Miljö- och hälsoeffekter av dubbdäcksanvändning : Litteraturöversikt

VT! meddelande

Nr 694 - 1992

Miljö- och hälsoeffekter av dubbdäcks-användning Litteraturöversikt Lennart Folkeson S 4 5m

VTI meddelande

Nr 694 - 1992

Miljö- och hälsoeffekter av dubbdäcks-användning

Litteraturöversikt

Utgivare: Publikation: vpyy ypETDELANDE 694 Utgivningsår: Projektnummer:

1992 72353-6

mochTrafik- Projektnamn:

WWW!

Miljöeffekter av dubbdäcksanvändning

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) e 581 01 Linköping

Författare:

Uppdragsgivare:

Lennart Folkeson

Vägverket (VV)

I: "9"

-Miljö- och hälsoeffekter av dubbdäcksanvändning

Litteraturöversikt

Referat (bakgrund, syfte, metod,msn/tat) max200 ord:

Dubbdäcksanvändning medför omfattande avnötning av vägbeläggningen, 15-30 g/ personbilskilometer, vilket årligen ger totalt 450 000 ton avnötningsprodukter i Sverige, 300 000 ton i Finland och 250 000 - 300 000 ton i Norge. Slitstarkare beläggningsmaterial och nya dubbtyper ger successivt minskande slitage. Huvuddelen av stoftet föreligger i stora partikelfraktioner (>50 um diam.) och deponeras inom något tiotal meter från vägen. Torka och blåst kan under våren ge omfattande uppvirvling av ackumulerat vägdamm. Eljest bidrar dubbdäcksgenererat stoft mindre än bilavgaserna till luftens partikelhalt.

Japanska studier visar klart samband mellan dubbdäcksanvändning och partikelhalt såväl i luften som i lungor hos människor, hundar och duvor samt antyder ett samband med luftvägsbesvär. Ett fåtal biologiska laboratorietest finns och anger vanligen svaga samband mellan dubbdäcksgenererade partiklar och akuttoxisk inverkan på hamstrar, ödlor, lax, protozoer (encelliga urdjur), alger, bakterier och svampar.

Anmärkningsvärt få fältstudier av effekter på växter, djur och mikroorganismer i terrester miljö (landmiljö) föreligger. Ivägnära sjöarkan bottenfaunan uppvisa störd artsammansättning. Jämfört med odubbade vinterdäck kan dubbdäck öka bullret från fritt flytande trafik med ca 4-6 dB(A).

En rad kunskapsluckor beträffande dubbdäcksanvändningens miljö- och hälsoeffekter iden-tifieras.

Publisher: Publication: VTI MEDDELANDE 694 Published: Project code:

1992 72353-6

SwedishRoadand Project

'TrafficResearchinstftrto

Environmental effects of the use of

Swedish Roadand Traffic Research Instäute * 5-581 01 Linköping Sweden| stuydded tyres

Author:

Sponsor:

Lennart Folkeson

Swedish National Road Administration

Title:

Environmental and health effects of the use of studded tyres. A literature review

Abstract(background,aims, methods, results) max200 words:

The use ofstudded tyres causes considerable pavement wear, estimated at 15-30 g perkm driven.

The total annual pavement wear on roads and streets amounts to 450 000 tonnes in Sweden,

300 000 tonnes in Finland and 250 000-300 000 tonnes in Norway. These figures are decreasing

due to improving pavement quality and less abrasive stud types. The emitted particles are greatly

dominated by coarse particles (>50 um diam.) and most of the particles are deposited within 10

or 20 m of the roads. Considerable amounts of particles accumulated during the winter can

occasionally be remobilized underdry and windy weatherconditions in the spring. Under normal

conditions,pavementwearcontributes lessthan automobileexhaustemission totheconcentration

of particles in the air.

Japanese studies show a distinctconnexion between the use ofstudded tyres and the concentration

of particles in the air and in human as well as dogs*' and pigeons* lung tissues. Japanese studies

also indicate a possible association between airborne particles and upper respiratory symptoms.

The remarkably few reported biological toxicity tests of pavement-generated particles indicate

merely limited acute effects on hamsters, lizards, salmon, protozoa, algae, bacteria and fungi.

Relevant long-term field studies in terrestrial environments are almost lacking. Lakes receiving

highway runoff can show disturbance in the structure of the benthic fauna. Studs may raise the

snow-tyre noise from free-flowing traffic by 4-6 dB(A).

The report identifies the need for further research on environmental and health effects of the use

of studded tyres.

FÖRORD

Denna litteraturöversikt har utförts av Lennart Folkeson (pro-jektledare), VTI, med Vägverket som uppdragsgivare och finansiär

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SUMMARY 1 INLEDNING 2 ANVÄNDNING AV DUBBDÄCK 3 BELÄGGNINGSAVNÖTNING 4 PARTIKELSPRIDNING 5 LUFTKVALITET 6 NEDSMUTSNING 7 BULLER 8 HÄLSOEFFEKTER

9 EFFEKTER PÅ LANDLEVANDE DJUR

10 EFFEKTER PÅ MIKROORGANISMER M M

11 EFFEKTER I LIMNISK MILJÖ

12 EFFEKTER PÅ MARK OCH VEGETATION

13 ÖVRIGA MILJÖRELATERADE EFFEKTER

14 DISKUSSION 15 FORSKNINGSBEHOV 16 REFERENSER Sid III 12 13 15 19 21 22 23 25 26 30 31

MILJÖ- OCH HÄLSOEFFEKTER AV DUBBDÄCKSANVÄNDNING . LITTERATURÖVERSIKT .

av Lennart Folkesson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Dubbdäcksanvändning medför omfattande avnötning av vägbelägg-ningen, 15-30 g/personbilskilometer, vilket årligen ger totalt 450 000 ton avnötningsprodukter i Sverige, 300 000 ton i Finland och 250 000 - 300 000 ton i Norge. Slitstarkare beläggnings-material och nya dubbtyper ger successivt minskande slitage.

Huvuddelen av det resulterande stoftet föreligger i stora par-tikelfraktioner pm diam.) och deponeras inom något tiotal meter från vägen. Torka och blåst kan under våren ge omfattande uppvirvling av ackumulerat vägdamm. Eljest bidrar dubbdäcksgene-rerat stoft mindre än bilavgaserna till luftens partikelhalt.

Japanska studier visar klart samband mellan dubbdäcksanvändning och partikelhalt såväl i luften som i lungor hos människor, hundar och duvor samt antyder ett samband med luftvägsbesvär. Ett fåtal biologiska laboratorietest finns och anger vanligen svaga samband mellan dubbdäcksgenererade partiklar och akut giftverkan på hamstrar, ödlor, lax, protozoer (encelliga urdjur), alger, bakterier och svampar.

Anmärkningsvärt få fältstudier av effekter på växter, djur och mikroorganismer i terrester miljö (landmiljö) föreligger. I väg-nära sjöar kan bottenfaunan uppvisa störd artsammansättning.

Jämfört med odubbade vinterdäck kan dubbdäck öka bullret från fritt flytande trafik med ca 4-6 dB(A) .

Kunskapsluckor finns beträffande:

II

- transport, biotillgänglighet samt kort- och långtidseffekter av dubbdäcksgenererade föroreningar;

- miljöeffekter av dubbdäcksgenererade föroreningar av annat slag än partiklar från vägbeläggningen;

-= inverkan av dubbdäcksgenererade partiklar på toxiciteten hos övriga förekommande föroreningar i vägnära miljö; samt

- hälsoeffekter av dubbdäcksgenererade föroreningar.

III

ENVIRONMENTAL AND HEALTH EFFECTS OF THE USE OF STUDDED TYRES. A LITERATURE REVIEW.

by Lennart Folkeson

Swedish Road and Traffic Research Institute S-581 01 Linköping Sweden

SUMMARY

The use of studded tyres causes considerable pavement wear, estimated at 15--30 g per km driven. The total annual pavement wear on roads and streets amounts to 450 000 tonnes in Sweden, 300 000 tonnes in Finland and 250 000--300 000 tonnes in Norway. These figures are decreasing due to improving pavement quality and less abrasive stud types.

The emitted particles are greatly dominated by coarse particles (>50 um diam.). The particles are mainly deposited within 10 or 20 m of the roads. Considerable amounts of particles accumulated during the winter can occasionally be remobilized under dry and windy weather conditions in the spring. Under normal conditions, pavement wear contributes less than automobile exhaust emission to the concentration of particles in the air. Japanese studies show a distinct connexion between the use of studded tyres and the concentration of particles in the air and in human as well as dogs! and pigeons' lung tissues. Japanese studies also indicate a possible association between airborne particles and upper respiratory symptoms.

The remarkably few reported biological toxicity tests of pavement-generated particles indicate merely limited acute effects on hamsters, lizards, salmon, protozoa, algae, bacteria and fungi. Relevant long-term field studies in terrestrial environments are almost lacking. Lakes receiving highway runoff can show disturbance in the structure of the benthic fauna.

Studs may raise the snow-tyre noise from free-flowing traffic by 4--6 dB (A) .

IV

The report identifies the need for further research on:

(1)

(ii)

(iii)

(iv)

(v)

the contribution of the use of studded tyres to the pollutant loading of the environment in the vicinity of highways and roads;

the transport, bioavailability and short- and long-term effects of pollutants caused by the use of studded tyres;

possible environmental effects of pollutants produced by studded tyres, other than particles;

the modifying influence of these particles on the toxicity of other pollutants present in the environment close to highways;

health effects of pollutants produced by studded tyres.

1 INLEDNING

Föreliggande rapport utgör en kunskapsöversikt över effekter av dubbdäcksanvändning på miljö och hälsa. Översikten baseras på datorbaserad internationell litteratursökning samt personliga kontakter i Norge och Finland. En del av informationen har häm-tats från sammanställningar o dyl, och tiden har inte medgivit genomgående kontroll av dessa sekundäruppgifter. Beträffande de refererade japanska studierna har i många fall endast samman-dragen funnits att tillgå på engelska.

Trafiksäkerhetsmässiga och ekonomiska aspekter på dubbdäcksan-vändningen behandlas ej i denna rapport.

2 ANVÄNDNING AV DUBBDÄCK

Sverige, Norge och Finland var först med att använda dubbdäck. Användningen började här vintern 1961-62. Dubbdäck introduce-rades strax därefter i Västtyskland och 1963-64 i USA och Kanada (Anon. 1975) . I Japan ökade användningen kraftigt i början av 1970-talet 1991). Sedan allt större uppmärksamhet hade kommit att ägnas olägenheterna med dubbdäcksanvändning, förbjöds denna i vissa stater i USA (t ex Minnesota) och Kanada (Ontario) 1971 samt i Västtyskland 1975 (Sistonen 1985). Successivt där-efter infördes förbud i andra länder på den europeiska konti-nenten. I vissa delstater i USA och Kanada är dubbar emellertid fortfarande tillåtna. Japan införde förbud för försäljning av dubbdäck (med vissa undantag) våren 1991, främst av hälso- och miljöskäl (Konagai 1991, Konagai et al. 1992). Dubbdäck har tro-ligen inte använts i någon nämnvärd utsträckning i f d Sovjet-unionen.

Dubbdäcksanvändningen för personbilar i Sverige varierar mellan olika landsdelar. I början av 1980-talet var användningen ca 50 % i söder och ca 95 % i norr (Anon. 1992). Under de senaste årens milda vintrar har andelen varit lägre. En omfattande enkätundersökning i alla län utom Z, AC och BD utförd i januari-februari 1990 visade att ca 65 % av personbilarna körde med dubbdäck. I de sydligaste länen var andelen 30-50 %, i de nord-liga 80-95 % (G Öberg, muntl).

Norge visar mindre variation mellan landsdelarna och 1987 var användningen ca 95 % i delar av södra Norge och 99 % i övriga landet; för landet som helhet anges ett medeltal av 98 %. Under de senaste vintrarna har en fallande trend noterats. Undersök-ningar vintern 1991/92 angav dubbdäcksanvändningen till 85 % i Oslo och 90 % i Akershus fylke. I Hordaland fylke försöker myn-digheterna minska dubbdäcksanvändningen på frivillig väg. För Finland anges dubbanvändningen för personbilar vara ca 95 % och talet snarare ökar än minskar. På Island används dubbar till 55-60 %. För Danmark anges frekvensen (vintern 1986/87) vara så låg som 4-5 %; Färöarna har dock stor dubbanvändning. Varken i

Sverige, Norge eller Finland är det aktuellt att införa dubb-däcksförbud. Så länge dubbanvändningen inte ökar i Danmark är inte heller där något förbud aktuellt (Anon. 1992) .

I den japanska staden Sapporo (på den nordliga ön Hokkaido) låg dubbdäcksfrekvensen tidigare kring 95 % men minskade till följd av informationskampanjer till ca 65 % vintern/våren 1990 (Konagai 1990). Vintern 1991/92 hade dubbdäcksfrekvensen på Hokkaido sjunkit till 50 % (Konagai et al. 1992).

3 BELÄGGNINGSAVNÖTNING

Dubbdäcksanvändning ger upphov till omfattande slitage (avnöt-ning) av vägbeläggningen. Enligt Vägverkets mätningar utmed väg E4 vintern 1988/89 beräknades det specifika slitaget (SPS-vär-det) variera mellan 14 och 31 g/personbilskilometer för de olika län som E4 genomkorsar. Medeltalet för länen blev 24 g/pbkm. Det specifika slitaget minskar med ökande trafikvolym (Carlsson et al. 1992). Slitaget varierar naturligtvis i hög grad med beläggningens kvalitet. Norska laboratorietest visade t ex att SPS-talet kan vara mer än dubbelt så högt hos några vanliga asfalttyper som hos vissa bra betongtyper (Anon. 1990b) . För vägar med god beläggningsstandard har man enligt VTI:s några år gamla beräkningar angivit ett genomsnittligt SPS-värde på högst 15 g/pbkm och för landets vägnät som helhet ett medelvärde på 30 g/pbkm (Carlsson et al. 1992). Under de allra senaste åren har stenrikare och därmed slitstarkare beläggningsmaterial, s.k. HABS-beläggningar, kommit att användas i betydande utsträckning på högtrafikerade vägar såväl i Sverige som i Norge och Finland (Carlsson et al. 1992, K Gustafson, muntl.). Dessa beläggnings-typer har vanligen SPS-tal på 10 g/pbkm eller därunder. Dessutom sker kontinuerligt en utveckling av nya typer av dubbar (lätt-metall, plast) med lägre slitageverkan (Gustafson 1992). Inom några år bör dessa båda gynnsamma förhållanden kunna ha lett till en betydande sänkning av SPS-talet. Detta medför alltså en avsevärt lägre siffra än de 450 000 ton, som hittillsvarande beräkningar (Carlsson et al. 1992) angivit för det årliga totala slitaget på det statliga plus icke-statliga vägnätet i Sverige. För enbart det statliga vägnätet har Vägverket uppskattat beläggningsslitaget till 272 000 ton per vinter (Carlsson et al. 1992) .

I Norge har den årliga avnötningen angivits till 20-50 g/pbkm (Lygren et al. 1984). Det totala slitaget i landet har upp-skattats till 250 000 - 300 000 ton årligen, varav ca 5 % utgörs av bitumen (Larssen 1988, Anon. 1992). I Finland beräknas dubb-däcken ge ett beläggningsslitage om 300 000 ton årligen. Även här anges andelen bitumen vara 5 %. Härtill kommer 50 ton stål

Av den omfattande avnötningen kan den helt dominerande andelen tillskrivas dubbanvändningen, även om det är svårt att praktiskt bestämma den exakta andelen (Anon. 1984, 1988). Allt vägstoft kommer dock inte från slitage från dubbdäck. Andra källor är t ex sandningssand, avgaspartiklar, partiklar från fordon och last samt luftburna partiklar från vägens omgivning.

Beläggningens nötningsresistens varierar i hög grad med de fysiska och mineralogiska egenskaperna hos beläggningsmate-rialet. Avnötningen ökar generellt med ökad fuktighet hos väg-ytan. Slitaget på en våt beläggning kan vara mellan två och sex gånger så stort som på en torr beläggning (Anon. 1985, Anon. 19908) . Vattnet har därvidlag olika inverkan på olika bergarter

(Grönstrand 1981). Porfyr och kvartsit visar betydligt större slitstyrka än mjukare bergarter som kalksten och serpentinit. Vägsaltning ökar avnötningen genom att vägbanan hålls våt under längre perioder. Graden av snö- och isbeläggning påverkar avnöt-ningen och damavnöt-ningen högst avsevärt.

Huvuddelen av det årliga vägyteslitaget sker naturligtvis under dubbsäsongen 1988, Amemiya et al. 1984, Takishima et al. 1987). Såväl slitaget som partikelhalten i luften påver-kas i mycket hög grad av väderlek och de fysiska förhållandena på vägbanan.

Avnötningen ökar vidare med fordonshastigheten, axellasten och ringtrycket (Anon. 1990); en ökning med kvadraten på hastig-heten har angivits (Sistonen 1986) .

Nya typer av dubbar (lägre totalvikt, nya material, mindre ut-stick, färre antal m m) har medfört att beläggningsavnötningen är betydligt mindre nu än tidigare (Sistonen 1985, 1986, Kallberg 1988, Gustafson 1992) .

4 PARTITKELSPRIDNING

För slitageprodukter från vägbeläggningen gäller liksom för andra partiklar att de tyngsta partiklarna deponeras på vägbanan eller inom ett tiotal meter från vägen, medan lättare partiklar transporteras längre bort (Folkesson 1976, Lygren & Gjessing 1984, Lygren et al. 1984). Cirka 2 % av dammet kan transporteras längre sträckor än 10-20 m från vägen (Anon. 1992). Topografi, vindexponering, vägens fysiska utformning samt vegetationsstruk-tur i vägens omgivning har stor betydelse för partiklarnas spridning från vägen (Folkeson 1976, Pedersen 1990) .

I höjdled minskar luftens partikelhalt ofta logaritmiskt med ökat avstånd från markytan (Amemiya et al. 1984). Gradienten torde vara mer markerad för tunga partiklar än för lätta.

Även där dubbdäck inte används, kan biltrafiken stå för en huvuddel av partikeldepositionen vid vägar eller på landsbygd

(Noll et al. 1987, Terrat & Joumard 1990) .

Damningen visar tydligt samband med andelen dubbdäcksanvändning (Sekimoto & Otsuka 1988, Tamakawa et al. 1988). En japansk undersökning i Sapporo, där dubbdäcksanvändningen var 90-100 %, visade t ex att partikelhalten i luften var mycket hög i novem-ber och april jämfört med februari, då vägbanorna var täckta med ett tjockt snö- och islager, och i juni. I den likstora staden Nagoya i södra Japan, där dubbar inte användes, var partikel-halterna låga såväl sommar- som vintertid (Amemiya et al. 1984) . I en annan japansk studie visade sig halten av grovt stoft i luften i Niigata vara 6 gånger så hög i februari då dubbanvänd-ningen var hög (90 %) som i oktober då dubbar inte användes (Fukuzaki et al. 1986). Det skyddande snö/islagret som rappor-terades från Sapporo tycks ha saknats i Niigata.

Damningen blir särskilt omfattande vid torrt och blåsigt väder i slutet av dubbsäsongen innan vägarna hunnit sopas. Skillnaden mellan luftens stofthalt vid torr och vid våt vägbana kan an-vändas som uppskattning av mängden uppvirvlat stoft. Halten

luftburet stoft kan ofta vara upp till 10 gånger så hög vid torr som vid våt vägbana (Larssen 1987, Becher et al. 1988). Vid vått väglag härrör det luftburna stoftet till största delen från bil-avgaser medan beläggningen väsentligt ökar sin betydelse som källa vid torrt väglag (Anon. 1988) .

För Norges del anges det att ungefär 700 000 personer på ett eller annat sätt upplever sig som besvärade av damm från dubb-däcksanvändning. Siffran är en uppskattning baserad på intervju-undersökningar i Oslo och andra städer (Anon. 1992) .

5 LUFTKVALITET

Beläggningsavnötning till följd av dubbdäcksanvändning karak-täriseras av att partiklarna har stor diameter. I städer med omfattande dubbanvändning kan man vintertid notera en ökning i partikelstorleken hos det luftburna gatudammet (Fukuzaki et al. 1986, Ikeda et al. 1986b, Sekimoto & Otsuka 1988) .

Enligt norska studier har merparten av de dubbdäcksgenererade partiklarna en diameter större än 100 um (Anon. 1984, Larssen 1987, Anon. 1988). En japansk uppgift rörande luftburet gatu-stoft anger dock 5-50 um som den dominerande storleksfraktionen (Amemiya et al. 1984), vilket möjligen kan återspegla skillnader i kvalitet hos stenmaterialet i Japan och Norge. Intressant att notera är att japanska myndigheter endast definierar partiklar mindre än 10 um som luftburet damm (Fukuzaki et al. 1986). Vid ökad nedslitning av vägytan ökar andelen små partiklar (Anda & Larssen 1982) .

Stoft som deponeras på vägbanan resuspenderas i stor utsträck-ning 1973, Anda & Larssen 1982). Därvid minskar succes-sivt partikelstorleken. Grövre partiklar resuspenderas i högre grad än finare partiklar (Nicholson & Branson 1990).

I medicinska sammanhang kan det vara praktiskt att indela de luftburna partiklarna i

- inhalerbara partiklar: diameter 10 um (passerar näsan)

- respirabla partiklar: diameter 42.5 um (passerar bronkerna och kan avsättas i lungorna) (Anon. 1988) . o

Endast en liten andel av partiklarna tillhör alltså den inhaler-bara fraktionen; i en norsk undersökning av deponerat vägstoft utgjordes endast 0.1 vikts-% av partiklar 10 um (Anon. 1988) .

Väderleken påverkar i mycket hög grad halten luftburna partik-lar. Vid torr väderlek och stark vind ökar halterna kraftigt. En undersökning som gjordes under dubbdäckssäsongen 1985 vid en

visade att luftens halt av inhalerbart stoft var ca 25 ug/m? när vägbanan var våt och ca 350 pug/m3? (upp till 400-500) när den var torr. Den respirabla fraktionen ökade samtidigt från 10 till 55 ug/m3? (Larssen 1987) .

Det kan vara intressant att kvantitativt jämföra de luftburna partiklarnas olika ursprung. I en undersökning i Oslo visade det sig att uppvirvlat gatudamm vid torra vägbaneförhållanden kan ge ett lika stort bidrag till luftens halt av inhalerbart stoft som bilavgaserna gör (Larssen 1987) .

Det luftburna dammet i vägmiljön härrör inte endast från belägg-ningsavnötning. Förutom andra trafikrelaterade källor kommer ett visst, men relativt litet, bidrag från t ex uppvärmning, indu-striverksamhet och långdistanstransport av luftföroreningar. Dammets kemiska sammansättning varierar följaktligen mellan stad och land, mellan städer av olika storlek och typ, mellan olika stadsdelar (stadskärna, bostadsområden, industriområden m m), mellan olika typer av trafikleder och så vidare. Som exempel på den kemiska sammansättningen hos suspenderat gatudamm i Sendai, en japansk storstad med betydande dubbdäcksanvändning, kan föl-jande siffror nämnas: 56 % kvarts, 5 % Ca, 3 % Fe, 2 % Al och så mycket som uppemot 1 % av det starkt cancerframkallande ämnet bensopyren (Takishima et al. 1987).

Som exempel på den kemiska sammansättningen hos gatudamm där dubbdäck inte används kan en undersökning från Urbana, USA, refereras. Gatudamm som uppsamlats på marken vid en gatukorsning bestod till 76 % av jord, 8 % rostprodukter, 7 % däckmaterial, 5 % cement, 2 % okänt och 1.5 % avgaspartiklar (Hopke et al. 1980) .

Den kemiska sammansättningen av slitagepartiklar från belägg-ningsytan präglas av beläggningens ursprung. Utgörs stenmate-rialet av gråsten, vilket är det vanliga i Sverige, domineras partiklarna av kvarts. I t ex Oslo-området används däremot mest basalt, och kvartsinnehållet i gatustoftet är därför obetydligt

10

Gatudamm utmärks också ofta av sitt innehåll av metaller som Mg, Fe, Al och Ca (Hopke et al. 1980, Hiraga et al. 1983). En japansk studie visade förhöjda halter Fe och Ca i luftburna partiklar, särskilt grövre partiklar, under dubbdäckssäsongen

(Sekimoto & Otsuka 1988) .

Tungmetaller utgör en ur miljö- och hälsosynpunkt intressant ämnesgrupp som karaktäriserar det luftburna gatustoftet (Ward 1990) . Tungmetaller har den egenskapen att de ansamlas på de minsta partikelfraktionerna, alltså på partiklar som är inhaler-bara eller respirabla. Tungmetallerna kan ha sitt ursprung i korrosionsprodukter från fordonen, transporterat gods, bensin (Pb), däck (Zn) samt externa källor som omgivande mark, indu-striellt nedfall, uppvärmning m m. Beläggningsmaterialets bidrag till tungmetallföroreningen från vägar bör i normala fall kunna bedömas som relativt begränsat. Vanadin (V) och nickel (Ni) förekommer dock i bitumen och andra oljeprodukter. Slitage av själva dubbarna skulle kunna tänkas ge en viss liten förorening av volfram (W) och titan (Ti) från hårdmetallmaterialet

(Bourcier et al. 1980) .

De luftburna partiklarna innehåller vidare en lång rad organiska föreningar som bl a har sitt ursprung i beläggningens binde-medel. I Niigata var halterna av asfalt i luftburet och depone-rat gatudamm flerfalt högre i mars-april än under övriga delen av året, och halterna inne i staden var högre än i förorter (Kitajima et al. 1985). Liknande årstidsskillnader rapporteras från Sendai (Ikeda et al. 1986b) .

Bland organiska ämnen som kan ha sitt ursprung i asfaltbitumen kan PAH (polycykliska aromatiska kolväten) särskilt nämnas. I en tidig norsk jämförelse mellan ett asfalt- och ett cementavsnitt av samma väg visade sig PAH-halterna vara högre i den ansamlade snön från asfaltsträckan än i snö från cementsträckan (Lygren et al. 1984). PAH kan associeras till organiskt material i snö-täcket och på så sätt transporteras med smältvattnet långa sträckor innan det sedimenterar (Lygren & Gjessing 1984). All-mänt kan sägas att just snösmältningen ofta innebär en momentan

11

frigörelse av stora mängder föroreningar av olika slag som acku-mulerats i snötäcket under vintern (Gjessing et al. 19846) .

I fråga om luftburet PAH gäller liksom för tungmetaller att ämnena ansamlas på de små, respirabla partikelfraktionerna (Anon. 1988) . Bindningen till små partiklar får till följd att PAH sprids relativt långt från vägarna (Lygren & Gjessing 1984) .

Även . om en del av PAH i gatustoft härrör från vägbeläggningen, utgör emellertid bilavgaserna den största källan, åtminstone i tätorter (Larssen 1987, Anon. 1988, Möller 1990). Undersökningen i Oslo visade att halten PAH i inhalerbart damm var ca 3 gånger så hög när vägbanan var torr som när den var våt (Larssen 1987, Anon. 1988) .

I en nyligen publicerad japansk undersökning studerades bl a l-nitropyren, ett ämne som brukar användas som markör för den starkt genotoxiska ämnesgruppen nitro-PAH (nitrerade poly-aromatiska kolväten) . l-nitropyren analyserades i städer av olika storlek. Såväl stofthalten i luften som stoftets innehåll av l-nitropyren var högst vid den mest trafikerade gatan i staden Kitakami. Ett sådant resultat är inte är oväntat med tanke på avgasernas roll som källa till nitro-PAH. Intressant nog ökade emellertid halten av både stoft och 1l-nitropyren parallellt med frekvensen dubbdäcksanvändning under vintertiden, vilket antyder härkomst från beläggningens bitumen _(Saitoh et al. 1990).

12

6 NEDSMUTSNING

Slitageprodukterna från dubbdäcksanvändning ger upphov till fysisk nedsmutsning i vägarnas närmaste omgivning, vilket upp-levs som en olägenhet (Anon. 1991c) . Nedsmutsningen medför ned-satt sikt för trafikanterna (Konagai et al. 1992). Bilar, tunn-lar (Andersen & Vethe 1992), fönster, fasader, utemöbler etc tvättas oftare än eljest skulle vara fallet. Detta leder till viss ökning i belastningen av reningsverk och recipienter. Detta problem kan dock bedömas som litet.

Städer i klimatområden med torra väderleksförhållanden vintertid kan förutsättas ha större nedsmutsningsproblem än städer med frekvent nederbörd (Fukuzaki et al. 1986) .

I t ex Trondheim med sin omfattande dubbdäcksanvändning är gatu-damm ett vanligt problem under dubbsäsongen, särskilt under torra väderleksförhållanden vid starkt trafikerade gator (ÅDT >15000) som kantas av kompakta husfasader (Berg 1991).

Enligt en omfattande norsk intervjuundersökning är nedsmutsning, buller och lukt de viktigaste faktorerna när det gäller obehag orsakade av trafiken i det starkt trafikbelastade området Vålerenga/Gamlebyen i Oslo (Anon. 1991c) .

13

7 BULLER

Trafiken är den källa som ger det största antalet bullerstörda människor i Sverige. Dagligen störs 1-3 miljoner människor av vägtrafikbuller (Anon. 1991a). Antalet boende som utsätts för buller (vid fasad) på 55 dB(A) eller mer uppskattas till 1.3 miljoner (Wittmark 1992). I Norge beräknas endast 5000 personer vara starkt störda av buller som direkt kan hänföras till dubb-däcksanvändning (Anon. 1992). I fråga om bullerstörning speci-fikt från dubbdäck torde svenska uppgifter saknas.

Jämfört med vanliga vinterdäck ger dubbdäck påtagligt ökad bul-lernivå (Hasebe 1984, Suzuki et al. 1983). Dubbdäck kan öka bullret med ca 4-6 dB(A) gentemot odubbade vinterdäck (U Sand-berg, muntl). Denna bedömning gäller under förutsättning att traditionella ståldubbar (100 st per däck) i nyskick används och att trafiken flyter fritt. Vid låg hastighet, mindre dubbdäcks-användning än 50 % eller stor andel tung trafik (utan dubbar) är skillnaden mindre.

Vid hastigheter under 40-50 km/h är det bullret från motor och avgassystem som dominerar bullret från trafiken. Vid normal tra-fik i högre hastigheter domineras det externa bullret däremot av däcksbullret (Avellan 1989). Dubbdäcksbuller är därför framför allt ett problem vid genomfartsleder och på landsbygd. Det extra bidraget från dubbarna medför dock ofta att däck/vägbanebullret är högst påtagligt även i ren stadsmiljö.

Bullernivån är mycket beroende av vägbeläggningens typ och kon-dition (Sandberg 1987, Anon. 1991b) . Dränerande asfalt

asfalt) anses t ex ge relativt låg bullernivå (Betzl 1990). Dub-barnas nötning gör beläggningens yta råare varigenom bullret ökar. Enligt en norsk undersökning gav avnötningen efter en enda dubbsäsong upphov till en bullerökning om ca 4 dB(A) på en dia-mantslipad väg där ÅDT var 15 000 (Anon. 1991b). En våt vägbana ger mer buller än en torr (Avellan 1989). Vägsaltning medför

14

indirekt en höjning av bullernivån genom att vägbanan hålls våt längre. Denna ökning är oftast av samma storleksordning som ök-ningen på grund av dubbanvändning. Vidare har nya dubbtyper re-ducerat bullret med 0-2 dB(A) jämfört med äldre typer (Anon. 1992) .

15

8 HÄLSOEFFEKTER

När det gäller dubbdäcksanvändningens effekter på människans hälsa är det partiklarnas kvartsinnehåll som tilldragit sig det helt dominerande intresset. Silikos (stendammslunga, pneumono-konios) är den mest specifika och välkända hälsoeffekter av kvartspartiklar. Veterligen har dock inga uppgifter publicerats där kvartspartikelhalten i luften till följd av dubbdäcksanvänd-ning skulle vara så hög att den skulle kunna ge upphov till silikos. Sålunda bedömdes enligt Ikeda et al. (1986a) kvarts-innehållet i gatudamm inte ens i Sendai vara högt nog för att kunna orsaka silikos hos befolkningen.

Som nämnts ovan har huvuddelen av de partiklar som genereras genom dubbdäcksanvändning en storlek som omöjliggör att de pene-trerar de övre luftvägarna. Att vägbeläggningspartiklar av mind» re diameter verkligen kan avsättas i lungorna visas emellertid i ett flertal studier från Japan, där det klart dokumenterats att halten i lungorna är relaterad till dubbdäcksanvändningen och att halten är förhöjd under dubbsäsongen.

Sålunda kunde t ex Takishima et al. (1987) belägga att halten partiklar i lungvävnaden hos människor visade klart samband med halten suspenderat gatudamm i luften i centrala Sendai. Halterna av såväl gatudamm i luften som partiklar i lungorna var förhöjda under den årstid då dubbdäck användes och minskade klart (hos samma försökspersoner) med den minskande dubbdäcksanvändningen 1984-1986 i takt med myndigheternas kampanj mot dubbdäck. Par-tikelhalten i lungorna var betydligt lägre hos personer i ett referensområde med avsevärt lägre föroreningsbelastning.

En annan intressant studie visade att den magnetiska fältstyrkan i bröstkorgsväggen vintertid var kraftigt förhöjd hos människor utsatta för höga partikelhalter i gatumiljö (troligen i Sendai)

jämfört med en kontrollgrupp (Miyano et al. 1985). På sommaren sjönk stadsbornas fältstyrka till nästan lika låga värden som

16

kontrollgruppens, som inte visade någon årstidsvariation. Den magnetiska fältstyrkan kunde mätas tack vare att det luftburna vägdammet innehöll så mycket järn som 4 %.

I en mycket omfattande japansk enkätstudie visade sig några (men ej alla undersökta) typer av förkylningssymptom på vintern vara vanligare i storstaden Sendai än på två mindre orter där luftens partikelhalt (särskilt totalhalten men även halten av den respi-rabla fraktionen) var lägre (Ikeda et al. 1986b). På hösten, när partikelhalten var låg även i Sendai, förelåg ingen skillnad i besvärsfrekvensen mellan städerna. (Anmärkningsvärt nog var be-svärsfrekvensen på vardera av orterna generellt sett inte mindre på hösten än på vintern.) Författarna diskuterar besvärens sam-band med dubbdäcksanvändningen utan att dock kunna presentera annat än visserligen klara indikationer.

Det är känt att partiklar i många fall har en riskförhöjande verkan på cancerframkallande kemiska ämnen. Sålunda har djur-försök visat att närvaro av partiklar är nödvändig för att gif-tiga ämnen i dieselavgaser ska framkalla tumörer i andnings-vägarna (Möller 1990).

Vidare ansamlas t ex PAH och tungmetaller mycket lätt på par-tiklar, vilket ökar partiklarnas toxicitet (Anon. 1988). I fråga om partikelbundet PAH i gatumiljön kan huvuddelen vanligen antas härröra från bilavgaser och inte från beläggningsslitage (Becher et al. 1988) .

Om gatudamm som ansamlats under dubbdäckssäsongen inte avlägsnas i tid, kan partiklar i uppvirvlat damm på våren ge upphov till förhöjd besvärsfrekvens hos känsliga personer som vistas mycket i gatumiljön. WHO anger gränsvärdet för TSP (total suspended particles) till 120 ug/m3?. Norska uppgifter ger vid handen att detta värde inte sällan överskrids (Becher et al. 1988) .

Partiklar i luften kan vidare öka toxiciteten hos svaveldioxid och andra gasformiga luftföroreningar, vilket kan vara särskilt kännbart för personer med astma och liknande sjukdomar i

and-17

ningsvägarna. Personer med bronkit kan t ex få ökade besvär då dygnsmedelvärdena av respirabla partiklar och S0, vardera sam-tidigt överskrider 250 pg/m3 (Becher et al. 1988).

För vidare uppgifter om epidemiologiska undersökningar m a p luftburna partiklar hänvisas till medicinska översiktsartiklar, t ex Camner et al. (1992).

Svårigheten att särskilja inverkan av olika bidragande faktorer när det gäller astmatiska besvär kan exemplifieras genom en av alla de studier som utförts i Sendai. Astmatiska barn i centrala Sendai uppvisade vintertid betydligt högre besvärsfrekvens jäm-fört med några förorter. Någon skillnad förelåg inte sommartid. I centrum var partikelhalten i luften förhöjd vintertid men ej sommartid; däremot hade centrum förhöjda halter SO, och NO, så-väl vinter som sommar. Den högre besvärsfrekvensen förelåg allt-så endast när alla tre typerna av föroreningar visade förhöjda halter; partikelhalten bedömdes emellertid vara den viktigaste faktorn (Morikawa 1985) .

Allmänt när det gäller hälsoeffekter av luftföroreningar, är exponeringstidens längd av stor betydelse. En långvarig expo-nering för ett toxiskt ämne i svagt förhöjd halt kan i många fall ge betydligt allvarligare effekter än en kraftig men kort-varig exponering.

Barnen bör ägnas särskild uppmärksamhet när det gäller hälso-effekter av luftföroreningar. Eftersom deras olika kroppsfunk-tioner inte är färdigutvecklade, är barn särskilt känsliga för miljögifter. Dessutom inandas barnen luft från en nivå där luft-föroreningshalterna ofta är högre än på lite större höjd över marken, även om vissa undersökningar visat att detta inte gäller generellt (Möller 1990) .

18

Förutom i fråga om just partiklar har effekter av dubbdäcks-användning på människans hälsa uppenbarligen studerats i mycket begränsad omfattning. I jämförelse med bilavgaserna får dubb-däcksanvändningen bedömas ge en relativt begränsad effekt på befolkningens hälsa. Viss uppmärksamhet bör dock ägnas temporära problem i samband med uppvirvling av dubbdäcksgenererat gatudamm på våren.

19

9 EFFEKTER PÅ LANDLEVANDE DJUR

Publicerade uppgifter om dubbdäcksanvändningens effekter på djur är fåtaliga. De flesta studierna har utförts i Japan.

I Sendai, där luftens partikelhalt till följd av dubbdäcks-användning vintertid var mycket hög, hade duvor högre halt av Al, Si, Pb och Ti (aluminium, kisel, bly, titan) i både lungor och blod än vad duvor från en by utanför staden hade (Watanabe et al. 1990). Markpartiklar brukar karaktäriseras av höga halter Al och Si. Blyet härrörde sannolikt från duvornas intag av sand som kontaminerats av Pb från den tidigare användningen av ben-sinbly. Författarna antyder att titan möjligen kan ha samband med användningen av dubbar Ti-halt är 1-4 %), men refererar samtidigt arbeten som anger hög Ti-halt i japanska industristäder med ringa dubbdäcksanvändning. Tilläggas kan att Ti näst efter Al och Fe är den vanligaste metallen i jordskorpan (Anon. 1976) . I samma studie (Watanabe et al. 1990) rapportera-des förhöjda Al- och Si-halter i blodet hos råttor som under tre vintermånader exponerats för gatuluft från en starkt trafikerad gata i Sendai. Damm insamlat på marken invid starkt trafikerade gator hade höga halter kvarts som dock visade ringa variation med mängden fallande damm och alltså trafikintensiteten (Ikeda et al. 1986a) . I den ovan citerade studien av den magnetiska fältstyrkan i människors lungor anges även duvor till följd av dubbdäcksanvändning ha förhöjda värden på fältstyrkan (Miyano et al. 1985) .

En intressant histologisk studie av vildhundar tar direkt sikte på dubbdäcksanvändningen (Yamashina & Miyazawa 1984). Med hjälp av elektronmikroskop studerades lungvävnad från ett litet antal hundar dels i två städer (Sendai och Matsumoto) där dubbade däck användes till nästan 100 %, dels i en stad utan dubbdäcksanvänd-ning, dels hos laboratorieuppfödda hundar. Luften i Sendai an-gavs enligt andra refererade mätningar innehålla 10 gånger så höga halter vintertid som sommartid. (På årsbasis var partikel-halten också 3 gånger så hög i Sendai som i Tokyo, vilket säger en del om dubbdäcksproblemets omfattning i Sendai.) Hundarna

20

från de två städer där dubbar användes hade stort innehåll av främmande partiklar i lungvävnaden. Partiklarna bestod mest av Si, Al, Ca, K och Fe. Författarna tror att ursprunget till par-tiklarna var beläggningsmaterial som slitits bort genom dubb-däcksslitage. Detta styrktes av kemisk analys av vägbeläggnings-partiklar erhållna från en testapparat för dubbdäcks belägg-ningsavnötning. En annan typ av främmande, karaktäristiskt järn-rika, partiklar i lungvävnad tyckte man sig intressant nog kunna härleda till metallfragment från dubbkroppen (höljet som omger stiftet). Även om man i och för sig inte presenterar entydiga bevis för samband, anger studien dock klara indikationer på att partiklarna kan ha samband med dubbdäcksanvändningen. Man anger att detta är den första kända studien av effekter av dubbdäcks-användning på levande organismer.

Ödlor visade i ett tidigt schweiziskt labförsök ökad cancer-frekvens efter injicering med extrakt av vägdamm från hårt trafikerade vägar. Damm från asfaltvägar visade därvid större verkan än damm från betongvägar (Neukomm et al. 1972) .

I ett japanskt labexperiment där deponerat gatudamm från Sendai injicerades i lungorna hos hamstrar, gav behandlingen endast svaga effekter på lungorna (Ohyama et al. 1989). De injicerade partiklarna hade relativt stor diameter och deras halter av Al, Ca och Fe var snarlika dem i vanlig jord. Relevansen i detta injiceringsexperiment kan ifrågasättas.

Enligt en annan japansk studie där djur (art framgår ej) expo-nerades för vägdamm erhölls förtjockning av lungblåsvävnaden och tendens till viktsförlust (Hiraga et al. 1983) .

21

10 EFFEKTER PÅ MIKROORGANISMER M M

Enligt en norsk studie tycks uppvirvlat vägstoft ge ett mycket litet bidrag till den mutagenicitet bilavgaser har. I studien användes luftburet vägdamm från en starkt trafikerad väg (Ring-vei; _ÅDT 37000) i Oslo för test av mutageniciteten hos Salmo-nella-bakterier (Ames' test; se Möller 1990) och celltransforma-tionsfrekvens hos hamsterceller (SHE-test; syriskt hamster-embryo) (Larssen 1987). Vad som var bilavgaspartiklar respektive uppvirvlade partiklar definierades med hjälp av skillnaden mel-lan partiklar erhållna vid torra och våta vägbaneförhållanden. Mutageniciteten hänfördes till PAH, som kommer dels från bitu-men, dels från avgaserna.

Däremot visade en japansk undersökning att benso(a)pyren, B(a)P, i gatustoft i Sendai hade klart mutagen effekt på Salmonella typhimurium (Tamakawa et al. 1988). Den mutagena aktiviteten var som väntat högre på vintern, då dubbdäck användes av ca 50 % av bilarna, än på sommaren om mutageniciteten uttrycktes som rever-tanter per volym luft, men tvärtom om halten uttrycktes per tjärvikt. Enligt författarnas tolkning av labförsök hade orga-niska ämnen i asfalttjära en mildrande inverkan på mutagenici-teten hos såväl B(a)P som B(ghi)P (Tamakawa et al. 1985, 1988).

En annan japansk studie visade att mutageniciteten (studerad med Ames' test) hos extrakt av luftburet partikulärt stoft hade ett visst samband med stoftets halt av l-nitropyren vilken ökade under dubbsäsongen (Saitoh et al. 1990).

22

11 EFFEKTER I LIMNISK MILJÖ

Inga uppgifter har kunnat erhållas om i vad mån dubbdäcksanvänd-ning specifikt bidrar till de störningar i limniska ekosystem som vägtrafiken kan ge upphov till. I de fall vägar löper i direkt anslutning till sjöar kan sedimentationen av vägbelägg-ningspartiklar bli så omfattande att störningar på den bentiska (bottenlevande) faunan kan uppkomma. Störningarna kan uppkomma på rent fysisk väg, t ex genom igensättning av porer eller genom minskning av vattengenomströmningen, vilket ger minskad syrsätt-ning av sedimenten (Bjerknes 1991). Även via diken, bäckar och åar kan en ansenlig partikeltransport äga rum (Anon. 1980) .

Sjöar och vattendrag som utgör recipienter för dagvatten från starkt trafikerade vägar karaktäriseras ofta av att stora mäng-der toxiska ämnen, t ex tungmetaller och polycykliska aromatiska kolväten, från trafiken och vägen ackumuleras i sedimenten (Gjessing et al. 1984a, 1984b, Muschack 1989, Hvitved-Jacobsen & Yousef 1991, Hvitved-Jacobsen et al. 1992) . Detta kan bl a leda till förändringar i den bentiska faunans sammansättning (Bekken 1992). Norska undersökningar vid E1l8 (ÅDT 19400) och E6 visade att föroreningar i dagvatten och smältande snö från vägar hade mycket liten, om alls någon, akuttoxisk inverkan på lax, prot-ozoer (encelliga urdjur), alger, bakterier och svampar (Gjessing et al. 1984b, Lygren et al. 1984). I en del fall noterades det förorenade dagvattnet ha en stimulerande effekt på vissa hetero-trofa organismer. Stora mängder organiska föreningar, t ex PAH, deponerades i vägens närhet och ackumulerades i snötäcket, men uppenbarligen reducerades toxiciteten kraftigt genom bindning till organiskt material i vatten och mark. PAH som adsorberas till markens organiska material bryts snabbt ner. Vid utvärde-ringen av dylika resultat bör man emellertid hålla i minnet att korttidstest inte säger något om långtidseffekterna av de miljö-störande ämnen som successivt ackumuleras i vägars närhet.

23

12 EFFEKTER PÅ MARK OCH VEGETATION

Genom sin artificiella uppbyggnad avviker vägrenen kraftigt från omgivande mark i fråga om kornstorlekssammansättning, struktur, hydrologi, kemi, humusform m m. Även den mer eller mindre intakta vägnära marken utanför själva vägrenen karaktäriseras som regel av avvikande kemiska egenskaper jämfört med den ursprungliga marken i omgivningen. Typiskt är förhöjt pH och förhöjda halter av baskatjonerna Na, K, Ca och Mg samt tung-metaller. Ofta råder näringsobalans i denna jord, t ex kan fosforhalterna vara låga och fosforomsättningen störd (Folkeson 1979, Pedersen 1990) .

De avvikande kemiska egenskaperna hos marken i vägars omedelbara närhet betingas till största delen av immissionen av allehanda substanser som härrör från beläggningen, väghållningen, fordonen och lasten. Dubbdäcksanvändningen ger ökad immission av slitage-produkter från vägytan. Denna typ av stoft ökar härigenom sin kvantitativa betydelse jämfört med stoft från andra källor såsom avgaser, last och korrosionsprodukter från fordonen. Det stoft som deponeras får således en något förändrad kemisk sammansätt-ning än om dubbdäck inte hade använts. Det är mycket svårt att uppskatta vilka effekter denna förändring i sammansättningen kan ha på de ekologiska förhållandena i vägens närhet. Ingen litte-ratur har påträffats som belyser denna intressanta fråga. Det ökade inslaget av stoft från vägbanan kan principiellt tänkas ha såväl förstärkande som mildrande inverkan på de eventuella ska-deverkningar som kan förekomma utefter vägarna. Två frågor är här särskilt intressanta. Den ena gäller huruvida toxiciteten hos det deponerade stoftet ändras genom "uppblandningen" med stenmaterial (t ex kvarts) och bitumenprodukter. Den andra gäl-ler i vad mån metalgäl-lers löslighetsförhållanden i marken påverkas av en eventuell pH-ändring till följd av den ökade depositionen av vägbeläggningsstoft.

Inte heller när det gäller förhållanden i grundvatten och vat-tendrag har några uppgifter kunnat erhållas beträffande

dubb-24

Generellt sett är vattenförorening från vägar och trafik ett område som studerats mycket lite i Sverige jämfört med t ex länder i Centraleuropa. I Norge anses problemet som litet (Syversen 1991). Rengöring av t ex vägtunnlar kan emellertid momentant ge något ökad vattenförorening vid oförsiktig hante-ring (Andersen & Vethe 1992).

Ingen litteratur har heller påträffats som gäller just dubb-däcksanvändningens eventuella bidrag till ekologiska effekter på vegetation eller flora i vägars närhet. När det gäller hur fysiologiska processer i vägnära växter påverkas av trafik-föroreningar i allmänhet, alltså utan speciell inriktning på dubbdäck, har en hel del publicerats. Resultaten är många gånger motstridiga men vanligen påvisas en mer eller mindre tydlig väg-effekt, ofta negativ (Folkeson 1976, Wong et al. 1984). De i många hänseenden avvikande och oregelbundet varierande växtbe-tingelserna i den vägnära miljön förklarar bristen på entydiga resultat. När det gäller florans sammansättning i vägens omedel-bara närhet, bortsett från vägrenen, kan vägens inverkan bedömas vara relativt begränsad (Rähling 1992). Däremot är det välkänt att luftföroreningar, även sådana som genereras lokalt av tra-fiken, fångas upp av vegetationen närmast vägen och där kan or-saka kraftiga vegetationsskador, särskilt på träden (Ekstrand 1991). Skogsbrynens förmåga att avskilja aerosoler (luftburna partiklar) är emellertid inte specifik för de vägnära trädbe-stånden utan en egenskap som är typisk för skogsbryn av alla slag, liksom för buskage och häckar (Folkeson 1976, Hasselrot & Grennfelt 1987, Pedersen 1990).

25

13 ÖVRIGA MILJÖRELATERADE EFFEKTER

Den vägbeläggningsavnötning som dubbarna ger föranleder att beläggningen måste förnyas ofta, vilket tär på naturtillgångarna genom att ansenliga mängder stenmaterial och oljeprodukter för-brukas. Dessutom förbrukas en viss mängd energi vid framställ-ning, hantering och applicering av beläggningsmaterialet.

Stoft som sopas bort från gator och vägar förs till någon depo-neringsplats där det utgör en viss extrabelastning på systemet.

Vidare ökar dubbdäcken drivmedelsförbrukningen och därmed avgas-mängderna, om än i liten utsträckning, ca 1-2 %. För Finland beräknas bensinåtgången öka med 4-12 miljoner liter årligen till följd av dubbanvändning (Anon. 1992) .

En sekundär effekt av dubbdäcksanvändning är att saltanvänd-ningen kan hållas på en lägre nivå än om dubbar inte skulle användas .

26

14 DISKUSSION

Ett stort antal japanska undersökningar har visat att det finns ett klart samband mellan dubbdäcksanvändning och luftens halt av vägbeläggningspartiklar. Man har också kunnat visa ett samband mellan dubbdäcksanvändning och förhöjda halter av partiklar i lungor hos såväl människor som hundar och duvor. Vissa japanska studier tyder också på att det kan finnas ett samband mellan luftvägsbesvär och exponering för dubbdäcksgenererade partiklar, åtminstone i kombination med andra förekommande luftförore-ningar.

Mot bakgrund av de ofta svåra väglagsförhållanden med mycket djupa snötäcken som karaktäriserar norra Japan, är det intres-sant att notera att man faktiskt infört förbud mot dubbdäcksför-säljning. Dubbdäcksanvändningens hälso- och miljöeffekter har uppenbarligen fått stor tyngd i den debatt som föregått för-budet. Sannolikt har beslutet grundats på betydligt fler under-sökningsresultat än som har blivit tillgängliga i denna littera-tursökning. Tilläggas kan att de här refererade arbetena endast i undantagsfall har varit försedda med annan engelsk text än sammanfattning. Enligt uppgift har man i Japan åtminstone tidi-gare använt mineralogiskt sett sämre stenmaterial i beläggningen så att slitstyrkan varit relativt låg jämfört med nordiska för-hållanden (S Dgerum och K Gustafson, muntl). Om detta förhållande gäller generellt i Japan, tillför detta en klart adekvat aspekt när det gäller att belysa bakgrunden till det japanska dubbför-budet. Inga uppgifter har emellertid erhållits från Japan angå-ende slitagemängderna där.

Ett viktigt problem när det gäller att bedöma dubbdäcksanvänd-ningens miljö- och hälsoeffekter är svårigheten att ange hur stort bidrag själva dubbdäcksanvändningen ger till den samlade mängden av olika föroreningar som vägtrafiken som helhet ger upphov till. En annan väsentlig fråga som veterligen inte stu-derats är i vad mån och på vilket sätt toxiciteten hos övriga föroreningar förändras av just avnötningsprodukterna från dubb-däcksanvändning. Såväl synergistiska (förstärkande) som

anta-27

gonistiska (mildrande) effekter kan tänkas. Generellt är det i föroreningssammanhang viktigt att effekterna av olika ämnen inte studeras isolerat var för sig utan att även interaktionseffekter klarläggs .

Litteraturen anger att de största hälso- och miljöproblemen i samband med dubbdäcksanvändning är förknippade med partiklarna i vägdammet . Damningen, dvs den sekundära resuspensionen (uppvirv-lingen) av partiklar från väggytan eller dess omgivning, är kvan-titativt ett mycket större problem än den primära direktsprid-ningen av nyproducerade partiklar. Det är svårt att få ett enty-digt begrepp om hur stort problemet med damning egentligen är. Damning av stoft från själva väggytan åtgärdas relativt effektivt genom sopning av gator och vägar vid tids- och väderleksmässigt välvalda tillfällen innan materialet dammar upp på våren. Stoft som deponerats på andra markytor är

naturligtvis svårare att ta

om hand. Med den typ av åtgärder som renhållning representerar

angrips problemet endast sekundärt, medan huvudproblemet,

upp-komsten av stoftet, kvarstår. Oavsett om stoftet ger upphov till

damning eller ej, utgör det emellertid en förorening av ansenlig

kvantitativ omfattning. Denna förorening utgör en viss

belast-ning på det

ekosystem där den avsiktligt

eller oavsiktligt

hamnar .

Ett

förhållande som bör tas

i beaktande när det

gäller

miljö-effekter av dubbdäcksanvändning är att föroreningarnas spridning

i

rummet är

relativt

begränsad tack vare

dominansen av stora

partikelfraktioner.

Detta till

skillnad

från

förhållandet i

fråga om vissa

andra trafikgenererade

föroreningar, nämligen

sådana

som släpps ut eller transporteras i form av partiklar av

mindre storlek eller i gasform.

Litteraturgenomgången ger vid handen att det är okänt i vad mån

dubbdäcksanvändningen

ger ekologiska effekter och hälsoeffekter

som kan hänföras till annat än partiklar. Särskild uppmärksamhet

borde

ägnas olika organiska föreningar som härrör från bitumen,

särskilt

som många av dem är potentiellt cancerogena. En annan

ämnesgrupp vars roll i dubbdäckssammanhang förefaller i det

när-28

maste okänd är tungmetallerna. Det mesta tyder dock på att tung-metallföroreningen från trafik till helt övervägande del har andra källor än bitumen i asfalten.

När det gäller biologiska effekter av dubbdäck tycks studier av långtidseffekter i stort sett saknas, med undantag av de norska studierna av sjöar. I fråga om markmiljön som helhet och effek-ter på växeffek-ter, djur och mikroorganismer i effek-terreseffek-ter miljö (land-miljö), är antalet rapporterade biologiska fältundersökningar anmärkningsvärt litet. Det fåtal biologiska korttidstest som rapporterats från bl a Japan och Norge har gett delvis motstri-diga resultat. Sammantaget ger dessa rapporter emellertid inte anledning till någon större oro i fråga om just dubbdäcksanvänd-ningens miljökonsekvenser. Samtidigt måste det dock understrykas att antalet undersökningar varit mycket begränsat och att för-söksbetingelserna i en del fall varit något oklara.

Även om resultat från korttidstest visserligen kan ge informa-tion om akuttoxiska egenskaper hos ett ämne eller ett prov, bör det påpekas att resultaten inte omedelbart kan användas för be-dömning av toxiciteten i den verkliga miljön. Där kompliceras förhållandena av ett intrikat samspel mellan olika biotiska och abiotiska faktorer, dvs samspelet mellan olika organismer och deras miljö. För ekosystemets funktion i ett lite längre tids-perspektiv är effekterna av den långvariga successiva ackumula-tionen av föroreningar kanske än viktigare än akuteffekterna. Vikten av att bedöma effekter ur ett sådant långtidsperspektiv kan inte nog understrykas. Vidare är det väsentligt att inse att föroreningar som en gång tillförts ekosystemet eller biosfären i regel inte "försvinner", möjligen omvandlas eller transporteras mellan dess olika delar. Denna "diffusa föroreningsspridning" i samhället som helhet, inte minst relevant när det gäller tung-metaller (Bergbäck 1992), har på senare tid rönt ökande

uppmärk-samhet .

Det totala beläggningsslitaget på landets vägnät minskar succes-sivt i takt med införandet av slitstarkare beläggningsmaterial och nya typer av dubbar med mindre nötningsverkan. Detta är

vis-29

serligen mycket positivt, men när det gäller att värdera den totala inverkan på miljön av tidigare och framtida dubbdäcksan-vändning är det av vikt att sätta in frågan i ett helhetsper-spektiv. Generellt bör miljöeffekter av enskilda föroreningar inte betraktas isolerade. Vad som är avgörande för naturens långsiktiga uthållighet är den totala ackumulerade belastningen av alla miljöpåverkande föroreningar av olika slag.

Detta helhetsperspektiv äv minst lika relevant när det gäller människans hälsa. Även om dubbdäcksgenererade föroreningar kan-ske ger en relativt begränsad extrabelastning av kroppen, bör effekten av detta extra tillskott bedömas utifrån den totala belastning kroppen utsätts för. Vidare är det viktigt att be-dömningen sker med hänsynstagande till det förhållandet att allergier och astmaliknande sjukdomar hos befolkningen visar en stadig ökning allmänt sett. Å andra sidan är det ett relativt begränsat antal personer som direkt drabbas av hälsoeffekter av dubbdäcksanvändning.

15

30

FORSKNINGSBEHOV

Dubbdäcksanvändningens kvantitativa tillskott till den väg-nära miljöns totala belastning av olika föroreningar

Mobilitet, transportmekanismer, flödeskvantifiering och bio-tillgänglighet hos dubbdäcksgenererade föroreningar

Inverkan av dubbdäcksgenererade partiklar på transport, bio-tillgänglighet och toxicitet hos övriga förekommande förore-ningar, inkl tungmetaller, i den vägnära miljön

Biologiska kort- och långtidseffekter av ackumulationen av dubbdäcksgenererade föroreningar i vägnära miljö

Miljöeffekter av dubbdäcksgenererade föroreningar av annat slag än partiklar från vägbeläggningen

Synergistiska (eller antagonistiska) hälsoeffekter av dubb-däcksgenererade föroreningar och övriga luftföroreningar, t ex NO,, 505, ozon och kolväten.

31

16 REFERENSER

Med "(Abstract)" anges att endast sammandrag (ibland även tabell- och figurtexter) föreligger på engelska.

Amemiya, S., Tsurita, Y., Masuda, T., Asawa, A., Tanaka, K., Katoh, T., Mohri, M. & Yamashina, T. 1984. Investigation of environmental problems caused by studded tires of automobiles using PIXE. - Nuclear Instruments and Methods in Physics Research B3, 231: 516-521.

Anda, 0. & Larssen, S. 1982. Luftforurensninger fra vegtrafikk: slitasje av vegdekke, bildekk og bremsebånd. - Norsk Institutt for Luftforskning, Oppdragsrapport 31/82. Lillestrom. 104 pp.

Andersen, S. & Vethe, £. 1992. Mobilisation of heavy metals during tunnel maintenance. - I: The Fourth International Symposium "Highway Pollution", 18-22 maj 1992, Madrid, pp. 229-234.

Anon. 1975. Effects of Studded Tires. - National Cooperative Highway Research Program, Synthesis of Highway Practice. 32. Transportation Research Board, National Research Council, Washington, D.C. 46 pp.

Anon. 1976. Om metaller. En litteratursammanställning. - Statens naturvårdsverk, Publikationer 1976:7.

Anon. 1980. Protection des eaux contre la pollution d'origine routiére. Catalogue de dispositifs d'interception et de traitement. - Ministére des transports, Direction générale des transports intérieurs, Direction des routes et de la circulation routiére. G 8013. Paris. 190 pp.

Anon. 1984. Undersgkelse av slitasjestsv fra vegdekke. - Veg-laboratoriet, Internrapport 1187. Oslo. 5 pp.

Anon. 1985. Factors contributing to pavement wear. - Technical Research Centre of Finland, Road and Traffic Laboratory, Research Report 485. Esbo. 168 pp.

Anon. 1988. Stgv fra asfaltveger. Vurdering av helsefare. Sammendragsrapport . - Veglaboratoriet, Internrapport 1372. Oslo. 13 pp.

Anon. 1990. Piggdekkslitasje på betongdekker ved varierende aksellaster, ringtrykk 0g hastigheter. - Veglaboratoriet, Internrapport 1439. Oslo. 16 pp.

Anon. 1990. Sporslitasje på asfalt og betong. - Veglaboratoriet, Internrapport 1449. Oslo. 19 pp.

Anon. 1991. Hur mår Sverige? En rapport om miljösituationen. -Regeringens proposition 1990/91: 90. Bilaga A.

32

Anon. 1991. Stgynivå på ulike betongdekker. -

Veglaboratoriet,

Internrapport 1487. Oslo. 19 pp.

Anon. 1991. Trafikk ogmiljg. - Samferdsel 3/91. Oslo.

Anon.

1992. Piggdekk og vintervedlikeholdsstrategi. - Nordisk

Vegteknisk Forbund, utvalg 41, Drift og vedlikehold av veger og

gater, Rapport 6. Oslo. 70 pp.

Avellan,

L. 1989. Fordonsbuller och bullerdämpning - tunga

for-don. NTD 89. Nordiska Trafiksäkerhetsdagar 20-21 september 1989.

Becher,

R., Låg, M., Dahl, J. E., Dybing, E. & Sanner, T. 1988.

Stoov frå asfaltveier. Helsevirkninger av oppvirvlet veistgv.

-SIFF Toks-rapport 02/88. Statens Institutt for Folkehelse. Oslo.

11 pp.

Berg,

T. 1991. Svevestgvmålinger i Prinsens gate

(1990-1991).

Notat. - Stencil. Seksjon for Miljgrettet helsevern, Trondheim

kommune, Trondheim.

Bergbäck, B. 1992. Industrial Metabolism. The Emerging Landscape

of HeavyMetal Immission in Sweden. Doktorsavhandling. -

Linkö-ping Studies in Arts and Science 76. LinköLinkö-ping.

Bet zl,

W. 1990.

Einflub der Fahrbahnoberfläche von

Geräusch-mebstrecken

auf das Fahr- und Reifen-Fahrbahn-Geräusch.

-Automobiltechnische Zeitschrift 92: 411-416.

Bjerknes,

V. 1991.

Forurensning av vann. Miljgkonsekvenser i

vassdrag og fjorder. - I: Tiltak mot miljgproblemer fra

veg-trafikken.

Konferens 19-20 november 1991,

Oslo. NIF,

Norske

Sivilingenigrers Forening. Föredragsstencil.

Bourcier,

D. R., Hindin,

E. & Cook,

J. C. 1980.

Titanium and

tungsten in highway runoff at Pullman, Washington. -

Interna-tional Journal of Environmental Studies 15: 145-149.

Bekken,

T.

1992.

Effects of highway pollutants on a small

Norwegian lake. - I: The Fourth International Symposium "Highway

Pollution", 18-22 maj 1992, Madrid, pp. 113-122.

Camner,

P., Boström, C.-E., Johansson,

A. & Nyquist, B.

1992.

Partiklar i omgivningsluften - hälsoeffekter. - Statens

Natur-vårdsverk Rapport 4016. Solna.

Carlsson,

A., Nordström, 0. & Perby, H. 1992. Effekter av

dubb-däck. Konsekvenser av ändrade bestämmelser. - VTI Meddelande

674 .

Doerum, Sigmund, Veglaboratoriet, Oslo, muntl. medd.

Ekstrand,

S. 1991. Effekter av luftföroreningar från vägtrafik

på närliggande skog. Flygbildsbedömning av kronutglesning på

gran. - IVL Rapport B 1016. Stockholm. 13 pp.

33

Folkeson, L. 1976. Bly, särskilt avgasbly, i den terrestra miljön. Upplagring och ekologiska effekter. Litteraturöversikt. - Statens naturvårdsverk PM 794. Solna. 103 pp.

Folkeson, L. 1979. Effekter av tungmetallförorening på nedbryt-ningsprocesser i skogsmark. V. Avgasbly. - Statens naturvårds-verk PM 1180. Solna. 39 pp.

Fukuzaki, N., Yanaka, T. & Urushiyama, Y. 1986. Effects of studded tires on roadside airborne dust pollution in Niigata, Japan. - Atmospheric Environment 20: 377-386.

Gjessing, E., Lygren, E., Andersen, S., Berglind, L., Carlberg, G., Efraimsen, H., Källqvist, T. & Martinsen, K. 1984. Acute toxicity and chemical characteristics of moderately polluted runoff from highways. - Science of the Total Environment 33: 225-232 .

Gjessing, E., Lygren, E., Berglind, L., Gulbrandsen, T. & Skaane, R. 1984. Effect of highway runoff on lake water quality. - Science of the Total Environment 33: 245-257.

Grönstrand, M. 1981. Stenmaterials slitage under dubbpåfrestning och vattens inverkan därpå. Licentiatarbete. - Tekniska hög-skolan, avdelningen för teknisk fysik. Otnäs.

Gustafson, K. 1992. Prov med lättare däckdubb i VTI provvägs-maskin. - VTI Rapport 374.

Gustafson, Kent, VTI, muntl. medd.

Hasebe, M. 1984. Experimental study of the noise generated by a passenger automobile equipped with studded and regular snow tyres. - Applied Acoustics 17: 247-254,

Hasselrot, B. & Grennfelt, P. 1987. Deposition of air pollutants in a wind-exposed forest edge. - Water, Air, and Soil Pollution 34: 135-143.

Hiraga, Y., Iwai, K., Kikuti, K., Yamamoto, A., Koga, K., Odera, S.,; Suzuki, T. & Sakamoto, T. 1983. Studies of the effects of studded-tire-caused pavement dust on the respiratory system (Report 1). Size of particles, analysis of elements, and animal exposure experiment (Abstract) . - Journal of Transportation Medicine 37: 297-304.

Hopke, P. K., Lamb, R. E. & Natusch, D. F. S. 1980. Multi-elemental characterization of urban roadway dust. - Environ-mental Science and Technology 14: 164-172.

Hvitved-Jacobsen, T. & Yousef, Y. A. 1991. Highway runoff quality, environmental impacts and control. - I: Hamilton, R. S. & Harrison, R. M. (red.), Highway Pollution. Studies in Environmental Science 44: 165-208. Elsevier. Amsterdam.

34

Hvitved-Jacobsen, T., Johansen, N. B. & Yousef, Y. A. 1992. Treatment systems for urban and highway runoff in Denmark. - I: The Fourth International Symposium "Highway Pollution", 18-22 maj 1992, Madrid, pp. 151-162.

Ikeda, M., Watanabe, T., Hayashi, H. & Tsunoda, A. 1986. Toxicological evaluation of quartz and silica contents in studded tire-generated dust in the city of Sendai. - Tohoku Journal of Experimental Medicine 148: 207-211.

Ikeda, M., Watanabe, T., Hisamichi, S., Shimizu, H., Fujisaku, S.; Ichinowatari, Y., Ida, Y., Suda, M. & Kato, K. 1986. Upper respiratory symptoms presumably due to studded tire-generated dust. - Environment International 12: 505-511.

Kallberg, V.-P. 1988. The effects of a new stud type on the running costs of road traffic (Abstract). - Statens Tekniska Forskningscentral, Meddelanden 914. Esbo. 44 pp.

Kitajima, E., Yanaka, T., Maruyama, T. & Kurosaki, H. 1985. Asphalt in road dust in Niigata City (Abstract). - Journal of Japan Society of Air Pollution 20: 438-443.

Konagai, N. 1990. Details and current cirecumstances of counter-measures taken against "car dust" and studded tires problems in Sapporo (Outline). - Stencil.

Konagai, N. 1991. Status and problems of winter roadmanagement in Hokkaido. - Stencil. Civil Engineering Research Institute, Hokkaido Development Bureau, Sapporo. 30 pp.

Konagai, N., Asano, M., Horita, N. & Miyamoto, S. 1992. Law prohibiting use of studded tires in Japan, results of chemical deicing agents test and investigation on efficient operation of road heating facilities. - I: 3rd International Symposium on Snow Removal and Ice Control Technology, 14-18 September 1992, Minneapolis. Transportation Research Board, National Research

Council. Preprints Vol. 2, no. 42.

Larssen, S. 1987. Stev fra asfaltveier. Karakterisering av luft-båret veistgv. Fase 1: Målinger i Oslo, våren 1985. - Norsk Institutt for Luftforskning. NILU OR 53/87. Lillestrem. 139 pp.

Larssen, S. 1988. Stgv fra asfaltveger. Vurdering av helsefare. - Veglaboratoriet, Internrapport 1371. Oslo.

Lygren, E. & Gjessing, E. 1984. Highway pollution in a Nordic climate. - Veglaboratoriet, Internrapport 1161. Oslo. 83 pp.

Lygren, E., Gjessing, E. & Berglind, L. 1984. Pollution transport from a highway. - Science of the Total Environment 33: 147-159.

Miyano, M., Nakamura, M., Sasaki, M., Haga, T., Sasaki, H. & Takishima, T. 1985. Seasonal variation of magnetic field strength in human and pigeon lungs as correlated with degree of road dust caused by studded tires (Abstract). - American Review

35

Morikawa, T. 1985. The influence of road dust on asthmatic children (Abstract). - Japanese Journal of Allergology 34: 297-304 .

Muschack, W. 1989. Strabenoberflächenwasser - eine diffuse Quelle der Gewässerbelastung. - Vom Wasser 72: 267-282.

Möller, L. (red.) 1990. Stadsluften. En bok om luften i våra tätorter. - Naturvårdsverket Informerar. Naturvårdsverket Förlag. Solna. 149 pp.

Neukomm, S., Fritschi, S., Barblan, C., Vu Duc, T. & Guillemin, M. 1972. Le test rapide de cancérisation du Triton applicué å l'étude des poussiéres causées par les pneus å clous sur 1'autoroute du Léman. - Zeitschrift för Präventivmedizin 17: 203-209 .

Nicholson, K. W. & Branson, J. R. 1990. Factors affecting resuspension by road traffic. - Science of the Total Environment 93: 349-358.

Noll, K. E., Draftz, R. & Fang, K. Y. P. 1987. The composition of atmospheric coarse particles at an urban and non-urban site. - Atmospheric Environment 21: 2717-2721.

Ohyama, S., Tanaka, A., Hisanaga, A. & Ishinishi, N. 1989. Chronic toxicity tests of road dust which was produced by studded tires and intratracheally instilled into hamsters. -Journal of Japan Society of Air Pollution 24: 270-275.

Pedersen, P. A. 1990. Trafikkforurensning og vegetasjon. -Doctor Scientiarum Theses 1990: 2. Norges Landbrukshogskole, Institutt for hagebruk. Ås-NLH. 106 pp.

Rähling, Å. 1992. Vägars inverkan på omgivande natur. Åter-inventering av observationsområden. - IVL Rapport B 1051. Göteborg. 14 pp.

Saitoh, N., Wada, Y., Koizumi, A. & Kamiyama, S. 1990. Conta-mination of urban air in a snowy district with 1-nitropyrene and particulate matter during the winter (Abstract). - Japanese Journal of Hygiene 45: 873-883.

Sandberg, U. 1987. Road traffic noise--the influence of the road surface and its characterization. - Applied Acoustics 21: 97-118.

Sandberg, Ulf, VTI, muntl medd.

Sehmel, G. A. 1973. Particle resuspension from an asphalt road caused by car and truck traffic. - Atmospheric Environment 7: 291-309.

Sekimoto, Y. & Otsuka, N. 1988. Road dust caused by studded tires (Abstract). - Anzen Kogaku 27: 401-407.

36

Sistonen, M. 1986. Studded tyres as a problem (Abstract). - Tie

ja Liikenne 12: 415-416. .

Suzuki, Y., Saito, F., Kumagai, M. & Sone, T. 1983. Comparison among sound power levels of passenger cars with various types of tires. - I: Inter-noise 83. Noise Control: The International Scene. Proceedings Vol. 1: 205-208.

Syversen, T. 1991. Piggdekk som miljgproblem. - NIF-kurs om Piggdekk, sikkerhet, fremkommelighet, miljo, 3-4 januari 1991. Trondheim.

Takishima, T., Nakamura, M., Sasaki, M., Miyano, M., Yamaya, M. & Sasaki, H. 1987. Inhalation of road dust by human subjects. -American Review of Respiratory Disease 136: 1278-1280.

Tamakawa, K., Takahashi, Y., Mishima, Y., Seki, T. & Tsunoda, A. 1985. Mutagenicity and benzo(a])pyrene contents in soils in Sendai city: Influences of particulate substances produced by studded tires of automobiles (Abstract). - Journal of Hygienic Chemistry (Eisei Kagaku) 31: 329-333.

Tamakawa, K., Aihara, Y., Takahashi, Y. & Seki, T. 1988. Seasonal variations of mutagenic activities of airborne particulates--influences of asphalt dust produced by studded tires of automobiles (Abstract). - Journal of Japan Society of Air Pollution 23: 143-150.

Terrat, M.N. & Joumard, R. 1990. The measurement of soiling. -Science of the Total Environment 93: 131-138.

Ward, N. I. 1990. Multielement contamination of British motorway environments. - Science of the Total Environment 93: 393-401.

Watanabe, T., Nakatsuka, H., Kasahara, M. & Ikeda, M. 1990. Silica and aluminum in the lungs of feral pigeons and experi-mental rats exposed to studded tire-generated road dust. -Environment International 16: 23-29.

Wittmark, B. 1992. Antalet boende exponerade för olika buller-nivåer från vägtrafik. Beräkningar. - Naturvårdsverket Rapport 4036. Solna.

Wong, M. H., Cheung, L. C. & Wong, W. C. 1984. Effects of road-side dust on seed germination and root growth of Brassica chinensis and B. parachinensis. - Science of the Total Environ-ment 33: 87-102.

Yamashina, S. & Miyazawa, S. 1984. Ultrastructural and micro-analytical studies on alveolar foreign bodies in stray dogs of the snowy districts of Japan with special reference to air pollution caused by studded tires of automobiles. - Journal of Electron Microscopy 33: 46-53.