• No results found

IDROTTSAKTIVITETER FÖR INDIVIDER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - MÖJLIGHETER OCH HINDER

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "IDROTTSAKTIVITETER FÖR INDIVIDER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - MÖJLIGHETER OCH HINDER"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

IDROTTSAKTIVITETER FÖR

INDIVIDER MED

FUNKTIONSNEDSÄTTNING

MÖJLIGHETER OCH HINDER

MATILDA OLSSON

Malmö Universitet

Fakulteten för hälsa och samhälle

Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet

SF1163A Handikapp – och rehabiliteringsvetenskap: Examensarbete 15hp april 2019

(2)

IDROTTSAKTIVITETER FÖR

INDIVIDER MED

FUNKTIONSNEDSÄTTNING

MÖJLIGHETER OCH HINDER

MATILDA OLSSON

Olsson M. Idrottsaktiviteter för individer med funktionsnedsättning. Möjligheter och hinder. Examensarbete i Socialpedagogiskt arbete inom

funktionshinderområdet, 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, 2019.

Att hamna vid sidan av idrotten är lätt för individer med funktionsnedsättning. Det kan bero på att individerna anses vara utanför den grupp som behöver röra på sig, tillgängligheten till utrustning eller normer. Uppsatsens syfte är att ta reda vad medlemmar i svenska idrottsföreningar anser som möjligheter och hinder för att bedriva en idrottsaktivitet för individer med funktionsnedsättning. För att genomföra undersökningen användes en kvalitativ metod med hjälp av

semistrukturerade intervjuer. Det var sju deltagare från fem olika föreningar med olika titlar som deltog varav fyra föreningar hade aktivitet för individer med funktionsnedsättning. När analysen av resultatet gjordes användes tematisk analysteknik som innebar att ta fram teman som t.ex. upprepningar i

informanternas svar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade möjligheter är föreningsdagar & existens, kunskap, ledare och medlemmar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade hinder, är tillgänglighet utifrån perspektiven transport, anläggning & utrustning, medlemmar och ledare. Slutligen går det att göra en tolkning att det fortfarande finns individer som hindras att delta i idrott men har fler möjligheter till inkludering då en förändring har skett med t.ex. samhällets normer.

Nyckelord: exkludering, hinder, inkludering, möjligheter, norm, socialt erkännande

(3)

SPORTS ACTIVITY FOR

INDIVIDUALS WITH DISABILITY

OPPORTUNITIES AND OBSTACLES

MATILDA OLSSON

Olsson M. Sports activity for individuals with disability. Opportunitie and obsracles. Degree project in Social pedagogical work in the area of disability, 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, 2019.

Falling aside from sport is easy for individuals with disabilities. This may be because the individuals are considered to be outside the group that needs to move, the availability of equipment or norms. The purpose of this essay is to find out what adult members of Swedish athletic associations consider to be opportunities and barriers in order to conduct an activity for individuals with disabilities. To conduct the survey, a qualitative method using semi-structured interviews was used. Seven participants from five different associations with different titles participated, out of which four associations offered activity for individuals with disabilities. Thematic analysis technique was used when the analysis was made which meant to develop themes such as repetitive answers in the informants' responses. The central themes that are included in the results, defined

opportunities, are association days & existence, knowledge, leaders and members. The central themes that also are included in the result, defined barriers, are

accessibility based on the perspectives of transport, stadium & equipment, members and leaders. Finally, it can be interpreted that there are still individuals who are prevented from participating in sports but have more opportunities for inclusion when a change has occurred, for example regarding norms of the society.

(4)

FÖRORD

Jag vill tacka min handledare Maria Norstedt för tiden hon tog att handleda mig under uppsatsskrivandet. Jag vill även tacka Maria som var tillgänglig med snabb respons när det uppkom frågor. Jag vill även tacka mina informanter som gjorde min uppsats möjlig eftersom de ställde upp på att bli intervjuade.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD ... 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 5

INLEDNING & PROBLEMFORMULERING... 7

BEGREPP ... 9

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 11

TIDIGARE FORSKNING ... 11

DELAKTIGHET – INKLUDERING ... 11

IDENTITET -NORMAL ELLER INTE? ... 12

TILLGÄNGLIGHET ... 14 DE VS OSS ... 15 TEORI ... 17 NORMER ... 17 SOCIALT ERKÄNNANDE ... 18 METOD ... 21 KVALITATIV METOD ... 21

URVAL & INFORMATIONSBREV ... 22

INTERVJU ... 22

TILLFÖRLITLIGHET ... 23

ETISKA ÖVERVÄGANDE ... 23

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID ANALYS ... 25

SÖKNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 26

RESULTAT ... 26

PRESENTATION ... 26

DEFINIERADE MÖJLIGHETER ... 27

Vad är det som krävs? – föreningsdagar & existensen ... 27

Av vem krävs det något av? - ledare ... 28

Vad är det som krävs? - kunskap ... 29

Av vem krävs det något av? - medlemmar ... 30

DEFINIERADE HINDER ... 31

Tillgänglighet – transport ... 31

Tillgänglighet – anläggning & utrustning ... 32

Tillgänglighet – medlemmar ... 33 Tillgänglighet – ledare ... 34 DISKUSSION ... 35 METODDISKUSSION ... 35 Intervjuerna ... 35 Analys ... 36 Tidigare forskning ... 37 RESULTATDISKUSSION ... 37 VIDARE FORSKNING ... 38 REFERENSER... 39 BILAGA 1 ... 43 ALLMÄN INTERVJUGUIDE ... 43 BILAGA 2 ... 45

INTERVJUGUIDE – HAR ETT LAG ... 45

BILAGA 3 ... 47

(6)

BILAGA 4 ... 49 INFORMATIONSBREV ... 49

(7)

INLEDNING & PROBLEMFORMULERING

Det har över hundra år funnits idrott för individer med funktionsnedsättning. Men det var efter andra världskriget som idrotten började användas som rehabilitering av de krigsskadade Guttman. År 1969 grundades Svenska Parasportförbundet som anordnar 18 olika idrotter för individer med utvecklingsstörning, rörelsehinder och synskada. Riksidrottsförbundet anordnar utöver Svenska Parasportsförbundet cirka 40 olika paraidrotter (Parasport.nu, 2016).

En utmaning med att införskatta utrustning kan vara samhällets nedskärning på bidrag till idrottsföreningar både på kommunal- och statlig nivå. Dessa

nedskärning motsäger att alla ska ha möjlighet till idrott då föreningar själv måste bekosta t.ex. inköpet av material eller möjligheten till att anställa tränare

(Peterson, 2002). År 2015 beslutade regeringen att Riksidrottsförbundet årligen skulle få 64 miljoner kronor för att satsa på integration inom idrotten. Wikström (idrottsminister) uttrycker att idrotten är en aktivitet som erbjuder exceptionell chans för integrering (Svensén & Östensson, 2015). Svensén & Östensson (2015) nämner i sin debattartikel samma som Wikström men Svensén & Östensson menar vidare att idrotten också kan vara en aktivitet som skapar exkludering. Integrering är inget som skapas på egen hand utan kräver speciell handling och kunskap för att det ska ske. Vidare debatterar Svensén & Östensson (2015) att det inte bara går att uttrycka att samhället satsar på integrering inom idrotten. Det krävs mer än ett uttalande som t.ex. kunskap om normer som anses skapa

exkludering. Detta kan å ena sidan innebär att regeringens beslut om satsning på integrering inom idrotten skapar möjligheter för deltagande av alla individer. Å andra sidan kan beslutet skapa hinder då pengarna inte används för att t.ex. utbilda ledare som i sin tur kan skapa exkludering.

HejaOlika (2016) nämner att ett tecken på hur individers med

funktionsnedsättning delaktighet i samhället, trots förändring, är mindre kan visas genom idrott. Individer med funktionsnedsättning kan nämligen lätt hamna vid sidan av inom idrott anser HejaOlika 2016. Det finns tillfällen när de inte får chans att testa om de gillar en viss idrott eller inte. Att de inte får möjlighet kan bero på att de inte räknas in i den grupp individer som måste röra på sig mer vilket leder till t.ex. att förutsättningarna inte skapas (HejaOlika, 2006). En anledning till varför det finns skillnad mellan delaktighet inom idrotten kan vara för att idrotten för individer utan funktionsnedsättning har funnits längre än idrotten för individer med funktionsnedsättning. Exempelvis finns det bevis på att individer utan

funktionsnedsättning, under vikingatiden, idrottade medan handikapprörelsen och idrott för individer med funktionsnedsättning etablerades under 1940-talet

(Kristén, 2000).

I FN:s konvention om rättigheter för individer med funktionsnedsättning (Sverige antog 2009) säger artikel 9 att tillgänglighet bör vara en förutsättning som

innefattar att individerna ska ha samma tillgång till information, kommunikation och fysiska miljöer som övrig befolkning (Regeringskansliet, 2011). Dock påpekar Parasport Sverige att det i Sverige finns tillgänglighetsproblem vid idrottsanläggningar. Med detta tillgänglighetsproblem skapas hinder för deltagande i idrottsaktiviteter för vissa individer (Martinsson, 2016). År 2018 finns det fortfarande tillgänglighetsproblem i svenska kommuners

idrottsanläggningar. Ytterligare problematik är att det inte finns någon plan över hur tillgänglighetsproblemet ska åtgärdas eller åtminstone förbättras. Det kan vara

(8)

problematik såsom automatisk dörröppnare, anpassade toaletter och

omklädningsrum. Strid (generalsekreterare på Parasport Sverige) nämner att det finns mycket kvar att göra innan tillgänglighetsperspektivet blir grundläggande rättighet för alla (Martinsson, 2018).

Stycket ovan kan liknas med det tidigare svenska samhällets norm som var att individer med funktionsnedsättning skulle avskildas på institutioner från övriga medborgare som Tideman & Mallander (2004) påpekar. Individer med

funktionsnedsättning eller något avvikande från normen ansågs sjuk eller sinnesslö. Men under de senaste årtiondena har förändring skett eftersom samhällets integrering tillsammans med normalisering i politik och forskning inom handikappområdet varit centralt. I det avskilda samhället förändrades normen då individer med funktionsnedsättning inte exkluderades från

inkluderingen och delaktigheten i samhället (Tideman & Mallander, 2004). En del av förändringen kan ha påverkats av konvention som är specifik för individer med funktionsnedsättning. Myndigheten för delaktighet nämner att det i konventionen står att individerna har samma rättigheter att leva ett självständigt liv som andra (MFD, 2019). Trots förändring visar studier att individerna har sämre

levnadsvillkor och mindre delaktighet i samhället (Tideman & Mallander, 2004). Detta stycke kan då liknas med stycket ovan därför att det kan anses att individer med funktionsnedsättning blir exkluderade från vissa delar av samhället p.g.a. deras avvikelse precis som de blev i det tidigare svenska samhället.

En grund för att idrott ska inkludera alla kan innebära att individer med funktionsnedsättning kan behöva anpassat stöd eller utrustning. Ett sådant anpassat stöd kan t.ex. vara en kälke så att en individ med fysisk

funktionsnedsättning kan inkluderas i ett ishockeylag (FoU-rapport, 2003, Riksidrottsförbundet, 2018). Stödet kan också kopplas till FN konventionen för rättigheter för individer med funktionsnedsättning. I artikel 30 i konvention står det skrivit om deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott. I punkt 30.5 är fokus på att individer med funktionsnedsättning ska på lika villkor kunna delta i rekreations- och fritidsverksamhet och idrott. Mer specifikt på punkt 30.5 c står det att det ska, i samhället, säkerställas att bland annat

idrottsanläggningar ska vara tillgängliga för alla (Regeringskansliet, 2011). Tillgängligheten för idrott kan grunda sig i att samhället ger stöd med t.ex. det material som krävs som nämns ovan. En annan grund kan vara att samhället ska vara demokratiskt och medborgare ska visa sitt stöd menar Peterson (2002). Det stöd kan vara att medborgare engagera sig i en idrottsförening t.ex. vara ledare visar intresse i idrottsaktiviteten och målgruppen. Finns dessa grunder kan

möjligheten att uppnå målet med att alla oavsett fysisk eller psykisk förutsättning ska kunna vara delaktiga i idrottsaktiviteter. Dock är det osäkert hur det i själva verket ser ut i verkligheten menar Peterson (2002). Peterson (2002) påpekar att det finns olika uppdrag som krävs för att idrott ska fungera i praktiken. Det krävs föreningar som är öppna för att låta alla inkluderas och utvecklas i sin egen takt utifrån egna förutsättningar. En annan betydelsefull faktor är att idrottsföreningen är tydlig med vilken målsättning som finns. Peterson (2002) nämner vidare att föreningar upplever det i praktiken svårt att uppfylla uppdragen i kombination. Det kan vara en utmaning att agera ledare eftersom aktiva medlemmar i

föreningen kan ha olika förutsättningar, krav, mål och förståelse. Detta eftersom den fysiska, kognitiva och sociala kompetensen kan var begränsad (Peterson, 2002).

(9)

Förutom anpassad utrustning kan en engagerad individ också ses som en möjlighet för individen att kunna delta i aktiviteten. Finns det inte någon som engagerade sig kan det anses som hinder för individen att delta i idrottsaktiviteten. En engagerad individ kan liknas med stöd och anpassad utrustning som kan krävas i en idrottsaktivitet. Finns utrustningen kan det identifieras som möjlighet för individen med funktionsnedsättning att kunna delta i idrottsaktiviteten. Om det inte finns stöd, som t.ex. en engagerad individ, från omgivningen kan det

identifieras som hinder för att delta i aktiviteten. Detta kan liknas med

Riksidrottsförbundet mening med inkluderande idrott. Inkluderande idrott menar Riksidrottsförbundet innebär att möjligheter ska utnyttjas och att ska hinder ska avlägsnas. Detta kan innebära att erfarenheter, talanger och olika kompetenser ska utnyttjas på alla nivåer inom idrotten (Riksidrottsförbundet, 2019). Erfarenhet, talang och kompetens kan vara en engagerad individ som är ledare i en

idrottsförening.

En idrottsförening kan vara ideell vilket innebär att de som t.ex. är tränare gör det frivilligt. Individer som engagerar sig kan göra det frivilligt då det kan finnas ett intresse eller en tro som lockar för t.ex. en viss grupp i samhället. Det ideella arbetet inom föreningen betyder inte automatiskt att det är gratis arbete. Föreningens ledning utgår från det som slagits fast som regler och

överenskommelser. De ideella organisationerna kan skiljas från att behöva eller inte behöva stöd av offentliga organisationer. De som inte behöver stöd är de organisationer som inte berörs av de offentliga organisationernas arbete medan de som behöver stöd kan, via de offentliga, få sina uppdrag (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).

Idrott är något som intresserat mig stora delar av mitt liv. Det har också i stora delar av mitt 21-åriga liv funnits ett intresse för människors rättigheter. Idrott i kombination med människors rättigheter är grunden till denna uppsats därför att idrott för individer med funktionsnedsättning är något jag anser måste lyfta upp och arbeta för. I detta arbete är fokus på möjligheter och hinder för

idrottsföreningar att bedriva idrottsaktivitet för individer med

funktionsnedsättningar. Studien kommer genomföras ur några vuxna medlemmars (t.ex. tränare) perspektiv ifrån svenska idrottsföreningar.

Begrepp

Nedan kommer relevanta framstående begrepp för uppsatsen att beskrivas. Idrott är ett centralt begrepp från början till slut av uppsatsen.

Nationalencyklopedin definierar idrott som övningar för kroppen som är organiserade som i sin tur leder till tävling eller motion (NE, u.å). Idrott har i avsikt att höja kroppens förmåga att prestera genom att utöva kroppsövningar som anses ansträngande (SAOL, 2009).

Funktionsnedsättning är ett annat begrepp som är centralt och genomgående i uppsatsen. Riksidrottsförbundet (2018) nämner att funktionsnedsättning kopplat till idrott kan grupperas och de typiska grupperna är utvecklingsstörning,

rörelsenedsättning och synskadade. Det vill säga en individ med en intellektuell, fysisk eller psykisk nedsättning (Riksidrottsförbundet, 2018). En

funktionsnedsättning kan uppkomma efter en allvarligare olycka, skada eller sjukdom men kan också var medfött (Dammert, 2013).

(10)

Nedsättningen kan yttra sig i olika grader men beskriver dock inte vad individen klarar av eller inte i sin vardag och om hen behöver hjälp och hur mycket

(Ringsby Jansson, 2013).

Parasport kan beskrivas som idrott för individer med funktionsnedsättning. Tidigare kallades parasport för handikappidrott men med skiftande benämning då handikappidrott kan spegla idrott på en lägre nivå (Stockholms unga

handikappidrottare, u.å.).

Svenska akademiens ordlista definierar medlem som en individ som ingår i en förening (SAOL, 2015). I denna uppsats definieras medlemmar med de individer som ingår i en idrottsförening. Det kan vara ledare, ekonomiansvarig eller sportkonsulent. I denna uppsats används ordet medlem på de som är delaktiga i undersökningen. När det i t.ex. metodavsnittet nämns informanter syftar det till de medlemmar som deltagit i denna undersökning.

Exkludera definierar svenska akademins ordlista som att utesluta eller utestänga någon från något (SAOL, 2015). Inkludering kan ses som ett arbete mot

exkludering av t.ex. individer (Emanuelsson, 2004). Begreppets betydelse kan dock upplevas ha mångtydig definition vilket kan leda till osäkerhet kring innebörden. Att placera en individ med funktionsnedsättning i en klass där majoriteten inte har någon funktionsnedsättning kan därför inte kallas för

inkludering. När detta sker upplevs individen med funktionsnedsättning inte som en normal del av klassen och ingår inte i klassens gemenskap. Inkludering handlar istället om att en individ eller grupp aldrig ansetts som avskild eller segregerad. Individen eller gruppen har kontinuerligt varit inbegripen i den existerande verksamheten (Brodin, 2011). I idrottssammanhang kan inkludering innebära att individer ska känna sig sedda och uppleva en känsla av sammanhang

(tranarpasset.com, 2017).

Integrering är inte ett centralt begrepp i uppsatsen men är betydelsefullt att nämna för att påpeka skillnaden mellan inkludering och integrering. Det finns även avsnitt i uppsatsen där integrering nämns t.ex. i tidigare forskning. Emanuelsson (2004) nämner att integrering kan tolkas olika. En tolkning är att det är ett synsätt som har motiverande målsättning. Det kan också tolkas som att målet är

integration och sker genom en utvecklingsprocess. Det kan innebära en gemenskap som formar helheten genom att alla har sin självfallna egendom. Rätten till delaktighet och full delaktighet i fokus i integrering kräver en demokratisk människosyn. Ingen individ kan uteslutas och anses som oönskad eftersom alla individer är lika värda. Integrering måste ha uppstått p.g.a. det motsatta ordet segregering vilket betyder att särskilja saker t.ex. människor (Emanuelsson, 2004).

Integrering talas det om när en individ eller grupp har varit avskilda eller

segregerade. Utan att individen eller gruppen ansetts som uteslutna kan hen eller den inte anses lyftas in i en existerande verksamhet. Inkludering talas det om när en individ eller grupp aldrig varit avskilda eller segregerade från den existerande verksamheten (Brodin, 2011). Fokus i denna uppsats kommer vara inkludering då majoriteten av informanterna, som deltar, är medlemmar i föreningar som har aktivitet för individer med funktionsnedsättning. Eftersom aktiviteter finns i majoriteten av föreningarna innebär det att individerna inte är avskilda eller

(11)

segregerade ifrån idrotten. De informanter som är medlemmar i den förening som inte har en aktivitet för individer med funktionsnedsättning menar på att det finns idrott för individerna i aktiviteten men inte i deras förening. Om individerna varit helt exkluderade eller avskilda från föreningslivet hade begreppet segregering varit av intresse att gå djupare in på.

När uppsatsen nämner lag/aktiviteter för individer med funktionsnedsättning är det blandade åldrar. Det är vanligt inom handikappidrott att blandade åldrar är ett lag då det inte finns tillräckligt många aktiva. En annan anledning till blandade åldrar kan vara p.g.a. utvecklingsnivån, funktionshinder eller

funktionsnedsättning. Att ha ett funktionshinder innebär att samhället kan hindra deltagandet på en särskild plats, t.ex. om det endast finns trappor in till en

idrottsanläggning. Detta hindrar t.ex. en individ som använder sig av rullstol att ta sig in på det enklaste sättet. En funktionsnedsättning är en nedsättning i kroppen som följer individen genom livet och kan vara medfött eller orsakats av en olycka. Jag kommer att benämna både funktionshinder och funktionsnedsättning eftersom begreppen används i varierade former och sammanhang i litteratur. De båda kan nämnas eftersom det stora hela handlar om hinder och möjligheter samt

inkludering vilket kan påverkas både om en individ har funktionsnedsättning eller funktionshinder.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild över vad som anses som allmänna möjligheter och hinder, av idrottsföreningar i Sverige, för att kunna bedriva idrottsaktiviteter för individer med funktionsnedsättning.

Undersökningen kommer utgå från två frågeställningar:

1. Vilka möjligheter identifierar idrottsföreningar att de har för att bedriva en aktivitet för individer med funktionsnedsättning?

2. Vilka hinder identifierar idrottsföreningar att de har för att bedriva en aktivitet för individer med funktionsnedsättning?

TIDIGARE FORSKNING

Nedan kommer tidigare forskning presenteras som kan likna det valda ämnet. Det var svårt att hitta internationell tidigare forskning om idrott för individer med funktionsnedsättningar trots utveckling och framsteg som skett från förr fram till 2019 . En tolkning till varför är att Sverige är ett land som kommit långt med inkluderingen av individer med funktionsnedsättning i idrott. Forskningars resultat är nedan indelat i teman som är delaktighet – inkludering, tillgänglighet, Identitet - normalt eller inte? och sista de vs oss. Det finns tillfällen då samma undersökning använts i mer än i ett tema.

Delaktighet – inkludering

Att uppleva känslan av inkludering kan enligt resultatet i Spencer-Cavaliere & Watklinson (2010) studie vara vänskap. De barn, med en funktionsnedsättning, som deltar i deras studie menade att med vänner fanns det större möjlighet för inkludering i en aktivitet. Resultatet visade även att om barnen upplevde att de inte hade några vänner var det större chans att barnets inkludering var begränsad och större chans att barnet var utstött. Ett av barnen i studien nämnde att vänner gjorde att man kände sig bekväm och att där alltid fanns någon som ställde upp

(12)

för en.

Ett annat barn i studien nämnde att vännerna ledde till enklare inkludering och inkluderingen ledde till att enklare få vänner (Spencer-Cavaliere & Watklinson, 2010).

Det är centralt att vänskapen och inkluderingen som nämns ovan är äkta. Vänskapen som nämns ovan kan vara med barn i liknande ålder med eller utan nedsättning. Delaktighet och inkludering för individer med funktionsnedsättning kan också skiljas åt från individer med eller utan nedsättning.

I Ungdomsstyrelsens undersökning, som genomfördes 2005, framkom det

närmare bestämt att gruppen unga med funktionshinder som upplevt medlemskap i en idrottsförening skiljdes åt om individen hade eller inte hade funktionshinder. Unga med funktionshinder som upplevde medlemskap var 76% och unga som inte hade ett hinder och upplevde medlemskapet var 87%. Vidare i ungdomsstyrelsens resultat framkom det att unga med funktionshinder var en av de tre största

kategorierna som företrädde sämre delaktighet i föreningsidrotten. Detta är ett tecken på att idrottspolitikens ambitioner inte uppnås i alla kategorier. Samtidigt som det i undersökningen framkom att föreningsidrotten kan ses som en

mötesplats som ger möjlighet att öka förståelse mellan unga i samhället och respekt för andra individer. Respekten och förståelsen bygger på allas rätt att delta oavsett funktionshinder, kön, sexualitet och social och etnisk bakgrund

(Ungdomsstyrelse, 2005).

Att känna en äkta delaktighet i aktiviteten menade barnen i Spencer-Cavaliere & Watklinson (2010) studie påverkade känslan av inkludering. Att kunna bidra eller att ha en roll i aktiviteten påverkade känslan som inkluderad. Det framkom att känslan av att vara inkluderad i sin tur kom utifrån känslan av att ha en betydelse, att andra såg kompetens i individen och att individen hade ett värde i aktiviteten. Ett av barnen som deltog menade att hen kände sig bra och glad när hen fick tillåtelse av andra barn att vara med i en aktivitet. Det fanns också barn som ansåg sig hindras i deltagande av andra personer än sina jämnåriga vänner som t.ex. vuxna. Påverkan av känslan, av integrering, från vuxna kunde vara om delaktiga vuxna i aktiviteten tillät barnen i olika utsträckning att vara med. En deltagare menade att hens föräldrar hindrade hen från att spela i basket med hens vänner p.g.a. hens nedsättning. Det framkom också att tränare i sporter kunde påverka upplevelsen av inkludering för barnen med funktionsnedsättning. En tränare kunde få barn att gå med i en sport medan vissa tränare inte bad barn om att delta. När ett barn fick frågan av en tränare att vara med ökade känslan av inkludering. De deltagande barnen i studien ansåg att känslan av inkludering påverkades i hur delaktiga de kunde vara i aktiviteten men också om hur andra individer såg och hanterade deras delaktighet (Spencer-Cavaliere & Watklinson, 2010).

Identitet - Normal eller inte?

I Ungdomsstyrelsen undersökning (2005) framkom det att unga i Sverige anser att idrott har en stor betydelse i deras liv. Informanter menade att idrott och

delaktighet i en förening var en faktor som ökade statusen i ungdomskulturen. Den höga statusen kunde visas genom t.ex. antalet vänner (Ungdomsstyrelsen, 2005). Liknande resultat finns i en undersökning genomförd av Larsson 2008. Där framkom det att fritiden för ungdomar hade en betydelsefull roll i livet då de fritidsarenor som fanns för ungdomar kunde utveckla vänskap, drömmar, gemenskap och upplevelser.

(13)

Genom deltagande i t.ex. idrott kunde vardagen bli betydelsefull då den

verksamheten kunde ge ungdomar möjlighet att kommunicera med kompisar men kunde också ha en påverkan på ungdomars sökande efter identitet (Larsson, 2008).

Att ha vänner som t.ex. Ungdomsstyrelsen (2005) och Larsson (2008) tar upp nämner också Siperstein, Noris, Corbin & Shriver (2003) fast ur ett annat perspektiv. Siperstein, Noris, Corbin & Shriver (2003) påpekade nämligen att uppfattningen om individer med intellektuell funktionsnedsättning, i allmänhet, är enligt andra dugliga till att bevara en vänskap men knappt mer än så. Det nämns att över hela världen är den allmänna uppfattningen om att de, med

funktionsnedsättning, är lämpliga att bevara en vänskap men mindre lämpliga att kunna klara av och förstå t.ex. nödsituationer (Siperstein, Noris, Corbin & Shriver, 2003).

Stycket ovan kan tolkas skapa en universell bild av skillnad av deras egen kapacitet och individers med intellektuell nedsättning kapacitet. En annan

universell bild är att använda sig av en rullstol. Att använda sig av rullstol skapar en universell symbol för individer med fysisk funktionsnedsättning menar

Wickman (2015) i sin undersökning. I resultatet framkom det att det var själva rullstolen som symboliserade vad rullstolsburna individer kunde klara eller inte klara av. Vidare presenterar Wickman (2015) i sitt resultat att när individen med nedsättning utforskade hens gränser och förmågor skedde en personlig utveckling. Informanterna i Wickmans (2015) undersökning gjorde det tydligt att idrotten var en faktor som kunde göra individer medvetna om sina begräsningar och hinder. Begräsningarna kunde vara självständigheten eller deltagandet i en idrott. Det var genom idrottsupplevelserna som individerna lärde sig vad de kunde och inte kunde eller vad de kunde genomföra med hjälp av stöd. En del informanter menade att deras självuppfattning erkänts när t.ex. en aktiv gick från att inte märkas på plan till att bli utsedd till lagets spelare i en turnering. En annan

informant menade på att idrotten hjälpt hen att utmana sina gränser då upplevelsen var att självförtroendet blev starkare av det(Wickman, 2015). Dock nämner Siperstein, Noris, Corbin & Shriver (2003) att inkludering av individer med intellektuell funktionsnedsättning i samhället kan hindras. Det nämns t.ex. att p.g.a. samhällets och dess befolknings attityder mot individer med nedsättningen är ett hinder. Vidare nämns det även att media kan motarbeta inkluderingen (Siperstein, Noris, Corbin & Shriver, 2003). Att mötas av negativa attityder av samhället, dess befolkning och media till inkluderingen kan tolkas påverka en individs självförtroende.

I en undersökning av Apelmo (2013) framkom det att informanter, individer med funktionsnedsättning, hade en önskan om att tyckas vara normal. Denna tanke förändrades efter att en del individer i undersökning träffat

handikappidrottsrörelsen som lett till att de träffat andra i liknande situation som dem. Vidare framkom det att en del informanter haft en vanlig uppväxt och inte haft någon förbindelse med handikapprörelsen inom idrott. En informant nämnde att hens föräldrar behandlat hen precis som syskonen och att hen skulle vara självständig. Det fanns två informanter till som berättade om en liknande uppväxt. En gemensam faktor för dessa tre informanter var att de upplevt den fysiska aktiviteten under barndomen med glädje både för styrkan de visats upp och strävan efter att tillhöra det normala.

(14)

Det fanns dock de informanter som påstod att unga individer med funktionsnedsättning varit t.ex. deprimerade eller varit ledsna p.g.a. sin

nedsättning men också för att de varit ensamma. En informant menade att hens depression inte enbart var p.g.a. hens nedsättning utan också för att hen inte kände andra med liknande nedsättning (Apelmo, 2013).

Tillgänglighet

KONE och Parasport Sverige genomförde en tillgänglighetsundersökning 2016 där det framkom att 77% av informanterna ansåg att det är centralt med

tillgänglighet i idrottshallar. Dock ansåg också informanter att allmänheten inte pressade samhället tillräckligt med tillgängligheten. Det framkom också att 60% av deltagande i undersökningen inte hade några planer på att göra förändringar i idrottsanläggningar för att förbättra tillgängligheten. En av anledningarna kunde vara att det saknades riktlinjer över hur arbetet ska gå till. Slutsatsen i

undersökningen som KONE och Parasport Sverige genomförde var att

tillgängligheten i idrottshallar i Sverige visat sig göra framsteg. Dock är arbetet med tillgängligheten i hög grad otillräcklig (KONE & Parasport Sverige, 2016). Två år senare, 2018, gjorde KONE och Parasport Sverige en liknande

undersökning. Där framkom det att 49% av informanterna ansåg att deras idrottsanläggnings tillgänglighet inte är tillräckligt anpassad. Problematik som informanter nämnde var t.ex. att det inte fanns några automatiska dörröppnare, ingen anpassad toalett eller omklädningsrum. Dock är det 72% av informanterna som påpekar att de inte fått in något klagomål från idrottsutövare eller publik med nedsättning över tillgängligheten. Att inte ha någon plan över tillgängligheten i idrottsanläggningarna var samma siffra som år 2016, 60% (KONE & Parasport Sverige, 2018).

Apelmos (2013) informanter påpekar att tillgänglighet inte varit något större problem utöver att det inte funnits någon duschstol i skolan efter

idrottslektionerna. En informant talade också om att hen haft psykisk ohälsa men påpekade att hens ohälsa skiljde sig från övriga informanter eftersom hen menade på att det var p.g.a. hen själv den psykiska ohälsan som uppstod och inte

tillgängligheten. När informanter istället talade om tillgänglighet i idrott utanför skolan påpekades tillgängligheten på t.ex. hotell som aktiva idrottare bodde på under tävlingar. Tillgängligheten där kunde t.ex. vara toaletter som inte var anpassade och med detta påpekade en informant att aktiva idrottare var tvungna att lära sig och klara sig själva (Apelmo, 2013).

Tillgänglighet kan handla om mer än bara omgivning och kunskap. I Wickmans (2015) undersökning nämndes det att individer med funktionsnedsättning blev begränsade av andra som t.ex. transporttjänster. Det menades att det inte fanns tillgängliga transporttjänster för spontana aktiviteter utan transporten var tvungen att bokas ett tag innan aktivitet. Detta ledde till att tillgängligheten och

möjligheten för spontana aktiviteter inte förekom ofta. En tolkning som gjordes var att det fanns omgivningsfaktorer som inte var kopplade till själva

idrottsaktiviteten som skapade begräsningar för tillgängligheten för deltagandet (Wickman, 2015).

Tillgänglighet är något som också uppkommer i en studie av Siperstein, Noris, Corbin & Shriver (2003). De nämner att den allmänna uppfattningen som individer har kring inkluderingen i samhället av individer med intellektuell har

(15)

omfattande hinder. Det största hindret som nämndes var saknaden av tillgängligt stöd t.ex. samhällstjänster. Liknande resultat fick Wickman fram i sin

undersökning 2015 kring transporttjänster.

Apelmo (2013) hade en informant som var 26 år och som skadats vid 14 års ålder och tränat lagidrott i princip hela livet fram till olyckan. Hen sökte upp en

förening som hade idrott för individer med funktionsnedsättning. Den första föreningen var den lokala men informanten var missnöjd eftersom föreningen blandat de som hade funktionsnedsättning med de som inte hade någon. Missnöjet var att gå från ett hårt tränande lag till ett lag som, hen ansåg, var oseriösa på träningarna. Samma informant testade simning i samma förening men var missnöjd även där då det endast erbjöds träning på måndagar för individer med funktionsnedsättning. Informanten menade också på att under dessa träningarna var det hen och några med Downs syndrom som plaskade i vattnet vilket

informanten inte ville kalla simträning. Apelmo (2013) tolkade att denna problematik kunde uppstå om det inte fanns tillräckligt med deltagare för att ha olika grupper inom funktionshinderidrotten. En informant (en tränare) nämnde att det inte funnits något lag inom idrotten i hens förening om de inte slog ihop individerna med funktionsnedsättningarna (Apelmo, 2013).

I Larssons (2008) undersökning framkom det att idrottandets kontext och dess konsekvenser kunde skiljas åt. Det kunde skiljas åt beroende på om ungdomarna tillhörde varierande sociala grupper, befann sig i skiftande miljöer samt utbudet av fritidsaktiviteter. Valet av fritidsarena avgjordes genom de kontextuella

företeelserna både efterfrågan och utbudet (Larsson, 2008). I Ungdomsstyrelsens (2005) framkom det att idrottshabitusen (menas de individer som svarat att idrotten är en mycket stor betydelse i deras liv) skiljdes bland de unga.

Idrottshabitusen var mindre hos de unga med funktionshinder dvs 4% än hos de 19% unga utan funktionshinder (Ungdomsstyrelse, 2005). Det framkom vidare i Larssons (2008) undersökning att komplex interaktion mellan t.ex. utbud, egna önskningar, genus- och statusordningar, lokala traditioner och livsvillkor är faktorer som påverkar utvecklingen av ungdomars vanor inom idrott. Resultatet indikerade också på att det var i det lokala perspektivet som idrotten kunde förstås bäst. Slutligen nämndes det att idealbilden om idrottens öppenhet och

tillgänglighet kunde utvecklas om kunskap om samhällsfenomen och idrott ökade men främst att den kunskap som fanns användes (Larsson, 2008).

De vs oss

I undersökning som Wickman 2011 genomfört framkom det hur individerna hanterade sin egen identitet genom bearbetning av ”de andra”. Den bearbetningen var t.ex. återskapa hierarkin i idrotten kopplat till diskurser om funktionshinder och kön. Det var tydligt att de idrottande som satt i rullstol ansågs sig själva som ”de andra” och ”bättre” än de individer med funktionshinder som hade

allvarligare hinder eller nedsättningar. De ansåg sig också som ”de andra” eller ”bättre” än de individerna med funktionshinder/nedsättning som deltog i idrott som inte kännetecknade så kallad vanlig idrott (Wickman, 2011).

I undersökningen som Wickman gjorde 2011 påpekade informanter vikten av att ”tala om” rullstolsbasket som en ”vanlig” idrott. I och med detta menade

informanter att män med funktionsnedsättning/hinder kunde delta i en ”vanlig” idrott som ”normal” idrottare istället för handikappidrott. Informanter påpekade också att idrotter för individer med funktionsnedsättning/hinder var till för

(16)

individer med allvarligare nedsättningar/hinder. Vidare framkom det att rullstolsbasketen ansågs vara högre i hierarkin då det var en idrott för både individer med och utan nedsättning och inte en idrott med lägre status p.g.a. anpassningen till endast individer med nedsättning/hinder.

Ytterligare en skillnad som informanter nämnde var att handikappidrott kunde benämnas som ointressant eller långsam jämfört med benämningen på

rullstolsbasketen (Wickman, 2011). Skillnaden kan finnas av olika anledningar, kanske för att uppfattningen av individer med funktionsnedsättning skiljs åt i t.ex. olika länder.

Individer med funktionsnedsättning kan uppfattas olika i olika länder. Siperstein, Noris, Corbin & Shriver (2003) menar att det kan skilja sig från att en befolkning från ett land anser att individer med just intellektuell funktionsnedsättning är individer med en allvarlig nedsättning. Men en annan befolkning i ett annat land kan anse att individer med intellektuell funktionsnedsättning som en mänsklig utmaning. De olika uppfattningarna som olika befolkningar kan ha om individer med intellektuell nedsättning kan reflektera hur möjligheterna för deltagande i aktiviteter är i landet. Vidare påpekar Siperstein, Noris, Corbin & Shriver (2003) att de flesta individer världen över som har en intellektuell funktionsnedsättning anses ha kompentens för att kunna delta i en idrottsaktivitet med andra individer som har en liknande nedsättning. Dock menar Siperstein, Noris, Corbin & Shriver (2003) att det är ett fåtal individer utan intellektuell nedsättning som anser att individerna med nedsättningen har kompetensen för att kunna delta.

Goodwin, Johnston, Gusttafson, Elliott, Thurmeier & Kuttai (2009) nämner i en studie att gemenskap är något som upprepas i deras resultat. De talar om

gemenskapen som upplevs av idrottare i rullstolsrugby. I resultatet framkommer det att individerna i idrotten upplever en gemenskap och medlemskap med sina lagkamrater då de t.ex. delar intresse. Gemenskapen bildades genom att aktiva hade förståelse för varandras funktionsnedsättning ansåg informanter i Goodwin, Johnston, Gusttafson, Elliott, Thurmeier & Kuttai (2009) studie. Informanter påpekade att det skapades en grupptillhörighet där de lärde av varandra och byggde upp ett förtroende till lagkamrater. Vidare i resultatet framkom det att en del läkare och rehabiliteringspersonal påpekade att individerna med nedsättningen inte borde delta i rullstolsrugby p.g.a. risken av skador. Informanterna menade på att läkare och rehabiliteringspersonalen jämförde med den ”vanliga” rugbyn och att risken för skadorna för dem var den dubbla. En informant accepterade att bl.a. läkare inte ville att de skulle drabbas av axelskador men informanten påpekade att man kan bli skadad närsomhelst, inte bara inom idrotten. Informanten gav

exemplet på att det närsomhelst kan komma en bil som hen blir träffad av och avlider, alltså att det är farligt och finns risk att skada sig allvarligare utanför idrotten. En annan informant i studien jämförde situationen med att de inte borde spela rullstolsrugby med att en individ utan nedsättning inte borde utöva ishockey eftersom det förstör knäna enkelt (Goodwin, Johnston, Gusttafson, Elliott,

(17)

TEORI

Nedan presenteras teori och central teoretisk utgångspunkt som jag använder för att förstå och tolka deltagarnas svar. Norm som teoretisk utgångspunkt i denna uppsats är relevant då de kan uppfattas olika av olika individer men det kan också förändras under tid. Socialt erkännande som teori i är relevant i denna uppsats då åsikter och tankar kring möjligheter och hinder för att bedriva en idrottsaktivitet för individer med funktionsnedsättning kan påverkas av individens egna sociala erkännande. Det sociala erkännandet kan också vara relaterat till hur en individ ser på andra och bedömer de med socialt erkännande eller ser de som socialt underskattade.

Normer

Begreppet norm är en central teoretisk utgångspunkt i denna uppsats. Normer bygger på värderingar om vad som är rätt och fel. Värderingarna kan konstrueras i en fantasi om uteslutning och inkludering. Det kan handla om vad som anses som rätt och fel med en individs beteende eller fysiska saker. Normer kan också beskrivas som kulturella oskrivna regler om vad som anses som normalt och abnormalt. De kan påverka hur individer förhåller sig till andra och hur en individ upplever sig själv. Normer kan uppstå genom övertygelser och värderingar som i sin tur leder till förhoppningar på individer både enskilt och i grupp.

Förhoppningarna kan handla om t.ex. utseende och livsstil (Dunk-West, 2016; Ring, Kristén & Klingvall-Arvidsson, 2017). Normer uppfattas på olika platser t.ex. i samhället, skolan eller fritidsverksamheten. Det kan även vara att normer skapas och uppfattas under uppfostran och kan därför skiljas åt beroende på t.ex. funktionsförmåga, bostadsområde eller kön (Gratisskolan.se, u.å.). Att avvika från normer, att sticka ut, kan leda till diskriminering eller exkludering (Ring, Kristén & Klingvall-Arvidsson, 2017).

Normer kan skilja sig i t.ex. generationer, grupper och samhällsklasser. En del normer betraktas endast av en grupp medborgare i samhället medan andra normer betraktas i hela samhället. När normer studeras på djupet och inte bara som något som byggts av rutiner kan det förknippas med ojämlikhet och maktskillnader (Ring, Kristén & Klingvall-Arvidsson, 2017; Gratisiskolan.se, u.å.). Ett exempel på maktskillnad kan vara när en individ passar in tack vare att hen har möjlighet att följa normen, att t.ex. ett topplag i en förening ska träna fler timmar i veckan än laget för individer med funktionsnedsättning för de har större möjlighet att lyckas och har mer uppmärksamhet i kommunen. Makten kan styras både ifrån kommun och förening, kommunen ger föreningen fler träningstimmar och föreningen väljer att ge de timmarna till topplaget.

När individer känner grupptillhörighet kan den gruppen vara en ungdomskultur eller subkultur. I denna kultur har individerna möjlighet att påverka

majoritetssamhällets normer men måste till viss del följa de förväntningar som finns på en grupp. Grupp kan t.ex. utmana normerna med beteende eller utseende (gratisiskolan.se, u.å.). Ett exempel på det kan vara en individ som är blind. Hen har en grupptillhörighet med andra individer som också är blinda och de har skapat sin egen kultur med egna normer. De individer kan alltså ha en grupp med egen kultur med egna normer men hen måste fortfarande följer de normer som gäller samhällsmedborgare som t.ex. att akta sig från cykelbanan när man hör den

(18)

komma bakom sig. Hydén (2002) anser att en norm inte kräver en faktisk

handling för att vara en norm utan kräver endast en tänkbar handling där en norm kan triggas.

Normer är inte någon som uppstår av sig själv utan det är vi människor som skapar, följer och uppträder efter dessa. Detta leder till att normer antingen inkluderar och skapar möjligheter eller exkluderar och minskar möjligheter för individer i vissa sammanhang som t.ex. idrott. Att det är vi människor som skapar normerna har vi också chansen att förändra dem. Normer är oskrivna regler och skiljer sig åt i olika sammanhang och situationer vilket leder till att vi människor någon gång i livet bryter mot normer (SISU Idrottsutbildarna, u.å.).

Om en förståelse saknas kring vilka normerna är och vad de gör i en förening kan det leda till exkludering. Idrotten och föreningar måste vara normmedveten för att öppna möjligheten till inkludering. Att idrotten ska vara normmedveten kan t.ex. innebära att föreningen arbetar med att minska ojämlikhet och ojämställdhet, att tydliggöra begräsningar och fördelar det finns i föreningen för medlemmar, såsom aktiva och ledare (Riksidrottsförbundet, 2019; SISU Idrottsutbildarna, u.å.). Socialt erkännande

Det finns de grupper av människor i samhället som anses vara minoritet, missgynnade eller förtryckta och som har en kamp för att få lika levnadsvillkor som övriga medborgare. Det kan handla om självständighet, autonomi och acceptans av deras existens som kan leda till solidaritet och värdegemenskap. Ett exempel på en sådan grupp nämner Strandberg (2011) är individer med

funktionsnedsättning och funktionshinder. Genom att uppmärksamma

funktionsnedsättningar utifrån ett perspektiv som anses mer inkluderande och samhällsnyttigt kan grupper inom området försöka vända ett negativt synsätt till positivt (Strandberg, 2011). En sådan kamp kan kopplas till teorin om socialt erkännande.

Fokus i teorin om socialt erkännande är självförtroende, självrespekt och

självkänsla menar filosofen Axel Honneth. Känslorna en individ har är i relation till sig själv men sker i dynamisk process. Processen innebär att individen ser sig själv i en viss status som både kan vara oroande eller värdefull. De tre känslorna är alltså inte fasta tillstånd eller ständigt övertygande (Honneth, 1995). Genom erkännandet kan en individs egenskaper utvecklas om hen deltar i en gemenskap. Honneth påpekade att erkännandet för alla medborgare var en brist som

utvecklingen av det moderna samhället påverkat. Tillsammans med utvecklingen menade Honneth att individualismen växte som i sin tur ledde till att individers känslor påverkades som t.ex. värdighet, respekt och förnedring. Honneth menar att erkännandet inte endast handlar om glädje och lycka utan också t.ex.

rättigheter och politik (Honneth, 2008).

Strandberg (2011) tolkar Honneths teori om socialt erkännande i boken

Förhållningssätt och möten – arbetsmetoder i social omsorg. Tolkningen är att socialt erkännande är en samhällsteori som är kritisk och som eftertraktar erkännande och bekräftelse. Erkännandet och bekräftelsen är motivet för en moralisk kamp och konflikt. Ambitionen är att uppnå kraven om ett samhälle som är rättvist och likvärdigt. Förutsättningen i teorin tolkar Strandberg (2011) är att individen, i dialog med andra, utvecklar samhällslivets erkännande om

(19)

självrespekten och självkänslan om det inte finns erkännande ifrån andra

individer. Erkännandet kan byggas upp men kan också upplevas som kränkt eller underskattat vilket tyder på att individens självbild behöver erkännande

(Strandberg, 2011; Honneth, 1995).

Renault (2011) tolkar också Honneths teori som en social och moralisk filosofi där fokus är på normativa förutsättningar som finns i en individs sociala liv. Vidare tolkning är att teorin kan identifiera sociala strukturer och processer som skapar sociala orättvisor, orättvisor som teorin är en kamp mot.

Renault (2011) tolkar att teorin också kan ha en politisk betydelse då orättvisor kan finnas i verksamheter som styrs av politik. Liknande tolkning gör Strandberg (2011) genom att det förekommer utveckling i den politiska retoriken som omfattar begreppsliga och normativa förändringar. Vidare tolkar Strandberg att det 2011 handlar om respekt, hänsyn och värdighet istället för rättvisa som i jämlikhet och likvärdig fördelning av ekonomi. Denna övergång från likvärdig fördelning av ekonomi till respekt, hänsyn och värdighet har lett till att värdighet och erkännande är betydelsefulla faktorer av rättvisa.

I en undersökning har Jerlinder 2005 tolkat att det finns tre typer av erkännande i Honneths teori. De tre typerna handlar om grundläggande självförtroende, rättigheter och skyldigheter samt självrespekt. Strandberg (2011) tolkar också att det krävs kännedom om sociala interaktioner och om tre typideologier av

erkännande. Det krävs kännedom om erkännande i rättsförhållande,

degemenskapen och primärrelationerna. En annan relation som det krävs kunskap om är hur de betydelsefulla andra står i relation till skapandet av självbilden och jaget hos en individ (Strandberg, 2011).

Honneth menar att en individs personlighet inte endast kan blir erkänd i en form av erkännande utan kräver att bli erkänd i tre former av erkännande för att ses som en helhet. De tre formerna är rättsdimensionen, värdedimensionen och

individdimensionen. Men kan också benämnas som grundläggande

självförtroende, erkännande inom rättigheter och skyldigheter och tredje kan benämnas som solidariska värderingar (Strandberg, 2011; Jerlinder, 2005). Rättsdimensionen/erkännande inom rättigheter och skyldigheter har innebörden att bilda självrespekt med betydelsen i sociala, civila och politiska rättigheter. Denna nivå innefattar att individen i fokus ska veta sin plats bland t.ex.

lagstiftning. Det innebär att hen har vetskap om vilka rättigheter och skyldigheter hen har som medborgare. Självrespekten ska bildas genom individens status som juridisk individ utvecklas. Det är genom rättsförhållande som erkännandet skapas men kan också brista som visar sig genom t.ex. uteslutning eller rättslig

vårdslöshet. Bristande erkännande i denna nivå kan också leda till segregering eller nekade rättigheter. Det är i individens medvetenhet som självrespekten skapas, att individen ska vara klok och moralisk (Strandberg, 2011; Jerlinder, 2005). Honneth (1995) påpekar dock att en individ utan rättigheter kan trots allt ha självrespekt.

Värdedimensionen/solidariska värderingar handlar om solidaritet och respekten att låta alla individer leva på sitt sätt, i grupp eller enskilt. De solidariska

värderingarna innebär att grupper och samhället ska ha kunskap om hur individer bör uppföra sig i samhällets olika situationer samt solidariska värderingar om hur individer lever sina liv. Erkännandet handlar också om att i samhället, ur

(20)

värdegemenskapen, fokuserar på individens utveckling av självkänsla. Det underskattade och bristande erkännandet kan i denna dimension visas genom bristande respekt till andra individer och hens förmågor eller uttrycka sig med förolämpningar. När en individ erkänns som hen är stärks både självkänslan och värdigheten hos hen själv (Strandberg, 2011; Jerlinder, 2005). Denna nivå skiljer sig från rättsdimensionen genom att denna har mer fokus på gemenskap (Honneth, 1995).

Den tredje dimensionen, individdimensionen/grundläggande självförtroende, har fokus på individens autonomi och självförtroende. Erkännandet på denna nivå är känslomässigt och kan upplevs genom ursprungliga relationer t.ex. kärlek och vänskap inom familjen. I relationerna som skapar grundläggande självförtroende är det centralt att individen tolereras vara sig själv. Det underskattade och

bristande erkännandet uttrycks här genom tvång som uppstått genom

integritetskränkning och individens psykiska integritet kan påverkas (Strandberg, 2011; Jerlinder, 2005).

Jerlinder (2005) menar att Honneth inte nämner funktionshinderområdet själv men tolkar att teorin kan relevant i t.ex. socialpedagogiska sammanhang. Strandberg (2011) nämner däremot en särskild situation inom rättsdimensionen om en individ med funktionshinder. En individ med funktionshinder kan ha särskilda rättigheter p.g.a. hens nedsättning. Det är i denna situation betydelsefullt att individen med funktionshinder blir erkänd och ses som vilken individ i

samhället som helst. Om individen med funktionshinder upplever sig erkänd kan det stärka hens självkänsla men individen kan också uppleva underskattning p.g.a. andra individers syns på individers med funktionshinder rättigheter och

skyldigheter (Strandberg, 2011).

Ett fall som Strandberg (2011) nämner inom värdedimensionen är t.ex. att individer med funktionshinder/nedsättning kan i samhället anses exkluderande inom arbetsmarknaden. Detta kan leda till underskattning av erkännandet men som kan vändas till positivt erkännande om arbetsmarknaden istället inkluderar individer med funktionshinder/nedsättning. Inkluderas individerna kan det uppmärksamma värdet och hen kan uppleva sig värdefull i samhället. Inom individdimensionen kan att fall vara t.ex. inom LSS-boende. De ursprungliga relationerna kan vara inom familjen genom kärlek och vänskap men på ett boende kan det tolkas finnas erkännande i denna dimension också. De professionella som arbetar med individerna kan ge dem omtanke och bekräftelse som leder till att självförtroendet stärks som i sin tur kan leda till att individerna har större tro på sig själv.

Teorin kan tolkas hjälpa professionella som arbetar inom LSS (Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade) då den kan hjälpa till att se och förstå helheten när de möter de olika individerna. Strandberg (2011) menar dock att begreppet erkännande inte har en fastställd betydelse utan har sedan antiken varit under utveckling, precis som teorin om socialt erkännande.

En individs sociala erkännande kan påverkas av samhällets normer. Det negativa synsättet som enligt socialt erkännande finns kan tänkas bero på samhällets normer. Normer bygger på värderingar om vad som är rätt och fel och i teorin om socialt erkännande menas det på att det finns minoritetsgrupper eller förtrycka grupper. En tänkbar anledningen till att en grupp kan anses vara minoritet eller

(21)

förtryckt kan bero på att samhällets normer menar på att det finns något avvikande med denna grupp. Den förtrycka gruppen enligt teorin kan vara det som anses som fel i normen.

Normer och teorin om socialt erkännande kan kopplas till varandra då normer bygger på värderingar om vad som är rätt och fel. Teorin om socialt erkännande kan tolkas bygga på normativa förutsättningar som finns i en individ sociala liv. Både normer och teorin bygger alltså på vad som anses som rätt och fel i

samhället. Det kan också tolkas som att både normer och teorin har koppling till politik. Renault (2011) tolkar t.ex. att teorin kan ha kopplingar till politik medan normer också kan kopplas till politik. I teorin tolkas det som att verksamheter inom t.ex. LSS påverkas av politiken som i sin tur kan skapa förutsättningar för en individ. Genom att politiken skapar förutsättningar och lagar påverkas normerna, vad som anses som rätt och fel, indirekt.

Det valda ämnet i uppsatsen kan kopplas till normer och socialt erkännande då för det första handlar om förutsättningar om vad som är rätt/förutsättningar och fel/hinder inom idrotten. Det handlar även om normativa

förutsättningar/jämlikhet.

METOD

Nedan kommer valet av metod, informationsbrev, urval, intervju och analyssätt att presenteras.

Kvalitativ metod

En kvalitativ metod är i centrum i denna undersökning då valet av metod är en avgörande faktor för resultatet (Vetenskapsrådet, 2017; Eliasson-Lappalainen, Jacobsson, Meeuwisse & Swärd, 2008). Metoden valdes för att frågeställningarna var ute efter att förstå och tolka medlemmars uppfattningar då undersökningens syfte var att undersöka medlemmars uppfattning kring inkluderingsarbete, möjligheter och hinder för att bedriva idrottsaktiviteter för individer med

funktionsnedsättning. Undersökningen var induktiv (först samla in data och sedan anpassa teori) då intervjupersonernas svar, data som samlats in, styrde vilka teorier som var lämpliga. Dock var inte undersökningen fullständigt induktiv då empirin som samlades in inte generaliserades på övriga medlemmar i svenska idrottsföreningar. En del av undersökningens syfte var att se helheten i

idrottsföreningar om deras inkluderingsarbete och medlemmar. När deltagaren talar om möjligheter, hinder och inkluderingsarbete genomträngs också hens åsikter vilket skapar en helhet kring hennes tankar och åsikter. Det finns olika kriterier för en kvalitativ metod om t.ex. att människan och dennas sammanhang ska ses som en helhet. Levin (2008) menar att målet är att kunna tolka och förstå t.ex. tankar när en kvalitativ metod används (Levin, 2008; Bryman, 2016). Metoden kan tolkas som en organiserad plan över hur forskningen ska genomföras och är oundviklig när en studie ska genomföras. Dock är inte metoden själva studien utan finns med i processen i forskningsarbetet. Om en kvalitativ metod används kan t.ex. data vara omfattande med ord (Eliasson-Lappalainen, Jacobsson, Meeuwisse & Swärd, 2008; Levin, 2008).

(22)

Urval & informationsbrev

När forskningsämnet valts och processen av forskningsfrågor igång var frågan vilka som var lämpliga att intervjua. I undersökningen ville jag få fram tankar och upplevelser ifrån individer som är medlemmar i svenska idrottsförening.

Urvalsramen var de individer som fick ett informationsbrev skickats till sig via mail medan urvalet var de som faktiskt deltog i undersökningen genom att hen blev intervjuad. Urvalsramen var alltså de individer som hade möjlighet att delta och urvalet var de individer som faktiskt deltog i undersökningen (Bryman, 2016). Det var inte möjligt, i just denna undersökning, att maila alla svenska

idrottsföreningar så urvalet var slumpmässigt eftersom jag inte valde föreningar som jag visste om utan sökte på föreningar i Sverige och valde därifrån

slumpmässigt. Det slutgiltiga urvalet blev sju medlemmar från fem olika föreningar. De som deltog var fem ledare, en idrottskonsulent och en ekonomiansvarig.

I informationsbrevet fanns uppgifter kring undersökningens syfte, hur informanterna kunde nå mig, vad som skulle hända med den färdiga

undersökningen och att medverkan var frivilligt och informanterna kunde hoppa av när som under processen. Informationsbrevet kan liknas med Brymans (2016) informationskrav som innebär att det finns informanter i studier som kräver en viss information då de vill avgöra om deltagandet är värdefullt för dem. De har då rätten till att få veta det som nämns ovan och få veta vilka moment

undersökningen har. Intervju

För att samla in data användes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utgick ifrån samma frågeschema men ordningen kunde ändras ibland. Det fanns två frågescheman där de övergripande frågorna var likadana och sedan fanns specifika frågor till de som hade eller inte en aktivitet för individer med funktionsnedsättning.

Intervjumetod skapade möjlighet till flexibilitet som att informanterna t.ex. skulle ha kunnat svara öppet och ställa följdfrågor. Det kunde vara frågor som var oklara eller behövde redas ut under intervjun vilket var möjligt tack vare tillämpad metod. Att ställa intervjufrågorna i olik ordning var en fördel då informanternas svar kunde styra ordningen på frågorna. För att underlätta för mig själv hade jag frågeschemat framför mig när intervjuerna genomfördes. Bryman (2016) nämner att en semistrukturerad intervju kan se olika ut och genomföras på olika sätt men det centrala är att intervjuaren utgår ifrån frågeschema. Schemat kan vara formellt formulerade frågor men har chansen att frågas i olik ordning och anpassas efter t.ex. intervjumiljön. Vid intervjutillfället finns det möjlighet att ställe ytterligare frågor om det är nödvändigt för undersökningens skull. Det är av stor betydelse att schemat inte gör intervjun strukturerad. Det handlar också om att vara flexibel när kvalitativa intervjuer tillämpas då intervjun kan genomföras över telefon

(Bryman, 2016).

Intervjuerna genomfördes över telefon eller så träffade jag informanten hemma hos hen eller hemma hos mig. Fördel med telefonintervju var att intervjuerna kunde genomföras trots informanten bodde i annan ort. Det fanns ingen möjligt för mig att förflytta mig långa vägar då tiden och kostnader var ett hinder. Det fanns också en faktor som kan anses vara negativ men som jag inte värderade

(23)

över, att inte ha inte möjlighet att kunna se hur informantens kroppsspråk var när hen intervjuades. Jag värderade inte över detta då jag inte ansåg att ämnet var tillräckligt djupt för att kroppsspråket skulle spela någon roll. Det kunde också uppstå störningar under samtalet i de intervjuerna som genomfördes via telefon. Att kunna kontrollera intervjuerna var till fördel i undersökningen då idrott är ett brett ämne och engagerade individer talar gärna mycket och brett om idrott och har lätt att glida ifrån frågan.

Tillförlitlighet

Att strukturera uppsatsens innehåll genom underrubriker och korta presentationer om vad avsnittet handlar om ökar tillförlitligheten. Ännu en faktor som ökar tillförlitligheten på uppsatsen är att det finns en baktanke med varje rubrik som t.ex. rubriken Begrepp tidigare i uppsatsen. Denna rubrik finns med i strukturen för att underlätta och presentera de betydelsefulla begreppen i uppsatsen.

Vetenskapsrådet (2017) nämner för att göra en studie så tillförlitligt som möjligt är ett första steg att metod och syfte beskrivs utförligt och förståeligt. Ett andra steg att skapa tillförlitlighet är att kunna nämna och diskutera möjliga felkällor i undersökningen (Vetenskapsrådet, 2017).

Tillförlitlighet i en kvalitativ undersökning har delkriterier för att uppnå bästa tillförlitliga resultat som möjligt. Det första delkriteriet är att undersökningen ska vara trovärdig. Att skapa trovärdighet innebär att om det finns flertal möjliga svar på forskningsfrågan ska studenten vara övertygad i sin beskrivning i resultatet. Den övertygande beskrivningen ska kunna övertyga de människor som tar del av undersökningens färdiga resultat. Det andra delkriterier är överförbarhet.

Forskning som genomförs med kvalitativ metod har många gånger en grupp med samma erfarenheter i fokus. Detta leder till att resultatet i undersökningen

understryker vad som är unikt för denna grupp inom ett valt forskningsområde. Kriteriet överförbarhet innebär då att det unika som tagit fram i undersökningen, kan det t.ex. tillämpas vid en senare tidpunkt eller i en annan kontext? Det tredje kriteriet, pålitlighet, innebär att alla delar i en undersökning ska vara

tillförsäkrade. Pålitlighet går ut på att varje avsnitt ska redogöras så pass att det är tydligt att studenten granskat avsnitten. Det sista kriteriet är konfirmering som handlar om studenten ska kunna, på ett tydligt sätt, visa att hens undersökning är objektiv. Om det möjligt finns kännetecken på studentens personliga värderingar ska det konfirmeras att det inte är medvetet (Vetenskapsrådet, 2017).

Etiska övervägande

Eftersom intervju var den valda metoden fanns det också automatiskt etiska övervägande att tänka på. Jag var tvungen att tänka på hur behandling av informanternas integritet och anonymitet gjordes och hur jag bemötte dem. Anonymiteten i denna undersökningen behandlades genom att jag spelade in, transkriberade och namngav intervjuerna med slumpmässiga bokstäver.

Bemötandet kan tolkas, enligt mig, vara bra i undersökningen då jag började varje intervju med att fråga informanten undrade något. I slutet av varje intervju hade informanterna möjlighet att tala om de ansåg något saknas eller om något behövde tilläggas. Detta kan enligt mig också tolkas som gott bemötande då informanten inte behöver svara utifrån mitt frågeschema.

Undersökningen innebar också personuppgifter såsom informanternas namn. Detta innebar ansvar över att personuppgifter inte läckte ut. Vetenskapsrådet (2017) nämner råd för att skapa anonymitet. En idé är att transkribera de inspelade

(24)

intervjuerna så fort som möjligt. En andra idé är kodningen av de transkriberade intervjuerna möjliggör empirin anonym då det endast är huvudansvarig för studien som kan koderna. Bryman (2016) menar att forskningsetiken kan handla om integritet, anonymitet och frivillighet och vetenskapsrådet (2017) nämner vidare att etik också handlar om hur forskaren faktiskt behandlar och bemöter

informanter. Forskare som genomför undersökningar har skyldighet att värna om informanterna i största möjliga utsträckning. I en sådan situation kan forskaren väga nytta mot risk. För vem gör detta beslut någon nytta eller mening?

(Vetenskapsrådet, 2017). Alltså, i denna undersökning, har tipsen tagits från vetenskapsrådet och Bryman.

I undersökningen fick informanterna information i informationsbrevet som innehöll beskrivning av undersökningen. Varje informant, vid intervjutillfället, fick möjlighet att fråga om de undrade något om undersökningen. Att

informanterna skulle fara illa var svårt att tänka då frågorna var formella och eftersträvade inte svar om t.ex. informantens psykiska hälsa. Självklart var det betydelsefullt att bemöta informanterna på ett gott sätt trots att frågorna inte eftersträvade deltagarens privatliv.

Ett övervägande som gjordes var om informanternas titel i föreningen skulle skrivas ut. Det övervägdes eftersom frågan om någon kunde koppla ihop

informanternas svar med hjälp av deras titel. I samma övervägande talades det om vart föreningarna fanns i Sverige skulle skrivas ut. Det slutgiltiga blev att titlarna skrevs ut och endast att föreningarna finns i södra Sverige. Beslutet togs då titlarna informanterna har fanns i princip i alla föreningar, alltså kan alla med samma titel i södra Sverige ha svarat. Dock kan inte svaren kopplas tillbaka till förening eller informant eftersom det finns andra med samma titel. Ännu en faktor som gjorde att svaren inte kan återkopplas till informanterna är att föreningens sport där informanterna var medlemmar inte nämns. Deltagarnas namn var det endast intervjuaren som visste då ett samtal börjar med att presentera sig men som det nämns ovan döptes de transkriberade intervjuerna till en bokstav. Det kan förekomma att undersökning samlar in personuppgifter på informanter. Med personuppgifter menas de uppgifter som kan leda svaret på t.ex. en intervju tillbaka till den fysiska informanten såsom födelsedatum. Om detta är aktuellt i en undersökning är personuppgiftslagen betydelsefull (Vetenskapsrådet, 2017). Denna undersökning krävde inte godkännande av etiknämnden då det inte fanns risk att skada någon fysiskt eller psykiskt eller hanterade känsliga

personuppgifter. Trots att inget godkännande krävdes fanns moralen att dela ut information och samtycksblanketter. Blanketter fanns också då jag spelades in och när en informant skrev under betydde det att hen godkänt det. Blanketten

fungerade också som ett godkännande av att informanten fått information om frivillighet. Vetenskapsrådet (2017) nämner att undersökningar som inte kräver godkännande av etiknämnden bör ha moralen att informera och få ett skriftligt samtycke av samtliga informanter. En undersökning som innebär deltagande- eller iakttagande observationer, filma eller spela in ljud är det hög eftersträvan på informerat samtycke. Informanter har rätt, i de flesta fall, att veta syftet med undersökningen innan hen deltar (Vetenskapsrådet, 2017).

(25)

Tillvägagångssätt vid analys

När intervjuerna var genomförda och transkriberingen påbörjad började också analyseringen av data. Tack vare den tillämpade metoden kunde informanterna utrycka sig med egna ord som i sin tur ledde till att empirin blev omfattande. När analysen genomfördes används tematisk analys. I empirin söktes likheter och skillnader som jag kunde skapa koder av. Det kunde t.ex. vara om informanter med samma titel hade likande svarade på en fråga. Att koda empirin innebar att sätta rubriker på det som informanterna sagt. Det var informanternas egna ord som skapade koder, som ledde till teman som var sammanfattade ord av koderna. I processen gick tanken också på om ledarna svarade på ett sätt och

idrottskonsulenten och ekonomiansvariga svarade på ett annat sätt och varför det kunde vara så.

Bryman (2016) menar att en tematisk analysteknik inte har exakt mall för hur det ska genomföras men har mening att leta koder och teman i det som transkriberats. Koder skapas som i sin tur blir teman som sammanfattar och minskar antalet koder. En tolkning är att det går från empirinära genom att skapa koder utifrån informanters egna ord till teorinära. Bryman (2016) menar vidare att typiska drag i en tematisk analys är att leta efter t.ex. metaforer eller repetitioner, både i de enskilda intervjuerna men också om liknande svar repeteras i de olika

intervjuerna. Det är dock viktigt att komma ihåg att leta efter t.ex. repetitioner som svarar på forskningsfrågorna. Bryman (2016) nämner att kunna försvara sig om varför vissa teman identifierats är nödvändigt då jag kan bli ifrågasatt om hur jag tänkt. Det kan nämligen vara att min förståelse och kunskap är det som lett till de valda teman (Bryman, 2016).

Min undersöknings syfte ville skapa en bild och få fram fylliga och öppna svar vilket var anledningen till att en tematisk analysteknik tillämpades. För att samla in data intervjuades informanterna och sen transkriberades intervjuerna. I

processen av transkribering kodades intervjuerna för att kunna se likheter och för att minska det till teman. Om informanternas svar inte repeterades kunde det vara svårare att sätta ett tema. Genom att sätta teman kunde jag upptäcka om det fanns samband mellan de olika informanternas åsikter och tankar. Eftersom jag har erfarenhet av idrott för individer med funktionsnedsättning kunde min förståelse och kunskap genomträngas i skapandet av teman.

Som nämns ovan fanns förförståelse om idrott för individer med

funktionsnedsättning. Jag är uppväxt med idrott runt om mig och är tränare för ett innebandylag för individer med funktionsnedsättning. Förförståelsen fanns också tack vare min utbildning, Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet. Med förförståelse menas att den som genomför undersökningen har en syn på verkligheten som formats genom åren. Det är dock inte alltid säkert att

förförståelsen upptäcks förens senare i undersökningen (Thurén, 2007). I undersökningen kunde förförståelsen vara både positivt och negativ då det underlättade att se likheter men negativt för att jag t.ex. tyckte annorlunda än vad en informant svarade.

References

Related documents

Den maximala dragspänningen ökar från provsträcka 1 till 4 på samma sätt som bärigheten minskar enligt sektionerna i figur 2... De olika m aterialens kornkurvor

Vi är självklart medvetna om att det finns fler diskurser som man skulle kunna se att dessa intervjupersoner förhåller sig till, men vi känner att vi genom att använda oss av

I ett utvecklingspedagogiskt perspektiv tittar man på vad kamratsamverkan, mångfald och kommunikation har för betydelse mellan individer; ”När barn arbetar tillsammans med en

Ett sätt att hantera de stora barngrupperna var enligt alla pedagoger att dela upp barnen i mindre grupper under dagen för att antalet skulle bli hanterbart.. F uttrycker

institutioner som specialsjukhus och specialskolor lades ner och barn och ungdomar fick flytta hem och gå i den reguljära skolan. Istället för att avskiljas från samhället

For criterion validity, the Swedish translation of the Mother-to-Infant Bonding Scale (S-MIBS) was compared with the Postpartum Bonding Questionnaire, sub-scale 1 (PBQ1) and 2

Vi ville under- söka hur många minderåriga barn till patienter med psykisk ohälsa som hade registrerats i Psykiatri Skånes patient- databas, vilka insatser för dessa barn och

Hans liv kan också för vår tid förebildligt visa, hur en människa i inskränkta förhållanden, belastad med fattigdom och pinad av sjukdom, genom sin andliga