Upplevelse av
egenvård hos personer
med diabetes mellitus
typ 2
En kvalitativ litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: OmvårdnadFÖRFATTARE: Amanda Hedman & Madeleine Johansson HANDLEDARE: Iréne Ericsson
Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 anses vara en välfärdssjukdom där antalet som
har sjukdomen ökar i världen. En viktig del av behandlingen är egenvård där personen med diabetessjukdomen har ett stort egenansvar. Vilket kan innebära livsstilsförändringar med nya rutiner. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge personen information och kunskap om sjukdomen för att personen ska kunna utföra egenvården. Egenvården innefattar bland annat att ha kunskap om blodsocker, kost och fysisk aktivitet och hur det påverkar diabetessjukdomen.
Syfte: Att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ
2.
Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av 13 vetenskapliga
artiklar. Vid analysen följdes Fribergs femstegsanalys.
Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två huvudteman: ”Innebar
livsstilsförändringar” och ”Betydelsefullt med stöd”. Svårigheter som uppstod i egenvården var ändrade kostvanor, fysisk aktivitet och förändrade vardagsrutiner. Resultatet visade att egenvården har en del utmaningar där stöd från omgivningen och hälso- och sjukvårdspersonal kan underlätta hur egenvården upplevdes.
Slutsats: Hanteringen av egenvården innebar förändrade levnadsvanor där
anpassningen till det nya livet gick olika fort. Stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården hade en stor betydelse i hur egenvården fungerade och upplevdes.
Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, egenvård, Orems egenvårdsteori,
Summary
Title: Experience of self-care in people with type 2 diabetes mellitus.
Background: Type 2 diabetes mellitus is a welfare disorder in which the number of
people with the disease is increasing in the world. An important part of the treatment is self-care where the person with the diabetes disease has a great responsibility. The nurse has a responsibility to provide the person with information and knowledge about the illness for the person to be able to perform self-care
Aim: To describe the experience of self-care in people with diabetes mellitus type 2. Method: A qualitative literature review with a compilation of 13 scientific articles.
The analysis followed Friberg's five-step analysis.
Results: The two main themes developed in the literature review's results: "Means
lifestyle changes" and "Significant with support". Difficulties that arose in self-care were changing dietary habits, physical activity and changing daily routines. The result showed that self-care has some challenges in which support from the environment and health care personnel can facilitate how self-care was experienced.
Conclusion: Managing self-care meant changing living habits where adaptation to
the new life went very fast. Support from the environment and health care played a major role in how self-care worked and was experienced.
Keyword: Type 2 diabetes mellitus, self-care, Orem’s self-care theory, lifestyle
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Diabetes mellitus ... 1
Omvårdnad vid diabetes mellitus typ 2 ... 2
Orems egenvårdsteori ... 3
Syfte ... 5
Material och metod ... 5
Design ... 5
Urval och datainsamling ... 5
Dataanalys ... 6
Forskningsetiska överväganden ... 6
Resultat... 8
Innebar livsstilsförändringar ... 8
Förändrade vardag ... 8
Fysisk aktivitet betydelsefullt ... 9
Förändrade kostvanor ... 9 Betydelsefullt med stöd ... 10 Stöd från omgivningen ... 10 Stöd från sjukvårdspersonal ... 11 Stöd från e-hälsa... 11 Metoddiskussion ... 13 Resultatdiskussion... 14 Slutsatser ... 15 Kliniska implikationer ... 16 Referenser ... 17 Bilagor Bilaga 1: Sökmatris
Bilaga 2: Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Bilaga 3: Artikelmatris
1
Inledning
Diabetes mellitus ökar mycket kraftigt i världen och anses vara en välfärdssjukdom. Under 2000-talet insjuknade 422 miljoner människor i diabetes mellitus i världen (Ríos-Osorio et al., 2020). Diagnosen diabetes mellitus finns i två varianter, diabetes mellitus typ 1 och typ 2 (Diabetesförbundet, 2017). Samhällskostnaderna vid diabetes mellitus är höga vilket ofta är relaterat till komplikationerna som kan uppstå (Socialstyrelsen, 2018). Kostnaden för det svenska samhället uppskattas till 20 miljoner varje år (Nationella diabetesteamet, 2016).
Orsaken till att allt fler drabbas av diabetes mellitus typ 2 är stillasittande livsstil och övervikt (Cornell, 2015). Hälso- och sjukvården erbjuder program som kan ha påverkan på levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2018). En stor och viktig del i behandlingen för diabetes mellitus typ 2 är egenvård (Domingas dos Santos et al., 2019). Sjuksköterskans ansvar är att se till att personerna som har en diabetessjukdom har förståelse och kunskap om sjukdomen som krävs för att kunna utföra det som benämns egenvård (Koponen et al., 2017). För att kunna stödja till egenvård behöver sjuksköterskan få en ökad förståelse för hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever sin situation (Graves et al., 2016).
Bakgrund
Diabetes mellitus
Diabetes mellitus typ 1 (DMT1) och diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är två varianter av sjukdomen diabetes mellitus (DM). Gemensamt för de två varianterna av diabetes mellitus är att den drabbade personen uppvisar symtom som högt blodsocker, stora urinmängder, ökad törst, viktnedgång samt onormal trötthet (Diabetesförbundet, 2017). DM är en kronisk sjukdom som inkluderar flera organ som bukspottkörtel, lever, njurar, skelettmuskeln samt hjärnan (Cornell, 2015). I bukspottkörteln produceras insulin som är ett hormon som reglerar blodsockernivån i blodet. DMT1 innebär att bukspottkörteln helt har slutat producera insulin vilket leder till att personen blir beroende av dagliga injektioner av insulin. Dessa insulininjektioner hjälper cellen att öppna upp och bryta ner glukos som sedan lagras eller används till energi (Gordon, 2019).
DMT2 innebär att kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin samt att cellernas förmåga att ta upp insulin är nedsatt, vilket kallas insulinresistens. För att fastställa diagnosen DMT2 tas två p-glukosvärden vid olika tillfällen och om de är >7,0 tas sedan ett HbA1c (Levy, 2019). Förhöjda värden på p-glukos och HbA1c kan vara ett tecken på att utveckla DMT2 och kan användas för att diagnostisera sjukdomen (Clark, 2014). P-glukos är ett prov som mäter blodsockernivån i blodet. Insulin är ett hormon som reglerar blodsockerhalten i blodet (Gordon, 2019). Hemoglobin A1c (HbA1c) är ett blodsockervärde som återspeglar genomsnittsvärdet under två till tre månader bakåt i tiden (Levy, 2019). Orsaker till att drabbas av DMT2 är arv, levnadsvanor som bland annat felaktig kost, stress, rökning samt fysisk inaktivitet (Chatterji & Fogel, 2018; Cornell, 2015; Gordon, 2019). Förstahandsåtgärder när någon drabbas av DMT2 är att motivera personen till livsstilsförändringar (Milne & Di Rosa, 2019). Om dessa åtgärder inte visar sig vara tillräckliga används sedan läkemedel som sänker
2
blodglukosnivån och ökar insulinkänsligheten (Chacra, 2014; Neumiller & Umpierrez, 2018). Det kan också vid DMT2 bli aktuellt med insulintillförsel via injektioner (Kim et al., 2019).
För att undvika risken att drabbas av komplikationer vid diabetessjukdom är det viktigt att sjukdomen är välbehandlad. Komplikationer som kan uppstå är hyperglykemi, som betyder hög blodsockernivå i blodet och orsakas av otillräcklig insulindos, stress, infektion eller intag av vissa läkemedel som steroider. Hypoglykemi, låg blodsockernivå i blodet är ytterligare en komplikation som bland annat kan uppstå vid en otillräcklig måltid samt insulinfrisättande läkemedel. Vilket kan leda till att personen förlorar medvetande och drabbas av så kallad insulinkoma. Symtom på hypoglykemi är hjärtklappning, svettning och i vissa fall förvirringstillstånd (Gordon, 2019). Hos personer med DMT2 är det vanligare att drabbas av hyperglykemi. Hyperglykemi kan leda till sena komplikationer som består av mikrovaskulära och makrovaskulära försämringar. Noggrann blodsockerkontroll kan minimera risken för komplikationer vid DMT2. Mikrovaskulära komplikationer är skador på kapillärer i flera organ i kroppen vilket kan leda till nedsatt syn, njurskador samt nervpåverkan i till exempel fötterna (Yoo et al., 2019). Makrovaskulära skador som kan uppstå på de stora blodkärlen kan leda till hjärtinfarkt, perifer kärlsjukdom samt stroke (Milne & Di Rosa, 2019; Milo & Connelly, 2019).
Omvårdnad vid diabetes mellitus typ 2
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar är att stötta, vägleda och utbilda personer med diabetessjukdom i sin egenvård (Graves et al., 2016). Sjuksköterskan arbetar utifrån de sex kärnkompetenserna säker vård, informatik, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och slutligen personcentrerad omvårdnad. Säker vård innefattar att sjuksköterskan ska förebygga vårdskador, skapa patientsäkerhet samt följa regelverk. Informatik handlar om att sjuksköterskan använder och utveckla e-hälsotjänster för att kommunicera och stärka vårdkvalitén. Samverkan i team innebär att sjuksköterskan har en nyckelroll där kommunikationen med medarbetare, patient, närstående och andra professioner i teamet sker på ett empatiskt och respektfullt sätt. För evidensbaserad vård utgår sjuksköterskan från vetenskap och beprövad erfarenhet, att tillämpa bästa metod med utgångspunkt för patienten. Förbättringskunskap handlar om att sjuksköterskan utifrån patienternas behov utvecklar omvårdnaden samt skapar möjligheter för en säker och god vård. Personcentrerad vård innefattar att sjuksköterskan identifierar vad hälsa betyder utifrån den enskildes patientberättelse, samt skapar förutsättningar för att främja hälsa (Dolansky & Moore, 2013).
Sjuksköterskan har ett ansvar för att ge en korrekt information om egenvård och behandling. I egenvården ingår att personen behöver ha kunskap om hur kost, fysisk aktivitet och blodsockernivåer påverkar diabetessjukdomen (Domingas dos Santos et al., 2019; Gordon, 2019). Hos personer med DMT2 är det viktigt att ha förmåga att kunna tolka blodsockernivåerna och agerar därefter, för att på sikt förhindra symtom och komplikationer. Att arbeta personcentrerat är viktigt för att se personens behov och resurser samt uppmuntra till att följa sin egenvård (Mukherjee & Chaturvedi, 2019). Enligt Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2009:6) innebär egenvård att patienten har ett egenansvar för att utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet. Egenvård ger personen en större frihet eftersom egenvården minskar behovet av frekventa besök inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2009:6). Egenvård kan bedrivas
3
antingen av personen själv eller med hjälp av närstående eller en personlig assistent (Lommi et al., 2018). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har patienten rätt till självbestämmande om behandling och råd som ges.
En viktig del i egenvården är att motivera personen till att öka den fysiska aktiviteten. Detta minskar risken för följdsjukdomar som hjärt-och kärlsjukdomar (Moe et al., 2015; Umpierre et al., 2012). Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på blodsockernivåer och kan förbättra HbA1c (Balducci et al., 2017; Clark, 2014). Personer med DMT2 rekommenderas att vara fysiskt aktiva i 150 minuter i veckan. Den fysiska aktiviteten behöver vara på en måttlig nivå där andningen och hjärtfrekvensen höjs (Balducci et al., 2017; Clark, 2014). Egenvården kan ändras i takt med att diabetessjukdomens förändras eller att behandlingen ändras (Milo & Connelly, 2019). Kostrekommendationer vid DMT2 är låg glykemiskt index, lågkalorikost samt medelhavskost (Watts et al., 2018).
Orems egenvårdsteori
Grundtanken i Orems egenvårdsteori (2001) är att personen ska kunna utföra sin vård självständigt och därigenom upprätthålla sitt välbefinnande. Teorin fokuserar på personens egen förmåga att utföra egenvård och sjuksköterskans omvårdnadsansvar är att främja personens förmåga till egenvård. Orems egenvårdsteori bygger på de tre begreppen egenvårdskapacitet, egenvårdsbrist och omvårdnadsåtgärder vilka är grunden för teorin.
Egenvårdskapacitet handlar om att personer med DMT2 själva utför sin egenvård i syfte att bevara god psykisk och fysisk hälsa. Vården behöver anpassas till personens egen utvecklingsnivå (Orem, 2001). Hos personer med DMT2 är det viktigt att kunna ta sitt eget blodsockervärde, medicineras sig själv, vara fysiskt aktiv samt inta en kost som passar personens livsstil (Burridge, 2016). Sjuksköterskan kan vägleda personen med diabetessjukdom till att utföra egenvård till exempel utföra blodsockerkontroller. När personen kan utföra egenvården minskar beroendet av sjukvårdens insatser och personen får ett mer självständigt liv (Graves et al., 2016).
Egenvårdsbrist är när personen behöver ha stöttning i för att upprätthålla hälsan men där kunskap och förmåga saknas hos personen. Brister i egenvård utgör en stor risk för att personens hälsa försämras. Egenvårdsbrist är en obalans mellan personens egenvårdskrav alltså den egenvård som i relation krävs och egenvårdskapaciteten det vill säga den kunskap och förmåga personen besitter inom området (Orem, 2001). Begränsningar och brister innefattar begränsad kunskap och förmåga att bedöma till exempel sitt blodsockervärde. Samt att utifrån detta fatta beslut om åtgärder och handling, vilket kan handla om till exempel lämplig insulindos. Vid försämrad hälsa hos personer vid DMT2 finns det en risk att få långvariga komplikationer när egenvården brister (Gordon, 2019).
Begreppet Omvårdnadsåtgärder i egenvårdsteorin omfattar de båda begreppen i teorin egenvårdsbrist och egenvårdskapacitet. Sjuksköterskan och personen som behöver vård behöver interagera och samverka med varandra för att uppnå den bästa egenvården för personen. Omvårdnadsbehovet varierar utifrån personens egna egenvårdsbehov. Sjuksköterskan kan hjälpa personen i sin egenvårdsbrist genom att stödja, vägleda och undervisa (Orem, 2001).
4
För att personer med DMT2 ska kunna utföra sin egenvård krävs det kunskap av sjuksköterskan. Sjuksköterskan ska kunna förmedla rätt information med relevanta åtgärder (Dolansky & Moore, 2013) riktade mot diabetessjukdomen. Sjuksköterskans möjligheter att ge ett stöd anpassat till personen ökar med ett personcentrerat arbetssätt (Dolansky & Moore, 2013).
5
Syfte
Syftet var att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2.
Material och metod
DesignStudien är en litteraturöversikt med en kvalitativ design. En litteraturöversikt görs när syftet är att sammanställa tidigare vetenskaplig forskning och för att få en överblick över befintlig forskning inom området (Friberg, 2017). Kvalitativ design är lämplig att använda när syftet är att fånga upplevelser, uppfattningar och erfarenheter hos människor (Henricson & Billhult, 2017).
Urval och datainsamling
För att söka artiklar för litteraturöversikten användes databaserna Cinahl och PubMed. Sökningen gjordes i två olika databaser för att utvidga sökresultatet. Litteraturen rekommenderar sökning i minst två databaser eftersom sökresultatet ofta blir otillräckligt om sökningen enbart görs i en databas. Cinahl innehåller forskning inom området omvårdnad, arbetsterapi och fysioterapi. Databasen PubMed innehåller forskning inom biomedicin, omvårdnad och tandvård (Karlsson, 2017).
För att göra en mer exakt sökning används sökfältet som kallas ämnesord. Ämnesordsregistrering ger förslag på andra ämnesord och inte enbart angivet sökord. I databasen Cinahl kallas systemet ämnesord för Cinahl Subject Headings (MH) och i databasen PubMed används ämnesordet Medical Subject Headings (MeSH) (Karlsson, 2017). Sökorden som användes vid sökningen i Cinahl och PubMed var Diabetes mellitus type 2, self care, self-care, self-management, self management, experiences, perceptions, attitudes, feelings, norway, sweden, denmark, finland och iceland (Bilaga 1).
Flera sökord kombinerades genom att termer som AND och OR användes, denna funktion kallas booleska operatorer. AND avgränsar sökningen och gör den mer detaljerad. När flera sökord läggs ihop med AND måste respektive ord vara med i sökträffen. OR används för att utvidga sökningen men ökar känsligheten. När Sökord kombineras med OR behöver endast ett av sökorden vara med i sökresultatet (Karlsson, 2017).
För att begränsa sökningen gjordes en avgränsning med peer review, artiklar skrivna på engelska samt artiklar publicerade mellan åren 2015–2020. Peer review innebär att artikeln har blivit vetenskapligt granskad av andra forskare innan publicering. Peer review används för att öka den vetenskapliga kvaliteten på artiklar (Karlsson, 2017). Inklusionskriterierna var personer med DMT2 i Norden samt att artiklarna skulle innehålla studier som hade en kvalitativ design. Norden valdes för att göra en avgränsning och enbart få med välfärdsländer.
Samtliga titlar på de artiklar som framkommit vid sökningen lästes och i de artiklar vars titlar ansågs relevanta för syftet granskades sedan abstrakten. De artiklar vars
6
abstrakt överensstämde med studiens syfte lästes i sin helhet (Bilaga 1). De artiklar som efter detta första urval ansågs besvara syftet granskades sedan enligt Jönköpings Universitets protokoll för Basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod (Bilaga 2). I protokollet besvarades frågor angående den studie som granskades. Kvalitetsfrågorna besvarades med ja eller nej och poängsättes med ett poäng för respektive ja. Artiklar med mindre än 4/4 poäng på första delen av protokollet exkluderades och granskningen avslutades. Artiklar med total poäng på 10/12 eller mer inkluderades i litteraturöversikten. Dessa ansågs ha tillräcklig kvalité för att inkluderas i studien. De artiklar som fick under 10 poäng ansågs inte ha tillräcklig kvalité och exkluderades. Kvarstående artiklar efter kvalitetsgranskningen blev 13 kvalitativa artiklar (Bilaga 3). Det uppkom ett antal dubbletter som markerats med** i referenslistan och artikelmatrisen (Bilaga 3). En av artiklarna som togs med är en mixad metod med kvalitativa och kvantitativa fakta. Resultatet från denna artikel var presenterad på ett tydligt sätt där det kvantitativa resultatet och det kvalitativa resultatet presenterades var för sig. Detta gjorde att det var möjligt att endast använda det kvalitativa materialet.
Dataanalys
För analysen av de studier som slutligen valdes till litteraturöversikten användes Fribergs (2017) analys i fem steg. Femstegsanalysen passar bra att använda vid analys av kvalitativt material för litteraturöversikt på kandidatnivå (Friberg, 2017). I steg ett granskades varje artikel som hade valts ut till resultatdelen genom att studien lästes flera gånger i sin helhet. Detta för att få en god förståelse för innehållet. I andra steget markerades textdelar som svarade på syftet med markeringspennor. Dessa viktiga och för syftet relevanta textdelar kallas nyckelfynd (Friberg, 2017). Efter att detta gjorts i samtliga artiklar sammanställdes nyckelfynden i ett nytt dokument, ett för respektive artikel. Denna sammanställning utgör steg tre och detta görs för att få en bättre överblick över innehållet i respektive artikel. I steg fyra i analysen identifieras likheter och skillnader i de olika studiernas resultat (Friberg, 2017). De textdelar i respektive artikel som svarade på syftet och hade liknande innebörd sammanfördes under gemensamma teman och subteman som skapades utifrån innehållet. Slutligen i analysens femte steg presenteras resultatet på ett tydligt sätt (Friberg, 2017). De sammanförda textdelarna skrevs ihop som en löpande text, vilket bildade studiens resultat.
Forskningsetiska överväganden
För att värna människors rättigheter och grundläggande värde används forskningsetik. Detta innebär att människor möts med respekt samt att det finns ett självbestämmande. Självbestämmande handlar om att de som deltar själva bestämmer och fattar beslut om att medverka i en studie samt hur länge. Vid litteraturöversikt behövs generellt inget godkännande från den forskningsetiska kommittén (Kjellström, 2017). Endast artiklar som är granskade och godkända av en etisk kommitté inkluderades i litteraturöversikten. Att enbart använda artiklar som har granskats etiskt ökar trovärdigheten i en litteraturöversikt (Forsberg & Wengström, 2016). Helsingforsdeklarationen tar upp de etiska principerna för forskning på människor (Helsingforsdeklarationen, 2020). De etiska riktlinjerna reglerar och ställer etiska krav på forskningsprocessen. De fyra huvudkraven som skall följas vid all forskning är informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Kjellström, 2017). Informationskravet syftar till att forskaren skall informera om
7
syftet med studien. Samtyckeskravet informerar om att deltagarna själva fastställer om de vill vara med i studien. Nyttjandekravets uppgift är använda den insamlade data enbart till forskningsändamålet. Konfidentialitetskravet är att se till att uppgifterna som kan avslöjas enskilda deltagare i studien måste förvaras och behandlas så att inte obehöriga kan nå dem (Vetenskapsrådet, 2002).
Under arbetsprocessen gjordes etiska överväganden. Begränsad kunskap i engelska samt bristande metodologisk kunskap hos de som utfört litteraturöversikten kan leda till en orättvis bedömning av de artiklar som valts ut. Artiklarna som valts ut är alla på engelska, detta kan leda till feltolkningar när modersmålet inte är på engelska (Kjellström, 2017). Artiklarna lästes både individuellt men också tillsammans av de som utförde litteraturöversikten. Detta gjordes för att undvika eventuella feltolkningar. Kunskapen kring ett område som ska undersökas ska analyseras för att minska risken för en påverkan på tolkning av materialet. Det är viktigt att reflektera över vilken betydelse en förförståelse kan ha för arbetet (Priebe & Landström, 2017). I studien fanns en förförståelse inom ämnet genom att kurser i sjukdomslära, farmakologi, anatomi hade genomförts under sjuksköterskeutbildningen. Det fanns också erfarenheter inom området från tidigare yrkesarbete. Genom att vara medvetna om att det finns en förförståelse minskar risken att detta skulle påverka tolkningen (Priebe & Landström, 2017).
8
Resultat
Under analysen av de 13 kvalitativa studierna skapades två teman med respektive tre subteman som besvarade studiens syfte att beskriva upplevelse av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2. Teman som skapades var; Innebar livsstilsförändringar med subteman; förändrade vardag, fysisk aktivitet betydelsefullt och förändrade kostvanor. Andra temat som skapades var; Betydelsefullt med stöd med subteman;stöd från omgivningen, stöd från sjukvårdspersonal och stöd från e-hälsa (Tabell 1).
Tabell 1: Översikt på tema och subteman.
Tema Subteman
Innebar livsstilsförändringar Förändrad vardag Fysisk aktivitet betydelsefullt Förändrade kostvanor Betydelsefullt med stöd Stöd från omgivningen Stöd från sjukvårdspersonal Stöd från e-hälsa Innebar livsstilsförändringar
En viktig del av egenvården var livsstilsförändringar i form av att utöva fysisk aktivitet i större utsträckning än tidigare i livet. Fysisk aktivitet beskrevs vara av betydelse för välmående vid diabetessjukdom (Laursen et al., 2017). Förändrade kostvanor var ytterligare en livsstilsförändring som beskrevs som den del av egenvården (Aweko et al., 2018). Diabetessjukdomen förändrade vardagen på flera sätt och en förändrad vardag innebar livsstilsförändring genom att bland annat behöva tänka på att leva så att blodsockret var på en bra nivå (Abuelmagd et al., 2019; Gardsten et al., 2018; Herre et al., 2016).
Förändrad vardag
Efter en tids hantering av egenvården upplevdes det lättare att leva med sin diabetessjukdom. Personerna med diabetessjukdom upplevde att det krävdes en livslång egenvårdsbehandling (Abuelmagd et al., 2019; Aweko et al., 2018; Gardsten et al., 2018).
Att leva med sjukdomen DMT2 upplevdes som stressfullt och egenvården innebar en stor livsstilsförändring. Vissa av personerna med DMT2 upplevde egenvården som begränsade och hade svårt med livsstilsförändringar medan andra tog det mer naturligt (Laursen et al., 2017; Svedbo Engström et al., 2015). Motivationen var ofta en orsak till hur egenvården hanterades och de upplevde att de fick tvinga sig in i de nya egenvårdsrutinerna (Aweko et al., 2018; Gardsten et al., 2018; Kristensen et al., 2018). De känslomässiga aspekterna i egenvården upplevdes svårare än de medicinska att hantera (Abuelmagd et al., 2019; Kristensen et al., 2018). Fokuset i egenvården upplevdes vara att både må bra i nuet men även i framtiden utan att diabetessjukdomen skulle förvärras. Att ändra sina vardagsrutiner och sitt sätt att leva
9
på upplevdes som en svårighet men samtidigt en känsla av stolthet som uppkom när personerna kunde hantera sin egenvård (Gardsten et al., 2018; Kristensen et al., 2018; Svedbo Engström et al., 2015).
Utmaningar i egenvården som kunde upplevas som svårigheter var ändrade vardagsrutiner, kostrekommendationerna och känslomässiga begränsningar. Den fysiska aktiviteten och kosten upplevdes ofta bli lidande när personerna med DMT2 hade svårt att få ihop tiden och prioriterade jobbet eller familjen istället för diabetessjukdomen (Aweko et al., 2018; Gardsten et al., 2018). En stressfaktor som upplevdes i egenvården var ständig övervakning och balansering av blodsockernivåerna. Svårigheter som upplevdes var att förstå hur blodsockret påverkades och vilka åtgärder som behövde sättas in (Abuelmagd et al., 2019; Gardsten et al., 2018; Herre et al., 2016; Svedbo Engström et al., 2015). Det fanns även de som upplevde att de hade en god förståelse för vad som var högt respektive lågt blodsocker (Aweko et al., 2018). Den dagliga blodsockermätningen upplevdes som en viktig del av vardagen samt vilka åtgärder som behövdes om blodsockernivåerna inte låg inom de rekommenderade värdena (Abuelmagd et al., 2019; Aweko et al., 2018). Fysisk aktivitet betydelsefullt
Personerna med DMT2 upplevde att motivationen till fysisk aktivitet var att de hade förstått att genom vara fysiskt aktiva kunde de skjuta upp sena komplikationerna som kunde uppstå om de inte höll sig inom egenvårdsrekommendationer. Personer med en viss fysisk begränsning på grund av komplikationer av diabetessjukdomen eller som hade ett dåligt fysiskt allmäntillstånd upplevde sig att ha svårt att hitta en fysisk aktivitet som passade deras egen förmåga (Aweko et al., 2018; Gardsten et al., 2018; Herre et al., 2016; Lidegaard et al., 2016).
Att utföra en fysisk aktivitet tillsammans med andra personer gav en positiv känsla när motivationen saknades. Personerna med DMT2 upplevde att de blev entusiastiska över de dagliga aktiviteterna och förstod att fysisk aktivitet både var bra för deras välmående men även att det upplevdes som en trevlig stund (Laursen et al., 2017; Lidegaard et al., 2016).
En svårighet som upplevdes för utförande av denna egenvårdsrekommendation förutom tidsbrist var brist på träningslokaler, vilket var orsaken till att den fysiska aktiviteten inte utövades i den utsträckning som behövdes. Ytterligare utmaningar som upplevdes var att tappa sina träningsrutiner under semesterperioden (Lidegaard et al., 2016) men även svårigheterna att förstå hur blodsockernivån kunde påverkas av att vara fysiskt aktiv (Gardsten et al., 2018; Herre et al., 2016). Att se direkt effekt på blodsockernivån efter att varit fysisk aktiv med andra gav en positiv belöning vilket även minskade stressen och en social gemenskap skapades (Laursen et al., 2017; Lidegaard et al., 2016).
Förändrade kostvanor
En form av egenvård som personerna med DMT2 talade om var kost. Utmaningar med egenvården upplevdes var att veta vilken kost som var bra eller dålig samt att äta regelbundet och planera måltiderna. En anledning till att personerna med diabetessjukdom ändrade sina kostvanor var att de upplevde en rädsla för att
10
sjukdomstillståndet skulle förvärras om de åt fel kost (Abuelmagd et al., 2019; Gardsten et al., 2018).
Egenvården med de förändrade kostvanorna på grund av diabetessjukdomen upplevdes ha en påverkan på det sociala livet. Personer med DMT2 upplevde att det var frustrerande att se andra äta mat som de skulle undvika, detta ledde till att personerna avstod från sociala sammankomster (Abuelmagd et al., 2019; Aweko et al., 2018). En annan utmaning inom egenvården som personer med DMT2 upplevde var att det fanns svårigheter att hålla sig till sin kost vid traditionella sammankomster. De traditionella sammankomsterna upplevdes som en viktig del för personernas identitet (Abuelmagd et al., 2019).
När personerna med DMT2 fått kunskap om vilka livsmedelsprodukter som påverkade blodsockernivån upplevdes det lättare att hantera kosten (Aweko et al., 2018; Herre et al., 2016; Laursen et al., 2017). Matlagningskurser erbjöds som en hjälp i egenvården för att underlätta vardagen. Att delta i matlagningskursen med sin partner gjorde att de båda fick ny information om lämplig kost vilket upplevdes som användbart i det dagliga livet (Herre et al., 2016; Laursen et al., 2017).
Betydelsefullt med stöd
För upplevelsen och utförandet av egenvård var det betydelsefullt att få stöd. Det betydelsefulla stödet kunde vara att få stöd från omgivningen vilket upplevdes vara viktigt och en positiv del för att klara egenvården (Aweko et al., 2018; Bech et al., 2018; Svedbo Engström et al., 2015). Sjukvårdspersonalen upplevdes ha ett stort ansvar där förtroendet och personlig information var ett betydelsefullt stöd för att utföra egenvård (Bech et al., 2018; Kristensen et al., 2018; Petersen & Hempler, 2017; Svedbo Engström et al., 2015). Ytterligare ett betydelsefullt stöd som upplevdes underlätta egenvården var kontakt genom användning av e-hälsa (Herre et al., 2016; Lie et al., 2019; Torbjørnsen et al., 2019).
Stöd från omgivningen
Stöd från omgivningen varierade över tiden, stöd från anhöriga kunde upplevas som en ständig övervakning där kommentarer om vad de skulle äta och dricka upplevdes som jobbigt (Svedbo Engström et al., 2015). Andra upplevde att de fick stöttning i sin egenvård av anhöriga till exempel när de blev påminda om att ta sina läkemedel eller mäta sin blodsockernivå. Personer med långtgående DMT2 upplevde det svårt att prata med sina familjemedlemmar trots att de visste att det var viktigt att dela med sig om sin sjukdom (Abuelmagd et al., 2019; Gardsten et al., 2018). Stöttning av vänner och arbetskollegor upplevdes också som en viktig del för att upprätthålla motivationen att följa rekommendationerna (Aweko et al., 2018; Svedbo Engström et al., 2015). Personer med DMT2 upplevde att brist på stöd från omgivningen gav en känsla av besvikelse, ensamhet och belastning vid utförandet av egenvården. Att vara beroende av andras stöd upplevdes som en känsla av beroendeställning, att inte vara självständig gjorde att de upplevde sig vara en börda för omgivningen (Svedbo Engström et al., 2015).
Under kurser i egenvård erbjöds personerna med DMT2 utbildning i att mäta blodsockernivån samt hur insulin skulle injiceras. Personerna med DMT2 upplevde en
11
ökad förståelse både teoretiskt men även praktiskt efter kurser i egenvård. Den nya kunskapen om DMT2 och de fysiska symtomen gav dem en bättre förståelse för vad som händer i kroppen. Detta fick dem att uppleva en större säkerhet i sin egenvård (Herre et al., 2016). Det fanns också de som haft diabetessjukdomen under en längre tid. Dessa beskrev att de hade slutat att mäta blodsockernivån för att slippa stressen och att de numera endast tog sina mediciner (Aweko et al., 2018; Herre et al., 2016). Stöd från sjukvårdspersonal
För att kunna hantera egenvården upplevdes det viktig att det fanns ett förtroende till sjukvårdspersonalen. Förtroendet ökade när sjukvårdspersonal visade ett intresse om personernas allmänna hälsotillstånd (Bech et al., 2018; Kristensen et al., 2018). De personer med positiva erfarenhet av sjukvårdspersonal beskrev dem som mänskliga, lämpliga, vårdande och konsekventa. Andra personer med negativa erfarenheter upplevde att sjukvårdspersonalen inte kunde hantera deras behov samt att de gav motsägelsefull information om hur de skulle hantera sin egenvård. Förtroendet minskades när sjukvårdspersonalen inte var empatiska eller kunde kommunicera om diabetesvården. En annan svårighet var att hälsoinformationen från de olika sjukvårdsenheterna upplevdes vara svåra att förstå om personen endast hade baskunskaper i egenvård (Laursen et al., 2017; Peltola et al., 2018; Petersen & Hempler, 2017).
Att få skräddarsydd information om den individuella egenvården från sjukvårdspersonalen upplevdes som ett betydelsefullt stöd. Den skräddarsydda informationen anpassades till personernas egna behov och gavs upprepat för att påminna personen samt uppdatera informationen. Personerna med DMT2 upplevdes att rådgivning och hänvisning till andra professioner som till exempel fotvårdsspecialist också var viktigt för hur de skulle utöva egenvård och därmed kunna hantera sin sjukdom (Bech et al., 2018; Kristensen et al., 2018; Petersen & Hempler, 2017; Svedbo Engström et al., 2015). Personerna med DMT2 uttryckte en önskan att diabetesvårdens tillgång skulle vara mer flexibel och bättre anpassat till personens egna behov. Personerna med DMT2 menade att även familjemedlemmar och vänner skulle behöva få information om diabetessjukdomen för att minska deras oro och öka deras delaktighet för att egenvården skulle fungera (Herre et al., 2016; Svedbo Engström et al., 2015).
Stöd från e-hälsa
Kommunikationen via e-hälsa upplevdes och uppfattades av personerna med diabetessjukdom som lättare och mer effektiv än att kontakta sjukvården på andra sätt. Att tillämpa nya tekniska lösningar till egenvården som webbaserad information gav personerna en användbar tillgång till information om diabetessjukdom som underlättade egenvården (Herre et al., 2016; Lie et al., 2019; Torbjørnsen et al., 2019). Användningen av e-hälsa inspirerade och upplevdes vara ett betydelsefullt stöd vid egenvård. Det var av betydelse för att personen skulle kunna hantera sjukdomen och få meningsfulla rutiner i vardagen. Genom att använda självhanteringsapp:ar kunde personerna med diabetessjukdom skriva ner enkla anteckningar om till exempel blodsockernivån (Petersen & Hempler, 2017; Torbjørnsen et al., 2019). Informationen var till hjälp för att kunna följa blodsockervärdet över tid. En positiv
12
fördel med självhanteringsapp:en var att det skapade en struktur i egenvården hur de hanterade sin diabetessjukdom med blodsockernivåer, kost och aktivitet. Svårigheter som uppkom var att det tog tid och krävde viss ansträngning när värdena skulle föras in i självhanteringsapp:en. Andra hade svårigheter att följa sådana rutiner när vardagen förändrades som till exempel vid semestrar (Torbjørnsen et al., 2019). Att skapa en bredd för diabeteshälsovård inom e-hälsa ökar en flexibilitet och en enklare kontakt mellan personerna med diabetessjukdom och sjukvården. Personerna med DMT2 föredrog en regelbunden konsultation och kontakt via e-hälsa för att upprätthålla egenvården. Vikten av att mötas ansikte mot ansikte upplevdes av personerna med DMT2 som en viktig del i egenvården. Den tekniska åtgärden och den medicinska behandlingen måste anpassas för individens egna egenvårdsbehov (Lie et al., 2019; Svedbo Engström et al., 2015).
13
Diskussion
Metoddiskussion
Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) utgår från trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet för att beskriva den kvalitén litteraturöversikten bedöms ha. Dessa kriterier användes för att utvärdera studiens kvalité. Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Syftet var att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2 där enbart kvalitativa studier inkluderades.
Forskningen inom diabetes mellitus typ 2 går snabbt framåt och därav valdes en avgränsning vid sökning av artiklar till litteraturöversikten med fem års tidsintervall. En styrka i litteraturöversikten var överförbarheten eftersom den senaste forskningen inom området användes. Vetenskapsmaterial är en färskvara (Östlundh, 2017). För att begränsa antalet sökträffar valdes det att göra en geografisk begränsning. Endast artiklar från Norden valdes, däremot framkom ingen artikel från Island med men resterande länder finns representerade i resultatet. Att avgränsa till ett geografiskt område kan påverka studiens överförbarhet. Överförbarhet innebär i vilken grad studien kan överföras på andra grupper eller situationer (Mårtensson & Fridlund, 2017). En styrka med studien är att det förmodligen går att överföra studiens resultat till liknande grupper inom de nordiska länderna. Kulturerna i de nordiska länderna är liknande därav skulle resultatet kunna vara överförbart till liknande grupper. Att endast 13 artiklar inkluderas i resultatet skulle kunna påverka överförbarheten eftersom det endast ger ett smalt perspektiv av upplevelsen av egenvården.
Pålitligheten ökar genom att reflektera över vilken betydelse förförståelse kan ha i studien, samt när andra utomstående får möjlighet att analysera om forskaren har dragit egna slutsatser utifrån förförståelsen (Priebe & Landström, 2017). Genom att reflektera kring förförståelsen ökar även trovärdigheten i studien (Henricsson, 2017). Innan studien startade diskuterades förförståelsens betydelse och under arbetsprocessen har en medvetenhet funnits om förförståelsen. Förförståelsen kan både vara något positivt men även negativt (Friberg & Öhlén, 2017; Priebe & Landström, 2017). Det fanns en förförståelse som bestod av teoretisk kunskap från utbildning till sjuksköterska men också en erfarenhet från tidigare arbete inom området. Genom att vara medveten om förförståelsen har risken för övertolkning, egna slutsatser och fördomar minskat. Friberg och Öhlén (2017) menar att en tidigare kunskap inom ett ämne gör det lättare att förstå materialet och även enklare att ta till sig ny kunskap. Det upplevdes positivt att ha en viss förförståelse vid tolkningen av materialet. Intentionen var att översätta så korrekt som möjligt och vid svårare ord användes lexikon, trots detta går det inte att utesluta risken för feltolkning.
Samtliga artiklar som valdes för litteraturöversikten lästes och granskades först individuellt innan de gemensamt granskades. Att vara flera som granskar artiklarna i en litteraturöversikt och att använda ett kvalitetsgranskningsprotokoll ökar trovärdigheten i materialet (Henricsson, 2017). Efter att ha läst igenom respektive resultatartikel individuellt har diskussion förts tillsammans gällande vad som togs upp i respektive artikel, detta för att minska risken för misstolkningar. Mårtensson och Fridlund (2017) menar att trovärdigheten kan öka genom att tolkningar av data diskuteras tillsammans med handledare eller studiekamrat. Under
14
litteraturöversiktens arbetsprocess diskuterades de olika stegen i arbetet under handledningstillfällena där olika åsikter och frågor väcktes. Både handledare och studiekamrater opponerade på arbetet. En diskussion fördes med handledare och studiekamrater under handledningstillfällena om trovärdighet i tolkningen. Konstruktiv kritik under opponeringstillfällena av studiekamrater och handledare ökar arbetets bekräftelsebarhet och trovärdigheten (Henricson, 2017; Mårtensson & Fridlund, 2017).
Efter granskningen diskuterades det fram nya teman och subteman som svarade på syftet. Under processens gång uppstod det upp många subteman vilket ledde till en otydlig struktur. Subteman slogs ihop och bearbetades för att få en tydligare struktur och för att undvika upprepningar. Ingen fakta förlorades under bearbetningen av strukturen utan faktan fördelades på ett annat sätt. Mårtensson och Fridlund (2017) beskriver att bekräftelsebarheten av studien ökar genom att utesluta sina åsikter i resultatet och vara neutral (Mårtensson & Fridlund, 2017). Under arbetsprocessens gång har de som genomfört studien gått tillbaka till artiklarna och kontrollerat om materialet har tolkats rätt.
Resultatdiskussion
Litteraturöversikten syfte att beskriva upplevelser av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2 kan anses besvarat. Upplevelsen av egenvården vid DMT2 var att det innebar livsstilsförändringar. Vardagen förändrades och det var viktigt för personen att vara medveten om betydelsen av att vara fysiskt aktiv men också ha kontroll över vad som var lämplig kost för att hålla sjukdomen under kontroll. Egenvårdsaktiviteterna var krävande och att få stöd både från personer i den närmaste omgivningen och inte minst från sjukvårdspersonal ökade förutsättningarna för att kunna utföra egenvård. Kontakten via E-hälsa minskade besöken inom hälso-och sjukvården. Dessa stöd sammantaget ökade personens förmåga till egenvård och också personens självständighet. Huvudfynden som diskuteras är den förändrade vardagen men också de stöd som upplevdes vara av betydelse som stöd från omgivning och stöd från sjukvårdspersonal.
Resultatet visade att personer med DMT2 upplevde en känsla av att vara instängd i sin egenvård, detta på grund av alla krav och rekommendationer. För vissa upplevdes det som en ständigt pågående kamp. Personerna med DMT2 beskrev att ångest, besvikelse och oro även kunde uppstå i samband med att de inte klarade av att utföra egenvården. Forskning stödjer detta och beskriver att det känslomässiga svårigheterna som uppstår kan påverka deras egenvård av DMT2 och kan ge en känsla av osäkerhet (Carolan et al., 2015; Rasmussen et al., 2015). Vissa personer med DMT2 förstod vikten av egenvård och åtgärder men visste inte hur de skulle utföras, vilket gav en känsla av frustration (Maneze, 2019). Orem (2001) beskriver i sin egenvårdsteori att oron som uppstår kommer att minska i samband med egenvården. Genom egenvård kommer personen lära sig att hantera sin sjukdom och därav kan oron minska. För de som drabbats av DMT2 innebar det olika livsstilsförändringar. En förändrad vardag ansågs i resultatet vara en utmaning. Motivationen ansågs vara avgörande för hur egenvården sköttes. Vissa beskrev att de fick tvinga sig in i de nya egenvårdsrutinerna medan det kom mer naturligt för andra personer. Forskning stödjer litteraturöversikten och beskriver att det uppstår utmaningar i att ändra sina vardagsrutiner (Mogre et al., 2019; Rasmussen et al., 2015; Ågård et al., 2016).
15
Svårigheter med att ändra sina rutiner var bland annat kosten och fysiska aktiviteter (Mogre et al., 2019). Orem (2001) beskriver att det finns flera olika faktorer som påverkar egenvårdskapaciteten. Dessa faktorer är bland annat ålder, kultur och utbildning (Orem, 2001). Detta kan vara en anledning till att personer har olika svårt att utföra egenvården som krävs vid DMT2, samt att de har olika lätt att ta till sig den nya informationen som gavs.
Stöd av anhöriga hade en betydelsefull påverkan på personens egenvård. Dels genom stöttning för att äta hälsosamt, att utöva fysisk aktivitet dels för att komma ihåg blodsockermätning och mediciner som är en del av egenvården. Att anhöriga har en betydelsefull roll i personens egenvård stämmer överens med forskning av Mulligan et al (2017) och Mogre et al (2019). Att få stöd från sina anhöriga anses vara en viktig del för att kunna sköta sin egenvård (Mogre et al., 2019). Närstående stöttar egenvården genom att tillaga en hälsosam måltid samt att uppmuntra till att äta hälsosamt och träna (Mulligan et al., 2017). Personer med DMT2 uppskattar att regelbundet få hjälp med motivationen och att nå sina mål med egenvården (Parham et al., 2018). Trots att anhöriga hade en betydelsefull påverkan för egenvården visade resultatet att vissa uppfattade sina anhöriga som övervakande och som ett hinder. Detta genom att de blir för övervakande eller för involverade vilket försvårar personens egenvård. Forskning av Newton-John et al (2017) stöder litteraturöversikten och beskriver att anhöriga ibland kan upplevas som påträngande istället för hjälpsamma. Vissa beskrev att de medvetet valde att inte engagera sig i personens egenvård (Newton-John et al., 2017). Om personen inte får stöd från sina anhöriga kan detta leda till det Orem (2001) benämner egenvårdsbrist som innebär en brist på familjestöd som gör att personens förmåga att utföra egenvård blir begränsad.
Det fanns en viss osäkerhet kring vilka åtgärder som var relevanta i olika situationer. Det kunde handla om bristande kunskap kring blodsockret och lämpliga åtgärder i olika situationer. Att det finns en osäkerhet kring olika åtgärder stöds av forskning av Gien et al (2017). Forskningen beskriver att det fanns svårigheter med att veta vad som är en lämplig kost och betonar att det finns en förvirring kring rekommenderad blodsockernivå och relevanta åtgärder (Gien et al., 2017). Enligt Orems egenvårdsteori (2001) ska sjuksköterskan ge information om egenvården på ett anpassat sätt och efter personens förutsättningar. Genom att ge information kommer personens egenvårdskapacitet stärkas vilket leder till att personen blir mer självständig. Vid bristande kunskap och bristande förmåga till egenvård kan det leda till egenvårdsbrist (Orem, 2001). Informationen som gavs av sjukvården kunde ibland upplevas motsägelsefullt eller svår att förstå vilket ledde till förvirring hos personerna med DMT2 (Maneze, 2019). Forskning av Kato et al (2016) beskriver att sjukvårdens syn på DMT2 kunde påverka personens egen syn om sjukdomen. Detta beror på om sjukvården gav en positiv eller negativ bild (Kato et al., 2016). I litteraturöversikten framgick det att sjukvården har en viktig roll att ge kunskap om sjukdomen för att personen ska kunna utföra sin egenvård, vilket stämmer med det som beskrivs i Orems egenvårdsteori (2001).
Slutsatser
Att drabbas av DMT2 påverkar personen både fysiskt och psykiskt och den kroniska sjukdomen kan upplevas som en ständigt pågående kamp. Hanteringen av egenvården
16
varierade mellan personerna och anpassningen till det nya livet gick olika fort. Stöd från anhöriga och hälso- och sjukvården upplevdes betydelsefullt för egenvården.
Mer forskning behövs om hur sjukvårdspersonal ska på ett bättre och mer individuellt sätt ge information om egenvård. Detta för att minska risken att informationen är svår att ta emot, samt att den inte är anpassad efter deras resurser. Genom att forska mer om hur informationen om egenvården ska framföras på bästa sätt kan det leda till att personerna utvecklar en bättre egenvård. Om personerna blir mer självständiga i sin egenvård kan det leda till att de blir mindre beroende av hälso- och sjukvården.
Kliniska implikationer
Livsstilsförändringarna som behövs vid DMT2 kan vara en lång process, därav behöver sjukvården kunskap och förståelse kring hur egenvården upplevs. Resultatet i litteraturöversikten ger en ökad kunskap om hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever sin egenvård. Vilket kan öka kvalitén i hälso- och sjukvården där sjuksköterskan får en större förståelse om hur personer med DMT2 upplever sin egenvård. Genom att förstå vilka för- och nackdelar som upplevs i egenvården kan sjukvården utveckla sättet att ge information på. Detta kan ge en ökad förståelse och självständighet för personerna och minska beroendeställningen till hälso- och sjukvården. Detta skulle kunna bidra till att samhällskostnaderna minskar i takt med att självständighet ökar.
17
Referenser
**Abuelmagd, W., Osman, B. B., Håkonsen, H., Jenum, A. K., & Toverud. E. L. (2019).
Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway. Scand J Prime Health Care, 37(3), 345-352. https://doi.org/10.1080/02813432.2019.1639977
*Aweko, J., De Man, J., Absetz, P., Östenson, C. G., Swartling-Peterson, S., Mölsted-Alvesson, H., & Daivadanam, M. (2018). Patient and Provider Dilemmas of Type 2 Diabetes Self-Management: A Qualitative Study in Socioeconomically Disadvantaged Communities in Stockholm. Int J Environ Res Public Health, 15(9). https://doi.org/10.3390/ijerph15091810
Balducci, S., D´Errico, V., Haxhi, J., Sacchetti, M., Orlando, G., Cardelli, P., Vitale, M., Bollanti, L., Conti, F., Zanuso, S., Nicolucci, A., & Pugliese, G. (2017). Effect of Behavioral Strategy for Adoption and Maintenance of a Physically Active Lifestyle: The Italian Diabetes and Exercise study 2 (IDES_2). Diabetes Care, 40(11), 1444-1452. https://doi.org/10.2337/dc17-0594
**Bech, L. K., Borch Jacobsen, C., Mathiesen, A. S., & Thomsen, T. (2018). Preferring to manage by myself: A qualitative study of the perspectives of hardly reached people with type 2 diabetes on social support for diabetes management. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(9/10), 1889–1898.
https://doi.org/10.1111/jocn.14783
Burridge, L. H., Foster, M. M., Donald, M., Zhang, J., Russell, A. W., & Jackson, C. L. (2016). Making sense of change: patients’ views of diabetes and GP-led integrated diabetes care. Health Expectations, 19(1), 74–86. https://doi-org/10.1111/hex.12331 Carolan, M., Holman, J., & Ferrari, M. (2015). Experiences of diabetes self-management: a focus group study among Australians with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 24(7-8), 1011-1023. https://doi.org/10.1111/jocn.12724
Clark, J. (2014). Lifestyle recommendations for people at increased risk of type 2 diabetes. Nurse Prescribing, 12(3), 143-146.
https://doi.org/10.12968/npre.2014.12.3.143
Cornell, S. (2015). Continual evolution of type 2 diabetes: an update on pathophysiology and emerging treatment options. Therapeutics & Clinical Risk Management, 11, 621–632. https://doi.org/10.2147/TCRM.S67387
Diabetesförbundet. (2017, 12 oktober). Lär dig om diabetes. https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/
Dolansky, M. A., & Moore, S. M. (2013). Quality and Safety Education for Nurses (QSEN): The Key is Systems Thinking. Online Journal of Issues in Nursing, 18(3), 1-12. https://doi.org/10.3912/OJIN.Vol18No03Man01
Domingas dos Santos, S., Rodrigues da Rocha, M., Holanda de Moura, I., Gomes Paiva, R., Da Silva Amorim, T. R., De Holanda Rocha, A. do E. S., Costa Caldas, M. T.,
18
Vilarouca da Silva, A. R. (2019). Self-Care Activities in People with Type 2 Diabetes Mellitus. Journal of Nursing UPPE/Revista de Enfermagem UFPE, 13, 1032-1039. https://doi.org/1032-1039. 10/5205/1981-8963.2019.241793
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.). Natur & Kultur. Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s. 129–139). Studentlitteratur.
**Gardsten, C., Blomqvist, K., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A., & Olsson, G. (2018). Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(19-20), 3666-3678. https://doi.org/10.1111/jocn.14330 Gordon, C. (2019). Blood glucose monitoring in diabetes: rationale and procedure. British Journal of Nursing, 28(7), 434-439.
https://doi.org/10.12968/bjon.2019.28.7.434
Graves, H., Garrett, C., Amiel, S. A., Ismail, K., & Winkley, K. (2016). Psychological skills training to support diabetes self-management: Qualitative assessment of nurses’ experiences. Primary Care Diabetes, 10(5), 376–382.
https://doi.org/10.1016/j.pcd.2016.03.001
Helsingforsdeklarationen. (2018, 9 juli). WMA declaration of Helsinki-ethical principles for medical research involving human subjects. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 112–120). Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 411–420). Studentlitteratur.
**Herre, A. J., Graue, M., Kolltveit, B-C. H., & Gjengedal, E. (2016). Experience of knowledge and skills that are essential in self-managing a chronic condition- a focus group study among people with type 2 diabetes. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 382-390. https://doi.org/10.1111/scs.12260
Kato, A., Fujimaki, Y., Fujimori, S., Izumida, Y., Suzuki, R., Ueki, K., Kadowaki, T., & Hashimoto, H. (2016). A qualitative study on the impact of internalized stigma on type 2 diabetes self-management. Patient Education & Counseling, 99(7), 1233–1239. https://doi.org/10.1016/j.pec.2016.02.002
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 81–98). Studentlitteratur.
19
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 57–80). Studentlitteratur.
Koponen, A. M., Simonsen, N., & Suominen, S. (2017). Determinants of physical activity among patients with type 2 diabetes: the role of perceived autonomy support, autonomous motivation and self-care competence. Psychology, Health & Medicine, 22(3), 332-334. https://doi.org/10.1080/13548506.2016.1154179
**Kristensen, M. A. T., Guassora, A. D., Arreskov, A. B., Waldorff, F. B., & Hølge-Hazelton, B. (2018). ’I’ve put diabetes completely on the shelf till the mental stuff is in place’. How patients with doctor-assessed impaired care perceive disease, self-care, and support from general practitioners. A qualitative study. Scand J Prim Health Care, 36(3), 342-351. https://doi.org/10.1080/02813432.2018.1487436.
Gien, L., Porr, C., Parsons, K., Allison, J., & Donovan, C. (2017). Challenges in Self-Management of Type 2 Diabetes Mellitus (T2dm) in a Rural Community of Eastern Canada. Perspectives: The Journal of the Gerontological Nursing Association, 39(3), 6–15.
https://search.proquest.com/openview/b4e689a558dd37e78a117b7eb3b315f7/1?pq-origsite=gscholar&cbl=2026736
**Laursen, D. H., Frølich, A., & Christensen, U. (2017). Patients’ perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 1039-1047. https://doi.org/10.1111/scs.12429 Levy, H. R. (2019). Using HbA1c testing for diabetes diagnosis and management. MLO: Medical Laboratory Observer, 51(7), 46–50. https://www.mlo- online.com/disease/diabetes/article/21085351/using-hba1c-testing-for-diabetes-diagnosis-and-management
**Lidegaard, L. P., Schwennesen, N., Willaing, I., & Færch, K. (2016). Barriers to and motivations for physical activity among people with Type 2 diabetes: patients’
perspectives. Diabetes Medicine, 33(12), 1677–1685. https://doi.org/10.1111/dme.13167
**Lie, S. S., Karlsen, B., Graue, M., & Oftedal, B. (2019). The influence of an eHealth intervention for adults with type 2 diabetes on the patient–nurse relationship: a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(3), 741–749. https://doi.org/10.1111/scs.12671
Lommi, M., De Marinis, M. G., & Riegel, B. (2018). A Systematic Review and Integration of Concept Analyses of Self‐Care and Related Concepts. Journal of Nursing Scholarship, 50(3): 296-305. https://doi.org/10/1111/jnu.12385
Maneze, D., Weaver, R., Kovai, V., Salamonson, Y., Astorga, C., Yogendran, D., & Everett, B. (2019). “Some say no, some say yes”: Receiving inconsistent or insufficient information from healthcare professionals and consequences for diabetes self-management: A qualitative study in patients with Type 2 Diabetes. Diabetes Research & Clinical Practice, 156, https://doi.org/10.1016/j.diabres.2019.107830.
20
Milne, N., & Di Rosa, F. (2019). The diabetes review: A guide to the basics. Journal of Diabetes Nursing, 23(1), 1–8.
https://www.diabetesonthenet.com/resources/details/diabetes-review-guide-basics Mogre, V., Johnson, N. A., Tzelepis, F., & Paul, C. (2019). Barriers to diabetic self‐care: A qualitative study of patients’ and healthcare providers’ perspectives. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(11/12), 2296–2308. https://doi.org/10.1111/jocn.14835
Mukherjee, N., & Chaturvedi, S. K. (2019). Depressive symptoms and disorders in type 2 diabetes mellitus. Current Opinion in Psychiatry, 32(5), 416–421. https://doi.org/10.1097/YCO.0000000000000528
Mulligan, K., McBain, H., Lamontagne-Godwin, F., Chapman, J., Haddad, M., Jones, J., Flood, C., Thomas, D., & Simpson, A. (2017). Barriers and enablers of type 2 diabetes self-management in people with severe mental illness. Health Expectations, 20(5), 1020–1030. https://doi.org/10.1111/hex.12543
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbetet. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 112–120). Studentlitteratur.
Moe, B., Midthjell, K., & Nilsen, T. I. L. (2015). Glycaemic control in people with diabetes influences the beneficial role of physical activity on cardiovascular mortality. Prospective data from the HUNT Study, Norway. Primary care diabetes, 9(6): 451-457. https://doi.org/10.1016/j.pcd.2015.04.007
Nationella diabetesteamet. (2016, juni). Blå bok: för bättre diabetesvård. https://www.diabetes.se/contentassets/65414e80d23e49b8bc6307d882fdbe67/blab ok-webb-juni-16.pdf
Newton-John, T. R. O., Mosely., Ventura, A. D., Browne, J. L., & Speight, J. (2017). ‘Are you sure you’re going to have another one of those?’: A qualitative analysis of the social control and social support models in type 2 diabetes. Journal of Health Psychology, 22(14), 1819-1829. https://doi.org/10.1177/1359105316642005
Orem, D. (2001). Nursing concepts of practice (6th. uppl.). Mosby.
Parham, S. C., Kavanagh, D. J., Shimada, M., May, J., & Andrade, J. (2018). Qualitative analysis of feedback on functional imagery training: A novel motivational intervention for type 2 diabetes. Psychology & Health, 33(3), 416–429. https://doi.org/10.1080/08870446.2017.1360493
**Peltola, M., Isotalus, P., & Åstedt-Kurki, P. (2018). Patients’ Interpersonal Communication Experiences in the Context of Type 2 Diabetes Care. Qualitative Health Research, 28(8), 1267–1282. https://doi.org/10.1177/1049732318759934 **Petersen, M., & Hempler, N. F. (2017). Development and testing of a mobile application to support diabetes self-management for people with newly diagnosed type
21
2 diabetes: a design thinking case study. BMC Medical Informatics & Decision Making, 17, 1-10. https://doi. org/10.1186/s12911-017-0493-6.
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Det vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 25–42). Studentlitteratur.
Rasmussen, B., Terkildsen Maindal, H., Livingston, P., Dunning, T., & Lorentzen, V. (2016). Psychosocial factors impacting on life transitions among young adults with type 2 diabetes: an Australian - Danish qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 320–329 https://doi. org/10.1111/scs.12248
Ríos-Osorio, N., Muñoz-Alvear, H. D., Cañón, S. M., Restrepo-Mendez, S., Aguilera-Rojas, S. E., Jiménez-Peña, O., & García-Perdomo, H. A. (2020). Association between type 2 diabetes mellitus and the evolution of endodontic pathology. Quintessence International, 51(2), 100–107. https://doi.org/10.3290/j.qi.a43865
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Socialstyrelsen. (2018, 10 oktober). Nationella riktlinjer för diabetesvård-stöd för styrning och ledning. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf
SOSFS 2009:6. Socialstyrelsen föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. https://www.socialstyrelsen.se/regler- och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20096-om-bedomningen-av-om-en-halso--och-sjukvardsatgard-kan-utforas-som-egenvard/ *Svedbo Engström, M., Leksell, J., Johansson, U. B., & Gudbjörnsdottir, S. (2015). What is important for you? A qualitative interview study of living with diabetes and experiences of diabetes care to establish a basis for a tailored Patient-Reported Outcome Measure for the Swedish National Diabetes Register. BMJ Open, 6(3). https://doi.org/10.1136/bmjopen-2015-010249.
**Torbjørnsen, A., Ribu, L., Rønnevig, M., Grøttland, A., & Helseth, S. (2019). Users’ acceptability of a mobile application for persons with type 2 diabetes: a qualitative study. BMC Health Services Research, 19(1), 641. https://doi.org/10.1186/s12913-019-4486-2.
Umpierre, D., Ribeiro, P. A. B., Schaan, B. D., & Ribeiro, J. P. (2012). Volume of supervised exercise training impacts of glycaemic control in patients with type 2 diabetes: a systematic review with meta-regression analysis. Diabetologia, 56(2), 242–251. https://doi.org/10.1007/s00125-012-2774-z
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vt.se/texts/HSFR.pdf
22
Watts, S. A., Stevenson, C., & Patterson, J. (2018). What does the evidence say about the mediterranean diet? Nursing, 48(3), 50-54.
https://doi.org/10.1097/01.NURSE.0000530407.38450.a3
Yoo, H., Park, I., Kim, D. J., & Lee, S. (2019). Effects of sarpogrelate on microvascular complications with type 2 diabetes. International Journal of Clinical Pharmacy, 41(2), 563–573. https://doi.org/10.1007/s11096-019-00794-7
Ågård, A., Ranjbar, V., & Strang, S. (2016). Diabetes in the shadow of daily life: factors that make diabetes a marginal problem. Practical Diabetes, 33(2), 49–53. https://doi.org/10.1002/pdi.2000
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I M. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 59–82). Studentlitteratur.
*Artiklar till resultatet.
Bilagor
Bilaga 1: Sökmatris
Databaser Sökningar Antal
träffar Läst titlar Läst abstrakt Artiklar till kvalitetsgranskning Artiklar till resultatet
CINAHL 2020-02-17
(MH “Diabetes Mellitus, Type 2”) AND self care OR care OR
self-management OR self self-management AND experiences OR perceptions OR attitudes OR feelings AND norway OR sweden OR denmark OR finland OR iceland.
19 19 10 7
4
PubMed 2020-02-17
((“Diabetes Mellitus, Type 2”)) AND (self care OR self-care OR self-management OR self management)) AND (experiences OR perceptions OR attitudes OR
feelings)) AND (norway OR sweden OR denmark OR finland OR iceland)) AND (Qualitative))
Bilaga 2: Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Omvårdnad Examensarbete, 15 hp
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ
metod
Titel: Författare: Årtal: Tidskrift: Del I. Beskrivning av studienBeskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej
Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs dataanalysen? Ja Nej Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t. ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i
Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:
……… ……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)
………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign.: ……….
Bilaga 3: Artikelmatris
Författare/
År/Land Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitets- gransknings-poäng
**Abuelmagd, W., Osman, B., Håkonsen, H., Jenum, A., & Toverud, E. L. Norge, 2019.
Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway.
The aim of this study was to explore the experiences of immigrant Kurdish patients in Norway related to the management of T2DM. Kvalitativ fokusgruppsint ervju 18 Resultatet handlar om
upplevelsen att leva med diabetes mellitus typ 2, utmaningar med livsstilsförändringar, blodsockernivån och medicinering samt medicinskinformation. Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Totalt: 12 Aweko, J., De Man, J., Absetz, P., Östenson, C. G., Swartling-Peterson. S et al. Sverige, 2018.
Patient and Provider Dilemmas of Type 2 Diabetes Self-Management: A Qualitative Study in Socioeconomically Disadvantaged Communities in Stockholm. Strategies recommended for successful self-management aim at empowering patients and include: diabetes self-management education and support from health professionals, family and peers. Kvalitativ, semistrukturera d intervju 22 Resultatet handlar om upplevelsen av livsstilsförändringar, fysisk aktivitet, ge information som passar de dagliga livet samt hur man läser av blodsockret.
Del 1: 4/4 Del 2: 7/8 Totalt: 11 **Bech, L.K., Jacobsen, C., Mathiesen, A. S., & Thomsen, T. Danmark, 2018. Preferring to manage by myself: A qualitative study of the perspectives of hardly reached people with type 2 diabetes on social
The aim of the current study was therefore to explore the perspective of hardly reached people with type 2 diabetes on social support for diabetes management from their
Kvalitativ, semistrukturera d intervju 14 Resultatet handlar om upplevelsen om stöd från omgivningen samt stöd från sjukvården. Del 1: 4/4 Del 2: 7/8 Totalt: 11
