Examensarbete i socialt arbete 30 hp Socionomprogrammet Januari 2014
EN KVANTITATIV STUDI
DROGKONSUMTION I
UNIVERSITET I EL SAL
MARTHA SIBRIAN
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
EN KVANTITATIV STUDIE OM
DROGKONSUMTION I
UNIVERSITET I EL SALVADOR
MARTHA SIBRIAN
Hälsa och samhälle
E OM
VADOR
EN KVANTITATIV STUDIE OM
DROGKONSUMTION I
UNIVERSITET I EL SALVADOR
MARTHA SIBRIAN
Sibrian, M. En kvantitativ studie om drogkonsumtion i universitet i El Salvador.
Examensarbete i socialt arbete 30/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2014.
El Salvadors drogproblematik är ett utbrett problem och flera studier visade på att majoriteten som konsumerade droger var den yngre generationen. Syftet med studien var att undersöka drogkonsumtion bland universitetsstudenter i La Universidad Centroamericana ”José Simeón Cañas” (UCA), i San Salvador, El Salvador och dess relation till kontextuella faktorer såsom familj, vänner, skola, samt attityder till lagar och regler. Hirschis sociala bandteori valdes till
analysering av resultatet för att teorin tog upp sociala aspekter som kunde tillämpas på mina frågeställningar och syfte. Genomförandet av studien gjordes med hjälp av en kvantitativ forskningsansats. Metoden valdes primärt för att studiens resultat skulle kunna representera en population av universitetsstudenter, inte individuella synvinklar. De respondenter som ingick i urvalet till studien var universitetsstudenter som gick på la UCA i San Salvador, El Salvador. Detta representativa urval kunde sedan spegla populationen. Resultatet visade att en minoritet av studenterna använde/har använt droger. De droger som konsumerades var marijuana och kokain. Undersökningen fann att studenter som konsumerade droger hade bra hemförhållanden och bra förhållningssätt till skolan. Kontextuella faktorer som hade en viktig roll till varför studenter konsumerade droger var deras sociala krets av vänner, mest för att deras konsumtion av droger hände bland vänner. Det hittades även samband mellan drogkonsumenter och brottshandlingar som kunde ha grundat sig i studenternas negativa inställning gentemot
rättsväsendet.
A QUANTITATIVE STUDY ON
DRUG CONSUMPTION IN
UNIVERSITY OF EL SALVADOR
MARTHA SIBRIAN
Sibrian M. A quantitative study on drug consumption in University of El Salvador. Degree project in social work 30/30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2014. El Salvador's issue with drugs is a widespread problem and several studies showed that the majority who consumed drugs is the younger generation. The purpose of this study was to investigate drug use among university students in La Universidad Centroamericana “Jose Simeon Cañas" (UCA) in San Salvador, El Salvador and its relation to contextual factors such as family, friends, school, and attitudes to the law and regulations. Hirschis social bond theory was chosen for analysis of the results to the theory because the social aspects could be applied to my main questions and purpose. Implementation of the study was done using a quantitative research approach. The method was chosen primarily because it was aimed to represent a population of university students, not individual viewpoints. Respondents who were included in the sample of the study were university students from la UCA in San Salvador, El Salvador. This representative sample would be then able to reflect the population. Results showed that a minority of students’ used/have used drugs. The drugs which were consumed were marijuana and cocaine. It was found that students who consumed drugs had good home conditions and a good approach to school. Contextual factors that had a significant role as to why students consumed drugs were their social circle of friends, mostly because their consumption of drugs happened among friends. It was also found correlation between drug consumers and criminal acts that could have been based in the students' negative attitude towards the justice system.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1. Problemformulering ...1
1.2. Syfte och frågeställningar ...2
1.3. Avgränsning ...2
1.4. Disposition...2
2. BAKGRUND ... 3
2.1. El Salvador ...3
2.2. Fattigdom och ojämlikhet ...3
2.3. Konsumtion av de olika drogerna ...4
2.4. La Mara ...7
2.5. Gängmedlemskap ...8
2.6. Synen på droger och salvadoranen ...8
2.7. Lagstiftning ...9
2.8. Förebyggande insatser mot drogkonsumtion i samhället ...9
2.9. Sammanfattning ... 10
3. TIDIGARE FORSKNING ... 10
3.1. Drogkonsumtion bland gymnasieelever ... 10
3.2. Drogkonsumtion i universiteten ... 13
3.2.1. Drogkonsumtion i universitet (Internationellt) ... 13
3.2.2. Drogkonsumtion i universitet (El Salvador) ... 14
3.2.3. Kontextuella faktorer ... 15
4. TEORI ... 17
4.1. Val av teori ... 17
4.2. Travis Hirschis sociala bandteorin ... 17
4.2.1. Anknytning ... 17 4.2.2. Åtaganden ... 18 4.2.3. Delaktighet ... 18 4.2.4. Övertygelse ... 19 5. METOD ... 20 5.1. Kvantitativ forskningsansats ... 20
5.2. Representativt urval och population ... 20
5.3. Tillvägagångsätt ... 21
5.3.2. Datainsamling av litteratur ... 22
5.4. Enkät (Bilaga 4) ... 22
5.4.1. SPSS och Chi-2 test ... 23
5.5. Reliabilitet ... 23 5.6. Validitet ... 23 5.7. Bortfall ... 23 5.8. Kritik ... 24 5.9. Översättning ... 24 6. ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 24
6.1. Fyra forskningsetiska krav ... 24
6.2. Etisk prövning ... 25 6.3. Språket ... 26 7. RESULTAT ... 26 7.1. Respondenterna ... 26 7.2. Drogkonsumtion ... 26 7.2.1. Sammanfattning av drogkonsumtion ... 28 7.3. Marijuana ... 28 7.4. Crack ... 30 7.5. Kokain ... 30 7.6. Heroin... 32 7.7. Självbild ... 32 7.7.1. Sammanfattning av droganvändning ... 33
7.8. Drogkonsumtion i förhållande till familj ... 34
7.8.1. Sammanfattning av familjesitutation ... 37
7.9. Drogkonsumtion i förhållande till vänner ... 37
7.9.1. Sammanfattning av umgängeskrets ... 38
7.10. Drogkonsumtion i förhållande till skola och fritid ... 39
7.10.1. Sammanfattning av skolmiljö och fritid ... 42
7.11. Drogkonsumtion i förhållande till lagar och regler ... 42
7.11.1. Sammanfattning av lagar och regler ... 43
8. ANALYS ... 43
8.1. Helhetsbild av drogkonsumtion ... 44
8.2. Bra hemförhållanden ... 44
8.3. Vänner har en betydelsefull roll ... 45
8.5. Studenter är dedikerade till sina studier ... 46
8.6. Negativt synsätt mot rättsväsendet ... 47
9. SAMMANFATTANDE DISKUSSION ... 47
9.1. Besvaring av frågeställningar ... 47
9.2. Kontextuella faktorer påverkar till en viss gräns ... 48
9.3. Vidare forskning ... 49 REFERENSER Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5
1
1. INLEDNING
Efter att ha studerat tre år på socionomprogrammet har jag kunnat utveckla ett mer kunskapsmässigt intersektionellt perspektiv där djupgående kritiska
reflektioner görs om olika ämnen. Det kan handla om sociala problem som berör diverse frågor som exempelvis genus, ojämlikhet, kriminalitet med mera. Ett område som fångade mitt intresse var den sociala problematiken angående droger i samhället. Det här intresset växte fram när kursen om normöverträdelser gavs. Samma år fick jag chansen att arbeta på ett behandlingshem vars syfte var att arbeta med ungdomar med olika sorters problematik som exempelvis
drogproblem. Ämnet är något som alltid har engagerat mig då jag även har sett drogkonsumtion i min vänskapskrets. Utifrån det här har jag uppmärksammat att vissa droger, som exempelvis hasch/marijuana, inte längre är tabulagt och att allt fler konsumerar dessa. Men efter att ha arbetat med det och läst kurser angående problemet väcks ännu fler frågor och engagemanget har blivit ännu större från min sida. Det här var initieringen till min idé som magisteruppsats.
Magisteruppsatsen hade kunnat genomföras i Sverige men då jag ville ha en större utmaning i termer av att se en annan kultur och andra samhällsproblem än det jag vanligtvis är van vid, valde jag att genomföra studien utomlands. Landet som valdes var El Salvador. Anledning till varför El Salvador valdes grundar sig på att mina föräldrar ursprungligen är därifrån och för att jag har släktingar som bor där, vilket kunde vara till en fördel för att senare kunna skapa kontakter i landet. El Salvador är en del av Centralamerika och räknas som ett utvecklingsland, det vill säga ett land med låg BNP per capita. El Salvador har även haft en lång historia av konflikter, exempelvis inbördeskriget som hände under 80-talet, som har lämnat avtryck på landet. Enligt United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC)1 (2012a), ett FN-organ som tar itu med heltäckande svar angående de frågor som uppkommer om narkotika, är länderna i Centralamerika väldigt olika men de har en sak gemensamt. De är alla drabbade i olika grader av droger, kriminalitet och fattigdom. De menar på att många länder i denna region är sårbara på grund av olika faktorer bland annat socioekonomiska förhållanden såsom inkomstskillnader, ökad urbanisering, massfattigdom, obalanserad
demografisk fördelning (hög andel av ungdomar) et cetera, och att det här skapar sociala problem i dessa länder, däribland El Salvador (UNODC, 2012a).
1.1. Problemformulering
Med tanke på mitt intresse för ämnet drogkonsumtion vore det intressant att se hur drogproblematiken ser ut i ett land som El Salvador. Jag valde att inrikta mig på studenter inom universitetet i El Salvador eftersom universitetsstudenter är mer vana vid att genomgå enkätundersökningar, och därmed ökar chansen att få ärliga och seriösa svar. Jag började söka allmän information om drogkonsumtion i landet och hittade diverse studier. Studien Prevalencia y Principales Factores de Riesgo
Asociados al Consumo de Drogas en El Salvador, para la Población de 18 a 45 años de edad. Universidad Centroamericana “José Simeón Cañas”(2008), framställd av studenter från La Universidad Centroamericana ”José Simeón Cañas” (La UCA)2, visar på att förekomsten av lugnande medel (i form av
tabletter) används mer regelbundet. En av fem personer har konsumerat lugnande medel minst en gång i livet medan en av tjugo konsumerar det regelbundet. Studien påvisar att lugnande medel och centralstimulantia droger används i
1 För att läsa merom United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC), se bilaga 1
2
liknande andel hos män som hos kvinnor, till skillnad från andra droger, där majoriteten av konsumenterna är män (Escobar de Mena, Escobar Polanco, Gámez m.fl., 2008).
Samma studie nämner olika förklaringar till varför drogkonsumtion sker hos populationen mellan åldern 18 och 45. En förklaring som gavs var att droger är lättillgängliga, samtidigt som det föreligger en stor kunskap om vilka risker drogkonsumtion kan medföra (a a). För mig är det här intressant eftersom det visar på att även om människor har kunskap om riskerna, väljer de fortfarande att konsumera droger på grund av en tillgänglighet i samhället. Andra förklaringar som exempelvis familjesituation och skolmiljö ansågs också ligga bakom drogkonsumtion. Detta fick mig att bli ännu mer nyfiken i denna typ av studier i El Salvador.
Det finns studier som har gjorts om temat droger i universitet och i landet men majoriteten är kvantitativa studier, det vill säga enkätundersökningar. Redan från första början var min intention att genomföra en kvantitativ studie men att genomföra kvalitativa studier slog mig också. Kvalitativa studier hade kunnat förklara mer djupgående till varför studenter väljer att konsumera droger. I slutändan valdes dock kvantitativ forskningsansats. Jag valde att förhålla mig till nuvarande rekommendationer angående landet. Svenska utrikesdepartementet nämner i sin rapport om mänskliga rättigheter att många hot och attacker mot journalister har förekommit, speciellt mot de journalister som rapporterar om korruption eller narkotikarelaterade brott, vilket har lett till en stor utsträckning av censurering inom media (manskligarattigheter.se). Även om min studie inte anses vara av journalisttyp tas ändå föregående referens till åtanke.
1.2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka om det förekommer drogkonsumtion i La Universidad Centroamericana ”José Simeón Cañas” (UCA), i San Salvador, El Salvador, och dess relation till kontextuella faktorer såsom familj, vänner, skola, samt attityder till lagar och regler.
Följande frågeställningar kommer att användas:
1. Hur ser drogkonsumtionen ut bland universitetsstudenter i la UCA, San Salvador, El Salvador?
2. Vilka kontextuella faktorer såsom familj, vänner, skola samt attityder till lagar och regler ligger bakom drogkonsumtion bland universitetsstudenter?
1.3. Avgränsning
Avgränsning har gjorts i studien gällande vilken sorts drogkonsumtion som kommer undersökas. Fokus kommer ligga på fyra olika droger, och det är marijuana, crack, kokain och heroin3.
1.4. Disposition
I andra kapitlet redovisas ett bakgrundskapitel om El Salvador som land och om problemen som råder i landet angående kriminalitet och droger. Det sätts sedan i perspektiv till andra latinamerikanska länder. Vidare följer ett kapitel som presenterar tidigare forskning som har genomförts, dels om drogkonsumtion i
3
grundskolan och dels inom universiteten. I det fjärde kapitlet redovisas den teoretiska utgångspunkten som ligger till grund för analysen av materialet. Kapitel fem är metodkapitlet där forskningsansatsen som har valts till studien diskuteras. Diskussion om de etiska överväganden som har uppkommit under studiens gång tas upp i kapitel sex. I kapitel sju redovisas studiens resultatdär tabeller redovisas med hjälp av programmet SPSS. Under följande avsnitt sker en analysering av resultat med hjälp av tidigare forskning och teori. Det sista kapitlet, kapitel nio, tar upp en slutdiskussion kring studiens genomförande och analys.
2. BAKGRUND
Följande avsnitt tar jag upp bakgrundsfakta om El Salvador, samt hur det förhåller sig till andra länder i Centralamerika. Avsnittet innehåller även fakta om
kriminaliteten som råder i landet, statistik om drogkonsumtion, samt hur prevention mot droger upprättas och hur lagen ser ut angående droger.
2.1. El Salvador
EL Salvador är det minsta landet i Centralamerika4 och har en befolkning på cirka 6,3miljoner på en yta av 21 000 km² (ne, 2013a). Det bor 335,8 invånare per km² till skillnad från Sverige där det bor 23 invånare per km² på en yta av 407 340 km² (ne, 2013b). Det officiella språket är spanska. Landet har ekonomiskt haft en genomsnittlig tillväxt på 2 % under de senaste 15 åren. År 2007 nådde BNP-tillväxten i El Salvador 4,7 %. Den globala finanskrisen som dök upp år 2008 bidrog dock till en sämre exporthandel, högre arbetslöshet och stigande kostnader och avgifter på exempelvis livsmedel och bensin. Resultatet blev att andelen människor som levde i fattigdom ökade från 35,5 % till 42,3 % (worldbank.org). Programas de las Naciones Unidas para el Desarollo(PNUD)5 (2010) är en organisation skapad av FN för att ha en översyn kring utvecklingen av landet och skriver i sin årliga rapport att år 2010 var 44,3% av befolkningen deltidsanställda och 7,3 % var arbetslösa. 50 % av befolkningen som arbetar tjänar mindre än minimilönen, en lön som inte är tillräcklig heller för levnadsvillkoren. La Comisión Nacional Antidrogas(CNA)6 (2010) har i uppdrag av staten att årligen
göra undersökningar och utvärderingar om drogproblematiken i El Salvador. Den uppföljning och utvärdering som har gjorts senast ger en helhetsbild av
problematiken som råder i landet. De nämner i sin rapport att cirka 14 % av befolkningen är analfabeter, varav 9,2 % hittas i urbana områden medan 22,7 % hittas i landsbygden. Utbildningsnivån i El Salvador varierar beroende på vart man bor, det vill säga att genomsnittet för andel barn som går klart grundskolan är högre i skolor som ligger i urbana städer än ute i landsbygden (Estrategia
Nacional Antidrogas, 2011).
2.2. Fattigdom och ojämlikhet
Enligt UNODC (2007a) lider hela Centralamerika av höga nivåer av fattigdom. Utifrån de sammanställningar som har gjorts så har uppgifter kunnat fastställa att befolkningen i flera länder i denna region lever på mindre än två dollar om dagen. Befolkning som lever i fattigdom utgör 37 % i Guatemala, 44 % i Honduras, 58 % i El Salvador och 80 % i Nicaragua. Enligt UNODC är Nicaragua och El Salvador i detta avseendefattigare än många länder, söder om Sahara, i Afrika (UNODC,
4 För att se karta, se bilaga 2
5 För att läsa mer om Programas de las Naciones Unidas para el Desarollo (PNUD), se bilaga 1 6För att läsa mer om La Comisión Nacional Antidrogas, se bilaga 1
2007a). När det gäller ojämlikhet
Salvador landet som genomgått den största nedgången, följt av Guatemala och Nicaragua. Detta trots deras relativa låga tillväxt i länderna. Samtidigt som menar UNODC att det fortfarande finns mycket arbete kvar för att långsiktigt kunna bli en mer jämställd region (UNODC, 2007
2.3. Konsumtion av de olika drogerna
Utvärderingarna gjorda av CNA
både bland skolelever och hos den allmänna befolkningen vanligaste drogerna visade
marijuana, inhalationsmedel, kokain och crack. I El Salvador är debutåldern för konsumtion av legala psykoaktiva ämnen 13 år medan debutåldern för samma sorts ämnen, fast illegala, påbörjas runt åldern 14.
3,4 % av kvinnliga studenter konsumerar lugnande medel som inte är receptbelagda, till skillnad från manliga studenter som utgör 2,2 %. A
lugnande medel/centralstimulantia droger, marijuana och kokainkonsumtion var mest etablerad hos den yngre generationen mellan åldern 18
Nacional Antidrogas, 2011).
marijuana och kokain är de drogerna utläsas i nedanstående tabell (tabel
etablerad i hela den amerikanska kontinenten än exempelvis heroin utspridd över Europa (UNODC, 200
Tabell 1 Drogkonsumtion i hela världen
4
När det gäller ojämlikhet bland fattiga och rika i Centralamerika Salvador landet som genomgått den största nedgången, följt av Guatemala och Nicaragua. Detta trots deras relativa låga tillväxt i länderna. Samtidigt som menar UNODC att det fortfarande finns mycket arbete kvar för att långsiktigt kunna bli
mer jämställd region (UNODC, 2007a).
av de olika drogerna
Utvärderingarna gjorda av CNA (2011) visar på att konsumtionen av droger sker både bland skolelever och hos den allmänna befolkningen, i El Salvador
vanligaste drogerna visade sig vara alkohol, tobak, samt illegala droger som marijuana, inhalationsmedel, kokain och crack. I El Salvador är debutåldern för konsumtion av legala psykoaktiva ämnen 13 år medan debutåldern för samma sorts ämnen, fast illegala, påbörjas runt åldern 14. Utvärderingen visar även på att 3,4 % av kvinnliga studenter konsumerar lugnande medel som inte är
receptbelagda, till skillnad från manliga studenter som utgör 2,2 %. A
ugnande medel/centralstimulantia droger, marijuana och kokainkonsumtion var st etablerad hos den yngre generationen mellan åldern 18-23 (Estrat
Nacional Antidrogas, 2011). UNODCs world drug report (2007b) visar att marijuana och kokain är de drogerna som framstår mest i studierna. Detta kan utläsas i nedanstående tabell (tabell 1) där man ser att cannabis och kokain är mer
i hela den amerikanska kontinenten än exempelvis heroin som är mer (UNODC, 2007b).
Drogkonsumtion i hela världen enligt world drug report (UNODC, 2007b)
erika, är El Salvador landet som genomgått den största nedgången, följt av Guatemala och Nicaragua. Detta trots deras relativa låga tillväxt i länderna. Samtidigt som menar UNODC att det fortfarande finns mycket arbete kvar för att långsiktigt kunna bli
tt konsumtionen av droger sker , i El Salvador. De sig vara alkohol, tobak, samt illegala droger som marijuana, inhalationsmedel, kokain och crack. I El Salvador är debutåldern för konsumtion av legala psykoaktiva ämnen 13 år medan debutåldern för samma
Utvärderingen visar även på att 3,4 % av kvinnliga studenter konsumerar lugnande medel som inte är
receptbelagda, till skillnad från manliga studenter som utgör 2,2 %. Alkohol, ugnande medel/centralstimulantia droger, marijuana och kokainkonsumtion var
Estrategia ) visar att som framstår mest i studierna. Detta kan
där man ser att cannabis och kokain är mer som är mer
Fundación Antidrogas de El Salvador (Fundasalva antidrogorganisation som
redan år 1991. Den visade att
finns ett drogproblem i landet. Även här är uppfattningen att drogerna mest använda är marijuana, alkohol, inhalationsmedel och kokain. Marijuana är droge som är mest uppmärksammad och
provat marijuana. Majoriteten av de som har prova hemma hos vänner i en social miljö, och har va de 23,3 % fortsatte använda drogen, vilket motsvara (Fundasalva, 1991). UNODC
among youth (2012c) där
För att sätta saker och ting i perspektiv kan man u
det skiljer sig mellan de andra latinamerikanska länder angående cannabiskonsumtion.
Tabell 2 Cannabiskonsumtion hos ungdomar i Centralamerika
Tabell 2 visar att ca 13 % av unga salvadoraner åldersgruppen, samt att ca 3
skillnad från Costa Rica där 6,3 % har konsumerat ( Enligt Fundasalva (1991)
såsom inom sitt hemområde, i skolan och på fester. Rapporten både tjejer och killar införskaffar drogen via vänskapsrelationer. När
respondenterna gavs chansen att motivera varför de konsumerade marijuana hittades tre faktorer; för att känna sig avs
som tolkas som problem beskrivs dock inte i forskningen) (Fundasalva, 1991).
Samma studie visar på att k tillfrågade berättar att de det 0,36 % som har fortsat
hemområde, på fester och i skolan. Även här spelar vänskapsrelationerna en stor roll när det gäller första användningen. De som har konsumerat kokain har sagt att det beror på nyfikenhet på drogen
1991). En studie som gjordes år 2012 i El Salvador
7 För att läsa mer om Fundación Antidrogas de El Salvador (FUNDASALVA), se bilaga 1
5
rogas de El Salvador (Fundasalva)7 är en privat
som gjorde en rapportstudie i huvudstaden San Salvador år 1991. Den visade att nästan hälften av de tillfrågade uppfattar att det
i landet. Även här är uppfattningen att drogerna mest använda är marijuana, alkohol, inhalationsmedel och kokain. Marijuana är droge
mest uppmärksammad och 23,3 % av de tillfrågade nämner att de har provat marijuana. Majoriteten av de som har provat marijuana har gjort det hemma hos vänner i en social miljö, och har varit mellan 11 och 20 år.
de 23,3 % fortsatte använda drogen, vilket motsvarar 2,94 % av det totala urvalet UNODC gjorde sammanställningen Prevalence of drug use ) där de sammanställde prevalensen av droger hos ungdomar För att sätta saker och ting i perspektiv kan man ur tabellen utläsa vilken skillnad
llan de andra latinamerikanska länder angående
Cannabiskonsumtion hos ungdomar i Centralamerika (UNODC, 2012c)
visar att ca 13 % av unga salvadoraner har provat cannabis i den här , samt att ca 3-4 % har konsumerat under det senaste året, till skillnad från Costa Rica där 6,3 % har konsumerat (UNODC, 2012c).
(1991) konsumerar majoriteten marijuana inom en social sektor mområde, i skolan och på fester. Rapporten visar även på att både tjejer och killar införskaffar drogen via vänskapsrelationer. När
respondenterna gavs chansen att motivera varför de konsumerade marijuana hittades tre faktorer; för att känna sig avslappnad, för att man har problem (vad
om problem beskrivs dock inte i forskningen) och på grund av vanor
Samma studie visar på att kokain är en mindre utbredd drog. Bara 3,2 % av de tillfrågade berättar att de någon gång i sitt liv har provat kokain, och av dessa är
36 % som har fortsatt konsumera drogen. Konsumtionen sker oftast i sitt hemområde, på fester och i skolan. Även här spelar vänskapsrelationerna en stor roll när det gäller första användningen. De som har konsumerat kokain har sagt att
på drogen och för att man har problem (Fundasalva, som gjordes år 2012 i El Salvador om crackanvändning
För att läsa mer om Fundación Antidrogas de El Salvador (FUNDASALVA), se bilaga 1
rapportstudie i huvudstaden San Salvador nästan hälften av de tillfrågade uppfattar att det i landet. Även här är uppfattningen att drogerna mest använda är marijuana, alkohol, inhalationsmedel och kokain. Marijuana är drogen
23,3 % av de tillfrågade nämner att de har t marijuana har gjort det
rit mellan 11 och 20 år. 17,11 % av r 2,94 % av det totala urvalet
Prevalence of drug use
de sammanställde prevalensen av droger hos ungdomar. r tabellen utläsa vilken skillnad
is i den här har konsumerat under det senaste året, till
).
marijuana inom en social sektor visar även på att både tjejer och killar införskaffar drogen via vänskapsrelationer. När
respondenterna gavs chansen att motivera varför de konsumerade marijuana lappnad, för att man har problem (vad
och på grund av vanor
okain är en mindre utbredd drog. Bara 3,2 % av de kokain, och av dessa är
sker oftast i sitt hemområde, på fester och i skolan. Även här spelar vänskapsrelationerna en stor roll när det gäller första användningen. De som har konsumerat kokain har sagt att
(Fundasalva, crackanvändning och dess
6
relation med HIV identifierar att 4,9 % bland 18-åringar konsumerar crack (Dickson-Gomez, McAuliffe, Rivas de Mendoza m.fl., 2012).
Om man jämför kokain och crackkonsumtionen med andra länder ser man i tabell 3 att prevalensen av kokainkonsumtion är högre i El Salvador än i de andra länderna. 4,9 % av salvadoraner mellan åldern 17-25 ska ha konsumerat kokain iden här åldersgruppen. Men när man pratar om hur konsumtionen har sett ut det senaste året, så verkar det inte skilja så mycket bland länderna. När det gäller crackkonsumtionen skiljer sig siffran inte så mycket och siffran är låg (UNODC, 2012c).
Tabell 3 Kokain- och Crackkonsumtions hos ungdomar i Centralamerika (UNODC, 2012c)
Heroinkonsumenterna utgör en liten del av populationen och därför har inga utförliga rapporter gjorts om drogen. Detta kan verifieras av UNODCs (2012c) sammanställning (tabell 4) då heroin utgör en väldigt låg procentuell siffra när det gäller drogkonsumtion.
7
Tabell 4 Opiumkonsumtion hos ungdomar i Centralamerika (UNODC, 2012c)
2.4. La Mara
För att få en bättre förståelse kring hur synen på droger är i landet ges en djupare kunskap om landets brottslighet. La mara8 är den spanska benämningen för
”grupper/gäng”. Efter inbördeskriget under 1980-talet etablerades nya kriminella grupperingar på grund av den konstanta migrationen mellan Centralamerika och USA. Många som flydde till USA levde under dåliga förhållanden som då valde att lära sig gängbeteende i Los Angeles gator. USAs svar på problemet var att utvisa folket tillbaka till Centralamerika vilket skapade en större etablering av kriminella gäng i Centralamerika, med nätverk av kriminella aktioner,
narkotikahandel etcetera (Cruz, 2007). Idag kan man inte med säkerhet nämna exakta siffror men UNODCs rapport om kriminalitetens utveckling i
Centralamerika (tabell 5) uppskattar att det finns ca 70 000 gängmedlemmar i de sju länder som finns beläget i Centralamerika, varav Honduras, El Salvador och Guatemala ses som värst drabbade.
Tabell 5 UNODCs rapport om antal gängmedlemmar i Centralamerika (UNODC, 2007a)
Samma rapport tar upp att de flesta gängmedlemmar är marginaliserade urbana unga män i åldrarna 15 och 24. Att det är denna demografiska grupp som utgör
8
brott och våldshandlingar är ingen nyhet och oftast är offren för detta våld andra unga män. Detta visar på att dessa ungdomar kan ses som särskilt sårbara för att bli offer och förövare av brott (UNODC, 2007a).
2.5. Gängmedlemskap
Det här fenomenet med gängbildning sker inte på grund av en process eller som svar till ett problem utan det finns olika komplexa orsaker. Mycket har med ungdomars omständigheter att göra. Många ungdomar väljer att gå med i gäng när de exempelvis inte har möjligheter för utbildning eller arbete (Cruz, 2007).
Droger spelar en viktig roll i ungdomens tillhörighet till gäng. I Dickson-Gomez, McAuliffe, Rivas de Mendoza m.fl. (2012) studie påvisas det exempelvis att crackanvändning hos unga gängmedlemmar ligger på 65 %. Det kan finnas olika orsaker till varför siffran är så hög. En orsak kan vara att narkotikamissbruk underlättar ungdomars involvering med gäng. Konsumtion kan även vara en form av tidsfördriv och nöje för vissa ungdomar som söker nya upplevelser, eller vara något som uppkommer från en rad sociala dynamiker, såsom att ta efter en grupps beteende (i detta fall droganvändning) (Cruz, 2007).
En annan faktor som kan få ungdomar att gå med i ett gäng är familjedynamiken. Lever man i en dysfunktionell familj är det lätt att hamna i fel spår, umgås med fel människor, strunta i utbildning et cetera. Vägen leder istället till gänget som efterhand börjar ses som ens biologiska familj (Cruz, 2007). Man börjar kopiera gängmedlemmarnas identitet genom att ta efter karaktäristiska betydenheter som klädsel, tatueringar, graffiti, handslag och slang (UNODC, 2007a).
Familjedynamiken behöver inte nödvändigtvis vara enda riskfaktorn heller utan mer relevant kan vara graden av ojämlikhet som finns i ett samhälle. Ojämlikheter kan i ungdomarnas ögon rättfärdiga deras brottshandlingar. Arbetslösheten är en annan riskfaktor eftersom det begränsar människors möjlighet att uppnå en ekonomisk självständighet. Att människor har för mycket fritid kan också skapa en involvering i missbruk, gängaktivitet och andra former av brottslighet
(UNODC, 2007a).
2.6. Synen på droger och salvadoranen
Efter gängens starka framväxt efter 80-talets inbördeskrig och ökningen av kriminalitet, har uppfattningen ändrats angående El Salvador. Numera ses landet som ett av Centralamerikas farligaste länder. Enligt rapportenTransnational
Organized Crime in Central America and the Caribbean: A Threat Assessment
som gjordes av UNODC (2012a) känner sig 96 % av El Salvadors befolkning osäkra i sitt egna land. Den här osäkerheten kan bygga på gängutspridningen som finns i stora delar av landet. Enligt Cruz (2007) visar det sig att personer med gängproblem är ett större problem i stadsområden än i de mindre byarna. Ett exempel är El Salvadors huvudstadsregion (Metropolitan)9 där
befolkningstätheten ligger på 2823 invånare per km² (CNA, 2011). Ha i åtanke att i Stockholms län bor det 326 invånare per km², vilket visar på hur trångbott det faktiskt är i San Salvador (ne, 2013c). Det är ett problem som ständigt är närvarande i de flesta bostadsområden. Det är vanligt att många gäng samlas i andra områden än i sitt egna hem. Enligt en studie som genomfördes i mitten av 90-talet framkom det att cirka 56 % av de intervjuade bodde hos folk som inte var familj (Cruz, 2007).
9
De flesta gängmedlemmar väljer alltså att inte hålla till i sina egna områden, vilket kan bero på att de ser sina nya gängmedlemmar som sin nya familj eller för att de kanske vill hålla det dolt för familjen. Frågan är om droganvändarna som inte är gängmedlemmar har samma tendenser, det vill säga att dra sig undan från sitt bostadsområde. En studie som gjordes i El Salvador av Dickson-Gomez,
McAuliffe, Rivas de Mendoza m.fl. (2012) angående crackanvändning och dess relation till HIV visar på att de flesta crackanvändare konsumerade i deras eget område men att det då samtidigt framstod att deras familjemedlemmar och bekanta bodde i ett annat bostadsområde. I det här sammanhanget kan det även nämnas att Page och Salazar Fraile (2001) gjorde en studie i Spanien som visar att de flesta droganvändare köper och säljer droger utanför sina bostadsområden. Den främsta förklaringen till det här, enligt författarna, är att de vill hålla sitt
drogmissbruk dolt för familjmedlemmar och grannar.
Baserat på den här faktan kan slutsatser dras att de flesta droganvändarna inte konsumerar droger i sin hemmiljö eller där familjen finns. Varför det är så kan bero på de uppfattningar som finns om droger i allmänhet, exempelvis att drogkonsumtion är olagligt, samt att det inte anses vara socialt accepterat.
Speciellt i El Salvador där gängen är ett utbrett problem. Det här kan göra att folk, på grund av kopplingen som görs mellan droger och gäng, väljer att undvika sina egna bostadsområden. Att konsumering av droger sker i andra områden kan även bero på var utbudet och efterfrågan finns.
2.7. Lagstiftning
Beroende och missbruk av droger är ett skadlig och kriminellt fenomen som påverkar hälsan, psykiskt och fysiskt hos befolkningen, och skadar välfärden i samhället. Målsättningen för El Salvadors narkotikapolitik är att arbeta mot att bättre kunna kontrollera och reglera verksamheter som berör drogkonsumtion. Lagen om ley reguladora de las actividades relativas a las drogas behandlar bland annat regleringen av ägande, innehav, leverans och konsumtion. I lagen nämns även att det är förbjudet med verksamheter som har anknytning till växter eller ämnen av följande kategorier: narkotika, depressiva droger,
centralstimulerande droger, hallucinogena droger, cannabis och alla andra ämnen som anses vara skadliga, som borde förbjudas enligt Public Health rådet eller de internationella ratificerade konventionerna av landet (asamblea legislativas, 2013).
För att kunna skapa en stark narkotikapolitik har El Salvador höga straffskalor. När det gäller exempelvis straffskalan för ägande och innehavande av droger kan straffet, beroende på mängden av droger, sträcka sig från ett till sex års fängelse, samt kan böter ges. Straffskalan kan bli högre beroende om andra artiklar i lagen berörs och bryts. Ett till tre års fängelse samt böter ges till den som konsumerar droger offentligt. Direkt och indirekt propaganda av drogkonsumtion genom media och andra verksamheter bestraffas med böter och tre till sex års fängelse (a a).
2.8. Förebyggande insatser mot drogkonsumtion i samhället
Enligt CNA är det viktigt att förebygga och reducera konsumtion av både lagliga och olagliga droger, samt konsekvenserna som kan uppkomma utifrån
drogkonsumtion. För att drogkonsumtionen ska minska bör det finnas
förebyggande program för de mest utsatta i samhället, särskilt för människor i extrem fattigdom och marginalisering, samt barn och ungdomar. Vårdutbudet ska
10
finnas i behandlade och rehabiliterande syfte, både offentligt och privat, för människor med drogproblem (Estrategia Nacional Antidrogas, 2011). Svenska utrikesdepartementet skriver gällande mänskliga rättigheter i El Salvador, att landet har en av de lägsta utgifterna för offentlig sjukvård i latinamerikansk jämförelse. Det här bidrar till reducering av kvalité på den offentliga hälso- och sjukvården (manskligarattigheter.se). För att kunna förbättra sjukvården måste mer resurser läggas på det offentliga.
Fundasalva (1991) menar att det finns institutioner som berör det förebyggande arbetet av narkotikamissbruk men detta arbetsfält som gäller behandling och rehabilitering av missbrukare begränsas av brister inom den ekonomiska sektorn, samt brist på professionell personal.
2.9. Sammanfattning
Bakgrunden är ämnad att visa hur drogkonsumtionen ser ut i El Salvador, samt för att öka förståelsen om att drogkonsumtion inte anses vara socialt accepterat på grund av de omständigheter som finns.
Konsumtion av droger sker både bland skolelever och hos den allmänna
befolkningen i El Salvador. Hos den allmänna befolkningen ansågs alkohol och tobak vara de vanligaste drogerna, följt av de illegala drogerna som bestod av marijuana, inhalationsmedel, kokain och crack. Hos den yngre generationen är konsumtion av illegala droger väldigt låg. Det förefaller att 13 % har provat cannabis medan 3,2 % har provat kokain. Både crack och heroinkonsumenter visade sig utgöra en liten del av populationen. Förekomsten av konsumtion hos den yngre populationen sker oftast i sociala sektorn såsom inom hemområdet, i skolan och på fester.
Gängmedlemskap är ett fenomen som är starkt kopplat till ungdomar och till droger. Studier har visat på att konsumtion av droger sker i andra områden för att undvika konfrontation med sin familj.
El Salvadors narkotikapolitik består av höga straffskalor och landets utbud på vård måste förbättras genom att lägga mer resurser på det offentliga.
3. TIDIGARE FORSKNING
Följande avsnitt tar upp tidigare forskning om drogkonsumtion inom skolmiljön, både i grundskola och också universitet. Statistik och belysning på olika faktorer till varför drogkonsumtion sker i skolmiljön redovisas.
3.1. Drogkonsumtion bland gymnasieelever
Lopez Hidalgo, Montoya Hernandez & Valdivieso Mora (1996) gjorde en studie i tre kommuner (Santa Ana, San Salvador & San Miguel) i El Salvador10, där man undersökte drogkonsumtion hos gymnasieelever mellan 13-22 år och identifierade de kontextuella faktorer till varför det förekom drogkonsumtion. I studien
framgick det att 59,1 % av eleverna har kommit i kontakt med någon typ av drog, varav 29,7 % sägs har experimenterat medan 3,3 % sägs vara intensiva
konsumenter av någon drog. Man hittade flest drogkonsumenter bland
11
åldersgruppen 19-22. Det här förklarades med att ungdomar rör sig bland olika stadier av tonåren därdet finns en komplexitet av olika kriser. Vad som definieras som kris är individuellt men det kan handla om oförväntade situationer som sätter ungdomen i ett obekvämt tillstånd, exempelvis problem med familjen. Majoriteten av drogkonsumenterna inom den här åldersgruppen var killar. Förklaringen ligger i den sociala och kulturella kontexten, menade forskarna. Både killar och tjejer utvecklar en tilldelad roll in i samhället där det eventuellt är mer accepterat för killen att använda någon typ av drog (Lopez Hidalgo, Montoya Hernandez & Valdivieso Mora, 1996). De här kriserna som diskuteras kan också vara
avgörande för ungdomen och livet han/hon väljer hädanefter. Som tidigare nämnt, enligt UNODCs (2007a) rapport är det många unga pojkar som blir
gängmedlemmarjust för att de lever i dysfunktionella familjer eller på grund av letandet av något tidsfördriv. Därför kan det här vara ett avgörande stadie för hur resten av livet kan utspela sig.
Lopez Hidalgo, Montoya Hernandez & Valdivieso Mora (1996) kom fram till att drogen mest använd är marijuana. Andra droger som konsumeras mindre är kokain, crack, hallucinogener och heroin. Detta eftersom tillgängligheten är begränsad av både rättsregler och på grund av sociala normer och ekonomiska kostnader menar forskarna.
Forskarna menar att det finns olika faktorer som kan initiera ett drogberoende. En ungdom kan känna emotionell instabilitet inom sig själv som kan förmå denne att undkomma situationer genom droganvändning. Drogkonsumtion kan även komma till hands för en ungdom när denne saknar effektiva metoder för att lösa olika typer av situationer, eller som ovan nämnt; olika kriser (a a). Även
familjesituationer kan främja ett olämpligt beteende hos eleven som därmed kan leda till drogkonsumtion. Föräldrar kan antingen vara för tillåtande, vara för strikta, ha för lite kommunikation eller ha sämre övervakning över sina barn. Konsekvenserna kan bli att skolsituationen påverkas genom sämre närvaro. Skolan är en annan riskzon som kan påverka en elev att nyttja droger, genom olämpliga beteenden som skolk, åsidosätta läxor eller ha avvisande känslor. Därför har skolmiljön en stor betydelse för eleven. Olämpliga relationer med jämnåriga eller auktoriteter kan också ha en inverkan. Kamrater har ett stort inflytande på en ungdoms tankar, känslor och handlingar menar forskarna. Det blir mer problematiskt om vännerna konsumerar droger eftersom ungdomar tenderar att identifiera sig med sina kamrater och därmed efterlikna dem (a a). Det kan vara intressant i det här sammanhanget att nämna att UNODC (2012b) gjorde en studie Cannabis A short Review med amerikanska gymnasieelever för att ta reda på deras motivation för cannabiskonsumtion. Det var en studie som gjordes med gamla elever från 1976 till nutidens elever år 2005. Resultatet av studien visade att de främsta motiveringarna till elevernas cannabiskonsumtion var för att ha en kul, för att experimentera och för att få ”bli hög”. Resultatet visar även på att unga män är mer benägna att använda cannabis för att söka djupare insikter, öka eller minska effekten av andra läkemedel, ha roligt eller för att de känner ett beroende, medan kvinnor är mer benägna att använda drogen för att kunna hantera och dämpa negativa händelser och känslor. Både män och kvinnor nämner att de använder drogen även för att passa in och anpassa sig till de sociala normerna i samhället (UNODC, 2012).
12
En annan studie, som genomfördes av Springer, Parcel, Baumler m.fl.(2006), gjordes hos gymnasieelever i centrala områden av El Salvador för att fastställa om det finns en koppling mellan föräldrarnas och skolans sociala stöd och
sammanhållning, och elevers riskbeteenden. Forskarna kom fram till att kvinnliga studenter som uppfattades ha mindre socialt stöd från föräldrar och skolans
sociala sammanhållning var mer benägna att utveckla riskbeteenden i form av berusning av alkohol och droganvändning. Forskarnas uppfattning om manliga studenters riskbeteenden ansågs vara mindre, däremot visade det sig att manliga studenter som kände av låg socialt stöd från föräldrar var mer benägna att konsumera droger än de som kände av låg social sammanhållning i skolan (Springer, Parcel, Baumler m.fl., 2006).
Olika mekanismer som social kontroll, social samhörighet och sociala normer påverkar individen till olika beslut och dessa mekanismer kan ge förklaringar till deras fastställning av resultat. Varför fler kvinnliga studenter hade högre
benägenhet att utveckla riskbeteenden kan bero på den bristande sociala
kontrollen som finns från föräldrarna, exempelvis i form av övervakning. Även för männen var banden till föräldrar svagare, däremot visade det sig inte bli en ökad risk för riskbeteenden. Forskarna menar på att männen får en högre acceptans av familj för att vara självständiga, där av släpps den konventionella formen av social kontroll (a a).
Helheten visar på att det finns en kulturell påverkan som bidrar till könsskillnader i landet, speciellt inom sociala relationer och ungdomars riskbeteenden.
Traditionellt sett förväntas flickor vara hemma samtidigt som killar har en mer accepterad större frihet. Detta skapar en skyddande roll från familjens sida gentemot deras döttrar (a a).
I en uppföljning gjord av CNA visas det att det förekommer en tillgänglighet av narkotika i skolmiljön. Undersökningarna visade på att 15,6% av skolelever ansåg att det fanns en tillgänglighet av narkotika i skolmiljö och 23,4 % rapporterade att det sker konsumtion av droger i skolmiljö, medan 10,4 % av skoleleverna
rapporterade att de har bevittnad försäljning av droger i deras egen skolmiljö (Estrategia Nacional Antidrogas, 2011).
Något som diskuteras återkommande genom alla studier är diskussionen kring föräldrars ansvar för drogkonsumtion. Det läggs stor vikt på hur stödet och sammanhållningen med ungdomen är. Det är även intressant att läsa hur det skiljer sig mellan könen, samtidigt är det inte lika förvånande. Forskningen tar upp att majoriteten som konsumerar droger är killar vilket inte förvånade mig. El Salvador är ett land som utvecklas sakta, speciellt när det gäller de traditionella könsrollerna. Av egna erfarenheter har jag upplevt att det är mer accepterat för en kille att exempelvis lämna huset, att umgås med vänner mer kvällstid et cetera. Detta gör att männen blir mer disponibla för droger, speciellt hos vänkretsar för att ha ”roligt”. Det är även intressant hur studierna illustrera killars och tjejers olika anledningar för drogkonsumtion. Enligt den amerikanska studien visar det sig att tjejer använder droger för att dämpa negativa känslor medan killar gör det för att ”bli hög”, eller ha ”kul”. Det är två skilda skäl som i slutändan säger oss samma sak. Båda skälen handlar i slutändan om att ändra sitt egna sinnestillstånd. Spekulationer kan sedan dras till varför dessa ungdomar vill ändra sitt
13
stöd hemifrån, tillhörandet av en gruppdynamik eller på grund av skolmiljön eller på den kulturella skillnaden et cetera.
Att majoriteten konsumerade marijuana var inte heller chockerande. Enligt studierna kan den ekonomiska begränsningen och tillgänglighetenvara några anledningar till varför. Med tanke på fattigdomen som råder i El Salvador så kan det här stämma för att crack, kokain och heroin klassas vara ganska tunga droger som är dyrare.
3.2. Drogkonsumtion i universiteten
3.2.1. Drogkonsumtion i universitet (Internationellt)
Nowlis (1969) bok Drugs on the college campus fokuserar på drogkonsumtion bland amerikanska universitetsstudenter. Hennes studie visar på attdet
förekommer drogkonsumtion bland studenter ur en akademiskt och social högre elit. Spridning av droger i amerikanska universitet visar att lagar och bestraffning är något som inte verkar vara avskräckande för studenterna. Däremot är det svårt att beräkna hur många studenter som faktiskt konsumerar droger. För det första måste man definiera drogkonsumtionen. Det blir även ett problem om
droganvändarna väljer att inte delta i studier angående denna problematik till den uppenbara förklaringen att drogkonsumtion är olagligt. Författaren för ingen statistik i sin studie utan hon tar upp olika infallsvinklar till varför det förekommer drogkonsumtion i amerikanska universitet. Hon ställer sig frågan varför begåvade och priviligierade ungdomar försvarar rätten till användning av droger och varför denna kultur av droger blir en central faktor i deras liv, åtminstone tillfälligt. Nowlis uppfattning av personers första impuls angående denna fråga är att dessa individer är sjuka, men vem definierar benämningen ”sjuk” menar hon. Andra impulser säger att individen gör uppror, men mot vad? Eller att de beter sig omoraliskt, men enligt vilka värden? Att de vill utforska, utforska vad i så fall? Det är en väldigt komplex fråga som inte har några rätta svar menar författaren. Nowlis (1969) väljer att fokusera på studenten och de krav som finns i den värld där han/ hon utvecklas och lever i. En sak som hon klargör i sin studie är att den rebelliska perioden är något som individer ibland måste genomgå för att en individ ska kunna erhålla en meningsfull identitet eller en uppsättning av värden för att leva med, eftersom processen att internalisera dem till samhället och till självständighet kan vara smärtsam för personen. Att utveckla en identitet, som ska överensstämma med ens talanger, förmågor, förhoppningar och drömmar, kräver hårt arbete och försök som oftast blir mer misslyckat än den är
framgångsrik. Individen ska även utveckla mogna och meningsfulla sociala relationer, och det här i sig blir ännu svårare om viss identitet inte har uppnåtts. Att hitta sin identitet blir dessutom inte lättare i takt med en ökad urbanisering och population. Enligt Nowlis är dessa två bidragande faktorer som bidrar till
identiteter definierade av materiella ting, ekonomiska möjligheter, vart man arbetar/studerar et cetera.
Universitet och högskolor är parallellt kopplade till många trender i samhället och kan motverka studenternas utveckling mot en identitet. Detta tryck, delvis från samhället och dels från trycket gällande ökad kunskap och specialisering sker under en tidpunkt då ungdomen behöver ett erkännande från den sociala miljön i deras växande individualitet. Formade identiteter som inte är förenade med ungdomens känslor, värderingar och beteenden kan leda till att ungdomen börjar experimentera och hitta nya attityder för att ändra sin identitet. Denna process av
14
omprövning kan leda till en känsla av ångest. Psykologen Robert Nixon menar att ångest är en känsla som hjälper individen till att utvecklas, men på grund av påtryckningar av samhället ses ångest som något olämpligt och något som borde undvikas med hjälp av exempelvis droger (Nowlis, 1969).
Författaren menar även på att det finns andra orsaker till varför studenter konsumerar droger, och att dessa orsaker oftast är samma till varför vuxna använder droger såsom alkohol, lugnande medel, koffein och nikotin. Orsakerna kan bero på olika variabler som exempelvis reducering av stress/ångest, i
förebyggande syfte mot tristess, för att ändra humöret, för att sova, för att förenkla sociala interaktioner eller för skojs skull. I åratal har man använt narkotika för att undkomma obehag och elände. Enligt Nowlis (1969) är det värt att notera att i dagens samhälle kopplas innebörden ”misär” inte längre enbart med de socialt och ekonomiskt deprimerande, utan även med de som är framgångsrika i livet. Med det här menar författaren att drogkonsumenter kan hittas i samtliga sociala klasser. Synsättet på drogkonsumenter har ändrats övertid eftersom vi lever i en värld där människor är mer intresserad av hur en människa bör bete sig, och inte hur denna är/vill bli (a a).
Nowlis (1969) tar likaså upp att människans inställning till risker är en annan aspekt som spelar roll för drogkonsumtion hos studenter. Dagens ungdomar har vuxit upp i en atmosfär där risker och konsekvenser tas för givet. Risktagande ska idealt vara rationella beslut som är baserade på välgrundade uppskattningar av både värdet av målet och sannolikheten för vinst eller förlust. Men oftast bygger risktaganden inte på rationella beslut, utan på irrationellt tänkande, vana, impuls, humör eller på information som är bristfällig och felaktig. När man pratar om droger är det vanligt att studenten, under en period av osårbarhet, exempelvis tror att riskerna inte kommer påverka honom/henne något, eller så finns det känslor som styr en till att tro att man har ”mer att vinna, än att förlora” (a a).
I Nowlis forskning förs en diskussion ur ett individsperspektiv. Hennes forskning tar upp orsaker till varför studenter konsumerar droger men utifrån individens synvinkel. Det här är relevant för min studie eftersom det ger andra infallsvinklar. Samtidigt tycker jag det är nödvändigt att påpeka att utmaningarna som en individ möter i livet, som exempelvis sökandet efter identitet, grundar sig i den miljön man är uppvuxen i, hur ens föräldrar har uppfostrat en och hur andra förhållanden ser ut.
3.2.2. Drogkonsumtion i universitet (El Salvador)
Studier som har till syfte att undersöka drogproblematiken har genomförts inom alla universitet i El Salvador. År 2012 genomfördes en utav dem på initiativ av la Dirección Ejecutiva de la Comisión Nacional Antidrogas (CNA)11, i samarbete med alla universiteten i landet, samt med la Comisión Interamericana para el Control del Abuso de Drogas (CICAD) de la Organización de los Estados Americanos (OEA)12, en organisation som ska främja och underlätta kontrollen över narkotika bland organisationens medlemsstater. Med ett representativt urval av studenter och ett standardiserat frågeformulär utvärderades studenternas svar. Formuläret täckte alla droger, både lagliga och olagliga, det vill säga inklusive
11 För att läsa mer om La Dirección Ejecutiva de la Comisión Nacional Antidrogas (CNA), se
bilaga 1
12 För att läsa mer om la Comisión Interamericana para el Control del Abuso de Drogas (CICAD)
15
alkohol och tobak (Comisión Nacional Antidrogas, 2010). Det visade sig att 70,8 % av alla studenter uppgav att de har konsumerat någon typ av drog, både
lagligoch olaglig. Om man tittar på det gångna året ser man att 45,1 % studenter har konsumerat droger. Drogerna som konsumerades mestunder det senaste året var alkohol och tobak. Därefter framgick det att marijuana var den mest
konsumerade illegala drogen, under det senaste året, med 3,3 %, följt av kokain med 0,6 % och därefter hasch med drygt 0,5 % (a a). I förhållande till de legala drogerna utgör de illegala drogerna låga siffror.
Marijuana visade sig vara den illegala drog som konsumeras mest av
universitetsstudenter.3,3 % av dem har konsumerat marijuana under det senaste året medan 12,6 % av konsumenterna förklarar att de konsumerat marijuana en gång i livet. Majoriteten av brukarna är män. Åldersmässigt rör sig
konsumeringen mer eller mindre bland alla åldersgrupper. Marijuananvändning minskar dock med åldern, runt 25 års ålder och äldre. Den genomsnittliga åldern är 19 år. Studenterna är väl medvetna om att det finns risker som kan medföras av frekvent konsumering av marijuana. Hela 85 % av männen och 92 % av
kvinnorna visar på att det finns en väl känd uppfattning om riskerna. 30,9 % av studenterna anser att marijuana är lättillgängligt att införskaffa. 8,4 % uppgav att de hade mottagit anbud, antingen att prova eller köpa, denna drog i fjol (a a). Resultatet visar även att 1,2 % av studenterna har provat crack någon gång i sitt liv, medan 0,2 % uppgav att de hade förbrukat crack det senaste året.
Konsumering av crack sker oftast hos studenter som är 18 år eller yngre. Den här gruppen speglar 0,8 % av crackanvändarna. Den låga siffran kan bero på att 90 % av studenterna har en medvetenhet om att frekvent användning av crack medför stora risker. 11, 5 % av dem säger att crack är lättillgängligt medan 1,2 % uppger att de har blivit erbjudna drogen under det senaste året (a a).
3,7 % sägs någon gång i sitt liv ha konsumerat kokain. Majoriteten av dem är män. Under det senaste året ligger prevalensen på 0,6 %. Den genomsnittliga åldern för första användningen är 21,3 år. Enligt deras data var det 75 % som konsumerade kokain för första gången vid 23 års ålder eller tidigare. Det finns en hög medvetenhet, både hos män (90,7 %) och kvinnor (93,9 %), om hur stora riskerna är vid konsumtion av kokain. Resultaten visar på att 14,7 % ansåg att kokain var lättillgängligt och 2,9 % svarade att de hade blivit erbjuden denna drog i förmån till att prova eller köpa (a a).
3.2.3. Kontextuella faktorer
Riviera de Parada (2012) skriver i sin bok Factores de riesgo y de protección del
consumo de drogas en estudiantes universitarios salvadoreñosom en annan studie som berör drogkonsumtion hos universitetsstudenter. Hon menar på att en stor riskfaktor hittas under vår ungdomsperiod eftersom det är en tidpunktdå
ungdomen genomgår en förändring mot vuxenlivet. Sökandet efter ens identitet och självständighet blir en viktig del av livet, så som acceptans av andra sociala grupper. Samtidigt påpekas det att denna individuella instabilitet är en naturlig del som ungdom. När Nowlis gjorde en studie om droger i campusområden runt om i USA noterade hon samma sak. Hon nämner i sin bok att alla universitetsstudenter någon gång kommer till den punkt av sitt liv där barndom övergår till vuxenlivet. Denna process innebär att individen måste lämna beteenden och sociala koder som accepterades förut, under barndomen, och samtidigt lära sig samhällets definition av hur en vuxen ska vara.
16
Riviera de Paradas (2012) resultat visar att de flesta studenter kommer
frånkärnfamiljer, det vill säga att de bor med båda föräldrarna. Majoriteten av studenterna har positiva värderingar angående sin hemsituation, i form av
familjenighet, integration, tillit, och med bra kommunikation i hemmet. Cirka 20 % av studenterna har däremot en mer negativ bild av sin hemsituation där miljön är mer beskyddande och där övervakning om vad de gör försiggår, vilket kan skapa en sämre miljö i form av diskussioner, bråk och fientliga relationer. Mellan 10-30 % av studenterna kände att de inte fick stöd hemifrån, speciellt gällande deras personliga utveckling och känslomässiga aspekter som lär dem ta självsäkra beslut. Den viktigaste orsaken till denna känsla kanbero på en splittrad familj. En splittrad familj kan vara föräldrar som emigrerar till andra länder, oansvariga fädrar som överger sina barn på grund av en annan familj, samt att det finns en brist i kommunikationen mellan förälder och barn. Slutligen finns det brist på ordentlig vägledning gällande läroanstalter (Riviera de Parada, 2012).
I ett fåtal fall har föräldrarna kunskap om vilka deras barn umgås med och vad de gör på fritiden. Många ungdomar uttrycker en känsla av att de inte kan diskutera olika ämnen med sina föräldrar. Många vänder sig till sina vänner eller andra för att tilliten är större för dem. Baserad på resultatet ser man att denna grupp (cirka 30 %) exponeras mer för riskfaktorer på grund av bristande stöd från föräldrar i viktiga aspekter såsom självkänsla, emotionell säkerhet och förmåga att fatta beslut. När ungdomar inte hittar stöd och tillräcklig tillit till föräldrarna söker de sig till andra som är villiga att lyssna på dem (a a).
Studien tog även upp frågor gällande studenters fritidsaktiviteter. Det
framkommer att mindre än 40 % befinner sig på ställen som kan vara potentiella risker. I detta fall menar de exempelvis biljardkaféer, spelrum, diskotek och biografer. Här nämner författarna att det är angeläget att veta vilka vänner ens barn har eftersom de flesta av studenterna är mer sannolikt att åtföljas av sina vänner när de går ut. Utifrån en universitetskontext är majoriteten av studenter nöjda sitt universitet, där de även upplever positiva attityder och beteenden bland klasskamrater och miljön. 30 % upplever dock tvärtemot. Denna grupp visar olämpligt beteende, i form av exempelvis skolkning. Mellan 30-50 % av respondenterna upplever att lärarna enbart är intresserade att utveckla
utbildningen och inte studenternas kunskap. Denna grupp uppfattas ha sämre respekt dessutom, för både klasskamrater och lärarna (a a).
I fråga om drogkonsumtion visade Riviera de Paradas (2012) studie att majoriteten av studenterna (cirka 75 %) tros veta att deras klasskamrater inte konsumerar droger. Emellertid svarade 2 % av studenterna att de ansåg att ”alla” eller ”nästan alla” konsumerade droger, samt att 20 % av studenterna hade kännedom om att vissa av deras kamrater konsumerar (a a).
Av de studerande indikatorerna som uppmärksammas, kan samtliga slutsatser dras på det faktum att majoriteten av studenter trivs i adekvata miljöer som främjar yrkesutbildning. Däremot finns det en tredjedel av respondenterna som befinner sig i otrygga förhållanden i egenskap av individualitet, familj och
socio-ekonomisk otrygghet (a a).
Denna forskning är relevant för den belyser viktig fakta. Även om det är ett lite fåtal som använder illegala droger så var bland dem marijuana den mest använda.
17
Studierna påvisar att det även här beror på lättillgängligheten. Fler av
universitetsstudenterna säger sig ha svårare att få tag på de andra drogerna. Ur forskningen får man även ett intryck av att de flesta slutar att konsumera droger ju äldre de blir. Forskningen inom universitetetområdet tar även upp de sociala aspekterna. En aspekt som tas upp, så som i grundskolan, är dilemmat om familjesituationen. Om det finns brist i kommunikation, splittring, stöd eller tillit till föräldrar kan detta bidra till sökandes av andra människor, grupper eller
vänner. När detta sker under en så kritisk punkt som under ens ungdomsperiod, då nya processer sker som exempelvis ändring av attityder och beteenden, kan man dras till fel grupper. Det här kan leda till negativa beteenden.
4. TEORI
Följande avsnitt tar upp Travis Hirschis sociala bandteori som sedan ska användas för att kunna tillämpas till och analysera resultatet. Avsnittet belyser de fyra olika sociala banden som är utgångspunkterna i teorin, det vill säga anknytning,
åtaganden, delaktighet och övertygelse.
4.1. Val av teori
Det är viktigt att nämna att det finns olika teorier såsom sociala inlärningsteorin och stämplingsteorin, som kan användas som förklaringsmodeller till varför konsumtion av narkotika sker. Till studien valdes dock Hirschis teori om sociala band. Teorin har valts till studien eftersom den anses vara mest lämpligast, med tanke på att Hirschi tar upp hur skapandet av normer i samhället, i form av
kontextuella faktorer, kan påverka individens beslutstagande gällande brottslighet. Studien är ämnad att fokusera på hur kontextuella faktorer, såsom familj, vänner, skola, samt attityder till lagar och regler kan påverka individens förhållningssätt och beslutstagande till narkotika, därmed ansågs teorin vara mer adekvat till denna studie.
4.2. Travis Hirschis sociala bandteorin
Hirschi tar upp fyra sociala band för att kunna hitta förklaringen till varför människor avstår från att få omedelbar tillfredställelse, exempelvis genom att missbruka. Ur det här identifierade Hirschi fyra sociala band som han ansåg kunde ge förklaringen. Han menade att de sociala banden kontrollerar och hindrar människor från olagliga frestelser och försäkrar deras konventionella relationer. De fyra sociala banden inkluderar anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse(Lilly, Cullen & Ball, 2011). Dessa sociala band hänger ihop och går in i varandra, men för att kunna förklara lite tydligare delas de upp i
underrubriker.
4.2.1. Anknytning
Hirschi nämner att individer är moraliska varelser till den utsträckning att vi har internaliserat normerna som råder i samhället. Dessa normer definieras och skapas av medlemmarna i samhället. Väljer en individ att strida emot samhällets
förväntningar, då ökar benägenheten att begå brott. Enligt Hirschi bygger denna essens av internalisationen till samhället på anknytningen till andra. Om en individ har en stark anknytning till gentemot andra, minskar benägenheten att gå emot samhällets normer (Hirschi, 2002).
18
Den emotionella anknytningen mellan ett barn och föräldrar är betydelsefullt och grundläggande menar Hirschi. Föräldrarna har antingen en direkt kontroll på barnet genom att övervaka dem i deras närvaro eller har de en indirekt kontroll som utspelar sig när de inte är i samma rum som respektive. Hirschi menar att det finns en ”virtuell tillsyn” och med det här menar han att oavsett om föräldrarna inte har någon tillsyn över barnet känner barnet ändå en psykologisk kontroll. Denna psykologiska kontroll är det essentiella eftersom denna är en anledning till varför vi begår eller inte begår brott (Lilly, Cullen & Ball, 2011). Om föräldrarna och barnet har en bra anknytning på en personlig basis, då begår barnet inga brott eftersom föräldrarnas åsikter och känslan av att inte vilja göra dem besvikna hejdar barnet.
Anknytningen mellan föräldrar och barn är det mest essentiella men Hirschi nämner även att anknytningen tillvänner också spelar roll. Hirschi menar på att anknytning till vänner kan minska benägenheten att begå brottshandlingar om vänskapen bygger på en bra relation och ömsesidig respekt. Samtidigt kan denna anknytning även öka benägenhet att begå brottshandlingar. Flera indikatorer visar att sannolikheten att brottslingar har kriminella vänner är stor (Hirschi, 2002). Om en individ omgiver sig med vänner som har andra värderingar, som inte
överensstämmer med sina egna, kan det här innebära en ökad risk för
brottshandlingar. För att förtydliga kan det förklaras med att en individ som har starka anknytningar till andra människor kan bli påverkad av en annan individ med svagare anknytningar, och på så sätt kan individen utföra handlingar som i vanliga fall inte hade utförts, som exempelvis prova någon drog.
4.2.2. Åtaganden
Åtaganden är, enligt Hirschi, en rationell komponent. Det som oftast hindrar en individ till att bryta mot lagen, är rädsla. Rädsla för konsekvenserna som kan uppkomma från ens aktioner. Enligt Hirschi investerar en individ tid och energi i livet på exempelvis en viss aktivitet, låt oss säga en utbildning. Det han menar är att om en individ vill göra något som exempelvis konsumera droger, måste denne alltid ställa sig frågan om det är värt att riskera det han eller hon har kämpat för och investerat i. Här kommer individens åtaganden in. Om individen har starka åtaganden i livet kommer individen välja att inte konsumera droger. Åtaganden finns så att individen ska känna en eftersträvan mot sina mål (Hirschi, 2002). Han betonar det faktum att en individ som har en låg utbildning ökar inte
benägenheten för brottshandlingar. Det vill säga att det kvittar om en individ har en akademisk utbildning än en gymnasienivå utbildning. Det handlar om
individens prestationer och investering under den specifika tiden. Hirschi menar på att en individs önskan att göra bra ifrån sig i de nutida aktiviteterna har en större betydelsefull roll än hans/hennes förhoppningar och framtidsplaner (Hirschi, 2002).
4.2.3. Delaktighet
Delaktighet i aktiviteter är en inflytelserik faktor för att en individ ska välja en laglydig väg i livet. Om en individ är hängiven till olika aktiviteter minskar benägenheten för att begå brott eftersom det håller individen upptagen med möten, deadlines, jobbtider, hobbys med mera. Med aktiviteter under veckan hinner individen inte tänka på brottsligheter (Lilly, Cullen & Ball, 2011).
19
En orsak till ungdomsbrottslighet är att ungdomar oftast hamnar i en slags limbo mellan den tidiga föräldraövervakningen och framtida integration med sociala strukturer som till exempel arbete och universitetsstudier. Därför är det viktigt för ungdomar att ha fritidsaktiviteter, eftersom under denna period inser de inte vilken betydelse exempelvis framtida studier har. Ungdomars benägenhet att begå
brottsliga handlingar ökar därmed (Hirschi, 2002).
4.2.4. Övertygelse
Det läggs en sociologisk betoning på ordet övertygelse och åsyftar att det finns ett godkännande av individens åsikter till samhällets normer och värderingar. Om individen har en positiv inställning till samhällets legitimitet, minskar
benägenheten att exempelvis missbruka, eftersom individen förhåller sig till legitimiteten som finns om nolltolerans mot narkotika. En negativ inställning hade lett till avvikande handlingar (Lilly, Cullen & Ball, 2011).
Kopplingen mellan anknytningen och övertygelsen finns där. Som nämndes innan ökar individens övertygelse om anknytningen till andra är stark. I Hirschis bok beskriver han kortfattat ”respect is the source of law”, vilket betyder att om ett barn lär sig att respektera sina föräldrar och vuxna i allmänhet, kommer de respektera deras regler. Genom detta skapas ett moraliskt beteende, vilket får barnet att lära sig förhållningssätt till normerna, värderingar, samt regler och lagar i samhället. Ungdomar som har i grunden frånvaro eller svaghet i intima
relationer, särskilt föräldrar, är mer benägna att begå brott än vice versa eftersom saknaden av belöning och beundran inte finns (Hirschi, 2002).
Viktigt att notera är att brottsliga handlingar sker under olika perioder av tid och plats på grund av kausala händelser. Det går inte att förutse brottshandlingar och denna teori menar inte att enbart för att en individ exempelvis har ett svagt
förhållningssätt till regler och lagar i samhället, att denna kommer begå brott, utan att individens benägenhet att begå brott ökar (Hirschi, 2002).
Hirschis teori fokuserar på de sociala band som återfinns i samhället. Han talar om hur betydelsefullt det är att kunna ha starka och stabila band till andra människor, exempelvis familj och vänner och dessutom till lagar och regler i samhället. Dessa omständigheter kan komma att spela en stor roll för en människas värderingar. Dessa faktorer kan vara betydande för om en människa väljer att begå brott och med hjälp av hans teori kan min forskning förhoppningsvis få svar på varför studenter väljer att konsumera droger, som i detta fall är en slags brottshandling. Genom att tillämpa teorin till mitt material kan man visa om kontextuella faktorer är viktiga inverkningsfaktorer för en individs beslutstagande eller om det beror på något annat. Det är viktigt ha en medvetenhet om att andra kontextuella faktorer kan ligga bakom orsakerna varför människor begår brott. Det kan handla om en socialinlärning som förekommer i olika gruppdynamiker, eller så bygger det på socioekonomiska förhållanden såsom fattigdom och klasskillnader. Det är viktigt att ha en kännedom att alla dessa faktorer samspelar med varandra, även om denna studie valde att belysa just de sociala beståndsdelarna. Det är vitalt att ha ett kritiskt förhållningssätt till teorin. Mycket feministisk kritik har riktats mot teorin på grund av att Hirschis forskning oftast riktar sig mot killar. En annan kritisk punkt är att forskningen riktar sig mot en specifik demografisk grupp, det vill säga ungdomar. De kritiska synpunkterna kommer dock inte komma emellan besvaring av denna studiens frågeställningar eftersom fokus inte kommer ligga på
