Nr 690 - 1992
Hastighetsuppföljning på landsväg Mätresultat 1991
Göran K Nilsson, Sture Rigefalk och Irena Koronna-Vilhelmsson
V: Väg-och
Nr 690 - 1992
Hastighetsuppföljning på landsväg Mätresultat 1991
Göran K Nilsson, Sture Rigefalk och Irena Koronna-Vilhelmsson
div
Väg-och Trafik-f
[ris?/"tutet
( Utgivningsår: Projektnummer: 1992 7500302-0
76316-9
'[ %[mm Projektnamn:
Statens väg- och trafikinstitut (VT!) e 58101 Linköping Trafikkaraktäristika
Författare: Uppdragsgivare:
Göran K Nilsson, Sture Rigefalk Staten väg och trafikinstitut (VTT) -och Irena Koronna-Vilhelmsson Vägverket (VV)
Trafiksäkerhetsverket (TSV) Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) Titel: -Hastighetsuppföljning på landsväg Mätresultat 1991
Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:
Uppföljande hastighetsmätningar på landsväg har utförts under 12 år. Mätningarna görs på raka och horisontella delsträckor.
Under år 1991 har mätningar utförts på 63 platser och med 5-6 mättillfällen per plats. Ur mätdata framgår bl a att hastigheterna för personbilar har ökat från 1990 till 1991 för samtliga undersökta vägkategorier.
Nyckelord:
ISSN:
_ 0347-6049 Språk: Svenska Antalsidor: 46 + Bi.
( Published: Project. code: 1992 7500302-0
SwedishRoadand . 76316-9
A FafficResearchInstitute Project
Swedish Road and Traffic Research Institute e S-581 01 Linköping Sweden Traffic characteristics
Author: Sponsor:
Göran K Nilsson, Sture Rigefalk and Swedish Road and Traffic Research Irena Koronna-Vilhelmsson Institute
Swedish National Road Administration Swedish Road Safety Office
National Society for Road Safety Title:
""* Follow-up study of speeds on rural roads Measurements made during 1991
Abstract (background, aims, methods, results) max 200 words:
Follow-up studies of vehicle speeds have been carried out over a period of 12 years. The measurements have been made on straight and level rural road sections. During 1991 measurements were carried out at 63 points on 5 to 6 occasions at each point. Compared with 1990, the speed of cars has increased during 1991.
Keywords:
ISSN: Language: , No. ofpages:
När projektet hastighetsuppföljning initierades av VTI 1979 hän-visades till behovet att belysa beroendet av olika bakgrunds-faktorer såsom
* hastighet
* fordonspark, fordonstekniska lösningar
* drivmedel, tillgång och priser.
Därtill hade sedan flera årtionden registrerats en allmän has-tighet sökning.
Behov fanns att till Vägverket återkommande ge uppgifter om res-hastighet på olika vägkategorier som underlag vid bl a vägpro-jekteringar. Dessutom hade - i samband med
panjer - gjorts ändringar i hastighetsgränserna vilket fört med sig ett flertal uppdrag om hastighetsmätningar på kortare sikt från bl a TSV.
En plan för systemet med uppföljande hastighetsmätningar gjordes av Björn Kolsrud.
De första åren bekostades mätningarna av VTI och omväxlande vis-sa mätningar av utomstående uppdragsgivare, senare fram till 1987 helt av VTI. Därefter har kostnaderna delats av VTI, Väg-verket, TSV och NTF.
Huvudförfattare och projektledare för analysdelen är Göran K Nilsson. Projektledare för mätningsdelen är Sture Rigefalk. Irena Koronna-Vilhelmsson har svarat för databehandling och del-tagit i planeringsarbetet. Utskriften har gjorts av Kristina Bernhardsson och Annika Eklund.
SAMMANFATTNING I
SUMMARY -
'
v
1
BAKGRUND OCH SYFTEN
1
2
MÄTTEKNIK OCH DATABEHANDLING
4
3
MÄTPLAN: PERIODER, PLATSER OCH MÄTSNITT
7
4
MÄTNINGAR 1991
14
5
RESULTAT
2 4
5.1
Hastighetsutvecklingen för personbilar
1980-1991
24
5.2
Hastighetsförändring mellan månader
30
5.3
Hastighetsutvecklingen för lastbilar
med släp 1987-1991
32
5 . 4
Hastighetsnivåer med avseende på
fordons-typ och vägfordons-typ 1991
34
5.5
Hastighetsdata från dagsljusförhållanden
36
5.6
Överskridanden av hastighetsgränser
38
5.7
Utvecklingen av hastighetsöverskridanden för
personbilar
41
6
DISKUSSION
44
7
REFERENSER
45
BILAGA 1: Mätresultat från enskilda mätningar
BILAGA 2: Hastighetsnivåns förändring sedan föregående
år per per plats
BILAGA 3: Trafikflöden och andel tunga fordon 1991
APPENDIX 1: Resultatexempel från ADB-rutinen
APPENDIX 2: Resultatexempel från datafil "Speed"
av Göran K Nilsson, Sture Rigefalk och Irena Koronna-Vilhelmsson
Statens väg-och trafikinstitut (VTI) 581 01 LINKÖPING
SAMMANFATTNING
Mätresultat från år 1991, tolfte året av VTIs hastighetsuppfölj-ning på landsväg, redovisas i detta meddelande. Uppföljningen, som består av punkthastighetsmätningar, har detta år skett på 63 skilda platser med fem resp sex tillfällen per plats. Detta ger ett totalt antal mättillfällen på 347 st. Mätningarna och ana-lyserna bekostas gemensamt av VTI, Vägverket, TSV och NTF. Mät-platserna har valts på rak och horisontell väg fördelade på olika hastighetsgränser och tvärsektioner. Tidigare års resultat har redovisats i referenserna (11)-(21) .
Förändringar i hastighetsnivåer för personbilar på landsväg, raka och horisontella delsträckor, under perioden 1980-1991 vid torrt väglag redovisas i följande figur:
km/h 120
-100 7
90
-80 5
Hastighetsutveckling 1980 - 1991 för olika vägtyp.
jon enn em em em emm en em emm em mm ene em emm em en e emm e em en lm e em e enn em em en em e e em em e m lem en em e e en e e e e mn e men en em e e en emm e e en n en e e e e e em en e enn e l em mm
70 8 0 VAÄGTYP 81 82 83 8 4 85 8 6 87 88 Är 0 110 © 1 10ML * 1 10OMV X 70 © 90 8 9 90 & 90MV 91
1991 har vi fått hastighetsökningar för samtliga undersökta väg-typer. 70-tvåfältsvägar +0,7 *0,6 km/h signifikant 90-tvåfältsvägar +0,6 *0,5 km/h signifikant 110-tvåfältsvägar +1;0 £0,8 km/h signifikant 110-motortrafikleder +0,6 +0,8 km/h ej signifikant +1;,0 *1,00 km/h signifikant +0,3 *1,0 km/h 90-motorvägar 110-motorvägar ej signifikant.
Medelhastigheter samt andel hastighetsgränsöverskridanden för de olika fordonsslagen personbil (P), personbil med släp (PS), buss (B); lastbil (L) och lastbil med släp (LS) på olika vägkategori-er vid torrt väglag undvägkategori-er år 1991 redovisas i följande tabell:
Vägkategori å k Andel fordon (%) över Skylt-| Bredd Kedelhastighet (km/h) gällande hast.gräns** hast .-| (meter) gräns P PS B L LS P PS B L LS 70 4, 7-6, 5 81 75 76 75 74 85 72 88 70 73 90 6, 5-7, 0 86 76 83 81 79 37 75 22 90 92 8,0-9,5 94 81 88 85 82 66 92 42 97 98 11-13 93 80 89 84 81 64 88 46 95 96 MV 101 81 93 90 83 85 92 66 51 95 110 12-13 107 83 95 90 83 39 95 71 97 98 ML 107 84 94 90 82 41 96 67 51 99 MV 113 85 98 94 83 61 97 83 66 99
* Medelvärdesbildning har utförts med avseende på medianhastigheter från de enskilda hastighetsmätningarna.
** Fordonsdifferentierade hastighetsgränser: PS och LS alltid 70 . km/h, B högst 90 km/h på vägar med 90-gräns och högre, L 90 km/h
på motortrafikled och motorväg i övrigt 70 km/h (markerat i tabellen) .
Observera att för personbil med släp samt tunga fordon gäller hastighetsgränser som kan vara lägre än skyltad hastighet.
Varje hastighetsnivå är ett viktat medelvärde med avseende på trafikens storlek.
De uppföljande hastighetsmätningarna har under 1991 bekostats av VTI, Vägverket, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens
by Göran K Nilsson, Sture Rigefalk and Irena Koronna-Vilhelmsson
Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI) S-581 01 LINKÖPING Sweden
SUMMARY
Measurements recorded during 1991, the twelfth year of the Institute's follow-up study of speeds on rural roads, are presented in this report. The follow-up study consists of spot speed measurements. This year, measurements were carried out at 63 different locations on five to six occasions during the year, making a total number of 347 measurements. The locations chosen are straight, level roads with varying speed limits and cross-sections. The results from previous years have been presented in references (11)- (21).
The speed trend for cars during the years 1980-91 on straight and level rural roads with dry road surface conditions is shown below for different road categories.
Speed trend 1980-1991 for different road categories km/h 120 7 110-mot orways 110 7 Expressways 2 110-roads 199 - 90-mot orway s 90-roads Q mmm mm mm mmm mm mm mmm mmm mm mm mm mmm mm mmm = 80 3 7 O T T T T T T T T T T 1 8 0 81 82 8 3 8 4 85 8 6 8 7 88 89 90 91
In 1991, speed has increased on all road types in this study.
1+ O
Two-lane roads, 70 km/h speed limit
_
+0. km/h significant Two-lane roads, 90 km/h speed limit
_
+0. Two-lane roads, 110 km/h speed limit +1.
km/h significant ») O q O Q 4 I+ (+ -I+ O O o O O 00 OD u d km/h significant Expressways, 110 km/h speed limit +0 . km/h not significant
1+
Motorways, 90 km/h speed limit +1 . km/h significant Motorways, 110 km/h speed limit +0 . 1+ 1-3 km/h not significant.
The table below shows the mean speed and proportion of the following types of vehicle exceeding the applicable speed limit: cars (P), cars with trailers (PS), buses (B), lorries (L) and lorries with trailers (LS) 1991 on dry road surfaces.
Road category Proportion of vehicle Mean speed (km/h) (%) exceeding speed limit
Speed Width 70 90 70/90 70 limit | (meters) p
| ps ] R I n | LS
P ] PS l B I L5 l LS
70
4 .7-6.5
81
75
76
75
74
85
72
88
70
73
90
6 .5-7 .0
86
76
83
81
79
37
75
22
90
92
8.0-9,5
94
81
88
85
82
66
92
42
97
98
11-13
93
80
89
84
81
64
88
46
95
96
MV
101
81
93
90
83
85
92
66
51
95
110
12-13
107
83
95
90
83
39
95
71
97
98
ML
107
84
94
90
82
41
96
67
51
99
MV
113
85
98
94
83
61
97
83
66
99
VTI MEDDELANDE 690
The speed is weighted in regard to the number of vehicles in each measurement .
The speed trend measurements were made possible through funding from the VTI, Swedish National Road Administration, Swedish Road Safety Office and National Swedish Road Safety Organisation.
Transportsystemets samhälleliga betydelse är både utomordentligt stort och mångskiftande genom dess direkta inverkan på kostna-derna för trafikanterna och för samhället i övrigt. Denna in-verkan är i väsentliga delar beroende av trafikprocesserna i systemet. I trafikprocesserna är i sin tur en faktor av helt dominerande betydelse för samhällskostnaderna, nämligen den hastighet som olika trafikelement förflyttar sig med. Denna "processvariabel" påverkar så olika effekter som färdtid, energiförbrukning, olyckor och buller.
I takt med den ökande bilismen har det skett en utveckling mot allt högre fordonshastigheter på landsvägarna, såväl i Sverige som utomlands. Innan allmänna hastighetsbegränsningar infördes på svenska landsvägar under _1960-talets slut, var hastighets-ökningen i genomsnitt ca 1,5-2 km/h årligen enligt referens (2). En så påfallande stegring av hastigheterna förklaras troligen främst av allt bättre vägar, ständigt förbättrade vägegenskaper hos bilarna och även av en ökande kör- och trafikvana hos bi-listerna. Bland annat tycks de långsammare bilisterna i allt högre grad ha anpassat hastigheten uppåt i syfte att följa "tra-fikrytmen". Även om trenden iakttagits på i tiden till synes oförändrade vägar, torde den utbredda höjningen av vägstandarden ha bidragit till hastighetsökningen dels direkt och dels genom att ge bilisterna ökad vana vid de höga hastigheter som breda, raka och jämna vägar medger.
Hastighetstrenden i landsvägstrafiken bidrog till att aktuali-sera behovet av allmän hastighetsbegränsning. Sedan den vägdif-ferentierade begränsningen allmänt infördes vid slutet av 1960-talet, har oftast hastighetsnivåerna sänkts påtagligt jämfört med förhållandena vid tidigare fri fart, samtidigt som en sva-gare ökning från dess lägre nivåer tycks ha uppträtt fram till 1970-talets mitt.
För att ge underlag för trendstudier, men även av andra skäl, har trafikavdelningen vid VTI för hastigheterna i
tidigare utförda analyser av det datamaterial som insamlats i uppföljningssystemet redovisats i referenserna (3), (4), (5),
(6); (7); (8), (9); (22), (23) och (24).
Till och med 1986 har VTI bekostat hastighetsmätningarna med egna medel. Men med tanke på att kostnaderna är mycket stora för mätningar, analyser och rapportskrivande samt att resultatet till stor del utnyttjas av departement, statliga verk och lik-nande, ansågs det lämpligt att dessa borde bidraga ekonomiskt till genomförandet av mätprogrammet .
1987 träffades en överenskommelse med Vägverket, Trafiksäker-hetsverket och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främ-jande om att de gemensamt skulle bekosta största delen av fält-mätningarna. Samma överenskommelse gäller även för 1991.
Huvudsyftet med systemet är att ge underlag för olika slag av hastighetsanalyser, främst avseende:
* hastighetstrender,
* inverkan av bakgrundsfaktorer (t ex höjda priser på drivme-del),
* särskilda trafikåtgärder (utökad trafikövervakning, ändring av hastighetsgränser, drivmedelsransonering m fl tillfälliga eller permanenta åtgärder), samt
* olika faktorer i trafikmiljön (vägstandard, trafik och tra-fiksammansättning, väder och väglag, m m) .
Dessa analyser kan i vissa fall kräva att uppföljningen utökas eller ändras tidsmässigt och/eller geografiskt. Systemet har därför utformats så, att det lätt kan expanderas med avseende på såväl antalet studerade platser som antalet mättillfällen, jäm-för de två närmast följande kapitlen.
samt hastighetsutvecklingen från 1980 till och med 1991.
Redovisningen har varit årsvis återkommande. På så sätt ges ett lätt tillgängligt underlag för såväl ovan nämnda syften som för
* uppslag om olika typer av analyser,
* behov av kompletterande bearbetningar av mätdata, samt
* underlag för planering av andra fältstudier.
Observera att redovisade hastigheter inte motsvarar medelhastig-het för viss vägkategori utan i stället medelhastigheten för raka och horisontella sträckor inom vägkategorin.
Hastighetsmätningarna har utförts med hjälp av trafikanalysa-torer utvecklade och framtagna vid VTI. Fram till hösten 1984 användes en trafikanalysator som registrerade data på hålremsa kallad DTA-2, se referens (1) och (11)-(14) . Sedan ersattes den av en analysator med kassettband som datalagringsmedium. Under 1989 togs en ny trafikanalysator med fast dataminne kallad TA-89 i bruk. Se figur 1. Apparaterna registrerar tidpunkten varje gång en hjulaxel passerar en detektor. I TA-89 lagras data på halvledarminne och kapaciteten är ca 25 000 fordon med möjlighet till utbyggnad med en faktor 5. Hastigheten beräknas genom första axelns passagetid mellan slangarna. Indelningen i olika fordonstyper bygger på kända axelavstånd. Ett fordons axel-avstånd beräknas som funktion av hastighet och tid mellan pulser per slang. Se referens (2). Mätapparaturens registreringar ger normalt säker identifiering av följande fordonsslag:
MC = motorcyklar.
P = lätta bilar, d v s bilar med totalvikt högst 3,5 ton, samt utan släpvagn. I det stora flertalet fall är de vanliga personbilar.
PS = lätta bilar med enaxlig släpvagn d v s i praktiken husvagn eller släpkärra. Hastighetsgräns 70 km/h.
B = stora bussar - både utan och med släp. Hastighetsgränser 90 respektive 70 /km.
L == tunga lastbilar - med totalvikt över 3,5 ton - utan släp-vagn. Hastighetsgräns 70 km/h (90 km/h på motorväg och mo-tortrafikled) .
LS = tunga lastbilar med släpvagn, d v s helt övervägande s k tunga lastbilskombinationer. Hastighetsgräns 70 km/h.
Till och med år 1985 har bussarna redovisats tillsammans med grupperna L och LS. Det betyder att L och LS inte direkt kan jämföras med resultat före år 1986.
Emedan gruppen LS kan variera betydligt med avseende på axelar-rangemang (antal axlar och axelavstånd, vilket avgör typkoden) motsvaras denna grupp i motsats till de föregående av ett stort
huvudsakligen uppstår vid möten på grund av samtidiga passager över givarna. Detta förekommer mestadels då en enda apparat an-vänds för båda körriktningarna, d v s med givarna över hela vägen.
Grunddata som består av tidpunkter för registrerade pulser be-handlas först av ett s k konverteringsprogram som bildar fordon och hastigheter. Den konverterade datan behandlas i ett stati-stikprogram kallat TUAL, som ger trafikflödet uppdelat på varje timma per fordonstyp samt medel-, percentilhastigheter och has-tighetsöverskridanden, m m. Redovisningen göres dels för en period med dagsljus hela året på mätplatserna (kl 9-15) och dels för hela dygnet. Ett exempel på resultaten av statistikprogram-met ges i appendix 1. Statistikprogrammet har inriktats på en koncentration till de allra viktigaste resultaten. Som exempel på förenklingen kan nämnas, att då ett mätsnitt tar med fordon med olika körriktning exempelvis med givarna över hela vägen -sammanförs data oberoende av körriktning, d v s utan riktnings-uppdelning.
Samtidigt med statistikbearbetningen i programmet TUAL sker en uppläggning av de viktigaste resultaten från varje mätning på datafiler. Dessa data läggs upp i den sk "SPEED-filen" som an-vänds som infil vid analyserna. Se vidare kapitel 5. I SPEED-filen finns samtliga mätningar som är utförda sedan hastighets-uppföljningen började i december 1979.
SPEED-filens utseende för ett mättillfälle framgår av appendix 2.
även med strävan att begränsa sig till det viktigaste ur resul-tat- och kontrollsynpunkt, ger rutinutvärderingen en stor data-volym. Resultatredovisningen har därför begränsats till huvudre-sultaten av den rutinmässiga utvärderingen jämte vissa data i övrigt enligt protokoll, som regelmässigt förs vid mätningarna (väder och väglag, m m). Resultatöversikten mätplatsvis i kapi-tel 4 avser de enskilda mätsnitten. Redovisningen från varje
hastigheterna. Se bilaga 1.
vilka anger hur hastigheterna skiljer mellan de olika mätplat s"
erna. Se kapitel 5.5.
Figur
_
Mätplatserna är valda efter två olika principer. Vi började med att mäta på ett antal platser som användes vid en tidigare has-tighetsstudie 1975-76, se referens (25). Dessa utgjorde ett proportionellt stratifierat slumpmässigt urval av raksträckor med hänsyn till olika vägkategorier.
Därefter har mätplatsernas antal utökats i takt med mätappa-raternas förbättrade prestanda och att handhavandet förenklats, vilket i sin tur medfört större säkerhet i hastighetsskatt-ningen. Förutom att få en större säkerhet i hastighetsskatt-ningen ville vi även täcka in flera vägkategorier än som fanns med från början, t ex motortrafikleder och 90-motorvägar. En bättre geografisk spridning över landet eftersträvades också.
Platserna valdes på rak och horisontell väg motiverad av att den vägberoende variationen i hastighetsanpassningen till hastig-hetsbestämmelser, väder och väglag, m m skulle kunna studeras med ett av kostnadsskäl relativt begränsat antal platser. Följ-aktligen krävs en viss grad av enhetligthet med avseende på linjeföring, vilket enklast tillgodoses av "raksträckor".
I övrigt kan nämnas att kostnadsshänsynen m m till en början medförde att mätplatserna koncentrerades till den sydöstra delen av Sverige, se kartan figur 3 grupp A och B. Av samma skäl (sär-skilt m h t färdtider för mätpersonal) ligger platserna med sam-tidig mätning (samma dagar) relativt samlade lokalt.
Den rutinmässiga uppföljningen började i december 1979. Med tillgänglig utrustning kunde på en vecka 8-10 olika platser stu-deras ett helt dygn vardera. Vid avvägningen av antalet mätning» ar per dygn och antalet mätperioder valdes att bilda två mät-platsgrupper, A med 10 platser och B med 8 platser.
det ej var representerade i mätprogrammet, valdes tillsammans 9 platser i närheten av Säffle, Göteborg och Malmö.
I juli -83 under industrisemestern gjordes mätningar på merpar-ten av mätplatserna i grupp A och B samt alla platser i grupp D. Dessa mätningar upprepades under industrisemestern 1986. Sedan 1987 ingår de i det ordinarie mätprogrammet med mätningar årli-gen på samtliga platser även i grupp A och B.
Under 1987 kunde vi som nämnts i kapitel 1 genom bidrag utifrån öka omfattningen av mätningarna. Strävan efter en jämnare för-delning av mätningarna i tiden gjorde att mätningar förlades även till månaderna april, maj och november. Dessutom kunde mät-ningarna av grupperna A och B från detta år utföras samtidigt under månaderna april, maj, juli, augusti och oktober, vilket innebar ungefär en fördubbling av antalet mättillfällen under dessa månader. Sedan 1988 utföres mätningar under mars månad på motsvarande platser och tider som år 1982.
Följande nya mätplatser har tillkommit 1991:
Januari:
-Forshaga, 90-väg, 9,0 m Juni: Kungsbacka-VR1, 90-motorväg
Kungsbacka-VR2, 90-motorväg Hofterup-VR1, 90-motorväg Hofterup-VR2, 90-motorväg Augusti: Tingstad, 90-väg, 13,0 m Mätplan 1991 Period "Vinter" "Vår" "Sommar" "Höst " Grupp A [Januari [April, Maj [Juli, Augusti [Oktober Grupp B [Februari [April, Maj [Juli, Augusti [Oktober
MÄTGRUPP A
Etikett Hast .-|Väg- |Väg-|Start- x
Dygn Län Vägnr Plats gräns |bredd/typ tid
letn'1_
1] E
E4 |Gistad-R1
110
MV
E
10
|Stockholm
I
21 E
E4 |Gistad-R2
110
MV
E
10
|Stockholm
Söndag- 3| E
36 [Vreta
110
ML
R
11
|Motala
Måndag
4] E
206 [Mantorp
90
6,5
L
12
[Mantorp
5| E
210 [V.Husby
70
6;2
L
11
|Söderköping
1/ H
E66 |Påskallavik-V
110
[13,0
E
13
|Norrköping
21 H
E66 |Gamleby
90
[12,0
E
15
[Norrköping
II
3| H
E66 |Gamleby-V
90
|12,0
E
15
[Norrköping
Tisdag- 4] H
33 |Vimmerby-V
90
8,0
R
12
|Vimmerby
Onsdag
5| H
33 |Yxern
90
9,0
R
13
[Västervik
61 H
213 |Loftahammar
70
6;0
L
15
|Björnsholm
7] H
711 |Vena
70
6,0
S
11
|Vena
1/| U
E1l8 [Dingtuna
110
ML
E
13
|Västerås
21 D
E3 |Eskilstuna
110
13,0
E
12
Stockholm
III
3| D
E3 |Eskilstuna-V
110
[13,0
E
12
|Stockholm
Fredag- 4 D
53 |Kvicksund
90
[13,0
R
14
[Västerås
Lördag
5| U
53 [Strömsholm
90
9,0
R
14
[Västerås
6| U
252 [Hallstahammar
70
6;0
L
13
Surahammar
S:a 18
MÄTGRUPP B
Etikett
Hast .-|Väg- |Väg-|Start-
.
Dygn
Län Vägnr
Plats
gräns |bredd/typ
tid
Riktn.1
1] E
E4 |Kolmården-R1
110
MV
E
11
I
2| E
E4 |Kolmården-R2
110
MV
E
11
|Stockholm
Måndag- 3| E
E66 [Söderköping
110
[13,0
E
13
[Norrköping
Tisdag
4/ E
E66 |Tingstad
90
[13,0
E
12
[Norrköping
5| E
51 [Finspång
70
6,3
R
11
|Örebro
1| D
E4 |Nyköping-R1
110
MV
E
12
|Stockholm
2 D
E4 |Nyköping-R2
110
MV
E
12
II
3| D
E4 |Jönåker
110
ML
E
11
|Stockholm
Torsdag- 4/ D
52 [Stigtomta
90
[13,0
R
13
[Flen
Fredag
5| D
E4 [Stavsjö
90
9,0
E
12
6| D
608 |Vik
70
6,5
S
14
Stigtomta
1| F
E4 |Gränna-R1
110
MV
E
12
2| F
E4 |Gränna-R2
110
MV
E
12
|Stockholm
3| E
E4 |Stava-R1
110
MV
E
12
[Stockholm
III
41 E
E4 |Stava-R2
110
MV
E
12
Lördag- 5| E
E4 [Ödeshög
110
[13,0
E
10
Söndag
6) F
32 |Tranås
90
7,0
R
14
[Mjölby
71| F 11009 |Trehörna-V
70
6;3
S
14
8| E
503 |Boet
70
4,7
S
11
|Ödeshög
S:a 19
MÄTGRUPP D
Etikett Hast .-|Väg- |Väg-|Start- s-. Dygn Län| Vägnr Plats gräns |bredd/typ tid Riktn.1
1] S 45 [Säffle 110 [13,0 R 15 |Karlstad 21 S E1l8 |Ölme-V 90 [13,0 E 11 |Kristinehamn I S El8 |Karlstad-V 90 [12,0 E 12 |Karlstad Måndag- 4] S 45 [Värmlandsbro 90 9,0 R 13 |Karlstad Tisdag 5| S 45 |Värmlandsbro-V 90 9,0 R 13 |Karlstad 6 S E18 |Segmon 90 9; 0 E 15 Karlstad 71 S E1l8 |Segmon-V 90 9,0 E 15 [Karlstad 8| S 62 [Forshaga 90 9,0 R 10 [Hagfors 9| S 545 [Kila 70 5; 8 L 15 Arvika 1| 0 E6 |Kungälv-R1 110-90/ MV E 12 21 O E6 |Kungälv-R2 110-90] MV E 12 [Oslo II 3| N E6 |Kungsbacka-VR1 110-90 MV E 12 Onsdag- 41 N E6 |Kungsbacka-VR2 MV E 12
Torsdag 5| P 45 [L.Edet-V 90 [12,0 R 10 [Karlstad 6 P 45 [Lödöse 90 |11,0 R 10 |Karlstad 71 O E6 |Spekeröd 90 9,5 E 11 Oslo
8| 0 167 |Backamo 70 6;0 L 11 Lilla Edet
1| M E6 |Malmö-R1 110-90] MV E 11 |Oslo 21 M E6 |[Malmö-R2 110-90] MV E 11 |Oslo 3| M E6 |[Hofterup-VR1 110-90| MV E 10 |Oslo III 41 M E6 |Hofterup-VR2 110-90] MV E 10 |Oslo Fredag- 5| M E6 |[Helsingborg-VR1l [110-90 MV E 10 [Oslo Lördag M E6 |Helsingborg-VR2 [110-90] MV E 10 |0Oslo
7] L E66 |Linderöd-V 90 [12,7 E 14 [Kristianstad 8| M 10 [Abbekås 90 6;7 R 12
9| M 104 |Övedskloster 70 6,5 L 13 |Öved
S:a 26
Alla mätplatser finns även förtecknade i tabell 1 ordnade efter kategorier avseende hastighetsbegränsning och vägbredd.
VTI MEDDELANDE 690
Tabell 1. Mätplatser och mätperioder vid hastighetsupptföljning, huvudrutin, (lang mätgrupper se kap. =) .
1) 2) Väg) 4)
Mät-Mätpiats Vägnr Kategori typ ANT Grupp dagar Mätstart
Gi stad-R1 E4 MY -110 E 8950/88 A 5Sö-Må dec . 79 Gi stad-R2 E4 MV -1 10 E 8950/88 A Sö0-Må jan. 86 kol mår den-R1 E4 MY -110 E 6665 E Maåa-Ti jul .89 Kol mården-R2 E4 MV -1 10 E 6665 E Må-Ti jul .89 Nyköp i ng-R1 E4 MV -1 10 E 6825 E To-Fr feb. 80 Ny köp i ng-RZ E4 MY -110 6825 E To-Fr feb.80 Gränna-R1 E4 MV -110 E 5780 E L0O-50 apr. 87 Gränna-RZ E4 MY -1 10 E 5780 E Lo0-50 apr . 87 Stava-R1 E4 MY -1 10 E 4840 E Lo0-5Sö maj 89 E4 MY -1 10 E 48340 E L_60-50 maj 897 Kungäål v-R1 E6 MY -110/90 E 10240 D On-To jan. 86 Kkungål v-RZ E6& MV -110/90 E 10240 D On-To sep. 82 kKkungsbacka-VR1 E6& MY -110/90 E 12985 D On-To jun. 91 Kungsbacka-VRZ E6 MY -110/90 E 12985 D On-To jun. 91 Mal mö-R1 E6 MY -110/90 E 10580 D Fr-Lö jan. 86 Mal mö-RQ2 E6 MV -110/90 E 10580 D Fr-Lö sep.82 Hof terup-VR1 E6& MY -110/90 E 9625 D Fr-Lö jun. 91 Hot ter EG MV -110/90 E 9625 D Fr-Lö jun. 91 Hel si ngborg-VR1 E6& MY -110/90 E 7965 D Fr-Lö jun. 89 Hel si ngborg-VRZ E6& MY -110/90 E 7965 D Fr-Lö jun. 89 Vreta 36 ML -110 R 6270 & Sö-Må mar Dingtuna £E18 ML -1 10 E 10660 A Fr-Lö maj. 87 Jönåker E4 ML -110 E 11210 E To-Fr feb.87 Fåskallavik-V E66 1.0 -110 E 4660 A Ti-On apr. 87 Eskilstuna E= 12.0 -110 E 7 2350 & Fr-Lö dec. 79 Eskilstuna-V E3 13.0 -110 E 7 350 a Fr-Lö apr. 87 Söderköping E66 12.0 -110 E & 77GQ E Må-Ti feb.80 öodeshög E4 12.0 -110 9680 E Lo-Sö feb.80 Säffle S 13.0 -110 R 59-20 D Må-Ti sep. 82 Kvicksund c 12.0 - 90 R 4890 & Fr-Lö apr.89 Tingstad E66 13.0 - 90 23 9180 E Må-Ti aug.?1 Stigtomta 52 12.0 - 90 R 4 & 0 E To-Fr sep. 80 ol me-V E1I8 12.0 - 90 E 9160 D Må-TlI jun. 88 Linder öd-V E66 12.7 - 90 E 6070 D Fr-Lö jun. 88 Gamleby E66 2.0 + 90 E 491 0 P Ti-On dec. 79 Gaml eb y-V E66 12.0 - 90 E 491 0 5 Ti-On apr. 87 Karl stad-V E18 12.0 - 90 E 11930 D Maå-Ti jun. 88 L. Edet-vV 5 12.0 - 90 R 9660 D On-To jun. 88 Lodöse 45 11.0 - 90 R 83240 D On-To sep.82 Speker öd E6 9.5 - 90 E Z 7 1 G D On-To jun. 87 Stavsjö E4 9.0 +- 90 E 10440/84 E Må-Ti feb.80 Strömsholm 2 9.80 + 90 R 59970/88 A Fr-Lö maj. 70 Vär ml andsbro 45 9.0 - 90 K 48680 D Må-Ti sep.84 Värmlandsbro-V 45 9.0 - 90 R 4880 D Måa-Ti jul . 87 Segmon E18 9.0 - 90 2370 D Må-Ti sep. 82 Segman-V E18 9.0 - 90 & 2:32 70 D Må-Ti jun. 87 Forshaga 2 9.0 - 90 R 2.300 D Må-Ti jan. 91 Yxern 2. #, 0 + F0 R 1680 Pr Ti-On apr. 90 Vi mmerby-V SG 2.0 - 90 R 1550 A Ti-On apr. 88 Tranås 22 7.0 - 90 R 2870 E LG-Sö feb.80 Abbekås 10 &. 7 - 90 R 1 470 D Fr-Lö sep. 82 Mantorp 206 &, 5 +- F0 L 2870 & Sö-Må dec. 79
Tabell 1. Forts. Mätplatser och mätperioder vid hastighetsuppf öl ining, huvudrutin, (ang mätgrupper se kap. =).
1) 2) Väg?) 4) Mät- -,
Mätplats Vägnr Kategori typ AMT Grupp dagar Mätstart
Vi k 608 6. 5 - 70 S 9560/88 E To-Fr ovedskloster 104 6. 5 - 70 L 1260 D Fr-Lö
Finspång 1 6. 3 - 70 R 4250 E Må-Ti feb. 80 Trehörna-V 10097 6. 3 - 70 2 720/86 E apr. 88 V. Husby 210 6. 2 - 70 L 1850 & Sö-Må dec. 79 Lof tahammar 21 -2 &. 0 - 70 L 1060 A Ti-On apr. 87 Vena 711 6.0 - 70 S 450/85 A Ti-On dec. 79 Hallstahammar 252 6.0 - 70 _ 2590 A Fr-Lö dec. 79 EFackamo 167 6.0 - 70 L 1250 D On-To sep. 82 Kila 545 9.8 - 70 L 820 D Må-Ti
Boet 50-35 4.7 - 70 21 560/88 E Lö-Sö feb.81
1) -R1 och -RZ avser motorvägens två körriktningar, -V betyder att mätplatsen är samlokaliserad med Vägverkets.
2) Eategorikoden anger motorväg (MV) eller belagd bredd (1= m etc) samt den numera vanliga hastighetsgränsen (km/h) .
2) Vägtyp anges med E,R,L o 5 vilket avser europaväg, riksväg, primär länsväg o sekundär länsväg.
: Torsby KONGSVINGER _.' är *tool. XW Sun - NORRTÄLJE Z rasten ä. '"" Olme 9 ==74 oo -" Karlstad. FX i un - ' HÄLSIN Qtww x HelsmgbGDg e
==- fetter"';';; APALS - Övedskloster
m " A 'x, bbl- D
--->-:- Abbekås
Hte e "0
F=-=meuesorc s
Figur 2 Karta över mätplatsernas geografiska lägen.
4 MÄTNINGAR 1991
1991 gjordes hastighetsuppföljningen liksom året innan med huvudrutinen 6 mätomgångar för mätgrupperna A och B och 5 för mätgrupp D.
Mätningarna upptog totalt ca tolv veckor och utfördes under tiden från januari t o m november.
I tabell 2 redovisas mättillfällen samt vissa väder- och väg-lagsdata dygnsvis och i tidsordning grupp för grupp. Beskriv-ningen av väder och väglag är delvis osäker. Då karaktärise-ringen är osäker, beror det främst på följande samverkande fak-torer:
* Väder och väglag växlar under mätningen.
* Mätpersonal befinner sig vid den enskilda mätplatsen vid ett fåtal tillfällen under den dygnslånga mätningen (vid monte-ring, kontroll och demontering) .
Följaktligen är en detaljerad karaktärisering orealistisk. Den resulterande grova karaktäriseringen får som konsekvens att dels erhålles en relativt enhetlig kategori med god sikt och torrt väglag och dels några mera varierande kategorier med vått väglag eller vinterväglag med eller utan inslag av nederbörd eller dim-ma. Det har då i praktiken visat sig ändamålsenligt med en mått-ligt grov karaktärisering enmått-ligt tabell 2, där dominerande väder och väglag kompletteras med angivande av viktigare väglagsavvi-kelser. Denna beskrivning ligger till grund för tre huvudkatego-rier med eller utan nederbörd, där följande förhållanden över-väger:
1. Torrt väglag och god sikt.
2. Vått utan snö eller is på vägen eller dimmigt. 3. Snö eller is på vägen.
Dessa kategorier samt eventuell förekomst av mera omfattande ne-derbörd som påverkar trafiken markeras särskilt vid redovisning av hastighetsdata i bilaga 1.
Störningar och avbrott i mätningarna större än 6 timmar, innebär att de ej tas med i analyserna. Detta förekom vid följande till-fällen:
Påskallavik januari utgår pga tekniskt fel
Nyköping-R1l februari 10 tim pga avkopplade slangar Nyköping-R2 februari __9 tim pga avkopplade slangar Jönåker februari 10 tim pga avkopplade slangar Stigtomta februari 15 tim pga avkopplade slangar Stavsjö februari 10 tim pga avkopplade slangar Vik februari 10 tim pga avkopplade slangar Gränna-R1 februari 12 tim pga avplogade slangar Gränna-R2 februari 12 tim pga avplogade slangar Stava-R1 februari 12 tim pga avplogade slangar Stava-R2 februari __6 tim pga avplogade slangar Tranås februari 8 tim pga avplogade slangar Trehörna februari 7 tim pga avplogade slangar Boet februari 7 tim pga avplogade slangar Yxern ma j utgår pga tekniskt fel Loftahammar ma utgår pga tekniskt fel Dingtuna ma utgår pga vägarbete Säffle juni utgår pga tekniskt fel Malmö-R2 juni utgår pga vägarbete Hofterup-VR1 juni utgår pga tekniskt fel Linderöd-V juni utgår pga tekniskt fel Abbekås juni utgår pga vägarbete Vreta juli 14 tim pga tekniskt fel Gamleby juli 15 tim pga tekniskt fel Söderköping juli 10 tim pga tekniskt fel Nyköping-R1 juli 15 tim pga tekniskt fel Forshaga juli utgår pga tekniskt fel Vimmerby augusti utgår pga tekniskt fel Kolmården-R1 augusti utgår pga vägarbete Kolmården-R2 augusti utgår pga vägarbete Ölme-V september utgår pga tekniskt fel Forshaga september utgår pga tekniskt fel Lödöse september utgår pga vägarbete V Husby oktober utgår pga vägarbete Kolmården-R1 oktober utgår pga vägarbete Stavsjö oktober 11 tim pga slangbrott Kila november utgår pga vägarbete Kungsbacka-VR1 november 7 tim pga vägarbete Kungsbacka-VR2 november utgår pga vägarbete Övedskloster november 23 tim pga tekniskt fel
Tabell 2. Mä TTIDER .
Januari För klar ina:
- Februari
VÄGLAG OCH VÄDER
det dominerande väglaget.
Vid växlande vädlag anoaes inom Darantes viktigare avvikelser från
MÄTPLATS
DATUM YECKODAG NAMN VÄGLAG. VÄDER
910115-16, TI-ON & PFåskallavik-V Ishalt (torrt), halvklart 910115-16. TI-0ON A Gamleby Ishalt (torrt). halvklart 910115-16. TlI-0ON A Gaml eb y-V Ishalt (torrt). halvklart 910115-16, TI-ON A Vi mmer bv-V Ishalt (torrt). halvklart 910115-16, TI-ON £ Yxern Ishalt (torrt), halvklart 910115-16. TI-ON A Lof tahammar Ishalt (torrt). halvklart 910115-16. TlI-ON & Vena Torrt. halvklart
910118-19. FR-Lo A Dingtuna Vått (torrt), halvklart 910118-19., FR-Lö Ä Eskilstuna Vått (torrt), halvklart 910118-19. FR-Loö A Eskilstuna-V Vått torrt). halvklart 910118-19, FR-Lö & Kvicksund Vått (torrt), halvklart 910118-19., FR-Lo Å Strömsholm Vått (torrt). halvklart 910118-19., FR-Loö & Hallstahammar Vått (torrt). halvklart 910120-21, Sö-MA Ä Gi stad-R1 Vått (torrt), regnskurar 910120-21, Sö-MA & Gi stad-RZ Vått (torrt), regnskurar 910120-21., Sö-MA A Vreta Vått (torrt). reanskur 910120-21, Sö-MA a) Mantorp Torrt (vått), regnskur 910120-21.,. Sö-MA & V. Husby Torrt (vatt). reanskur 910128-29, MA-TTI D Säffle Vått (torrt), halvklart 910128-29, MA-TI D Värmlandsbro Torrt. halvklart
910128-29,. M&-TI D Vär ml andsbro-V Torrt, halvklart 910128-29., MA-TI D Seamon Torrt. halvklart
910128-29, M&-TI D Segmon-V Vått (torrt), halvklart 910128-29. MA-TTI D Forshaga Vått (torrt). halvklart 910128-297, MA-TI D Kila Vått (torrt). halvklart 910120-21. ON-TO D Kkungäl v-Ri Torrt. halvklart
ON-T0 D Kungälv-RQZ Torrt. halvklart 910130-721. ON-TO0 D L. Edet Torrt. halvklart 910130-231. ON-TO D Lödöse Torrt, halvklart 910130-231. ON-T0 D Fac kamo Torrt. halvklart 910201-02, FR-Lo D Mal mö-R1 Torrt. klart 910201-02. FR-Lö D Mal mö-R2Z Torrt. klart 910201-02, FR-Lö D Helsingborg-VR1! Torrt, halvklart 910201-02. FR-Loö D Helsinoaborg-VRZ2 Torrt. halvklart 910201-02, FR-Lö D Linder öd-V Torrt, halvklart 910201-02, FR-Lö D Abbekås Torrt. halvklart 910201-02, FR-Lö D övedskloster Torrt. halvklart
Tabell 2. Forts. MÄTTIDER. VÄGLAG OCH VÄDER Februari - April
MÄTPLATS
DATUM vVECKODAG GRUFF NAMN VÄGLAG, VÄDER
910209-10, LO-5ö E Gränna-R1 Snöhalt.,. snöbvar 910209-10, L0-50 E Gränna-R2 Snöhalt. snöbyar 9102097-10, Lo0-Sö E Stava-R1 Snöhalt, snöbvar 910209-10, B Stava-RQ2 Snöhalt., snöbyar 9102094-10, LG-Sö E ödeshög Snöhalt, snöbyar
910209-10, Lö-Sö E Tranås Snöhalt (vått). snöbyar 910209-10, E Trehörna-V Snöhalt (vått), snöbvar 910209-10, Lo-50 E Boet Snöhalt (vatt). snöbyar 91021 MA-TI E Kol Snöhalt, snöfall
910211-12, MA-TI E Kol marden-RQ2 Snöhalt. snöfall 910211-12, MA-TI E Söderköping Snöhalt, snöfall 910211-12, M&-TI E Finspång Vått. snöbyar 910214-15, TO-FR E Stavsjö Snöhalt, snöbyar 910214-15, TO-FR E Nyköping-R1 Snöhalt, snöfall 910214-15, TO-FR E Nyköping-R2 Snöhalt, snöfall 910214-15, TO-FR E Jönåker Snöhalt, snöbyar 910214-15, TO-FR E Vi k Snöhalt, snöbyar 910406-07, LG-5ö0 E Gränna-R1 Torrt. halvklart 910406-07, L0-5ö5 E Gränna-RQ2 Torrt, halvklart 910406-07, E Stava-R1 Torrt. halvklart 910406-07, L6-50 E Stava-R2 Torrt. halvklart 910406-07. E ödeshög Torrt, halvklart 910406-07, Lö-Sö E Tranås Torrt, halvklart 910406-07. Lo-Sö E Trehörna-V Torrt. halvklart 910406-07, E EBoet Torrt, halvklart 910407-08, Sö-MA & Gi stad-R1 Torrt. klart 910407-08, Sö-MA n Gi stad-R2Z2 Torrt, klart 910407-08. Sö-MA & Vreta Torrt. klart 910407-08, Sö0-MA A Mantorp Torrt, klart 910407-08, Sö-MA A v. Husby Torrt. klart 910408-09, MA-TTI E Kol marden-R1I Torrt, halvklart 910408-09, MA-TI E Kol maården-RZ2 Torrt, halvklart 910408-09, MA-TI E Söderköping Torrt, halvklart 910408-09, MA-Tl E Finspång Torrt. halvklart 910409-10, TIT-ON A Fåskallavik-V Torrt, halvklart 910409-10. TI-ON få Gamleby Torrt, halvklart 910409-10,. TlI-ON & Gam] eb y-V Torrt, halvklart 910409-10, TlI-ON & vi mmer b y-V Torrt. halvklart 910409-10. TlI-ON & Yxern Torrt. halvklart 910409-10. TI-ON A Lof tahammar Torrt. halvklart 910409-10, TIT-ON & Vena Torrt. halvklart
Tabell 72. Forts. MÄTTIDER. VÄGLAG OCH VÄDER April - Maj
MÄTPLATS
DATUM VECKODAG GRUPP NAMN VÄGLAG, VÄDER
91041 910411-172, 910411-12, 910411-12, 91041 11-172, 91041 910412-13, 9104172-13, 910417-12, 9104172-13, 9104172-132, 910512-14, 910517%-14 ., 9105123-14 , 910513-14 , 910514-15, 910514-15, 910514-15, 910514-15, 910514-15, 91051 6-1 7. 910516-1 7, 91051 6-1 7, 210516-1 7, 910516-1 7, 910516-1 7, 910524-25, 910524-25, 910524-25, 910524-25, 910524-25, 910525-26 ., 910525-26, 910525-26 . 910525-26., 910525-26, 910525-26, 910525-26., 910525-26 ., TO-FR TO-FR TO-FR TO-FR TO-FR TO-FR FR-Lo FR-Lo FR-Lö FR-Lo FR-Lo FR-Lo M&-T I M&-T I M&-T I MA-T I T 1I-ON T I-ON T I-ON TI-ON T I1-ON TO-FR TO-FR TO-FR TO-FR TO-FR TO-FR FR-Lo FR-Lo FR-Lo FR-Lo FR-LG L0-50 Lo-50 LoG-5S0 Lo0-Sa LG-Så TC rå 0 m 20 -to 9 ko 0 l m p D p DP p Md 10 t PD p P p D p D p PD p P M må 0 -9 m9 k Nyköping-R1 Nyköping-RZ J önaåker Stigtomta Stavsjö Vi k Di notuna Eskilstuna Eskilstuna-V Evi cksund Strömsholm Hallstahammar Kol mår den-R1 Kol marden-R2 Söder köping Finspång Faskallavik-V Gamleby Gaml eb y-V Vi mmer by-V Yena Nyköping-R1 Nyköping-R2Z Jönäåker Stigtomta Stavsjö vi k Eskilstuna Eskilstuna-vV Kvicksund Strömsholm Hallstahammar Gr Gr änna-RQZ Stava-R1 Stava-RZ odeshög Tranås Trehörna-V Roet Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt. Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt . Torrt, Vått Torrt Torrt Torrt Torrt Torrt. Torrt, Torrt ,. Torrt , Torrt. Torrt, Torrt, Torrt, Torrt ,. Torrt, Torrt, Torrt, Torrt ,. halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart (torrt), re Vätt (torrt), (vått), re (vatt) , (vatt), re (vått) , mulet mulet mulet mulet mulet halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart gnskurar regnskurar gnskur regnskur gnskurar regnskur
Tabell 2. Forts. MÄTTIDER, vVÄGLAG OCH VÄDER Maj - Juni
MÄTPLATS
DATUM vVECKODAG GRUPF NAMN vVÄGLAG, VÄDER
910526-27. Sö-MA Ä Gi stad-R1 Torrt. halvklart 910526-27, Sö-M& A Gi stad-RQZ2 Torrt, halvklart 910526-27., Sö-MA Å Vreta Torrt, halvklart 910526-27., Sö-MA & Mantorp Torrt, halvklart 910526-27, Sö-MA A V. Husby Torrt, halvklart
910602-04, MA-TI D öl me-V Torrt (vått), regnskurar 910603-04, MA-TI D Karlstad-V Torrt (vått). regnskurar 9106023-04, MA-TI D Värmlandsbro Torrt, regnskur
M&A-TI D Vär ml andsbro-V Torrt (vatt), regnskurar 910603-04, MA-TTI D Segmon Torrt, regnskur
9106023-04, MA-TI D Segmon-V Torrt, regnskur 910603-04, MA-TI D Forshaga Torrt, mulet 910602-04, MA&-TI D Kila Torrt, mulet 910605-06, ON-TO0 D Kungäl v-R1 Torrt, halvklart 910605-06, ON-TO0 D Kungäl v-RZ2 Torrt, halvklart 910605-06, ON-T0 D Kungsbacka-VR1 Torrt, halvklart 910605-06, ON-TO D Kungsbacka-VR2 Torrt. halvklart 910605-06, ON-T0 D L. Edet-V Torrt, halvklart 910605-06, ON-TO D Lödöse Torrt, halvklart 910605-06, ON-T0 D Fackamo Torrt, halvklart 910607-08, FR-Lö D Mal mö-R1 Torrt, mulet 910607-0B, FR-Lö D Torrt, regnskur 910607-08, FR-Loö D Helsingborg-VR2 Torrt, regnskur 910607-08, FR-Lö D Hof terup-VR2 Torrt, regnskur 910607-08, FR-Lö D Abbekås Torrt. mulet 910607-08, FR-Lo D övedskloster Torrt. mulet 910629-20, E Gränna-R1 Torrt. mulet 910629-20, L6O-Sö E Gränna-R2Z2 Torrt, mulet 910629-20, Lö-Sö E Stava-R1 Torrt. mulet 910629-20, L5-5Sö E Stava-RQ2 Torrt. mulet 910629-20,. LO-50 E oödeshög Torrt. mulet 910629-20, L0-50 E Tranås Torrt. mulet 910629-20, 160-50 E Trehörna-V Torrt. mulet 910629-20, Lo0-50 E Torrt, mulet 9106230-01, Sö-MA & Gi stad-R1 Torrt. mulet 910620-01, Sö-MÅA A Gi stad-R2 Torrt, mulet 910620-01, Sö-MA A Vreta Torrt. mulet 9106220-01, 5ö-MÅA £ Mantorp Torrt. mulet 910620-01 , Sö-MA A v. Husby Torrt, mulet
Tabell 2. Forts. MÄTTIDER., VÄGLAG OCH VÄDER Jul i
MaÄTPLATS
DATUM VECKODAG GRUFP NAMN VÄGLAG. VÄDER
910701-02. MA-TI E Kol mården-R1 Torrt, halvklart 910701-02, M&-TlI E kol mår den-R2 Torrt. halvklart 910701-02, MA-Tl E! Söder köp ina Torrt. halvklart 910701-02, M&-TI E Finspaåna Torrt. halvklart 910702-02. TI-ON B Finspång Torrt. halvklart 910702-03, TI-ON B Fåskallavi k-V Torrt, halvklart 910702-0Z2, TI-0ON A Gamleby Torrt, halvklart 910702-02, TI-ON & Gamleby-V Torrt. halvklart 910702-0Z2, TlI-ON få Vi mmer by-V Torrt, halvklart 910702-02, TI-ON Å Yxern Torrt, halvklart 910702-02., TI-ON A Loftahammar Torrt. halvklart 910702-03, TlI-ON B Vena Torrt. halvklart 910704-05, TO-FR E Nyköping-R1 Torrt, klart 910704-05, TOD-FR E Nyköping-R2 Torrt. klart 910705-06, FR-Lö E Nyköping-RZ Torrt, klart 910704-05, TO-FR E Jönäåker Torrt, klart 910704-05., TO-FR E Stigtomta Torrt. klart 910705-06, FR-Lo E Stigtomta Torrt, klart 910704-05. TO-FR E Stavsjö Torrt. halvklart 910704-05, TO-FR P Vi k Torrt, klart 910705-06, FR-Lö E Vi k Torrt. klart 910705-06, FR-Lö D, Dingtuna Torrt, klart 910705-06, FR-Lö A Eskilstuna Torrt. klart 910705-06, FR-Lö A Eskilstuna-vV Torrt. klart 910705-06.,. FR-Lo & Kvicksund Torrt. klart 910705-06, FR-Lö D Strömsholm Torrt. klart 910705-06. FR-Lö A Hallstahammar Torrt, klart 910708-09, M&A-TlI D Säffle Torrt. halvklart 910708-09. M&-TI D 61 me-vV Torrt, halvklart 910708-09, D Karlstad-V Torrt, halvklart 910708-09, M&å-TI D Värml andsbro Torrt, halvklart 910708-09, MA-TI D Värmlandsbro-V Torrt. halvklart 910708-09, MA-TI D Seamon Torrt. halvklart 910708-09, M&-TI D Segmon-V Torrt, halvklart 910708-09, MA-TI D Kila Torrt. halvklart 910710-11. ON-TO D Kungäl v-R1 Torrt. halvklart 910710-11. ON-TO0 D Kungål v-R2 Torrt. halvklart 910710-11, ON-TO0 D Kungsbacka-VR1 Torrt. klart 910710-11, ON-TO D Kungsbacka-VR2Z Torrt, klart 910710-11, ON-TO D L. Edet-V Torrt, halvklart 910710-11., ON-TOD D Lödöse Torrt. halvklart 910710-11,. ON-TO0 D Speker öd Torrt, halvklart 910710-11. ON-TO0 D Pac kamo Torrt. halvklart
Tabell 2. Forts. MÄTTIDER., VÄGLAG OCH VÄDER Juli - Augusti
MaÄTPLATS
DATUM vVECKDUDAG GRUPP NAMN VÄGLAG., VÄDER
910712-12, FR-Lö D Mal mö-R1 Torrt, mulet 910712-1=, FR-Lo D Mal mö-R2 Torrt, mulet 910712-12, FR-Löo D Helsingborg-VR1 Torrt, halvklart 910712-1=3, FR-Lo D Helsingborg-VRZ2 Torrt, halvklart 910712-13, FR-Lo D Hof terup-VR1 Torrt, halvklart 910712-13, FR-Loö D Hof terup-VR2 Torrt, halvklart 910712-132, FR-Löo D Linder öd-V Torrt, regnskur 910712-1=, FR-Lö D Abbekås Torrt, halvklart
FR-Lo D övedskloster Torrt, regnskur 910824-25, Lö-Sö B Gränna-R1 Torrt, mulet 910824-25, Lo0-5S0 E Gränna-R2 Torrt, mulet 910824-25, Lö-Sö B Stava-R1 Torrt, regnskur 910824-25, E Stava-R2 Torrt, regnskur 910824-25, Lö-Sö B oödeshög Torrt. mulet 910824-25, Lö-Sö B Tranås Torrt, regnskur
910824-25, E Trehörna-V Torrt (vått), regnskurar 910824-25, E Eoet Vått (torrt), regnskurar 910825-26., Sö-MA A Gi Torrt (vått), halvklart 9108B25-26, Sö-MÅ A Gi stad-R2 Torrt (vått), halvklart 910825-26, Sö-MA & Vreta Torrt (vått), halvklart 910825-26, Sö-MÅA A Mantorp Torrt, mulet
910825-26, Sö-MA & V. Husby Torrt. mulet 910826-27, M&-TI E Söder köping Torrt, halvklart 910826-27, MA-TI B Ti ngstad Torrt. halvklart 910826-27, MA-TI E Finspång Torrt, halvklart 910827-28, TI-ON A Fåskallavi k-V Torrt, halvklart 910827-28, TlI-ON & Gamleby Torrt, halvklart 910827-28., TI-ON A Gaml eby-vV Torrt, halvklart 910827-28, TlI-ON a Yxern Torrt, halvklart 910827-28, TI-ON & Lof tahammar Torrt. halvklart 910827-28, TI-ON n vena Torrt, halvklart 910829-20, TO-FR B Nyköping-R1I Torrt. klart 910829-20, TO-FR E Nyköp i ng-RQ2 Torrt. klart 910829-20, TO-FR E Jönaker Torrt, klart 910829-20, TO-FR E Stigtomta Torrt, klart 910829-20, TO-FR E Stavsjö Torrt, klart 910829-20, TO-FR E Vi k Torrt. klart 9108-20-21, FR-Löo A Dingtuna Torrt, halvklart 910820-231, FR-Loö & Eskilstuna Torrt. halvklart 910820-21, FR-Lo A Eskilstuna-V Torrt. halvklart 910820-Z21, FR-Lo & Kvicksund Torrt, halvklart 910820-31, FR-Lo & Strömsholm Torrt. halvklart 910820-21, FR-Lo A Hallstahammar Torrt, halvklart
Tabell 2. Forts. MÄTTIDER. VÄGLAG OCH VÄDER September - Oktober
DATUM vVECKODAG GRUFP NAMN VÄGLAG, VÄDER
910902-02, 9109072-02, 9109072-02, 910902-02, 910902-02, 9109072-02, 910902-02, 910904-05, 910904-05, 910904-05, 910904-05, 910904-05 , 910904-05, 910906-07 , 910906-07 , 910906-07 , 910906-07, 910906-07, 910906-07, 910906-07, 910906-07, 910906-07, 9110172-13, 91101?-13, 9110172-13, 911012-13, 91101?2-132, 91101?-13, 9110172-13, 91101?2-13, 911013-14, 911013-14, 911013-14, 911012-14, 91101i4-15, 911614-15, 911014-15, 91 1015-146, 911015-16, 911015-16, 911015-16, 911015-16, 911015-14, 911015-16, M&-T I M&-T I M&-T I MA-T I MA&-T I M&-T I M&-T I ON-TO ON-TO oON-TOB ON-7T0 ON-TO FR-Loö FR-Lö FR-Lo FR-Lo FR-Lo FR-Loö FR-Lo FR-Lo FR-Lo Lö-Sö Lö-Sö Lö-Sö Lö-Sö Lö-Sö Lö-Sö Lö-Sö Lö-Sö S0-MÅA Sö-MÅ 50-MÅ S0-MA M&-T I M&-T I M&-T I T 1I-ON TI1-ONX T I-0ON T 1-ON T I1-ON T I-ON T I-ON 9 95 & 9 & 9 9 9 & 95 & 9 & 9 & 9 w 9 &9 5 9 TO mu MO mo9 9 20 t D p P p ro 0 -a D p D p P p P Säffle Karlstad-V Värmlandsbro Vär ml andsbro-V Segmon Segmon-V Ei la Kungäl v-R1 Kungäålv-RZ2 Kungsbacka-VR1 Kungsbacka-VR2 L. Edet-V Backamo Mal mö-R1 Mal mö-RQ2 Hof ter Hof ter Hel singborg-VR1 Hel singborg-VR2 Linder öd-V Abbekås ovedskloster Gr Gränna-RQ2 Stava-R1 Stava-RQ2 odeshög Tranås Trehörna-V Eoet Gi stad-R1 Gi stad-R2 Vreta Mantorp Söder köping Ti ngstad Finspång Fåskallavi k-V Gamleby Gaml eb y-V Vi mmerby-vV Yxern Lof tahammar Vena Torrt, Torrt , Torrt, Torrt , Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt , Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt, Torrt , Torrt, Torrt, Torrt , Torrt . Torrt, Torrt, Torrt, Torrt , Torrt, Torrt, Torrt, Torrt , Torrt , Torrt , Torrt, Torrt, Torrt , Torrt , Torrt , Torrt , Torrt, Torrt . Torrt Torrt , halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart mulet mulet mulet mulet halvklart halvklart mulet regnskur regnskur regnskur mulet halvklart (vått), regnskurar halvklart
Tabell 2. Forts. MÄTTIDER., VÄGLAG OCH VÄDER Oktober - November
MÄTPFLATS
DATUM vECKODAG GRUFF NAMN VÄGLAG, VÄDER
911017-18, TO-FR E Nyköping-R1 Torrt (vått), regnskurar 911017-18, TO-FR E Nyköping-R2 Torrt (vått), regnskurar 911017-18, TO-FR E dJönäker Torrt (vått), regnskurar 911017-18, TO-FR E Stigtomta Torrt (vatt). regnskurar 911017-17, TD E Stavsjö Torrt (vått), regnskurar 911017-18, TO-FR E Vi k Torrt (vått), regnskurar 911018-19, FR-Lö A Dingtuna Torrt, mulet
911018-19, FR-Lo A Eskilstuna Torrt (vatt), regnskurar 911018-19, FR-Lo A Eski Torrt (vått), regnskurar 911018-19, FR-Lo A Evi Torrt (vatt), mulet 911018-19, FR-Lo A Strömsholm Torrt, mulet
911018-19, FR-Loö A Hallstahammar Torrt (vått), regnskurar 91 1104-05, MA-TI D Säffle Torrt, halvklart
91 1104-05, MA-TI D öl me-VvV Torrt, halvklart 91 1104-05, MA&-TI D Karlstad-V Torrt, halvklart 911104-05, MA-TI D Värmlandsbro Torrt, halvklart 911104-05, MA-TI D Vär ml andsbro-V Torrt, halvklart 911104-05, MA-TTI D Segmon Torrt, halvklart 911104-05, MA-TI D Segmon-V Torrt, halvklart
911104-05, MA-TI D Forshaga Torrt (vått), regnskurar 911106-07, ON-TO0 D Kungäl v-R1 Torrt (vått), regnskurar 911106-07, ON-TO0 D Kungäl v-R2 Torrt tvaått), regnskurar 911106-07, ON-T0 D Kungsbacka-VR1 Torrt, halvklart
911106-07, ON-TO D L. Edet-V Torrt (vått), regnskurar 911106-07, ON-TO0 D Lödöse Torrt (vått), regnskurar 91 1106-07, ON-TO0 D EFackamo Torrt (vått), regnskurar 911108-09, FR-Lö D Mal Torrt, halvklart
911108-09, FR-Lö D Mal mö-R2Z2 Torrt. halvklart 911108-09, FR-Loö D Hof ter up-VR1 Torrt, halvklart 911108-09, FR-Lö D Hof terup-VR2Z Torrt. halvklart 911108-09, FR-Lö P Helsingborg-VR1 Torrt. mulet 911108-097, FR-Lö D Helsingborg-VRZ Torrt. mulet 911108-09, FR-Loö D Linder öd-V Torrt. halvklart 911108-09, FR-Löo D Abbekås Torrt, mulet 911108-09, FR-Lo D oövedskloster Torrt. halvklart
Som en bakgrund till redovisningen av hastigheter i bilaga 1 ges mätningarnas timflöden och procent tunga fordon i bilaga 3.
5 RESULTAT
5.1 Hastighetsutvecklingen för personbilar 1980-1991
Ambitionen för hastighetsmätningarna har varit att i möjligaste mån återkomma till samma platser vid samma tidpunkter från år till år. Vissa mätningar har dock fallit bort på grund av tek-niska fel eller resursbrist. Hastighetsanalysen i föreliggande redovisning har begränsats till torrt väglag. Mätprogrammet har med tiden förändrats så att nya mätplatser har tillkommit vid olika tillfällen. Ett mindre antal mätplatser har fallit bort och några få har även fått ändrad mättid. Detta medför att vi ej kan göra direkta parvisa jämförelser av hastigheterna och sam-tidigt utnyttja hela materialet.
Statistisk analys avseende samvariation med år, månad och plats. Analys av hastighetsutvecklingen med tiden har t o m 1989 ut-förts med hjälp av multipel linjär regressionsanalys. Fr o m 1990, d v s hastighetsdifferenserna mellan år 1989 och 1990, använder vi variansanalys där par av mätningar gjorda på samma plats och samma tid två år efter varandra jämföres.
I analyserna utgör medianvärdet för en mätning d v s materialet från en mätplats under ett dygn en observation. Bortfall mindre än 6 timmar per mätdygn accepteras. Materialet delas upp på de olika hastighetsgränserna samt en särskild grupp för motortra-fikleder respektive motorvägar (hastighetsgräns 90 och 110 km/h) .
Årsutveckling. I figur 3 visas förändringarna mellan åren för tre" percentilhastigheter - 15, 50 och 85 - under perioden 1980 till 1991 per vägkategori.
Lägsta hastigheterna hade vi för år 1981 och de högsta 1985, 1988 och 1991. Mellan 1981 och 1985 har vi en kraftig hastig-hetsökning. Efter en tillbakagång 1986 och 1987 ökade hastig-heterna 1988 för att minska igen 1989. Från 1989 till 1991 har hastigheterna åter ökat.
1986 fick vi ett trendbrott, hastigheterna minskade med i genom-snitt ca 1 km/h.
1987 ligger hastighetsnivån genomsnittligt på samma nivå som 1986.
1988 uppvisar åter hastighetsökningar för 90, 110 och MV. 70-vägar har oförändrad hastighet.
1989 har vi åter fått hastighetsminskningar och det gäller samt-liga hastighetsgränser.
Sedan 1989 har vi haft hastighetsökningar. Ökningen mellan 1990 och 1991 är signifikant för alla vägkategorier utom motortrafik-leder och 110-motorvägar. Se tabell 3 och figur 3.
Jämfört med 1981 ligger medianhastigheten år 1991 på 70-vägar ca 1,9 km/h högre för personbilar, på 90-vägar ca 2,9 km/h, på van-liga 110-vägar utom motortrafikleder ca 5,6 km/h och på motor-vägar ca 4,9 km/h högre.
Tabell 3 Hastighetsförändringar i medianhastigheten för per-sonbilar på landsväg vid olika hastighetsgränser och vägtyper t o m 1991. vägtyp 10- 90- 110- 110 90 110 År tvåfältsväg|tvåfältsväg|tvåfältsväg|motortrafikled/|motorväg motorväg 1208, |-120 #1,1 |-0,7 #1,0 |-0,2 *1,1 t1,2 +1,9 19 gås |+2.3 #1,2 [+3,0 *1,1 |[+3,8 +1,2 +4,6 +2,5 12987 [-0,8 #1,1 |-1,0 +1,0 |+0,5 +1,1 -1,8 +2,1
iåågg -=0,1 20,6 |+0,9 +0,6 |+1,7 0,7
+1,5 +1,0
1298 |-0,9 20,6 |-1,4 20,5 |-2,0 0,7
-=0,9 +1,0
bd
33336 +0,7 *©0,6 |+0,8 +*0,5 |+0,6 +0,8 |+0,6 +0,8 +2,1 t1,81+1;2 *1;,0iååg; +0,7 *©0,6 [+0,6 +0,5 |+1;,0 +0,8
+0,8
+1,0 *1,0/+0,3 *1,0
* Differenserna bildade med hjälp av variansanalys.
VTI MEDDELANDE 690
Hastighetsutveckling 1980-1991 för 70-vägar km/h 100 7 90 7 80 - W© 60 T T T T T T T T T T 1 8 0 81 82 83 8 4 85 8 6 8 7 88 8 9 90 91 AR PERC 0 15 © 50 * 85
Fiqur 3a Hastighetsutvecklingen på 70-vägar för olika
km/h 110 7 100 7 Hastighetsutveckling 1980-1991 för 90-vägar. 80 7 0 T T T T T T T T T T 1 80 81 82 83 8 4 85 8 6 8 7 88 8 9 90 91 AR PERC 0 15 9 50 * 85
Figur 3b Hastighetsutvecklingen på 90-vägar för olika percentiler 1980-1991 för personbilar vid torrt väglag
Hastighetsutveckling 1980-1991 för 110-vägar. km/h 120 7 -110 Ttt===m=m=m=mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm=mmm=mmmmm= © 100 7 90 "1 80 T T T T T T T T T T 1 80 81 82 83 8 4 85 8 6 8 7 88 8 9 90 91 AR PERC 0 15 9 50 * 85
Figur 3c Hastighetsutvecklingen på 110-vägar för olika percentiler 1980-1991 för personbilar vid torrt väglag
Hastighetsutveckling 1980-1991 för 110-Motorvägar. km/h 130 7 120 7 110 7 100 7 0 90 T T T T T T T T T T 1 80 8 1 82 83 8 4 85 8 6 8 7 88 8 9 90 91 AR PERC 0 15 9 50 * 85
Figur 3d Hastighetsutvecklingen på 110-motorvägar för olika percentiler 1980-1991 för personbilar vid torrt väglag
5.2 Hastighetsförändringar mellan månader
Hastighetsmätningarna är spridda över året. Vi har därför försökt göra en skattning av hastighetsdifferenserna mellan olika månader.
Mätprogrammet har ej varit exakt likadant varje månad och varje år. Vi använder därför multipel regressionsanalys vilket gör att skillnaderna från år med något olika mätprogram utjämnas.
Vi jämför 1991 års data med data från perioden 1983-1988 samt 1990. Vi har valt att utgå från 1983 eftersom vi före det inte har några mätdata från juli månad.
I månaden mars har endast få mätningar utförts vissa år, varför dess värde är osäkrare än de andra månadernas.
Decembermätningar finns endast sporadiskt efter 1983 varför de ej tas med här.
Sammanfattningsvis kan man säga att hastigheterna är låga under vintermånaderna och att en topp visar sig på våren under eller omkring april månad. I juli får vi de lägsta hastigheterna.
I september har vi åter högre hastigheter.
Resultatkurvorna från 1991 och de tidigare åren skiljer sig inte åt på något markant sätt.
[ ) Y D ] 9'1 + '0+ m. . FC , 64 , 0'4-, , && _ W 0, 50+ 1'0 + Si t +'0 + 6'7 +] 8'0 + E'I tl' I+ 6'0 + 2'1 +] 0'V- '0- 8'0-; [' ] 9'0-L'4 t © 16 61 , o ( 2 1 S * IM GO T * -an s nie 1 ** v 604 ) v'% + 'I+ (v ] f& Mlt rg pp | -61 | 10 609 0 [ro |»] z' 0+ 9' 0+ L l+ l lt 6 0+ 0 I+ 9 0+ 0 6 6 1 m. E K ,, E C F O L O ; -, S l | S'4 - 0-o z + l 0 + C U l z + f o + 7 0 + " z , o ' l 9 ' 0 _ s ' o . L ' 0 _ t ' Z ' f o . l + z ' l + S O I " w l + 1 e a v " I + lo o+ [1 .8 16 ' o m l o l O l ' , A G l ' c o . L o -g l . ' I + + ' I + [D '& +] 8 8 6 1 -£ 8 6 1
J
'
L
L
N_0
SV
f_f_
W_V
W
_jf
N_0
SV
f_f_
WV
W
3f
N_0
SV
ff
_W_V
W
if
N_0
S_V
ff
W
VW
f
-© Je be n -© Je Bg n -© Je be A -© på för personbilar Hastighetens månadsvariationer r 4 landsväg Fi VTI MEDDELANDE 6905.3 Hastighetsutvecklingen för lastbilar med släp 1987-1991
En speciell analys har gjorts för lastbilar med släp.
Antalet lastbilar med släp är mycket mindre än antalet person-bilar och ger därför inte samma säkerhet i hastighetsskatt-ningarna. Vi begränsar oss till att undersöka hastighetsut-vecklingen för de år vi har haft det stora mätprogram som nu gäller d v s från 1987 och framåt.
Hastighetsförändringarna för lastbilar med släp mellan de stu-derade åren är små och ej signifikanta.
Man kan lägga märke till en liten hastighetstopp 1988 för 90-och 110-vägar, som sammanfaller med motsvarande topp för person-bilar.
Slutsatsen blir dock att inga egentliga hastighetsförändringar kan påvisas perioden 1987-1991 för lastbilar med släp.
Hastighetsdifferenser i km/h:
År 70-vägar 90-vägar 110-vägar 110-motorvägar
1987-1988 -=0,8 +0 , 2 +0 , 5 -0, 1
1988-1989 +0 , 6 -=0,3 -=0,5 -=0, 2
1989-1990 +0 , 5 +0 , 2 -0 , 5 +0, 1
km/h 90 7 80 7 7 0 Figur 5 Hastighetsutvecklingen på landsväg 1987-1991 för lastbilar med släp vid torrt väglag
80 81 82 83 8 4 85 8 6 8 7 88 8 9 90 91 AR
VAÄAGTYP 0 110 © 110MV * 70 X 90
Hastighetsutvecklingen på landsväg 1987-1991 för lastbilar med släp vid torrt väglag
5.4 Hastighetsnivåer med avseende på fordonstyp och väg-typ 1991
För att få en uppfattning om hastighetsnivåerna samt hastighets-överskridandena generellt presenteras i tabell 3 medelvärden som bygger på data från de mätningar som är gjorda under år 1991.
Fördelningen av mätningar i tid och rum skiljer sig något från år till år varför värdena i tabell 3 ej kan direkt jämföras med tidigare års resultat. Medelhastigheterna bildas på antalet mät-ningar och väges fr o m 1987 med antal fordon. Resultatet ger i övrigt en viss överskattning av hastigheterna på våra vägar eftersom mätningarna är utförda på raksträckor och endast mät-ningar vid torrt väglag är medtagna. Se även bilaga 2 med has-tighetsdata per plats.
Tabell 4 Medelhastigheter* samt andel hastighetsgränsöverskri-danden för de olika fordonsslagen P, PS, B, L och LS vid de mätningar som utfördes under 1991 på torrt väglag. Inom parentes antal mätningar
Vägkategori
Medelhastighet* (km/h) Andel fordon (%) över Skylt-| Bredd gällande hast .gräns** hast .-| (meter) gräns P PS B L LS P PS B L LS 70 4,7-6,5 81 75 76 75 714 85 72 88 70 73 (49) (48) (24) (48) (38) (49) (35) ( 9) (39) (25) 90 6; 5-7, 0 86 76 83 81 79 37 75 22 90 92 (15)| (15)| (15)) (15) (15)] (15)| (13) |( 4)| (15) (14) 8,0-9,5 94 81 88 85 82 66 92 42 97 98 (40) (40) (40)/ (40) |(31)| (40) (40) 11-13 93 80 89 84 81 64 88 46 95 96 (41) (41)| (41)| (41) (41) (41)| (41) |(40)| (41) (41) MV 101 81 93 90 83 85 92 66 51 95 (42) (42)| (42) (42)| (42) (42)| (42) |(42) (42) (42) 110 12-13 107 83 95 90 83 39 95 71 97 98 (2m)] (2m)] (211 (21) (21] (2m] (21) [(2n)] (27) (27) ML 107 84 94 90 82 41 96 67 51 99 (13)| (13)] (13) (13)] (13)] (13)] (13) |(13) (13) (13) MV 113 85 98 94 83 61 97 83 66 99 (40) (40)] (40) (40) (40)/ (40) |(40) (40) (40)
Av tabellen kan vi utläsa att personbilars medelhastighet på 70-vägar är 81 km/h och att 85 % har överskridit hastighets-gränsen.
På de flesta 90-vägar, med bredder mellan 8-13 meter ligger medelhastigheterna för personbilar närmare 95 km/h och ca 2/3 överskrider hastighetsgränsen.
Personbilar på de sk miljömotorvägarna kör drygt 100 km/h och 85 % överskrider hastighetsgränsen 90 km/h.
På vanliga 110-vägar ligger medelhastigheten på drygt 105 km/h och drygt 1/3 överskrider hastighetsgränsen. På motortrafikleder går det något fortare.
På 110-motorvägarna ligger medelhastigheten något över hastig-hetsgränsen och drygt 60 % överskrider hastighastig-hetsgränsen.
De fordonsdifferentierade hastighetsgränserna efterlevs markant sämre på vägar där en högre hastighetsgräns är skyltad. Särskilt gäller det för fordon som endast får köra 70 km/h. Nära 100 % överskrider sin hastighetsgräns på de större och bättre vägarna.
I bilaga 1 redovisas medelhastighet per fordonskategori, mät-plats och mättillfälle. Vid jämförelser mellan redovisningens enskilda medelhastigheter i tabell I kan omedelbart utläsas ett flertal tendenser, t ex följande:
* Vinterväglag med is eller snö på vägen sänker hastighetsnivån påtagligt. För personbilar på 90-väg är medianhastigheten mellan 5 och 10 km/h lägre.
* vått väglag minskar hastigheten med mellan 2 och 6 km/h.
* Icke oväntat tycks en hastighetsgräns dämpa inverkan av skillnader i vägstandard.
En intressant tilläggsinformation till hastighetsdata är dygns-flöde och andel tung trafik per mätplats och mättillfälle, se bilaga 2.
För beräkning av flödesmåttet axelpar/h utvärderas för hela mät-dygnet samtliga passerade fordonsaxlar (d v s sammanlagt för MC, P, PS, B, L, LS och restkoder). Antalet divideras med två för att reducera till par och antal par divideras med antal mät-timmar.
Beräkningen av "lastbilsprocenten" = procent tunga fordon beräk-nas som 100 +- (antal B, L och LS)/(antal MC, P, PS, B, L och LS).
5.5 Hastighetsdata från dagsljusförhållanden
Ljusförhållande och trafikflöde är två av de yttre faktorer som påverkar hastigheten direkt. Faktorer som påverkar hastigheten indirekt, t ex resärende, reslängd o s v, kan däremot vara svåra att kontrollera. Se referens (10).
Genom att ta bort hastighetsdata från den mörka delen av dygnet kan vi säga att vi eliminerar inverkan från faktorer av mer till-fällig art.
Om någon störning eller något onormalt händer under den mörka delen av dygnet kan påverkan på hastigherna bli kraftigare än under dagtid. Till exempel kan det tänkas att försämrat väglag sänker hastigheterna mer än under dagen. Vid torrt väglag har vi ofta högre hastigheter på natten än på dagen. Trafiken är gles på natten men antalet olyckor är fler per fordonskilometer än på dagen.
Resultatet, som framgår av de två tabellerna 5 och 6 nedan, visar att trots den glesare trafiken på natten märks dess normalt högre hastigheter på dygnsmedelvärdet. Se hastigheter för 8-9,5 m breda 90-vägar, vanliga 110-vägar, 90-motorvägar och 110-motorvägar.
Hastighetsdifferenserna i den andra tabellen visar att skillnaden mellan två på varandra följande år skiljer sig något, men att skillnaden tenderar att utjämnas när man ser på den resulterande förändringen för flera år.
Tabell 5 Hastighetsnivåer för dagsljus respektive hela dygnet 1991. V Ä G K A T E G O R I ÅR TIMMAR 90 70 110/ ML|90MV|110MV 6; 5-7, 0! 8,0-9,;5|11,0-13,;0 09.00-15.00] 80 86 93 93 106/107] 100] 112 1991 Hela dygnet! 81 86 94 93 107/1107/ 101] 113
Tabell 6 Hastighetsförändringar för dagsljus respektive hela dygnet 1989-1991. V Ä G K A T E G O R I ÅR TIMMAR 70 90 110 ML 90MV |110MV 09.00-15.00 +0,9 +1,0 +0,2 +0,4 +2,3 +1,0 1989-1990 Hela dygnet +0,7 +0,8 +0,6 +0,6 +2,4 +1,2 09.00-15.00 +0,6 +0,4 +1,2 +0,5 +0,7 +0,2 1990-1991 Hela dygnet +0,7 +0,7 +1,0 +0,6 +1,0 +0,3 VTI MEDDELANDE 690
5.6 Överskridanden av hastighetsgränser
I tabell 4 i avsnitt 5.4 redovisas hur stor andel av de olika fordonsgrupperna som överträder sin respektive hastighetsgräns. Detta sker i form av ett medelvärde i procent per dygn.
I detta avsnitt görs en noggrannare studie av personbilar och lastbilar med släp. Här studeras andelen som kör mer än 10 km/h respektive mer än 30 km/h för fort för dels hela dygnet och dels för dagsljusperioden kl 09.00-15.00.
I likhet med vad som gäller hastigheter får vi naturligtvis en tendens till högre andel överträdelser när den mörka delen av dygnet tas med.
Vad gäller andelen fordon som kör mer än 10 km/h över sin hastig-hetsgräns så ökar den med större och bättre vägar för lastbilarna medan den minskar för personbilarna. Detta beror naturligtvis på att personbilarna får köra fortare på bättre vägar. På 70-vägar då samma hastighetsgräns gäller för båda fordonsslagen är det fler personbilar än lastbilar som kör fortare ca 50 respektive 30 %.
Speciellt intressant är siffran som anger andelen som överskrider hastighetsgränsen med 30 km/h eftersom det medför risk för kör-kortsindragning. Här har vi högre andel för personbilar, upp till 7 % medan lastbilarna mestadels ligger under 3 %.
En förklaring till skillnaderna mellan de två fordonsslagens mönster för överträdelser torde vara att lastbilsförarna i mindre utsträckning accepterar 70-gränsen när den skyltade hastighets-gränsen är högre och vägen därmed bättre.
Att lastbilarna ej så ofta kör fortare än 30 km/h över hastig-hetsgräns kan bero på att de inte kan köra så fort p g a begrän-sad motoreffekt i förhållande till bruttovikten, sämre vägegen-skaper på fordonet samt att körkortet är mer betydelsefullt för en lastbilschaufför, som har sin utkomst därav.
Tabell 7 Andel personbilar som överträder hastighetsgräns 1991.
Vägkategori Andel fordon (%) över P e r i o d hastghetsgräns Skylt .-hast .- Bredd - + 10 + 30 gräns (meter) Kl 9 - 15 85 51 6 70 4,7 - %,S$ fn s mr s o os or ms so a so sr a m ss r esa r ee r mr sr ms o Hela dygnet 85 52 7 6;5 - 7,0 Kl 9 - 15 35 11 1 Hela dygnet 37 13 1 8,0 - 9,5 Kl 9 - 15 63 27 3 Hela dygnet 66 30 4 90 m f r e e the S See ao Start ee v e ee de kr s
11,0 - 13,0 Kl 9 - 15 63 25 2 Hela dygnet 64 27 2 MV Kl 9 - 15 84 48 4 Hela dygnet 85 52 5 12,0 - 13,0 Kl 9 - 15 38 12 1 Hela dygnet 39 14 1 110 ML Kl 9 - 15 39 12 0 Hela dygnet 41 14 1 MV Kl 9 - 15 60 26 2 Hela dygnet 61 28 2 VTI MEDDELANDE 690 år
Tabell 8 Andel lastbilar med släp som överträder hastighets-gräns år 1991.
Vägkategori Andel fordon (%) över P e r i o d hastighetsgräns Skylt .-hast . - Bredd =- + 10 + 30 gräns (meter) Kl 9 - 15 70 29 0 70 4,71 - 6,5 |---=- =-=========- om am (70) Hela dygnet 73 30 1 6;5 - 7,0 Kl 9 - 15 92 42 1 Hela dygnet 92 44 3 8,0 - 9,5 Kl 9 - 15 97 64 1 Hela dygnet 98 67 1 9d fr s m s r a o as s a or ar ms mer me ooo a a a sa o (70) 11,0 - 13,0 Kl 9 - 15 96 57 0 Hela dygnet 96 57 0 MV Kl 9 - 15 94 67 1 Hela dygnet 95 70 2 12,0 - 13,0 Kl 9 - 15 97 68 3 Hela dygnet 98 70 1 110 ML Kl 9 - 15 99 66 1 (70) om om oo om am am Hela dygnet 99 67 1 MV Kl 9 - 15 99 78 1 Hela dygnet 99 72 2
5.7 Utvecklingen av hastighetsöverskridanden för person-bilar
Hastighetsöverskridandena utvecklas naturligtvis i stora drag i likhet med hastigheterna. Man kan dock se avvikelser för enskilda år att t ex medelhastigheterna ökar men överskridandena minskar.
En relativt liten hastighetsändring kan ge en stor förändring i andelar överskridanden. Exempelvis motsvarade hastighetsökningen på 1,6 km/h mellan 1987 och 1988 på vanliga 110-vägar att andelen överskridanden ökade från 33,1 % till 39,7 %. Se figur 6.
Andelen personbilar som kör mer än 30 km/h för fort har studerats från 1987. Här har andelen ökat på 70- och 90-vägar men minskat något på samtliga 110-vägar sedan 1989. Se figur 7.
