KVALITETSSÄKRING AV BENDENSITOMETRI

Examensarbete Malmö Universitet

15 hp Hälsa och samhälle

Biomedicinska analytikerprogrammet 205 06 Malmö Februari-mars 2021

KVALITETSSÄKRING AV

BENDENSITOMETRI

2

KVALITETSSÄKRING AV

BENDENSITOMETRI

MANAL MEQBEL

Meqbel, M. Kvalitetssäkring av bendensitometri. Examensarbete i biomedicinsk

laboratorievetenskap, 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och

samhälle, institutionen för Biomedicinsk vetenskap, 2021.

Osteoporos är en sjukdom mera känd under namnet benskörhet. Utredning av osteoporos ställs genom att använda metoden Dual energy x-ray absorptiometry (DXA). Men DXA används även för att följa upp en behandling samt att upptäcka risk för fraktur i tid för att förhindra att den sker. DXA mäter bentätheten i ländrygg, totalhöft, helkropp och

underarm. Syftet med studien var att kvalitetssäkra metoden för

bendensitometri-undersökning för att utvärdera reproducerbarheten, genom en interindividuell validering som visar om all personal gör lika vid mätning av totalhöft, ländrygg och underarm.

Reproducerbarheten på bentäthetsmätning (BMD) är en rekommendation från International Society for Clinical Densitometry (ISCD) till varje klinik för att utvärdera precisionen mellan undersökarna. Totalt ingick 32 patienter i studien som redan var remitterade för bendensitometri-undersökning. Reproducerbarheten utvärderades utifrån beräkning av den minsta signifikanta skillnaden (LSC) genom att bestämma root mean square

standardavvikelse (RMS SD) och variationskoefficient (%CV).

Studien visade att reproducerbarheten var god mellan undersökarna med låga värden för LSC, RMS SD och %CV som ligger under ISCD rekommenderade maxvärden.

Nyckelord: bendensitometri, dual energy x-ray absorptiometry (DXA),International Society for Clinical Densitometry (ISCD), osteoporos, reproducerbarhet.

3

QUALITY ASSURANCE OF BONE

DENSITOMETRY

MANAL MEQBEL

Meqbel, M. Quality assurance of bone densitometry. Degree project in Biomedical Science, 15 Credit Points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Biomedical Science, 2021.

Osteoporosis is a bone disease and is also known as brittle-bone disease. The diagnosis of osteoporosis is made by the Dual energy x-ray absorptiometry (DXA) method. The method is also used to follow treatment response as well to detect and obviate the risk of fracture within a good time margin. DXA measures bone density in the lumbar spine, total hip, whole body, and forearm. The purpose of the study was to ensure the quality of the method for bone density examination by evaluating reproducibility through an inter-individual validation which shows whether all staff do the same when measuring the total hip, lumbar spine, and forearm. The reproducibility test of bone density measurement (BMD) is a recommendation from the International Society for Clinical Densitometry (ISCD) to each clinic to evaluate the precision between the examiners. The study included 32 patients that had been referred for bone densitometry examination. The reproducibility was evaluated based on the calculation of the smallest significant difference (LSC) by determining the root mean square standard deviation (RMS SD) and coefficient of variation (% CV). The study showed that reproducibility was good among the examiners with low values for LSC, RMS SD and% CV below ISCD recommended the maximum values.

Keywords: bone densitometry, dual energy x-ray absorptiometry (DXA), International

4

FÖRORD

Jag vill rikta ett stort tack till mina handledare vid Skånes Universitetssjukhus, VO Bild och funktion klinisk fysiologi och nuklearmedicin Lund; Susanne Olsson och Barbro Kjellström, samt Jonas Jögi, för möjligheten att utföra examensarbetet i verksamheten. Jag vill tacka alla som har stöttat mig under mitt skrivande examensarbetes tid.

5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND 6

Syfte 8

MATERIAL OCH METOD 8

Urval 9 Metod 9 Statistik 10 Etisk bedömning 11 RESULTAT 11 DISKUSSION 13 Statistikdiskussion 14 Resultatdiskussion 14 KONKLUSION 15 REFERENSER 16

6

BAKGRUND

Bendensitometri innebär mätning av benmineraltäthet (BMD). Metoden som används för bendensitometri kallas Dual energy X-ray absorptiometry (DXA) och innebär att skanna kroppens benmassa och mjukvävnadssammansättning [1,2].DXA är den säkraste metoden för skanning/röntgen, enligt Världshälsoorganisationen (WHO) [3]. Fördelen med DXA är att patienten ochundersökaren får låg stråldos på ungefär 0,1–5 microsievert per

undersökning. Dosen varierar beroende på vilken del av kroppen som skannas. [1,4]. Mätningar med DXA används oftast för beräkning av benmassa i helkropp, höft, arm eller ländrygg. DXA-mätningen sker genom att bestråla kroppen med röntgenstrålar som består av två olika energinivåer. Strålningarna attenueras (reduceras) olika i kroppens olika vävnader, vilket medför en god kontrast mellan ben och mjukvävnad. Därefter beräknas den attenuerade strålningen med hjälp av en detektor. Den beräknade mängd strålning ger en kvantitativ mätning av bendensitet. Strålningarna med de två olika energinivåerna absorberas olika i ben och mjukvävnad, på grund av att ben innehåller hydroxiapatit (mineraler), vilket gör att ben absorberar/dämpar mer strålning än mjukvävnad. Ben syns i vit färg i CT-bilden medan mjukvävnad syns som svart färg. Därefter fås av

DXA-mätningen en bild som är tvådimensionell och ett mått på benmineraltätheten (BMD) som anges i enheten g/cm2_{. BMD-enheten uttrycks i (g/ cm}2_{) som innebär benmineralinnehållet}

(BMC) i gram och area av benytan i cm2 _[1,2,5].

De kliniska mätningarna som används av DXA visas i figur 1. C

Figur 1.Visar DXA-bilder [7] av ländryggen L1-L4 (A), totalhöft (B) och underarm (C). Bilderna skapas av region of interest (ROI). Undersökaren rättar och justerar bilderna med ROI för att få fram ett mätvärde med hjälp av densitometern som är kopplad till datorn [8].

Bendensitometri-undersökningens huvudsyfte är att ställa diagnos och bedöma frakturrisk. Det kan också handla om att göra en utredning innan en behandling påbörjas samt efter att patienter har behandlats med höga doser av mediciner såsom Levaxin eller kortison under lång tid. Med åldrande ökar risken att drabbas av osteoporos (benskörhet), för båda könen men mest för postmenopausala kvinnor. Dessa patienter ligger i riskzonen för osteoporos som orsakar förlust av benmassa [9,10]. Bendensitometri-undersökningen går genom en mätning med DXA av ländrygg, helkropp, totalhöft och underarm [11].

7

Strålningsdosen är låg för både undersökaren och patienten, samt att undersökningen är billig och smärtfri [1,2].

Felkällor som kan inträffa vid utföring av bendensitometri-undersökning kan vara

utrustningens kalibrering, fel placering av patienten på britsen, patientrelaterade artefakter såsom anatomiska deformiteter eller metall som orsakar attenuering. Dessutom kan en patient ha en sjukdom som gör det svårt att ligga rakt eller stilla på britsen. Andra felkällor kan bero på degenerativ sjukdom samt fetma [1,2].

Osteoporos

Osteoporos är en bensjukdom och är känd under namnet benskörhet. Osteoporos innebär benförlust som betyder en minskning av bentäthetmineral och leder till att benen försvagas gradvis. Benvävnaden består av osteoid som innehåller kollagen. Osteoiden är hård från början men därefter mineraliseras den genom inlagring av kalciumsalter och fosfater. Skelettet delas i två olika typer, kortikalt och trabekulärt ben. Kortikalt ben finns på yttre skelettsskalet, där benet är tätt packat och ligger ilånga rörsben såsom lårben och

underarm. Trabekulärt ben är en spongiös benvävnad. Trabekulärt ben innehåller benceller med högre benomsättning som finns främst i ryggkotor, axel, höft och hälben samt i rörbenens epifyser [4,12,13].

Kroppen reglerar regelbundet förändringarna av benets täthet. Benmassan i kroppen har högst täthet vid 20–30 års ålder. Efter 40 års ålder börjar benförlust ske för båda könen, men ökar mer hos kvinnor vid postmenopaus. Kvinnor har efter menopaus lägre nivå östrogenhormon som hjälper att bromsa bennedbrytning, denna minskning av

östrogennivåer gör att kvinnors bentäthet minskar snabbare och risken ökar för benskörhet. Osteoporos drabbar trabekulärt ben och förändrar mikroarkitektur och gör att de blir tunnare, perforerade och försvagade samt mindre hållfasta. Sammantaget ökar detta risken för frakturer som till exempel kotkompression. Osteoporos leder till benförtunning av insidan av kortikalt ben, som kallas för primär osteoporos, men andra tillstånd som till exempel kortisonbehandling som kan leda till benförlust, kallas för sekundär osteoporos [4,13].

Benvävnaden består av osteoblaster och osteoklaster. Osteoblasternas roll är att bilda nytt ben och osteoklasternas roll är att bryta ner ben, särskilt vid brist på kalcium. Processen av benbildning och bennedbrytningen ska ske i balans, men vid obalans i processen sker en större nedbrytning än nybildning av ben som leder till benförlust och vidare till skörare ben. När benen börjar bli skörare då diagnosticeras detta som osteopeni (förstadie till osteoporos) och därefter till osteoporos [12].

Världshälsoorganisationen (WHO) har klassificerat BMD till normal BMD, osteopeni och osteoporos. Klassificering av BMD baseras på T-score som beräknas utifrån skillnaden mellan BMD (resultatvärde) och medelvärdet av BMD (unga vuxna) dividerat med standardavvikelse (SD) av BMD för (unga, vuxna), enligt ekvationen:

𝑇 𝑠𝑐𝑜𝑟𝑒 =𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝑎𝑣 𝑝𝑎𝑡𝑖𝑒𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠 𝐵𝑀𝐷 − 𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝑎𝑣 𝑢𝑛𝑔𝑎, 𝑣𝑢𝑥𝑛𝑎𝑠 𝐵𝑀𝐷 𝑆𝐷 𝑎𝑣 𝐵𝑀𝐷 (𝑢𝑛𝑔𝑎, 𝑣𝑢𝑥𝑛𝑎)

8

Osteopeni (-1,0 <T- score>-2,5), och osteoporos (T-score ≤ -2,5) [14]. Precisionsbestämning

Vid DXA-mätning finns alltid risk för mätfel på grund av patientpositionering.Därför det är viktigt att veta hur stort precisionsfelet är vid en klinik. Vid en precision- eller

reproducerbarhetsundersökning, görs en visning av det optimala resultatet hos en

kvantitativ mätning. För att få samma mätresultat utförs mätningar två gånger på samma patient. Vid upprepade mätningar hos samma patient är det viktigt att mätningarna utförs av två olika personer, i detta fall legitimerad biomedicinsk analytiker (BMA). Skillnaden som fås vid upprepade mätningar kallas precisionsfel (PE). Precisionsfel uttrycks som root mean square standardavvikelse (RMS SD) eller variationskoefficient (%CV) formeln finns i bilaga 1. Dessa parametrar används för att bestämma om en förändring verkligen har skett. För att kunna ta reda på att en förändring verkligen har skett vid upprepade mätningar måste PE vara känd för att kunna beräkna den minsta signifikanta skillnaden (LSC). LSC är PE*2,77, vid 95 % konfidensintervall och därför behövs PE för att kunna beräkna den [15,16].

International Society for Clinical Densitometry (ISCD) rekommenderar varje klinik att utföra precisionsbestämning av DXA-mätning för reproducerbarheten som en del av kvalitetsarbetet. Detta görs genom att utföra mätningar på minst 30 patienter två gånger av två olika BMA. Enligt ISCD ska precisionsfelet vara under 1,9 % för ländrygg, 1,8 % för totalhöft. ISCD har inte rekommendationer för underarm, men validering av precisionsfel ska vara låg [17].

Syfte

Syftet med studien var att kvalitetssäkra metoden för bendensitometri undersökning genom utvärdering av reproducerbarheten för ländrygg, totalhöft och underarm.

MATERIAL OCH METOD

Klinisk fysiologi på Skåne universitetssjukhus (SUS) i Lund använder DXA-utrustning (GE Lunar iDXA Corporation, Madison, Wisconsin, USA) vid utförande av

bendensitometri-undersökning. Mätningarna utförs av biomedicinska analytiker (BMA). En daglig kontroll/kalibrering utförs som kvalitetssäkringsprocedur (QA), kalibrering utförs med hjälp av ett svart kalibreringsblock och ett (Hologic Spine Phantom S2807) som är ett ländryggsfantom som innehåller lumbalkotor (L1-L4). Dessutom utförs en

veckokalibrering med hjälp av ryggradsfantom. BMA dokumenterar och kontrollerar att mätresultatet är inom gränserna.

Urval

Den kvantitativa studien inkluderade 32 patienter. Urvalet skedde på patienter som redan remitterade för bendensitometri-undersökning.

Patienterna tillfrågades om deltagande i studien på plats, och informerades om att

deltagandet var helt frivilligt. Patienterna informerades muntligt och skriftligt (bilaga 2) om att studien baseras på att upprepa mätningarna två gånger efter varandra av två olika BMA.

9

Bentäthetsmätning utförs med röntgenteknik som gör att patienten får en mycket låg extra stråldos.Patienterna gav sitt samtycke med sin underskrift.

Metodbeskrivning

Undersökningen inleddes med att informera patienten om att ta av sig kläder/smycken som innehåller metall då det stör bilden. Därefter mättes längden och vikten och BMA

dokumenterade information om kön, etnicitet och menopausålder i programmet vilka alla kan påverka värden som jämförs med referensvärdena.

Patienten positionerades mitt på scannerbordet med armarna på sidorna och utan kudde under huvudet (figur 2). Mätningsområde valdes av BMA och scannerarmen började skanna utifrån den markerade platsen med ett laserljus (startpositionen). Utifrån bilden kontrollerade BMA om behov av justering med ROI (regions of interest) som är specifikt för vartenda mätområde (figur 1).

Mätresultaten utvärderades av enCORE (referensdatabas) som är baserad på röntgen för bendensitometri som finns i GE Lunar iDXA (figur 3).

A B

C

Figur 2. Visar hur mätningarna kan tas vid bendensitometri-undersökning för ländrygg (A), totalhöft (B) och

10

B A

C

Figur 3. Visar DXA-mätningar för ländrygg L1-L4 vid normal BMD (A), osteopeni (B) och osteoporos (C)

[14].

Interindividuell undersökning

Studien bestod av interindividuella valideringar, som innebar att mätningarna utfördes av två olika BMA på samma patient. Olika par av BMA undersökte olika patienter. Det var 32 patienter som deltog i studien. På varje patient utfördes alla mätningar två gånger av två olika BMA. Patienten ändrade position mellan undersökningarna, detta för att kunna få fram en jämförelse mellan två BMA. BMA nummer två bad patienten att lämna

scannerbordet för att sedan återplacera hen och upprepa mätningar. Mätresultaten sparades i två olika mappar i DXA 2 Prodigy, Expert program. Mätningarna utfördes på ländrygg, totalhöft och underarm. Metoden utfördes enligt den ackrediterade metodbeskrivningen för bendensitometri på klinisk fysiologi, SUS, Lund.

Statistik

Studiens resultat skrevs in och avidentifierades i en tabell, därefter lades de i en kalkylator som erbjuds av ISCD. Kalkylatorn är baserad på att uträkna SD, PE (RMS SD) och LSC. Men PE (CV och %CV) räknades ut manuellt. Mätresultaten för mätning 1 och 2 för ländrygg, totalhöft och underarm, skrevs i en tabell och presenterades i ett

spridningsdiagram för att räkna ut grad av linjärt samband. Formler som används finns i bilaga 1. Excel (Microsoft Office 365, version 2102) användes för statiska beräkningar, tabeller och diagram.

11 Etisk bedömning

Den etiska prövningen behövdes eftersom studien genomfördes på patienter. Ansökan om etisk prövning skickades till det etiska rådet vid Malmö Universitet.Godkännande erhölls 2021-01-27 (HS21 löp nr. 4).

Patienternas personuppgifter förvarades i Skånes Universitetssjukhus, Bild och funktion, Klinisk fysiologi och nuklearmedicin Lund, databas (iDXA 2, Prodigy, Expert). Därifrån skrevs all datainsamling i en tabell med löpnummer. Alla patientuppgifter behandlades konfidentiellt och pseudonymiserat (sparas med kodnyckel).

I studien upprepades undersökningen för redan bokade patienter, det vill säga att

undersökningen utfördes två gånger. Det innebar att patienterna fick något högre stråldos än de skulle fått vid bara en undersökning. Mängden extra strålning motsvarar den normala naturliga bakgrundsstrålningen som en person i Sverige får under ett dygn.

RESULTAT

Studien är en interindividuell precisionsbestämning av ländrygg, totalhöft och underarm. Studien inkluderade 32 patienter varav 30 kvinnor och 2 män. Patienternas ålder var mellan 52–93 år med en medelålder på 72 ± 21 år. Studien omfattade totalt 32 par av undersökta ländryggar, totalhöfter och underarmar. Mätresultaten av PE (RMS SD och %CV) och LSC redovisas nedan i form av tabell (tabell 1) och diagram (figur 4–6). Formler för uträkningar visas i bilaga 1.

De beräknade RMS SD, % CV och LSC redovisas i tabell 1. Mätresultaten som erhölls från två undersökningen kallas för mätning 1 och mätning 2.

Tabell 1. Visar uträknade resultatet förprecisionsfel (RMS SD och % CV) och den minsta signifikanta skillnaden (LSC) för ländrygg, totalhöft och underarm som, därtill de rekommenderade värdena för %CV enligt International Society for Clinical Densitometry.

RMS SD

(g/cm2₎ %CV _{(%) (g/cm}LSC 2₎ Rekommenderad _%CV

Ländrygg 0,016 1,6 0,043 < 1,9

Totalhöft 0,006 0,6 0,016 < 1,8

Underarm 0,02 1,9 0,054 ingen

Det var en god korrelation mellan mätning 1 och 2 för ländrygg, totalhöft och underarm. Detta visas i figur 4, 5 och 6.

12

Figur 4. Spridningsdiagram visar sambandet/skillnaden mellan mätning 1&2 (g/cm2_).

Korrelationskoefficient för ländrygg r = 0,9970.

Figur 5. Spridningsdiagram visar sambandet/skillnaden mellan mätning 1&2 (g/cm2_{). Korrelationskoefficient}

för totalhöft r = 0,9985. y = 0,9969x + 0,0028 R² = 0,9941 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 0,000 0,500 1,000 1,500 2,000 M ät ni ng 2 (g /c m^2 ) Mätning 1 (g/cm^2)

Ländrygg

Totalhöft

13

Figur 6. Spridningsdiagram visar sambandet/skillnaden mellan mätning 1&2 (g/cm2_{). Korrelationskoefficient}

för underarm r = 0,9835.

DISKUSSION

Syftet med studien var att kvalitetssäkra metoden för bendensitometri-undersökning genom utförande av reproducerbarheten på dubbla mätningar som gjordes på totalhöft, ländrygg och underarm. Reproducerbarheten utvärderades utifrån beräkningar som visade att PE är lägre än maxvärdena enligt ISCD rekommendationer [17].

Metoddiskussion

Bendensitometri-undersökningen utförs ofta med ständig kontroll för BMD-mätning hos patienter som ligger i riskzon för osteoporos eller har det. Därför är det viktigt att utreda om en förändring i mätresultaten har skett på grund av en felkälla eller om det är en verklig förändring. LSC representerar den minsta skillnaden mellan två mätningar och beror på olika variabler såsom typ av apparater som används i undersökningen, positionering av patienten och analys av resultatet med 95% konfidensintervall. Att göra en interindividuell validering har stor nytta för patienter som genomgår upprepade kontroller av

bentäthetsmätning. Detta eftersom en klinik som har god reproducerbarhet mellan undersökarna ger mer pålitliga mätresultat [8,17,18].

Felkällor som kan inträffa vid utföring av bendensitometri-undersökning kan vara

utrustningens kalibrering, fel placering av patienten på britsen, patientrelaterade artefakter såsom anatomiska deformiteter eller metall som orsakar attenuering. Dessutom kan en patient ha en sjukdom som gör det svårt att ligga rakt eller stilla på britsen. Andra felkällor kan bero på degenerativ sjukdom samt fetma [1,2].

På Skånes universitetssjukhus, Bild och funktion, Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Lund utfördes två studier med intraindividuell precisionsbestämning på ländrygg, totalhöft, lårhalsben och helkropp under våren 2010 och 2013. Resultatet visade en god

y = 1,0183x - 0,0074 R² = 0,9674 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 M ät ni ng 2 (g /c m^2 ) Mätning 1 (g/cm^2)

Underarm

14

reproducerbarhet för båda dessa studier samt visade låga värden för RMS, PE och LSC. Precisionsfel var under de ISCD rekommenderade maxvärdena för ländrygg, lårhalsben och totalhöft [19,20]. Resultatet beräknades för den enskilde undersökaren med

intraindividuell undersökning som innebär att samma BMA utförde mätningarna på samma patient minst två gånger [19,20].

Denna studie utfördes som en utökad studie för precisionsbestämning av bendensitometri, på grund av att det har tillkommit nya undersökare på avdelningen för bendensitometri-undersökning. Studien består av en interindividuell validering av ländrygg, totalhöft och underarm. Diagnostik av osteoporos utförs på ländrygg och totalhöft, eftersom frakturer vid osteoporos ses optimalt i de mätlokalerna (ländrygg och totalhöft) samt bedömning av BMD för kortikalt och trabekulärt ben ses bäst i dessa mätlokaler. Men när det gäller underarm-skanning så utförs den för patienter som inte kan skannas på de mätlokalerna (ländrygg och totalhöft). Underarm har både kortikalt och trabekulärt ben men som har varierande proportioner längs radiens längd, vilket gör att det är möjligt att diagnoserna osteoporos [16]. Underarm-skanning utförs också när en mätning på ländryggen inte är tillförlitlig på grund av exempelvis degenerativa förändringar eller om värden mellan minst två kotor skiljer mer än 1,0 enligt kliniska rutiner vid Skånes universitetssjukhus, Bild och funktion, Klinisk fysiologi och nuklearmedicin Lund.

Statistikdiskussion

I den här studien användes två statistiska metoder. Dels ett spridningsdiagram för att bestämma förhållandet mellan två variabler. Korrelationen mellan de två mätresultatet bedömdes med Pearsons korrelationsanalys, som visar att koefficient (r) har ett intervall mellan ( -1 och +1). Korrelationskoefficient är ett mått på graden av det linjära sambandet mellan två resultatmätningar. Ju närmare +1 korrelationskoefficienten är, desto starkare samband finns mellan de två mätresultaten [21].

Dels användes en kalkylator som erbjuds av ISCD för att beräkna SD, PE (RMS SD) och LSC i studien. Desto lägre värden på PE samt att de ligger under de ISCD

rekommenderade maxvärdena, desto bättre reproducerbarhet [17].

Resultatdiskussion

Denna studie visar att reproducerbarheten är god mellan undersökarna och precisionsfelen liggerunder det ISCD rekommenderade maxvärdena för ländrygg och totalhöft. Detta visar att PE är lägre än maxvärdena enligt ISCD rekommendationer.Spridningsdiagrammen bekräftar den goda reproducerbarheten med graden av linjära samband mellan båda

mätresultat som ligger nära +1. Att korrelationskoefficienten ligger nära +1 visar det starka sambandet mellan mätresultaten. Hade resultaten varit långt ifrån +1 eller negativt, leder det till större PE, i så fall visar det att undersökarna behöver mer upplärning på hur man bendensitometri-undersökning ska utföras [17,21].

ISCD har inget rekommenderat maxvärde för PE för underarm. PE för underarm är 1,9% som är lågt och visar god reproducerbarhet. PE för underarm är lite högre än ländrygg och totalhöft, anledningen till ökad PF för underarmen kan vara på grund av att spridningen är större än ländrygg och totalhöft som visas tydligt i ett spridningsdiagram för underarm [17,21]. Skillnaden mellan mätresultaten för underarmskanning kan vara beräkningen av armens längd samt positionen av underarmen på scannerbordet. Dessutom kan justeringar av ROI bilden leda till skillnaderna i arean vilket beräknar BMD [17,16].

15

En studie visade att DXA är bästa metoden för att mäta BMD med godprecision vid diagnostik av osteoporos [22]. DXA ger en låg dos av strålning till patienter vilket är bra för patienter som har diagnosen osteoporos med låg BMD och behöver utföra

undersökningen ofta som kontroll eller uppföljningsprogram av en behandling.

Mätlokalerna ländrygg (L1-L4), totalhöft, helkropp och underarm utförs vanligast med DXA då en liten förändring i BMD kan upptäckas med DXA [22].

KONKLUSION

Studien visade att reproducerbarheten var god mellan undersökarna som utförde

bendensitometri-undersökning på kliniken. Detta bekräftades av de beräknade värden som var under de ISCD rekommenderade maxvärdena. Samma sak gäller även för de tidigare studierna på precisionsbestämningar av bendensitometri-undersökning på Skånes

REFERENSER

1. Wallander M, Lorentzon M, Kindmark A, (2017) Osteoporos och

frakturrisk: en praktisk handbok. Lund Studentlitteratur AB.

2. John A, Bennett K, Markus J, Steven B, (2017) Body composition by DXA. ScienceDirect, 101-105.

3. Lewiecki EM, Borges JL, (2006). Bone density testing in clinical practice.

Arg Bras Endocrinol Metabol, 50(4), 586-95.

4. Ericson E, Ericson T, (2012) Medicinska sjukdomar: patofysiologi,

omvårdnad, behandling. Lund Studentlitteratur.

5. Torkel B (2006)Mätmetoder i forskning och vardag. Läkartidningen, (40/2006).

6. Castelo B, Branco C, (1998) Management of osteoporosis. An overview.

Drugs aging, 12 Suppl 1, 25-32.

7. Ling O, Fjorda K, Maria Z (2016) Quant Imaging Med Surg, 6(6), 680– 698.

8. Bazzocchi A, Ponti F, Albisinni U, Battista G, Guglielmi G, (2016) DXA: Technical aspects and application. European Journal of Radiology, 85(8), 1481–1492.

9. Bergström I, (2019) Osteoporos: frakturer och träning. Lund Studentlitteratur.

10. Hjertstrand M, (2007) Kvinnohälsa 40–70 år ny medicinsk kunskap om

hälsa, hormoner, vikt, motion, hjärta, cancerrisk, benskörhet, psyke och hud för kvinnor mitt i livet. Enskede: TPB.

11. Alpay N, Erer B, Dogan Ö (2015) Osteoporosis and Osteopathy Markers in Patients with Mastocytosis. Turk J Haematol, 32(1), 43–50.

12. Bono CM, Einhorn TA, (2003) Overview of osteoporosis:

pathophysiology and determinants of bone strength. Eur Spine J, Oct, 12 Suppl 2: S90-6.

13. Bjålie J, Hang E, Sand O, Sjaastad Ø V, Toverud K, (2007)

Människokroppen: fysiologi och anatomi. Stockholm, Liber.

14. Lorente R M J, Azpeitia Armán N, Arévalo Galeano A, Munoz Hernández J M, García Gómez J, Gredilla M (2011)Dual energy X-ray

Radiology, 54(5), 410-423.

15. Lewiecki E M, Lane E N, (2008).Common mistakes in the clinical use of bone mineral density testing, Nat Clin Pract Reumatol, 4(12), 667–674. 16. Weber D R, Boyce R, (2019). The Utility of DXA Assessment at the

Forearm, Proximal Femur, and Lateral Distal Femur, and Vertebral Fracture Assessment in the Pediatric Population: 2019 ISCD Official Position. J Clin Densitom, 22(4), 567-589.

17. The International Society for Clinical Densitometry, (2019) Official Posititionsnjer. >https://www. iscd.app.box.com < PDF (2021 mars). 18. Baim S, Wilson C R, Lewiecki E M, Luckey M M, Downs R W Jr, Lentle

BC, (2005) Precision assessment and radiation safety for dual-energy Xray absorptiometry: position paper of the International Society for Clinical. Densitometry. J Clin Densitom Winter, 8(4), 371-78.

19. Karlsson K, Mortensen N, (2010) Precisionsbestämning av

bendensitometri. Malmö: Högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle

(publicerat examensarbete).

20. Assad N, (2013) Kvalitetssäkring av bendensitometri. Malmö: Högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (publicerat examensarbete).

21. Bring J, Taube A, Wikman P, (2015) Introduktion till medicinsk statistik. Studentlitteratur AB.

22. Hawkinson J, Timins J, Angelo D, (2007)Technical White Paper: Bone Densitometry. Journal of the American College of Densitometry, 5(4) 320-327.

Bilaga 1 Kalkyls former: 𝑆𝐷 =>∑(𝑥!̇− 𝑥) 𝑛 − 1 𝑅𝑀𝑆 𝑆𝐷 =>∑(𝑆𝐷#) 𝑛 (𝑔/𝑐𝑚#) 𝐶𝑉 = 𝑆𝐷 ∕ 𝑝𝑎𝑡𝑖𝑒𝑛𝑡 𝑥̅𝐵𝑀𝐷 ∕ 𝑝𝑎𝑡𝑖𝑒𝑛𝑡 %𝐶𝑉 =>∑𝐶𝑉# 𝑛 ∗ 100(%) LSC = PE * 2,77 (vid 95 % konfidensintervall)

Informationsbrev

Bilaga 2

Projektets titel (obligatoriskt): Kvalitetssäkring av Bendensitometri Datum: januari 2021 Studieansvarig: Manal Meqbel Din E-post Manal_meqbel@hotmail.com Handledare: Susanne Olsson leg. Biomedicinsk analytiker och klinisk lärare.

Adress: VO Bild och

Funktion, Klinisk fysiologi och nuklearmedicin Entrégatan 7 22185 Lund, Skåne Universitetssjukhus E-post: Susanne.I.Olsson@skane.se

Studerar vid Malmö Universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040–6657000 Utbildning: biomedicinska analytiker

Nivå: kandidat 15hp

Vid misstanke på benskörhet, skulle en tidig diagnos genom

bentäthetsmätning bromsa sjukdomen samt följa frakturrisk i god tid. Bentäthetsmätning eller bendensitometri använder en metod som kallas Dual energy x-ray absorptiometry (DXA). Patienter kommer på

kontroller för att följa sjukdomsförlopp.

Syftet med studien är att kvalitetssäkra metoden för bentäthetsmätning. Studien kommer att bedöma interindividuella mätningarna på ländrygg, totalhöft och lårbenshals samt arm.

Studiens huvudsyfte att kvalitetssäkra metoden för bentäthetsmätning. Att delta i studien är helt frivilligt. Studien baseras på att utföra samma undersökning två gånger efter varandra av två Leg. BMA.

Bentäthetsmätning utförs med röntgenteknik som gör att du får en mycket låg stråldos. Patienten får totalt stråldos som motsvarar vad en person i Sverige under ett dygn sk naturlig bakgrundsstrålning.

Om du tackar ja och vill delta i studien då behandlas dina

personuppgifter och resultatet av undersökningen som konfidentiellt och avidentifierat.

Om du vill avbryta ditt deltagande vänligen kontakta studieansvarig eller handledare via Mail.