Barns konflikter i förskolan : Förskollärares beskrivningar av konflikter och strategier i konflikthantering

BARNS KONFLIKTER I

FÖRSKOLAN

Förskollärares beskrivningar av konflikter och strategier i

konflikthantering

THERESEPETTERSSONOCHAMELIOLSSON

Akademin för utbildning, kommunikation och kultur Pedagogik

Självständigt arbete- Förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.

Handledare: Pernilla Kallberg Examinator: Staffan Stranne Termin: VT, År: 2019

2

SAMMANFATTNING

__________________________________________________________

Therese Pettersson Ameli Olsson

Barns konflikter i förskolan

Förskollärares beskrivningar av konflikter och strategier i konflikthantering

Children´s conflicts in preschool

Preschool teachers´descriptions of conflicts and strategies in conflict management

2019

Antal sidor:35 __________________________________________________________

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares strategier för att hantera barns konflikter i förskolan. Frågeställningarna är att ta reda på hur förskollärarna i studien beskriver barns konflikter samt vilka olika strategier de uttrycker att de använder i arbetet. Den metod som används i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att förskollärarnas strategier präglas av att vara inlyssnande, att använda verbal och kroppslig kommunikation samt vara lugn och visa tydlighet i barns konfliktsituationer. Förskollärarna visar enighet om att det krävs olika strategier och hantering av konflikter beroende på situation, barn och tillfälle. Det är också viktigt att låta alla inblandade få talutrymme för att uttrycka sina känslor och uppfattningar.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Uppsatsens disposition... 7

2. Bakgrund ... 7

2.1 Styrdokument ... 7

2.2 Hur kan konflikter förstås ... 8

2.3 Konflikthantering i utbildning ... 8

2.4 Strategier för att stödja och hjälpa barn i konflikter ... 9

2.5 Tidigare forskning ... 10

2.5.1 Förskollärarens kompetens ... 10

2.5.2 Barns konflikter i förskolan ...12

3. Teoretiska utgångspunkter ... 14

3.1 Det sociokulturella perspektivet ... 14

4. Metod ... 15 4.1 Urval ... 15 4.1.1 Litteratursökning ... 16 4.2 Metodval ... 16 4.3 Datainsamlingsmetod ... 17 4.4 Etiska principer ... 17 4.5 Databearbetningsmetod ... 18

5

4.5.1 Telefonintervjuer ... 18

4.5.2 Direkta intervjuer ... 19

4.6 Tillförlitlighet och äkthet ... 19

5. Resultat och tolkning ... 20

5.1 Beskrivning av konflikter som en del av det sociala samspelet ... 20

5.1.1 Tolkning av förskollärarnas beskrivningar av barns konflikter ...21

5.2 Närvaro, kommunikation och tydlighet är viktiga strategier ... 22

5.2.1 Tolkning av förskollärarnas strategier i arbetet med konflikter ... 24

6. Diskussion ... 25

6.1 Metoddiskussion ... 25

6.2 Resultatdiskussion ... 26

6.2.1 Konflikter som en del av det sociala samspelet ... 26

6.2.2 Strategier i arbetet med barns konflikter ... 27

6.3 Slutsatser ... 29

6.4 Förslag till fortsatt forskning ... 29

Referenser ...31 Bilagor

6

1. Inledning

I förskolan möts många barn och där uppstår konflikter som vi förskollärare måste hantera. Statistik visar (SCB, 2011) att bara en tredjedel som arbetar med barn har en förskollärarlegitimation. Antalet heltidstjänster, personaltäthet och anställda är en viktig faktor när vi ser till förskolans kvalitet och undervisning. Antal barn per heltidstjänst med förskollärarlegitimation är 12,9 vilket är motsvarande siffror även för 2016 och 2017. Detta får konsekvenser dels för samsynen i arbetslaget i hur konflikter hanteras dels att det därmed också tillkommer ett ökat ansvar för de förskollärare som är i utbildade att de har kunskap om konflikthantering.

I konflikthanteringen innefattas värderingar, rättigheter, empati, omsorg, rättvisa, ansvar, demokrati och social kompetens som alla är viktiga grundstenar i det livslånga lärandet. Förskollärare ska kunna hantera olika konfliktsituationer och arbetslaget ska kunna anpassa sig utefter varje situation. Vidare är det också en viktig förutsättning att se till att finnas där för barnen (Palm, 2010).

Utifrån tidigare erfarenheter från VFU och en mindre studie har det uppmärksammats att förskollärare tycker att det förekommer mycket konflikter i förskolan och att de upplever svårigheter i hanteringen av konflikter. Det är av stor vikt att förskollärare har kunskap om hur de ska hantera olika konflikter som uppstår mellan barn. I den nya läroplanen står det att arbetslaget ska se till att stimulera barns samspel och samtidigt hjälpa och stödja dem att bearbeta och hantera konflikter (Skolverket, 2018). För att konflikthantering ska fungera i verksamheten krävs det att det finns fungerande strategier och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget.

I förskolan är det viktigt att se till att barnen får färdigheter i konflikthantering såväl i teorin som i praktiken. Barnen kan ha teoretiska kunskaper om hur de ska hantera konflikter och vara en bra kamrat, men för att i konfliktsituationer ta fram dessa teorier och omsätta dem i praktiken krävs att förskollärare stöttar och vägleder barnen. Konflikter kan förstås som en utmaning men är också en positiv möjlighet som kan leda till engagemang, kreativitet och utveckling (Maltén, 1998). Det är av stor betydelse att förskolan ska samverka och arbeta aktivt med åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling (Skolverket, 2018).

I denna studie avser vi att undersöka hur förskollärare beskriver hur de gör i hanteringen av konflikter och vilka eventuella strategier som används för att stödja barnen i de olika konfliktsituationerna.

7

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares arbete och olika strategier som används i hantering av barns konflikter

 Hur beskriver förskollärarna i studien barns konflikter?

 Vilka olika strategier uttrycker förskollärarna att de använder i arbetet med konflikter?

1.2 Uppsatsens disposition

Uppsatsen disponeras först genom bakgrund där styrdokument tas upp, därefter beskrivs vad konflikt innebär och hur konflikthantering i utbildning kan förstås. Det kommer också tas upp olika arbetssätt i hanteringen av konflikter i förskolan. Därefter kommer det belysas vad tidigare forskning säger om barns konflikthantering och förskollärares kompetenser i att hantera konflikter. Vidare beskrivs det om barns konflikter i förskolan därefter kommer de teoretiska utgångspunkterna att tas upp. Efter det skrivs metoden där det framkommer vilka urval som gjorts, hur tillförlitligheten och äktheten är i förhållande till studien och vilka etiska principer det finns att förhålla sig till. Avslutningsvis kommer resultatet och tolkning att presenteras följt av diskussion. Sist kommer slutsatserna att skrivas fram.

2. Bakgrund

I detta avsnitt belyses centrala delar som styrdokument, tidigare forskning och aktuell litteratur kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Det kommer att tas upp vad styrdokumenten skriver om konflikthantering i förskolan och vad förskollärare har för ansvar i detta. Vidare beskrivs vad konflikthantering i förskolan kan handla om och vilka strategier som beskrivs för att hjälpa och stödja barnen i deras konflikter. Tidigare forskning skrivs fram i slutet av detta avsnitt.

2.1 Styrdokument

I den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) skrivs det att arbetslaget ska stimulera barns samspel och kommunikation och därmed hjälpa och stötta dem i att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa samt respektera varandra. Förutsättningarna är att aktivt närvarande förskolepersonal kan möjliggöra och främja kommunikationen mellan barnen och på så sätt kunna förebygga och hantera konflikter som uppstår. Eftersom läroplanen för förskolan är ett styrdokument som samtliga pedagoger ska följa är det av stor vikt att förskollärare är väl medvetna om riktlinjer och förhållningssätt (a.a.).

I de allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan (Skolverket, 2017) står det att forskning visar att det som är viktigast för en god kvalitet i förskolan är personalens utbildning och kompetens. Personaltätheten är likaså viktig för kvaliteten, då den

8

påverkar omsorgen, samspelet samt kommunikationen mellan barn och personal (a.a.).

Det är viktigt att förskollärare har kunskap och förståelse för barnkonventionen och om barns rättigheter. Det vill säga, barnens rätt till yttrandefrihet och att barn måste få tänka fritt, tycka och uttrycka sina åsikter i harmoni med respekt för andra människor (UNICEF, 2009). Därför är läroplanen och barnkonventionen viktiga grundstenar i förskollärares arbete med att hjälpa och stödja barnen i deras konflikter.

2.2 Hur kan konflikter förstås

Maltén (1998) förklarar att konflikt uppstår när någon slags sammanstötning, kollision eller annan slags oförenlighet mellan olika mål, intressen, synsätt, värderingar, grundläggande behov eller personlig stil skiljer sig åt. Ordet i sig kommer från latinets conflictus och betyder tvist, motsättning eller sammanstötning. Maltén påpekar att många människor ser konflikter som något obehagligt men konflikter är samtidigt naturligt då vi dagligen ställs inför olika konfliktsituationer. Konflikter behöver inte vara något negativt och de flesta konflikter försvinner också med tiden, det är något alla måste lära sig att leva med (a.a.).

Konflikter handlar i grunden om känslor. Det kan förstås som känslan av att bli orättvist behandlad, att bli kränkt eller att det är någon eller några som förhindrar en från att uppnå sina mål. Känslor i sig inbegriper kognitiva, psykologiska och beteendemässiga komponenter som är viktiga beståndsdelar för att förstå och lösa en konflikt. Varje konfliktsituation är unik och därför kräver också varje konflikt olika bemötande. När en eller flera parter har önskemål de inte är beredda att ändra på eller någon blockerar dem från att tillgodose dessa önskemål uppstår en konflikt. Om blockeringen av viktiga önskemål kvarstår väcks frustration som driver minst en av parterna att agera mot den andra parten på ett eller annat sätt (Kolfjord, 2009; Hakvoort, 2015).

Konflikter mellan förskolebarn är en välbekant form av social interaktion, och barn löser oftast de flesta konflikter på egen hand utan några vuxnas ingripande. Konflikter ger barn möjlighet att utveckla sina relationer till varandra. Dessa konflikter representerar en form av vardaglig social situation som har en betydande inverkan på utvecklingen av social kompetens (Thornberg, 2006).

2.3 Konflikthantering i utbildning

Olika alternativa lösningar för konflikthantering har utvecklats sedan världskriget och från 1950-talet har intresset och kunskapen expanderat i olika delar av världen (Grunbaum & Lepp, 2005). Konflikthantering finns runt omkring oss såväl inom skola, familj, arbetsliv, samhället, näringslivet som i civila tvister. Grundsynen för konflikthantering innebär att söka lösningar som tillfredsställer alla parter vilket ger

9

en mer långsiktig verkan än vid de konflikttillfällen där den ena parten förlorar och den andra vinner (a.a.).

Arbetslaget i förskolan ska stimulera barnens samspel så att de kan reda ut och hantera konflikter, missförstånd, kompromissa samt respektera varandra (Skolverket, 2018). Palm (2010) förklarar att förskollärare behöver ha en medvetenhet om samtal och resonemang med barn och varför vuxna ibland förväntar sig vissa beteenden och tycker mindre om andra. Det är viktigt att förskollärare samtalar med barn om vad som är acceptabelt beteende och inte, det bidrar till att barn får en ökad förståelse om konflikter. Palm beskriver att värderingar, rättigheter, empati, omsorg, rättvisa, ansvar, demokrati och social kompetens alla är viktiga förutsättningar vid konflikthantering (a.a.).

När det handlar om att berätta eller försöka reda ut en konflikt fastnar förskollärare ofta i orsaken till uppståndelsen (Wahlström, 1996). Att reda ut vad som hänt är en viktig del men det handlar också om att kunna förstå vilken betydelse känslorna har i sammanhanget. Det gör det lättare att förstå varför konflikten uppstod och varför individerna reagerade som de gjorde (a.a.).

En annan avgörande ståndpunkt för hur konflikter kan lösas är maktförhållandet. Om det finns en någorlunda rättvis maktbalans mellan parterna kommer sannolikheten för att de själva ska kunna lösa konflikten att öka. Detta kallas att det råder en symmetri i konflikten. Finns det däremot en obalans i maktfördelningen kommer det att bli svårare att lösa konflikten och då råder det en asymmetri (Grunbaum & Lepp, 2005).

2.4 Strategier för att stödja och hjälpa barn i konflikter

Ekstam (2004) förklarar att en framgångsrik konflikthantering måste vara utan kamp eller motstånd, men måste också fungera om motparten skulle välja att ta strid. Den måste därmed fungera oberoende hur motparten beter sig, vilket innebär att den andra parten måste vara villkorslöst konstruktiv. I den villkorslösa konstruktiva strategin behövs det en balans mellan känsla och förnuft. Utan en ömsesidig tillit kommer det bli svårt att lösa konflikten. En grundläggande förutsättning för att lösa en konflikt är att acceptera motparten som individ även om det finns olika åsikter (a.a.).

Att ha förmågan att kunna hantera olika konfliktsituationer är associerad med skapandet och underhållet av vänskap. Vikten av att utveckla och använda strategier för konflikter bör inte underskattas. En permanent användning av olämpliga strategier kan leda till svårigheter i relationer, såsom aggression och mobbing (Thornberg, 2006). Ett annat sätt att hantera konflikter kan vara medling. Medling handlar om att inte lägga skuld eller döma någon till straff utan det är en metod där alla parter respekterar varandra och därmed möts som jämställda. I medling strävas

10

det därför efter att vinna/vinna-lösningar vilket innebär att alla parter i en konflikt ska känna sig sedda och lyssnade på. Dessutom ska lösning skapas på lika villkor och tillgodose båda parters behov (Grunbaum & Lepp, 2005).

Vidare är det viktigt att förskolan ger barn de förutsättningar de behöver för att kunna tänka, lära samt kommunicera i olika sammanhang. Att ha förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och att samarbeta är nödvändigt i det samhälle som vi lever i idag då det präglas av stort informationsflöde och ständigt är under förändring (Skolverket, 2018). Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) förklarar att vår personlighet utvecklas i samspel med andra människor och är beroende av att det finns närvarande och intresserade människor att knyta an till. Det finns forskning som visar att yngre barn idag tidigt kan utveckla anknytning till fler människor än bara sin mamma och pappa. Med hjälp av samspel mellan emotionell, social och kognitiv utveckling i en samordnad process kan personligheten formas. Om barn har förmågan att ha samvarokompetens kan de tyda andra barn och deras intentioner samt lättare ta hänsyn till vad andra barn har för önskemål, samtidigt som de kan markera sina egna preferenser i leken (a.a.).

2.5 Tidigare forskning

Under tidigare forskning kommer förskollärarens kompetens att belysas men även vilka strategier de använder för att bemöta barns konflikter i förskolan. Vidare kommer det även skrivas om barns olika konflikter, det vill säga, hur konflikterna ser ut och vad dessa kan innebära för barn.

2.5.1 Förskollärarens kompetens

Ett huvudsakligt mål som förskollärare har är att lära barn att istället för att använda hela kroppen, finns det andra sätt att reagera på när det blir upprörda. Det handlar om att kunna förstå sina känslor och uttrycka detta genom språket (Hyson, 2004). Det är viktigt att vuxna ser barns känslor och beteenden och att de lär barnen kontrollera sina känslor (Shonkoff & Phillips, 2000; Thompson, 2009).

Vidare behöver förskollärarna hjälpa och vägleda barn till att förstå andras perspektiv genom att beskriva känslor, diskutera olika konsekvenser som händer vid olika handlingar och ge förslag på alternativ. Det är centralt att det finns en språkrik miljö i förskolan då detta utvecklar barns ordförråd och språkförståelse. Om förskollärare är engagerade med barnen och vägleder dem i konversationer när de hamnar i sociala dilemman kan det leda till att barnen lär sig använda ord. Det innebär att barn då kan fråga efter vad de kan göra för att förhandla och lösa ett problem (Gloeckler & Cassell, 2012).

Jonsdottir (2007) som gjort en studie av barns kamratrelationer i förskolan, har kommit fram till att det behövs miljöer som skapar samhörighet och solidaritet för att främja barns sociala utveckling. Det är av stor vikt att förskollärare skapar en trygghet för barnen och värnar om deras samspel och uppmuntrar dem till att bygga

11

hållbara relationer. Förskollärare ska stödja barn i deras sociala utveckling för att skapa förståelse för konflikter, att kompromissa och att respektera varje individ. Problemlösning kan antingen handla om problemlösning för barn eller problemlösning med barn. Gloeckler och Cassell (2012) som gjort en studie om barns sociala problemlösningsmöjligheter, visar att problemlösning för barn innebär en förskollärare som aktivt ingriper vid en social utmaning och ser till att bearbeta och ta itu med problemet. Ibland kan vuxna behöva lösa en konflikt åt barnen för att få ett slut på ett visst beteendeproblem. I dessa fall brukar oftast lärarens språk vara mycket kort eller så sägs inget alls. Strategier som förskollärare använder då kan vara distraktion, omdirigering och uppmaningar om vad för regler som gäller. Oftast sker sådana typer av snabba problemlösningar åt barnen när det rör sig om säkerheten. Vidare förklarar Gloeckler och Cassell att problemlösning med barnen däremot innebär att förskolläraren och barnen tillsammans tänker på vad som har hänt (problemet) och hur de kan tänka sig lösa problemet (konfliktlösning). Problemlösning med barn tar hänsyn till flera av de lärandemål som finns, som att uppmärksamma och synliggöra barns känslor, hjälpa dem med hanteringen av sin upprördhet, erbjuda dem alternativ samt lyssna till vad de har för åsikter och behov (a.a.).

Chen (2003) däremot har i sin studie om att förhindra konflikter genom att främja konfliktlösningsförmågan, kommit fram till liknande resultat som Jonsdottir (2007) men framhäver i stället att både använda sig av problemlösning för barn och problemlösning med barn har ett värde i sig. Det innebär att lösa problem för barn är en begränsning av själva problemet (a.a.). Problemlösning med barn framkallar en ram för att lära sig att på ett effektivt sätt integrera och relatera tillsammans med andra, vilket är en viktig förutsättning för den sociala kompetensen (Denham, 2005) Maslovaty (2000) har gjort en studie om lärarnas undervisningsstrategier för att hantera sociomoraliska dilemman. Denna studie är relevant i sammanhanget. Att ha kompetens för att fatta beslut och kunna lösa konflikter är en grundläggande förutsättning för att kunna utvecklas som individ. Att kritiskt kunna granska och analysera gör det lättare att lösa konflikter oavsett om det är inom familjen, arbetet, skolan eller samhället i sig. Det är förskollärares kunskap och förmåga som är den viktigaste förutsättningen då det är dessa kunskaper och förmågor som kan bidra till barnens lärande. En lärares yrkesetik måstevara baserad på förtroende, omsorg och integritet. Samtidigt ska det finnas en medvetenhet om att ha kompetens för att kunna upprätthålla de olika etiska begreppen. I förskolan bör man se till att uppmuntra de olika etiska överväganden som är en förutsättning för att hantera olika etiska dilemman som kan uppstå (a.a.).

12

Melin (2013) förklarar att konfliktlösning handlar om att vara medlare i konflikter mellan barn vilket innebär att stå utanför barnens kamratgemenskap. För att vara en god medlare behövs kunskap om gruppdynamiken för att kunna medla mellan samtliga parter på ett närvarande sätt. I Melins avhandling beskrivs att personalen på de olika förskolorna visade engagemang i barns känslor, detta framför allt om barnet är ledset eller argt. Det framkom också att de avvaktade innan de tog kontakt med barnen som var inblandade i konflikten. Det är viktigt att förskollärare inte löser konflikten åt barn utan att barnen själva får försöka att lösa konflikten. Vidare ska barnen ges utrymme för samtal för att kunna framföra sina berättelser och att bli lyssnad på är en viktig förutsättning. Vuxna ska alltid finnas nära till hands och vara en trygg bas för barnen (a.a.).

Emilson (2008) och Melin (2013) skriver i sina avhandlingar om att det krävs kompetenta och engagerade förskollärare. Emilson förklarar att det är förskollärarna som ska lära barnen att utveckla en förståelse och ett medlidande för andra. Vidare är det viktigt att uppmuntra barn till att kunna dela med sig och respektera andras tillhörigheter. Det framgår i Emilsons avhandling att det är av vikt att barn lär sig förhandla och kompromissa med andra individer. Emilson (2008) skriver att kommunikation är en viktig förutsättning, det handlar om att människor både strävar efter och har möjlighet till att förstå andras handlingar. Också Melin (2013) framför vikten av kommunikation i sin avhandling och förklarar att förskollärarna ska möjliggöra att barn kan kommunicera med varandra men också att förskollärarna kan kommunicera med barnen för att hjälpa dem lösa konflikter. Emilson (2008) skriver att för en fungerande kommunikation behöver också språket finnas där. Det är genom språket som förväntningar och önskningar om att bli förstådd och betrodd utgår från, vilket gör att andra också kan acceptera argument och uttalanden. Genom kommunikation kan man upprätthålla mänskliga relationer som är präglade av öppenhet, ömsesidighet och samförstånd (a.a.).

I Dolks avhandling (2013) framgår att det hör till barns vardag att möta motstånd och därmed behöver de hantera konflikter. Förskollärare har i uppdrag att förstå och uppmärksamma dessa konflikter och skapa strategier i enlighet med de demokratiska värderingar förskolan vilar på. Förskollärarens kompetens är därför viktig för att barnen ska bemötas professionellt i konflikter. Det krävs även att arbetslaget använder sig av ett likasinnat sätt i hantering av konflikter. Vidare behöver barnens delaktighet i hanteringen av konflikten beaktas. Att skapa förutsättningar för delaktighet möjliggör att barn kan påverka och uttrycka egna känslor (a.a.).

2.5.2 Barns konflikter i förskolan

I en tidigare studie om konflikter i leksituationer mellan barn av O'Brien, Roy, Jacobs, Macaluso och Peyton (2010) beskrivs konfliktens episoder och att det är en rik källa till information om barns utveckling av interaktiva färdigheter. I studien observerades 184 treåriga barn i leksituationer med andra barn och de 287 konflikter

13

som inträffade under deras lek transkriberades. Barns konflikter uppstod i samband med pågående lek och var i allmänhet korta, varade i mindre än 15 sekunder. Flertalet av konflikterna handlade om ägande av leksak och nästan 80 procent avslutades med att något av barnen slöts enkelt från konflikten. När barn svarade med emotionell intensitet varade konflikterna längre och var mer benägna att följas av fortsatt negativ interaktion. Barn som klassificeras med sämre temperament var mer intensiva under konflikten och spendera mer tid i konflikten. Studien visar att flickor hade bättre kompetens vid konfliktlösning och barn med bättre språkkunskap spenderade mindre tid i konflikt. Ju mer tid barn upp till tre års ålder spenderar i barnomsorgen desto mindre sannolikt skulle de inleda konflikter (a.a.).

I enlighet med O'Briens m.fl. (2010) studieresultat beskrivs att motpartens agerande i konflikten påverkar utfallet. Även Thornberg (2006) beskriver detta i sin studie, om förskolebarns konfliktstrategier, att barns strategier påverkas i mindre eller större grad av motståndarens strategier. När konfliktstrategier hos motståndaren är icke-aggressiv är icke-aggressiva konfliktstrategier atypiska och låg frekvens. När motståndaren uppträder med fysisk aggression i konfliktsituationen svarar de flesta på de aggressiva konfliktstrategierna genom fysisk aggression. Detta visar att båda individernas kognitioner interagerar. Thornberg förklarar att konflikter i förskolan förekommer är en vanlig social interaktion mellan barn. Barn löser ofta konflikterna som uppstår på egen hand utan någon vuxen och dessutom ger konflikter ofta barnen en möjlighet att kunna utveckla deras relationer till varandra. Konflikter uppstår i förskolans vardag, där barnen själva får en chans att lösa konflikten har en betydande inverkan på deras utveckling av den sociala kompetensen (a.a).

O'Brien m.fl. (2010) beskriver att när förskolebarn hamnar i konflikt är resonemang, förhandlingar och förlikning effektiva strategier som tillåter barnen att kunna upprätthålla en social interaktion med andra. Därmed kan en aggressiv taktik, såsom gråt eller upprepad insisterande leda till ojämlikt konfliktutfall som blir en störning i den sociala interaktionen. Barn använder sällan stark fysisk eller verbal aggression och dess taktik minskar med åldern. Orättvisa konfliktutfall minskar när barnen blir äldre, och vid fem års ålder är det mest troligt att konflikter slutar med en ömsesidig överenskommelse, särskilt om barnen är vänner. Barns utvecklingsstadium hör samman med deras förmåga att kunna hantera en konflikt. När barns förmåga till språkutveckling är lägre än andra barn i samma ålder kan detta påverka deras sociala interaktioner. Dessa barn blir därför mer aggressiva och har färre kompetenta strategier. Förskoleåren är avgörande tid att lära sig interagera med omvärlden och andra individer. Vid 18–24 månaders ålder börja barn att lära sig och använda interaktionsförmåga och de kan skilja på andras interaktionssätt och variera sin egen kommunikation därefter. Vid tre-fyra års ålder kan barn använda olika sätt att argumentera. Såväl positiva som negativa möten bidrar till utveckling av social kompetens. De mest sociala barnen var de mest framåtriktade i konfliktsituationer som att ta tag i en kamrats leksak. Under den här perioden av barns utveckling

14

behöver de lära sig hur de initierar och underhåller interaktioner samt hur de svarar på potentiella och faktiska konflikter med andra (a.a.).

Jonsdottir (2007) har i sin studie om barns kamratrelationer i förskolan kommit fram till liknande resultat som O'Briens m.fl. (2010) och framhäver att det är i samspelet med jämnåriga kamrater som barn lär sig de grundläggande färdigheterna som att kommunicera och ta hänsyn till andra. När barn integrerar med andra utvecklar de kommunikativa färdigheter som att lyssna, kunna uttrycka sina egna önskemål och utveckla en empatisk handlingsförmåga. När barn börjar förstå andras känslor underlättar det för att kunna samarbeta och vara delaktiga i diskussioner samt lösa konflikter. Vad som vidare kan utvecklas vid förståelse av andras känslor är sociala normer och vad som är tillåtet och inte. Barns förmåga att kunna förstå andra och den sociala miljön har sin grund i den kognitiva mognaden och utvecklingen.

3. Teoretiska utgångspunkter

I nedanstående avsnitt presenteras den teoretiska utgångspunkt som ligger till grund för studien, vilket är det sociokulturella perspektivet. Det sociokulturella perspektivets centrala delar och begrepp som kommer att belysas är sociala relationer, samspel och kommunikation.

3.1 Det sociokulturella perspektivet

I förskolan är både barnen och förskollärarna involverade i olika former av samspel och interaktion med andra. Eftersom förskollärarnas vardag är fylld med möten, relationer och hantering av konflikter har vi valt att i vår studie att ha en teoretisk utgångspunkt som grundar sig i Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

Det sociokulturella perspektivet kan beskrivas som att samspel utgör grunden för barnens vidare kompetens. Barns förmågor, såsom, intellektuella, emotionella, sociala och existentiella har sina rötter i sociala relationer. Därför förklaras det att

social kompetens är ett fundament i människors utveckling. Det är alltså faktiska

samspel och interaktioner med andra som utgör grunden till barns intellektuella och emotionella utveckling (Säljö, 2014). Det är den interaktionella miljön, det vill säga ansikte mot ansikte som ligger till grund för all utveckling och lärande.

Kommunikationen som sker ansikte mot ansikte innehåller dessutom flera olika

typer av återkoppling vilket ger deltagarna möjlighet till att anpassa sig till varandra och samordna en gemensam förståelse (Säljö, 2013).

En av de viktigaste anledningarna till att människor kan omformas av omvärlden på ett så pass inriktat sätt är förmågan till att kommunicera med språk. Vygotskijs idé är att språket till en början fungerar som en resurs för att kunna kommunicera, därefter som en resurs för att tänka (Säljö, 2013). Därför är det viktigt att förstå att språket

15

har en betydande roll och öppnar dessutom upp hjärnan och medvetandet för kulturella intryck. I det sociokulturella perspektivet förklarar Säljö (2013) att redan det nyfödda barnet måste vara mottaglig för kommunikation men likväl för omvärldens försök till att forma en kulturell och språklig individ. Det centrala i perspektivet är att försöka se olika aktiviteter i samhället utifrån ett lärandeperspektiv. Samtidigt måste man förstå samspelet mellan individer och kollektiv vilket innefattar familjer, skolan, organisationer och företag. Det menas att de kunskaper och färdigheter som utgör samhälleliga erfarenheter inte kommer inifrån individen utan dessa kunskaper och färdigheter utvecklas i samhället och mellan människor (a.a.).

Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv innefattar även hur individer tillgodogör sig kunskaper och färdigheter som de exponeras för (Säljö, 2013). Lärande kan ingå i flera sammanhang och ske på flera olika sätt såsom i hemmet, i kamratkretsen och i förskolan. Därför är det viktigt att förstå att lärande och kunskaper är situerade, det vill säga något som växer fram i sociala praktiker. Det går inte att förstå hur människor lär och utvecklas om inte hänsyn tas till lärandets situerade karaktär. Bara för att det finns svårigheter i matematik eller i att lära sig nytt språk innebär inte det att individen har svårt att lära sig annat. Människors kunskaper och färdigheter är i nära anknytning till de redskap som finns tillgängliga. Därför är det svårt att skilja färdigheter och användning av redskap från varandra (a.a.). Fokus grundar sig på hur människor tillägnar sig samhälleliga erfarenheter, att lärande främjar utveckling. Det är av vikt att lära sig samhällets samlade kunskaper och färdigheter såsom att läsa, skriva och räkna, då det bidrar till att individen i sig också kan utvecklas till att bli en enskild individ med vissa förmågor (Säljö, 2013). Säljö förklarar att de fysiska och språkliga redskapen är kulturella resurser som bidrar till att kunskaper och färdigheter kan leva vidare i samhället.

4. Metod

Nedan presenteras det urval som gjorts i studien samt vilken metod som använts. Vidare förklaras valet av inriktningen på förskollärare samt tillvägagångssätt med intervjuerna. Det kommer att beskrivas hur litteratursökningen gått till och vilka databaser som användes samt hur det insamlade materialet hanterats och vilka forskningsetiska principer som följts.

4.1 Urval

Syftet i denna kvalitativa studie var att använda oss av målstyrda urval dock finns en tendens som tyder på att urval gjorts av bekvämlighetsskäl. Studien riktas mot förskollärare och kan förstås som målstyrda urval. Dock fanns dessa i vår bekantskapskrets och var oss tillgängliga. Bryman (2018) förklarar att dessa urval görs utifrån de mål som finns för undersökningen, vilket ökar möjligheterna att få

16

svar på frågeställningarna. I studien valdes det att endast intervjua förskollärare för att det är den yrkesrollen vi utbildar oss i. Det är även förskollärare som har det övergripande ansvaret i förskolan. I undersökningen skickades förfrågningar ut till åtta förskollärare. Samtliga tackade ja till att medverka i studien.

Studien genomfördes i mellersta och södra Sverige. Detta på grund av att vi som gör studien bor långt ifrån varandra. De åtta medverkande förskollärarna i studien har olika yrkeserfarenheter eftersom de har arbetat som förskollärare i olika antal år. Den med senast utbildning har arbetet i drygt ett år medan den med äldst utbildning arbetet i drygt trettio år. Detta innebär att de har olika erfarenheter. Förskollärarna som intervjuats är mellan 28 och 60 år och har genomfört sin utbildning under olika årtionden, därmed ser också deras utbildning olika ut beroende på när de utbildade sig till förskollärare. Bryman (2018) förklarar att ett problem som man ställs inför i en kvalitativ studie är att det kan vara svårt att i förväg veta hur många som ska intervjuas. Baserat på de intervjuer som genomfördes i denna studie upplevdes det som att åtta intervjuer räckte för att besvara de frågeställningar som studien grundar sig på.

4.1.1 Litteratursökning

I samband med litteratursökningen bokades en bibliotekarie via zoom som gav oss en bättre förståelse för sökningar i de olika databaserna. De databaserna som användes i studien var Diva, SwePub, Nb-ecec samt ERIC. I Nb-ecec användes sökordet konflikt. Sökorden som användes i SwePub var förskol* AND relation* samt förskol* AND konflikt*. Vidare används ERIC där keywords var conflict, conflict strategies, children in conflict samt teachers conflict strategies. I Diva användes sökorden konflikt* AND förskol* och konflikt i förskolan. Kravet på de vetenskapliga artiklarna och avhandlingarna var främst att de skulle vara inom årsspannet 2007-2019. Några undantag gjordes dock i sökningen då det var en del relevanta artiklar som var äldre än 2007.

4.2 Metodval

En kvalitativ forskningsmetod fokuserar mer på ord än siffror, det vill säga kvantifiering, vid analys av datainsamling. Informanterna i studien får beskriva sina uppfattningar och ge sin beskrivning av kontexten där dessa delar blir centrala för denna kvalitativa studie (Bryman, 2018).

Vår avsikt med metodvalet är att få en inblick i förskollärarnas synsätt, förhållningssätt och arbetssätt. För att få en djupare förståelse för hur de beskriver att de hanterar konflikter har vi därmed valt intervjuer som kvalitativ forskningsmetod. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att de ger en möjlighet för oss intervjuare att följa informanternas svar och ställa följdfrågor. Intervjuerna riktades mot förskollärare eftersom det är de som har det övergripande ansvaret för den pedagogiska undervisningen i förskolan. Det är viktigt

17

att göra sig förtrogen med de frågor som ska ingå i intervjuguiden för att vara förberedd som intervjuare samt bestämma om det ska ställas öppna eller slutna frågor. Informanterna som deltar i studien ska ges en trovärdig anledning till deras deltagande genom att få information om dess syfte. I öppna frågor kan informanterna svara fritt medan de i slutna frågor presenteras för ett antal svarsalternativ som redan är fastställda. Det är viktigt att alltid ha undersökningens syfte och frågeställningar i åtanke under intervjuerna. När intervjufrågorna skrivs kan det vara till stöd att tänka sig vad man själv skulle ha svarat på frågan. Det blir därmed lättare att upptäcka ifall frågan är bristfällig (Bryman, 2018).

4.3 Datainsamlingsmetod

I studien valdes att använda semistrukturerade intervjuer som handlar om att intervjuaren har en uppsättning av frågor vilket kan beskrivas som ett frågeschema. Frågorna brukar vara mer allmänt formulerade än vad exempelvis strukturerade intervjuer är. Anledningen till valet av semistrukturerade intervjuer är att under intervjuerna få möjlighet att följa informanternas svar och ställa följdfrågor vilket kan bidra till mer givande och utvecklande svar(Bryman, 2018).

Efter att förskollärarna anmälde intresse av att delta, efterfrågades intervjufrågorna. Efter diskussion mellan oss studenter beslutades att intervjuguiden (Bilaga 2) kunde skickas ut i förväg eftersom det ansågs vara en fördel för studien att informanterna kom förberedda till intervjutillfället. Insamlandet av data skedde genom de olika intervjuer som gjordes i telefonsamtal eller i direkta intervjuer. Vid samtliga intervjutillfällen spelades samtalen in. Bryman (2018) beskriver att de flesta kvalitativa intervjuer brukar spelas in, detta för att intervjuerna senare kan uppmärksamma dels vad intervjupersonerna säger men också vad informanterna uttrycker. Att transkribera intervjuerna gör att vi kan behålla intervjupersonernas ord och uttryckssätt. Detta för dock med sig att textmassan som senare ska analyseras snabbt växer.

4.4 Etiska principer

Utifrån ett etiskt perspektiv har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådet (2017) forskningsetiska principer, vilka är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innefattar att forskaren ska informera berörda personer om den aktuella undersökning, medan samtyckeskravet innebär att deltagarna i undersökningen har rätten att själva bestämma över sin medverkan. Alla uppgifter om deltagarna i undersökningen måste behandlas med största möjliga konfidentialitet, vilket är grunden i konfidentialitetskravet. De personuppgifter som finns i undersökningen ska likaså förvaras på ett sätt som gör att obehöriga inte kan komma åt dessa (Bryman, 2018). Innan intervjuerna genomfördes skickades missivbrevet (Bilaga 1) ut till samtliga deltagare för att informera om studiens syfte, innehåll och villkor för eventuellt

18

deltagande. Deltagarna har också informerats om sin rätt att när som helst avbryta sitt deltagande i studien, samt att all datainsamling endast kommer att användas för studiens ändamål (Vetenskapsrådet, 2017). Vidare har deltagarna genom missivbrevet (Bilaga 1) informerats om att studien kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens Högskola som i sin slutversion kommer att läggas ut i databasen DIVA. Missivbrevet (Bilaga 1) innehåller information om hur datainsamlingen skulle gå till och hur det insamlade materialet skulle hanteras samt att det kommer att raderas efter att uppsatsen publicerats (Vetenskapsrådet, 2017). Alla deltagare är anonyma och datainsamlingen förvaras på lösenordsskyddade enheter. Under intervjuerna gjordes ibland uttalande som inte skrivits fram för att skydda deltagarnas identitet. Därmed finns inte särskilda uttalanden med i resultatet, de ska vara anonyma i sina svar.

4.5 Databearbetningsmetod

Intervjuerna delades upp och genomfördes enskilt, detta på grund av tidsbrist och det geografiska avståndet mellan oss. Samtliga intervjuer spelades in och materialet har transkriberats för att på så sätt behålla informanternas ord och uttryckssätt. Materialet har analyserats tillsammans. Intervjuerna skedde dels på respondenternas arbetsplats men några gjordes också på deras fritid där de själva valt en plats de ville bli intervjuade på. Intervjuerna hölls i cirka trettio minuter. De åtta semistrukturerade intervjuerna gav oss relativt uttömmande svar som planerat. Det är att föredra intervjuer genom personliga möten, dock var det svårt på grund av olika faktorer. Därför genomfördes två av dem via telefonsamtal. I studiens kvalitativa data har vi valt att använda oss av angreppssättet tematisk analys. I enlighet med Bryman (2018) kan detta förstås som ett tema som är kopplat till forskningens fokus. När teman söks i det insamlade datamaterialet är det viktigt att vara uppmärksam på repetitioner, teman som återkommer, metaforer och analogier. Vidare är det viktigt att se likheter och skillnader samt undersöka hur intervjupersonerna diskuterar teman på olika sätt men också hur de kan skilja sig från varandra. Repetitioner innebär något som är återkommande i en datakälla, vilket i studien innefattar intervjuerna (a.a.). De olika tematiska rubrikerna togs fram utifrån det transkriberade materialet som studerats och analyserats vilket visade dessa mönster, Att lyssna och vara närvarande, Att ha en verbal och kroppslig

kommunikation samt Att finna lugnet och vara tydlig.

4.5.1 Telefonintervjuer

Telefonintervjuerna genomfördes på informanternas arbetstid i ett vanligt telefonsamtal där högtalartelefonen används och ljudet spelades in av en annan enhet. Bryman (2018) förklarar att telefonintervjuer är vanliga i olika surveyundersökningar och tillämpas ofta i kvalitativa forskningar. Skillnaderna mellan direkt intervju och telefonintervju är marginell. Däremot ska det tilläggas att telefonintervjuer gör det lättare för informanten att kunna avsluta samtalet när som

19

helst. Detta är viktigt att ha i åtanke främst vid kvalitativa intervjuer som ofta är längre än kvantitativa intervjuer (a.a.).

4.5.2 Direkta intervjuer

Av åtta intervjuer genomfördes sex stycken i direkta intervjuer. Det är en fördel att utföra intervjuer genom personliga möten då det är lättare att observera och iaktta mimik och handrörelser (Bryman, 2018). Majoriteten av informanterna valde att göra intervjun på sin arbetsplats och under arbetstid. Där genomfördes intervjuerna i enskilda rum där vi fick vara ostörda.

4.6 Tillförlitlighet och äkthet

I kvalitativa studier brukar tillförlitlighet och äkthet vara grundläggande kriterier. Tillförlitligheten består av fyra delkriterier som är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018). För att öka tillförlitligheten i studien har vi varit noga i valet av den teoretiska utgångspunkten som ligger till grund för studien. Därmed valdes det sociokulturella perspektivet som studiens teoretiska utgångspunkt. Utifrån denna teori har vi med hjälp av litteratur och tidigare forskning kunnat få fram ett resultat som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Intervjufrågorna som användes i studien gav förskollärarna möjlighet till att ge sina åsikter och uttrycka sig fritt. Vi har under arbetets gång haft kontinuerliga möten med handledaren för att få respons för att vidare kunna utveckla texten. Vi har också deltagit i samtal med andra studenter där vi granskat varandras texter. Vidare krävs att det finns en äkthet i studien. Äktheten delas upp som rättvis bild, ontologiska-, pedagogiska-, katalytiska- samt taktiska kriterier (Bryman, 2018). I resultatet presenteras inte bara en sammanfattning av vad informanterna svarar utan citat skrivs också fram. Detta medför att studien ger en rättvis bild av vad informanterna svarade. Samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats. För att tillförligheten ska kunna beaktas behövs hänsyn tas till etiska aspekter som ligger till grund för datainsamlingen och resultatet. Under hela studiens process har det tagits hänsyn till de olika forskningsetiska krav vilka är informations-, samtyckes- och konfidentialtietskravet. Informanterna informerades om deras rättigheter innan intervjuerna. Noga förvarades intervjuerna på lösenordsskyddade enheter tills dess att intervjuerna transkriberats. I intervjuerna är det enkelt att uttrycka hur man resonerar om arbetet med konflikthantering, men hur det fungerar i praktiken kan se annorlunda ut.

20

5. Resultat och tolkning

Nedan kommer resultat och tolkning att presenteras. Resultatet delas upp efter studiens frågeställningar. Efter varje resultatdel presenteras en tolkning.

5.1 Beskrivning av konflikter som en del av det sociala samspelet

I intervjuerna uttrycker informanterna att konflikter mellan barn hör till förskolans vardag. Vidare beskrivs att de vanligt förekommande konflikterna bland barn handlar om Turtagning, Ägande samt Bristfällig kommunikation.

Turtagning beskrivs ofta handla om att barnen har svårt att förstå innebörden av att

turas om eller att de ibland måste vänta på sin tur för att exempelvis se bilderna i en bok. En informant förklarar;

Många konflikter handlar ju om att de vill ha sina leksaker och ibland så hinner man ju se vem som faktiskt hade leksaken från början. Ibland kanske det är så att något barn haft en leksak, men lägger ifrån sig den och börja leka med något annat, men tycker att den leksaken de lagt ifrån sig fortfarande är deras.

Vidare uttrycker informanterna att turtagning är en stor del och något som de dagligen får hantera och arbeta med i förskolan. Informanterna beskriver att det är av vikt att få barnen att förstå hur turtagning fungerar. En förklarar:

Vi jobbar med det här hela tiden bland annat med kompissolen, sen har vi ju böcker vi läser för barnen med. Det finns ju så himla mycket bra böcker som handlar om just konflikter och turtagning.

Ytterligare framkommer i intervjuunderlaget att barns konflikter ofta handlar om

ägande, att de är oense om någon specifik leksak eller det utrymme eller miljö de

befinner sig i. Informanterna beskriver att barnen ofta vill ha sitt utrymme eller miljö för sig själva och beskriver det som “här är jag, här var jag först”. Ägande beskrivs vara vanligt förekommande bland yngre barn, vilket beskrivs kan bero på deras bristande förmåga att uttrycka sig och förstå andras känslor. En informant förklarar att det kan ha att göra med deras bristande förmåga till empati och uttrycker att det är en viktig förutsättning för att barn ska förstå vad ägande handlar om.

I intervjuunderlaget lyfts en specifik situation fram som handlade om utrymme och miljö vilket beskrivs på följande sätt:

En konflikt handlar om att några barn ville leka ifred men de lämnades inte i fred av sina kamrater. Dels var det ett barn som gärna ville vara med och leka men välkomnades inte in i leken av de andra som hade stängt in sig i byggrummet. Och dels var det ett gäng andra barn som tillsynes bara ville störa barnen som stängt in sig.

Den tredje vanliga orsaken till konflikter beskrivs ofta handla om barns bristfälliga

21

omgivningen. Det beskrivs viktigt att stötta och vägleda barnen när en bristfällig kommunikation yttrar sig. När de yngre barnen hamnar i konflikter är det vanligt att de började skrika, gråta eller slåss, vilket kopplas av informanterna till en bristfällig kommunikation. “Ibland tar barn till den fysiska biten när de inte har utvecklat sitt verbala språk”. Vidare beskrivs att barn ofta är väl medvetna om hur en bra kamrat ska vara, däremot har de svårt att omsätta teorin i handling, detta framförallt i en redan pågående lek. En informant förklarar: “De vet mycket väl hur man är en bra kompis men det glöms bort när de möter på motstånd”. Informanterna förklarar att barn kan ha förmågan att verbalt kommunicera men glömmer bort hur det fungerar i praktiken i en pågående lek eller vid en rådande konflikt.

5.1.1 Tolkning av förskollärarnas beskrivningar av barns konflikter

Förskollärarna i studien beskriver på liknande sätt barns konflikter. Vår tolkning är utifrån dessa beskrivningar att konflikter förstås som en viktig del i det sociala samspelet. Det framkommer i intervjuunderlaget att turtagning är en av de vanligt förekommande orsakerna till att barn i förskolan hamnar i konflikt. För att förebygga detta behövs kunskaper och färdigheter om konflikthantering. I våra resultat kan vi se tydliga samband mellan hur förskollärare resonerar om konflikter och strategier i arbetet med konflikthanteringen och den teoretiska utgångspunkten för studien. Det gäller det sociokulturella perspektivet som beskriver att kunskaper och färdigheter är något som utvecklas i samhället och mellan människor. Majoriteten av förskollärarna tycks vara övertygade om att det sociala samspelet i förskolan har betydelse för konfliktutfallen. Om barn får ökad förståelse för hur de ska förhålla sig och agera gentemot andra barn blir det lättare för dem att kunna hantera konflikter (Säljö, 2013).

Förskollärarna menar att ägande av leksaker och utrymme också hör till vanligheten i barns konfliktsituationer. Genom denna beskrivning kan det förstås att det är den sociala kompetensen som är fundamentet i människors utveckling (Säljö, 2014). Samspel och interaktion med andra utgör grunden för barns intellektuella och emotionella utveckling. Det beskrivs av förskollärarna att barn behöver ha en social kompetens för att kunna uppfatta, uttrycka och förstå vad ägande handlar om. Enligt det sociokulturella perspektivet handlar det om att låta barn utveckla sina kunskaper och färdigheter tillsammans med de individer som utgör deras vardag.

Förskollärarna förklarar att konflikter mellan barn ofta uppstår på grund av en bristfällig kommunikation vilket framförallt kunde ses bland de yngre barnen. Denna beskrivning kan förstås som ett uttryck för en medvetenhet om kommunikationens betydelse för hur individer behöver mötas ansikte mot ansikte för att kunna anpassa sig (Säljö, 2013). Förskollärarna uttrycker att utan förmågan att kommunicera med språk blir det lättare att missförstå varandra vilket kan leda till att konflikter uppstår. Detta uttryck tyder på en medvetenhet om att språket fungerar som en resurs till att

22

kommunicera och tänka. En förutsättning för att förhindra eventuella konflikter är att barn har förmågan till ett socialt samspel och att kommunicera med andra (Säljö, 2013).

I intervjuunderlaget beskrivs konflikter uppstå dagligen i förskolan. Förskollärarna uttrycker att det handlar om turtagning, ägande och bristfällig kommunikation. Vår tolkning av detta uttryck är att konflikter är en del av det sociala samspelet. Det kan förstås utifrån det sociokulturella perspektivet att det sociala samspelet mellan individer utgör den huvudsakliga utgångspunkten för barns intellektuella och emotionella utveckling. Vilket barn behöver för att kunna förstå och hantera konflikter (Säljö, 2014).

5.2 Närvaro, kommunikation och tydlighet är viktiga strategier

Informanterna uttrycker att de använder strategier som förstås vara Att lyssna och

vara närvarande, Att ha en verbal och kroppslig kommunikation samt Att finna lugnet och vara tydlig vid hantering av barns konflikter. Vidare beskriver

informanterna att det är viktigt att inte komma med en färdig konfliktlösning åt barnen utan istället ge dem verktyg och stöd till att kunna lösa konflikterna på egen hand.

Informanterna uttrycker Att lyssna och vara närvarande är en viktig strategi.

Att man lyssnar på bådas versioner om du inte har sett vad som har hänt. Den som slog till den andra kanske blev arg för något annat som inte alls var okej. Det kan ju vara så att den andra slogs först eller gjorde något helt fel. Det gäller ju att ta reda på det, alltså vad som har hänt.

Vidare beskrivs vikten av att alla får berätta sin historia om det som inträffat. Informanterna förklarar att de har ett ansvar att se till att finnas där för barnen och kunna hjälpa och stötta dem i olika tänkbara situationer som kan uppstå. I intervjuunderlaget uttrycks att det handlar om att vara medlare, att hjälpa barnen hitta lösningar och verktyg till att kunna lösa problemet. En annan viktig aspekt handlar om att vara en stöttande förskollärare.

Jag tycker det är viktigt att kunna stötta i en konflikt, INTE lösa de. Detta eftersom det är genom att stötta barnen som man kan ge det verktyg de kan använda. Om vi löser konflikten åt dem så har de varken fått verktyg eller varit delaktiga i att lösa situationen de hamnat i och kommer antagligen hamna i igen.

Kommunikation framkommer i intervjuunderlaget även det som en viktig strategi i

arbetet med konflikthantering. Informanterna beskriver att det är viktigt att försöka få en klarhet i vad som hänt och att befinna sig på barnens nivå i samtal och diskussioner. De beskriver att det är en fördel att sätta sig på golvet för att visa och förklara för barnen vad som hänt eller vad som kunde ha hänt. Det är i förskoleåldern som barn övar sig på hur de ska handla vid en konfliktsituation. Förmågan att

23

kommunicera beskriver informanterna handlar om att anpassa sig utifrån vilka barn som är inblandade i en konflikt.

Jag försöker lösa konflikterna som uppstår utifrån vilka barn som är inblandade. Jag menar barn är ju så himla olika och ibland behöver man bemöta konflikter olika just på grund av barns olikheter.

Informanterna förklarar att det är viktigt att genom kommunikationen göra konflikterna till lärsituationer. Det innebär att konflikttillfällen kan vara bra eftersom barn ges möjlighet att lära sig om andras perspektiv och skapa förståelse för att vi kan tycka olika och att olika ska respekteras. Vidare uttrycks det att det måste ges tid till barnens konflikter oavsett ålder och att det är viktigt i kommunikationen med barn att ta hänsyn till deras förståelse. Det förklaras även att det ibland är svårt att kommunicera och ha en dialog med ett barn som är upprört och att vid sådana tillfällen är det viktigt att backa undan och låta barnen få vara arga. Informanterna förklarar också att det är viktigt att låta alla inblandade få talutrymme till att uttrycka sina känslor och uppfattningar. Så länge de inte skadar sig själv eller någon annan i sin omgivning är det viktigt att ge dem det utrymme som behövs.

I intervjuunderlaget lyfts även drama och teater fram som ett kommunikativt redskap att använda sig av för att dramatisera en konfliktsituation för att skapa förståelse för vad som hände.

Ja men som jag tidigare sa behöver jag vara en stöttande pedagog och samtala tillsammans med barnen om vad som hänt. Ett annat sätt kan ju vara att dramatisera kring en konflikt, ehm.. till exempel om det är något som det ofta blir konflikter kring. Om man dramatisera istället så blir ju inte något barn utpekande och barn är oftast väldigt med på vad som är okej och inte upplever jag. Och då kan ju en förståelse lättare skapas då man själv inte är mitt i en glödande konflikt.

Informanterna förklarar vikten av Att finna lugnet och vara tydlig i konfliktsituationer. Det beskrivs som viktigt att kunna markera när något inte är okej och förklaras på följande sätt:

Sen är det viktigt att markera också! Man får inte slåss, punkt. Och prata om detta, inte bara när konflikten sker utan även i andra situationer där barnen har en annan förutsättning för att samtala kring konflikter. När jag är arg på något är jag kanske inte den mest resonliga person, samma med barnen. Det går inte alltid att prata med ett upprört barn och då får det vara.

Det är viktigt att behålla lugnet genom att vara eftertänksam i sitt agerande i konfliktsituationer mellan barn. Ibland kan det vara lätt att dra förhastade slutsatser om vad som har hänt, därmed är tydlighet viktigt, att ta reda på vad som orsakat konflikten. Informanterna uttrycker också att förskollärare bör tydligt visa att det är acceptabelt att göra fel och att barn inte straffas för att de hamnat i en konflikt, “Att

24

barn vill göra rätt och att man aldrig straffar dem på något sätt för att man haft en konflikt”.

5.2.1 Tolkning av förskollärarnas strategier i arbetet med konflikter

Utan att förskollärarna själva nämnde att det fanns några direkta strategier de använde sig av kunde vi återigen se likheter i förskollärarnas resonemang om deras arbetssätt, och därmed blev dessa strategier tydliga Att lyssna och vara närvarande,

Att ha en verbal och kroppslig kommunikation samt Att finna lugnet och vara tydlig

vid hantering av barns konflikter.

För att få ett fungerande samspel beskrivs att lyssna och att vara närvarande som viktiga förutsättningar att ha med sig i sin yrkesroll. Det kan förstås att det är samspelet mellan individer som utgör ens vidare kompetens då det är genom samspelet och interaktionen med andra som barns intellektuella och emotionella utveckling främjas (Säljö, 2013). Enligt det sociokulturella perspektivet är lärande och kunskaper situerade med varandra, med detta menas att lärande innefattar hur individer tillgodogör sig kunskaper och färdigheter som de exponeras för. Vår tolkning är därmed att om förskollärarna lyssnar och vägleder barn till att ge dem rätt verktyg för att lösa konflikter, kan barn på så sätt lära sig förstå hur deras kunskaper och förmågor kan användas i konfliktsituationer.

I resultatet framkommer förmågan att ha en verbal och kroppslig kommunikation som en strategi för hantering av barns konflikter. Det kan förstås att kommunikation som sker i direkta möten är grundläggande för att kunna samordna gemensam förståelse. Att använda verbal och kroppslig kommunikation som en medveten strategi är en grundläggande kompetens. Denna strategi skulle kunna förstås möjliggöra för barn att själva få syn på kommunikation som resurs och därmed ett lärande för problemlösning (Säljö, 2014).

Drama och teater beskrivs som ett sätt att kommunicera med barn. Detta förstås som en strategi som i studien kan kopplas till kroppslig kommunikation. I enlighet med det sociokulturella perspektivet kan drama ses som ett sätt för barnen att förstå vad konflikten handlar om och samtidigt blir inte något enskilt barn utpekat (Säljö, 2013). I resultatet beskrivs att det kan upplevas att barn snabbt förstår vad som är tillåtet och inte vid en dramatisering, som är ett lärande i sig. Förskollärarna förklarar, att gå tillbaka och dramatisera en konflikt som tidigare inträffat innebär att barnen hinner lugna ner sig och kan ta till sig det som dramatiseras. Dramatisering är ett redskap som främjar barns utveckling av kunskaper och färdigheter som är oskiljaktiga från varandra och därmed hör ihop (a.a.).

Det kan vara av vikt att se olika aktiviteter som ett lärandeperspektiv (Säljö, 2013). Förskollärarna uttrycker Att finna lugnet och vara tydlig i barns konfliktsituationer är viktiga förutsättningar som även barn behöver ha för att kunna lösa konflikter.

25

Med hjälp av det sociala samspelet mellan individer kan barns färdigheter och kunskaper utvecklas. Det kan ses som en möjlighet att barns konfliktsituationer är ett lärande beroende på hur förskollärarna förhåller sig till konflikter. Vår tolkning är att det sociala och kulturella sammanhanget har betydelse för vilket lärande som bli möjligt. Om förskollärarna har tydliga strategier kan barn också lära sig och skapa förståelse för hur de kan hantera olika konfliktsituationer (Säljö, 2013).

6. Diskussion

Nedan kommer diskussion om metodval och resultatet att diskuteras. Inledningsvis diskuteras metoden där valet av metod lyfts fram och på vilket sätt den teoretiska utgångspunkten fungerat i de urval som gjorts. Därefter fortsätter diskussionen om det resultat som framkommit. Här diskuteras hur svaren på syftet och frågeställningarna har besvarats, men även vad resultatet från intervjuerna gav.

6.1 Metoddiskussion

I studien valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Anledningen till det valda tillvägagångssättet var att få ut ett informativt underlag till studien. Vi tycker att samtliga intervjuer gav informativa och kvalitativa svar som gav oss ett intressant resultat. Det bör påpekas att det genom intervjuer uttrycks hur förskollärarna resonerar om arbetet med konflikthantering. Dock framkommer det inte hur det i praktiken fungerar eftersom det skulle kräva observationer.

Urvalet av informanter kan ses som ett bekvämlighetsurval på grund av att vi omgående behövde få tag i personer som kunde delta. Det var inte studiens syfte att göra ett bekvämlighetsurval dock insåg vi att förskollärare var väldigt upptagna med utvecklingssamtal, avslutningssamtal och överflyttningar till förskoleklass med mera vid den här tidpunkten. Det förstås dock inte ha påverkat studiens resultat, insamlat material tyder på att de svarat utifrån yrkesrollen och inte beroende på vilka vi är. Det skulle till och med kunna ses som en fördel, då personerna känner till oss och upplevdes inte som obekväma under intervjuerna och kunde ge oss tydliga och utvecklande svar.

Det målstyrda urvalet i denna studie var att rikta in oss mot förskollärare, eftersom det är de som har det övergripande ansvaret i undervisningen och den yrkesrollen vi utbildar oss i. Resultatet av intervjuerna visar att antalet informanter var tillräckligt för att få fram resultat att koppla till studiens syfte och frågeställningar. Dock utgörs intervjuunderlaget bara av en mindre grupp förskollärare samt att förskollärare dessutom inte motsvarar all personal i förskolan. Vi tycker överlag att metodvalet har gett ett grundläggande resultat eftersom informanterna gav oss utvecklande svar och intervjuerna varade i cirka 30 minuter. Utformningen av intervjuguiden (Bilaga 2) gjordes om när brister upptäcktes då vi själva försökte besvara frågorna.

26

Direkta intervjuer valdes med undantag för två intervjuer som skedde genom telefonsamtal. Samtliga intervjuer spelades in för att sedan tillsammans lyssna på dem för och därefter transkribera och analysera materialet. Det fanns inte möjlighet att genomföra intervjuerna tillsammans, dels på grund av tidsbrist men också på grund av det geografiska avståndet. Dock förstås det vara en fördel att genomföra intervjuerna tillsammans och analysen av insamlat material skulle kunna bli mindre omfattande. Vi har tidigare erfarenheter av intervjuer som genomförts under utbildningens gång. Därmed finns en medvetenhet om att intervjuer ger ett grundläggande material dock kan analys av resultatet kräva tid.

6.2 Resultatdiskussion

Syftet med denna studie är att ta reda på olika strategier förskollärare beskriver att de använder sig av i hanteringen av barns konflikter. I resultatet framkommer hur informanterna beskriver vad konflikterna grundar sig i, det vill säga, Turtagning,

Ägande och Bristfällig kommunikation. Vidare tas även upp hur informanterna

uttrycker strategier om hur de hanterar konfliktsituationer. Det förstås innefatta Att

lyssna och vara närvarande, Att ha en verbal och kroppslig kommunikation och Att finna lugnet och vara tydlig. Nedan presenteras först en diskussion om barns

konflikter därefter en diskussion om hur förskollärarna beskriver strategier och hanteringen av barns konflikter.

6.2.1 Konflikter som en del av det sociala samspelet

Studiens resultat visar att konflikter mellan barn vanligtvis handlar om turtagning, ägande samt bristfällig kommunikation. Denna studies resultat är i linje med tidigare forskning (Jonsdottir,2007; Thornberg,2006; O’Brien m.fl.,2010) som också beskriver dessa områden som vanligt förekommande i barns konfliktsituationer. I resultatet uttrycks ägande handla om att barn är oense om en specifik leksak eller att ett annat barn befinner sig i samma utrymme eller miljö. Detta resultat är i enlighet med O'Brien m.fl. (2010) som också beskriver att barns konflikter ofta handlar om detta. I sådana konflikter är resonemang, förhandlingar och förlikning de strategier som är effektiva och som möjliggöra att barn kan upprätthålla en social interaktion med andra i sin omgivning. I enlighet med Säljö (2014) är det viktigt att barn skapar förståelse för det sociala samspelet som utgör grunden för barns kompetens vilket är en central del i det sociokulturella perspektivet. För att barn ska kunna utveckla förmågor som intellektuella, emotionella, sociala och existentiella behöver också deras sociala relationer fungera. Det är därmed genom samspelen och interaktioner med andra individer som ligger till grund för barns intellektuella och emotionella utveckling.

Resultatet kan ge en hint om att barn behöver utveckla sin förståelse för det sociala samspelet. Att kommunicera med sin omgivning och förstå andras perspektiv är

27

därmed viktiga förutsättningar. Om barn ska kunna utveckla sitt sociala samspel behöver också förskollärarna stötta och vägleda dem vidare i sin utveckling (Säljö, 2013).

Barns konflikter handlar ofta om turtagning och bristfällig kommunikation. När det handlar om turtagning är detta främst vanligt hos de yngsta barnen som beskrivs ha svårt att ta till sig förståelsen om att vänta på sin tur. Studiens resultat kan förstås, i likhet med Jonsdottirs avhandlingsresultat (2007), för att barn ska förstå turtagning är det viktigt att i redan tidig ålder få förståelse för att lyssna på andra, att vara empatiska och att kunna uttrycka sina åsikter. När barn integrera med andra utvecklas kommunikativa färdigheter såsom att lyssna men även att kunna uttrycka sina önskemål och utveckla en empatisk handlingsförmåga.

En annan vanligt förekommande konflikt mellan barn handlar om bristfällig kommunikation. Det beskrivs som att barn saknar eller inte använder den verbala förmågan att kunna uttrycka sig och istället använder våld mot ett annat barn. Det förstås att barn kan ha utvecklat ett verbalt språk, däremot väljer barn att inte alltid använda den förmågan. Det behövs därför förståelse för att problem lättare går att lösa om det verbala språket förstärks och används. Att prata med varandra är bättre att göra än att exempelvis rycka leksaken från en kamrat. Det beskrivs i intervjuunderlaget att barn anses veta hur de är en bra kamrat men när de befinner sig i leken eller möter på motstånd kan det lätt glömmas bort.

I enlighet med Thornbergs avhandling (2006) visar även denna studie att barn behöver sociala färdigheter för att ha förmågan att kunna kommunicera, tänka och använda fysiska färdigheter för att kunna lösa en konflikt. För att barnen ska utveckla sina sociala färdigheter behöver det därmed kompetenta förskollärare som finns där för att hjälpa, stötta, lyssna och vägleda barnen.

Studien visar att det är viktigt att förskollärare har en förståelse för vilka konflikter som är vanliga mellan barn för att lättare förbereda sig och utveckla sin kompetens om konflikthantering däri. Genom förskollärarnas kompetens om vad barns konfliktsituationer handlar om kan barn på så sätt utveckla sin förståelse och kunskap om hur och varför konflikterna uppstår.

6.2.2 Strategier i arbetet med barns konflikter

Det framkommer att strategier som används vid barns konflikter är Att lyssna och

vara närvarande, Att ha en verbal och kroppslig kommunikation samt Att finna lugnet och vara tydlig.

Att ha strategier i arbetet med barns konflikter är en viktig förutsättning för att kunna hjälpa och vägleda barn i deras konflikter. Precis som Maslovaty (2000) skriver i sin