• No results found

Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige : Mätningar fr o m 1980 t o m juni 1991

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige : Mätningar fr o m 1980 t o m juni 1991"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VTlnotat

Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04

Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige.

Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991.

Författare: Göran K Nilsson

#M

Avdelning: Trafik

Projektnummer: 76316-9, 7500302-0

Projektnamn: Hastighetsmätningar 1990, Trafikkaraktäristika Uppdragsgivare: Vägverket, TSV, NTF, VTI

Distribution:

;ri/nyförvärv/begrânsad/

Statens väg- och trafikinstitut

T' Vâg- 00/7 ha'

Pa: 581 01 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid

REFERAT

1

BAKGRUND

1

2

METOD

2

3

RESULTAT

4

VTI NOTAT T 110

(3)

REFERAT

På 70-vägar har hastigheten ökat med drygt 1 km/h under första halvåret 1991 jämfört med samma period 1990.

(4)

1 BAKGRUND

VTI har sedan 1980 kontinuerligt följt hastighetsutvecklingen på vägar och gator i Sverige. Sedan 1987 genomförs ett mer omfat-tande mätprogram än tidigare, vilket möjliggjorts genom ekono-miska bidrag från Vägverket, Trafiksäkerhetsverket och NTF. Resultaten av VTIs uppföljande hastighetsmätningar på landsväg har redovisats enligt följande:

* ett VTI-meddelande per år med redovisning av data från

en-skilda mätningar och med hastighetsutvecklingen för helt år.

I meddelandet görs ingen begränsning till enbart en fordons-kategori utan redovisning görs för samtliga fordonstyper

* olika notat respektive PM avseende utvecklingen år från år

samt under året. Redovisningen har begränsats till person-bilar utan släp.

Föreliggande resultatredovisning utgör en preliminär

uppskatt-ning av hastighetsskillnaden mellan första halvåret 1991 och första halvåret 1990. Hastighetsförändringen från 1980 till juni

1991 anges liksom hastighetsskillnader för hela åren däremellan.

(5)

2 METOD

Mätning av hastighet har utförts med en utrustning utvecklad av VTI och som benämns TA89. Med TA89 registreras tidpunkter för axelpassager över två givare. Detta material utvärderas med sta-tistikprogram anpassade till TA89-ans utdata.

Hastighetsnivån i ett vägsnitt beror utav ett stort antal fakto-rer. Dessa faktorer kan vara mer eller mindre stabila i tiden. Normalt är ju den geometriska utformningen och hastighetsbe-gränsningen konstanta under längre tid. Typ av slitlager och

dess beskaffenhet är förhållanden som kan variera år från år

medan väglag och väderlek kan variera timme för timme. Även

has-tighetsutveckling år från år skulle kunna vara mer eller mindre beroende av de uppräknade förhållandena. Eftersom den årliga

hastighetsutvecklingen är ganska liten, krävs självfallet omfat-tande mätningar för att med acceptabel säkerhet kunna skatta de normala hastighetsförändringarna. För att med acceptabel säker-het kunna skatta de normala årliga hastighetseffekterna utförs

nu per år ca 280 mätningar på landsväg. Dessa mätningar har för-delats på ca 55 mätplatser. Per måtplats utförs normalt 5-6 mät-ningar per år. För att reducera inverkan av hastighetens sam-variation med månad och veckodag så återkommer man alltid samma

månader och samma veckodag till en och samma mätplats.

Mätplatserna har genomgående valts på raka horisontala och

be-lagda vägar.

En mätning i en punkt skall omfatta 24 timmar. Beroende på

appa-ratproblem kan tidsbortfall uppstå. Om antalet mättimmar inte avviker mer än 6 timmar från det eftersträvade antalet accepte-ras mätningen.

Som resultat av statistikkörningen med de till TA89 hörande ut-värderingsprogrammen erhålls olika hastighetsdata för följande fordonstyper:

(6)

* mc

* personbil utan släp * personbil med släp * lastbil utan släp

* lastbil med släp

* buss utan och med släp.

Denna redovisning begränsas till medianhastigheten för personbil utan släp. Beträffande väglag har mätdata begränsats till dygn under vilka väglaget har kunnat karaktäriseras som torr barmark. Analys av hastighetsutvecklingen med tiden har utförts med hjälp av multipel linjär regressionsanalys t o m 1989. Fr o m 1990 dvs hastighetsdifferenserna mellan år 1989, 1990 och 1991, använder vi variansanalys där par av mätningar gjorda på samma plats och

samma tid två år efter varandra jämföres.

I analyserna utgör medianvärdet för en mätning d v 3 materialet från en mätplats under ett dygn en observation.

Separata analyser har utförts för följande grupper av data:

* hastighetsbegränsning 70 km/h * hastighetsbegränsning 90 km/h * hastighetsbegränsning 110 km/h * hastighetsbegränsning 110 km/h på motortrafikled * hastighetsbegränsning 90 km/h på motorväg * hastighetsbegränsning 110 km/h på motorväg.

Analyserna har utförts med ett datamaterial bestående av obser-vationer varje år fr 0 m 1980 och t o m juni 1991. Denna analys

som begränsas till mätdata fram t o m första halvåret 1991 kan

naturligtvis komma att avvika från den hastighetsutveckling som

bygger på jämförelser mellan hela åren 1990 och 1991.

(7)

3 RESULTAT Hastighetsutveckling

I tabell 1 redovisas uppskattad hastighetsutveckling i form av

medianhastigheten (V50) ur hastighetsfördelningen från mätplat-ser på tvåfältsvägar med hastighetsgränsen 70, 90 och 110 km/h samt motorvägar med hastighetsgränsen 90 och 110 km/h.

Hastighetsutvecklingen redovisas för perioderna 1980-1981,

1981-1985, 1985-1987, 1987-1988, 1988-1989, 1989-1990, första halv-åren 1990-1991 samt för hela perioden 1980-juni 1991 och avser

personbilar vid torr barmark.

Hastighetsförändringarna anges med 95 %-iga konfidensintervall. Intervallen är gjorda individuellt för varje angiven hastighets-differens.

Hastighetsutvecklingen har även illustrerats, se figur 1. Ur

fi-guren framgår hastighetsskillnaden mellan samtliga på varandra följande år under 80-talet samt för 1990 och 1991 skillnaden

(8)

Tabell 1. Hastighetsförändringar i medianhastigheten för

per-sonbilar på landsväg vid olika hastighetsgränser och

vägtyper t o m juni 1991. Vâgtyp 70- 90- 110- 110 90 110 År tvåfâltsvâg tvâfâltsvâg tvåfåltsvâgmotortrafikled.motorvâg' motorväg

2333; -1,0 :1,1 -0,7 :1,0 -0,2 :1,1

+1,2 +1,9

iåååg +2,3 :1,2 +3,0 :1,1 +3,8 :1,2

+4,6 +2,5

Eååâ; -0,8 :1,1 -1,0 :1,0 +0,5 :1,1

-1,8 +2,1

Eåågg 0,0 :0,6 +0,9 :0,6 +1,6 :0,7

+1,5 +1,0

Eåååg -0,9 :0,6 -1,4 :0,5 -2,0 :0,7

-0,9 +1,0

1989 0*

_1990 +0,7 i0,6 +0,8 :0,5 +0,6 :0,8 +0,6 :0,8

+2,4 :1,8 +1,2 :1,0

1990-* + + + + + + _1991 +1,2 -0,9 +0,4 _0,8 +0,5 _1,4 +0,3 _1,3 +1,1 _2,1 +1,0 _1,5

E333; +1,5 :1,0 +2,1 :1,1 +5,0 :1,4

+6,6 +1,7

o Resultatet 1989-90 uppdaterat sedan föregående notat.

*

VTI NOTAT T 110

(9)

År V A50 km/h År Av50 km/h 70-tvåfältsväg

88 89 82 83 84 85 88 87 88 89 98 99

"9888-887818249994 88-8887442

110-tvåfältsväg

88 89 82 85 89 8588 8788 89 98 91

_ Figur 1.

» .ut

* 828.8 8.88.849858888'28+8.885

90-tvåfältsväg

88 89 821 83 89 85 88 87 88 89 98 99

I 9 a 2 I ' ,

U

»88

87+87+8.8+8.7*8_8"8.9'8.9+8949+88814

110-motorväg

88 8"! 82 85 89 8588 87 88 8998 99

7._

9

UU

+41 8789828195* 8285-8818 1.8

Den årliga utvecklingen av hastighetsdifferenserna med avseende på medianhastigheten, Avso, för person-bilar vid torr barmark på olika vägtyper. Skalan anger ungefärlig hastighetsnivå.

(10)

Enligt hittills utförda mätningar under 1991 har medianhastig-heten förändrats enligt följande från 1990 till 1991 (första

halvåren: 70-tvåfältsväg: 1,2 km/h signifikant 90- -"- 0,4 km/h ej signifikant 110- -"- 0,5 km/h ej signifikant 0,3 km/h ej signifikant 1,1 km/h ej signifikant 1,0 km/h ej signifikant. 110-motortrafikled: 90-motorväg: + + + + + + 110-motorväg:

Signifikanta effekter kan således endast påvisas för median-hastigheterna från 1990 till 1991 på 70-vägar.

Under hela perioden 1980-1991 har vi en hastighetsökning för samtliga vägtyper enligt följande:

70-tvåfältsvåg: + 1,5 km/h signifikant

90-

-"-

+ 2,1 km/h signifikant

110- -"- + 5,0 km/h signifikant 110-motorväg: + 6,6 km/h signifikant.

Även om.man har en resulterande hastighetsökning för hela

perio-den så har både reduktioner och ökningar av hastigheten

förekom-mit under perioden 1980-1991. Något förenklat kan man beskriva utvecklingen enligt följande:

* reduktion 1980-1981 * ökning 1981-1985 * reduktion 1985-1987 * ökning 1987-1988 * reduktion 1988-1989 * ökning 1989-1991. VTI NOTAT T 110

(11)

Hastighetsnivåer och överskridanden av hastighetsgränser.

I tabell 2 visas medelvärden som bygger på data från de mätning-ar som är gjorda vid torr bmätning-armmätning-ark under år 1991 t o m juni. Tabell 2. Medelhastigheter* samt andel

hastighetsgränsöverskri-danden för de olika fordonsslagen P, PS, B, L och LS**. Inom parentes anges antal mätningar.

Vägkategori % över % över

Medelhastighet* (km/h) Skyltad ***

Skylt- Bredd hast.gr. gällande hast.gräns

hast.- (meter)

gräns

P

PS

B

L

Ls

P

PS

B

L

LS

70 4 7_6 5 81 75 76 75 74 86 74 88 69 73

'

'

(24)

(23)

(13)

(23)

(19)

(24)

(14)

( 5)

(20)

(13)

87 76 82 81 79 39 75 24 90 91

6'5 7'0 < 7) ( 7) (7) < 7) (7)

(7)

( 6) ( 3) < 7) (7)

8 O_9 5 95 82 87 85 82 68 93 41 97 97

'

'

(15)

(15)

(15)

(15)

(15)

(15)

(14)

(11)

(15)

(15)

11_13 93 81 89 83 81 64 89 46 95 96 (18) (18) (18) (18) (18) (18) (18) (18) (18) (18) MV 101 83 93 90 83 85 93 65 48 94

(14)

(14)

(14)

(14)

(14)

(14)

(14)

(14)

(14)

(14)

106 85 94 89 82 38 96 69 97 97

11°

12 13

(15) (15) (15) (15) (15)

(15)

(15) (15) (15) (15)

ML 106 85 93 89 82 38 96 65 71 99

( 7)

( 7)

( 7)

( 7)

( 7)

( 7)

( 7)

( 7)

( 7)

( 7)

MV 113 87 97 94 83 62 98 84 66 99 (20) (20) (20) (20) (20) (20) (20) (20) (20) (20)

* Medelvärdesbildning har utförts m a p medianhastigheter från de enskilda hastighetsmätningarna.

** P=personbilar,

*'k*

PS=personbilar med bilar och LS=lastbilar med släp.

Fordonsdifferentierade hastighetsgränser: PS och LS alltid släp, B=bussar, L=last-70 km/h, B högst 90 km/h på vägar med 90-gräns och högre, L 90/km/h på motortrafikled och motorväg i övrigt 70 km/h

(markerat i tabellen).

Av tabellen ser vi att medelvärdet för personbilars medianhas-tighet på 70-vägar är drygt 80 km/h och att drygt 85 % över-skrider hastighetsgränsen.

(12)

På största delen av 90-vägarna, de med bredder mellan 8 och 13

meter, ligger medelhastigheterna närmare 95 km/h och ungefär 2/3 Överskrider hastighetsgränsen.

Motorvägarna som 1989 fick hastighetsgränsen 90 km/h ligger i år på drygt 100 km/h för personbilar och 85 % har överskridit

has-tighetsgränsen.

På 110-vägar, ej MV, ligger medelhastigheten på drygt 105 km/h. På motorvägarna ligger medelhastigheten något Över

hastighets-gränsen. Närmare 40 % överskrider hastighetsgränsen på tvåfälts-vägarna och nästan två tredjedelar på motortvåfälts-vägarna.

De fordonsdifferentierade hastighetsgränserna efterlevs mycket dåligt och nästan inte alls för fordon med släp. Dessa har

ge-nerellt 70 km/h som.max. tillåten hastighet, på vägar med

has-tighetsgräns 70 km/h eller däröver. Nära 100 % överskrider sin

hastighetsgräns på de större och bättre vägarna.

(13)

Figure

Tabell 2. Medelhastigheter* samt andel hastighetsgränsöverskri- hastighetsgränsöverskri-danden för de olika fordonsslagen P, PS, B, L och LS**

References

Related documents

• kontakta kreditorer och inhämta upplysningar från olika instanser för att undersöka om en identitetsstöld har ägt rum och om den har resulterat i ekonomiskt bedrägeri

tillfället för arbetet. Ska arbete utföras på flera avsnitt ska en RIA för varje avsnitt utfärdas. Avsnittschef utser personer för att utfärda RIA. Utfärdaren ska ha god kännedom

861 Implantatförankrad bro, överkäke, 4 fixturer 54 900 31800 Merkostnad kan förekomma. 862 Implantatförankrad bro, överkäke, 5 fixturer 55 900 33650 Merkostnad

I samband med förberedelse och administration av avtal sker också behandling av personuppgifter som krävs för att Banken ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt lag,

Taxan avser de avgifter som enligt miljöbalken kap 27, 4–6 §§ kan utgå för hantering (bortforsling, omhän- dertagande och oskadliggörande) av orenlighet och avfall.

Anbud lämnas i en sluten försändelse och bör vara försedd med följande text som upplysning om att försändelsen innehåller anbud.. Anbud skall ha ankommit till

Materialåtervinning: Modellen är konstruerad och förberedd för att tillgodose en hög grad av återvinning.. 90% av

Cupra Tavascan ska vara ett uttryck för Cupras elektrifierade vision och vara trogen kon- ceptbilen från 2019.. Det kommer bli den andra elbilsmodellen efter Cupra Born, den