced Life Support. Hämtad 2017.04.05 från
https://eccguidelines.heart.org/index.php/circulation/cpr-ecc-guidelines-2/part-12-pediatric-advanced-life-support/?strue=1&id=4-10
*Astroth, K., Woith, W., Stapleton, S., Degitz, R., & Jenkins, S. (2013). Qualitative exploration of nurses' decisions to activate rapid response teams. Journal of
Clinical Nursing, 22(19-20), 2876-2882. doi:10.1111/jocn.12067.
Axelsson, A., Herlitz, J, Ekström, L., & Holmberg, S. (1996). Bystander-intiated cardiopulmonary resuscitation out-of-hospital. A first description of the bystanders and their experiences. Resuscitation, 33(1), 3–11. doi:
10.1016/S0300-9572(96)00993-8.
Badir, A & Sepit, D. (2007). Family presence during CPR: A study of the experiences and opinions of Turkish critical care nurses. International Journal of Nursing
Studies, 44(1), 83-92.
* Bashayreh, I., Saifan, A., Batiha, A., Timmons, S., & Nairn, S. (2015). Health professionals’ perceptions regarding family witnessed resuscitation in adult critical care settings. Journal of Clinical Nursing, 24(17-18), 2611-2619.
Benbow, D. (2017). A Nurse's Duty: Initiation of CPR. Texas Board Of Nursing
Bulletin, 48(1), 4-5
Bohm, K. (2009). Bystander initiated and dispatcher assisted cardiopulmonary
resuscitation in out-of-hospital cardiac arrest. (Doktorsavhandling,
Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset)
Bossaert, L. L., Perkins, G. D., Askitopoulou, H., Raffay, V. I., Greif, R., Haywood, K. L., ... & Xanthos, T. T. (2015). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015: Section 11. The ethics of resuscitation and end-of-life decisions. Resuscitation, 95, 302-311. doi: 10.1016/j.resuscitation.2015.07.033.
* Brännström, M., & Jaarsma, T. (2015). Struggling with issues about
cardiopulmonary resuscitation (CPR) for end-stage heart failure patients.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 379-385.
Carver, K. (2014). Myocardial infarction. Nursing Standard, 28(19), 19. doi:10.7748/ns2014.01.28.19.19.s25
Chua, W., Mackey, S., Ng, E., & Liaw, S. (2013). Front line nurses' experiences with deteriorating ward patients: a qualitative study. International Nursing Review,
60(4), 501-509. doi:10.1111/inr.12061
Chu, R. (2016). Heart matters. CPR guidelines update. Nursing Made Incredibly
Easy, 14(5), 15-18. doi:10.1097/01.NME.0000489904.93337.6d.
Currie, L., & Watterson, L. (2007). Challenges in delivering safe patient care: a commentary on a quality improvement initiative. Journal of Nursing
Management, 15(2), 162-168.
Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., ... Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook,
55 (3), 122-131.
Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (1.uppl., s 329-
342). Lund: Studentlitteratur.
Davis, J. A. (2013). Critical incident stress debriefing from a traumatic event.
Psychology Today. Hämtad 2017.03.31 från
https://www.psychologytoday.com/blog/crimes-and-misdemeanors/201302/critical-incident-stress-debriefing-traumatic-event
Doolin, C., Quinn, L., Bryant, L., Lyons, A., & Kleinpell, R. (2011). Family presence during cardiopulmonary resuscitation: using evidence-based knowledge to guide the advanced practice nurse in developing formal policy and practice guidelines. Journal Of The American Academy Of Nurse Practitioners, 23(1), 8-14. doi:10.1111/j.1745-7599.2010.00569.x
Doyle, C. J., Post, H., Burney, R. E., Maino, J., Keefe, M., Rhee, J.,... & Michigan, A. A. (1987). Family participation during resuscitation: An option. Annals of
emergency medicine, 16(6), 107-109.
*Drotske, J.S., & De Villiers, P.J.T. (2007). Resuscitation debriefing for nurses at the accident and emergency unit of St Dominique’s hospital in East London (South Africa). South African Family Practice, 49(10), 17-17d. doi:
10.1080/20786204.2007.10873653.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativa och Kvalitativa metoder. Kvantitativ metod från
början (2.uppl., s. 21-34). Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2012a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats (2. uppl., s. 133-144). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (2. uppl., s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.
Ganz, F., Kaufman, N., Israel, S., & Einav, S. (2013). Resuscitation in general medical wards: Who decides? Journal of Clinical Nursing, 22(5-6), 848-855.
Griffiths, M. (2012). Medicines management. Administering medicine for cardiac arrest can only be performed by accredited nurses. Nursing Standard, 27(1), 28. doi: 10.7748/ns2012.09.27.1.28.p9301
Gruber, C., Nabecker, S., Wohlfarth, P., Ruetzler, A., Roth, D., Kimberger, O., & ... Ruetzler, K. (2013). Evaluation of airway management associated hands-off time during cardiopulmonary resuscitation: a randomised manikin follow-up study. Scandinavian Journal Of Trauma, Resuscitation And Emergency
Medicine, 21(10). doi:10.1186/1757-7241-21-10.
Güneş, &., & Zaybak, A. (2009). A study of Turkish critical care nurses’ perspectives regarding family-witnessed resuscitation. Journal of Clinical Nursing, 18(20), 2907-2915.
Hamilton, R. (2005). Nurses' knowledge and skill retention following
cardiopulmonary resuscitation training: a review of the literature. Journal Of
Advanced Nursing, 51(3), 288-297. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03491.x
Harrison-Paul, R., Timmons, S., & van Schalkwyk, W. D. (2006). Training lay-people to use automatic external defibrillators: are all of their needs being met?.
Resuscitation, 71(1), 80-88. doi 10.1016/j.resuscitation.2006.02.008.
Hayajneh, F. A. (2013). Jordanian professional nurseses' attitudes and experiences of having family members present during cardiopulmonary resuscitation of adult patients. Critical Care Nursing Quarterly, 36(2), 218-227.
Heng, K., Fong, M., Wee, F., & Anantharaman, V. (2011). The role of nurses in the resuscitation of in-hospital cardiac arrests. Singapore Medical Journal, 52(8), 611-615.
Henricson, M. (2012a). Forskningsprocessen: problem, syfte och
Från idé till examination inom omvårdnad (1.uppl., s 54 - 66). Lund:
Studentlitteratur.
Henricson, M. (2012b). Diskussion. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (1.uppl., s. 471-496). Lund:
Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.).
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad
(1.uppl., s 129 - 137). Lund: Studentlitteratur.
Herlitz, J. (2016a). Hjärtstopp. Nationella Kvalitetsregistret - Kunskap för bättre
vård och omsorg. Hämtad 2017.01.10 från
http://www.kvalitetsregister.se/hittaregister/registerarkiv/hjartstopp.2404.ht ml
Herlitz, J. (2016b). Svenska hjärt-lungräddningsregistret: Årsrapport 2016. Svenska rådet för hjärt-lungräddning. Hämtad 2017.01.10 från
http://www.hlr.nu/wp-content/uploads/hjart-lungraddningsregistret-arsrapport-2016.pdf
*Hui, G., Low, L & Lee., I (2011). ICU nurses’ perceptions of potential constraints and anticipated support to practice defibrillation: A qualitative study. Intensive &
Critical Care Nursing, 27(4), 186-193.
Human development report (u.å). Human Development Data (1990-2015). United
Nations Development Programme. Hämtad 2017.05.23 från
http://hdr.undp.org/en/data
Huschak, G., Dünnebier, A., Kaisers, U. X., Huschens, B., & Bercker, S. (2016). Automated external defibrillator use for in-hospital emergency management.
Anaesthesia And Intensive Care, 44(3), 353-358.
Inspektionen för vård och omsorg [IVO]. (2017). Tillsynsrapport - De viktigaste
iakttagelserna inom tillsyn och tillståndsprövning verksamhetsåret 2016.
International Council of Nurses [ICN]. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2017.03.20 från http://www.swenurse.se/globalassets/
Jevon, P. (2010). Procedure for recording a standard 12-lead electrocardiogram.
British Journal Of Nursing, 19(10), 649-651. doi:
10.12968/bjon.2010.19.10.48204
* Jiménez-Herrera, M., & Axelsson, C. (2015). Some ethical conflicts in emergency care. Nursing Ethics, 22(5), 548-560.
Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (1.uppl. s 95 -
113). Lund: Studentlitteratur AB.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (1.uppl., s 69 - 90). Lund:
Studentlitteratur AB.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.
Larsson, R., & Engström, &. (2013). Swedish ambulance nurses' experiences of nursing patients suffering cardiac arrest. International Journal of Nursing
Practice, 19(2), 197-205.
Lee, I., & Low, L. (2010). Nurses' role in the early defibrillation of cardiac patients: implications for nursing in Hong Kong. Contemporary Nurse: A Journal for
The Australian Nursing Profession, 35(1), 88-94.
doi:10.5172/conu.2010.35.1.088
Leske, J. S., McAndrew, N. S., & Brasel, K. J. (2013). Experiences of families when present during resuscitation in the emergency department after trauma.
Journal of Trauma Nursing. 20(2), 77-85. doi:
10.109/JTN.0b013e31829600a8
Liddle, R., Davies, C., Colquhoun, M., & Handley, A. (2003). The automated external
defibrillator. BMJ, 327(7425), 1216. doi: 10.1136/bmj.327.7425.1216.
Lippert, K.F., Raffay, V., Georgiou, M., Steen A, P., & Bossaert, L. (2010). European resuscitation council guidelines for resuscitation 2010 section 10. The ethics of resuscitation and end-of-life decisions. Resuscitation 81(10), 1445–1451. doi: 10.1016/j.resuscitation.2010.08.013.
Lukes, E. (2010). The nursing process and program planning. AAOHN Journal,
58(1), 5-7. doi:10.3928/08910162-20091223-03.
Marzooq, H., & Lyneham, J. (2009). Cardiopulmonary resuscitation knowledge among nurses working in Bahrain. International Journal of Nursing Practice,
15(4), 294-302.
* McClement, S., Fallis, W., & Pereira, A. (2009). Family Presence During
Resuscitation: Canadian Critical Care Nurses’ Perspectives. Journal of Nursing
Scholarship, 41(3), 233-240.
Meyers, T.A., Eichhorn, D.J., Guzzetta, C.E., Clark, A.P., Klein, J.D., Taliaferro, E., & Calvin A. (2000). Family presence during invasive procedures and
resuscitation: the experiences of family members, nurses, and physicians.
American journal of nursing 100(2), 32-42.
* Miller, J., & Stiles, A. (2009). Family Presence During Resuscitation and Invasive Procedures: The Nurse Experience. Qualitative Health Research, 19(10), 1431-1442.
