Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
61-90 hp Hälsa och samhälle
Fristående kurs Omvårdnad III 205 06 Malmö
TRÄNING FÖR BÄTTRE
TEAMARBETE
EN LITTERATUSTUDIE AV SIMULERING SOM
VERKTYG FÖR ATT FÖRBÄTTRA
TEAMARBETET I AKUTA SITUATIONER
TRÄNING FÖR BÄTTRE
TEAMARBETE
EN LITTERATURSTUDIE OM SIMULERING
SOM VERKTYG FÖR ATT FÖRBÄTTRA
TEAMARBETET I AKUTA SITUATIONER
CAMILLA SJÖLIN
Sjölin, C. Träning för bättre samarbete. En litteraturstudie om simulering som verktyg för att förbättra teamarbetet i akuta situationer. Examensarbete i
omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle.
Institutionen för vårdvetenskap, 2014.
Bakgrund: En Intensivvårdssjuksköterska ska kunna samarbeta i ett team kring
den akut sjuka patienten och för att teamet ska fungera behöver inte bara tekniska färdigheter utan även icketekniska så som kommunikation, ledarskap och att ta sin roll i teamet utvecklas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur simuleringsövningar påverkar teamarbetet i akuta situationer. Metod: Litteratur har sökts via Cinahl, Pubmed och the Cochrane librery, sökord som användes var bland annat intensive care, critical care, interprofessional, teamwork, inservice training och simulation. Resultatet visar att direkt efter simulering uppnås
förbättringar inom kommunikation, rolluppfyllnad och självförtroendet förbättras, men några artiklar visar att om förbättringen ska befästas bör upprepade
simuleringar ske.
Nyckelord: Intensivvård, Interprofessionella team, litteraturstudie,
TRAINING FOR BETTER
TEAMWORK
A LITERATURE REVIEW OF SIMULATION AS A
TOOL TO IMPROVE TEAMWORK IN
EMERGENCY SITUATIONS.
CAMILLA SJÖLIN
Sjölin, C. Training for better teamwork. A literature review of simulation as a tool to improve teamwork in emergency situations. Degree project, 15 credit points. Malmö University: Health and society, Department of Nursing, 2014.
Background: A Critical Care Nurse needs to collaborate in a team around the
acute ill patient and for the team to function requires not only technical skills but also non-technical such as communication, leadership and to take the role as a team member. The Purpose of this study was to investigate how simulation training affect teamwork in emergency situations. Method: The literature has been reviewed using Cinahl, Pubmed and the Cochrane library. The search terms among others were intensive care, critical care, interprofessional teamwork, inservice training and simulation. The Result: Directly after simulation the results show improvements in communications, assuming a role and confidence. For sustainable results there is a need for repeated training.
Keywords: Intensive care, Interprofessional team, Review, Simulationtraining,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 2 BAKGRUND 2 Patientsäkerhet 2 Team 3 Teamarbete på en intensivvårdsavdelning 3 Akuta situationer 3Crew Resourse Management 4
SYFTE 4
METOD 5
Precisera problemet 5
Bestämma inklusions- och exklusionskriterier 5 Formulera en plan för litteratursökning 5
Genomföra litteratursökningen 6
Sammanställa bevisen 7
Analys 7
Formulera om möjligt rekommendationer baserade på bevisen 7
RESULTAT 8
Förbättrat teamsammarbete 8
Tydliggjorda teamroller 8
Ökat självförtroende inför framtida akuta händelser 9
Förbättrad kommunikation 9 DISKUSSION 10 Metoddiskussion 10 Resultatdiskussion 11 SLUTSATS 13 FRAMTIDA STUDIER 13 REFERENSER 14 BILAGA 18 Granskningsmallar 19 Artikelmatris 23
INLEDNING
Författaren är utbildad intensivvårdssjuksköterska och har lång erfarenhet inom intensivvård på ett universitetssjukhus i södra Sverige och är även avancerad hjärt- och lungräddning (HLR) barn instruktör. Under de två sista åren har A-HLR barn träningen på avdelningen integrerats med simuleringsträning med Crew Resourse Management (CRM) konceptet som grund. Formen av träning ger tillfälle för personalen att mer realistiskt träna interprofessionellt, vilket även ger ett mervärde i form av diskussioner kring rollfördelning och ansvar och en ökad medvetenhet kring kommunikation och samarbete. Vi vill öka kunskapen om simuleringsövningarnas effekt och öka förståelsen kring hur de ska kunna utvärderas.
BAKGRUND
Simuleringsövningar har använts under lång tid inom flygindustrin. I slutet på 1970-talet fastslogs att den största delen av alla flygolyckor berodde på mänskliga fel orsakade av misslyckande i teamarbete. Sedan dess har CRM konceptet
utvecklats för att förbättra icke tekniska färdigheter och teamarbete. Under de senare åren har konceptet även spridit sig till andra verksamhetsområde som t.ex. sjukvården (Carne et al, 2012)
Patientsäkerhet
Socialstyrelsen gjorde under 2007 en genomgång av 2000 patientjournaler och kom fram till att 8.6% av patienterna inom somatisk slutenvård drabbades av en vårdskada som var undvikbar. De vanligaste vårdskadorna var vid operativa och invasiva ingrepp och näst vanligast var händelser vid läkemedelshantering. Förbättrad kommunikation och samverkan mellan olika professioner vid byte av vårdinstans anses vara en viktig aspekt för att förhindra vårdskador
(Socialstyrelsen, 2009). Upp emot 80 % av misstagen som begås inom sjukvården tros bero på brister i icke-tekniska färdigheter så som kommunikation (White, 2012).
I arbetet kring intensivvårdspatienten är det en säkerhetsrisk om teamet inte kan arbeta tillsammans, om ordinationer är otydliga, om ordinationer inte återkopplas när de är utförda och om inte teamet har en gemensam bild av patientens problem. Risken är att information försvinner och missförstås, personalen blir mer
fokuserad på sitt eget ansvarsområde än sammarbetet med andra professioner (Despins, 2010). Teamarbete och patientsäkerhet är två av de sex
kärnkompetenserna inom vårdens professioner och ett fungerande teamarbete ökar patientsäkerheten. Sjuksköterskor behöver förstå sina möjligheter att bidra till teamet genom att ta sitt ansvar för omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Sjuksköterskan kan minska riskerna för felbehandlingar genom att delge teamet relevant fakta såsom observationer av patientens tillstånd eller annan kunskap om patienten och genom att våga säga till om de tycker något är fel (White, 2012).
Team
Team är en grupp människor som arbetar tillsammans som en helhet mot ett gemensamt mål. Medlemmarna i gruppen är mer eller mindre beroende av varandra för att kunna genomföra sina uppgifter. Teamets gemensamma värde är större än summan av de enskilda individernas värde. Team kan benämnas som multiprofessionellt, vilket innebär att teamets medlemmar arbetar mot samma mål men det behöver inte innebära samarbete mellan de olika professionerna utan teamet arbetar parallellt och oberoende av varandra. I ett interprofessionellt team samarbetar medlemmarna och anpassar sig till varandra. De olika kompetenserna i teamet utnyttjas beroende på situationens behov och teamet har ett gemensamt ansvar. Kommunikation är en viktig del för att ett interprofessionellt team ska fungera. Ett team som benämns transprofessionellt arbetar gränsöverskidande och är mer beroende av varandra (Carlström & Berlin 2004; Lind 2009). Kvarnström (2007) beskriver i sin avhandling vilka problem som kan upplevas i ett
interprofessionellt teamarbete, bland annat gränsdragningen mellan de olika yrkesrollerna. Det skapades konflikter när någon i teamet tog över en annan teammedlems roll eller när de olika teammedlemmarnas kunskap värderades olika (Kvarnström, 2007).
Teamarbete på en intensivvårdsavdelning
I en kvalitativ studie från Kanada (Piquette, 2009) där sjuksköterskor och läkare på intensivvårdsavdelningar djupintervjuades visade resultatet att det
interprofessionella samarbetet kunde delas upp i tre olika delar. Pre-kris period då samarbetet byggde på ömsesidig respekt för varandras professioner. Under kris
period då samarbetet var hierarkiskt tilläts det att inte visa varandra så stor
hänsyn. Under post-kris perioden upplevde sjuksköterskorna en saknad av samarbete, det fanns på avdelningarna inga strukturer för gemensam genomgång av kritiska händelser utan var och en yrkesgrupp diskuterade var för sig (Piquette, 2009). Reader et al (2009) beskriver i sin review teamledarens betydelse. Arbetet kring den akut sjuka patienten integreras och koordineras beroende på hur
teamledaren leder arbetet.
Akuta situationer
Traditionellt har utbildningar i akut omhändertagande koncentrerat sig på den individuella personens agerande som t.ex. Advanced Trauma Life Support course (ATLS) en traumautbildning för läkare. ATLS bygger på ett strukturerat sätt ta hand om en akut traumapatient, här tränas tekniska färdigheter och struktur enl. A-E mönstret (Shapiro et al, 2004). För sjuksköterskor finns en liknande
utbildning Trauma Nursing Care Course (TNCC) (Riksföreningen Trauma). Ett akutteam beskrivs som rollintegrerande, det vill säga varje medlem i teamet har en roll beroende på sin kompetens. Teamet måste sammarbeta för att kunna utföra sina uppgifter och är beroende av varandra. Kommunikation och ledarskap är viktiga delar i samspelet men även flexibilitet (Berlin, 2009).
Kompetensbeskrivningen för intensivvårdssjuksköterskan beskriver att
”intensivvårdssjuksköterkan ska kunna: arbeta strukturerat och interprofessionellt i samarbete vid akut omhändertagandet av akut sjuka patienten” (Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening, s 9). Sedan 2010 innehåller American Heart Association guidelines teamträning som en del i Avancerad hjärt- och lungräddning (A-HLR) konceptet. Detta efter att studier har visat att effektivt teamarbete leder till tidigare och effektivare hjärt- och
livet utan att utsätta patienter för risk har man använt simuleringar med high-fidelity human (en hög-teknologisk verklighetstrogen docka) simulation som underlag. Det anses att det som upplevs och observeras under en
simuleringsövning är liknande som sker i verkliga livet men det är inte helt undersökt om det är likvärdigt. Kunskap finns om att t.ex. stress som påverkar oss mycket upplevs hög under en simulering men är ändå mer uttalad vid en verklig händelse (Hunziker et al, 2011).
Arbetet kring en akut svårt sjuk patient består inte av individuella insatser utan är ett teamarbete med ledarskap och kommunikation som viktiga delar. Det finns många fällor i teamarbetet, hierarkin i gruppen kan stoppa gruppens gemensamma resultat genom att gruppens medlemmar inte vågar tänka högt och kreativt,
ordinationer kan vara bristfälliga och leda till felmedicinering samt att ledaren kan behöva vara hands-on och förlorar då en del av sin effektivitet som teamledare. Ett team som har tränat tillsammans har större chans att vara effektiva i sitt teamarbete (Hunziker et al, 2011).
Hunziker et al (2011) hänvisar till studier som visar på att ineffektivt ledarskap och bristfällig kommunikation i neonatala akuta situationer leder till högre perinatal dödlighet och skada (Hunziker et al, 2011). Hur man utvecklas och lär sig i en simuleringsövning är individuellt men även vilken roll man har påverkar agerandet. Den individuella uppfattningen om sin förmåga att agera påverkar hur man anstränger sig under övningen och hur lyckad simuleringen blir.
Koncentrationsförmågan är också en viktig del av hur bra simuleringen blir. Även den individuella mentala stressen påverkar resultatet (Meurling et al, 2013a). Meurling et al (2013a) studie visade att den som hade ledarrollen var mer koncentrerad och kände högre mental stress jämfört med de andra i teamet.
Crew Resourse Management
Crew Resourse Management eller Crisis Resourse Management (CRM) är en träningsmodell för akuta situationer som används inom akutsjukvården,
ursprunget är från flyget där man länge arbetat med teamträning, kommunikation och felsökning för att förebygga mänskliga fel. CRM konceptet bygger bland annat på att utveckla icke tekniska förmågor som kommunikation, ledarskap, situationsmedvetenhet och öppenhet i teamet, men också på att använda sig av checklistor och standardiserade instruktioner (Despins, 2009; Carne et al, 2012). Teamet måste inneha kunskap om omgivningen, utrustningen och sina
teammedlemmars erfarenhet och kunskap. Klargörande av rollfördelning är viktigt för att teamet ska fungera. Situationsmedvetenheten möjliggörs med hjälp av tydliga genomgångar med jämna mellanrum och med hjälp av tydliga mål. Kommunikationen är tydlig genom användandet av closed-loop kommunikation. Med closed-loop kommunikation menas att t.ex. en ordination ges av en sändare till en mottagare, mottagaren bekräftar verbalt att den har förstått och tagit emot ordnationen och när ordinationen är utförd informeras sändaren att ordinationen är utförd. (Carne et al, 2012).
SYFTE
Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur interprofessionella simuleringsövningar påverkar teamarbetet i akuta situationer på en intensivvårdsavdelning.
METOD
Arbetet genomfördes som en litteraturstudie och tillvägagångssättet följde de systematiska sju steg som finns beskrivna i Willman et al (2011) ;
Precisera problemet
För att strukturera upp frågeställningen och få en grund till databassökningen har PICO (population, intervention, control, outcome) strukturen används (figur 1).
Situation Åtgärd Jämförande åtgärd Resultat Sjuksköterskor, undersköterskor och läkare på Intensivvårdsavdelningar Simuleringsövningar Ingen simuleringsövning Förbättrat teamarbete i akuta situationer Figur 1. Flemmings struktur (Willman et al, 2011, s 63)
Bestämma inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna var att de vetenskapliga artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller nordiska språk, någon tidsbegränsning behövde inte göras eftersom teamträning är förhållandevist nytt inom området. För att svara till syftet skulle artiklarna innehålla studier av personal arbetande på intensivvårdsavdelningar som medverkade i tvärprofessionella simuleringsövningar. Artiklarna skulle ha abstract tillgängliga.
Formulera en plan för litteratursökning
Artiklar söktes via Pubmed, CINAHL, the Cochrane library och ERIC. I Pubmed användes de MESH-termer som passade till syftets ämne och annars sökord i fritext. I Cinahl användes endast en Headingsterm och resterande sökord i fri text. Sökord som användes var patient care team, inservice training, Intensive care unit, team, teams, critical care, patient simulation, simulation, Interprofessional
relations, Intensive care, teamwork, simulation-based training, health care teams, patient safety och team training. För att få en effektiv sökning användes
Booleriska sökoperatorer, först söktes varje sökterm individuellt och sedan kombinerades de ihop i sökblock med hjälp av OR. De olika sökblocken kombinerades ihop med hjälp av sökoperatorn AND (Willman et al, 2011)
Genomföra litteratursökningen
Tabell 1. Sökning i Pubmed 2014-03-07
Sökning sökterm MESH/fritext resultat Artiklar lästa
Granskade Använda
#1 Patient care team MESH terms 53403 #2 Inservice training MESH terms 23571 #3 Intensive care
unit
MESH terms 54514
#4 team Fri text 122223 #5 teams Fri text 25065 #6 teamwork Fri text 5351 #7 ”Simulation-based training” Fri text 330 #8 #2 OR #7 23877 #9 #1 OR #4 OR #5 OR #6 140853 #10 #3 AND #8 AND #9 78 #11 #3 AND #8 AND #9 abstract available 66 8 6 6
Tabell 1 visar sökningen i Pubmed där resultatet av sökningen blev 66 artiklar. De 66 artiklarnas abstrakt lästes och de artiklar som inte var primärstudier togs bort, även artiklar som handlade om studenter eller som inte handlade om ämnet togs bort. Åtta artiklar var av intresse för vidare granskning. En av artiklarna var ett studieprotokoll utan resultat och en var en beskrivning av hur teamträning
implementerades och utvärdering av hur många som deltog och generellt om vad det resulterade i. Kvar fanns sex artiklar som finns med i resultatet.
Tabell 2. Sökning i CINAHL 2014-03-06
Sökning sökterm Resultat Artiklar lästa
Granskade Använda
#1 ”intensive care” Fri text 70731 #2 ”critical care” Fri text 111451 #3 Patient simulation MW 1378 #4 Simulation* Fri text 23041 #5 Interprofessional
relations
Fri text 12330
#6 Team* Fri text 193281 #7 #1 OR #2 148884 #8 #3 OR #4 23041 #9 #5 OR #6 201211 #10 #7 AND #8 AND #9 2648 #11 #7 AND #8 AND #9 abstract available 663 #12 #7 AND #8 AND #9 with no expanders 63 8 5 3
Tabell 2 visar sökningen i CINAHL där 63 artiklar hittades och dess abstrakt lästes. De artiklar som inte var förstahandsstudier togs bort, även artiklar som
handlade om studenter eller som inte handlade om ämnet togs bort. Åtta artiklar återstod av intresse för vidare granskning. En artikel hittades även via Pub-med och redovisas där. En artikel jämförde teamarbete och klinisk prestation och en artikel handlade helt om individuella kliniska färdigheter. Två av artiklarna exkluderades efter granskningen, en som visade för lågt vetenskapligt värde och en som inte svarade till syftet. Kvar fanns tre artiklar som finns med i resultatet. Sökningen i the Cockrane library resulterade i en artikel som även fanns i CINAHL och redovisas där. Sökning i ERIC gav inget resultat.
Sammanställa bevisen
Av artiklarna som granskades var två kvalitativa och nio kvantitativa studier. I två av de kvantitativa studierna användes randomisering för gruppindelning. Sex av studierna använde självskattningsformulär och fem observation, två använde intervjuer och en studie använde självskattning gemensamt i teamet i samband med debriefing, många av artiklarna använde mer än en metod för utvärdering. Artiklarna granskades med hjälp av tre olika granskningsmallar något modifierade från Willman et al (2006) för att passa de olika studiemetoderna. I
granskningsprotokollet för observationsstudier användes blindade/oblindade observatörer som en fråga medan i granskningsprotokollet för självskattning användes anonymitet som likvärdig fråga (se bilaga1,2). Granskningsprotokollet för kvalitativa studier är inte modifierat. För att stärka trovärdigheten i
granskningen har en medgranskare använts. När författaren och medgranskaren granskat artiklarna var för sig, diskuterades granskningarna för att sedan
sammanföras till ett resultat.
Analys
Bearbetningen av materialet följde strukturen i Axelsson (2008). De artiklar som hade tillräcklig hög kvalitet medel-hög sammanställdes i en artikelmatris för bättre överblick. Sedan lästes studierna igen, analyserades och fyra olika teman visade sig ur det material som svarade till syftet. Därefter markerades
tematillhörigheten med färgöverstrykningspennor för att lättare lyftas ur och bindas ihop till en ny helhet. I den kvalitativa artikeln var det ur studiens resultat som materialet valdes ut, inte från enskilda kommentarer. Eftersom sex av studierna använde självskattningsformulär som utvärdering var självförtroende inför framtida akuta händelser en av rubrikerna.
Formulera om möjligt rekommendationer baserade på bevisen.
För att väga ihop studiernas kvalitet till en evidensgradering användes Willman et al (2011). Denna gradering är inte avgränsad till randomiserade kontrollerade studier och passar därför denna litteraturstudie. Studierna är mycket skilda i upplägg och bör då enl. Willman et al (2011) få en sänkt evidensgradering. Detta är en litteraturstudie men inte en fullständig systematisk litteraturstudie som kan sammanställas till bevis så bedömningen blir otillräckligt vetenskapligt
RESULTAT
Analysen resulterade i fyra olika teman; förbättrat samarbete i teamet,
tydliggjorda teamroller, ökat självförtroende inför framtida akuta händelser och förbättrad kommunikation.
Förbättrat samarbete i teamet
En studie på en Barnintensivvårdsavdelning i Storbritannien där
simuleringsövningar introducerades och genomfördes upprepade gånger under två år visade att teamens generella samarbete upplevdes förbättrat som mest mellan introduktionsfas (0-6 mån) och intermediärfas (6-12 mån) men resultatet visade även en lite ökning till establishedfas (1-2 år) (Stocker et al, 2012). Efter varje simuleringsövning fick de medverkande fylla i ett anonymt frågeformulär som sammanställdes i de tre olika tidsperioderna.
Frengley et al (2011) som i sin randomiserade cross-over studie utvärderade teamens prestation efter antingen falldiskussion eller simuleringsövning, kunde visa på en klar förbättring av teamets samarbete och prestation efter båda teamutbildningarna. Studien upplägg var att ena gruppen hade luftvägsproblem som simuleringsövning och hjärtproblem som falldiskussion och andra gruppen tvärtom. Studiens resultat visade ingen signifikant skillnad mellan de två
jämförande gruppernas utveckling. Även i DeVita et al (2005) studie förbättrades samarbetet i teamet utvärderat i debriefing av teamet själva tillsammans med kursens utbildare. Det fanns 29 olika uppgifter som granskades och poängsattes efter utförande, både teamets och individuella insatser utvärderades. Teamets prestation utvärderat utifrån dockans ”överlevnad” förbättrades signifikant mellan första och tredje simuleringen. För att dockan skulle överleva behövde teamet arbeta effektivt enligt luftväg-andning-cirkulation-medvetande (ABCD) och ge rätt terapi t.ex. defibrillering vid ventrikelflimmer.
Meurling et al (2013b) visade däremot i sin studie inget upplevt förbättrat
samarbete mellan sjuksköterskor och läkare efter de två år simuleringsövningarna pågått, medan undersköterskor upplevde ett förbättrat samarbete med läkarna. En studie av Mayer et al (2011) visade en förbättring av generellt teamarbetet i observationer efter en månad och tolv månader, men i observationerna efter sex månader visades ingen förbättring jämfört med innan utbildningen som
inkluderade en timmes simulering. Efter simuleringsövningarna var de som var involverade i projektet mycket aktiva med t.ex. debriefing efter akuta händelser, återkoppling och uppmuntran under det år som observationerna pågick.
Tydliggjorda teamroller
Två studier från USA och en studie från Australien visade att efter
simuleringsövningarna förbättrades förtrogenheten med teamets olika roller (DeVita et al, 2005; Mayer et al, 2011; Nunnink et al, 2009). DeVita et al (2005) utvärderade genom videoinspelning av simuleringen hur rollerna antogs och hur väl och fort uppgifterna som tillhörde de olika rollerna uppfylldes. Vid varje simulering förbättrades personalens förmåga att anta en roll och uppfylla
uppgifterna tillhörande rollen trots att ingen hade samma roll mer än en gång. Vid debriefingen efter varje simulering användes inspelningen som underlag för utvärderingen och diskussioner fördes om hur förbättringar skulle ske.
De andra två studierna (Mayer et al, 2011; Nunnink et al, 2009) visade med hjälp av frågeformulär och intervjuer att personalen upplevde en ökad förtrogenhet med de olika rollerna och en tydligare rollfördelning. I Mayer et al (2011) fanns en upplevelse av att personal efter simuleringsövningarna oftare presenterade sig när de kom till en akut situation.
Ökat självförtroende inför framtida akuta händelser
Stocker et al (2012) visade i sin studie att självförtroendet inför framtida akuta händelser ökade i förhållande till antalet genomförda simuleringsövningar men även generellt under hur lång tidsperiod simuleringsövningarna genomförts på avdelningen. I en mindre studie från USA och en större studie från Nya Zeeland visade ett ökat självförtroende inför framtida akuta händelser tre månader efter en simuleringsträning (Figueroa et al, 2013;Frengley et al, 2011).
Allan et al (2010) visade också ett högre självförtroende och bättre förberedelse inför framtida akuta händelser bland de som tränat simulering enligt CRM-konceptet både när det gäller att delta i teamarbetet men också att fungera som teamledare. Studien visade även minskad oro bland sjuksköterskor, dock inte bland läkarna som kände samma oro inför framtida akuta händelser som före simuleringsträningarna. Simuleringen utvärderades direkt efter
simuleringstillfället i ett självskattningsformulär. Meurling et al (2013b) beskrev också en ökad tilltro till den egna förmågan att klara av en framtida akut händelse bland sjuksköterskor och läkare, dock inte bland undersköterskor.
Självskattningsformuläret fylldes i när alla på avdelningen genomgått utbildningen.
Förbättrad kommunikation
Frengley et al (2011) visade att personal som genomgått simuleringsövningar som teamträning upplevde en förbättrad kommunikation i samband med akuta
händelser efter kursen. I observationer direkt efter simuleringsövningarna sågs en förbättrad kommunikation som exempelvis verbalisering av situationen. Figueroa et al (2013) visade också i en mindre studie att personalen upplevde en förbättrad kommunikation som t.ex. användandet av closed-loop kommunikation och användandet av sammanfattningar även tre månader efter simuleringen. Stocker et al (2012) från Storbritannien visade i sin studie med upprepade
simuleringsövningar att personalen upplevde att deras förmåga att kommunicera i teamet förbättrades som mest efter simuleringsövningar mellan introduktionsfas (0-6 mån) och intermediärfas (6-12 mån). Även DeVita et al (2005) visar på förbättrad användning av closed-loop kommunikation efter
simuleringsövningarna. I studien av Mayer et al (2011) syns en förbättring av kommunikationen i observationer av teamarbete efter tolv månader, det går dock inte att utvärdera om det är simuleringsövningen i sig som orsakar förbättringen. I en svensk kvalitativ studie upplevde personalen som genomgått
simuleringsövningar en förbättrad kommunikation och en ökad medvetenhet av vikten av kommunikation direkt efter simuleringsövningarna. I studien nämndes också att det fanns ett behov av att göra uppehåll med simuleringsövningarna under sex veckor p.g.a. att personalen kände sig utsatt och otrygga i
simuleringsövningarna (Sandahl et al 2013). Samma personal utvärderade i en annan studie i ett frågeformulär efter upp till två år ingen uppfattning av förbättrad kommunikation jämfört med innan simuleringsövningarna, förutom
undersköterskorna som upplevde en förbättrad kommunikation med läkarna (Meurling et al, 2013b).
DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i två delar; metoddiskussion och resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Artiklarna söktes via de vanligaste omvårdnads- och medicindatabaserna, Pub-med, CINAHL och the Cochrane library, även ERIC testades på grund av sin pedagogikinriktning. I ERIC hittades dock inga artiklar som handlade om interprofessionella teamövningar inom intensivvård. En svårighet med
sökningarna var att anpassa sökorden efter de olika databasernas ämnesord och därför var många sökord i fri text, vilket kunde varit mer systematiskt upplagt av författaren och då hade kanske sökningarna kunnat avgränsas mer. Genom att först söka med enskilda sökord och sen kombinera sökningarna med OR i sökblock för att sedan kombinera dessa med AND gjorde att sökningarna täckte ett stort område och fångade in de intressanta artiklarna.
Många av artiklarna som hittades under sökningarna var studier som involverade studenter, både grundutbildningsstudenter och studenter under vidareutbildning. Sökningarna smalnades av efter användandet av sökordet inservice training, detta sökord hittades i en av artiklarnas sökordsbeskrivning. Det fanns en del studier som utvärderade simuleringsövningar inom endast en yrkeskategori. För att precisera och finna rätt kontext för simuleringsövningarna användes både critical care och intensive care som sökord. Många studier använde simuleringsövningar som metod vid införandet eller vid utvärdering av olika arbetsmodeller eller färdigheter. I detta fall har endast artiklar som utvärderat hela teamets utförande använts, men eventuellt kan någon artikel missats p.g.a. hur författarna har presenterat sitt studieresultat i sitt abstrakt.
Det snäva undersökningsområdet intensivvård kunde med fördel ha breddats till akutsjukvård eftersom det viktiga hade varit att hitta studier som involverade personal som arbetar tillsammans i akuta situationer men ändå inte i team som är konstanta. En relevant begränsning var att utesluta artiklar som inkluderade studenter eftersom studenter inte har sina klara roller på arbetsplatsen eller erfarenhet inom yrket.
Vid granskning av artiklarna användes en granskningsmall av Willmans et al, (2006). Det upplevdes av författaren som svårt eftersom personalen utvärderats både via observation och med hjälp av självskattningsformulär.
Granskningsmallarna har modifierats för att passa de aktuella studierna och därför användes tre olika granskningsmallar; en för kvalitativ studie och två för
kvantitativ studie, självskattning och observation. Användandet av en
medgranskare upplevdes som ett stort stöd av författaren för en säkrare validitet av kvalitetsbedömningen. Fyra artiklar ansågs vara av god kvalitet utan bias, fyra artiklar var av god kvalitet men med bias som ansågs kunna påverka resultatet, en artikel ansågs vara av medelgod kvalitet och en artikel var av låg kvalitet och togs bort från resultatet. Boet et al (2014) fann i sin reviewstudie att många studier om simuleringsövningar hade stora risker för bias.
Studiernas olika syfte och olika upplägg både i simulerings- och utvärderingsform gör att det inte går att skapa evidens ur detta material. Användandet av ett bredare syfte d.v.s. simuleringar inom akutsjukvård hade gett ett större material och gett en möjlighet till en större koncentration på liknande simuleringsupplägg och då hade resultatet varit mer jämförbart.
Fyra av studierna är utförda i USA (se bilaga 4) där också den första stora rapporten om teamarbete och patientsäkerhet släpptes 1999; To err is human (Kohn et al, 1999). Men även andra länder förekommer bland studierna och visar på ett världsövergripande intresse av simuleringsövningar och teamträning. Jämförbarheten mellan studier från olika länder känns osäker eftersom arbetssätt och hierarki inom sjukvården är olika i olika länder.
Författarens förförståelse ger en ökad insikt för hur personalen arbetar men kan också göra att resultatet övertolkas. Att inte lägga in den egna erfarenheten vid tolkningen av artiklarna är oundvikligt och kan påverka bedömningarna både positivt och negativt (Friberg & Öhlén, 2012; Henricson, 2012). För att öka trovärdigheten ska enl. Henricson (2012) en utomstående kontrollera om
beskrivningen av resultatet är rimligt, detta gjordes av handledaren. Handledaren har stor erfarenhet av intensivvård men inte lika stor erfarenhet av teamträning och borde då vara mer objektiv.
Resultatdiskussion
I resultatet presenteras data från studierna under fyra olika rubriker för att få en struktur och en lättare läsning. Alla studierna har inte resultat i alla tema eftersom de har olika syfte med studierna och har utvärderat olika färdigheter. De resultat från artiklar som utgår från självskattning har presenterats; hur personalen upplevde t.ex. kommunikation för att uppmärksamma läsaren på att det är just självskattning som ligger till grund för utvärderingen.
I CRM konceptet ingår att alla i teamet ska veta teammedlemmarnas
rollfördelning för att teamarbetet ska fungera tillfredsställande. Om det inte finns självklara roller är det teamledarens uppgift att klargöra teammedlemmarnas funktion. Om inte teamets rollfördelning klargjorts finns det risk för förvirring och att uppgifter missas eller försenas. Personal som inte känner varandra bör
presentera sig med namn och roll t.ex. kirurg, för att teamet ska förstå vilken kompetens som finns på plats (Carne et al, 2012). DeVita et al (2005) visade i sin studie att upprepade simuleringsövningar förbättrade teammedlemmarnas förmåga att inta de olika rollerna även om samma roll inte tränats mer än en gång.
Ledarskapsrollen har inte specifikt valts ut som ett eget tema utan ingår under rubriken teamets roller. Ledarskapet i teamet är förstås den viktigaste faktorn för att teamet ska fungera; det är teamledaren som ser till att teamet arbetar mot ett gemensamt mål bl.a. genom att hålla genomgångar, det är teamledaren som inbjuder till ett gemensamt ansvar och som delegerar uppgifter. Teamledaren är den som ansvarar för att arbetet förs framåt (Carne et al, 2012).
I resultatet presenteras fem studier (DeVita et al, 2005; Figueroa et al, 2013; Frengley et al, 2011; Mayer et al, 2011; Stocker et al, 2012) som visar på förbättrad kommunikation efter simuleringsövningar och fyra av dessa studier (Figueroa et al, 2013; Frengley et al, 2011; Mayer et al, 2011; Stocker et al, 2012) visade en upplevd förbättring av kommunikation i samband med verkliga akuta händelser. Detta är en stor vinst eftersom en tydlig risk för patientsäkerheten är
otydlig och bristfällig kommunikation (Despins, 2010; Socialstyrelsen,
2009;White, 2012). WHO rekommenderar att personal inom hälso- och sjukvård använder sig av ett standardiserat sätt vid kontakter kring patienten t.ex.
överrapportering där SBAR (situation-bakgrund-aktuellt-rekommendation) är ett verktyg som kan användas. Det är inte ovanligt att patienter kommer till
intensivvårdsavdelningen under den akuta livshotande situationen och då är överrapporteringen mycket viktig. Rapporten ska vara strukturerad, endast innehålla väsentlig fakta och avlämnaren ska få rapportera utan att bli avbruten, samt att mottagaren ökar säkerheten genom att återberätta för att få bekräftat att informationen är korrekt (WHO, 2007).
Att Meurling et al (2013b) använt tilltro att förstå och klara av framtida akuta händelser som ett utvärderingsmått beror på att det är en viktig förutsättning när det gäller lärande och prestation. Personer med hög tilltro att förstå och klara av situationen anstränger sig mer och under längre tid i den akuta händelsen (Meurling et al, 2013b). Sex studier (Allan et al, 2010; Figeuroa et al, 2013; Frengley et al, 2011; Meurling et al, 2013; Nunnink et al, 2009; Stocker et al, 2012) visade på ökat självförtroende efter simuleringsövningarna.
Meurling et al (2013b) visade i sin studie ingen förbättrad kommunikation eller förbättrat samarbete mellan sjuksköterskor och läkare utvärderat efter att
simuleringsövningsperioden var slut (två år) trots att all personal visade en ökad förståelse för vikten av att kommunicera. Sandahl et al (2013) beskriver i sin studie problem med dålig ledarstruktur på läkarsidan, vilket gjorde att ingen med auktoritet från läkarsidan var involverad i projektet. Det nämns i Sandahls studie (Sandahl et al, 2013) att intervjuade läkare kände sig obekväma i
simuleringsövningarna och upplevde att de blev bedömda för sina tekniska färdigheter. Trygg miljö och ömsesidigt förtroende i teamet gör att
teammedlemmarna under träning vågar agera även om de riskerar att göra fel (Salas et al, 2013). Det beskrivs också i Meurling et al (2013b) artikel att
kommunikation och teamarbete var stora utvecklingsmöjligheter på avdelningen. Detta kan vara några av orsakerna att inte samarbetet förbättrades. Vikten av ett fungerande samarbete på arbetsplatsen stöds av Salas et al (2008) som i sin meta-analys undersökte teamträningens effektivitet och drog en slutsats om att team som redan kan arbeta tillsammans har mest nytta av teamträning.
Två av studierna (Frengley et al, 2011; Nunnink et al, 2008) nämner inte debriefing som något de använt i samband med simuleringsövningarna, vilket borde försämra möjligheten för personalen att reflektera över det förändrade arbetssättet. Båda studierna visade ändå på förbättringar inom teamarbete, dock visade dessa studier ingen signifikans gällande positivt resultat för
simuleringsövningar i jämförelse med andra inlärningssätt. I en kvalitativ studie från Norge där teamträning genom simulering endast för
intensivvårdssjuksköterskor utvärderats är ett av resultaten att debriefing som reflektionsmöjlighet underlättar förbättring och motiverar till inlärning
(Ballangrud et al, 2014). Vikten av debriefing stärks också av Fallsberg Bergbom (2004) som i sin artikel om lärandet skriver att för att kunskap ska fördjupas och ett nytt handlingssätt ska kunna väljas krävs reflektion över det egna handlandet. Endast två av studierna hade uppföljning över tid; Mayer et al (2011) upptill ett år och Stocker et al (2012) i upp till två år. Båda studierna visade på goda resultat och trots att de var olika uppbyggda hade båda en svacka i resultaten efter sex
månader för att sedan visa på förbättring igen efter ett år. I Mayer et al (2011) studie var det endast ett tillfälle med simulering, men personalen som höll i träningen var mycket aktiva på avdelningarna under ett års tid med mycket uppmuntran t.ex. i samband med debriefing (chokladutdelning). I denna studie är det svårt att utvärdera om det är simuleringen i sig som är positivt för
teamutvecklingen eller om det är annat som påverkat resultatet. Men det ger en tanke om hur viktig uppföljningen och engagemanget på avdelningen är. I Stocker et al (2011) studie upprepades simuleringsövningarna varannan vecka under två år och resultatet visade även på att ju fler simuleringstillfällen desto bättre resultat. Detta kan jämföras med en studie inom akutsjukvården av Miller et al (2012) som undersökte simuleringsövningars effekt i traumateam. Den studien visade att teamarbete och kommunikation förbättrades signifikant i riktiga akuta händelser under de två månader simuleringsövningarna genomfördes varje vecka, men när simuleringsövningarna inte längre genomfördes återgick kommunikation och teamarbete till hur det var innan simuleringsövningarna (Miller et al, 2012). Simuleringsövningar på avdelningen med jämna mellanrum ger en levande diskussion med ny personal som är uppdaterad hela tiden. En kort intensiv träningsperiod gör att det nya förhållningssättet snabbare glöms bort.
Ett ökat självförtroende i samband med akuta situationer gör att den individuella, och även hela teamets prestation, är förbättrat under den akuta situationen. Därför är det viktigt både under träning och i verkliga akuta situationer att använda personer med hög själveffektivitet till nyckelroller för att teamarbetet ska fungera som bäst. Med kunskapen om själveffektivet och kunskapen att trots att alla inte har alla rollfunktionerna under ett träningstillfälle så utvecklas alla
teammedlemmar ändå, ger en grund till hur simuleringsträningen ska läggas upp.
SLUTSATS
Resultatet visar att det finns tendenser till att simuleringsövningar ger en direkt förbättring av teamsamarbete, ökar säker kommunikation och ökar
självförtroendet inför framtida akuta situationer. Det ser ut som att en varaktig förbättring i teamarbetet kräver upprepade simuleringar eller på annat sätt aktiv användning av sin kunskap under längre tid.
FRAMTIDA STUDIER
För framtiden hade det varit intressant att se studier som undersöker hur ofta teamträning bör genomföras för att teamarbetet vid akuta situationer ska bli så optimalt som möjligt.
REFERENSER
Allan CK, Thiagarajan RR, Beke D, Imprescia A, Kappus LJ, Garden A, Hayes G, Laussen PC, Bacha E, Weinstock PH, (2010) Simulation-based training delivered directly to the pediatric cardiac intensive care unit engenders preparedness, comfort, and decreased anxiety among multidisciplinary
resuscitation teams. The Journal of Thoracic and Cardiovascular Surgery, 140(3),
646-652.
Axelsson Å, (2008) Litteraturstudie. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B,
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, s
173-188.
Ballangrud R, Hall-Lord M-L, Persenius M, Hedelin B, (2014) Intensive care nurses’ perceptions of simulation-based team training for building patient safety in intensive care. A descriptive qualitative study. Intensive and Critical Care
Nursing. http://dx.doi.org/10.1016/j.iccn.2014.03.002
Boet S, Bould MD, Fung L, Qosa H, Perrier L, Tavares W, Reeves S, Tricco AC, (2014) Transfer of learning and patient outcome in simulated crisis resourse management: a systematic review. Canadian Journal of Anesthesia 61, 571-582. Carlström E, Berlin J, (2004) Boken om team- en kunskapsöversikt om team och
teamarbete inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Ordförrådet AB.
Carne B, Kennedy M, Gray T, (2012) Review article: Crisis resource management in emergency medicine. Emergency medicine Australasia, 24, 7-13.
Despins LA, (2009) Patient Safety and Collaboration of the Intensive Care Unit Team. Critical care Nurse, 29(2), 85-91.
De Vita MA, Schaefer J, Luts J, Wang H, Dongilli T, (2005) Improving medical emergency team (MET) performance using a novel curriculum and a
computerized human patient simulator. Quality & Safety in Health Care
14(5),326-331.
Fallsberg Behrbom M, (2004) Handledning och lärande – nedslag i ett modernt pedagogiskt perspektiv. Arbetsterapeuten, 07/08, 13-20.
Figueroa MI, Sepanski R, Goldberg S, Shah S, (2012) Improving teamwork, confidence and collaboration among members of a pediatric cardiovascular intensive care unit multidisciplinary team using simulation-based team training.
Pediatric Cardiology, 34(3), 612-619.
Frengley RW, Weller JM, Torrie J, Dzendrowskyj P, Yee B, Paul AM, Shulruf B, Henderson KM, (2011) The effect of a simulation-based training intervention on the performance of established critical care teams. Critical care medicin 39(12),
2605-2611.
Friberg F, Öhlén J, (2012) Fenomenologi och hermeneutik. I: Henricson M, (red)
Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Henricson M, (2012) Diskussion. I: Henricson M, (red) Vetenskaplig teori och
metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, s
471-479.
Hunziker S, Johansson AC, Tschan F, Semmer NK, Howell MD, Marsch S, (2011) Teamwork and leadership in cardiopulmonary resuscitation. Journal of
the American College of Cardiology, 57, 2381-2388.
Kohn LT, Corrigan JM, Donaldson MS,(red) (1999). To err is human: building a
safer health system. Washington D.C: National Academy Press.
Kvarnström S, (2007) Interprofessionella team i vården, en studie om samarbete mellan hälsoprofessioner. Diss., Linköpings Universitet.
Lind J-I, (2009) Teambaserade strukturer- en möjlig utvecklingsriktning. I: Berlin J, Carlström E, Sandström H (red) Team i vård, behandling och omsorg. Lund: Studentlitteratur, s191-216.
Mayer CM, Cluff L, Wei-Ting L, Schade Willis T, Stafford RE, Williams C, Saunders R, Short KA, Lenfestey N, Kane HL, Amoozegar JB, (2011) Evaluating efforts to optimize teamSTEPPS implementation in surgical and pediatric
intensive care units. The Joint Commission Journal on Quality and Patient Safety,
37(8), 365-374.
Meurling L, Hedman L, Felländer-Tsai L, Wallin C-J, (2013a) Leaders and followers individual experiences during the early phase of simulation-based training: an exploratory study. BMJ quality and safety, 22(6), 459-467. Meurling L, Hedman L, Sandahl C, Felländer-Tsai L, Wallin C-J, (2013b) Systematic simulation-based team training in a Swedish intensive care unit: a diverse response among critical care professions. BMJ Quality and Safety, 22(6), 485-494.
Miller D, Crandall C, MD, Washington C, McLaughlin S, (2012) Improving Teamwork and Communication in Trauma Care Through In Situ Simulations.
Academic Emergency Medicine 2012, 19, 608–612.
Nunnink L, Welsh A-M, Abbey M, Buschels C, (2009) In situ simulation-based team training for post-cardiac surgical emergency chest reopen in the intensive care unit. Anaesthesia and Intensive Care 37(1), 74-78.
Piquette D, Reeves S, Leblanc V, (2009) Interprofessional intensive care unit team interactions and medical crisis: a qualitative study. Journal of
Interprofessional Care 23(3), 273-285.
Reader TW, Flin R, Mearns K, Cuthbertson BH, (2009) Developing a team performance framework for the intensive care unit. Critical Care Medicine, 37(5),
Salas E, Rosen MA, (2013). Building high reliability teams: progress and some reflections on teamwork training. BMJ Quality & Safety, 22(5), 369-
373.
Salas E, Diaz Granados D, Klein C, Burke CS, Stagl KC, Goodwin GF, Halpin SM, (2008) Does teamtraining improve team performance? A meta-analysis.
Human factors: The Journal of the Human Factors and Ergonomics Society 50:903.
Sandahl C, Gustavsson H, Wallin C-J, Muerling L, Övretveit J, Brommels M, Hansson J, (2012) Simulation team training for improved teamwork in an
intensive care unit. International Journal of health care Quality Assurance, 26(2),
174-188.
Shapiro MJ, Morey JC, Small SD, Langford V, Kaylor CJ, Jagminas L, Suner S, Salisbury ML, Simon R, Jay GD, (2004) Simulation based teamwork for
emergency department staff: does it improve clinical team performance when added to an existing didactic teamwork curriculum? Quality & Safety in Health
Care, 13(6), 417-421.
Stocker M, Allen M, Pool N, de Costa K, Combes J, West N, Burmester M, (2012) Impact of an embedded simulation team training in a pediatric intensive care unit: a prospective, single-centre, longitudinal study. Intensive Care Medicin,
38, 99-104.
Svensk sjuksköterskeförening, (2010) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för
utbildningsfrågor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård och Svensk sjuksköterskeförening, (2012) Kompetensbeskrivning, legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård.
>http://www.aniva.se/assets/kompetensbeskrivning_intensivvard.pdf < (2014-06-03)
Socialstyrelsen, (2009) Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, säkervård.
>http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72/Documents/God%20vård%20Säker%20vård.pdf < (2014-06-03) Riksföreningen Trauma
>http://www.trauma.se/index.asp?sida=s_156133&hmeny=3 < (2014-06-03 White N, (2012) Understanding the role of non-technical skills in patient safety.
Nursing Standard, 26(26), 43-48
WHO, (2007) Communication During Patient Hand-Overs.
>http://www.who.int/patientsafety/solutions/patientsafety/PS-Solution3.pdf < (2014-06-03)
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad- en bro
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2006) Evidensbaserad omvårdnad- en bro
BILAGA
Bilaga 1 Protokoll för observationsstudie Bilaga 2 Protokoll för självskattningsformulär Bilaga 3 Artikelmatris
Bilaga 1
Protokoll för kvalitetsbedömning av observationsstudier med kvantitativ metod
Beskrivning av studien
Studiens namn och författare:
Syfte primärt och sekundärt:
Metod Forskningsmetod JA NEJ Blindad observatör ”Okänd observatör” Mer än en avdelning Kontrollgrupper?
Observation i ”normal” miljö Uppföljning över tid
Medverkande personal Antal Personalkategorier JA NEJ Är urvalsförfarande beskrivet? Är urvalsförfarandet adekvat? JA NEJ Bortfallsanalys Bortfallsförande beskrivet
RCT
JA NEJ Randomiseringsförfarandet beskrivet
Likvärdiga grupper vid start
Analyserade i den grupp de randomiserades till
JA NEJ
Adekvat statistisk metod
Hur tillförlitliga är resultaten
Är instrumenten validerade Huvudfynd JA NEJ Har forskarna dragit adekvata slutsatser av sitt resultat? Statistisk signifikans
Bilaga 2
Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod (självskattningsformulär)
Beskrivning av studien
Studiens namn och författare:
Syfte primärt och sekundärt:
Metod Forskningsmetod JA NEJ Anonymhet Mer än en avdelning Kontrollgrupper? Uppföljning över tid
Medverkande personal JA NEJ Är urvalsförfarandet beskrivet? Är urvalsförfarandet adekvat? Antal Personalkategorier Bortfallsanalys Bortfallsförande beskrivet
RCT
JA NEJ Randomiseringsförfarandet beskrivet
Likvärdiga grupper vid start
Analyserade i den grupp de randomiserades till
JA NEJ Adekvat statistisk metod
Hur tillförlitliga är resultaten
Är självskattningsformuläret validerat
Är självskattningsformuläret beskrivet
Är självskattningsfrågorna adekvata
Hur stor svarsfrekvens var det
Huvudfynd JA NEJ Har forskarna dragit adekvata slutsatser av sitt resultat? Statistisk signifikans
Författare, år, land och titel Syfte Antal Avdeln ing
Metod Simuleringsupplägg Resultat
Kvalitets-bedömning Allan, CK et al 2010
USA
Simulation-based training delivered directly to the pediatric cardiac intensive care unit engenders preparedness, comfort, and decreased anxiety among multidisciplinary resuscitation teams. Att undersöka om genomgången simulering med CRM träning ökar bekvämlighet och självförtroendet och minskar oro bland
multidisciplinära team
182 PICU Pre och postformulär med fem gradig svarsskala.
De-identifierade svar.
Undervisning av CRM inkl video. Fyra simuleringar (ca 6-7 personer) med
videoinspelning, debriefing. In situ
Högre självförtroende, bättre förberedda inför framtida händelser, mindre oro dock inte bland läkare. Ökad sannolikhet till att säga till om något är fel.
Hög Signifikans
DeVita, MA et al 2005 USA
Improving medical emergency team (MET) performance using a novel curriculum and a
computerized human patient simulator. Att använda simulering för att utveckla teamfärdigheter och förbättra MET (medical emergency team) utförande 138 Critical care Självbedömning av 29 olika tema och mätning av behandlingsmål under debriefing. Exempel på tema; closed-loop kommunikation, rätt positionering, rätt behandling, samarbete, ta en roll.
Web baserad introduktion och pre test. Kort
presentation, 3-4
simuleringar (8 personer) med video inspelning, debriefing. Ingen upprepade sin roll. Off site
Dockans överlevnad ökade mellan 1 och 3
simuleringen, mest mellan 1 och 2. Generellt ökade teamet prestation från 31% till 89%, mest ökning mellan 1 och 2 simuleringen. När det gäller de olika rollernas prestationer så ökade dessa som mest mellan 2 och 3 simuleringen. (45 % till 95%)
Hög Signifikans
Författare, år, land och titel Syfte Antal Avdeln ing
Metod Simuleringsupplägg resultat
Kvalitets-bedömning Figueroa, MI et al 2013
USA
Improving teamwork, confidence, and collaboration among members of a pediatric cardiovascular intensive care unit multidisciplinary team using simulation-based team training. Introducera Team STEPPS med hjälp av simulations-baserad teamträning (SBTT) Sekundärt: introducera en ny algoritm. 37 PICU Frågeformulär (1)före simulering, (2)efter simulering och efter (3)3 månader (utvärderat de med erfarenhet av HLR för sig och alla)
6 personal i varje team. Introduktion av team STEPPS (team strategies and tools to enhance performance and patient safety), HLR-algoritm och en genomgång av akuta situationer. 6 scenario med debriefing.
Off site
Självförtroende och skicklighet när det gäller som teamledare ökade från 1-2-3, det samma med luftvägshantering. Defibrillering förbättrades mest mellan 1-2 men även mellan 2-3. Detta gällde även gruppen med erfarenhet av HLR situationer. Closed- loop kommunikation, debriefing, ömsesidig respekt och egenstyrka ökade efter simuleringen och minskar endast något till efter 3 månader dock fortfarande signifikant förbättring jämfört med före simulering. Hög Signifikans Frengley, RW et al 2011 Nya Zeeland
The effect of a simulation-based training intervention on the performance of
established critical care unit teams.
Utvärdera om critical care teams prestationer ökar efter simulerings-träning, jämförelse mellan case-baserad inlärning och simulering. 160 Critical care
Inbjudan till 9 olika critical care units, 40 team anmäldes. Randomiserades till 2 grupper. Preinterventionssim uleringsövning och post-interventions-simulerings-övning. Deltagarnas grupptillhörighet var blindad för observatörer. Frågeformulär efter 3 månader.
1 grupp bestod av 1 läkare och 3 sjuksköterskor. Gemensam genomgång av docka. Genomgång av teamworkprinciper. HLR träning, genomgång av protokoll och utrustning. 1 grupp simulerade luftvägsbekymmer och diskuterade hjärtarytmier, den andra gruppen gjorde tvärtom. Simulering och casediskussion innehöll samma patientkategori och hade samma tidsåtgång. 3 av varje.
Off site
Förbättrat teamwork mellan pre och post. Simuleringsgruppen av luftväg hanterade luftväg bättre än casegruppen och tvärtom men ingen statistiskt signifikans. Efter 3 månader (65 % svarsfrekvens) – ökat självförtroende inför liknande situationer, teamet är viktigare än individen, ledarskap, kommunikation, ökat säkerhetstänk, ökat debriefing, stanna upp och tänk. Hög Signifikans gällande upplevd förbättring av teamarbetet e. 3 mån. Ingen signifikans mellan case och simulering vid observation
Författare, år, land och titel Syfte Antal Avdeln ing
Metod Simuleringsupplägg resultat
Kvalitets-bedömning Mayer CM et al
2011 USA
Evaluating efforts to optimize Team STEPPS
implementation in surgical and pediatric intensive care units. Utvärdering av en implementering av Team STEPPS 259 Barn-IVA och Kirurgi sk IVA
Pre intervju och observation. I SSK var observatör och gjorde alla observationer baseline, 1 mån, 6 mån och 12 mån. Intervjuer pre och post, endast resultatet av intervjuerna presenteras All personal på avdelningarna genomgick en 2.5 t utbildning, 1t video om vikten av teamarbete, 30 min egenläsning av 2 artiklar och 1 timmes relevant rollspel ex. intubation med kompl. Max 10 pers/utbildning. Specifik grupp på 17 personer som hade extra utbildning, pocket guide, choklad, tips på datorn och logo på papper.
Observation:
kommunikation, ledarskap, hjälpa varandra /kalla på mer resurser och generellt sammarbete ökade baseline till 1 mån, allt minskade till 6 mån utom generellt ledarskap för att sedan öka igen till 12 mån, allt jämfört med baseline. Övervaka situationen ökade endast vid 1 mån. Intervju: rollerna var klarare, svårare att arbeta med de som inte gått utbildningen. Positiv utveckling till inställning av teamarbete o
kommunikation, öppnare klimat.
Hög
men med bias Signifikans
Meurling, L et al 2013 Sverige
Systematic simulation-based team training in a Swedish intensive care unit: a diverse response among critical care professions. Individuella effekter av teamträning gällande självskattning och upplevd samarbetskvalitet och kommunikation mellan professionerna. Sekundärt: utvärdering av teamworkklimat, säkerhetsklimat, upplevelse av arbetsförhållande
151 IVA SAQ formulär och självskattningsform ulär (7 skalig) Jämfört före simulering och efter 2år då alla
genomgått utbildningen. Medverkan var frivillig
6 i varje team. Gemensam 4 timmars undervisning om teamwork under stress. I dags simuleringar, 3-4 simuleringar/team med debriefing. Introduktion inkl. demonstration av ett
scenario för att visa mål med simuleringarna.
In situ
Läkare och sjuksköterskors uppfattning av
själveffektivitet ökade. Kommunikation och samarbete mellan
professionerna förändrades inte. USK kände förbättrat samarbete med läkarna. Sjuksköterskornas uppfattning om säkert klimat ökade upp till läkarnas nivå. USK upplevde en förbättring i teamklimat, säkerhets klimat och arbetsförhållande. Hög men med bias
Författare, år, land och titel Syfte Antal Avdeln ing
Metod Simuleringsupplägg resultat
Kvalitets-bedömning Nunnuink, L et al 2009
Australien
In situ simulation-based team training for post-cardiac surgical emergency chest reopen in the intensive care unit. Jämföra två olika utlärningsmetoder för reopen postoperative hjärtpatient, simulering och video. 25 och 24 i kontroll grupp, 1 i varje grupp fick avbryta pga. de behövd es på avdelni ngen. IVA kirurgis k
Den personal som arbetade den dagen fick deltaga, frivilligt men ingen nekade. Anonyma, blindade frågeformulär, kunskapsfrågor och utvärdering av självskattat deltagande, assist och sammarbete i teamet, före och efter undervisning Jämförelse mellan simulering och videoundervisning. 3-5 personal i varje simuleringsgrupp. Simuleringen genomfördes med paus och diskutera princip, alltså ingen debriefing efteråt, 20-30 minuter.
Videoundervisning som visade en simulering och diskussion kring det och visning av instrumenten varade i 30 minuter. In situ
Baseline när det gäller multiplechoice frågorna var det skillnad (dock inte statistiskt signifikant) simulering 6.5 och video 7.0 men när det gäller subjektiva frågor var det signifikant högre score i videogruppen 11.2 jämfört med simuleringsgruppen 9.0. Simuleringsgruppen förbättrades både i objektiva och subjektiva frågor mer än i
videogruppen.
Jämförelse av posttraining score visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna.
Hög men olika baseline
Sandahl, C et al 2013, Sverige
Simulation team training for improved teamwork in an intensive care unit.
Att beskriva implementeringen av teamträning och dess effekt på det
interprofessionell a arbetet på IVA
152 IVA Intervju av nyckelpersoner (ledning) innan och under introduktion och av sjuksköterskor och läkare under träningsperioden. Observation innan start under två simuleringar och vid 18 tillfälle på golvet.
Simuleringarna beskrivs inte i studien, detta är en
kvalitativ studie av planering, införande och resultat av
interprofessionella teamsimuleringar. In situ
De två observationerna under simuleringarna visade klar förbättring gällande kommunikation mellan 1 och 2 sceneriet. Vid intervjuer av läkare under den första tiden av simulering kände de sig obekväma och att deras tekniska färdigheter testades. Observationer och intervjuer visade på en ökad medvetenhet av vikten av kommunikation och att diskutera svåra vårdsituationer
Medel och med bias
Författare, år, land och titel Syfte Antal Avdeln ing
Metod Simuleringsupplägg resultat
Kvalitets-bedömning Stocker, M et al 2012
Storbritannien
Impact of an embedded simulation team training programme in a pediatric intensive care unit: a prospective, single-centre, longitudanal study.
Att utvärdera simuleringsövnin gar genom att jämföra tre olika faser i införandet.
219 PICU De som arbetade vid tillfället deltog, anonyma
frågeformulär (6 frågor, med fyr-gradig skala) efter simulering, resultaten jämfördes mellan, (1)intrduktionsfas-6 månader, (2)intermediärfas 6 mån- 1år och (3)established fas 1-2 år.
Upprepade simuleringar var till varannan vecka. Varje simulering varade ca 2 timmar, introduktion, simulering och debriefing. In situ
Icke tekniska färdigheter ökade mest mellan 1-2. Övergripande arbete förbättrades mest mellan 1-2 och tekniska färdigheter ökade mellan 1-2 men minskade något till 3. Självförtroende för framtida akuta händelser ökade ju fler simuleringar man genomgått och ökade mellan 1-2 och 2-3.
Bra Signifikans
