Utveckling av Husqvarna måttband : Produktutveckling av Husqvarnas måttband

Utveckling av

Husqvarna

måttband

Produktutveckling av Husqvarnas måttband

HUVUDOMRÅDE: Maskinteknik, produktutveckling och design FÖRFATTARE: Tim Hall, Anton Sjökvist

HANDLEDARE:Jonas Bjarnehäll (Jönköpings University), Michael Nydahl (Husqvarna AB)

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom maskinteknik, produktutveckling och design. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Björn Domeij Handledare: Jonas Bjarnehäll Omfattning: 15hp (grundnivå) Datum: 2021-06-09

Förord

Denna rapport är resultatet av examensarbetet utfört av Tim Hall och Anton Sjökvist vid Jönköpings Tekniska Högskola på maskiningenjörsprogrammet med inriktning produktutveckling och design. Examensarbetet omfattar 30hp, det vill säga 15hp vardera till författarna.

Vi vill först och främst tacka Husqvarna AB för tillåtandet att genomföra detta arbete. Dessutom ett tack för att vi fått möjligheten att helt själva välja inriktning på vad arbetet skall behandla. Ett speciellt tack till Michael Nydahl som agerat kontaktperson och handledare hos Husqvarna. Stort tack även till Jonas Bjarnehäll, vår handledare från JTH som bidragit med stöd, synpunkter och guidning under arbetets gång.

Abstract

Husqvarna is a company that currently focuses on outdoor products such as robotic lawnmowers, chainsaws, garden tractors and trimmers. The company also provide a great variety of accessories for professionals related to these products, including measuring tapes for forestry work.

This thesis has identified problems linked to the measuring tape that Husqvarna delivers to customers and concepts on how these problems can be solved will be developed. The problems associated with the measuring tape are mainly three. One of these problems are that the measuring tape occasionally breaks. This problem can also be linked to one other problem which is that the measuring tape gets tangled in the branches or the trunk, this can cause it to break when the user tries to loosen it. A third problem is that the hook at the end of the measuring tape being difficult to attach to the trunk, especially at colder temperatures when the tree is frozen.

The report covers measures taken to find solutions to these problems. The measures have been taken in consultation with methods that are part of the product development processes. A foundation in the method "Design thinking" was laid early in the work, this was made to follow the correct methods used to develop concepts that solve identified problems. In order to determine a final concept, the work has gone through these different methods where interviews with users were a basis for defining requirements which is then used to brainstorm concepts in consultation with Husqvarna. These requirements, which was generated after discussions with users, provided a clear picture of the problems surrounding the measuring tape. The concepts that emerged at this brainstorming meeting have then been screened down and combined to generate an optimal concept that covers the problems located at the beginning of the work. Throughout the process, the work has concluded that there are three different concepts that solve these problems, these concepts combined delivers a final concept. The concept is to be able to redesign the tape that performs the measurement with a digital measuring tape instead of a manual measuring tape, but also for further development to be able to have measurement data delivered directly to the chainsaw or other equipment that the user has with them. In addition, the hook has received modifications where the surface area used to press the hook into the trunk has been increased in order to be able to have more force applied to the hook when attaching. The hook has also been reshaped from the existing one, the changes applied are a cylindrical hook with a sharp end rather than a sheet metal with a rectangular form sharpened to make the hook. This simplifies the procedure of pressing the hook into the trunk so that the force required is lower than the existing one. In addition, inspiration has been taken from fishing gear to protect the hook from getting caught when retracting the hook to the measuring tape housing. This is accomplished with the help of small rods that protect and move the hook away from branches and similar obstacles.

Sammanfattning

Husqvarna är ett företag som idag har fokus på utomhusprodukter som robotgräsklippare, motorsågar, trädgårdstraktorer och trimmers. Företaget har också ett brett sortiment av tillbehör för arbeten kopplade till dessa produkter, däribland måttband för skogsarbete. Detta examensarbete har identifierat problem kopplade till det måttband som Husqvarna levererar till kunder och föreslår koncept på hur dessa problem kan elimineras. Problemen som identifierats är främst tre olika. Dessa är att måttbandet emellanåt går av. Detta problem kan också kopplas ihop med det andra problemet som är att måttbandet trasslar in sig i grenverket på stammen vilket gör att när användaren försöker lossa det så kan bandet gå av. Ett tredje problem är att kroken vid änden av måttbandet är svår att fästa i stammen, detta framför allt vid kallare temperaturer då trädet är hårdare.

Rapporten omfattar steg som tagits för att finna lösningar till dessa problem. Stegen har tagits i samråd med delar som ingår i produktutvecklingsprocesser. En grund i metoden ”Design thinking” lades tidigt i arbetet för att följa korrekta metoder som används för att utveckla koncept som löser ovan identifierade problem. För att nå fram till ett slutgiltigt koncept har arbetet omfattat dessa olika delar där intervjuer med användare utgjort grund för en kravspecifikation som sedan använts för att brainstorma fram koncept i samråd med Husqvarna. Denna kravspecifikation som genererats efter samtal med användare gav en klar bild av problemen kring måttbandet. Koncepten som uppkom på detta brainstormingmöte har sedan sållats ned och kombinerats för att generera ett optimalt koncept som täcker de problem som identifierats i början av arbetet.

Genom processen har arbetet resulterat i tre koncept som kombinerat löser flera problem. Konceptet utförande är att med ett digitalt måttband i stället för ett manuellt dels designa om själva bandet som utför mätningen men också vidareutvecklat kunna få mätdata levererad till sågen eller annan utrustning. Dessutom har kroken modifierats genom att ytan som används för att pressa in kroken i stammen har utökats för att kunna få mer kraft levererad till kroken vid infästning. Kroken har också formats om från den befintliga som är en slipad konform till en pigg som är cylindrisk och har enbart en vass konform de första få millimetrarna. Detta förenklar proceduren att pressa in kroken i stammen för att kraften som krävs inte är lika stor. Inspiration har tagits från fiskeredskap för att skydda kroken från att fastna vid indragning till måttbandshuset. Här med hjälp av små spröt som skyddar och förflyttar kroken från grenar och liknande förhinder.

Innehållsförteckning

1

Introduktion ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING... 1

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 2

1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2

1.5 DISPOSITION... 3

2

Teoretiskt ramverk ... 4

2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 4

2.2 DESIGN THINKING ... 5

2.3 VARFÖR SKER UPPMÄTNING ... 6

2.3.1 Träslag... 6 2.3.2 Mått... 6 2.3.3 Beräkning av stock ... 7 2.3.4 Toleranser ... 7 2.4 MÅTTBANDETS UPPBYGGNAD ...8 2.4.1 Nuvarande mätmetod ...8

2.4.2 Olika typer av krokar ... 10

2.5 ERGONOMI I ARBETE ...11

2.6 HÅLLBARHET KRING SKOG ...11

3

Metod ... 12

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD ... 12

3.2 EMPATHIZE ... 13 3.2.1 Intervjuer ... 13 3.2.2 Lead users... 13 3.2.3 Personas ... 14 3.3 DEFINE ... 15 3.3.1 Kravspecifikation... 15 3.4 IDEATE ... 15

3.4.1 Brainstorming ... 15 3.4.2 Konceptgenerering ... 16 3.4.3 Elimineringsmatris ... 16 3.4.4 Morfologisk metod ... 16 3.4.5 Beslutsmatris ... 16 3.5 PROTOTYPE ... 17 3.5.1 Mockup ... 17 3.5.2 3D-modellering ... 17 3.5.3 3D-print ... 17 3.6 TEST ... 17 3.6.1 Validering ... 17

3.7 EXPERIMENT /INTERVJUER /DATAINSAMLING ... 18

3.8 VALIDITET OCH REABILITET ... 18

4

Genomförande och resultat ... 19

4.1 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 1 ... 19

4.2 FÖRSTUDIE ... 19

4.2.1 Intervjuer ... 19

4.2.2 Reklamationer ... 21

4.2.3 Fältstudie ... 21

4.2.4 Konkurrenters utformning av krok ...22

4.2.5 Identifierade problem ...22

4.2.6 Kravspecifikation... 23

4.3 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 2 ... 25

4.4 IDÉGENERERING ... 25

4.4.1 Brainstormingsession med Husqvarna ... 25

4.4.2 Idéer som genererades från brainstormingsmötet ...26

4.4.7 Val av koncept ... 32 4.5 VIDAREUTVECKLING AV KONCEPT 4 ... 32 4.5.1 Vidareutveckling delkoncept ... 32 4.6 SLUTLIGT KONCEPT ...36 4.6.1 3D-printad prototyp ... 37 4.7 UPPFYLLDA KRAV ... 38

5

Analys och validering ... 39

5.1 FRÅGESTÄLLNING 1 ...39

5.2 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 40

6

Diskussion och slutsatser ... 41

6.1 IMPLIKATIONER ... 41

6.2 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 41

6.3 VIDARE ARBETE ELLER FORSKNING ...42

Referenser ... 44

1

Introduktion

1.1

Bakgrund

Husqvarnas verksamhet utgörs idag till största del av utveckling och tillverkning av utomhusprodukter. Företaget har rötter tillbaka till 1600-talet men då under namnet Jönköpings Gevärsfaktori. Det var först år 1757 som företaget privatiserades och bytte namn till Husqvarna gevärsfaktori och lite mer än 100 år senare skapas Husqvarna AB. Sedan dess har många olika produkter producerats av Husqvarna såsom motorcyklar, vitvaror, symaskiner och mycket annat.

Produktutbudet idag omfattar utomhusprodukter både för hushållskonsumenter och professionella användare.

På Husqvarnas hemsida kan man läsa ”Med över 330 år av innovation i bagaget kan Husqvarna leverera skogs-, park- och trädgårdsprodukter för professionella användare. Vi för samman hög prestanda, användarvänlighet och säkerhet, så att du kan få jobbet gjort på ett effektivt sätt. Husqvarna erbjuder ett brett och växande sortiment med produkter och tillbehör, där allt från motorsågar och kapmaskiner till robotgräsklippare ingår.” [1]

Texten kan relateras till detta examenarbete, att föra samman prestanda, innovation och användarvänlighet för att utföra arbeten effektivt är grunden för detta examensarbete. Fokuset kommer ligga på att undersöka problem kring måttbandet som används tillsammans med arbete i skog och framför allt uppmätning av fällda träd och stockar.

1.2

Problembeskrivning

Nuvarande lösning för att mäta upp stockar för skogsarbetare är ett utfällbart måttband med krok i änden där personen går utmed stocken och mäter upp den enhetslängd personen önskar. Användaren har måttbandet fäst i ett verktygsbälte samtidigt som stammen bearbetas. Änden av måttbandet är fäst i stammens plana yta där kapningen är gjord med en krok. Måttbandet rycks ur när rätt längd är uppmätt, på tillbakavägen har måttbandet tendens att trassla in sig i kvistar runt stocken. Ett intrasslat måttband som rycks åt hårt kan gå av vilket avbryter arbetet helt och reservdelar måste inköpas innan arbete kan fortsätta.

Måttbandets krok kan även släppa från fällskäret vid trädets ände vilket tvingar användaren att gå tillbaka för att fästa fast denna igen. Detta är irritationsmoment resulterar i tidsförlust. Lösningar på dessa problem skulle förbättra produkten för användaren.

1.3

Syfte och frågeställningar

Arbetets syfte är att undersöka möjligheterna för att förbättra det nuvarande måttbandet som används vid uppmätning av stockar för att effektivisera detta moment och minska irritation och trassel runt uppmätningen.

Målet med arbetet är att generera ett koncept som tillfredsställer användarens krav och önskemål. Arbetet skall även tillhandahålla Husqvarna både ett koncept som verkar intressant att vidareutveckla och intressant information från marknadsanalysen.

För att nå fram till de önskade målen så kommer arbetet kretsa kring två frågeställningar. Dessa kommer att undersökas under arbetets gång:

Därmed är studiens frågeställningar:

[1] Hur ser behoven ut på marknaden och vad skall en kravspecifikation omfatta för att tillfredsställa dessa?

[2] Hur skall ett koncept utformas för att uppfylla kravspecifikationen?

1.4

Avgränsningar

Endast den svenska marknaden kommer att undersökas i marknadsanalysen.

Tillverkningsmetoder kommer ej att behandlas eftersom projektet kommer stanna vid ett koncept. Möjligheten kommer därför att finnas för att fortsätta jobba och utveckla arbetet. Optimala material för konceptet kommer ej att avhandlas i detta arbete.

1.5

Disposition

Denna rapport är uppbyggd på sådant vis att läsaren får ta del av hela arbetets process och metoder. Genom att beskriva ursprunget från att arbetet tagits an, får läsaren en introduktion kring omfattningen och avgränsningarna. I kapitlet Teori får läsaren kunskapen som krävs för att senare förstå resultat och argumentation. Kapitlet Metod beskriver de metoder som används i arbetet för att uppnå ett resultat och besvara frågeställningarna som ställts upp i arbetet. Genomförandet av dessa beskrivna metoder och teorier är uppställt i kapitlet Genomförande och resultat (Kap 4) som beskriver hur arbetets metoder tagits i bruk och uppvisar de steg som tagits och genomförts. Dessutom de resultat som genererats genom metoderna. I detta kapitel beskrivs själva produktframtagningsprocessen som till slut resulterar i ett koncept som är resultatet av arbetet. Kapitlet analys kopplas tillbaka till Metod. I kapitlet Analys och validering (Kap 5) besvaras frågeställningarna på ett analyserande sätt där läsaren kan skapa en förståelse för hur frågeställningarna har besvarats. Diskussion och slutsatser (Kap 6) är ett av de sista kapitlen i denna rapport, här presenteras slutsatser, diskussioner och olika steg som skulle vara intressanta att undersöka efter detta arbete. De två sista kapitlen i denna rapport är referenser och bilagor, dessa kapitel presenterar de källor som arbetet använt sig av samt bilagor som innehåller annan information som tillför förståelse för arbetet.

2

Teoretiskt ramverk

2.1 Koppling mellan frågeställningar och teori

För att besvara de frågeställningar som har ställts måste vissa teorier undersökas:

1. Hur ser behoven ut på marknaden och vad skall en kravspecifikation omfatta för att tillfredsställa dessa?

För att första frågeställningen skall besvaras krävs att information samlas kring det aktuella ämnet och de problem som användare ställs inför. Kunskap kring hur nuvarande mätmetod utförs och hur måttbandet fungerar i dag är viktiga punkter att få med sig. En noggrann förstudie måste därför genomföras där rätt frågor diskuteras för att förstå användarna och dess åsikter. På så sätt kan problemen identifieras enklare.

2. Hur skall ett koncept utformas för att uppfylla kravspecifikationen?

För att besvara frågeställning två krävs djupare kunskap kring utvecklingsprocess och vilka ramar som arbetet skall hållas inom. För att ett koncept skall ses som attraktivt för vidareutveckling behövs den nuvarande lösningen studeras noggrant, hur det används och hur ergonomi skall betänkas under projektets gång.

Tabell 1: Koppling mellan frågeställning och teori

Frågeställning

Teorier 1 2

Design Thinking X X

Varför sker uppmätning X

Måttbandets uppbyggnad X X

2.2 Design Thinking

Arbetet kommer följa en produktutvecklingsprocess som kallas “Design Thinking”. Denna process innefattar fem viktiga delar. Empathize, Define, Ideate, Prototype och slutligen Test.

Figur 1: Design Thinking

I fasen Empathize skapas en djupare förståelse för användarna påtänkta för produkten/designen och deras behov genom att engageras i dem. Det finns många olika metoder för att åstadkomma denna förståelse. Genom att interagera med användarna och observera behovet kan denna förståelse skapas.

I den andra fasen Define så läggs fokus på att definiera det problem som arbetet har som mål att lösa genom att utnyttja de behov och insikter som uppkommit från Empathize-fasen. Efter Define-fasen vidgas vyerna och kommer in på fasen Ideate. Genom idégenerering och brainstorming skall lösningar och idéer hittas på det problem som formulerats i föregående fas. Av de idéer som framkommit i Ideate-fasen kan nu fasen Prototype påbörjas. Denna fas är till för att kunna visualisera de idéer som genererats i den fysiska världen. För att inte spendera alltför mycket tid på denna fas så skapas till en början enklare prototyper för att skapa en konversation hos arbetsgruppen. Senare skapas mer avancerade protyper.

Den sista fasen är Test, här testas prototyperna både inom arbetsgruppen och på användarna. Genom att utföra tester kan fördjupade insikter från Empathize-fasen skapas, problemformuleringen från Define-fasen kan utvecklas och förfining av prototyper kan göras [2]. Detta visar också att faserna i Design Thinking inte är linjära, inte heller helt kronologiska utan de olika faserna kan återkomma under designprocessens gång i mån av behov. [2]

2.3 Varför sker uppmätning

Uppmätningen av fällda träd är en viktig del för de som avverkar skog. Mycket pengar ligger i virket som kapas och man vill därför få ut så mycket som möjligt av varje stock. Det finns många faktorer som spelar roll under avverkning.

2.3.1

Träslag

Beroende på vilket typ av träd som fälls så hanteras dessa olika. De olika träslagen ger olika ekonomisk utdelning. Barrträd som gran och tall är de vanligaste i svenska skogar och faller under samma prislista, men hamnar i olika användningsområden när de är behandlade. [3]

2.3.2

Mått

Måtten är en av de viktigaste delarna när det kommer till avverkning. Olika träslag utgår ifrån olika standardlängder som är anpassade efter marknaden

.

Dessa längder är samma för samma typ av träd, exempelvis går gran och tall under barrträd och utgår därför efter samma mått. Måtten som gäller för barrträd startar på 3,04 meter och går upp till 5,44 meter med en ökning av 30 centimeter per nivå. Dessa mått kan variera beroende på var du arbetar, det måste inte nödvändigtvis vara samma mått i Skåne som i Norrland.

Figur 2: Måttlista, Jönköpings region [4]

Skulle en stock kapas en centimeter kortare än vad som var tänkt så avrundas stockens längd ned till närmsta nivå. Detta resulterar i stor ekonomisk förlust. Stockens diameter är också av stort intresse eftersom ekonomisk ersättning ges utifrån volymen av virket, alltså vill man sträva efter en så bred och lång stock som möjligt. Diametern som mäts är den smalaste diametern, skulle därför ett träd vara missformat eller krökt så vill man helst inte ha med detta i en stock med generellt stor diameter.

En lång stock med samma volym som en kort stock ger mer betalt då de långa längderna oftast är mer efterfrågade och har därför högre ekonomiskt värde.

Mycket spelar in vid uppmätning och det gäller att uppmätning samt bedömning kring stocken görs ordentligt för maximalt ekonomiskt utfall. De överblivna kvistarna samt toppen av träden blir flis till värmeverk och kräver därför inte samma noggrannhet.

2.3.3

Beräkning av stock

Beräkningen av en stocks betalvolym kan visualiseras i ekvationen nedan i kombination med figur 3:

𝐵𝑒𝑡𝑎𝑙𝑑 𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚 = 𝐿

₁

∗ 𝑑

₁

+ 𝐿

₂

∗ 𝑑

₂

Volymen bestäms alltså som längden gånger den minsta diametern på stocken. Längden för 𝐿3

kan vara för kort eller för smal för att definieras som en stock och därför blir det flis av detta material.

Figur 3: Uppmätning och beräkning av stock

2.3.4

Toleranser

Tillverkningen av måttbandet utförs inte av Husqvarna utan av tredjeparts företag. Enligt produktchefen för tillbehör på Husqvarna är konstruktionen sådan att den kan vara väldigt svår att montera.

När monteringen är gjord och måttbandet är redo att levereras till Husqvarnas återförsäljare går det igenom ett antal tester hos tillverkaren. Ett viktigt test som görs på varje måttband är att tillverkaren mäter upp den första metern på bandet för att kalibrera längden som visas. Här är toleransen sådan att måttbandet inte får visa mindre än vad det är, dvs om bandet visat att det är 1m så får det inte vara mindre än 1m i verkligheten. Åt andra hållet får den dock visa lite mer än vad det i verkligheten är, här är gränsen att det max får visa +2cm. Detta för att, som i tidigare avsnitt nämnts, en avrundning nedåt innebär ekonomiska förluster.

Kalibreringen sker inte bara hos tillverkaren av måttbandet utan också hos återförsäljaren, denna kalibrering utförs på precis samma vis.

2.4 Måttbandets uppbyggnad

Måttbandet är uppbyggt av en cylinderformad behållare där måttbandet är ihoprullat inuti. Måttbandet rullas ihop med kraft av en fjäder. Själva bandet är i metall och har markeringar på båda sidor för att det skall vara lättare att läsa av.

I toppen på måttbandet sitter en utlösningskrok som fästes vid stockens snitt när trädet är fällt. Denna utlösningskrok är anpassad med hjälp av en fjäder på ett sådant vis att den skall släppa vid drag i måttbandet. Detta gör att personen som använder det inte behöver gå tillbaka för att lossa det manuellt, utan bara dra till i bandet.

Figur 4: Nuvarande måttband.

2.4.1

Nuvarande mätmetod

Till att börja med väljer man ut trädet som skall kapas. Man gör snitt för att fälla det i den riktning man önskar och sedan drar man kapsnittet så att trädet fälls. När trädet ligger på marken fäster man kroken på måttbandet i den plana ytan där man gjort fällsnittet. När kroken är fäst på kapsnittets yta börjar man gå utmed stammen för att kvista av trädet, här är det väldigt olika tillvägagångsätt beroende på trädsort. Tex gran har ofta mycket grenar hela vägen utmed stammen, medan exempelvis tall har färre grenar långt ned på stammen.

När man går utmed stammen och kvistar kontrollerar man också med måttbandet där man sedan vill kapa. Det skiljer sig bland ovana och professionella skogsarbetare när det kommer till uppmätning av stockar, men vanligast bland professionella skogsarbetare är att de gör en markering med sågen någon till några cm djup där kroken fästes på nytt för att sedan gå vidare mot nästa önskad längd. Här finns det olika längder som är viktiga för arbetarna att

hålla koll på om de ska sälja vidare virket. Det är viktigt att måtten stämmer då sågverken alltid avrundar nedåt. Skulle måttet vara kortare än tänkt kan detta resultera i att du inte får maximalt betalt för ditt virke och detta vill man undvika. Därför brukar man addera några centimeter när man kapar upp sitt virke.

Figur 5: Måttband utmed stock

2.4.2

Olika typer av krokar

Det finns två olika typer av krokar som Husqvarna levererar tillsammans med måttbandet. Den vanligaste är utlösningskroken. Denna är en liten pigg man trycker ned i en rät vinkel och fäster mot stammens avsågade del. Piggen kan ha olika utformningar, som en spik eller som en vässad kork i metall. Den andra är den så kallade saxkroken som är utformad som ett kryss och fästes med ena ”armen” mot stammens avsågade yta, och den andra ”armen” mot stammens bark. Fördelar med den sistnämnda är vid arbete i minusgrader eftersom träet är hårt vid dessa temperaturer. Vid dessa förhållanden kan utlösningskroken vara problematisk att fästa i stammens avsågade yta. Varför utlösningskroken är den vanligast använda krok är för att saxkroken har en tendens att inte lossna från stammen lika lätt som utlösningskroken, detta kan resultera i att när användaren drar till i måttbandet för att få den att lossna så går bandet av och arbetet antingen fördröjs eller avstannar.

Det finns konkurrenter som också tillverkar måttband. Här finns en skillnad i krokens utformning beroende på tillverkare. Husqvarnas krok som levereras tillsammans med måttbandet är en rektangulär infästningsyta som slipats ned till en vass konisk form, medan andra märken erbjuder en krok med en cylindrisk pigg. Den cylindriska piggen är enligt analyser av marknaden den populäraste versionen av pigg.

2.5 Ergonomi i arbete

Ergonomi är läran om människan i arbete, och beskrivs som samspelet mellan människan och dess arbetsredskap. Termen ergonomi tillkom på 1950-talet och är en ung tvärvetenskap som kombinerar kunskap inom biologi, teknik och psykologi för att analysera just samspelet mellan människan och dess arbetsredskap.

Vetenskap är inte det enda som beskriver ergonomi utan också teknik som kan tillämpas. Tekniken kan till exempel styra uppdelningen av arbetsuppgifter mellan redskap och människan. Ergonomi söker utnyttja de bådas bästa egenskaper men också dess begränsningar. [5]

2.6 Hållbarhet kring skog

På regeringens hemsida beskriver dem strategin Sverige har för dess skogsmarker ”Skogen ger oss hållbara lösningar på viktiga samhällsfrågor. Den står för avgörande klimatsmarta alternativ för att minska användningen av fossila råvaror och skapar fler jobb i hela landet. Den utgör en värdefull naturresurs med både bidrag till det svenska välfärdsbygget och svenskars välmående och naturupplevelser. Sverige ska visa vägen och vara ett föredöme internationellt i hållbart brukande och bevarande av skog och i omställningen till en växande bioekonomi, bort från fossilberoendet.” [6] Regeringen beskriver också att det är viktigt för Sverige med ett långsiktigt skogsprogram för att främja hållbara näringar med en bas i Sveriges skog. Detta skall säkerställas genom hållbar tillväxt i skogen.

3

Metod

Arbetet kommer att utföras parallellt med analys av användares önskemål och kommer byggas som en kvalitativ studie. En kvalitativ studie och dess frågor bygger på att människor upplever olika saker på olika sätt. Det finns inte ett rätt svar på hur något skall tolkas och passar bra med arbeten där personerna som utför arbetet vet väldigt lite om problemet i förväg.

En kvalitativ studie utförs med hjälp av en mindre grupp användare och i stället för att få snabba och generella svar så undersöks användarna och dess åsikter djupare. Den information som man sedan samlat ihop består därför inte av siffror eller korta svar utan som ord som beskriver åsikterna tydligt.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och metod

1. Hur ser behoven ut på marknaden och vad skall en kravspecifikation omfatta för att tillfredsställa dessa?

För att besvara första frågeställningen har metoder kring marknadsanalys beskrivits. Här utförs fasen ”Empathize” grundligt. Denna fas är en del av produktutvecklingsprocessen ”Design Thinking” och data som samlas i intervjuer och personas tas upp för att få bredare kunskap om behoven kring måttbandet. Data som insamlats generar en stabil grund till arbetet.

2. Hur skall ett koncept utformas för att uppfylla kravspecifikationen?

För att andra frågeställningen skall besvaras har metoder rörande idégenerering, konceptgenerering och beslutsmatriser beskrivits. Detta för att det rätta konceptet skall tas fram och att detta skall motsvara användarnas åsikter.

Tabell 2: Koppling mellan frågeställning och metod

Frågeställning Metoder 1 2 Intervjuer X Personas X Idégenerering X Brainstorming X Eliminerings-och Beslutsmatris X CAD X

3.2 Empathize

3.2.1

Intervjuer

Intervjuer är en viktig del av produktutveckling eftersom förståelse kring området och problemet gör det lättare att hitta en optimal lösning. Det kan vara bra att de användare man intervjuar har olika bakgrunder och att de stöter på problemet vid olika tillfällen eller i olika mängd. Detta resulterar i att den insamlade informationen blir bred och täcker alla olika användningsområden och alla olika problem som användare kan möta. När informationen är insamlad utifrån ett brett perspektiv gäller det att tolka och sammanställa den data man samlat in för att i ett senare skede kunna motverka de problem som uppstår för användare.

3.2.2

Lead users

De användare som intervjuas bildar de ”lead users” som kommer följa med under arbetets utveckling. Vad som skiljer en lead user mot en typisk användare är att en lead user är en person som har mycket erfarenhet och kunskap kring det omtalade området och använder produkten i stor utsträckning. En lead user kan ha stött på problemet så många gånger att han eller hon redan har en möjlig lösning på problemet. I vissa fall kan en lead user fungera som en extern produktutvecklare eller idéspruta och kan vara bra att ha kontakt med under ett pågående projekt. [7]

3.2.3

Personas

Personas är en representation av en ideal användare och slutkund baserad på beteenden från verkliga människor. Det är viktigt att dessa personas är baserade på iakttagelser från undersökningar av användare och inte stereotypa antaganden.

Personas skapas tidigt i produktutvecklingsprocessen, och dessa kommer sedan vara en grund till problembeskrivningen för designern. Eftersom dessa finns med under hela processen skapar verktyget ett värde i att enklare kunna relatera med användarna. Det är viktigt att presentera personas inför olika sammanträden för utvecklingsteamet, där brainstorming är en av dem. Verktyget skall också uppmuntra designers att se problemen från användarnas perspektiv. En väldefinierad persona gör det lättare för ett arbetsteam att uppnå en gemensam förståelse om användaren och omfattningen av en lösning på problemet.

När en persona skapas är första steget att identifiera en grupp användare att undersöka. Nyckeln till en välgjord persona med användbara insikter är att välja dessa användare som härstammar från en lämplig marknad, för att detta skall åstadkommas krävs ibland att ta hjälp från en produktchef som besitter bra kunskap omkring marknaden och dess olika förgreningar. Efter att en grupp användare valts är det hög tid att samla in data. Idealt skapas personas av att konsolidera verkliga människor och erfarenheter från intervjuer. För att samla in bra data föredras att studera användarna i miljöer där produkten skall användas eller redan används. Det finns flera metoder att insamla data kring detta. Oftast använder man sig av intervjuer, observerande studier, och om möjligt videoinspelningar eller bilder av miljön. Intervjuerna med användarna avslöjar de problem som användarna observerat och upplevt samt dess underliggande orsaker. Dock är enbart intervjuer ej pålitliga då användarna ofta inte själva vet vad det är de behöver.

Tredje steget är att konsolidera data från studierna och gruppera insikter baserat på problemen som visats. Ofta görs detta i ett större team tillsammans med designers och ingenjörer för att få en bra förståelse om användarna direkt från gruppen som samlat in data. Detta medför också att hela projektgruppen kan vara med att skapa personas vilket i sig är en fördel. Ofta visar det sig att användare från olika segment i marknaden upplever samma problem.

Till slut sammanfogas informationen som uppkommit för att ge grund för ett antal olika personas att ha som hjälpmedel under arbetets gång. [8] De personas som används i denna rapport är baserade på intervjuer samt iakttagelser och identiteterna är inte existerande personer.

3.3 Define

3.3.1

Kravspecifikation

Insamlad information som sammanställts kan definieras som krav i en kravspecifikation. En kravspecifikation bygger på användarens åsikter och tankar kring det undersökta problemet. Det gäller att bara skapa en kravspecifikation som varken är för precis eller för oklar. Skulle kravspecifikationen luta för mycket åt något håll kan det resultera i att man blir fastlåst och har svårt att bygga vidare från denna. Fokus ligger på vad man skall lösa och inte hur det skall lösas. [9]

Under arbetets gång kan kravspecifikationen justeras för de koncept som tas fram för att enklare ha riktlinjer att följa.

3.4 Ideate

3.4.1

Brainstorming

En brainstormingprocess underlättar för kreativiteten i en idégenerering och utförs effektivast med en grupp på tre till sex personer som under en timmes samtal, diskussion eller skissande kan locka fram olika möjliga koncept utifrån de krav som ställs upp i kravspecifikationen. Det finns flera möjliga sätt en brainstormingsession kan utföras, så som Stop and go, 6-3-5 brainwriting eller vanlig brainstorming. Under Stop and Go genereras idéer under en kort tid och sedan följer 5 minuters tystnad då man har tid att tänka på dessa idéer. 6-3-5 brainwriting bygger på att utveckla andras tankar, alla inkluderade skriver ned sina idéer och skickar efter 5 minuter vidare dessa till nästa person som bygger vidare på dessa idéer. Sessionen avslutas när idéerna har gått ett varv i gruppen. I en vanlig brainstorming får personerna i mötet tala fritt kring de tankar de har och det sker en diskussion mellan gruppens medlemmar.

Någon dag innan ett brainstormingmöte skall de medverkande bli informerade om problemet för att sätta i gång hjärnan och möjligtvis redan ha underliggande tankar om koncept när mötet börjar.

För att metoden skall göra sig gällande krävs det att följande regler följs under mötet: ”Kritik och bedömning under mötet är absolut förbjudna (även självkritik)”

”Stort antal idéer eftersträvas (stor bredd på idéerna ger hög topp)” ”Gå gärna utanför det vanliga (vilda idéer eftersträvas)”

3.4.2

Konceptgenerering

Konceptgenerering bygger på de resultat som framkommit av brainstormingen. Här sammanställs dessa idéer och lösningar och bildar flera olika koncept. Det kan vara bra att ha många koncept när man börjar med konceptgenerering och koncepten måste inte vara helt genomtänkta. De olika koncepten kan justeras och kombineras för att banta ned till ett mindre antal, mer noggranna koncept.

3.4.3

Elimineringsmatris

I produktutvecklingsprocesser innehållande brainstorming så genereras ofta många olika koncept. Efter en brainstormingsession tas alla diskuterade koncept vidare trots deras olika potentialer för vidareutveckling. För att sedan sålla ut de rimliga koncept som tagits fram kan en första elimineringsmatris utföras. Go/No-go metoden är en sorts elimineringsmatris och ger en överblick hur koncepten ställer sig till projektets framställda krav. Koncepten rangordnas utifrån hur de matchar kraven och de koncept som inte motsvarar kraven eller inte är tekniskt rimliga sållas bort. [11]

3.4.4

Morfologisk metod

En morfologisk metod kan vara nyttigt för projektet för att inte gå miste om potentiella lösningar. Det kan vara lätt att räkna bort ett visst koncept för att lösningen inte täcker kundernas krav, detta behöver inte betyda att konceptet saknar potential för att lyckas i ett senare skede. Med en morfologisk metod tas alla koncept och kombineras med varandra. Alltså bygger de kombinerade koncepten flera hela system som tillsammans kan motsvara kundernas behov men skulle falla bort om de utvärderades enskilt. Detta innebär att det kan bli flera kombinerade koncept som går som vinnare i slutändan. [12]

3.4.5

Beslutsmatris

Har en kravspecifikation gjorts tidigare i arbetet kan koncepten sållas i en beslutsmatris enligt Pugh. Här gäller det att kravspecifikationen är noga utförd och att kraven motsvarar tydligt det kunden och marknaden önskar.

De framtagna koncept som är rimliga att använda och har potential till att förbättra för användarna ställs upp i matrisen och jämförs med nuvarande lösning eller produkt. Koncepten jämförs med de krav och önskemål som framkommit från användare för att lätt se hur konceptet står sig mot nuvarande lösning samt marknadens krav.

Resultatet av matrisen blir därför huruvida varje enskilt koncept är värt att vidareutveckla eller om det finns något annat koncept som möjligtvis har bättre möjlighet att konkurrera ut nuvarande produkt eller lösning. [11]

Vidareutveckling av koncepten kan ske genom att kombinera funktionerna på de tidigare koncepten för att uppnå ett optimalt resultat.

3.5 Prototype

3.5.1

Mockup

Mockup är en enkel avbildning av hur slutprodukten kommer att se ut. En mockup kan skapas för att få en tydligare känsla över hur produkten kommer att kännas eller hur en produkt passar in i den tänka miljön. Den ger en generell blick på hur former, utseende eller färger kommer att vara. [13]

3.5.2

3D-modellering

När en mockup skapats där resultatet ser lovande ut tas detta vidare i CAD-modellering. Det finns flera olika program för att rita upp sin modell i 3D. Catia och SolidWorks är två olika program som hanterar detta.

3.5.3

3D-print

När en 3D modell tagits fram kan denna skrivas ut i fysisk form med hjälp av en 3D-printer. Det finns flera olika märken på printrar med flera olika inställningar vilket ger den fysiska modellen olika egenskaper. En printer använder sig av en basplatta och genom att mata ut filament i tunna lager på plattan byggs en modell upp, lager för lager.

3.6 Test

3.6.1

Validering

När ett slutkoncept tagits fram gäller det att jämföra sitt resultat med de krav som tidigare framkommit. Valideringen blir alltså en avstämningspunkt på vad som skall göras härnäst. Skulle användare vara nöjda och alla funktioner och krav är med på produkten så blir tillverkning nästa steg. Å andra sidan om användarna inte är helt nöjda gäller det att backa tillbaka till konceptgenereringen för att säkerställa att allt som önskas kommer med.

Här kan det bli flera vändor fram och tillbaka för att uppnå ett slutresultat som gör alla parter nöjda.

3.7

Experiment / Intervjuer / Datainsamling

Under studien har flera delar av studien gjort sig relevanta för att uppnå kvalitet på arbetet. För att kunna ta fram olika delar som till exempel kravspecifikationen har intervjuer med relevanta personer gjorts och skapat data som speglar den kravspecifikation som sedan framtagits. Personerna som figurerar i de intervjuer som gjorts har alla haft koppling till arbete i skogen på ett eller annat vis. Alla personer har också erfarenhet av användning av motorsågar och dess tillbehör såsom måttbandet. Detta för att verkligen kunna identifiera problem som måttbandet för med sig, och eftersom dessa individer har mycket erfarenhet har de dessutom upplevt problem som tillhör ovanligheterna.

En fältstudie har också gjorts i arbetet för att kunna placera sig i användarens situation och ha förståelse för dessa. Detta rimmar bra med delen ”Empathize” som är en del av arbetet. I fältstudien besöktes en kurs där utbildning inom motorsågar och trädfällning lärs ut. Detta var av stor vikt då observationer om hur arbetet med måttbandet utförs hos både professionella användare och även nybörjare inom området presenterar användningen av måttbandet. Även här kunde frågor ställas till nybörjare för att få en överblick om deras intuitioner om metoden. Under fältstudien togs foton och videoklipp om hur metoden utförs för att i senare skede kunna kontrollera tillbaka när ett koncept kan presenteras och vägas mot denna nuvarande metod. Även en fältstudie på Husqvarnas fabrik gjordes. Detta besök gjordes för att kunna observera produkter som Husqvarna tillverkar och skapa en intuition om hur dessa fungerar. Även här kunde observationer om verktyg och tillbehör göras.

3.8

Validitet och reabilitet

Giltigheten kring informationen som med hjälp av intervjuer och studier samlats in ses som stark. Som tidigare nämnt är de intervjuade mestadels erfarna inom skogsbranschen och ses därför som pålitliga källor till projektet och validiteten på informationen ökar i och med att de intervjuade vittnar om samma problem med måttbandet. Den insamlade informationen har sedan sammanställts och kraven som genererats har baserats på dessa tolkningar. Om tolkningarna gjorts fel kan kraven bli missvisande vilket gör det viktigt att validering av kraven utförs mot alla intressenter i arbetet. Kraven blir tydliga ramar att förhålla sig till under projektets gång, där utveckling, sållning och validering av koncept grundas helt på dessa krav. Även expertis från Husqvarna har bidragit till att studiens trovärdighet ökar i och med den kunskap och kompetens de sitter på. De framtagna koncepten har med hjälp av Husqvarna tagits fram och utvecklats. Handledning från lärare på Jönköpings University har också vart till hjälp med sållning, rekommendation kring litteratur samt generell rådgivning.

Metoder utförs enligt litteratur kring det specifika ämnet, hemsidor eller föreläsningsmaterial från tidigare kurser. Detta resulterar i att momenten är uppbyggda med god kunskap.

4

Genomförande och resultat

4.1 Resultat frågeställning 1

1. Hur ser behoven ut på marknaden och vad skall en kravspecifikation omfatta för att tillfredsställa dessa?

För att nå till ett relevant koncept som löser problemen kopplade till måttbandet behövdes tydliga krav som skall mötas. Detta tacklas genom att samla information från användare med hjälp av intervjuer och observationer. Dessutom har lead users använts för att samla liknande information. Genom att identifiera problem och behov kring måttbandet som det ser ut idag kan sedan en kravspecifikation framställas. Denna genererade kravspecifikation utgör en grund för att framta koncept. Eftersom intervjuer med personer som under stora delar av sin karriär och vardag använt sig av måttbandet har relevant information från dessa tillhandahållits. Dessutom har information från egna observationer i fält och en intervju med produktchefen för tillbehör på Husqvarna givit en bra grund för att specificera de problem som krävs att undersökas för att nå ett koncept.

4.2 Förstudie

För att undersöka problemen och ha en grund att utgå ifrån så krävdes det mycket information inom ämnet. Internetsökningar på problemet ledde till ett internetforum där användare diskuterade det problematiska måttbandet och hur de hade önskat en lösning. Många av de inlägg som hittades föreslog omöjliga lösningar rent tekniskt men de bekräftade ändå att problem uppstår med det nuvarande måttbandet.

4.2.1

Intervjuer

För att gräva djupare i detta behövdes flera personer intervjuas för att höra deras åsikt och ställa viktiga frågor för att bygga en stabil grund till arbetet. Husqvarna har kontakt med flera inom branschen och hjälpte till att hitta rätt personer att intervjua.

Intervjuerna gjordes som kvalitativa intervjuer och grundades inte utifrån specifika frågor. De intervjuade fick berätta om processen som genomförs vid uppmätning och arbete med måttbandet. Detta gjorde att de också berättade om de problem som ofta uppstår. Med detta tillvägagångsätt så blir intervjuerna inte påverkade av eventuella ledande frågor.

Ett möte bokades in med en person som i många år utbildat Husqvarnas personal samt privatpersoner i motorsågsanvändning. Genom ett fysiskt möte gavs mycket viktig information kring ämnet och denna person håller med om att måttbandet är ”uråldrigt”. Mycket information kring hur nuvarande lösning används, hur behovet på marknaden ser ut och vad som var viktigt att tänka på när produkten skall utvecklas togs upp. Det syns ofta att nybörjare har svårt för att fästa måttbandet i stocken och att detta även kan vara ett problem för honom själv under vintertid.

Intervjun gav både svar på de frågor som efterfrågades men ledde även till att nya insikter dök upp och nya intervjufrågor att ta med till vidare intervjuer.

En tidigare anställd hos Husqvarna som senare jobbat åt ett företag som heter Nordfor kontaktades sedan enligt en rekommendation från Husqvarna. Han tar nu hand om marken kring sin gård när tiden finns för detta. Intervjun med denna tidigare anställda av Husqvarna skedde även denna fysiskt och ungefär samma frågor ställdes som tidigare. Han bekräftade att måttbandet kan vara ett irritationsmoment och har lätt för att gå av om det används fel eller om oturen slår till. Måttbandet har en tendens att trassla in sig i grenar eller liknande vilket leder till irritation och man blir tvungen att backa tillbaka och lossa detta. För en privat användare är backandet inte så illa då man kan jobba i egen takt men för en som använder måttbandet professionellt och skall jobba så effektivt som möjligt så leder backandet till tidsförlust. Han poängterar också att en ny lösning kräver centimeterprecision eftersom ett mätfel kan resultera i ekonomiska förluster.

En intervju hölls sedan med en anställd på Husqvarna som också äger en gård i Mellansverige. Detta för att stämma av vad han ansåg vara problem och hur han ser på nuvarande mätmetod. Han är ganska nöjd med nuvarande lösning men ser definitivt problem som gärna får lösas. Han anser att många problem uppstår med kroken som fäster måttbandet som även andra intervjuer bekräftat. Han tycker även att mätningen av diametern är svår att utföra och det blir ofta ett ungefärligt mått vilket kan orsaka ekonomiska förluster.

En sista intervju bokades in med en skogsägare i Småland efter Husqvarnas rekommendation. Även han är en tidigare Husqvarnaanställd och bor på en gård där han även är uppväxt. Han hanterar sin egen skog och mark genom avverkning med motorsåg. De svar som intervjun ger är att irritation uppstår ibland vid uppmätning. De stora problemen är att måttbandet har svårt att fästa och vid kalla förhållanden använder Dag sin lyftkrok för att hamra in kroken. Att måttbandet trasslar uppstår även ibland vilket kräver att man får backa och trassla ur detta.

Sammanfattningsvis anser de intervjuade att måttbandet är ett problem och ett irritationsmoment, speciellt för nya användare enligt en utbildare för motorsågar. När måttbandet skapar problem som till exempel att trassla ihop sig eller lossna så kräver det att användaren backar tillbaka längs stammen och fäster tillbaka eller trasslar ut måttbandet. Detta blir en tidsförlust med olika betydelse för olika användare. En privat användare som använder måttbandet när det passar jobbar inte mot samma tidspress som en professionell användare och förlorar inte lika mycket på att vända tillbaka. Alla ser gärna en lösning på det aktuella problemet och har lite tankar på hur en lösning kan fungera vilket kommer tas vidare under konceptgenereringsfasen.

4.2.2

Reklamationer

Eftersom Husqvarna redan säljer måttbandet kontaktades produktchefen för tillbehör på Husqvarna för att se om reklamationer finns på måttbandet och i så fall av vilken typ dessa reklamationer är.

Under detta möte informerades det om att reklamationer på måttbandet inte är ovanligt. Det är ofta det ligger ett ärende öppet angående måttbandet. De vanligaste reklamationerna är att måttbandet gått av och att fjädern som rullar ihop bandet dragits ut och är ur funktion. Om något av dessa fel sker utanför garantin på produkten behöver användaren köpa ett nytt måttband eller reservdelar.

Detta kan också skapa problem då originalmåttbandet är kalibrerat att hålla sig inom en viss tolerans när det kommer till mätningen. Måttbandet har en tolerans på max 2cm avvikelse uppåt samt noll centimeter nedåt. Detta är för att användaren ej skall kapa för korta stockar och få mindre betalt för sitt virke [2.3.3 Toleranser]. När en användare på egen hand reparerar sitt måttband missar ofta denna att kalibrera måttbandet på nytt med de nya delarna och kapar sitt virke för kort.

4.2.3

Fältstudie

En av de personerna som kontaktats under intervjuprocessen håller i utbildningar inom skogsvård, trädfällning och allmänt arbete med motorsåg. Från denna person skapades en inbjudan att delta på en kursdag tillsammans med fyra andra personer för att få följa med och observera hur arbetet i skogen skall utföras. Under denna dag skapades en bra överblick av hur arbetet i skogen ser ut. Dessutom kunde observationer kring hur måttbandet används och förståelse för användarens perspektiv omfamnas ännu bättre. Fältstudien gav möjligheter att

4.2.4

Konkurrenters utformning av krok

Det finns konkurrenter inom området måttband. Principen kring användningen är den samma genomgående mellan de olika märken som finns på marknaden. Kroken däremot har olika utformning som skiljer märkena åt. Husqvarnas största konkurrent har en annan utformning av kroken som föredras hos användare då den har en mer cylindrisk krok som är enklare att fästa i stammen.

Figur 8: Krokens utformning av konkurrent jämtemot Husqvarnas

4.2.5

Identifierade problem

Utifrån flertalet undersökningar gjorda från olika perspektiv kunde de generella problemen med måttbandet identifieras. Det är tre huvudsakliga problem som sammanfattar användarnas åsikter.

Måttbandets krok som fästes i fallskäret har tendens att lossna emellanåt. Det kan även vara svårt att fästa kroken under de kallare årstiderna när träet är fruset.

Ett ytterligare problem som uppstår är att måttbandet trasslar in sig. De intervjuade förklarar olika scenarion där trassel kan förekomma. Det kan ske när man kvistar av trädet man fällt och det trasslar då in i grenar. Trassel kan även förekomma när man kapar stammen och den kapade delen rullar över måttbandet.

Efter intervjuer med användare samt insamlad information kring reklamationer så finns det ett problem kopplat till måttbandets hållbarhet. Det vanligaste är att måttbandet går av vid övergången mellan krokdelen och måttbandet. Detta orsakar avbrott i arbetet och reservdelar måste införskaffas.

4.2.6

Kravspecifikation

Utifrån en välutförd förstudie med både litteratursökningar, flertalet intervjuer och besök ute i fält så skapades en kravspecifikation som sammanfattar all insamlad information till problem och kundkrav. Kraven finns sedan med under resten av arbetet för att vara säker på att slutkonceptet skapas utifrån vad användarna önskar och att detta blir attraktivt.

Krav nummer

Kravbeskrivning

Rating

Huvudfunktion

Mäta upp stockar manuellt: Minska irritationsmomentet som

det nuvarande måttbandet medför vid mätning i fält.

1

Minska risk för trassel:

K

2

Förenkla infästning av krok:

K

3

Integrerad i motorsåg: Önskvärt krav är att integrera lösningen

inuti motorsågen för att minska antalet verktyg i fält. 

Ö

4

Ökning av komponenter:

 Antalet nya komponenter som konceptet

tillför till lösningen skall hållas till ett minimum.  

Ö

5

Ergonomiska rörelser: Rörelser som görs vid uppmätning skall

vara ergonomiskt hållbara.  

K

6

Minimera viktökning: Konceptet skall ej medföra en markant

viktökning till produkten.  

K

7

Bra design:

 Dels följa Husqvarnas designspråk, dels skall konceptet 

vara tilltalande designmässigt och ej kompromettera produktens helhet. 

K

8

Mätning skall kunna utföras under tiden användare håller

i sågen:

 Sågen skall ej behöva läggas ifrån för att uppmätning skall ske.

Ö

9

Uppmätning skall ske snabbare än nuvarande metod:

 Nytt

koncept skall kunna utföras under kortare tid än nuvarande lösning. 

Ö

10

Livslängd minst 3 år: (underhållsfri under 3 år) Nuvarande måttband har

en tendens att gå sönder och delar behöver bytas.

Ö

11

Skall fungera lika bra i alla olika säsonger:

 Nuvarande lösning med måttband har tendens att fungera sämre under vinterhalvåret. Detta på grund av att kroken har svårt att fästa i frusna trästockar.  

K

12

Max 1000kr i slutpris: Lösningen skall ej kosta mer är 1000kr

för slutkund.

K

13

Får ej kosta mer än 600kr till kund: Lösningen skall ej kosta mer

är 600kr för slutkund.

Ö

Kraven är uppradade och var och en har värderats för att bedöma hur viktigt ett krav är. Värderingen ”K” innebär att det är ett viktigt krav som skall inkluderas i en senare lösning medan ”Ö” är ett önskvärt krav från användare och inget som är direkt avgörande. Krav så som ”Ergonomiska rörelser” och ”Skall fungera lika bra i alla olika säsonger” är mycket viktiga krav som framkommit från de intervjuer som utförts. Att arbeta i skogen kan vara ett tungt arbete som sliter på kroppen om vissa muskler utsätts för mycket belastning. Det blir därför viktigt att fokusera på att det framtida koncept som tas fram anpassar sig efter kroppens rörelser och inte belastar på fel ställen. Alla användare som gett sina åsikter kring nuvarande mätmetod har påpekat att kroken för måttbandet har som tendens att släppa vid kalla förhållanden eller kan vara svår att fästa. Därför gäller det att ta hänsyn till detta under konceptutvecklingen för att motverka problemet.

Husqvarna har ett specifikt designspråk precis som de flesta produktframtagande företag. Detta är viktigt att bibehålla för att få som en röd tråd i produktutbudet bland produkterna. Eftersom konceptet detta arbete har som mål att leverera så måste ett krav på konceptet vara att bibehålla Husqvarnas designspråk.

Priset på konceptet är viktigt. Detta är alltid en viktig aspekt för produktutvecklare och är ofta avgörande för om kunden vill köpa produkten. Eftersom nuvarande lösning kostar emellan 500-700kr så är kravet satt så att slutpriset ej får överstiga 1000kr i pris för kund, men också är det önskvärt att priset håller sig under 600kr.

Generellt är det viktigt för produkter och tillbehör som skogsarbetare använder att de är hållbara ur ett slagtåligt perspektiv. Arbetet i skogen kan både vara tufft och slitsamt därför krävs det att produkterna tål dessa miljöer och levererar sin funktion under hela arbetets gång. Vädret kan också ha en inverkan på hållbarheten för en produkt. I skogen kan det vara blött, kallt, varmt och torrt, dessa väderskiftningar måste en produkt som används i dessa miljöer också klara av.

4.3

Resultat frågeställning 2

2. Hur skall ett koncept utformas för att uppfylla kravspecifikationen?

För att besvara frågeställning två och få fram ett koncept som uppfyller de tidigare bestämda krav utifrån den noggrant gjorda förstudien krävs det att flertalet koncept tas fram. Det är viktigt att många koncept tas fram för att få ett brett urval till senare sållning och att täcka alla krav som ställts upp. Slutkonceptet blir på detta sätt mer omfamnande av kraven och har större möjlighet att tillfredsställa användarna.

4.4 Idégenerering

4.4.1

Brainstormingsession med Husqvarna

För att kunna generera idéer och koncept bjöds ett antal anställda på Husqvarna in med erfarenhet kring produktutveckling till ett brainstormingmöte. Inbjudan skickades med en arbetsveckas framförhållning och innehöll en beskrivning av examensarbetet, kravspecifikationen, de personas som skapats och en utförlig beskrivning om hur den nuvarande metoden för uppmätning med måttbandet utförs.

Deltagarna som bjöds in till mötet har blandad erfarenhet kring produkter. Exempel på den blandade kunskapen är många års erfarenhet av produktutvecklingsprojekt på Husqvarna, samt fältarbete runt om i världen med både professionella arbetare i de stora kanadensiska skogarna och länder i Asien där ofta säkerhetsaspekter eftersätts.

I inbjudan beskrevs också mötets syfte, dagordning och regler som är viktiga att följa under ett brainstomingmöte.

Syftet med mötet var att generera idéer om hur problemet eventuellt kan lösas. I mötet uppmuntras att alla idéer som passerar tankarna hos deltagarna skall presenteras, och att huvudsaken med mötet är att kvantitet trumfar kvalitet. Det vill säga att mötet skall avslutas med en uppsjö av idéer som sedan kan jämföras och sållas för att sedan nå ett litet antal koncept som är värda att utveckla.

Mötet höll på i ungefär en timme och fem personer deltog. Mötet hölls via internet där de flesta satt uppkopplade med kamera och mikrofon och examensarbetarna agerade likt moderatorer och antecknade idéer som genererades.

Det var viktigt att alla kom till tals under mötet, därför var det också viktigt att moderatorer var närvarande och förde mötet i en sådan riktning. I slutet av mötet uppmanades mer fri diskussion där de bästa idéerna generellt brukar genereras.

4.4.2

Idéer som genererades från brainstormingsmötet

Det genererades ett antal idéer under mötet som arrangerades tillsammans med Husqvarna. Dessa redovisas i tabellen nedan.

Nummer Idé samt förklaring

1

Ta hjälp av motorsågens kedja genom att dra kedjan utmed stocken och på så vis omvandla kedjans rörelse till mätdata.

2

När måttbandet fälls in så skall små pinnar skydda kroken från att trassla in sig i grenar och liknande.

3

Forma om kroken på ett sådant vis att den blir enklare att fälla ut och in, dessutom att trycka in spetsen i stammen på stocken.

4

Använda sig av reflexer och laser genom att montera lasern på sågen och reflex i änden av stocken och då kunna få ut mätdata. Här skulle även reflexen kunna monteras på ett band som liknar måttbandet fast med en mer strömlinjeformad form som minskar risken att det fastnar i grenar när den dras tillbaka.

5

Använda sig av GPS-funktioner, att sätta upp en basstation på området som skall arbetas på och då kunna lokalisera sågarna i realtid och genom att nollställa mätningen vid kapet av stocken så kan data levereras till användaren om hur långt ifrån kapet användaren befinner sig.

6

Accelerometrar skulle kunna fungera för att logga motorsågens placering i skogen, detta skulle fungera på ungefär samma sätt som GPS-funktionen. Dvs nollställa vid det kapade snittet och sedan få digital information om hur långt ifrån snittet användaren befinner sig.

7

Radar skulle kunna användas för att mäta. Genom att montera en platta av något slag vid snittet på stocken skulle motorsågen kunna lokalisera denna med hjälp av radar och då tillföra data om hur långt bort denna platta är.

8

Laserpekare som sveper över stocken och skapar mätvärde. Denna skulle kunna vara monterad på sågen.

9

Göra måttbandet digitalt. Göra så att måttbandet ger digitala värden antingen genom audio till hörlurarna eller visuellt antingen till visiret eller direkt till själva måttbandets hus.

4.4.3

Elimineringsmatris (Go/No-go)

På koncepten som genererades fram tillsammans med Husqvarna gjordes en elimineringsmatris för att med hjälp av kraven från kravspecifikationen sålla ut ett antal koncept som inte uppfyller kraven väl. Denna sållning genererade fem olika koncept att vidareutveckla och/eller kombinera med varandra.

Koncept Krav 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 + + 0 - + + - + + 2 0 0 + + 0 0 + 0 0 3 + - - 0 0 + 0 + - 4 - + + - - - 0 5 0 0 0 + + + + + 0 6 0 + + 0 0 0 0 + + 7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 + + + + + + + + + 9 - + + 0 0 0 0 0 0 10 0 - + + + + + 0 0 11 + + + - + + - - + 12 0 + + - - + - 0 0 13 - + + - - 0 - + + 14 - 0 + + + + + 0 0 Summa + 4 8 10 5 6 8 5 6 5 Summa 0 6 4 3 4 5 5 4 6 8 Summa - 4 2 1 5 3 1 5 2 1 Summa 0 6 9 0 3 7 0 4 4 Rangordning 9 3 1 8 6 2 7 4 5

Något som skall observeras från matrisen är raden med krav nummer 7 ”Bra design”, detta krav gavs nollor för alla koncept just för att designen på ett koncept är omöjligt att veta innan koncepten skissats fram. Detta krav vägs i ett senare skede.

4.4.4

Skisser

Koncepten skissas upp för att visualisera de olika koncepten som vidareutveckling är aktuellt för. Eftersom arbetet har som mål att leverera konceptuella produkter och inte färdiga sådana så presenteras dessa visuellt med enklare skisser för att skapa förståelse.

Figur 9: Änden på måttbandet med spröt som styr undan kroken från hinder.

Figur 11: Visuell presentation på hur krokens form kan ändras för att förbättra grepp.

4.4.5

Morfologisk matris

Efter att koncepten som genererats under brainstormingsessionen sållats mot kravspecifikationen i elimineringsmatrisen matas alla koncept in i en morfologisk matris. Här illustreras alla skisser på koncepten och dessa läggs ihop med varandra i olika kombinationer för att få ut ännu fler koncept av de redan genererade koncepten.

Syftet med detta är att inte låta något falla ur bara för att det inte tillfredsställer tillräckligt med krav. Eftersom koncepten som redan genererats kan kombineras med varandra så kanske en viss typ av kombination kan leverera en bättre lösning än ett koncept på egen hand kan göra.

4.4.6

Pughs Matris

Med hjälp av en morfologisk metod blev 5 enskilda koncept till 6 helhetslösningar med flera koncept i samma lösning. För att rangordna dessa och veta vilket som har potential för vidareutveckling ställdes dessa upp mot kundkraven. Kundkraven viktas mellan ett till fem beroende på hur viktigt ett visst krav är utifrån användarnas åsikter och därefter betygssätts varje helhetslösning emot kraven. Summan av alla poäng avgör sedan vilket koncept som är mest lämpat utifrån kundernas preferenser.

Tabell 6: Pughs matris på framtagna koncept

Krav

Viktning 1 T 2 T 3 T 4 T 5 T 6 T

(1–5)

Minska risk för trassel 5 4 20 4 20 3 15 4 20 5 25 5 25

Förenkla infästning av krok 4 4 16 1 4 4 16 4 16 5 20 5 20

Integrerad i motorsågen 2 1 2 1 2 1 2 1 2 5 10 5 10

Ökning av komponenter 4 4 16 3 12 4 16 3 12 4 16 3 12

Ergonomiska rörelser 5 4 20 4 20 5 25 5 25 5 25 5 25

Minimera viktökning 4 5 20 5 20 5 20 5 20 4 16 4 16

Bra design 4 3 12 4 16 4 16 5 20 4 16 2 8

Mätning skall kunna utföras under

tiden användare håller i motorsåg 5 5 25 5 25 5 25 5 25 5 25 5 25 Uppmätning skall ske snabbare än

nuvarande metod 3 4 12 4 12 4 12 5 15 2 6 5 15

Livslängd i minst 3 år 4 3 12 4 16 4 16 3 12 3 12 4 16

Skall fungera lika bra i alla säsonger 5 5 25 4 20 4 20 4 20 3 15 4 20

Maxpris 1000 kronor 5 5 25 4 20 4 20 4 20 3 15 1 5

Maxpris 600 kronor 3 4 12 4 12 4 12 4 12 2 6 1 3

Vara hållbar 5 4 20 4 20 4 20 4 20 3 15 4 20

Summa 237 216 233 240 222 210

Rangordning 2 5 3 1 4 6

4.4.7

Val av koncept

Nästa steg i processen är att vidareutveckla och förfina konceptet som gått vidare från Pughs beslutsmatris. Beslutet av vilket koncept som skall vidareutvecklas grundas helt på hur poängfördelningen i Pughs ser ut. En observation som görs är att i detta fall gick koncept 4 vidare för att vidareutvecklas. Totalsumman mellan koncept 1, 2, 3 och 4 skiljer sig inte något avsevärt men eftersom koncept 4 är en samling av alla dessa delkoncept så tillfredsställer denna kraven bättre än de andra. Koncept 5 och 6 är lite mer tekniskt komplicerade och fallerar främst på priset samt de tekniska möjligheterna kontra de andra koncepten.

4.5 Vidareutveckling av koncept 4

Slutligen görs förfiningar och vidareutveckling på koncept 4. Här beskrivs lite mer ingående konceptet och hur konceptet löser de krav som fastställts från kravspecifikationen. Även mer ingående skisser och CAD-modeller presenteras i detta avsnitt. Det är först här den estetiska designen kommer att behandlas på riktigt, dvs designa konceptet tillsammans med funktionskrav så att designen följer Husqvarnas designspråk och är tilltalande estetiskt så att designen ej komprometterar helheten.

Eftersom koncept 4 är uppdelat i tre delkoncept kommer dessa behandlas som egna koncept till en början i vidareutvecklingen för att sedan föras samman i en helhet, även om helheten alltid kommer ha en inverkan i vidareutvecklingen, se Figur 12.

4.5.1

Vidareutveckling delkoncept

Som redan nämnts ovan så blev helhetslösningen uppdelad i tre stycken delkoncept för att vidareutvecklas separat för att sedan föras samman. Alla delkoncept behandlar egna problemområden och tillfredsställer tillsammans kraven bäst av de olika koncepten presenterade i den morfologiska metoden.

Delkoncepten som hanterar kroken ritas upp i CAD utifrån de skisser som tidigare visualiserats medan det digitala måttbandet håller sig till den tidigare skissen.