• No results found

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 : Trafikverket Region Öst

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 : Trafikverket Region Öst"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

www.vti.se/publikationer

Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars

funktion år 2012 – Trafikverket Region Öst

VTI notat 5:1–2013 Utgivningsår 2013

(2)
(3)

Förord

Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.

De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI.

Linköping oktober 2012

(4)

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari 2013.

Quality review

Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February 2013.

(5)

Innehåll

Sammanfattning ... 5

Summary ... 7

1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... 9

2 Begrepp och metod ... 10

3 Analys ... 11

4 Resultat ... 12

4.1 Antal objekt som ingått i analysen ... 12

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... 13

4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... 15

4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Öst efter vägklass ... 18

5 Jämförelse med 2011 ... 29

6 Slutsatser ... 31

Referenser... 32

(6)
(7)

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 – Trafikverket Region Öst

av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Öst 2012. Mätningarna har utförts under perioden 20 juli–10 oktober med det mobila instrumentet LTL-M, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten, friktionen och luminanskoefficienten.

Mätning av torra vägmarkeringars retroreflexion har gjorts på sammanlagt 52

vägsträckor, var och en cirka 10 km lång, fördelade över hela regionen. På vägar med årsdygnstrafik mer än 4 000 fordon har även mätning av våta vägmarkeringars

retroreflexion gjorts.

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Öst:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

• På Europavägar var i Region Öst 43 procent av delobjekten godkända • På riksvägar godkändes 48 procent av delobjekten

• På länsvägar godkändes 77 procent av delobjekten.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

I genomsnitt var 28 procent av delobjekten i Region Öst godkända med avseende på våtfunktionen.

Jämförelse med 2011

Generellt i regionen var andelen godkända delobjekt ungefär lika 2012 jämfört med 2011, men med ganska stora skillnader mellan länen. Andelen godkända delobjekt i Östergötlands och Uppsala län var mindre 2012 än 2011. I Västmanlands län var förhållandet det motsatta.

Slutsats

En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt hälften av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker.

(8)
(9)

Condition assessment of road markings of Region Öst in Sweden in 2012

by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE–581 95 Linköping Sweden

Summary

This report presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Öst, Sweden 2012. The measurements were carried out during the period July 20th until October 10th by the use of the mobile reflectometer LTL-M for measurement of dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. Measurements of dry road marking retroreflectivity have been carried out on 52 road stretches, each of a length of approximately 10 km, distributed all over Region Öst. On roads with an average daily traffic of more than 4,000 vehicles, the retroreflectivity of wet road markings was measured as well.

From the results, the following conclusions can be drawn:

Dry road marking retroreflectivity

• On European highways 43 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations.

• On national roads, the corresponding figure was 48 per cent. • On county roads, 77 per cent of the objects were approved.

Wet road marking retroreflectivity

By average, 28 per cent of the objects in Region Öst were accepted concerning wet road marking performance.

Comparison with the results from 2011

In general, the proportion accepted objects was about equal in 2012 compared to 2011, but with rather notable differences between the counties. The proportion accepted objects in the counties of Östergötland and Uppsala was less in 2012 compared to 2011. In the county of Västmanland the situation was the opposite.

Conclusion

A general conclusion that can be drawn from the condition assessment is that the retroreflectivity of the road markings is low in relation to the requirements of the Swedish Transport Administration. It can be concluded that the requirements are only met by around half of the road markings measured, meaning that a large proportion of the road markings have too low visibility in darkness.

(10)
(11)

1

Bakgrund, begränsningar och syfte

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext

Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och Qd.

Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften:

• Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls.

• Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.

Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, så är detta 150 mcd/m2/lx på vägar med ÅDT ≥ 2000 fordon och 100 mcd/m2

/lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT ≥ 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m2

/lx. Dessa vägar har analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m2/lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m2/lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2012. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat och dessutom sammanfattas samtliga resultat för hela Sverige i ett sjunde notat. I föreliggande notat redovisas resultaten från Region Öst.

(12)

2

Begrepp och metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitt-

eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet.

Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.

Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande:

Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 – 99)

Vägklass C Primära länsvägar (100–404) och sekundära länsvägar (500 - 2999) med ÅDT > 4000.

Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som:

3

N k

n= ⋅

där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till:

k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C

n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3∙n; två

kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län.

Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT ≤ 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > 4000. I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej

våtsynbar).

De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen.

(13)

3

Analys

Analys av data har gjorts enligt följande:

Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RL,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:

m R R m i i torr L torr L

= = 1 , , och m MPD MPD m i i

= = 1 ,

där RL,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på

mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion,

RL,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):

MPD R

RL,våt =−8+0,14⋅ L,torr +18⋅

Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext – vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1.

Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 000 ÅDT ≥ 2 000 ÅDT > 4 000 Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt

Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx. . Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx.

Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn.

(14)

4

Resultat

4.1

Antal objekt som ingått i analysen

Totalt har 52 objekt mätts i Region Öst under 2012. Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2.

Tabell 2 Antal uppmätta objektår 2012 per län i Region Öst. Avser retroreflexionen för torra vägmarkeringar. Vägklass A B C Södermanlands län 4 4 3 Uppsala län 4 3 3 Västmanlands län 4 3 3 Örebro län 4 3 3 Östergötlands län 4 4 3 Region Öst 20 17 15 Bortfall: 2 delobjekt.

Antal objekt som har mätts med avseende på våtfunktion framgår av tabell 3.

Tabell 3 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Öst. Avser retroreflexionen för våta vägmarkeringar. Vägklass A B C Södermanlands län 4 Uppsala län 4 Västmanlands län 4 1 1 Örebro län 4 1 1 Östergötlands län 3 3 Region Öst 19 5 2

(15)

4.2

Deskriptiv statistik för delobjekten

I tabell 4 – 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per län och totalt för Region Öst.

Tabell 4 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass A.

Region Öst RL,torr Vägklass A Södermanlands län Uppsala län Västmanlands län Örebro län Östergötlands län Region Öst Medelvärde 235 178 151 173 208 189 Standardfel 27 14 9 17 12 8 Standardavvikelse 95 49 32 59 41 64 Minimum 140 120 107 103 150 103 Maximum 386 293 218 325 272 386 Antal 12 12 12 12 12 60 Konfidensintervall 95 % 175-295 147-209 131-172 135-210 181-234 172-205 20:e percentilen 160 152 121 131 174 146 50:e percentilen 188 165 148 168 204 168 80:e percentilen 351 199 174 194 236 229

Tabell 5 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass B.

Region Öst RL,torr Vägklass B Södermanlands län Uppsala län Västmanlands län Örebro län Östergötlands län Region Öst Medelvärde 149 180 189 163 219 179 Standardfel 8 20 18 21 27 9 Standardavvikelse 27 60 54 62 85 62 Minimum 101 108 103 102 144 101 Maximum 187 266 244 297 430 430 Antal 12 9 9 9 10 49 Konfidensintervall 95 % 132-166 134-226 148-230 116-211 159-280 161-197 20:e percentilen 134 124 142 123 168 134 50:e percentilen 156 168 207 141 195 170 80:e percentilen 170 245 233 203 256 225

(16)

Tabell 6 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass C. Region Öst RL,torr Vägklass C Södermanlands län Uppsala län Västmanlands län Örebro län Östergötlands län Region Öst Medelvärde 183 172 178 172 246 189 Standardfel 23 16 7 14 22 8 Standardavvikelse 70 48 21 41 62 56 Minimum 90 122 126 143 127 90 Maximum 293 286 195 265 291 293 Antal 9 9 9 9 8 44 Konfidensintervall 95 % 129-237 134-209 162-194 141-204 195-298 172-206 20:e percentilen 118 138 177 147 209 144 50:e percentilen 198 170 182 155 272 178 80:e percentilen 236 182 192 187 285 249

Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7.

Tabell 7 Beskrivande statistik över RL,våt.

Region Öst RL,våt Vägklass A Södermanlands län Uppsala län Västmanlands län Örebro län Östergötlands län Region Öst Medelvärde 33 40 31 40 36 36 Standardfel 4 2 2 4 2 1 Standardavvikelse 8 4 7 9 6 7 Minimum 23 34 24 30 28 23 Maximum 45 45 44 51 50 51 Antal 5 7 10 6 11 39 Konfidensintervall 95 % 23-43 36-43 26-37 31-50 32-40 33-38 20:e percentilen 28 36 26 31 32 29 50:e percentilen 34 38 29 40 37 35 80:e percentilen 36 44 39 50 39 42

(17)

4.3

Andel godkända delobjekt per län och vägklass

Totalt sett i regionen blev 55 % av delobjekten godkända med avseende på torrfunktion, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett

delobjekt är underkänt – rött eller godkänt – grönt.

Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för RL,torr, efter län och vägklass.

Län/Region Vägklass Antal Summa Andel godkända Underkända Godkända Södermanlands län A 8 4 12 33 % B 8 4 12 33 % C 2 7 9 78 % Summa 18 15 33 45 % Uppsala län A 8 4 12 33 % B 6 3 9 33 % C 4 5 9 56 % Summa 18 12 30 40 % Västmanlands län A 8 4 12 33 % B 3 6 9 67 % C 1 8 9 89 % Summa 12 18 30 60 % Örebro län A 6 6 12 50 % B 5 4 9 44 % C 3 6 9 67 % Summa 14 16 30 53 % Östergötlands län A 4 8 12 67 % B 4 7 11 64 % C 0 8 8 100 % Summa 8 23 31 74 % Region Öst A 34 26 60 43 % B 26 24 50 48 % C 10 34 44 77 % Summa 70 84 154 55 %

(18)

Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt för RL,våt, efter län.

Län/Region Antal Summa Andel

godkända Underkända Godkända Södermanlands län 4 1 5 20 % Uppsala län 3 4 7 57 % Västmanlands län 8 2 10 20 % Örebro län 3 3 6 50 % Östergötlands län 10 1 11 9 % Region Öst 28 11 39 28 %

Ett binominaltest med risknivån 5 % påvisade följande statistiskt säkerställda skillnader (p<.05):

• Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr i vägklass A var större i

Östergötlands län än i Södermanlands, Uppsala och Västmanlands län. • Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr i vägklass B var större i

Uppsala och Södermanlands län än i Västmanlands och Östergötlands län. • Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr i vägklass C var mindre i

Östergötlands län än i övriga län i regionen. Vidare var andelen godkända delobjekt större i Uppsala län än i Västmanlands och Södermanlands län och även större i Örebro län än i Västmanlands län.

(19)

Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, strukturerat efter vägklass och län.

Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för RL,torr, efter vägklass och län.

Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2.

33 % 33 % 33 % 50 % 67 % 43 % 33 % 33 % 67 % 44 % 64 % 48 % 78 % 56 % 89 % 67 % 10 0% 77 % 45 % 40 % 60 % 53 % 74 % 55 % 67 % 67 % 67 % 50 % 33 % 57 % 67 % 67 % 33 % 56 % 36 % 52 % 22 % 44 % 11 % 33 % 0% 23 % 55 % 60 % 40 % 47 % 26 % 45 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sö de rm anl ands l än D U ppsa la lä n C Vä st m anl ands l än U Ör eb ro lä n T Ö st er gö tla nds l än E RE GI ON ÖS T Sö de rm anl ands l än D U ppsa la lä n C Vä st m anl ands l än U Ör eb ro lä n T Ö st er gö tla nds l än E RE GI ON ÖS T Sö de rm anl ands l än D U ppsa la lä n C Vä st m anl ands l än U Ör eb ro lä n T Ö st er gö tla nds l än E RE GI ON ÖS T Sö de rm anl ands l än D U ppsa la lä n C Vä st m anl ands l än U Ör eb ro lä n T Ö st er gö tla nds l än E RE GI ON ÖS T

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC

Andel godkända delobjekt m.a.p. torrfunktionen efter län och vägklass, Region Öst Underkända

Godkända 20% 57% 20% 50% 9% 28% 80% 43% 80% 50% 91% 72% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Södermanlands län

D Uppsala län C Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E REGION ÖST

Andel godkända delobjekt m.a.p. våtfunktion, efter län , Region Öst Godkända

(20)

4.4

Resultat per delobjekt i varje län i Region Öst efter vägklass

I följande avsnitt visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända mätplatser för varje län i Region Öst efter vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. I figurerna används förkortningarna hk, vk, kf och m för höger kantlinje, vänster

kantlinje, körfältslinje respektive mittlinje följt av retroreflexionens medelvärde. Vidare anges på x-axeln objektets identifikationsnummer, inom parentes vägnumret och längst ner funktionskravet enligt TBT.

4.4.1 Resultat per delobjekt i Södermanlands län efter vägklass

Figur 3 Andelen godkända/underkända mätplatser i Södermanlands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 45 % 59 % 85 % 65 % 57 % 65% 65% 99 % 10 0% 64 % 58 % 10 0% 55 % 41 % 15 % 35 % 43 % 35% 35% 1% 36 % 42 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-140 Kf-164 Vk-365 Hk-162 Kf-212 Vk-251 Hk-160 Kf-366 Vk-294 Hk-161 Kf-153 Vk-386 D 1 (4), 150 D 4 (4), 150 D 7 (4), 150 D 2 (4), 150

(21)

Figur 4 Andelen godkända/underkända mätplatser i Södermanlands län avseende torrfunktionen. Vägklass B.

Figur 5 Andelen godkända/underkända mätplatser i Södermanlands län avseende

61 % 10 0% 60 % 62% 30 % 32 % 84 % 84 % 65 % 69% 88 % 23 % 39 % 40 % 38% 70 % 68 % 16 % 16 % 35 % 31% 12 % 77 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-101 Ml-187 Vk-103 Hk-156 Ml-142 Vk-143 Hk-170 Ml-170 Vk-157 Hk-156 Ml-172 Vk-132 D 26 (53), 100 D 28 (53), 150 D 41 (55), 150 D 44 (56), 150

Södermanlands län D, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B UnderkändaGodkända

90 % 92 % 97% 42 % 10 0% 30 % 10 0% 10 0% 10 0% 10 % 8% 3% 58 % 70 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-133 Ml-198 Vk-149 Hk-95 Ml-238 Vk-90 Hk-217 Ml-293 Vk-234 D 55 (216), 100 D 62 (221), 100 D 68 (224), 100

Södermanlands län D, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända

(22)

Figur 6 Andelen godkända/underkända mätplatser i Södermanlands län avseende våtfunktionen. 45 % 33 % 95 % 6% 10 0% 55 % 68 % 5% 94 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-23 Vk- - Hk-34 Vk-34 Hk- - Vk-45 Hk-29 Vk -D 1 (4), 35 D 4 (4), 35 D 7 (4), 35 D 2 (4), 35

(23)

4.4.2 Resultat per delobjekt i Uppsala län efter vägklass

Figur 7 Andelen godkända/underkända mätplatser i Uppsala län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 39 % 18 % 70 % 92 % 37 % 97 % 66 % 80 % 20 % 66 % 10 0% 61 % 82 % 30 % 8% 63 % 3% 34 % 20 % 80 % 34 % 10 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-158 Kf-156 Vk-166 Hk-188 Kf-150 Vk-202 Hk-170 Kf-242 Vk-128 Hk-163 Kf-120 Vk-293 C 2 (4), 150 C 3 (4), 150 C 5 (4), 150 C 14 (18), 150

Uppsala län C, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A UnderkändaGodkända

63 % 70% 28 % 93 % 99% 98% 14 % 78 % 20 % 37 % 30% 72 % 7% 1% 2% 86 % 22 % 80 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-168 Ml-162 Vk-130 Hk-250 Ml-266 Vk-242 Hk-108 Ml-183 Vk-114

(24)

Figur 9 Andelen godkända/underkända mätplatser i Uppsala län avseende torrfunktionen. Vägklass C.

Figur 10 Andelen godkända/underkända mätplatser i Uppsala län avseende våtfunktionen. 77 % 96 % 71 % 99 % 91 % 99% 75 % 10 0% 39 % 23 % 4% 29 % 1% 9% 1% 25 % 61 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-136 Ml-176 Vk-122 Hk-170 Ml-150 Vk-191 Hk-173 Ml-286 Vk-140 C 57 (273), 100 C 76 (292), 100 C 80 (292), 150

Uppsala län C, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända

Godkända 64 % 57 % 83 % 10 0% 90 % 99% 53 % 36 % 43 % 17 % 10% 1% 47 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-38 Vk-35 Hk-37 Vk-45 Hk-44 Vk-42 Hk-34 Vk -C 2 (4), 35 C 3 (4), 35 C 5 (4), 35 C 14 (18), 35

(25)

4.4.3 Resultat per delobjekt i Västmanlands län efter vägklass

Figur 11 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västmanlands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 38 % 98 % 95 % 4% 91 % 27 % 52 % 28 % 39 % 73 % 92 % 63 % 3% 5% 96 % 10 0% 9% 73 % 48 % 72 % 61 % 27 % 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-148 Kf-176 Vk-218 Hk-107 Kf-119 Vk-167 Hk-129 Kf-148 Vk-117 Hk-138 Kf-164 Vk-184 U 2 (18), 150 U 7 (18), 150 U 9 (18), 150 U 10 (20), 150

Västmanlands län U, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A UnderkändaGodkända

98 % 99 % 99 % 10 0% 10 0% 10 0% 4% 78 % 6% 2% 1% 1% 96 % 22 % 94 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-229 Kf-222 Vk-207 Hk-244 Ml-183 Vk-239 Hk-109 Kf-165 Vk-103

Västmanlands län U, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända

(26)

Figur 13 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västmanlands län avseende torrfunktionen. Vägklass C.

Figur 14 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västmanlands län avseende våtfunktionen. 99 % 90 % 91 % 97% 94% 94% 89 % 9% 85 % 1% 10 % 9% 3% 6% 6% 11 % 91 % 15 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-183 Ml-172 Vk-179 Hk-193 Ml-195 Vk-190 Hk-182 Ml-126 Vk-182 U 32 (233), 100 U 35 (250), 150 U 49 (681), 150

Västmanlands län U, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C UnderkändaGodkända

14 % 90 % 4% 99 % 18 % 23% 23% 65 % 21 % 86 % 10 % 96 % 1% 82 % 77% 77% 35 % 10 0% 79 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-29 Vk-44 Hk-24 Vk-43 Hk-27 Vk-27 Hk-31 Vk-38 Hk-24 Vk-29 Hk- - Vk -U 2 (18), 35 U 7 (18), 35 U 9 (18), 35 U 10 (20), 35 U 26 (68), 35 U 49 (681), 35

(27)

4.4.4 Resultat per delobjekt i Örebro län efter vägklass

Figur 15 Andelen godkända/underkända mätplatser i Örebro län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 86 % 59 % 91 % 84 % 51 % 20 % 10 0% 87 % 7% 99 % 14 % 41 % 9% 16 % 10 0% 49 % 80 % 10 0% 13 % 93 % 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-194 Kf-151 Vk-185 Hk-193 Kf-103 Vk-150 Hk-129 Kf-112 Vk-325 Hk-187 Kf-139 Vk-205 T 4 (18), 150 T 8 (20), 150 T 10 (20), 150 T 11 (20), 150

Örebro län T, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A UnderkändaGodkända

88 % 10 0% 46 % 94 % 33 % 92 % 51 % 77 % 60 % 12 % 54 % 6% 67 % 8% 49 % 23 % 40 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-136 Ml-297 Vk-102 Hk-214 Ml-145 Vk-195 Hk-107 Ml-141 Vk-134

(28)

Figur 17 Andelen godkända/underkända mätplatser i Örebro län avseende torrfunktionen. Vägklass C.

Figur 18 Andelen godkända/underkända mätplatser i Örebro län avseende våtfunktionen. 99 % 98 % 97 % 95 % 100% 98% 51 % 58% 43 % 1% 2% 3% 5% 2% 49 % 42% 57 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-168 Ml-265 Vk-153 Hk-144 Ml-215 Vk-149 Hk-155 Ml-160 Vk-143 T 49 (205), 100 T 65 (244), 100 T 71 (529), 150

Örebro län T, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C UnderkändaGodkända

27 % 98 % 94 % 93 % 66 % 23 % 73 % 2% 6% 7% 34 % 77 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-31 Vk-51 Hk-50 Vk-41 Hk-38 Vk- - Hk-30 Vk- - Hk- - Vk- - Hk- - Vk -T 4 (18), 35 T 8 (20), 35 T 10 (20), 35 T 11 (20), 35 T 35 (52), 35 T 71 (529), 35

(29)

4.4.5 Resultat per delobjekt i Östergötlands län efter vägklass

Figur 19 Andelen godkända/underkända mätplatser i Östergötlands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 76 % 98 % 85 % 50 % 29 % 99 % 42 % 92 % 80 % 10 0% 95 % 97 % 24 % 2% 15 % 50 % 71 % 1% 58 % 8% 20 % 5% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-173 Kf-230 Vk-272 Hk-161 Kf-184 Vk-225 Hk-150 Kf-271 Vk-237 Hk-229 Kf-179 Vk-183 E 5 (4), 150 E 6 (4), 150 E 12 (4), 150 E 13 (22), 150

Östergötlands län E, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A UnderkändaGodkända

86 % 41 % 74 % 83% 44 % 77 % 99 % 94 % 100% 100% 100% 14 % 59 % 26 % 17% 56 % 23 % 1% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-196 Ml-147 Vk-173 Hk-185 Ml-144 Vk-196 Hk-195 Ml- - Vk-192 Hk-250 Kf-277 Vk-238

Östergötlands län E, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända

(30)

Figur 21 Andelen godkända/underkända mätplatser i Östergötlands län avseende torrfunktionen. Vägklass C.

Figur 22 Andelen godkända/underkända mätplatser i Östergötlands län avseende våtfunktionen. 99 % 10 0% 10 0% 99 % 10 0% 99 % 99 % 10 0% 1% 1% 1% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-270 Ml-266 Vk-285 Hk-291 Ml-274 Vk-286 Hk- - Ml-127 Vk-171 E 53 (134), 100 E 54 (134), 100 E 73 (210), 100

Östergötlands län E, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C UnderkändaGodkända

39 % 60 % 20 % 47 % 33 % 10 0% 73 % 5% 70 % 12 % 78 % 61 % 40 % 80 % 53 % 67 % 27 % 95 % 30 % 88 % 22 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-32 Vk-41 Hk-30 Vk-35 Hk-38 Vk-50 Hk-39 Kf-28 Vk-37 Hk- - Vk- - Hk-32 Vk-38 E 5 (4), 35 E 6 (4), 35 E 12 (4), 35 E 20 (23), 35 E 28 (32), 35 E 30 (34), 35

(31)

5

Jämförelse med 2011

I tabell 10 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexion för torr markering i Region Öst mellan år 2011 och 2012.

Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Öst 2011 och 2012.

Län/Region Vägklass Andel godkända (%) delobjekt 2011 Andel godkända (%) delobjekt 2012 Södermanlands län A 0 33 B 58 33 C 50 78 Summa 42 45 Uppsala län A 50 33 B 22 33 C 78 56 Summa 50 40 Västmanlands län A 50 33 B 17 67 C 67 89 Summa 44 60 Örebro län A 33 50 B 56 44 C 83 67 Summa 57 53 Östergötlands län A 100 67 B 67 64 C 100 100 Summa 89 74 Region Öst A 52 43 B 47 48 C 78 77 Summa 58 55

Det framgår av tabell 10 att vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län är bättre år 2012 jämfört med 2011.

I Östergötlands län är vägmarkeringarnas funktion sämre år 2012 jämfört med 2011. Beträffande våta vägmarkeringar godkändes 28 % av delobjekten år 2012, medan 41 % delobjekten godkändes 2011.

(32)

Figur 23 Jämförelse mellan år 2011-2012. Andelen godkända mätplatser i olika län i Region Öst avseende torrfunktionen.

42% 50% 44% 57% 89% 58% 45% 40% 60% 53% 74% 55% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Södermanlands län

D Uppsala län C Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Region Öst

(33)

6

Slutsatser

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Öst:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

• På europavägar var i Region Öst 43 % av delobjekten godkända • På riksvägar godkändes 48 % av delobjekten

• På länsvägar godkändes 77 % av delobjekten

• Andelen godkända objekt var större i Östergötlands län än i de övriga länen i regionen

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

• 28 % av delobjekten i Region Öst godkändes med avseende på våtfunktionen.

Jämförelse med 2011

• Generellt i regionen var andelen godkända delobjekt ungefär lika 2011 och 2012, men med ganska stora skillnader mellan länen:

• Andelen godkända delobjekt i Östergötlands och Uppsala län var mindre 2012 än 2011. I Västmanlands län var förhållandet det motsatta.

En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt hälften av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker.

(34)

Referenser

Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT

version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

2009.

Trafikverket: Teknisk beskrivningstext TBT Vägmarkering. Publikation 2010:109. Borlänge, 2010.

(35)

ion Ö s t 2 012 S ida 1 l än D r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 4 MV A lgr E/D Ålbe rga (t pl 128 ) 12 -09 -09 Höger kant 140 0, 453 UK 23 0, 000 UK 179 70 ,204 Körfäl tsli nje 164 0, 594 UK 171 67 ,885 Vänste r ka nt 365 0, 852 GK 181 60 ,255 4 MV A Berg sha mma r ( tpl 1 31) Nykö pin g ( tpl 13 4) 12 -09 -09 Höger kant 162 0, 647 UK 34 0, 455 UK 178 71 ,060 Körfäl tsli nje 212 0, 565 UK 175 68 ,322 Vänste r ka nt 251 0, 647 UK 34 0, 325 UK 181 68 ,162 4 MV A Läst rin ge k:a (t pl 13 7) - lgr D/A B 12 -09 -09 Höger kant 160 0, 653 UK 186 72 ,758 Körfäl tsli nje 366 0, 987 GK 198 56 ,903 Vänste r ka nt 294 1, 000 GK 45 0, 947 GK 192 64 ,887 4 MV A Ålbe rga (t pl 128 ) - Jönå ker (t pl 129 ) 12 -09 -09 Höger kant 161 0, 638 UK 29 0, 059 UK 179 71 ,691 Körfäl tsli nje 153 0, 580 UK 178 69 ,955 Vänste r ka nt 386 1, 000 GK 191 59 ,580 53 2kf B Årda la (k6 62) Spar reh olm (k 57) 12 -09 -24 Höger kant 101 0, 607 UK Mittli nje 187 1, 000 GK Vänste r ka nt 103 0, 596 UK 53 2kf B Malm köp ing (k 55, n orr ) - Inge t s amh äll e ( k6 88, sy d) 12 -09 -24 Höger kant 156 0, 622 UK Mittli nje 142 0, 299 UK Vänste r ka nt 143 0, 318 UK 55 2kf B Sand a ( k97 6) – lgr D/C 12 -09 -25 Höger kant 170 0, 837 GK Mittli nje 170 0, 839 GK Vänste r ka nt 157 0, 645 UK

(36)

, R eg ion Ö s t 2 012 S ida 2 anl ands l än D kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n D 44 56 2kf B Äs ( k21 4) – Albe rga (k 230 ) 12 -09 -21 Höger kant 156 0, 688 UK Mittli nje 172 0, 881 GK Vänste r ka nt 132 0, 229 UK D 55 216 2kf C Björ kvi k ( k53 8) – Alml ide n ( k52 ) 12 -09 -24 Höger kant 133 0, 895 GK Mittli nje 198 0, 918 GK Vänste r ka nt 149 0, 969 GK D 62 221 2kf C Bett na (k5 2) – Vads bro (k 649 ) 12 -09 -24 Höger kant 95 0, 419 UK Mittli nje 238 1, 000 GK Vänste r ka nt 90 0, 301 UK D 68 224 2kf C Tors åke r ( k83 4) – Gnes ta (k5 7) 12 -09 -23 Höger kant 217 1, 000 GK Mittli nje 293 1, 000 GK Vänste r ka nt 234 1, 000 GK

(37)

ion Ö s t 2 012 S ida 3 r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 4 MV A rpl Mor a sten ar - Upps ala (k 55, tp l 188 ) 12 -09 -21 Höger kant 158 0, 388 UK 38 0, 638 UK 181 75 ,071 Körfäl tsli nje 156 0, 178 UK 147 69 ,683 Vänste r ka nt 166 0, 698 UK 35 0, 574 UK 179 73 ,504 4 MV A Upps ala (k 55, tp l 188 ) - Stor vre ta (k2 90, t pl 189 ) 12 -09 -21 Höger kant 188 0, 921 GK 37 0, 825 GK 178 72 ,127 Körfäl tsli nje 150 0, 365 UK 114 70 ,397 Vänste r ka nt 202 0, 968 GK 45 1, 000 GK 183 73 ,476 4 MV A Björ kli nge (k 700 , tpl 19 0) - Läby (b ro k71 4) 12 -09 -21 Höger kant 170 0, 661 UK 44 0, 902 GK 179 75 ,911 Körfäl tsli nje 242 0, 804 GK 187 65 ,918 Vänste r ka nt 128 0, 204 UK 42 0, 991 GK 176 79 ,088 18 MV A rpl Eko lsk rog – lgr C/A B 12 -09 -24 Höger kant 163 0, 656 UK 34 0, 531 UK 186 73 ,297 Körfäl tsli nje 120 0, 000 UK 182 71 ,421 Vänste r ka nt 293 1, 000 GK 193 65 ,156 76 2kf B Inge t s amh äll e ( k1 119 ) - Fors mar k ( k11 34) 12 -09 -17 Höger kant 168 0, 633 UK Mittli nje 162 0, 700 UK Vänste r ka nt 130 0, 281 UK 76 2kf B Skär pli nge (k 740 ) - Karl hol msb ruk (k 77 0) 12 -09 -16 Höger kant 250 0, 931 GK Mittli nje 266 0, 990 GK Vänste r ka nt 242 0, 980 GK 76 2kf B Älvk arl eby (k 291 ) – lgr C/X 12 -09 -16 Höger kant 108 0, 143 UK Mittli nje 183 0, 782 UK Vänste r ka nt 114 0, 198 UK

(38)

, R eg ion Ö s t 2 012 S ida 4 a l än C kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n C 57 273 2kf C Almu nge (k 107 4) – Näsb y ( k10 77) 12 -09 -18 Höger kant 136 0, 772 UK Mittli nje 176 0, 962 GK Vänste r ka nt 122 0, 709 UK C 76 292 2kf C Söde rfo rs (k7 60) Tier p ( k4, tp l 1 93 ) 12 -09 -16 Höger kant 170 0, 993 GK Mittli nje 150 0, 910 GK Vänste r ka nt 191 0, 986 GK C 80 292 2kf C Öste rbr ybr uk (k2 90 ) - Mork arl a ( k68 9) 12 -09 -18 Höger kant 173 0, 753 UK Mittli nje 286 1, 000 GK Vänste r ka nt 140 0, 392 UK

(39)

ion Ö s t 2 012 S ida 5 än U r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 18 MV A Arbo ga (k2 49, tp l 119 ) - Vals kog (k 20, tp l 121 ) 12 -09 -15 Höger kant 148 0, 375 UK 29 0, 139 UK 192 72 ,924 Körfäl tsli nje 176 0, 975 GK 197 69 ,608 Vänste r ka nt 218 0, 950 GK 44 0, 900 GK 197 71 ,488 18 MV A Ding tun a ( k56 , t pl 12 7m mv star t) - Väst erå s ( k66 , t pl 13 0) 12 -09 -17 Höger kant 107 0, 038 UK 24 0, 039 UK 188 75 ,171 Körfäl tsli nje 119 0, 000 UK 189 72 ,211 Vänste r ka nt 167 0, 910 GK 43 0, 987 GK 191 76 ,053 18 2+1 A Irst a ( k69 3, tpl 1 39, 2+ 1 star t) - lgr U/C 12 -09 -18 Höger kant 129 0, 266 UK 27 0, 178 UK 175 74 ,079 Körfäl tsli nje 148 0, 516 UK 172 69 ,582 Vänste r ka nt 117 0, 284 UK 27 0, 229 UK 175 75 ,121 20 2+1 A Arbo ga (k1 8, tpl 1 21) Kung sör (k 250 ) 12 -09 -15 Höger kant 138 0, 385 UK 31 0, 228 UK 183 74 ,471 Körfäl tsli nje 164 0, 729 UK 174 69 ,703 Vänste r ka nt 184 0, 924 GK 38 0, 652 UK 185 74 ,532 66 2kf B Virs bo (k6 69, 2k f sta rt) Fage rst a ( k68 ) 12 -10 -09 Höger kant 229 0, 984 GK Körfäl tsli nje 222 0, 986 GK Vänste r ka nt 207 0, 987 GK 68 2kf B lgr T/U – Ridd arh ytt an (k6 02 ) 12 -10 -10 Höger kant 244 1, 000 GK Mittli nje 183 1, 000 GK Vänste r ka nt 239 1, 000 GK 68 2kf B Fage rst a ( k73 8) - Norb erg (k 256 ) 12 -09 -20 Höger kant 109 0, 037 UK 24 0, 000 UK 185 74 ,611 Körfäl tsli nje 165 0, 780 UK 184 69 ,263 Vänste r ka nt 103 0, 059 UK 29 0, 207 UK 177 78 ,635

(40)

, R eg ion Ö s t 2 012 S ida 6 an lan d s l än U kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n U 32 233 2kf C Kärr bo (k6 8) - Skin nsk att ebe rg (k59 6) 12 -10 -09 Höger kant 183 0, 988 GK Mittli nje 172 0, 897 GK Vänste r ka nt 179 0, 907 GK U 35 250 2kf C Kung sör (k 560 ) – Köpi ng (k5 80) 12 -10 -09 Höger kant 193 0, 972 GK Mittli nje 195 0, 938 GK Vänste r ka nt 190 0, 941 GK U 49 681 2kf C Väst erå s ( k63 1) – Skul tun a ( k67 1) 12 -09 -17 Höger kant 182 0, 890 GK 175 68 ,651 Mittli nje 126 0, 088 UK 177 71 ,304 Vänste r ka nt 182 0, 846 GK 174 69 ,067

(41)

ion Ö s t 2 012 S ida 7 r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 18 2+1 A Vint ros a ( k20 4, tp l 1 07) Öreb ro (k2 0, tpl 1 10) 12 -09 -15 Höger kant 194 0, 861 GK 31 0, 270 UK 185 69 ,461 Körfäl tsli nje 151 0, 588 UK 180 70 ,211 Vänste r ka nt 185 0, 905 GK 51 0, 983 GK 180 76 ,845 20 2+1 A lgr OPR /T – Finn erö dja (k 577 ) 12 -09 -16 Höger kant 193 0, 838 GK 50 0, 938 GK 195 75 ,985 Körfäl tsli nje 103 0, 000 UK 188 72 ,056 Vänste r ka nt 150 0, 507 UK 41 0, 928 GK 192 76 ,841 20 2+1 A Laxå (k 205 , ö st) Sand stu bbe tor p ( k5 29, sl ut 2+1) 12 -09 -16 Höger kant 129 0, 200 UK 38 0, 658 UK 183 77 ,581 Körfäl tsli nje 112 0, 000 UK 179 72 ,133 Vänste r ka nt 325 1, 000 GK 179 71 ,307 20 MV A Sand stu bbe tor p ( k5 29, st art mv) - Östa nsj ö ( k52 5, tp l 1 05) 12 -09 -16 Höger kant 187 0, 874 GK 30 0, 227 UK 190 69 ,836 Körfäl tsli nje 139 0, 075 UK 194 71 ,837 Vänste r ka nt 205 0, 991 GK 190 71 ,135 49 2kf B lgr OPR /T - Olsh amm ar (k5 01, n orr ) 12 -10 -10 Höger kant 136 0, 878 GK Mittli nje 297 1, 000 GK Vänste r ka nt 102 0, 459 UK 52 2kf B Sköl ler sta (k 51) Aske rsb y ( k65 9.0 1) 12 -09 -16 Höger kant 214 0, 939 GK 185 70 ,489 Mittli nje 145 0, 333 UK 176 71 ,734 Vänste r ka nt 195 0, 919 GK 182 70 ,958 68 2kf B Mors kog a ( k84 7) – lgr T/U 12 -09 -18 Höger kant 107 0, 513 UK Mittli nje 141 0, 774 UK Vänste r ka nt 134 0, 603 UK

(42)

, R eg ion Ö s t 2 012 S ida 8 än T kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n T 49 205 2kf C Laxå (k 18, ös t) - Svar tå (k2 04, ös t) 12 -10 -10 Höger kant 168 0, 988 GK Mittli nje 265 0, 982 GK Vänste r ka nt 153 0, 969 GK T 65 244 2kf C Stad ra (k7 24) Kärv ing ebo rn (k7 71 ) 12 -09 -17 Höger kant 144 0, 950 GK Mittli nje 215 1, 000 GK Vänste r ka nt 149 0, 975 GK T 71 529 2kf C Hall sbe rg (k6 32) Kuml a ( k64 6) 12 -09 -16 Höger kant 155 0, 505 UK 165 70 ,119 Mittli nje 160 0, 579 UK 173 69 ,900 Vänste r ka nt 143 0, 435 UK 167 70 ,471

(43)

ion Ö s t 2 012 S ida 9 än E VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 4 MV A Mjöl by (tp l 108) Viby (t pl 110 ) 12 -07 -21 Höger kant 173 0, 762 UK 32 0, 392 UK 189 71 ,677 Körfäl tsli nje 230 0, 985 GK 241 65 ,904 Vänste r ka nt 272 0, 854 GK 41 0, 602 UK 191 65 ,750 4 MV A Viby (t pl 110 ) - Rapp est ad (k1 032 , plan ski ld) 12 -07 -21 Höger kant 161 0, 500 UK 30 0, 195 UK 177 72 ,012 Körfäl tsli nje 184 0, 291 UK 191 67 ,418 Vänste r ka nt 225 0, 988 GK 35 0, 470 UK 167 68 ,012 4 MV A Åby (tp l 125) – lgr E/D 12 -07 -23 Höger kant 150 0, 417 UK 38 0, 333 UK 173 72 ,374 Körfäl tsli nje 271 0, 917 GK 225 64 ,681 Vänste r ka nt 237 0, 802 GK 50 1, 000 GK 158 67 ,548 22 2+1 A lgr H/E – Vald ema rsv ik (k7 37 ) 12 -07 -24 Höger kant 229 1, 000 GK 129 68 ,870 Körfäl tsli nje 179 0, 949 GK 141 68 ,429 Vänste r ka nt 183 0, 968 GK 121 70 ,396 23 2kf B Kisa (k 134 ) - Inge t s amh äll e ( k6 03) 12 -07 -25 Höger kant 196 0, 863 GK 39 0, 727 UK 166 70 ,960 Mittli nje 147 0, 408 UK 28 0, 046 UK 177 71 ,920 Vänste r ka nt 173 0, 742 UK 37 0, 697 UK 159 71 ,893 32 2kf B Skän nin ge (P -pla ts , k 206 ) - Varv (k 989 ) 12 -07 -21 Höger kant 185 0, 831 GK 184 68 ,554 Mittli nje 144 0, 440 UK 190 69 ,464 Vänste r ka nt 196 0, 766 UK 195 66 ,806 34 2+1 B E4 ( tpl 11 1) - Ljun gsb ro (k1 123 , 2+1 sl ut) 12 -07 -21 Höger kant 195 0, 986 GK 32 0, 116 UK 173 69 ,681 Mittli nje Vänste r ka nt 192 0, 943 GK 38 0, 783 UK 174 72 ,116

(44)

, R eg ion Ö s t 2 012 S ida 10 öt la nds l än E kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n E 38 50 2kf B Östg öta por ten (t pl 10 6, k4) - He da (k9 26) 12 -07 -20 Höger kant 250 1, 000 GK 117 66 ,808 Körfäl tsli nje 277 1, 000 GK 178 63 ,320 Vänste r ka nt 238 1, 000 GK 175 67 ,012 E 53 134 2kf C lgr F/E – Ryds näs (k 529 ) 12 -07 -25 Höger kant 270 0, 988 GK 206 62 ,774 Mittli nje 266 1, 000 GK 208 64 ,029 Vänste r ka nt 285 1, 000 GK 202 63 ,038 E 54 134 2kf C Ryds näs (k 529 ) - Öste rby mo (P -pla ts , k 531 ) 12 -07 -25 Höger kant 291 0, 990 GK 203 61 ,560 Mittli nje 274 1, 000 GK 199 63 ,163 Vänste r ka nt 286 0, 990 GK 203 63 ,333 E 73 210 2kf C Skön ber ga (k2 2) - Inge t s amh äll e ( k8 33) 12 -07 -24 Höger kant 165 76 ,275 Mittli nje 127 0, 988 GK 173 70 ,280 Vänste r ka nt 171 1, 000 GK 167 69 ,286

(45)
(46)

www.vti.se vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.

Figure

Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande  retroreflexion
Tabell 2 Antal uppmätta objektår 2012 per län i Region Öst. Avser retroreflexionen för  torra vägmarkeringar
Tabell 5 Beskrivande statistik över R L,torr , för vägklass B.
Tabell 7 Beskrivande statistik över R L,våt .
+7

References

Related documents

Att ta sig ur ett mörker där enda alternativet för vissa kvinnor var att ända sitt liv och finna kraften att kämpa sig fram (inte sällan) i motvind, måste

Under sina strä- vanden att utjämna motsättningarna ställde sig kungen - för att välja ett tillspetsat uttryck - till vänster om den svenska högern och till

Den ryska aktionen mot Finland Krisen i Förenta

I själva verket har emellertid spe- kulationerna i dessa länders stöd vid flera tillfällen lett folkförbun- dets politik i en riktning, som in- nebär allvarliga

behandla om möjligt ännu försik- tigare än vad vi vet från Moskva. Det kinesiska partiet har ärvt den asiatiska diplomatiens traditioner, där sanningen är en

Bestämt avvisar han det ofta - inte minst i vårt land - hörda på- ståendet att de militära säkerhets- frågorna inte längre skulle vara av betydelse, utan att

En kartläggning av organisatio- nernas ideologier skulle ha till mål inte endast att fastställa om och i vilken utsträckning organisationer- nas verksamhet och

Dagens frågor Fredens ubåt Marginalismen Dött lopp i Danmark Kyrkoreformer i tiden.. Hur mycket