VAD HÄNDER NÄR
GÄRNINGSPERSONEN ÄR
KVINNA?
BESKRIVNINGAR AV KVINNAN SOM
GÄRNINGSPERSON RELATERAT TILL
GENUSFÖRESTÄLLNINGAR
VAD HÄNDER NÄR
GÄRNINGSPERSONEN ÄR
KVINNA?
BESKRIVNINGAR AV KVINNAN SOM
GÄRNINGSPERSON RELATERAT TILL
GENUSFÖRESTÄLLNINGAR
HANNAH HASLAM
Haslam, H
Vad händer när gärningspersonen är en kvinna? Beskrivningar av kvinnan som gärningsperson relaterat till genusföreställningar. Examensarbete i Kriminologi 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för (Kriminologi), 2014.
De föreställningar om kvinnan som finns idag är alla konstruerade av samhället vi lever i och den interaktion som sker oss människor emellan. När en kvinna går över gränsen för den norm en kvinna anses ha anses hon ofta som onormal och avvikande. När en kvinna intar platsen i en rättssal som tilltalad istället för offer är det intressant att se hur aktörerna i domstolen beskriver kvinnan och hennes brottsgärning.
Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka beskrivningar om kvinnan som uttrycks i domar från brottsmålsrättegångar gällande dråp och mord i Sverige. Det var sedan av intresse att se om dessa beskrivningar kunde relateras till olika genusföreställningar.
Metoden för studien utgick från en kvalitativ ansats och använde sig av en kvalitativ innehållsanalys. Genom att läsa materialet undersöktes sedan texten noga för att urskilja kategorier i texten som sedan visade olika teman relevanta för ämnet.
Analysen resulterade i tre teman: Kvinnan som offer, Kvinnan som normbrytare och Kvinnan som känslostyrd. Resultaten visade att det fanns genusrelaterade beskrivningar av kvinnan. Förväntningarna för arbetet var att beskrivningarna relaterade till genusföreställningarna skulle visa sig tydligt. Dock visade resultatet att domstolarna var mer objektiva än förväntat.
WHAT HAPPENS WHEN THE OFFENDER IS A
WOMAN?
DESCRIPTIONS OF THE FEMALE OFFENDER
RELATED TO GENDER REPRESENTATIONS
HANNAH HASLAM
Haslam, H
What happens when the offender is a woman? Descriptions of the female offender related to gender representations. Degree project in (Criminology) 15/30
högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of (Criminology), 2014.
The idea of the woman that exist today are all constructed by the society that we live in and by the interaction between people. When a woman passes the line of the norm of which the woman is supposed to follow, she's often seen as abnormal and deviant.
When a woman takes the place as the accused rather than the victim in the courtroom, it is interesting to see how the players of the court describe the woman and her criminal acts.
The purpose of this paper was to examine the descriptions of women as expressed in the judgments of the criminal proceedings regarding manslaughter and murder in Sweden. The interest was then to see if these descriptions could be related to different gender representations.
The methodology for the study was based on a qualitative approach and used a qualitative content analysis. The material was then carefully examined to
distinguish various categories that could later on show themes relevant to the topic.
The analysis resulted in three main themes: the woman as a victim, the woman as the norm breaker and the woman as emotionally driven. The results showed that gender related descriptions of the woman existed. The expectations of the study was that the descriptions related to gender representations would be clearly shown in the judgements. However, the results showed that the courts were more objective than expected.
FÖRORD
Jag vill ge ett stort tack till min handledare, Erika Hedenskog, för alla givande samtal, hjälp och vägledning som hon gett mig under detta arbete. Jag vill även tacka för de peppande ord som fått mig till att fortsätta när arbetet känts tungt. Jag vill även tacka min sambo för all den tid som han gett för att motivera mig till att fortsätta kämpa på.
INNEHÅLL
Inledning ... 2
Syfte och frågeställning ... 3
Avgränsningar ... 3
Några centrala begrepp ... 3
Bakgrund ... 3
Historisk syn ... 4
Utvecklingen av den kvinnliga brottsligheten ... 5
Tidigare forskning ... 5
Särbehandling av den tilltalade kvinnan ... 6
Den kriminella kvinnan idag ... 7
Teoretiskt perspektiv ... 8
Genusteori ... 8
Socialkonstruktivism ... 9
Metod ... 11
Val av metod ... 11
Forskarens roll och förförståelse ... 11
Urval av domar samt sökningsmetod ... 12
Forskningsetiska principer ... 13
Resultat och analys ... 14
Kvalitativ innehållsanalys ... 13 Tillvägagångssätt ... 13 Sammanfattning av rättsfall ... 14 Rättsfall A ... 15 Rättsfall B ... 15 Rättsfall C ... 15 Rättsfall D ... 16 Rättsfall E ... 16
Teman och analys ... 17
Kvinnan som offer ... 17
Kvinnan som normbrytare ... 18
Kvinnan som känslostyrd ... 20
Undantaget i Rättsfall B ... 21
Diskussion ... 22
2
INLEDNING
Kriminaliteten har alltid setts som ett fenomen där männen dominerat. Statistiken har visat att mannen står för störst del av den totala brottsligheten och därför har männen oftast stått i fokus medans kvinnorna inte har setts som ett stort problem. Men vad händer egentligen när det är en kvinna som står för den slags brott som oftast förknippats med mannen, nämligen våldsbrott och då mer specifikt dödligt våld?
Jämställdheten har idag kommit en lång väg, där kvinnor och män har samma rättigheter som medborgare samt att alla dagens lagstiftningar ska vara
könsneutrala. De lagstiftningar som finns idag bygger dock mer eller mindre på uppfattningen om hur en person bör agera i samhället samt på de uppfattningarna vi har om de olika könsrollerna (Diesen 2005). Dessa lagstiftningar och
påföljdsval är även uppbyggda efter en mansnorm som kan ses i form av hur gärningspersonen istället beskrivs som gärningsman (a a).
I dagens samhälle är det fortfarande vanligt att först och främst tänka på män när man talar om brottslighet och inte minst när det kommer till våldsbrott. När ett våldsbrott utförs av en kvinna ses detta som något mycket ovanligt tillskillnad ifrån när det begås av en man. Självklart är det fel för både män och kvinnor att utöva våld men när en kvinna gör det ses hon som annorlunda, avvikande och kan ofta beskrivas som mer manlig än kvinnlig. Hon har då tagit steget utanför
normen för hur en traditionell kvinna ska vara och kan nu beskrivas med de mer "manliga" egenskaperna som t.ex. aggressiv.
Vad är det som gör att man ser på kvinnlig och manlig brottslighet på olika sätt? Är det så att den kvinnliga brottsligheten är något helt annorlunda en mäns brottslighet eller handlar det endast om att våra uppfattningar och normer gör det svårt att acceptera att kvinnor faktiskt kan gå emot denna norm och begå brott? Kan det vara så att vår personliga förförståelse för hur en kvinna och en man ska vara och bete sig får konsekvenser för hur vi ser på andra människor och hur vi bedömer dem? Sverige har varit ett land som lagt stor vikt på jämställdhet och framför allt jämställdhet mellan kön. Diesen (2005) tar upp följande:
''Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet
(Sveriges Lagar, 2006, Regeringsformen, 1 kap. 9 §)''
Då brottsmålsrättegångar ska vara just opartiska, objektiva och könsneutrala kan man fråga sig om domstolens aktörer lyckas stänga ute de normer som samhället har byggt upp kring kön. Hur framställs den kvinnliga gärningspersonen i rätten? Vilka föreställningar om kvinnan syns i domarna? Denna uppsats handlar om vilka föreställningar som kan synas i dagens domar gällande kvinnliga gärningspersoner som dömts för dödligt våld i form av dråp eller mord.
3 Syfte och frågeställning
Studien syftar till analysera relationen mellan kvinnor och kriminalitet. Syftet är därför att undersöka vilka framställningar om kvinnan som uttrycks i domar från brottsmålsrättegångar gällande dråp och mord i Sverige. Det är av intresse att undersöka hur kvinnorna och dess gärningar beskrivs och för att undersöka om dessa har en relation med de genusföreställningar som finns.
För att svara på detta kommer följande frågeställningar att användas: Hur beskrivs de tilltalade kvinnorna i domarna?
För ovanstående fråga är det av intresse att fokusera på beskrivningar av kvinnan, hennes brottsgärning och hennes agerande. Det är även av intresse att studera beskrivningar av kvinnans livssituation samt kvinnans relationer till andra.
Hur kan dessa beskrivningar relateras till olika genusföreställningar? Avgränsningar
Studien syftar till att enbart undersöka och analysera beskrivningar av kvinnor som gärningspersoner åtalade för brotten dråp eller mord. Valet av att endast undersöka de nämnda brotten beror på att studien fokuserar på brott som anses vara mest avvikande för kvinnan. På grund av detta används endast domar där brotten fulländat har blivit utförda och därför används ej domar gällande försök eller förberedelse för dråp eller mord.
Några centrala begrepp
Gärningsperson: Begreppet gärningsperson används i denna studie istället för begreppet gärningsman som definierar den person som står tilltalad för ett brott. Detta beror på att begreppet gärningsman direkt är förknippat med mannen och utgår från en mansnorm. Gärningsperson blir istället ett mindre könsladdat ord till att definiera den person som gjort sig skyldig till ett brott.
Dödligt våld: Med dödligt våld menas i denna studie det våld som har lett till döden och specifikt former av det dödligt våld som klassats som mord eller dråp. Definitionerna för begreppen mord och dråp har tagits från Brottsbalken.
i Brottsbalken (1962:700) (BrB) 3 kap 1 § definieras mord som när en person uppsåtligen dödar en annan person. I brottsbalken (1962:700) (BrB) 3 kap 2 § betecknas dråp som när en person uppsåtligen har dödat någon men pågrund av vissa omständigheter ses brottet som mindre grovt.
BAKGRUND
I detta kapitel redovisas tidigare forskning om kvinnor och deras brottslighet ur olika perspektiv för att skapa en djupare förståelse för fenomenet som studien fokuserar på. Kapitlet går bland annat igenom den historiska synen av den kvinnliga gärningspersonen, utvecklingen av kvinnlig brottslighet och hur fenomenet kvinnor och brottslighet ser ut idag.
4 Historisk syn
Eftersom denna uppsats syftar till att undersöka framställningar av kvinnliga gärningspersoner kan det vara av vikt att undersöka hur forskningen kring den kvinnliga gärningspersonen har sett ut förr och då även få en inblick i hur vissa av de föreställningar som finns idag först skapades.
Walldén (2000) beskriver hur det länge ansågs som om kvinnor och män var födda med vissa naturliga egenskaper som bidrog till att de inte betedde sig likadant. Kvinnorna var födda med egenskaper som brottslingar inte kunde ha. De ansågs ha en stor empatisk förmåga samt att deras fokus låg på att ta hand om familjen (a a). Männen ansågs ha medfödda egenskaper så som aggressivitet och våldsbenägenhet, egenskaper som laglydiga kvinnor inte ansågs ha (a a).
Cesare Lombroso var en forskare i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som publicerade sin text om ''The female offender'' (Lilly et al 2011). Han
undersökte varför kvinnor begick färre brott än män och kom fram till att kvinnor som begick brott i själva verket inte hade utvecklats med den kvinnlighet som kvinnor torde sig ha (a a). Han menade även att kriminella kvinnor ofta hade ett speciellt utseende i form att de va korta, med mörkt hår, leverfläckar och framför allt ett ''maskulint'' kranium och maskulina drag i ansiktet (a a).
Lombroso menade vidare att kriminella kvinnor var mer maskulina än kvinnliga och att dessa kvinnor hade möjlighet att ''tänka som en man'' medans de
"hederliga" kvinnorna inte hade denna förmåga. Enligt Lombroso var kriminella kvinnor helt enkelt onormala (Lilly et al 2011). Den brottslighet som var mest förknippad till kvinnan var prostitution, som ansågs vara ett brott grundat i kvinnors personliga behov av att ge och ta emot kärlek. Att kvinnor skulle utöva andra typer av brott sågs som mer sällsynt (Kordon & Wetterqvist 2010). Dessa kvinnliga förövare förklarades genom biologiska aspekter där den kvinnliga förövaren föds till detta och rent fysiskt skiljer sig från andra kvinnor (a a). Lombroso menade även vidare att dessa kvinnor i naturen var mer som män än kvinnor genom att vara ondsinta, onaturliga och maskulina. Han förklarade den kriminella kvinnan som motsatsen till en riktig kvinna (a a).
Otto Pollok arbetade under 1950-talet och ses ibland som den forskare som har gett störst inverkan för forskningen om kvinnlig kriminalitet. Han sägs ha lagt grunden för dagens forskning om kriminella kvinnor (Kordon & Wetterqvist 2010; Lilly et al 2011). Han påstod att kvinnor var mer oberäknelig och hade lättare för att bedra människor än män. Pollok menade att detta berodde på psykologiska anledningar (Lilly et al 2011). Han förklarade även att kvinnor och män begick lika mycket brott men att den kvinnliga brottsligheten var dold på grund av typen av brott samt kvinnornas sociala plats i samhällsstrukturen (Kordon & Wetterqvist 2010). En annan orsak till den dolda kvinnliga
brottsligheten var att rättsväsendet behandlade kvinnorna mildare då det ansågs vara hemskt att behandla dem lika hårt som männen (a a).
Senare studier kring 1980-talet fokuserade mycket på att det skulle vara hormoner för både män och kvinnor som orsakade en del av deras kriminella beteende. Testosteronet i män ansågs vara en av orsakerna bakom deras aggressiva
beteende. På samma sätt förmildrades kvinnors påföljder för att ha utövat dödligt våld i samband med att förövaren har haft PMS (Kordon & Wetterqvist 2010).
5 Utvecklingen av den kvinnliga brottsligheten
Inom forskning av kriminalitet och brottslighet har männen alltid stått i fokus. Detta kan först och främst bero på att män står för störst del av den samlade brottsligheten. Samtidigt kan det bero på de normer som vi har i samhället gällande vad som ses som manligt och kvinnligt. Kvinnor har alltid svarat för en ganska liten del av den totala brottsligheten i samhället. Förklaringen till den stora skillnad som ses mellan män och kvinnors brottslighet har ofta byggts på teorier som utgår från antaganden om kvinnor och mäns egenskaper och beteende (Brottsförebyggande rådet 2008). Trots att den kvinnliga brottsligheten fortfarande är mycket lägre än den manliga så har andelen kvinnliga gärningspersoner ökat mer än manliga gärningspersoner (a a).
Jämställdheten mellan män och kvinnor har bidragit till att kvinnan fått en större roll i det offentliga rummet. Detta har även givits som en förklaring till varför kvinnor nu har tagit upp en större del av brottsligheten än förr. När män och kvinnors roller i samhället mer och mer börjar likna varandras anser vissa teorier att kvinnors ökade delaktighet i samhället även bidrar till denna ökade kvinnliga brottsligheten (a a).
Enligt Brottsförebyggande rådets kriminalstatistik svarar kvinnorna 2007 för ungefär 20% av det totala antalet misstänkta för brott (Brå 2008). Detta är en ökning på ungefär 19% från rapporten 1995. Antalet kvinnor misstänkta för hot- och våldsbrott har även ökat kraftigt mellan åren 1995 och 2007. En ökning på hela 86% i jämförelse med männens ökning på 26% (a a).
I BRÅ:s rapport redovisas även uppgifter ur en undersökning om det dödliga våldet i Sverige mellan 1990-2008 och då även mer specifikt de uppgifter som återfinns om fallen där kvinnor är gärningspersonerna. I Sverige har det sedan 1970-talet begåtts ungefär 100 fall om dödligt våld varje år. Cirka 10% av dessa fall har begåtts av kvinnliga gärningspersoner (Brå 2008).
En senare rapport från Brå visar även resultat gällande utvecklingen av dödligt våld i Sverige på 1990- och 00-talet att en minskning har skett på runt 10 offer (Brå 2011). Runt 90 personer har årligen blivit offer för dödligt våld i Sverige på 00-talet. 100 personer blev årligen offer på 90-talet. Samtidigt har försöken till dödligt våld inte minskat under denna tid (a a). Andelen kvinnor som
gärningsperson till försök av dödligt våld visar en svag ökning medans andelen män för samma brottsrubricering svagt minskar (a a). Andelen kvinnor som gärningspersoner för fullbordat dödligt våld är dock detsamma som i flera decennier (a a).
En förklaring till en ökad kvinnlig brottslighet inom våldsbrott men oföränderlig inom fullbordat dödligt våld kan tänkas bero på förmåner för ensamstående mödrar samt bättre mödravård (Brå 2011). Det har visat sig att det i stor
utsträckning är just brotten där mödrar dräpt sina nyfödda eller små barn som har minskat (a a).
Tidigare forskning
Denna del av kapitlet tar upp hur synen på den kriminella kvinnan ser ut idag. Forskningen som står i fokus för denna del är Diesen (2005) och hans beskrivning av rättsväsendets särbehandling av den kriminella kvinnan. En rapport från
6 Åklagarmyndigheten (2007) är även av intresse då den förklarar hur de har
uppmärksammat en viss särbehandling av kvinnors påföljder i jämförelse med män som står tilltalade för liknande brott. Till sist ges även exempel på
särbehandlingen mellan män och kvinnor som gärningsperson samt hur synen av de kriminella kvinnorna ser ut och hur de bemöts med exempel från boken ''Gärningsmannen är en kvinna'' av Kordon och Wetterqvist (2010). Särbehandling av den tilltalade kvinnan
Diesen (2005) problematiserar om det i praktiken förekommer särbehandling mellan olika kategorier så som kön, etnicitet och klass. Den del som är relevant för denna studie är den som gäller kön och hur behandlingen ser ut när kvinnan istället för att vara ett brottsoffer i en rättsprocess står som tilltalad för en gärning (a a). Diesen förklarar hur skillnader mellan kvinnor och män i samband med kriminalitet och brottsbenägenhet inte ska medföra att de behandlas olika inför lagen (a a).
Diesen (2005) förklarar även vidare att en kvinna kan särbehandlas på två olika sätt: positivt och negativt. Kvinnan särbehandlas mer ofta positivt om hon står inom ramen för vad som ses som den traditionella kvinnorollen. Bryter hon istället från denna traditionella kvinnoroll kan hon särbehandlas negativt (a a). En kvinna som håller sig inom ramen för den såkallade traditionella kvinnorollen ses ofta som ett offer innan hon ses som en gärningsperson (Diesen 2005). Det förekommer att man vill hitta ursäkter till kvinnans brottshandlingar, exempel på detta kan vara att kvinnan agerad utefter en känsla av tvång eller
bakomliggande omständigheter (a a).
Trots de skillnader som finns i normer för mannen och kvinnan, stereotyperna för hur en man och kvinna ska bete sig eller hur brottsligheten är fördelad så finns domstolen där för att vara objektiv och opartisk (Diesen 2005). Dock är domare och lagmän i domstolarna bara vanliga människor med egna fördomar och
värderingar. Det finns inte mycket forskning om ämnet om möjlig särbehandling i rätten, men den som finns tycks förhålla sig till att kvinnor särbehandlas i rätten och även ibland får lindrigare straff och behandling än männen för liknande brott (Åklagarmyndigheten 2007; Diesen 2005).
Åklagarmyndigheten (2007) fick i uppdrag av regeringen att göra en undersökning av påföljdshänseenden och då även kartlägga domstolarnas påföljdspraxis vid vissa typer av våldsbrott. Kartläggningen visade att det
förekom en viss såkallad "kvinnorabatt" då det visade en stor skillnad mellan kön och andel som fick fängelsestraff samma brottsrubriceringar (a a).
Andelen kvinnor som dömdes till skyddstillsyn vid brottstyp misshandel och grov misshandel var högre än andelen män. År 2005 dömdes 63,9% av kvinnorna misstänkta för grov misshandel till fängelse i jämförelse med 81,7% av männen (a a). När de räknar ihop en totala betydelsen av gärningspersonens kön visar de att vid fullbordade brott av grov misshandel, fick 60,3% av kvinnorna fängelsestraff. Detta medans 79,2% av männen fick fängelse för brott av samma rubricering (a a). 12,1% av männen fick skyddstillsyn som påföljd i jämförelse med de 25,9% av kvinnorna (a a).
7 Den kriminella kvinnan idag
Kordon och Wetterqvist (2010) har i sin bok ''Gärningsmannen är en kvinna'' tagit upp fenomenet om just kvinnlig kriminalitet. De beskriver hur det är lättare för samhället att se en man som en gärningsperson då det faller under det som anses manligt och som ligger mer i mannens natur. Detta medan en kvinna som gärningsperson är något som går emot den generella uppfattningen om könet kvinna (a a).
Eftersom män står för störst del av kriminaliteten och dess forskning blir det ofta svårt för människor att se en kvinna som brottsling på samma sätt som man ser en man. Istället vill man ständigt hitta djupare förklaringar till den kriminella
kvinnans agerande. Uppfattningen som vi idag har av en kvinnlig gärningsperson präglas av den traditionella synen som samhället har skapat om hur en kvinna respektive en man ska vara (Kordon & Wetterqvist 2010; Lander et al 2003). Mannen är rationell, hård och visar inga känslor medan kvinnan ses som impulsiv, mjuk och känslosam (a a). Denna förförståelse är det som skapar en uppfattning om hur de olika könsrollerna ska bete sig i olika situationer. En man som bryter mot lagen i form av exempelvis våldsbrott bryter endast mot lagen. En kvinna som bryter mot lagen bryter även mot de normer som samhället har gällande kvinnlighet (a a). De klassiska egenskaperna om hur en kvinna ska vara är även vänlig, omtänksam och känslosam. En kvinna som bryter mot denna traditionella bild och helt går emot dessa egenskaper ses istället som hysteriska eller farliga (a a).
Inom kriminologin kopplas kvinnan framförallt samman med offerrollen. Det är mer på senare tid som forskare även har börjat intressera sig för kvinnan som den tilltalade istället för offer (Kordon & Wetterqvist 2010; Lander et al. 2003). ''Kvinnans givna plats i rättssalen är egentligen som brottsoffer, men när hon istället intar positionen som åtalad kan man fundera över om det förändrar någonting'' (Kordon & Wetterqvist 2010, 145). När en kvinna istället har tagit platsen som gärningsperson för våldsbrott beskrivs hon i många fall som ett tidigare offer som har utfört en våldshandling för att skydda sig själv från ytterligare misshandel. Det har visat sig att till skillnad från männen som dömts för mord så har kvinnor i stor utsträckning övergått från att ha varit ett offer till att vända och bli förövare (Diesen 2005).
Som nämnts innan har forskning gällande kvinnor och våld visat att kvinnor alltid varit mindre våldsamma i jämförelse med män. Detta har gällt i alla åldrar och i alla länder (Moffitt et al, 2001; Brå 2008). Dock beskriver Moffitt (2001) hur specialister gällande forskning om partnervåld har skapat uppmärksamhet kring att kvinnor i lika stor eller något högre utsträckning än män utövar partnervåld (a a). Då kvinnor inte har samma fysiska styrka som män, orsakar de oftast inte samma skada som män vid partnervåld. Dock kan de vid ilska visa samma fysiska aggressivitet som män (a a). Moffitt (2001) presenterar i Dunedin studien resultat från självrapporter gällande eget utövande av partnervåld samt självrapport om egen utsatthet för partnervåld (a a). Resultaten visade att kvinnor i större utsträckning rapporterade om att ha utövat fysiskt våld mot sin partner samt att män i större utsträckning rapporterade om att ha blivit utsatt för fysiskt våld av deras dåvarande partner (a a).
Trots att män är överrespresenterade som utövaren av olika slags våld finns undantaget för just familjerelaterat våld. Där utövar kvinnan våld i lika stor grad
8 eller något högre jämfört med mannen (Moffitt 2001). En nyligen publicerad rapport från Brå (2014) tar även upp en enkätstudie som utfördes om kvinnor och mäns utsatthet för våld i nära relationer. Denna enkätstudie utfördes år 2012. Den visar att utsattheten för psykiskt och fysiskt våld under det senaste året var
ungefär lika stor mellan män och kvinnor (a a).
TEORETISKT PERSPEKTIV
Detta kapitel redogör för de två teoretiska utgångspunkter som används för denna uppsats. Syftet med studien är att undersöka hur den kvinnliga gärningspersonen framställs som förövare i samband med dödligt våld. Därför har genusteorin valts som en passande teori då den fokuserar på olika föreställningar av kvinnan och dess uppkomst. Tidigare exempel på hur kvinnliga gärningspersoner har framställts, deras gärningar och omständigheterna kring dessa gärningar presenteras också i detta kapitel.
De begrepp som tas upp i samband med genusteorin är begrepp som gärningsman, genus, manligt och kvinnligt. Dessa begrepp är alla socialt konstruerade, dvs. begrepp som har konstruerats av samhället och dess värderingar - därför har även socialkonstruktivismen som teoretiskt perspektiv använts i denna uppsats.
Genusteori
I denna uppsats har det varit av intresse att studera hur den tilltalade kvinnan för dödligt våld framställs samt hur hennes gärningar och livssituation beskrivs. Därför utgår denna uppsats utifrån genusteorin då den har en viktig roll i hur man kan förklara varför kvinnan inte förknippas med dödligt våld och annat avvikande beteende.
Man använder begreppet genus istället för kön då det betecknar det sociala könet istället för det biologiska. Med det menas att det inte finns något naturligt i hur man och kvinna, maskulint och feminint definieras i samhället (Lander et al. 2003). Genusperspektivet betonar att det som framgår som feminint för vissa människor, i vissa samhällen och i en viss tid kanske inte alls ses som kvinnligt enligt andra människor, samhällen och tider (a a).
Genusteorin förklarar produktionen och reproduktionen av de kvinnliga respektive de manliga identiteter som råder i ett visst samhälle (Lander et al. 2003). Man lär sig dessa identiteter och vad som förväntas av dem genom det sociala livet i form av media, interaktion och språkliga uttryck med mera (a a). Dessa förväntningar är det som skapar de normer för vad som är manligt och kvinnligt. Normen står för vad som krävs för att man ska klassas som en respektabel kvinna, vad som är rätt och fel och även hur en kvinna borde bete sig (a a).
Lander förklarar hur kvinnor och män har förutbestämda roller som bestämmer hur de ska vara passande utifrån samhällets normer (Lander et al. 2003). Normen för en kvinna är att hon ska vara empatisk, ha moral och inte vilja vara en ''dålig'' kvinna. När en kvinna då utför brott och då speciellt brott förknippat med våld ses hon som avvikande från den norm och föreställning av kvinnans idealbild (a a). Trots att kvinnan kan ses som misstänkt medför den allmänna förförståelsen och normen för en kvinna att man gärna undersöker andra aspekter för att förstå varför
9 just hon sitter i rättssalen som tilltalad och inte som brottsoffer. Normen inom rättsväsendet är att brottsoffren är kvinnor och gärningspersonen är män. När det visar sig att vara tvärtom och att en kvinna har tagit platsen som gärningsperson bryts denna norm (Kordon & Wetterqvist 2006; Lander et al. 2003). Kvinnan som begår brott framställs ofta som ett offer och man vill ständigt hitta förklaringar för brottet och ursäkta kvinnan (Wetterqvist & Kordon 2006). Kvinnorna fråntas på detta sättet ofta ansvaret för brottet tillskillnad från när det är en man som är gärningspersonen (Lander et al. 2003).
Ett exempel som Kordon och Wetterqvist tar upp är fallet där Jennifer band fast sin pojkvän med tandtråd, band för hans ögon och knivhögg honom i bröstet flera gånger. ''Jennifer visade aggressivitet som vanligtvis förknippas med manligt våld och hon berättade själv att hon ville döda någon [...] Hon fick diagnosen
borderline [...] Jennifer hade psykiska problem som kunde förklara hennes brott'' (Kordon & Wetterqvist 2006, 33). Förklaringen om att Jennifer hade psykiska problem passar väl in på de föreställningar som finns om kvinnliga
gärningspersoner. Att fördjupa sig ytterligare tycks överflödigt och många väljer att stanna vid denna förklarning. Hon var ju ändå sjuk, alltså ett offer för sin sjukdom (a a).
Kordon och Wetterqvist (2006) tar även upp exemplet om Lotta. Lotta är en tjej i 20 års åldern som gång på gång försökt bränna ner lägenheten hon skulle bli vräkt från. Lotta dömdes för mordbrand då en äldre dam levde i grannlägenheten och elden kunde spridit sig. Lotta växte upp i ett hem där pappan var våldsam. Som tonåring var hon stökig och drack och enligt henne själv var hon elak och manipulativ. I analysen om henne och hennes brott anses de att det är förklarligt till att hon inte tänkte på att andra kunde fara illa för hennes brand. Enligt forskare är mordbrand ett av de vanligaste kvinnobrotten och "bottnar i kvinnans egna frustration" (Kordon & Wetterqvist 2006, 42).
Kordon och Wetterqvist (2006) förklarar hur dessa två kvinnor hade förklaringar och ursäkter till sina handlingar som gjorde att de kunde betraktas som "varelser utan moraliskt ansvar" (Kordon & Wetterqvist 2006, 42). Kvinnorna betraktades som mer irrationella, känslosamma eller sinnesförvirrande än män. Kordon och Wetterqvist (2006) förklarar även att ifall det varit en man som hade bundit fast sin flickvän med tandtråd och ögonbindel och sedan huggit henne i bröstet skulle det förmodligen kallas för tortyr och sexbrott (Kordon & Wetterqvist 2006). De ger även ett exempel för hur det hade kunnat se ut ifall en man utfört kvinnan Lottas brott. Då hade det troliggen setts som ett sätt att straffa hyresvärden som ville vräka honom (Kordon & Wetterqvist 2006).
Genom ett genus perspektiv kan man alltså se hur kvinnor ofta framställs som svagare och då även mer ofta som offer för en sjukdom eller för händelser i tidigare skede. Detta medan mannen mer ofta för samma brott betraktas enligt de mer manliga egenskaperna som aggressiv och hänsynslös (Kordon & Wetterqvist 2006).
Socialkonstruktivism
Burr (2003) förklarar hur social konstruktivister ser all kunskap om världen som ett resultat av den sociala utveckling och interaktion mellan människor. Social konstruktivister menar att kunskapen inte skapats från en objektiv observation (a a). Burr (2003) menar vidare att socialkonstruktionismen kan ses som motsatsen
10 till den positivistiska skolan där de anser att sann vetenskap har uppnått en absolut objektivitet.
Socialkonstruktivismen som den är idag kan inte förklaras tillbaka till endast en teori eller teoretiker. Ett stort antal författares arbeten gällande teorier liknande socialkontruktivismen har skapat det som idag ses som socialkonstruktivismen (Burr 2003). Deras tankar och idéer är troligen grundade på över 300 års filosofisk utveckling (a a). Några av de författare som på senare tid har influerat det som ses som social konstruktion idag är Berger och Luckman (a a). De skrev boken "The social Construction of reality" som bygger på en subdisciplin av symbolisk interaktion (a a). Precis som i dagens social konstruktion är den grundläggande tanken att människor genom ett samspel med varandra tillsammans konstruerar sina egna och andras identiteter (a a). Berger och Luckman beskriver även i sin bok om hur världen kan vara socialt konstruerad av människors sociala rutiner men att den av människorna ses som något som är givet och förutbestämt (Burr 2003, 13).
Kunskap skapas i den ordning man lever i och är något som är konstruerad och kontextuell. Den är något som är både socialt, historiskt och kulturellt präglad. All kunskap och ordning är konstruerad av människan i form av det sammanhang och samhälle som man befinner sig i. Olika samhällen kan lära sig olika saker och det är detta som kan förklara att vi alla har olika värderingar, lagar och normer (Gunnarsson & Svensson 2009,123-129).
Kontext är därför ett nyckelbegrepp för socialkonstruktivism. De kategorier som människor använder sig av för att förstå den verklighet vi lever i utgörs av kategorier som konstrueras i och genom samspel (Byrman 2008). Det är alltså genom samspel med andra människor som skapar hur världen och dess
föreställningar konstrueras (Burr 2003; Byrman 2008). Burr (2003) beskriver vidare hur man kan genom socialkonstruktionismen ifrågasätta hur kategorier är skapade. Ett exempel på en sådan kategori är kön. Med ett socialkonstruktivistiskt tänkande kan man förklara kategorierna som utgör man, kvinna, maskulint och feminint som konstruerad av vad man lär sig i den kontext där man lever. Denna sociala ordning som skapar den kunskap vi har är något som ständigt ändras och förnyas (Byrman 2008). Eftersom att kontexten är något som är
annorlunda på olika platser och kan förändras med tiden betyder även detta att den förförståelse vi har av vad som ses som kvinnligt eller manligt är en social
konstruktion (a a) och kan därmed förändras med nya synsätt i ens samhälle. Socialkonstruktivismen påverkar hur man ser på världen eftersom man måste ifrågasätta det som uppfattas som exempelvis kvinnligt (Burr 2003). Detta gör att man själv kan inkludera sina egna uppfattningar och tolkningar då det finns olika sätt att se och förstå saker (a a). Detta betyder då även att den uppfattning som jag som forskare får av de föreställningar som visas i de domar som används för studien inte behöver representera en likformig sanning. Dessa föreställningar är endast de som skapats i en specifik kontext i samspel med specifika individers erfarenheter och värderingar (a a). På samma sätt är de tolkningar som jag som forskare fått fram ett resultat av vad jag upplever som sanning. Även mina tolkningar har skapats utifrån den kontext där jag befinner mig med de värderingar, förförståelse och erfarenheter som jag har i bagaget.
11 I denna studie används centrala begrepp som exempelvis genus, manlighet,
kvinnlighet och gärningsperson. Dessa begrepp är alla enligt min teoretiska utgångspunkt socialt konstruerade utefter olika sammanhang och inte något som bara har skapats. Socialkonstruktivismen har använts som ett teorietiskt perspektiv för denna studie då den spelar en stor roll för de begrepp och mallar som skapar föreställningar.
METOD
I detta kapitel kommer jag att redogöra och samt motivera valet av metod. Jag kommer även att beskriva de etiska principer jag har tagit hänsyn till under insamlingen av mitt material.
Val av metod
De två metoder som används inom kriminologisk forskning är kvantitativa
respektive kvalitativa. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts då syftet för studien var att genom tolkning av meningsbärande ord i skrivna
brottsdomar skapa en ökad förståelse för hur genusföreställningar kommer till uttryck idag i Sverige när gärningspersonen vid dödligt våld är en kvinna. Då olika kontexter kan visa olika resultat var man i denna studie inte intresserad av att få fram ett resultat som ska generalisera alla domar, utan endast visa hur det kan se ut. Analyserna av domar som utfördes består av mina personliga
tolkningar, därför passar sig en kvalitativ metod bättre eftersom den tillåter olika tolkningsmöjligheter (Byrman 2008).
Kvalitativ forskning fokuserar oftare på ord istället för kvantifiering vid insamling och analys av data (Byrman 2008). Den här studien har också en induktiv ansats - vilket innebär att jag som forskare vill samla in mitt material på ett så öppet sätt som möjligt och då även styra det material som jag samlar in så lite som möjligt. (Jacobsen 2007). Eftersom syftet var att utföra en fördjupad undersökning i enstaka domar om hur föreställningarna om den kvinnliga gärningspersonen ser ut ville man undvika att skapa sig en bestämd uppfattning om vad det är man letar efter. Som forskare vill man försöka samla in data på ett korrekt sätt som kan återspegla verkligheten i ett visst sammanhang (a a).
Forskarens roll och förförståelse
Arbetet fokuserade på tolkningar och beskrivningar - vilket gör att forskarens personliga roll är mycket viktig. Detta då allt i studien mer eller mindre har skapats på grund av forskarens egna intressen och studieerfarenheter. Den
förförståelse jag som forskare tog med mig är att kvinnor till viss del särbehandlas när det kommer till brottslighet, då den till störst del är fokuserat på män.
Boken "Gärningsmannen är en Kvinna" av Kordon och Wetterqvist (2006) skapade först intresse för att undersöka den här frågan vidare och därför står den för en stor del av den förförståelse och utgångspunkt som denna studie är grundad på. I boken presenteras olika brottsmål och beskrivningar av hur den kriminella kvinnan på ett eller annat sätt har framställts, särbehandlats eller skapat rubriker just för att hon är kvinna (a a).
12 Utgångspunkten för studien är därför att jag som författare och forskare har ett genusperspektiv om hur mannen och kvinnan ses på olika vis och varför det är så. Den kunskapssyn som socialkonstrukivismen innebär präglar också min
uppfattning om hur dessa föreställningar om kön skapas och återskapas i samhället. Med detta sagt är detta endast utgångspunkten i studien och står inte helt för vad förväntningarna inför resultatet kommer att visa. Den teoretiska referensram som används i studier har förklarats som de "glasögon vi har på oss när vi läser vårt material och identifierar våra mönster" (Malterud 2009, 46). Därför kommer denna referensram och förförståelse möjligtvis avspeglas i detta arbete. Det är dock otroligt viktigt som forskare att ta ett steg tillbaka och låta materialet tala istället för att verkligen leta efter det som man har förväntat sig hitta. Även om man inom kvalitativ forskning talar om hur svårt det är att "ta av sig sina glasögon" har jag som forskare strävat efter att vara objektiv i de olika momenten och frågat mig själv en extra gång om det exempelvis kan finnas en annan möjlig tolkning än den man först hade. Mina förväntningar har varit att i beskrivningarna upptäcka begrepp som kan knytas till olika genusföreställningar. Dock har jag varit öppen för att domarna kanske visar något helt annat än
förväntat.
Urval av domar samt sökningsmetod
Metoden i denna studie har inneburit att läsa och tolka domar där den tilltalade är kvinna och som fällts för våldsbrott med dödlig utgång. Arbetet påbörjades därför med att söka efter dessa domar. Till hjälp för detta har platsbanken infotorg.se använts. Infotorg är en juridisk portal med tillgång till över 30 juridiska databaser (Infotorg). Den bygger på officiella och välaktade källor som exempelvis
Domstolsväsendet, vilket ger en hög tillförlitlighet.
Jag använde mig av ett strategiskt urval eftersom denna studie krävde viss
information för att vara relevant för syftet. Detta innebär att jag sökte efter studier där den tilltalade var kvinna och brottstypen var dödligt våld i form av mord eller dråp. Det återfanns en stor mängd rättsfall där brottstypen var försök till mord eller förberedelse till mord. Dessa valdes bort då studien endast skulle fokusera på faktiskt utförda mord eller dråp.
Att söka med hjälp av fritextsökning eller kombinerade ämnesord på samma vis som i de flesta andra databaser går ej i denna databas då sökningsverktygen var något begränsade. Istället fick en granskning av samtliga domar innehållande sökorden mord och dråp utföras. Sveriges alla tingsrätter valdes som ett sök kriterium då jag från början antog att antalet kvinnliga tilltalade är relativt små. Tidsperioden för domarna bestämdes till åren 2012, 2013 och 2014. Denna tidsperiod användes för att domarna ska vara så aktuella som möjligt. Urvalet för granskningen var alltså av fällande domar från hela Sveriges tingsrätter under åren 2012, 2013 och 2014, innehållande sökorden/fras dråp, mord. De domar som sedan resulterades av denna sökning fick granskas för att konstatera om det gällde en manlig eller kvinnlig tilltalad. Denna granskning utfördes genom att jag undersökte födelsedatumet och den tredje siffran i födelsenumret, där ett jämnt tal står för en kvinna och ett ojämnt tal för en man (Skatteverket). Utöver denna kontroll fick även brottstypen undersökas då det inte alltid visade sig att brottstypen var dråp eller mord bara för att man använt det som sökord. Av de domar som fanns kvar efter det strategiska urvalet valdes 5 av dessa ut domar ut slumpmässigt för att skapa urvalet för arbetet.
13 Kvalitativ innehållsanalys
De 5 domar som utgör materialet för denna studie analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. En kvalitativ innehållsanalys är en metod som rör sig om noggranna undersökningar av dokument och texter (Byrman 2008). En kvalitativ innehållsanalys innebär att man söker efter bakomliggande teman i det materialet som man ska analysera (a a). Det finns inget direkt sätt att förklara hur dessa teman hittas utan illustreras istället i form av exempelvis citat, vilket är vad denna analys använder sig av. Byrman (2008) tar upp ett exempel från Altheide som tagit fram en metod för hur en innehållsanalys kan utföras. Han menar att syftet är att "vara systematisk och analytisk men inte rigid. Kategorier och variabler styr inledningsvis undersökningen, men andra variabler och kategorier tillåts och förväntas framkomma under studiens gång" (Byrman 2008, 505). På samma sätt används den kvalitativa innehållsanalysen för denna uppsats. Vissa kategorier så som hur kvinnan beskrivs eller hur hennes brottsgärning har
beskrivits har funnits med från början men utefter att materialet har undersökts har fler kategorier tillkommit och utefter dessa har olika teman framkommit. För att uppnå syftet med studien och besvara frågeställningarna har urvalet av domar lästs igenom noga. Detta för att kunna finna belysande teman som kan användas för att skapa förståelse för hur kvinnliga gärningspersoner skildras och uppfattas i just den här kontexten, i Sverige, idag.
Tillvägagångssätt
Den kvalitativa innehållsanalysen menar att läsaren ska läsa igenom den valda texten för att denna sedan ska brytas ner i olika teman utifrån vilka texten kan förstås och tolkas (Byrman 2008). Rättsfallen som används för denna uppsats har inte på något sätt blivit valda på grund av vad som står i dem. De har
slumpmässigt blivit använda genom att endast ha observerat att de är en kvinna som står tilltalad och att brottsrubriceringen har varit mord eller dråp.
För att bekantas med materialet har hela texterna i domarna lästs igenom
upprepande gånger för att skapa en klar helhetsbild. Under läsningen av materialet ställdes frågor med utgångspunkt i problemställningen gällande beskrivningen av kvinnan som person eller hennes sätt att agera. Exempel på dessa frågor var hur kvinnans agerande, relationer och brottsgärning har beskrivits. Därefter valdes det ut meningar eller fraser innehållande relevant information som svar på studiens frågeställning tillsammans med omgivande text så att sammanhanget fortfarande kvarstår. Vid utebliven sammanhangstext finns risken för fragmentiserade citat. Dessa meningar och fraser kondenserades sedan i syfte av att korta ner materialet men ändå behålla det betydelsefulla innehållet. Det har varit mycket viktigt att jag aktivt arbetat med att lägga förförståelsen och den teoretiska referensram åt sidan och endast fokuserat på helheten och det som kan svara på studiens
frågeställningar (Malterud 2009). Därefter kodades dessa meningar och fraser för att återspegla de centrala budskapen som kan återfinnas i domarna (a a). Namnen på de gärningspersoner och offer som presenteras i domarna har i denna studie presenterats med fiktiva namn. Efter en sammanfattning av rättsfallen presenteras och redogörs domarnas teman.
Forskningsetiska principer
I den här uppsatsen har flera etiska överväganden fått göras. Då det rör sig om ett känsligt ämne och personliga omständigheter har hänsyn tagits för att skydda de
14 individer domarna kan röra. De etiska principer som Byrman (2008) tar upp är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt
nyttjandekravet.
Det krav som har störst tyngd för denna studie är konfidentialitetskravet. Konfidentialitetskravet förklarar hur alla uppgifter om personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet (Byrman 2008). Detta krav har applicerats i mitt arbete på så vis att all information om de individer som ingår i min studie behandlas med stor försiktighet. Eftersom att det är av kunskap att kvinnorna är en minoritet i brottsligheten är det därför lättare att identifiera om tillräckligt mycket information om individerna läggs ut i samband med studien. Det är därför extra viktigt att avidentifiera sådant som orter, datum och målsnummer samt att hitta på eventuella namn. Detta görs trots att materialet är offentligt då det ger ett ökad skydd av konfidentialiteten samt för att denna sortens information inte är relevant för studien. För att ytterligare kunna följa kravet om konfidentialitet har materialet som använts i studien inte varit
tillgänglig till någon obehörig. Det har funnits lösenord till en personlig dator och materialet har bevarats i en krypterad mapp.
Informations- och samtyckeskravet står för de dokument som ges till de individer som är involverade i undersökningen. Detta för att ge dem den information som krävs för att de ska veta vad arbetet handlar om, varför det görs samt vad förutsättningarna är gällande anonymitet och valet att de när som helst kan ta tillbaka sin medverkan (Byrman 2008). Samtyckeskravet ska skrivas under av dessa individer för att de ska godkänna sitt medverkande och de bestämmelser och regler som de tagit del av i informationskravet (a a). Dessa krav har ej utförts då dessa inte har blivit distribuerade till några individer involverade i denna studie. Detta då det inte är relevant för studien att namnge någon samt att det är offentliga handlingar som används. Möjligheten att hålla informationskravet och
samtyckeskravet har därför inte funnits. Eftersom de personer involverade i de domar som använts för studien inte har haft chansen att ge sitt samtycke att deras domar ska användas har alltså detta kravet på sätt och vis brutits. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att detta är offentliga handlingar som alla i allmänheten kan ta del av.
RESULTAT OCH ANALYS
I följande kapitel kommer resultaten att redogöras parallellt med analysen. En avslutande diskussion följer i nästa kapitel. Inledningsvis presenteras en
sammanfattning av de rättsfall som har analyserats. Därefter kommer ord och citat tas upp som är relevanta utifrån frågorna som studien ämnas besvara. Citaten som valts ut har kunnat knytas till några övergripande teman som har gått att urskilja i domarna. De teman som tas upp kommer först presenteras lite kortare för att sedan återgivas i samband med citaten.
Sammanfattning av rättsfall
I detta kapitel redogörs kortare sammanfattningar av de domar som tas upp i denna uppsats. Det som tas upp är kortare redogörelser för brottet som de tilltalade kvinnorna blivit åtalade för, mindre förklaringar kring omständigheter samt påföljden för gärningen.
15 Rättsfall A
Maria har åtalats för att ha dödat sin make Erik genom att med sina händer strypa honom i den gemensamma bostaden.
Tidigare på kvällen hade hon blivit utsatt för misshandel och bråk av maken där hon bland annat har försökt skydda sig själv genom slag och bitit honom i ryggen. När maken sedan reser sig upp är hon rädd för ytterligare våld från hans sida. Hon lyckades då komma över honom och tog då stryptag runt makens hals. Maria menar att hon agerat i nödvärn eller i alla fall haft svårt att besinna sig. Maken har innan ansetts bli aggressiv och våldsam mot Maria i samband med
alkoholförtäring. Båda två har eller har haft ett missbruksproblem.
Domstolen anser att ett förmildrande ska ske på grund av misshandel men att hon samtidigt ströp sin man och höll tag väldigt länge och därför har haft tid för att besinna sig. Hon dömdes därför för mord med uppsåt. Maria dömdes därför till 10 års fängelse.
Rättsfall B
Anna har åtalats för mord och grov mordbrand genom att först ta stryptag om sin syster Liselotts hals för att sedan anlägga brand i den soffa där systern befann sig i efter stryptaget som orsakat att hon har tappat medvetandet eller avlidit.
Gärningen skedde oprovocerat av Anna efter att hon påstår sig ha fått en ingivelse till att ta sitt liv i en brand. Hon ville inte att systern skulle stoppa henne. Hon tog då stryptaget om systerns hals och satte sedan soffan i brand. Systern avled och hade svåra brännskador. Anna överlevde med livshotande skador.
Anna menar att det slog slint och att strypgreppet skedde för att hon inte ville bli stoppad. Anna trodde ej att systern levde efteråt men menar att hon inte ville döda någon. Den rättspsykiatriska undersökningen bedömer att Anna begått den åtalade gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning.
Tingsrätten anser att Anna ska dömas för mord men saknar anledning att
ifrågasätta att Annas syfte med branden var att begå självmord. Tingsrätten anser dock att Anna haft insikt med brandens följder samt att hon var likgiltig för systerns tillstånd och vad som kunde hända henne. Annas påföljd blir rättspsykiatrisk vård med särskilt utskrivning.
Rättsfall C
Eva åtalades för att ha bragt livet av sin dotter med förgiftning med den narkotika klassade substansen fentanyl i form av plåster. Eva har medgett att hon har utfört denna gärning men menar att hon befunnit sig i ett sådant psykiskt tillstånd att hon inte kan anses ha handlat med uppsåt.
Under kvällen av mordet gav hon sin dotter en mindre dos Oxascand för att senare på kvällen sätta på nio st. fentanyl plåster på dotterns kropp. Detta ska ha orsakat att dottern slutade andas och därmed orsakade dotterns död. Eva berättar att hon efter dotterns död försökt ta livet av sig själv med själv av en mängd mediciner, samt att när hon fortfarande vakna upp försökte ta livet av sig med själv genom att skära sig i armen med en kniv.
16 Eva berättar att det som hände främst beror på hennes dåliga psykiska mående samt en vårdnadsprocess gällande dottern. Pappan till dottern ville ha delad
vårdnad. Eva var rädd och sa att om polisen skulle komma och ta dottern hade hon planerat att ta sitt liv. Eva vet inte själv varför hon dödat sin dotter och menar att hon inte kommer ihåg vad som har hänt.
Eva döms för att uppsåtligen ha dödat sin dotter då det varit planerat i form tillskaffa sig plåster samt en sökning på internet om fentanyl plåster och dödlig dos. Eva bedöms ha begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Eva överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivning. Rättsfall D
Karin har åtalats för dråp på David genom stick/huggskador mot kropp och huvud. David avled till följd av förblödning från stickskada i bäckenpulsådern. Karin och David var ej bekanta sedan innan utan träffades samma kväll när de befann sig i samma sällskap och drack. Båda var berusade och begav sig tillsammans hem till Davids lägenhet i sällskap med en vän till David. En
diskussion om Davids missbruk ska ha startats. Karin ska ha lagt sig i Davids säng då hon inte var välkommen i diskussionen. Det ska ha blivit bråk mellan Karin och David. David drar och puttar i Karin och hon känner sig hotad av situationen. Hon plockar upp något vasst från bordet som visar sig vara en sax och högg därefter 2-4 gånger i magen på David. David faller ner på golvet. Karin petar sedan på David för att se om han reagerar, hon häller även mjölk i huvudet på honom, samt bränner honom med en cigarett. Karin förklarar att hon handlar i självförsvar då David skadat henne.
Tingsrätten bedömer att berättelsen om att Karin handlat i nödvärn inte är helt ogrundad men att Karin inte varit utsatt för direkt livshotande angrepp och att Karin då använt sig av mer våld än vad som varit nödvändigt. Då gärningen inte varit planerat döms Karin för dråp och 8 års fängelse.
Rättsfall E
Kristina har åtalats för att uppsåtligen berövat sin sambo Nils livet genom att upprepade gånger hugga honom med kniv mot ansikte, hals, armar och överkropp. Nils avled till följd av dessa skador.
Kristina har medgivit till yrkandet med åberopar att ha handlat i nödvärn. Efter en dag av bråk kommer Kristina in till Nils som ligger i soffan för att enligt Kristina fråga om hon använder rätt kniv för att skära en melon. De tjafsar lite och hon berättar att hon sätter sig vid honom för att bli sams. Sedan kom enligt Kristina slag och hot från Nils sida. Kristina berättar att Nils tog stryptag på henne men att hon på nått sätt fick bort hans hand och att hon sedan högg eller ramla ner över honom med kniven.
På grund av brist på bevis anser Tingsrätten att Nils inte ska ha slagit Kristina utan att han i yrvaket eller nästan yrvaket tillstånd ska ha blivit stucken med kniven. Tingsrätten anser att det våld som utövats har varit omfattande och att Kristina måste ha varit medveten om att handlandet utgjorde ett dödligt våld. Åklagaren anser sig ha bevisbördan för att den tilltalade Kristina inte har handlat i nödvärn då det inte finns några objektiva fynd till detta. Tingsrätten bedömer att
17 Kristina ska fällas till ansvar för att uppsåtligen ha berövat Nils livet. Kristina döms till 15 års fängelse.
Teman och analys
I de rättsfall som användes för denna analys har några teman framträtt som kan hänföras till ett genusperspektiv. Nedan kommer de övergripande teman som har utskiljts i de fem rättsfallen som har undersökts. De teman som presenteras är kvinnan som offer, kvinnan som normbrytare och kvinnan som känslostyrd. Dessa tre teman framträder i flesta fall och återkopplas till tidigare teori och forskning inom ämnet. Något som också förekommer i domarna är resonemang om psykisk sjukdom hos den kvinnliga gärningspersonen. Detta är dock en naturlig del i påföljdsdiskussionerna i brottsmål och kan därför inte användas för att förknippas till ett genusperspektiv.
Kvinnan som offer
I forskning gällande kvinnliga gärningspersoner är det vanligt att kvinnan i många fall porträtteras som ett offer eller som att tidigare ha varit ett offer för att sedan övergå till en gärningsperson. Det har i de flesta fallen bestått i att
gärningspersonen själv har blivit utsatt för brott i form av misshandel och hot. Detta kan ses som att stå för en del av förklaringen till deras beteende och i vissa fall ge något av en ursäktande verkan. I flera av de fall som tagits upp har antydan getts till att de gärna vill diskutera en offerstatus för de tilltalade kvinnorna. Kaspersson skriver hur kvinnliga gärningspersoner beskrivs som offer och beskriver kvinnor som ''more victims than aggressors, mored sinned against sinning, more to be pitied than blamed'' (Allen 1987, refererad i Lander et al 2003, 154). I flera fall har det tagits upp men har sedan inte varit tillräckligt starka argument då brottets grovhet har tagit över. Ett exempel som tas upp kommer från fall A:
Det är därför utrett att Erik i lägenheten utövat rätt omfattande våld mot Maria innan strypningen. Detta ska också ha hänt flera gånger tidigare [...] Maria försvarade sig i och för sig mot våldet [...] Tingsrätten anser inte att detta påverkar bedömningen. I det skede när Maria övermannade Erik var hon, enligt hennes egen berättelse inte utsatt för något pågående brottsligt angrepp.
Det är förstått att detta citat säger emot teorin om offerstatus. Men samtidigt är det intressant för denna studie att ta upp detta exempel där de pratar om att hon
tidigare har blivit misshandlad. På grund av hennes förmåga att kunna försvara sig själv kan de inte använda sig av offerstatusen som en klar ursäkt för dådet.
Ett annat exempel som tar upp offerstatusen finns i fall E. Här är det dock inte domstolen som vill påstå att Kristina varit ett offer, det är försvararen och den tilltalade själv som vill påstå att hon är ett offer för Nils misshandel. Även detta beskrivs av Kaspersson (2003) som att kvinnor kan påstås ''reagera med en psykologiskt betingad inlärd hjälplöshet'' (Lander et al 2003, 154). Dock är det viktigt att poängtera att mycket stort fokus har lagts på frågan om misshandel mot Kristina faktiskt har påträffats eller ej. Ungefär tre sidor av domen är dedikerad till att förklara om nödvärn har använts eller ej. Men då de menar att bevis inte finns för att den tilltalade ska ha blivit misshandlad verkar det som om detta istället blir en ytterligare belastning för hennes fall:
18 ''Sammantaget är Kristinas uppgifter om att hon agerat i nödvärn eller trott sig ha handlat i nödvärn osannolika och motsägelsefulla i förhållande till övrig utredning. Vid en helhetsbedömning framstår de som uppenbart oriktiga.''
Detta är ett exempel på hur försvaret istället har lagt stor vikt vid att försöka framställa den tilltalade som ett offer för det våld och hot som de påstår att Kristina har utsatts för. Alltså är det inte domaren eller aktörerna i tingsrätten själva som har använt sig av detta för att förklara den tilltalades brott. De har dock lagt stor vikt vid det hon har sagt om detta i sitt förarbete. Domstolen visar dock att eftersom hon inte bevisligen har utsatts för misshandel så har hon ingen ursäkt för brottet. Ytterligare exempel som visar att offerstatusen gärna används för kvinnliga förövare syns i detta citat från fall D:
''Inget har framkommit som tyder på att Karin tidigare under kvällen varit utsatt för hot eller angrepp från David. Situationen förefaller ha uppkommit relativt plötsligt och utan närmare förvarning. [...] Tingsrätten finner att Karin inte varit utsatt för ett direkt livshotande angrepp.''
Detta fall är likt det föregående då den tilltalade har förklarat att hon handlat i nödvärn då offret har varit aggressiv och slagit henne. Domstolen har ansett att den misshandel som kan ha varit utsatt mot den tilltalade kvinnan inte har varit tillräckligt hotfull. Precis som föregående fall har hon därför ingen ursäkt till att ha använt såpass mycket våld som hon har gjort.
Kvinnan som normbrytare
Något som var intressant med domarna var att i lagstiftningarna som skrivs ut och även i vissa förklaringar till påföljder används benämningen gärningsman till både man och kvinna. Detta visar att domstolarnas beskrivningar har mansnormen som utgångspunkt. Dock är det framförallt lagstiftningarna som är utvecklade utefter en mansnorm. Detta kan även visa på en icke könsneutral utformning av lagen. Kaspersson (2003) beskriver hur kriminella kvinnor ofta förklaras utifrån att vara god eller ond, normala eller onormala. När en kvinna inte längre beter sig enligt de mått och mallar som vår förförståelse beskriver hur en kvinna ska vara, ses hon istället som onormal (Lander et al 2003). En kvinna som utfört ett våldsbrott men saknar ursäkter om tidigare utsatthet eller sinnesrubbning kan ofta beskrivas som ond. Detta kan bero på svårheten med att förklara en kvinna som inte beter sig efter hur vi vanligtvis föreställer oss kvinnan. En kvinna som planerar eller visar sig som känslokall inför sitt dåd ses därför som extra onormal då det inte är känslor eller utsatthet som står som ursäkt för dådet.
I fall E beskriver de händelseförloppet av hur Kristinas agerande inte har hänt genom provokation och att det har varit väldigt kraftigt och besinningslöst våld. Detta exempel kan förklara hur de vill beskriva kvinnan som någon som gått över normen eftersom hon inte var attackerad och att hon besinningslöst har skadat Nils trots att han försökt skydda sig:
19 "Angreppet har inte föregåtts av något handgemäng eller
provokation utan måste för Nils ha skett överraskande och han var helt försvarslös. Ett betydande antal avvärjningsskador vittnar om fruktlösa försök att skydda sig. Det har varit fråga om ett
besinningslöst och kraftigt våld med ett stort antal sårskador" I de fall där kvinnan har förklarat att de handlat i nödvärn har aktörerna i domstolen i vissa fall angett att kvinnan använt för grovt våld för att hon ska använda nödvärn som en ursäkt. Detta kan visa att aktörerna i domstolen inte längre anser att kvinnan betett sig så som en kvinna normalt sett ska. Möjligtvis kan bakgrundsinformationen om kvinnorna och deras missbruk eller beteende visa att de har egenskaper som ses som mer manliga eller som i alla fall inte är
kvinnligt representativa. Exempel på detta syns i rättsfall A, D och E. Där kvinnorna varit berusade, använt för mycket våld eller visat tecken på att gärningen var planerad och något de "ville" göra.
I fall A nedan beskriver domstolen hur Maria använt sig av för mycket våld vilket trots tidigare utsatthet för misshandel inte anses rättfärdigat av rätten:
"Strypgreppet hölls emellertid i flera minuter enligt vad Maria själv har sagt och Erik avled inte hastigt. Han måste därför ha känt stark dödsångest och Maria hade tid och möjlighet att besinna sig" Trots att offret i rättsfall A beskrivits som aggressiv och att ha varit påverkad av både alkohol och narkotika så anses Maria ändå agerat på ett sätt som kan ses som utanför normen för hur en kvinna ska bete sig i en hotat situation. De nämner i rättsfall D att Karin varit berusad samt att våldet hon använt klart avvikit från vad som behövts för att avvärja angreppet. De förklarar alltså här att något sorts angrepp har gjorts men att Karins våld har varit hänsynslöst.
''Hon satte sig då på sängen och rökte en cigarett. [...] Hon brände David med cigaretten på armen några gånger för att kontrollera om han reagerade [...] Hon hämtade sedan mjölk och hällde över hans huvud [...] samt lade en disktrasa över hans ansikte.''
Beskrivningen av vad Karin gjorde efter de våldsamma huggen med kniv, visar hur domstolen lägger fokus på de gärningar som följde och beskriver hennes agerande som hänsynslöst och kränkande. Detta kan spela extra stor roll då den tilltalade är kvinna och hon agerar på ett sätt som kan anses helt utanför normen av hur en empatisk och ordentlig kvinna ska bete sig. I nästa citat förklaras det att kvinnan på grund av sitt senare agerande ska bedömas utifrån de nya
förarbetsuttalandena som är en höjnings på straffvärdet.
''Tingsrätten finner att den gärning som Karin nu ska dömas för har medfört sådan allvarlig skada och kränkning att straffvärdet för gärningen ska bedömas utifrån de nya förarbetsuttalandena''.
I rättsfall C finns det ett uttalande om kvinnan som tillskillnad från Karin har visat den empati som en kvinna förväntas ha. I rättsfall C kan man se hur en empatisk gärning kan förmildra synsättet på domen då kvinnan har visat empati och gett sin dotter en tablett som ska hjälpa henne för att motverka obehaget när andningen försämras.
20 ''Den omständighet som, i någon mån, talar för att brottet ska anses som mindre grovt är att Eva före anbringandet av fentanyl plåster gav dottern en mindre mängd av det lugnande medlet Oxascand för att motverka andningsdepressionens obehag.''
I vissa fall har det varit tecken på att gärningspersonen har varit samlad och även möjligtvis kall. Detta har varit av vikt i domarna och på hur de ser på den
tilltalade. I rättsfall E beskriver de just denna bristen på känslor gällande mordet som Kristina utfört på sin man:
''Kristina hade enligt vad vittnena redovisat inte uppvisat någon oro eller tecken på upprördhet och ångerkänslor.''
''Under samtalet med SOS var Kristina samlad och hon uppvisade inte någon sinnesrörelse.''
Även här uppger de hur bristen på känslor eller upprördhet inte är normalt. Detta kan tas tillbaka till hur kvinnor enligt normen ska vara mer känslomässiga än män men att de i detta fallet beskriver henne som kall och känslolös.
Kvinnan som känslostyrd
Den typiska bilden av kvinnan är att i hon i jämförelse med män är mer
känslostyrd. Jämför man den kvinnliga mallen med den manliga så ska hon oftast ses som mer empatisk, svag och passiv(Walldén 2000: Moffitt et al 2001). Genom att domstolen förklarar vad den tilltalade kvinnan kände rent känslomässigt kan detta mer eller mindre ge en förklaring till deras beteende. I många av domarna lägger de tilltalade själva eller lagmännen och domare mycket fokus på de
"kvinnligt" betingade känslorna som den tilltalade sägs ha haft. I beskrivningarna till de tilltalade kvinnornas motiv till brott förklarar de ofta hur kvinnan har blivit satt i en jobbig situation. I dessa motiv har de då använt sig av ord eller
beskrivningar av rädsla, hot eller irriteration.
I rättsfall C beskrivs det hur Eva tagit livet av sin dotter och misslyckats med försöket att även ta sitt eget liv. Genom hela domen kan man ta del av hur alla involverade beskriver Evas tillstånd, innan den utförda gärningen, med en mängd olika känslor. Hon beskrivs som stundtals rädd för pappan till barnet samt rädd för att han skulle umgås med dottern. Eva beskrivs även som att ha varit ledsen, deprimerad, stressad, förtvivlad samt att ha känt sig maktlös inför vårdnads tvisten. Denna beskrivning har man hittat i hela domen och beskrivs nästan som en del av motivet till Evas gärning.
Många framställer ofta den kvinnliga gärningspersonen som känslostyrd eller att deras våld är en handling de använder sig av i en problematisk situation. Att våldet ofta sker inom bekantskap av familjemedlemmar eller partners är något som visat sig vara starkt förknippade med kvinnor (Kordon & Wetterqvist 2006). Många av de fall som presenteras i denna studie beskriver just kvinnor som dödat en man på grund av en känsla av rädsla eller irritation.
I rättsfall E beskriver de ofta hur Kristina har hänt sig hotad och rädd för ett angrepp från sin sambo Nils. Tingsrätten beskriver motivet till gärningen dock mer som att hon känt sig kränkt av Nils:
21 "Utifrån vad som kommit fram i utredningen är det enda tänkbara motivet till gärningen att Kristina kände sig kränkt av Nils. Under dagen hade han kritiserat henne för hennes matinköp, för hennes möbler, för att hon tog emot begagnade saker från grannar och de hade grälat eller "tjafsat"".
Här beskriver de motivet till mordet som att det endast berodde på att Kristina känt sig kränkt av illa behandling från Nils. Domstolen beskriver hur det var dessa känslor som låg till grund för att Kristina tog livet av Nils. Någon som
genomsyrar hela domen är att de inte verkar tro på det Kristina berättar. Att hon skulle varit misshandlad av Nils hittar de inga bevis till. Domstolen ser det istället som en känslostyrd gärning och att det var gärningspersonens känslor av
kränkning som fick henne till att begå brottet.
I rättsfall D förklarar Karin att det är möjligt att i agerandet mot David ha vägt in den irritation hon haft från att i tidigare förhållanden ha blivit misshandlad. Dock förklarar tingsrätten det mer som att:
"Hon var rädd i den aktuella situationen och agerade utifrån den känslan."
Även här kommer förklaringen av att händelsen skulle vara känslostyrd och då av känslan rädsla som är just kvinnligt betingat enligt den normala synen.
Undantaget i Rättsfall B
I ett av rättsfallen visade det sig att inga särskilda teman kunde urskiljas i texten. Domen gäller Anna som fick en ingivelse av att ta sitt liv i en brand. Hon tog sedan struptag på sin syster Liselott som levde i lägenheten med henne. När systern tappat medvetande satte kvinnan eld på soffan där systern låg. Den
rättspsykiatriska undersökningen visade att kvinnan under gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning och led även under undersökningen av en psykisk störning.
Att de beskriver Anna som psykiskt sjuk är inte något som kan falla under ett visst tema. Det går ej att för mig som forskare ifrågasätta en rättspsykisk undersökning då jag inte kan uttala mig om detta.
I domen kom det ej fram några beskrivningar som utmärkte sig. De förklarade både Anna och gärningen mycket konkret utefter vad hon själv berättat samt vad Tingsrätten ansåg hade hänt. Anna förklarade själv att det slog slint i huvudet och att hon verkligen ville ta livet av sig i en brand. Hon hade ingen tanke på att denna brand kunde medföra skada för de andra som levde i byggnaden. Hon förstod att struptaget skulle skada eller döda sin syster men att detta inte var något hon ville. De beskrivningar som stått ut i texten gällande Anna och hennes gärning har alla varit relaterade till den psykiska störning som kvinnan har. Man kan se det som att Anna var ett offer för sin egen sjukdom men då detta endast utmärker sig i denna dom har detta inte tagits upp som ett eget tema.
Hade det visat sig att denna gärning inte skett under en psykisk störning hade det kanske funnits mycket mer att analysera kring domen. Trots bristen av analys i
