MALMÖ HÖGSKOLA C-UPPSATS
IMER Vt 2008
Mänskliga rättigheter 61-90
Robert Olsson 790628-7516
LIVET SOM RÄTTIGHET
Om ickemänskliga djurs rätt till liv
Abstract
Denna uppsats behandlar särskiljningen mellan mänskliga och ickemänskliga djur i
rättighetshänseende. Mitt syfte är att utifrån en värdegrund baserat i mänskliga rättigheter och frågeställningarna ”Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?” och ”Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?” ifrågasätta varför rätten till liv förnekas ickemänskliga djur. Min tes är att andra djur har rätt till liv och tanken är att genom att belysa den antropocentriska världsbilden som präglar samhället synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot människor och förtryck riktat mot andra djur. Jag utgår från de juridiska och politiska instrument som berör vårt förhållande till andra djur för att fastslå gällande rätt. Det följs av en analys av moralfilosofiska teorier i vilka andra djur tas i beräkning och där jag ifrågasätter hur väl utilitarismen och särskilt då Peter Singer kan leva upp till att vara en djurrättsförespråkare. Jag avslutar med att konstatera att för att komma till bukt med övergrepp som sker mot människan såväl som mot andra djur måste sambandet mellan förtrycket mot människor och andra djur tydliggöras och få ett erkännande.
This essay examines the basis of the distinction between human and non-human animals when it comes to considering the claim of rights. My purpose is to question why the right to life is denied non-human animals with the basis in values that human rights is founded on and the questions “Is a distinction between human and non-human animals justified when it comes to considering the claim of rights?” and “Why is non-human animals denied the right to life?”. My thesis is that non-human animals have the right to life. I intend to show the connection between oppression against human and non-human animals by illuminating the
anthropocentric conception of the world that characterize our society today. I begin with settling what law and politics says about our relationship to non-human animals by examining relevant documents. Then there is an analysis of ethical theories which is considering non-human life where I question how well utilitarianism and especially Peter Singer function as a animal rights advocate. I finish with a conclusion about our need to recognize the connection between oppression against human and non-human animals to come to end with all
Innehållsförteckning
1 Inledning
1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Syfte och frågeställningar 2
1.3 Teori 2
1.4 Terminologi 3
1.5 Metod och material 4
1.6 Avgränsning 4
1.7 Disposition 5
2 Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende?
5
2.1 Juridik 5
2.1.1 Svensk djurskyddslag 6
2.1.2 Indisk djurskyddslag 9
2.1.3 Indisk Rättspraxis: Balakrishnan vs Union of India 12
2.2 Politik 15
2.2.1 Svensk djurskyddspolitik 15
2.2.2 Djurskyddet Sverige 17
2.2.3 Djurens rätt 18
2.2.4 Charity International 21
2.3 Patriarkala strukturer som orsak till vårt förhållningssätt till andra djur 23
3 Etik
26
3.1 Immanuel Kant 26
3.2 Utilitarismen 29
3.2.1 Jeremy Bentham 29
3.2.2 John Stuart Mill 31
3.2.3 Peter Singer 33
3.3 Martha C Nussbaum 36
3.4 Sammanfattning 40
4 Slutdiskussion och slutsats
42
Källförteckning
44
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I Sverige slaktas ca 80 miljoner djur varje år i köttindustrin. Lägger man därtill de 131 559 ton fisk som tas iland varje år har vi siffror på flera miljarder döda individer per år. I den här uppsatsen driver jag tesen att dessa djur har en rätt till liv precis som människan.
Rättighetsanspråket är inte självklart. Det är inte självklart förankrat hos människor och inte på något sätt förankrat hos andra djur i egenskap av att vara egna individer. När det gäller människan och dess liv finns ett pågående samtal där rättigheter blivit ett erkänt begrepp och som anammats av de flesta ledande aktörerna inom internationella relationer. Det dominerande samtalet rör inte huruvida rättigheter ska finnas eller ej, utan vad de ska gälla. För andra djur är samtalet ett annat. Det rör inte rätten som individ utan rätten som egendom, eller snarare rätten för den som äger egendomen. Rätten att sälja, köpa, exploatera och/eller döda. I denna uppsats visar jag att det faktum att vi gör en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende inte bara är godtyckligt utan även felaktigt.
Min intention är att visa det godtyckliga i vårt agerande genom att granska de juridiska och politiska instrument som finns i vårt samhälle för hanteringen av andra djur. Det finns någon som sagt att det går att bedöma hur långt ett samhälle har kommit utifrån hur de behandlar sina fångar. Jag utgår från hur vi behandlar andra djur för att sedan göra en bedömning av vårt samhälles grad av utveckling.
För att visa det felaktiga i vårt agerande lyfter jag fram etiska argument. Det är avgörande i min bedömning av samhällets mognad huruvida något kan stärkas av lag eller politiska riktlinjer, men irrelevant när det kommer till min bedömning av agerandets moraliska nivå. Min uppfattning är att vår tydliga särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende är felaktig. Hur vi sedan väljer att utnyttja den särställning som vi människor förunnat oss själva visar på en låg moralisk nivå.
Med denna uppsats vill jag kritisera det godtyckliga och felaktiga i vårt agerande gentemot andra djur. Jag vill belysa vårt samhälles brister, men även ge inblick i nya sätt att förhålla sig till ickemänskliga individer.
1.2 Syfte och frågeställningar
Mitt syfte är att utifrån en värdegrund baserat i mänskliga rättigheter ifrågasätta varför rätten till liv förnekas ickemänskliga djur. Genom att utgå från frågorna ”Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?” och ”Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?” är tanken att belysa det antropocentriska perspektivet som präglar samhället. Jag vill även visa att tydliga paralleller går att göra mellan förtryck riktat mot människor och förtryck riktat mot andra djur, vilket görs genom att fokusera på de patriarkala strukturer som råder i dagens samhälle.
I min andra del av uppsatsen ligger fokus på den etiska biten i frågan om en särskiljning kan göras mellan mänskliga och ickemänskliga djur rent moralfilosofiskt. Tanken är att utgå från den konventionella inställningen om att en särskiljning är berättigad och visa hur den kan stärkas av naturrättsliga resonemang. Jag vill även visa hur den utilitaristiska filosofin ej är särskilt lämpad i kampen för andra djurs rättigheter.
Jag vill sist förespråka en teori om fokus på individers kapaciteter snarare än intellektuella egenskaper.
Min intention är att belysa frågeställning och problem som därmed följer så öppet som det är möjligt, men jag vill påpeka att jag är väl medveten om att min personliga inställning och min roll som aktiv i djurrättsrörelsen har påverkat urvalet av mina källor. Detta påpekas även för att göra läsaren medveten om detta. Jag strävar dock efter att skriva en uppsats med redovisad subjektivitet.
1.3 Teori
Min tes är att även andra djur har rätten till liv. Detta ställningstagande är både juridiskt, politiskt och etiskt vilket har format min uppsats. De aspekter som vägs in i denna uppsats via de olika juridiska, politiska och filosofiska aktörerna är tänkta att utmana den teoretiska grund som FNs konventioner vilar på när det gäller att endast människan ses som berättigad rättighetsinnehavare. Min tes ska utmana den genom ett försök att utveckla den. Genom att undersöka rätten till liv är tanken att teorin ska expandera i sitt omfång och inte motbevisas eller avfärdas utan istället utvidgas från att enbart gälla mänskliga djur till att även inkludera ickemänskliga djur.
1.4 Terminologi Djur
Genom texten kommer olika benämningar att användas för ickemänskliga djur. Ickemänskliga varelser, andra djur, djur etcetera kommer att syfta till ickemänskliga djur. Även om det är allmänt känt och vedertaget att människan är ett djur, underlättar det för texten att i vissa delar benämna andra djur som djur.
När det gäller djurskydd och djurrätt finns väsentliga skillnader. Det är avgörande för denna uppsats att de skillnaderna blir tydliga.
Djurskydd
Med djurskydd menas att djur har rätt till att bli behandlade på ett värdigt sätt då de används i olika syften av människor, såsom att burar ska vara tillräckligt stora eller transporter tillräckligt skonsamma. Det är även viktigt att den behandling som de blir utsatta för är skonsam i den bemärkelsen att den inte utsätter dem för mer smärta eller lidande än vad som är nödvändigt. Människan må ha rätten att använda sig av andra djur men det ska ske i kontrollerade former där övergrepp och misskötsel inte ingår.1
Djurrätt
Med djurrätt menas att djur har rätt att inte bli föremål för människans utnyttjande över huvud taget. Precis som människan har andra djur ett inneboende värde som inte kan åsidosätts på grund av att människan har ett intresse av detta. Istället för att frågan skulle handla om större burar och kortare transportsträckor för de djur som används i människans syfte menas det enligt djurrätt att djuren inte ska sitta i burar och heller ej transporteras2. Ickemänskliga djur har rätt till liv och frihet precis som människan och ska därför inte användas i mänskliga syften.
Tre kärnbegrepp som i mångt och mycket går in i varandra är antropocentrism, antroandrocentrism och speciesism. Skillnaden mellan de två första är vid första anblick liten men ändock avgörande. Med antropocentrism menas övertygelsen att människan är centrum i
1
Djurskyddet Sveriges hemsida, Djurskyddet Sverige., 2008-06-04 http://www.djurskyddet.se/organisation/ideologi/index.asp
2
universum3. Antroandrocentrism är däremot en kultur som uttrycker att människomannen är centrum i universum4, alltså en kultur där normen inte bara är människan utan även den mänskliga mannen. Antroandrocentrism är således en blandning mellan antropocentrism och androcentrism, som i sin tur är ett begrepp som beskriver mannens normerande roll.
Det sista kärnbegreppet är speciesism, eller artdiskriminering. Det vill säga särbehandling av andra arter djur på grund av de är andra arter5.
1.5 Metod och Material
Min metod är juridisk i det att jag, i syfte att fastslå gällande rätt, granskar juridiska dokument för att kunna avgöra huruvida en särskiljning mellan mänskligt och ickemänskligt liv görs.
Framför allt använder mig av textanalys, både i granskningen av det juridiska materialet och politiska dokument, inklusive värdegrunder från olika organisationer och verksamhetsbeskrivningar som är publicerade på organisationernas hemsidor.
Mitt material består av böcker, artiklar, lagtext, propositioner, värdegrunder, intervjuer och mail från organisationer.
1.6 Avgränsning
Jag har i min forskning begränsat mig till rätten till liv för att jag anser den vara avgörande för ytterligare rättighetsanspråk. Rätten till liv är nödvändig för vidare diskussion om rättigheter och friheter som präglar hur detta liv levs.
I min juridiska del begränsar jag mig till svensk och indisk lag. Jag fokuserar på den svenska djurskyddslagen för att på så sätt granska den lag som uttryckligen ska vara till för ickemänskliga djurs bästa. Indisk lag används på grund av Indiens väl utvecklade resonemang kring ickemänskliga djurs rätt i samhället.
Den politiska delen inskränks till enbart svenska dokument på grund av tids- och utrymmesskäl.
3
Nationalencyklopedin, uppslagsord: antropocentrism
4
Gålmark, Lisa (2005), Skönheter och odjur, GÖTEBORG & STOCKHOLM: Makadam förlag, 173
5
Den etiska delen begränsas till filosofiska resonemang som bokstavligen berör förhållandet mellan mänskliga och ickemänskliga djur.
1.7 Disposition
Uppsatsen är uppdelad i fem kapitel.
I kapitel två besvarar jag frågan ”Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?” utifrån de två övergripande perspektiven juridik och politik. Kapitlet avslutas med en redogörelse för hur Carol J Adams och Lisa Gålmarks ställer sig till frågan ”Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?”.
Kapitel tre tar upp tre moralfilosofiska grunder för hur vårt förhållningssätt till andra djur ska regleras. Det första representeras av Immanuel Kant som förespråkar en naturrättslig filosofi. Sedan följer tre filosofer inom den utilitaristiska traditionen. Martha C Nussbaum och kapacitetsteorin får sedan stå som alternativ till den konventionella synen på ickemänskliga djur i rättighetshänseende. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av de parter som redogjorts för.
Kapitel fyra är en slutdiskussion med slutsatser dragna utifrån det material som framförts i uppsatsen.
2 Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?
2.1 Juridik
Tanken med att börja med det juridiska perspektivet är att ha en utgångspunkt i det praktiska och konkreta för att sedan med det politiska och etiska perspektivet besvara frågan om ickemänskliga djur har rätt till liv ur mer abstrakta och teoretiska perspektiv.
Den juridiska delen består av redogörelser och ställningstagande kring hur först svensk och sedan indisk djurskyddslag ställer sig till ickemänskliga djurs rätt till liv.
2.1.1 Svensk djurskyddslag
Djurskyddslagen i Sverige har reviderats ett flertal gånger. När den nuvarande lagen kom 1988 låg en tanke om komplettering som grund för ändringen6. Visserligen fanns det redan i 1944 års djurskyddslag bestämmelser kring hur djurhållning skulle genomföras, till skillnad mot innan 1944 års lag då det endast fanns straffsatser för den/de som gjorde sig skyldiga till djurplågeri, men regeringen ansåg det vara nödvändigt med en ändring för att på så sätt förbättra situationen för de djur som hölls i Sverige7.
Djurskyddslagen från 1988 är tänkt att på ett i synnerhet förebyggande sätt reglera förhållandet mellan människa och de djur som människan har i sin vårdnad8. Den preventiva karaktären skiljer sig från de lagar som fanns innan 1944 då det sågs tillräckligt att juridiska åtgärder drevs igenom efter att ett brott begåtts mot ett annat djur. Tanken med djurskyddslagen efter 1944 är att bestämmelser ska förhindra/förebygga lidande snarare än att bestraffa de som var orsaken.
I propositionen som ligger till grund för Djurskyddslag 1988:534 står det om hur vårt förhållande till andra djur sedan långt tillbaka präglats av vårt behov av att hålla dessa djur för olika ändamål. Djurskyddet menas gå tillbaka lika långt i tiden9. Det påpekas hur väl vår djurhållning utvecklats då exempelvis de ”trånga, mörka och ohygieniska” djurstallarna till huvuddelen är borta till fördel för de nya ”ljusa, lättskötta och dragfria utrymmena” 10. Denna utveckling menas gå parallellt med övergången från små mångsidiga jordbruk till större ensidiga jordbruk11, med andra ord från små jordbruk med stor mix av djur till stora jordbruk inriktade på att föda upp en sorts djurs så kostnadseffektivt som möjligt. Även om det finns ett betydande ansvar från staten när det gäller att ge riktlinjer för djurhållning så ligger det fundamentala ansvaret hos den/de individer som har djur i sin vårdnad12. Ansvaret innebär bland annat att djuren ska hållas i en så kallad ”god djurmiljö” som i sin del ska bidra till att främja deras hälsa och även deras möjligheter till att bete sig naturligt13.
6 Prop. 1987/88:93, 14 7 Ibid. 8 Ibid. 9 Ibid. 10 Ibid., 14-15 11 Ibid., 15 12 Ibid. 13 Ibid.
I den nuvarande djurskyddslagen från 1988 berörs djur som innefattas som husdjur, försöksdjur och andra djur förutsatt att de befinner sig i fångenskap14. Med försöksdjur menas här ”djur som används i djurförsök eller som föds upp, förvaras eller tillhandahålls för djurförsök” enligt 1 b §15.
Djurskyddslagens nuvarande utformning har som sagt ett preventivt syfte där målet är en djurhållning utan onödigt lidande för alla djur. Detta påtalas i propositionen och märks även i lagtexten där upprepande fraser om ett undvikande av onödigt lidande kan ses i ett flertal av de 39 paragrafer som lagen består av.
Djurförsök
Ett område där människan använder djur är inom forskningen. Dessa djur, som utgör kategorin försöksdjur, har ofta varit föremål för debatter om huruvida det är rätt att använda dessa djur eller ej och/eller om huruvida dessa djur lider eller ej när väl försöket äger rum. I djurskyddslagen kan vi finna bestämmelser för att dessa försök ska konstrueras så de inte utsätter djuren för mer lidande än vad som är nödvändigt16. Redan i första punkten under djurförsöksparagrafen nämns att det måste finnas en garanti för att det syfte som försöken ska uppnå ej kan nås med ”annan tillfredsställande metod”17.
För att avvärja sig mot eventuellt godtyckliga beslut finns det upprättat en djurförsöksetisk nämnd som ska granska ansökningar om användning av djur i försök18. Nämnden måste avslå alla ansökningar som inte kan ses som angelägna från allmän synpunkt och/eller inte uppfyllt punkt 1-3 i 19§. Enligt den 19e paragrafen ska syftet med försöken ej kunna uppnås med annan tillfredsställande metod; så få djur som möjligt ska användas; djuren ej utsätts för mer lidande än vad som är absolut nödvändigt19.
Allmän djurhållning
Paragraf 2-9 i djurskyddslagen behandlar djurhållning i allmänhet och berör därmed bland annat jordbruk i Sverige som håller kor, grisar, höns, får etcetera för livsmedelsindustrin. Dessa djur skyddas av lagen på många sätt och garanteras till exempel tillräckligt med mat 14 Djurskyddslag 1988:534, 1 § 15 Ibid., 1.b § 16 Ibid., 19.3 § 17 Ibid., 19.1 § 18 Ibid., 21 § 19 Ibid., 19 §, 21 §
och vatten20; tillräckligt med plats och skydd21; skydd mot överansträngning, agning och/eller pådrivning med föremål som kan ge upphov till sår22; att inte stå bundna på ett smärtsamt sätt eller på sådant sätt att de inte kan få tillgång till nödvändig rörelsefrihet, vila och/eller skydd mot väder och vind23; att de ska hållas i en god djurmiljö som gynnar deras hälsotillstånd och möjliggör deras naturliga beteende24.
Redan i paragraf 2 betonas att alla djur ska behandlas väl och även att de ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom25. Nämnas bör även att dessa ”allmänna” djurhållningsbestämmelser som finns i paragraf 2-9 gäller all djurhållning i Sverige. Det vill säga alla djur som omfattas av lagen och därmed alla djur som hålls i fångenskap. Det görs dock ett undantag för de djur som ska utsättas för experiment när det gäller att utsättas för onödigt lidande. Även om något i vanliga fall, till exempel i en situation där man håller en kanin som husdjur, skulle ses som onödigt lidande skulle det i ett av en djurförsöksetisk nämnd godkänt experiment ej ses som onödigt lidande26.
Slakt
Djurskyddslagen är tydlig även under bestämmelserna för hur slakt ska genomföras i Sverige. Det betonas vikten av att djuren ej skall utsättas för onödigt lidande eller obehag varken under själva slaktproceduren eller transporten dit27, förutom om det på grund av sjukdom eller olycka måste avlivas omedelbart28. I samma paragraf går att finna bestämmelser om att blodtappning av ett djur måste föregås av bedövning, och att alla andra åtgärder får vänta tills djuret dött29. Detta kommer sig av att regeringen ansåg det vara oacceptabelt att tillåta så kallad ritualslakt där bedövning ej förekommer30. Undantag finns dock för fjäderfä och kaniner31, där det med fjäderfä innebär fågelarter som utnyttjas för produktion av framförallt
20 Djurskyddslag 1988:534, 3 § 21 Ibid. 22 Ibid., 5 § 23 Ibid., 6 § 24 Ibid., 4 § 25 Ibid., 2 § 26 Ibid. 27 Ibid., 13 § 28 Ibid., 14 § 29 Ibid. 30 Prop. 1987/88:93 : 28 31 Djurskyddslag 1988:534, 14 §
kött och ägg32. Med andra ord behövs ingen föregående bedövning vid tappandet av blod på domesticerade fåglar och/eller kaniner.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende enligt svensk lag?
I djurskyddslagen finns som jag beskrivit ovan många verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot grymma levnadsförhållanden för djur som hålls i fångenskap i Sverige. På flera ställen nämns god hälsa som viktiga ledord och på elva ställen i lagen går att finna bestämmelser som betonar vikten av att undvika lidande för djuren. Men även om djurskyddslagen i sin strävan lyckas med sin framställning som en lag för djurens bästa i många stycken och paragrafer finns inga otvetydigheter när det gäller rätten till liv. Förutom kapitlet som med tre paragrafer rör slaktproceduren finns det även på fyra andra ställen i lagen uttalade situationer då det är legitimt att avliva djuret ifråga.
Svaret blir således att det enligt svensk lagstiftning görs en tydlig särskiljning mellan ickemänskliga djurs rätt till liv och därmed också rättighetsanspråk i övrigt.
2.1.2 Indisk djurskyddslag
Den indiska djurskyddslagen kom redan 1960 och ändrades senast 1982. Den utfärdades av det indiska parlamentet och Animal Welfare Board Of India (Indiens Djurskyddsråd (egen översättning)) tillsattes som tillsynsmyndighet för att bevaka efterlevnaden av lagen.
Lagen består av sex kapitel där några har snarlika rubriker som den svenska djurskyddslagen. Det första kapitlet är en inledning innehållande definitioner och dyligt. Andra kapitlet går igenom hur Djurskyddsrådet är uppbyggt. Tredje kapitlet behandlar vad som definieras som grymhet mot djur rent generellt. Fjärde kapitlet går igenom regler för hur djurförsök ska genomföras. Femte kapitlet sätter upp riktlinjer för dem som håller djur för uppvisning. Sjätte kapitlet tar upp blandade frågor och regler för djurskydd i Indien.33
32
Nationalencyklopedin, uppslagsord: fjädefä
33
Indiska djurskyddslagen, 2008-05-25, http://envfor.nic.in/legis/awbi/awbi01.pdf, The prevention of cruelty to animals act, 1960 (59 of 1960) As amended by Central Act 25 of 1982.
I det inledande kapitlet definieras djur som alla ickemänskliga varelser34. Det slås även fast i lagens preambel att huvudsyftet är att förebygga onödig smärta eller lidande för alla djur som är under människans styre35. Ansvaret för att detta ska förverkligas är de människor som står som ägare och huvudansvariga för domesticerade djur36.
Det andra kapitlet rör upprättandet av och syftet med Djurskyddsrådet. Syftet med rådet berörs i första punkten då främjandet av djurskydd i allmänhet och att skydda djur mot onödig smärta och lidande lyfts fram som huvudsakliga mål37. Sedan följer en detaljerad beskrivning av vilka människor som ska sitta i rådet. Denna lista består av tolv punkter där det bland annat går att finna krav på representation från medlemmar av regeringen, praktiserande veterinärer och djurskyddsorganisationer38.
Djurskyddsrådets ska fungera som en rådgivande instans för regeringen när det gäller förbättring av djurskyddslagen. Rådet har som uppgift att studera efterföljandet av lagen och där i följer målet att se till att domesticerade djur ej upplever onödig smärta eller lidande. De olika områdena som rådet har insyn i är bland annat transport av djur, hantering av djur som människan har som uppvisningsdjur, allmän djurhållning, hur ej önskvärda djur avlivas och hur slakt genomförs av ickemänskliga djur. Det faller även under rådets ansvarsområden att främja utbildning och opinionsbildning mot dålig djurhållning och för ett väl utvecklat djurskydd39.
Tredje kapitlet i indisk djurskyddslag rör vad som kan räknas som ”grymhet mot djur”. Det är en diger lista med varierade inslag av handlingar som räknas upp. Inte någon av punkterna är kontroversiella i den mening att det skulle gå mot en allmän uppfattning om vad grymhet mot djur är. Ett urval av de handlingar som lagen anser vara grymhet mot djur är olika former av fysiskt våld som slag och sparkar; medverkande till droganvändning; transport som medför onödig smärta eller lidande; att hålla djur i för små burar eller annan behållare; att hålla ett djur i för kort och/eller tung kedja och/eller i en orimligt lång tid40.
34
Indiska djurskyddslagen, kap1:2.a
35 Ibid., preambel 36 Ibid., kap 1:3 37 Ibid., kap 2:4(1) 38 Ibid., kap 2:5 39 Ibid., kap 2:9 40 Ibid., kap 3:11.1
Det finns dock undantag från denna lista. Skulle det exempelvis vara så att djuret hålls för att senare bli del av människans kost finns dispens från regler som skulle komplicera djurhållningen så länge det innebär att djuren skyddas från onödig smärta eller lidande. De djur som innefattas i djurförsök kan med viss självklarhet heller ej garanteras frihet från de grymheter som räknas upp41.
I kapitel fyra beskrivs riktlinjer för hanteringen av de djur som används i djurförsök i Indien. Det inleds med att slå fast att inget i denna djurskyddslag ska tolkas som ett förbud mot djurförsök42. Dessa försök ska dock granskas av en kommitté som utsetts av regeringen43. Det finns beskrivet att experimenten ska genomföras med humanitet och omsorg44; att djuren som tagit för stor skada ska avlivas och det helst vid medvetslöshet45; att experiment på större djur ska undvikas då möjlighet att använda små djur som marsvin, kaniner, grodor och råttor finns46; att det så långt som det är möjligt undvika experiment i det syftet att erhålla praktisk erfarenhet som forskare47; att operationer i de fall som det är möjligt genomförs med tillräckligt mycket bedövning för att djuret ej ska känna någon smärta48.
För att kommittén ska kunna garantera efterföljandet av bland annat de riktlinjer som nämnts ovan har kommittén rätt att utse en tjänsteman med rätten att inspektera alla institutioner som genomför djurförsök i Indien49. Kommittén har även rätt att sätta upp nya grunder för fortsatt verksamhet då rapport från granskad djurförsöksinstitution visar på missförhållanden50.
Kapitel fem rör de djur som människan använder för uppvisning. De regler som finns rör både de människor som har hand om uppvisningsdjuren och de djur som används. I huvudsak är det tre regler som gäller: de ansvariga människorna ska vara registrerade som djurhållare av
41
Indiska djurskyddslagen, kap 3:11.3
42 Ibid., kap 4:14 43 Ibid., kap 4:15.1 44 Ibid., kap 4:17.2.b 45 Ibid., kap 4:17.2.c 46
Ibid., kap 4:17.2.e
47
Ibid., kap 4:17.2.f
48
Ibid., kap 4:17.2.b
49
Ibid., kap 4:17.18.a
50
uppvisningsdjur i Indien51; djuren ska vara registrerade som uppvisningsdjur i Indien52; djuren ska ej utsättas för onödig smärta eller lidande53.
Kapitel sex tar upp regler som inte går att kategorisera under de andra kapitlen men som ändå är relevanta för djurskyddet. Bland annat redogörs det för att inget i denna djurskyddslag ska tolkas på sådant sätt att det kan ses som olagligt att döda ett djur på sådant sätt som din religion kräver54.
2.1.3 Indisk rättspraxis: Balakrishnan vs Union of India
I fallet Balakrishnan vs Union of India ställs en cirkus till ansvar för att ha misskött de djur som ingick i cirkusens ensemble. De har i en tidigare dom fällts för misskötsel medan de i fallet som tagits upp i högsta domstolen i Kerala överklagar domen med motiveringen att det saknas material för en fällande dom.
De anklagade hävdar att deras djur har det bättre än djur på zoo vilket i sig då skulle göra det orimligt att anklaga cirkusen för misskötsel och samtidigt tillåta fortsatt zooverksamhet. Indiens Djurskyddsråd kommenterar därefter med att vilda djur, som de som förekommer på cirkusen, är territoriellt medvetna, vilket betyder att det faktum att cirkusen aldrig stannar en längre tid på ett ställe utgör hinder för dessa djur att finna trygghet i tillvaron. Vilda djur finner det även obekvämt att bli stirrade på. Ett zoo ger möjlighet för djuren att söka skydd i tillgängliga tillflyktsorter, medan en cirkus förutom att utsätta djuren för exponering av publikens ögon även tvingar dem att utföra inlärda trick framför strålkastare, orkester och en skrikande publik. Det må vara ett faktum att cirkusar har med sig veterinärer, men detta menar Djurskyddsrådet vara mest av kommersiella skäl då ett skadat djur ej är bra publicitet. På grund av de ovan nämnda skälen menar Djurskyddsrådet att det ej går att säga att cirkusdjur har det bättre än de djur som befinner sig på zoo.55
De anklagade menar att domen strider mot den Indiska konstitutionens artikel 19.1.g vilken innebär att varje indisk medborgare har rätt till eget valt yrke, sysselsättning, handel och/eller
51
Indiska djurskyddslagen, kap 5:23
52 Ibid., kap 5:26.c 53 Ibid., kap5:24.1 54 Ibid., kap 6:28 55 Indiskt rättsfall, 4
affärer56. Djurskyddsrådet bestrider dock med motiveringen att ingen person får orsaka smärta eller lidande på djur, ännu mindre se det som en fundamental rätt enligt konstitutionen57.
Djurskyddsrådet hänvisar även till den indiska konstitutionen då den i artikel 48 och 51 nämner att staten ska värna om djurlivet och att varje indisk invånare ska hysa medkänsla för levande varelser58. Även om det ej är praxis att hänvisa till specifika artiklar i konstitutionen i enskilda fall menar Djurskyddsrådet att det är berättigat i fall då en eventuell dom skulle bryta mot de principer som konstitutionen bygger på. I detta fall ser Djurskyddsrådet det befogat att åberopa konstitutionen dels på grund av den anklagades hänvisning till artikel 19, om fri affärsverksamhet, och dels på grund av att artikel 48 och 51 berör djurskydd59.
Djurskyddsrådet ser inga tvivel i det att cirkusen gjort sig skyldig till vad den tidigare domen gör gällande och ser heller inget bristande i det material som använts i bevisningen. Tvärtom är det väldigt tydligt att djuren utsatts för missförhållande där godtycklig och hemsk grymhet är verktyg för att få djuren att utföra vad cirkuspersonalen vill och precis när de vill60. Därför förklarar Djurskyddsrådet fallet avskrivet61.
När Djurskyddsrådet sammanfattar domen nämns bland annat tvång att genomföra onaturliga trick, förvaring i trånga burar, att utsättas för rädsla, hunger och smärta och inte minst det ovärdiga liv dessa djur fick leva som bevis på hur cirkusen missbrukat sitt ansvar som förmyndare för dessa djur. De menar att även om dessa djur är ickemänskliga djur så är de ändå berättigade en värdig tillvaro och behandling utan grymhet och tortyr. Förutom de lägst stående varelserna menar Djurskyddsrådet att alla djur besitter ett visst mått av intelligens som kan sträcka sig från inlärda reaktioner till komplicerade tankegångar. Med tanke på allt detta betonas därför människans grundläggande plikt att inte bara visa medlidande för alla ickemänskliga djur, utan även att erkänna och skydda deras rättigheter. Djurskyddsrådet ställer frågan varför enbart människan ska åtnjuta fundamentala rättigheter, speciellt då många anser ickemänskliga och mänskliga djur vara lika värda. Att denna skiljelinje fortfarande präglar rättssystemet menar Djurskyddsrådet vara förlegat och menar att legala
56
Indiska konstitutionen, 48.A, 51.A.g
57
Indiskt rättsfall, 8
58
Indiska konstitutionen, 48.A, 51.A.g
59 Indiskt rättsfall, 9 60 Ibid., 4 61 Ibid., 12
rättigheter även ska inkludera ickemänskliga djur och att deras intressen ska värderas jämlikt med människans.62
Har ickemänskliga djur rätt till liv enligt indisk djurskyddslag?
Med grund i ovanstående redogörelse för indisk djurskyddslag och rättspraxis tvingas jag ge ett delat svar på denna fråga.
Svar enligt indisk djurskyddslag
Enligt den indiska djurskyddslagen ska alla domesticerade djur garanteras ett liv utan onödig smärta eller lidande. Att de sedan används som kläder och mat verkar inte vara en motsättning. Det finns heller inget som säger att avlivning av ett oönskat djur ska innebära några moraliska dilemman. Snarare är det så att det ses som en ursäkt till att avliva djuret i fråga.
Djurförsök ska precis som i Sverige kontrolleras av en speciell kommitté. Denna ska kontrollera hur försöken genomförs och att försöken lever upp till kraven på att undvika onödig smärta eller lidande, något som lagen nämner ett flertal gånger. Tolkningsutrymme lämnas där till vad ”onödig smärta eller lidande” innebär vilket gör att ingen garanti kan ges på att detta verkligen levs upp till. I djurförsökssammanhang lämnas dessutom särskilda utrymmen för tolkning då det endast i de fallen det är möjligt ska ges bedövning vid operation.
Svaret på frågan när blir således att den indiska djurskyddslagen tydligt särskiljer mänskliga djur från ickemänskliga i rättighetshänseende. Det finns inget som antyder att ickemänskliga djur i Indien skulle ha en rätt till liv eller ens till ett liv utan smärta eller lidande.
Svar enligt indisk rättspraxis
I fallet Balakrishnan vs Union of India hänvisar Djurskyddsrådet till den indiska konstitutionen för att slå fast den redan skrivna domen om cirkusens bristande behandling av cirkusdjuren. De menar att det enligt den indiska konstitutionen finns skyldighet att alltid hysa medkänsla för alla varelser. Rådet lägger till och med djurens rätt till ett värdigt liv jämsides
62
med människans och menar att om människan förtjänat sig av denna rätt, varför då inte även andra djur? De menar att det inte finns något rimligt skäl till att den konstitutionella fundamentala rätten till liv endast är förunnat människan men att det även utan denna fundamentala rätt finns en skyldighet från människans sida att erkänna och skydda andra djurs rättighetsanspråk.
Rätten till liv för ickemänskliga djur finns således enligt denna rättspraxis, och Djurskyddsrådet gör ingen särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djurs rättighetsanspråk. Den konstitutionella bristen att ej se till andra djurs behov belyses dock av Djurskyddsrådet samtidigt de genom detta beslut öppnar vägen för en rättsligt förankrat rätt till liv för andra djur i vårt samhälle.
2.2 Politik
Den svenska djurskyddspolitiken representeras i uppsatsen dels av statliga och dels av utomparlamentariska aktörer.
Som statlig aktör i Sverige är Jordbruksverket tillsynsmyndighet och styrs av det regleringsbrev som nedan redogörs för.
De utomparlamentariska och opinionsbildande krafter i det svenska samhället får här representeras av organisationerna Djurskyddet Sverige, Djurens Rätt och, enligt dem själva, världens första utilitaristiska välgörenhetsorganisation, Charity International.
Den politiska delen är tänkt att vara en inledning på att visa hur vårt förhållningssätt till ickemänskliga djur är diskutabelt och långt ifrån självklart.
2.2.1 Svensk djurskyddspolitik
Varje år offentliggörs vägledande beslut som regeringen fattat för att styra alla myndigheters olika verksamheter. Dessa beslut meddelas till respektive myndighet i så kallade regleringsbrev där målen för verksamheten anges. Hur mycket pengar som får användas och hur det ska redovisas anges också 63.
63
Jordbruksverket är som myndighet ansvarig för djurskyddsfrågor. I Jordbruksverkets regleringsbrev för 2007 delas områdena upp i tre politikområden: Djurpolitik, Livsmedelpolitik och Landsbygdpolitik 64.
Under Djurpolitik går att finna den övergripande målsättningen om en god djurhälsa och ett gott djurskydd för de djur som är ”i människans tjänst”. Det betonas också att vilda djur ska hanteras på sådants sätt att oacceptabla skador på människor och/eller deras egendom ej uppkommer65. Detta mål ska således genomsyra de två verksamhetsområdena Djur- och folkhälsa och Djurskydd.
Djur- och folkhälsa innefattar tre verksamhetsgrenar: Djurhälsa, Förebyggande och bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar och Rikstäckande djurhälsovård 66. Som övergripande mål inom Djur- och folkhälsa finns en god djur- och folkhälsa med säkrade livsmedel67. Detta genomsyrar även de tre verksamhetsgrenarnas individuella mål då mål om bland annat begränsad användning av läkemedel, godtagbar hantering av animaliska biprodukter68, bekämpning av allvarliga djursjukdomar69 och en kostnadseffektiv akut och förebyggande djurhälsovård 70.
Djurskydd innefattar även det tre verksamhetsgrenar: Djurförsöksetisk prövning, Stöd till forskning och utveckling och Utveckling och kontroll av djurskydd71. Som verksamhetsområde har Djurskydd ett gott djurskydd som övergripande mål72. De tre verksamhetsgrenarnas individuella mål berör bland annat effektiv prövning av de djurförsöksetiska nämndernas ärenden, ökad kunskap om alternativa forskningsmetoder till djurförsök och ett funktionellt djurskydd med hög kvalité i hela landet73.
64
Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Statens jordbruksverk, 1
65 Ibid., 2 66 Ibid., 1 67 Ibid., 2 68 Ibid. 69 Ibid., 3 70 Ibid., 4 71 Ibid., 1 72 Ibid., 4 73 Ibid., 5
När det kommer till politikområdena Livsmedels- och Landsbygdspolitik betonas i respektive målsättningar att utvecklingen måste vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar74. Livsmedelspolitiken lägger dock till att det ska spegla konsumenternas efterfrågan75. Under verksamhetsområde Jordbruk går även att finna den ekologiska tanken då miljömässigt hållbar jordbruksproduktion betonas. Men även här går att finna uppmaningen till anpassning efter konsumenternas efterfrågan76.
Hur ställer sig svensk djurskyddspolitik till ickemänskliga djurs rätt till liv?
Den svenska djurskyddspolitiken följer den svenska lagstiftningen i sitt förhållningssätt till ickemänskliga djurs rätt till liv. Ickemänskliga djur ska garanteras ett gott djurskydd med akut hälsovård om så behövs och säkert foder. Men en rätt till liv är inte förenlig med tanken om att samma djur som ska säkerställas det goda djurskyddet är samma djur som ska mista livet i större eller mindre skala beroende på konsumenternas efterfrågan. Jordbruksverkets riktlinjer och agerande särskiljer därmed tydligt mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende.
2.2.2 Djurskyddet Sverige
I Sverige finns en rad olika djurskyddsorganisationer på olika nivåer. Den som dock är självutnämnt störst i Sverige är Djurskyddet Sverige (DS)77.
DS arbetsformer varierar beroende på vilka målgrupper som de riktar sig mot. I ett samarbete med Svenska Djurskyddsföreningen (SD) har de utvecklat ett värdegrundsmaterial som är riktat till barn mellan sex och nio år. De vill på så sätt bidra till en långsiktig förändring i samhället där människor ska anamma ett respektfullt synsätt gentemot djur och natur. DS och SD ser en direkt koppling mellan att den empatiska förmågan gentemot andra djur och att agera med respekt mot andra människor. Genom att ge ut ett värdegrundsmaterial riktat till barn hoppas de båda föreningarna på en framtid där både människor och djur har ett egenvärde78. 74 Regleringsbrev, 6-7 75 Ibid., 6 76 Ibid. 77
Djurskyddet Sveriges hemsida, Djurskyddet Sverige – Sveriges största djurskyddsorganisation., 2008-05-25, www.djurskyddet.se
78
Förutom att rikta sig mot barn utövar DS opinionsarbete riktat mot regeringen och statliga myndigheter. De tar stor del av arbetet kring lagförändringar för djurens fördel då de arbetar med remissarbete och informationsspridning. Med den kunskap som DS innehar är de återkommande kunskapskälla för departement och myndigheter i remissärenden som gäller djur och djurhållning79.
DS arbetar mycket med andra organisationer både inom Sverige och internationellt och betonar att deras arbete alltid genomförs på ett lagligt och demokratiskt tillvägagångssätt. Deras mål är positiva förändringar vilket de menar är beroende av det förtroende som det demokratiska arbetssättet inger80.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende enligt Djurskyddet Sverige?
Enligt djurskydd som teori har människan rätt att använda sig av andra djur för sina egna syften. Denna rätt är inte outtömlig utan begränsas i DS fall av om huruvida utnyttjandet sker ensidigt eller ej. Där betonas vikten av att djurskyddet alltid måste överordnas andra intressen, förmågan att se till enskilda individer bland ickemänskliga djur, kunskap för dessas behov och medkänsla för alla levande varelser. Det återkommande budskapet är att det ska ske under kontrollerade former där fysiskt och mentalt lidande ska undvikas. DS målsättning är att alla djur får leva sina liv utan lidande och får utföra sina naturliga beteenden81.
Djurskyddet Sverige jobbar för ett starkt djurskydd i Sverige, men ställer sig däremot inte bakom ickemänskliga djurs rätt till liv vilket medför en tydlig särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende.
2.2.3 Djurens rätt
Till skillnad mot djurskydd tar djurrätt ställning för ett avskaffande av allt utnyttjande av ickemänskliga djur. Utnyttjandet fördöms på grund av att andra djur ses som
79
Djurskyddet Sveriges hemsida, Djurskyddet Sverige – Påverkar lagarför djurtransporter etc., 2008-05-25, http://www.djurskyddet.se/arbete/index.asp
80
Ibid.
81
Djurskyddet Sveriges hemsida, Djurskyddet Sverige, 2008-05-25,
rättighetsinnehavare precis som människan. Den största djurrättsorganisationen i Sverige är Djurens Rätt (DR). De arbetar med lagliga metoder för ett samhälle som inte förtrycker djur82.
I DRs idé- och handlingsprogram tangerar många av punkterna DS och djurskyddslagens huvudlinjer. DR lyfter till exempel fram vikten av att andra djur har förmåga att känna både fysisk och psykisk smärta, behov av att ge utlopp för naturliga beteenden och vikten av att inte bara se till gruppen utan även sätta individen i centrum83. Det som skiljer är dock hur man ser på dessa begrepp.
DR menar att alla varelser, mänskliga som ickemänskliga djur, har förmågan att känna lust och smärta. Med denna förmåga följer även intressen att å ena sidan eftersträva välbehag, å den andra sidan undvika smärta. Samtidigt som DR anser att denna upplevelseförmåga är något som förenar olika arter av djur, betonar de vikten av att se individen och inte bara gruppen (arten)84. Även om människan genom erfarenhet och forskning kommit fram till att till exempel en viss grisart trivs i en viss storlek av grupp så hävdar DR att det fortfarande kan finnas individer inom denna grisart som inte trivs i sådana grupper.
DR har som sagt lyft fram likheterna mellan mänskliga och ickemänskliga djur i förmågan att känna lust och smärta. Ett mer subtilt jämställande går att finna i organisationens paroll ”För ett samhälle som inte förtrycker djur!” 85. Nationalencyklopedins förklaring av ordet förtryck lyder ”hårda åtgärder mot (viss grupp av) personer i syfte att hålla dem i ett tillstånd av maktlöshet både om fysiska och andra påtryckningar”86. I och med att DR använder sig av ett ord som per definition är riktat mot ”personer” i sin beskrivning av samhällets förhållande till djur utmanar de den generella bilden av var gränsen mellan mänskliga och ickemänskliga djur ska dras.
I DRs politiska arbetsprogram lyfts opinionsarbete riktat mot politiker på inflytelserika positioner fram som en viktig taktik. DR vill påverka för att förändra, precis som DS, men
82
Djurens Rätts hemsida, Djurens Rätt – Sveriges största djurrättsorganisation för ett samhälle som inte förtrycker djur sedan 1882, 2008-05-25,
http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,12333&_dad=portal&_schema=PORTAL
83
Djurens Rätts hemsida, IDEOCHHANDLINGSPROGRAM2007.PDF, 2008-05-25,
http://www.djurensratt.se/pls/portal/docs/PAGE/DJURENS_RATT/OM_DJURENS_RATT/STYRDOKUMEN T/IDEOCHHANDLINGSPROGRAM2007.PDF 84 Ibid. 85 Ibid. 86
med en viktig skillnad. Medan DS vill förändra den djurskyddslag som Sverige redan har vill DR ta bort den nuvarande lagen för att ersätta den med en ny djurbalk. Denna djurbalk, som är ett större kapitel i lagboken, skulle införliva de rättigheter som DR anser att ickemänskliga har i lagen. De vill förena människors och andra djurs rättigheter och på så sätt utvidga mänskliga rättigheter till individuella rättigheter där även ickemänskliga individer skulle omfattas87. På internationell nivå sker detta genom att är DR med och driver frågan om en FN-resolution om djurs rättigheter88. DR vill sedan skapa en djurskyddsmyndighet som införlivar denna lag i praktiken89. Genom att även inrätta ett system där de djur som blivit dåligt behandlade kan företrädas av särskilt utbildade åklagare tillsammans med representanter från djurskydds- och djurrättsorganisationer hoppas DR på domar med utgångspunkt i djurets upplevelse90.
DR jobbar även på andra sätta än direkt mot politiker. De engagerar sig bland annat i djurförsök, köttindustrin, konsumtion, pälsindustrin, husdjur, djur som underhållning, sexuella övergrepp och jakt91. På så sätt vill de förutom att påverka makthavare och industrierna i sig även påverka allmänheten då industrierna är beroende av konsumenterna92.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende enligt Djurens Rätt?
DR är som djurrättsorganisation fokuserad på andra djurs rättighetsanspråk som levande individer snarare än som stort kollektiv. De menar att djur kan känna både välbehag och smärta. DR jämställer även kampen för mänskliga och ickemänskliga djurs rättigheter. I kampen för ett annat samhälle med humanare förhållande mellan människa och andra djur menar DR att burarna ej ska bli större, utan att de ska försvinna.
87 Djurens rätts hemsida, 2008-05-25, http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,12375&_dad=portal&_schema=PORTAL 88 Djurens rätts hemsida, 2008-05-25, http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,12376&_dad=portal&_schema=PORTAL 89 Djurens rätts hemsida, 2008-05-25, http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,12375&_dad=portal&_schema=PORTAL 90 Djurens rätts hemsida, 2008-05-25, http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,12377&_dad=portal&_schema=PORTAL 91
Djurens rätts hemsida, 2008-05-25, www.djurensratt.se
92
Djurens rätts hemsida, 2008-05-25,
Föga förvånande menar DR att andra djur precis som människan är berättigad rätten till liv och ett värdigt sådant. DR skiljer därmed inte mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende.
2.2.4 Charity International
En tredje organisation som i Sverige jobbar med bland annat djurskyddsfrågor är Charity International (CI). Organisationen är enligt egen utsago världens första utilitaristiska organisation, vilket de definierar som en moralisk teori med målsättning att skapa en så lycklig värld som möjligt93. Ordet utilitarism härstammar från det latinska u´tilis, vilket betyder användbar och/eller nyttig. Utilitarismen, som även kallas nyttomoral, går ut på att maximera antalet lyckliga och kvantiteten av lycka i världen. En enklare formulering skulle vara ”största möjliga lycka åt största möjliga antalet individer”94. Detta är dock en formulering som CI menar kan vara missvisande och använder sig därför hellre av ”största möjliga överskott av lycka minus lidande under en så lång tidsperiod som möjligt” för att visa på att inte bara antalet spelar in utan även tiden95.
Ett klassiskt moralfilosofiskt problem där utilitarismens fått hård kritik är formulerat av den amerikanske moralfilosofen Gilbert Harman. En medvetslös person med brutet ben kommer in till sjukhuset där tre andra personer väntar på livsavgörande organtransplantationer. Patienten med brutet ben skulle kunna rädda livet på de tre andra patienterna om patientens organ användes. Är det enligt utilitarismen en mänsklig plikt att rädda livet på de tre genom att döda den fjärde?96
CI ger många svar på denna fråga. De menar att med utgångspunkt i konsekvenserna för de fyra inblandade så är svaret ja. Tre liv är värda mer än ett oavsett graden på skada. Som svar på att en oskyldig människa får offra livet menar CI att de tre som annars skulle ha dött inte skulle ha varit mindre oskyldiga offer. Ser man däremot till de samhälleliga konsekvenserna menar CI att svaret på frågan är nej. Konsekvenserna skulle vara ett samhälle utan förtroende för sjukvården och därmed ett samhälle med ökad grad av lidande.97
93
Charity Internationals hemsida, Charity, 2008-05-25, http://www.charity.se/
94
Nationalencyklopedin, uppslagsord: utilitarism
95
Charity Internationals hemsida
96
Ibid.
97
Enligt regelutilitarismen är den rätta handlingen den handling som följer de regler som skulle maximera lyckan om alla accepterade dem98. I en situation där det kunde ses berättigat att ljuga för att höja lyckoresultatet, skulle regelutilitarismen mena att den allmänt accepterade handlingsregeln om att man inte ska ljuga gällde99. Regler som alltså om de accepterades från samhället i stort skulle kunna reglera våra handlingar utifrån vad som anses rätt eller fel, till exempel en regel som säger att det är fel att ljuga.
CI är själv väldigt öppna i sitt arbete för att nå lösningar på problem som ovan. De hänvisar samtidigt bestämt till en klassisk hedonistisk handlingsutilitarism i frågan om vad som ligger till grund för deras värdegrund100, även om CIs resonemang kring samhälleliga konsekvenser skulle kunna härledas till regelutilitarism. En tydligare koppling till handlingsutilitarismen görs dock i resonemanget kring djurförsök. CI ifrågasätter där att över huvud taget lägga tid på att fundera över djurförsöks legitimitet då den tiden skulle kunna läggas på viktigare och mer avgörande områden för en framtida lyckligare värld101. De menar att ”det viktiga är dock att vi fokuserar på de absolut mest kritiska frågorna när det gäller att maximera överskottet av lycka över lidande i världen under så lång tid som möjligt.”102.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende enligt Charity International?
Med utgångspunkt i den klassiska hedonistiska handlingsutilitarismen kopplar CI sitt arbete till maximering av lycka och minimering av lidande. Deras mål är att kämpa för en god miljö och mot svält, djurplågeri, tortyr och inskränkningar i den personliga integriteten. Även om lidandet i sig ska räknas in är det ändå lyckans totala storlek som är viktig i slutändan103. Det är slutsumman som är viktig. Med dessa kalkyler kan man snart räkna ut att CI bortser från inte bara ickemänskliga djurs rätt till liv utan även mänskliga djurs rätt till liv. Eller rättare sagt bortser de ej från den, utan de anser den vara ickeexisterande. De gånger som mänskliga eller ickemänskliga liv har ett värde är de gånger de kan vara avgörande för samhället i stort. De gånger då avslutandet av ett eller flera liv kan få såna samhälleliga konsekvenser som bidrar till att göra lyckans totala storlek mindre. CI anser med andra ord att varken mänskliga
98
Charity Internationals hemsida
99
Filosofilexikonet filosofer och filosofiska begrepp från a till ö, 562-563
100
Mail från ordförande och grundare av Charity International, Ludvig Lindström
101
Ibid.
102
Ibid.
103
eller ickemänskliga djur har rättigheter, vare sig till liv eller annat. CI skiljer därmed ej mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende.
2.3 Patriarkala strukturer som orsak till vårt förhållningssätt till andra djur
Lisa Gålmark och Carol J Adams hävdar att grunden till en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende går att finna i den patriarkala struktur som genomsyrar vårt samhälle idag.
Adams drar i sin bok ”The pornography of meat”104 paralleller mellan den objektifiering som görs av de människor som exploateras i porrindustrin, och främst då kvinnor, och den objektifiering som görs av de djur som vi använder som bland annat livsmedel. Hon menar att objektifieringen i sig är något förutsättande för att vår konsumtion av dessa individer, kvinnor som andra djur, ska möjliggöras105. Det krävs en process av förtingligande för att vi ska kunna berättiga vår konsumtion för andra och för oss själva. Förtingligandet innebär att individen tas bort ur objektet106. Den person som exempelvis porträtteras i pornografiska sammanhang har upphört att existera för den konsumerande och är vid konsumtionstillfället endast en figur. Personen porträtteras inte utan exploateras och konsumeras. Det är inte längre en individ med känslor utan endast ett verktyg för att tillfredställa konsumentens behov. Att ifrågasätta om verktygets behov tillfredställs blir därmed irrelevant eftersom verktyg ej har behov utöver de som konsumenten/ägaren har.
På samma sätt som främst kvinnor utnyttjas och objektifieras i pornografiska sammanhang menar Adams att objektifieringen av andra djur äger rum. Vi förtingligar andra djur för att på så sätt göra dem till saker utan känslor. Neutrala objekt med ett ändamål: att tillfredställa människans behov. Att placera andra djur längst ner på skalan är på grund av detta något som anses naturligt107. Gålmark menar att just den placeringen, av andra djur längst ner i ordningen, är grunden i hierarkin. Ju mer ”djurlik”, irrationell, känslosam en individ är desto längre ner på skalan hamnar den, och desto mer berättigat är det för den som sitter på toppen, den vite mannen, att förstärka sin överordnade position gentemot de under honom eftersom
104
Adams, Carol J, (2004), The pornography of meat, NEW YORK: The continuum international publishing group inc. 105 Ibid., 14 106 Ibid., 22 107 Ibid., 14
logiken säger att om du är som ett djur så bör du behandlas som ett djur108. Den kristna världsbilden förstärkte detta och betonade vikten av männens ansvar att styra andra djur, kvinnor och de män som behövdes styras, såsom slavar109. Detta anses dock ej vara anmärkningsvärt då det enligt Adams ingår i den objektifieringsprocess som förtingligar vad som ska konsumeras. Det som anammas av den dominerande ordningen i samhället är något som går omärkt förbi och förblir därmed osynligt110. Ojämlikhet i ett samhälle där ojämlikheten är norm frångår att vara stötande och anses i och med det vara del av den naturliga ordningen111.
Adams förklaringsmodell för detta osynliggörande, förtingligande och objektifierande av individer grundar sig i vårt förhållningssätt till vad vi anser vara människa. Till vad vi anser vara subjekt. Hon ger en tydlig bild av detta i en tabell över vårt samhälles dualistiska karaktär112. Gålmark bekräftar Adams världsbild och beskriver en värld där mannen överordnas kvinnan genom att tillskrivas egenskaper som tanke och förnuft, det rationella. Genom att sedan tillskriva kvinnan kropp och känsla, det irrationella, ställs kvinnan i underläge till mannen113. Det finns en tydlig tendens till att alltid bedöma saker utifrån att antingen vara eller inte vara. Att antingen vara mänsklig eller ickemänsklig. Man eller kvinna. Vit eller svart. Kultur eller natur. Förnuft eller känslor. Själ eller kropp114. Adams menar här att den första parten i dessa motsatsförhållanden inte bara är i motsats till den andra parten utan även överordnad den andra parten. Detta medför att förutom den onyanserade världsbild som ett dualistiskt samhälle bidrar till följer även den hierarkiska ordningen115. Förnuft överordnas känslor, vit överordnas svart, man överordnas kvinna och mänsklig överordnas ickemänsklig. Den grundläggande urtypen för alla dualistiska förhållanden är således den vite, förnuftige och mänskliga mannen.
Objektifieringen sker således ej av urtypen, den vite, heterosexuelle mannen, utan av dennes motsatser, vilket är kvinnan, den homosexuelle, den svarta, det andra djuret m m. Urtypen är alltid subjekt medan motsatsen, när urtypen så kräver, alltid är objekt. Den vite heterosexuelle mannens sexuella behov garanteras därmed av en konstant objektifiering av kvinnan som
108
Gålmark, Skönheter och odjur, 67
109
Ibid., 18
110
Adams, The pornography of meat, 14
111
Ibid., 47
112
Ibid., 39, 50
113
Gålmark, Skönheter och odjur, 16
114
Adams, The pornography of meat, 39
115
sexuellt objekt, som ej äger egenskaper utanför sitt sexuella objekts karaktär116. På samma sätt garanteras människans behov då andra arter konstant objektifieras som kött utan andra egenskaper som exempelvis känslor. Antroandrocentrism är vad Gålmark även nämner som människomansnormativitet117. Det är en sådan kultur som med utgångspunkt i det mänskliga och manliga bedömer individers och sakers grad av naturlighet och värde beroende på hur de förhåller sig till den mänskliga mannen. I denna hierarki är den vita mannen självklart kung medan andra kämpar om andra- och tredjeplatserna. De andra djuren kommer dock alltid att klä bottnen i denna maktordning.
Köttnormativitet benämner Gålmark den norm som bekräftar ett förhållningssätt till andra djur som tillåter att fritt använda andra djur till vad vi anser oss behöva, exempelvis mat och/eller kläder118. Gålmark lyfter fram Sokrates resonemang kring vårt köttätande för att beskriva hur det faktum att vi äter kött bidrar till oroligheter på långt fler områden än i djurens egna rum. Det Sokrates beskriver är av dominoartad karaktär där den första brickan att falla är köttätandet. I och med att vi äter andra djur krävs en underordnad klass som sköter dessa djur, herdarna. Köttätandet i sig innebär ett utökande av antal läkare eftersom det bidrar till fler sjukdomar. Dessa djur kräver själva mer mark än vad vi tidigare klarat oss på, då människan fick sitt proteinintag från vegetabilier, för att de ska överleva vilket gör att en utökning av den egna marken blir ett måste. När utökning sker så sker det även på någon annans bekostnad vilket gör att konflikter uppstår119.
Köttätandets kultur innebar dock mer än bara grundläggandet av konflikter. Genom att samla och domesticera andra djur i stora antal tränades de människor, framförallt herdefolket, som skötte om dessa djur att kunna domesticera även andra människor120. Människor vandes vid hierarkin och formades av den dominans som användes gentemot de andra djuren som sedan även blev förebild för alla andra former av förtryck121. Domesticeringen, förtrycket, kunde på så sätt även användas mot andra människor och berättigas eftersom om du är som det djur som utnyttjas så bör även du utnyttjas122. Förtrycket av andra djur baserat på art, artism/speciesism, öppnade således upp för sexism (förtryck baserat på kön), rasism (förtryck
116
Adams, The pornography of meat, 33
117
Gålmark, Skönheter och odjur, 67
118 Ibid. 119 Ibid., 21 120 Ibid., 22 121 Ibid. 122 Ibid., 67
baserat på hudfärg/etnicitet), ableism (förtryck baserat på fysiska drag), klassism (förtryck baserat på klasstillhörighet) etc123.
För andra djur går det ej att finna ett existensberättigande, förutom genom människan. De djur som döpts om och därefter ses på som maskiner, produktiva enheter, som ”lantbruksdjur”, ”pälsdjur”, ”sällskapsdjur”, ”försöksdjur” m m innehar ett frikort i produktionskedjan och därmed även deras liv. Deras existensberättigande finns, men endast så länge de anses vara produktiva och uppfyller de önskemål som den mänskliga ägaren anser att de ska uppfylla124. Detta innebär i praktiken att ett lantbruksdjur har ett existensberättigande genom sin ägare eftersom djuret är bondens egendom. Bonden ser dock att egendomen ska vara vinstgivande och slaktar den då det anses vara mest lönsamt.
Det är just kombinationen av köttnormativitet och antroandrocentrism som Gålmark menar ha inneburit en extra pådrivande faktor när det gäller exploateringen av andra djur125. Andra djur används i människans syften för att tydliggöra skillnaderna mellan mänskliga grupper och på så sätt stärka den hierarkiska ordning som råder. Hierarkin medför genom sin positiva bedömning av det mänskliga och negativa bedömning av det ickemänskliga en strävan ifrån det ”djuriska”. Med andra ord strävar både män och kvinnor, genom sin strävan att klättra inom hierarkin, mot sin egen natur då de per definition är djur126.
3 ETIK
Det etiska kapitlet utgörs av olika moralfilosofer med, för uppsatsens valda ämne, relevanta resonemang kring förhållandet mellan människan och andra djur. Immanuel Kant inleder kapitlet på grund av att hans naturrättsliga ställning med rättighetsanspråket anknutet till förnuftet är den konventionella ställningen och representerar även den hållning som FN och dess konventioner speglar.
3.1 Immanuel Kant
Kant är en av den moderna tidens mest framträdande filosofer. Hans arbetsområde sträcker sig från moralfilosofiska frågor till rent naturvetenskapligt förankrade frågor. Exempel på det senare är hans bidragande arbete till utvecklingen av Kant-Laplaces nebularhypotes, som
123
Gålmark, Skönheter och odjur, 31
124 Ibid., 48 125 Ibid., 67 126 Ibid., 123
handlar om solsystemets uppkomst127. Det som är väsentligt i denna uppsats är dock hans moralfilosofiska arbete.
Enligt Kant är den goda viljan det enda som är gott i sig självt128. Då endast förnuftiga varelser har förmågan att uttrycka en vilja följer det även naturligt att den goda viljan är detsamma som praktiskt förnuft. Den goda viljan är förmågan att göra det förnuftigt
korrekta och därmed goda valet129. Kant påstår att endast människan är den som innehar detta förnuft och att människan därför är den enda varelse som existerar som ändamål i sig självt130.
Varelser som ej har förmåga att uttrycka den goda viljan och som därför saknar förnuft benämner Kant som saker. De varelser som däremot har förnuft och kan uttrycka den goda viljan kallas personer. Personer är av naturen ändamål i sig själva och får ej användas som medel för andras syften, medan saker saknar denna egenskap och existerar endast som medel för dessa personers ändamål131.
Kant försöker i två formuleringar av det så kallade kategoriska imperativet formulera allmängiltiga lagar eller principer för hur livet ska levas moraliskt korrekt.
Formulering 1: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag” 132.
Formulering 2: ”Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i såväl din egen som i varje annan person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål”133.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende enligt Kant?
Kant uttrycker aldrig att inga andra djur än människan kan ses som moraliska personer. Däremot finns genom denna uteslutning god grund för att Kant menar att ickemänskliga djur kan definieras som saker och därmed utan eget ändamål. Om det i ett ickemänskligt djurs själva existens går att finna ett ändamål skulle det i sådana fall alltid vara ett mänskligt
127
Nationalencyklopedins, uppslagsord: Immanuel Kant
128
Kant, Immanuel (1997), Grundläggning av sedernas metafysik, GÖTEBORG: Daidalos, 17
129 Ibid., 38 130 Ibid., 54 131 Ibid., 54 132 Ibid., 46 133 Ibid., 55
ändamål. Det ickemänskliga djuret lever därmed inte för sin egen skull utan bara för människans.
Moralfilosofen Tom Regan menar att den enda gång vi enligt Kant handlar felaktigt mot djur, med andra ord misshandlar dem, är den gången då vi behandlar dem på ett sådant sätt att det minskar deras betydelse för de människor som deras existens är ändamål för134. För att exempelvis misshandla en hund krävs därmed att en människa, låt oss säga denna hunds ägare, tar illa vid sig av denna behandling. En människa som mister något av denna behandling. Det räcker inte att djuret i sig mår dåligt eller mister något.
Med utgångspunkt i en tolkning av Kant där han exkluderar ickemänskliga djur från att kunna vara förnuftiga personer begränsas rätten till liv av det moraliska personskapet till endast mänskliga varelser.
Ickemänskliga djur är moraliska saker enligt Kant. Moraliska saker omfattar dock inte enbart ickemänskliga djur utan även de människor som ej uppfyller de rationella kriterium som självständighet och förmågan att göra det goda valet. Dessa mänskliga moraliska saker ställer Kants teori på sin spets. I och med Kants tydliga resonemang om hur ickemänskliga moraliska saker ej har ett självändamål och därmed heller ej rätten till liv leder logiken oss till att förmoda att detsamma gäller för mänskliga moraliska saker. Mänskliga moraliska saker, som ett mänskligt barn eller en förståndshandikappad vuxen människa, skulle därmed också sakna rätten till liv.
Beroende på hur hårt Kants teori tolkas går det alltså att finna både ett Ja och ett Nej på frågan om särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur. Kant kan dock inte tolkas på det sätt att andra djur skulle kunna ses som moraliska personer. På så sätt är särskiljningen mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende tydligt.
134
3.2 Utilitarism
Klassisk utilitarism
Den klassiska utilitarismen växte fram under upplysningen med framförallt Jeremy Bentham och John Stuart Mill som förespråkare. Som hedonister, vilka tror att det enda positiva värdet är välbehag och inte exempelvis kunskap eller kärlek135, hävdade både Bentham och Mill att välbehaget i sig är det goda136.
Den vanligaste formen av utilitarism är handllingsutlitarism, vilket innebär att bedöma varje situation och möjlig utgång för sig. Handlingsutilitarismen utgår från de förväntade konsekvenserna och bedömer sedan vilken handling som är den bästa för att uppnå maximala välbehag i förhållande till smärta137. Inom handlingsutilitarismen går att finna skillnader mellan den objektivt och den subjektivt rätta handlingen. Den objektivt rätta handlingen är den handling som ger maximala lyckoresultatet oberoende av förväntade resultat. Den subjektivt rätta handlingen är den handling som maximerar det förväntade lyckoresultatet138.
En annan form av utilitarism är regelutilitarism (som även kan kallas indirekt utilitarism och/eller indirekt konsekventialism)139. Till skillnad mot handlingsutilitarismen utgår regelutilitarismen från att det finns allmänna handlingsregler som handlingen kan granskas utifrån140.
3.2.1 Jeremy Bentham
Som moralfilosof ansåg Bentham det vara ett faktum att människor strävar efter att uppnå välbehag och undvika smärta141. Inom klassisk utilitarism används så kallade lyckokalkyler för att hantera varje enskild situation och handling för sig. Bentham använde sig av dessa lyckokalkyler för att finna den bästa möjliga utgången när det kommer till förhållandet mellan välbehag och smärta142.
135
Filosofilexikonet, 562-563
136
The shorter routledge enc. of philosophy, 1034-1038
137
Filosofilexikonet, 562-563
138
The shorter routledge enc of philosophy, 1034-1038
139
Dictionary of world Philosophy, 537-538
140
Filosofilexikonet, 562-563
141
Bentham, Jeremy (2007), An introduction to the principles of morals and legislation, MINEOLA: Dover Publications, 1
142
