Likabehandlingslagen – om implementeringen av en ny lag och upplevelser av kränkningar på en på en skola

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SOL

Examensarbete

Likabehandlingslagen –

om implementeringen av en ny lag och om

upplevelser av kränkningar på en skola.

Likabehandlingslagen – about the implementation of a new law

and about experiences of insults in a school.

Sara Böök

Lärarexamen 60 poäng

Medieämnen, engelska 2007-09-16

Examinator: Marie Leijon Handledare: Annette Byström

Malmö Högskola Lärarutbildningen, 60 p Skolutveckling och ledarskap

Sammanfattning

Böök, Sara (2007). Likabehandlingslagen – om implementeringen av en ny lag och

upplevelser av kränkningar på en på en skola. (Likabehandlingslagen – about the

implementation of a new law and about the atmosphere in a school.)

Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 60 p, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Syftet med följande arbete är dels att undersöka vad Likabehandlingslagen från har 2006 inneburit för verksamheten på en enskild gymnasieskola under det första året. Mitt andra syfte som också är huvudsyftet, är att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är på skolan.

Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det är även en studie av arbetet med den nya lagen på en skola från det att lagen trädde i kraft och ett år framåt. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se hur den aktuella stämningen, kopplat till de områden lagen omfattar, var på den aktuella skolan.

Studien av implementeringen av lagen på skolan visar på ett arbete som kräver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar på att arbetet ett år efter det att lagen trätt i kraft fortfarande befinner sig på skolledningsnivå. Resultaten från min undersökning om upplevelser kring kränkningar på skolan visar på att eleverna anser att trakasserier och kränkande behandling av olika karaktär förekommer på skolan. Det som är anmärkningsvärt är att dessa trakasserier och kränkande behandlingar i lika hög grad uppges komma från lärare som från andra elever.

Det här arbetet vänder sig dels till lärarhögskolestudenter och andra som kan tänkas vara intresserade av ämnet. Den del av arbetet som redogör för resultaten från enkätunder-sökningen, har skolledning och annan personal på den aktuella skolan som huvudmålgrupp.

Nyckelord: Likabehandlingslagen, diskriminering, trakasserier, kränkande behandling, mobbning, likabehandlingsplan.

Sara Böök Handledare: Annette Byström

Fiskaregatan 3 Examinator: Marie Leijon

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Likabehandlingslagen ... 7

1.2 Uppdrag från en skola ... 8

1.3 Syfte och frågeställningar ... 8

1.4 Målgrupp ... 9

2 Kunskapsbakgrund ... 10

2.1 Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ... 10

2.2 Implementeringsarbetet ... 11

2.3 Ett komplement ... 12

2.4 Varför en ny lag? ... 13

2.5 Skoj, mobbning och grova ord ... 14

3 Metod ... 17

3.1 Val av skola och elevgrupp ... 17

3.2 Litteraturstudier ... 18

3.3 Enkäten som metod ... 18

3.3.1 Kritik mot vald metod ... 19

3.3.2 Genomförande ... 19

3.4 Intervjun som metod ... 20

3.5 Giltighet och pålitlighet ... 21

3.6 Etiska aspekter ... 21

4 Resultat ... 23

4.1 Uppdragsbeskrivning och en första lägesrapport ... 23

4.2 Enkätens resultat av den allmänna stämningen på skolan ... 24

4.2.1 Diskriminering på skolan ... 24

4.2.2 Trakasseri och kränkning från annan elev ... 24

4.2.3 Trakasseri och kränkning från lärare ... 26

4.2.4 Observation av en annan elev som har blivit trakasserad eller kränkt ... 27

4.2.5 Observation av lärare som har blivit trakasserad eller kränkt ... 28

4.2.6 Den allmänna trivseln ... 28

4.3 Ett år av implementeringsarbete – en andra lägesrapport ... 30

4.3.1 Kartläggning ... 30

4.3.2 Likabehandlingsplan ... 31

4.3.4 Likabehandlingsgrupp ... 32

4.3.5 Eventuellt ökande antal anmälningar ... 33

5 Diskussion ... 34

5.1 Om skolans arbete med implementeringen ... 34

5.2 Om den allmänna stämningen på skolan ... 35

5.3 Det tvådelade syftet ... 38

Referenser ... 40

Bilaga 1: Enkät

Bilaga 2: Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

1 Inledning

”Toalettsex spreds via mobilbilder” (Sydsvenskan, 2007a), ”Allt fler anmäler mobbning” (Sydsvenskan, 2007b), ”Mobbad elev får 25 000” (Sydsvenskan, 2007c) – i tidningarna kan vi läsa om ett allt hårdare klimat ute på skolorna. Kanske är det så att läget har förändrats, kanske har vi bara blivit bättre på att uppmärksamma problemen. En faktisk förändring är dock den så kallade Likabehandlingslagen (2006:67) som sedan 2006 ger barn och ungdomar en utökad rättslig trygghet ute på skolorna. Skolorna är numer juridiskt skyldiga att ta fram en likabehandlingsplan och att jobba aktivt mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Den här uppsatsen handlar om implementeringen av Likabehandlingslagen och om upplevelsen av kränkningar på en vanlig gymnasieskola i en stad i södra Sverige 2007. Jag har tittat på hur skolan har arbetat under det första året från det att lagen trätt i kraft och jag har gjort en undersökning bland eleverna om hur de upplever stämningen på skolan.

1.1 Likabehandlingslagen

Den första april 2006 kom en ny lag som förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling i skolan – Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

av barn och elever (2006:67) även kallad Likabehandlingslagen. Lagens första paragraf

lyder:

1§ Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling.(2006:67)

Syftet med den nya lagen är främja likabehandling av elever och att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera deras trygghet i skolan. Lagen ger eleverna ett rättsligt skydd och skolan får en skyldighet att bedriva ett målinriktat arbete i syfte att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder (2006:67).

Lagen innebär skärpta krav på att skolan bedriver ett förebyggande arbete för att förhindra att kränkande situationer uppstår, samt ett utrednings- och åtgärdsansvar i fall där elever blivit utsatta. Likabehandlingsplanen innebär en tydligt utarbetad plan för åtgärder vid tänkbara situationer som kan uppstå inom ramen för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. För att arbeta fram denna behöver varje skola göra en ordentlig

kartläggning för att se vilka behov som finns på just den skolan. Den nya lagen ställer också höga krav på dokumentation i såväl det förebyggande arbetet som i arbetet med åtgärds-insatser.

1.2 Uppdrag från en skola

Jag ville gärna skriva mitt examensarbete med direkt förankring i verksamheten och på den skola där jag gjorde min praktik hade de en idé om ett uppdrag. Det hade gått ett halvår från det att den nya lagen trätt i kraft och de var mitt inne i arbetet med implementeringen. De såg ett behov av att göra en undersökning på skolan för att se hur den allmänna stämningen, kopplat till de frågor som kopplas till Likabehandlingslagen, var bland deras elever. Det handlade alltså om att se om eleverna upplevde att det förekom diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på skolan, samt i vilken omfattning.

1.3 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte är dels att se vad en lagförändring av detta slag innebär för verksamheten på en enskild skola. Jag tittar på vad skolan under ett års tid har arbetat med för att implementera Likabehandlingslagen i sin verksamhet. Här redogör jag också för lagen i korthet och för de begrepp som den omfattar. Jag söker svar på frågor som:

• Vad måste skolan ta tag i rent praktiskt för att följa lagen?

• Vad har skolan gjort för att implementera lagen i sin verksamhet?

Mitt andra syfte, som är mitt huvudsyfte, är att undersöka hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är på skolan. Tanken är att genom att göra en kartläggning, stämma av det klimat som råder på skolan kring dessa frågor i dagsläget, för att rapportera tillbaka detta till skolan. Frågor jag hoppas besvara är:

• Anser eleverna att det diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på skolan? Ja/nej? I vilken omfattning?

• Hur uppger eleverna att eventuella trakasserier och kränkningar yttrar sig? • Hur uppger eleverna att stämningen är på skolan?

Mitt syfte har alltså varit att dels studera implementeringsarbetet av den nya lagen på en gymnasieskola men även att genom kartläggningen vara delaktig i detta arbete på skolan.

1.4 Målgrupp

Det här arbetet vänder sig till lärarhögskolestudenter och andra som kan tänkas vara intresserade av ämnet. Den del av uppsatsen som utgör elevenkäten är framtagen på uppdrag av skolan där undersökningen är gjord. Den är en del av skolans implementeringsarbete och här har skolledning och annan personal på skolan varit huvudmålgrupp.

2 Kunskapsbakgrund

I det här avsnittet redogör jag för de olika begrepp som förekommer kring arbetet med Likabehandlingslagen. Jag går igenom vad skolorna står inför i och med den nya lagen. Jag kommer även att ge en kort bakgrund till tidigare forskning och studier kring mobbning.

2.1 Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är alla olika former av kränkande behandling och den nya lagen omfattar alla tre.

Diskriminering handlar om kränkande behandling av individer eller en grupp individer

som upplevs som negativ. I skolan, och andra organisationer, kopplas begreppet diskriminering till sättet man arbetar på eller hur organisationen är strukturerad. För att klassa en kränkning som diskriminering kopplas den till någon av de fem diskriminerings-grundernas som är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. (Skolverket, 2006a)

Det finns två olika typer av diskriminering. Den första, direkt diskriminering, handlar om att en elev behandlas orättvist i förhållande till andra elever. Behandlingen måste också ha koppling till någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Ett exempel på en direkt diskriminering skulle kunna vara att en elev inte får möjlighet att välja en viss kurs på skolan på grund av sin religion. Den andra diskrimineringstypen är indirekt diskriminering. Det handlar om en mer dold form av diskriminering där skolan hänvisar till någon bestämmelse som kanske inte är direkt diskriminerande i sig, men effekten av situationen blir ändå en orättvis behandling av en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna. Regeln verkar neutral i sig men tillämpandet får en diskriminerande effekt. (Skolverket, 2006a)

Trakasserier, som alltså också är en typ av kränkande behandling, innebär ett bemötande

eller ett tilltal, som kränker en elevs värdighet. Även trakasserier har koppling till någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Det är alltså en form av kränkning som kan förekomma mellan vuxna och elever eller mellan elever och andra elever. (Skolverket, 2006a)

Annan kränkande behandling slutligen, omfattar handlingar som utan att vara

trakasserier på något sätt ändå kränker en elev. Skillnaden från trakasseri är att annan kränkande behandling inte kopplas till de fem diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel handla om kommentarer om vikt och utseende. Annan kränkande behandling kan också finnas i relationen mellan vuxna och elever samt eleverna sinsemellan.

Slutligen vill jag kommentera begreppet mobbning. Enligt Nationalencyklopedin är definitionen på mobbing ”att en eller flera individer upprepade gånger och under en viss tid tillfogar en annan individ skada eller obehag” (Nationalencyklopedin, 2007). Mobbning kan innehålla inslag från såväl diskriminering, trakasseri som annan kränkande behandling. Jag ser mobbning som ett vidare begrepp som inte skiljer på vilken typ av kränkning det handlar om, men det handlar om ett upprepat beteende. Det är mobbning merparten av litteraturen på området handlar om. Därför kommer jag i avsnitten nedan även använda definitionen mobbning.

2.2 Implementeringsarbetet

Enligt den nya lagen handlar implementeringen för den enskilda skolan om tre delar som den måste arbeta med. Skolan måste göra en kartläggning av läget i verksamheten med anknytning till de frågor som omfattas av den nya lagen. Vidare måste skolan bilda en likabehandlingsgrupp. Den tredje och viktigaste delen skolan ska arbeta med är likabehan-dlingsplanen som ska vara anpassad till skolans specifika behov och verksamhet. Nedan ska jag gå igenom dessa delar mer utförligt.

För att kunna få till stånd en välfungerande likabehandlingsplan behöver skolorna göra en kartläggning av sin verksamhet. I skriften Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att

främja likabehandling poängterar Skolverket att ”det är viktigt att det främjande och

före-byggande arbetet baseras på aktuell kännedom om barnens och elevernas trivsel och inflytande samt om förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i verksamheten (Skolverket, 2006a, s 16)”. Vidare skriver de att ”det är viktigt att på ett systematiskt sätt, t ex genom kontinuerliga kartläggningar och observationer, skaffa kunskap om den aktuella situationen i verksamheten (Skolverket, 2006a, s 17)”. Skolan får på så sätt möjlighet att inte bara se enskilda fall av kränkningar, utan även hur den allmänna arbetsmiljön på skolan är och om det finns attityder som kan kopplas till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (Skolverket, 2006a). Denna kartläggning är en förutsättning för att man sedan ska kunna ta fram en likabehandlingsplan (se nedan).

I regeringens proposition betonar man vikten av att involvera elever i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Genom ett gemensamt arbete ska eleverna känna att det finns en ömsesidig respekt och att de har inflytande på verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 2006) Detta finns nu även lagstadgat genom

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan som

kulturdepartementet, 2006). För att se till att detta krav efterlevs ska skolorna starta en likabehandlingsgrupp där elever, lärare och skolledning är representerade.

Likabehandlingsplanen är det viktigaste instrument som den enskilda skolan har för att främja elevers lika rättigheter när det gäller kränkande behandling. Nedanstående citat från regeringens proposition Trygghet, respekt och ansvar beskriver planens funktion.

Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling, att förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Den ska ses över och följas upp varje år. Planen ska fungera som ett ”levande” dokument genom att vara åtgärdsinriktad och ständigt hållas aktuell. Varje verksamhet har frihet att utforma likabehand-lingsplanen utifrån sina behov. (Utbildningsdepartementet, 2006, s 9)

I de allmänna råd som Skolverket tagit fram om arbetet med likabehandling tar man upp saker som att det ska vara tydligt att skolans ledning tar avstånd från alla typer av trakasserier och annan kränkande behandling. Det som skiljer likabehandlingsplanen från tidigare mobbningsplaner är att de fem diskrimineringsgrunderna ska finnas med. Planen ska vara handfast och utgå ifrån den egna verksamheten på den enskilda skolan. Därför ska den arbetas fram utifrån kontinuerliga undersökningar av elevernas upplevelser kring kränkningar i skolan. Det ska finnas tydliga rutiner hur man hanterar fall av kränkningar och hur dessa ska dokumenteras. Man betonar att det är viktigt att planen genomsyrar hela verksamheten och att personal får vidareutbildning i frågor kring Likabehandlingslagen. Det ska också finnas med en beskrivning av hur planen ska följas upp varje år och kunna förändras med förändrade behov. (Skolverket, 2006a) Likabehandlingslagen handlar alltså om ett levande dokument där arbetet ligger på att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar av olika slag.

Utöver dessa tre delar, kartläggning, likabehandlingsgrupp och likabehandlingsplan, innebär lagen ett utökat behov av dokumentation för de enskilda skolorna. Om en elev blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling måste huvudmannen kunna motbevisa detta och alltså veta hur det faktiskt låg till i det aktuella fallet (2006:67).

2.3 Ett komplement

Lagstiftning som omfattar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är inte något nytt. I bestämmelser och lagar som Skollagen, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Läroplanen för de frivilliga skolformerna, FNs barnkonvention, arbetsmiljö-lagen, socialtjänstlagen och brottsbalken finns föreskrifter och lagar som sedan tidigare omfattar detta område.

Skollagen tar upp frågan om kränkande behandling. Där framgår det att ”Särskilt skall den som verkar inom skolan [...] aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (Skollagen 1985:1100, 1 kap, 2§).” Detta är en skärpning som kom till 1999 efter en undersökning på högstadiet som visade att skolan ofta nonchalerade problem med mobbning. Omformuleringen gjorde skolan skyldig att aktivt agera när mobbning förekom men även att ha ett förebyggande arbete. (Erdis, 2004)

I Läroplanen för de frivilliga skolformerna uttrycker man att skolan ska främja förståelse för andra människor och utveckla förmåga till inlevelse i andra människors situation. Ingen i skolan ska utsättas för mobbning och alla tendenser till trakasserier ska aktivt motverkas. Uttryck för främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser från skolans sida. (Lpf 94)

Det som är nytt med Likabehandlingslagen är att den gäller alla former av kränkande behandling, att ”annan kränkande behandling” införs som nytt begrepp, att det nu finns ett Barn- och elevombud som ska företräda barnen och eleverna, att det finns bestämmelser om att skolorna måste arbeta aktivt och med tydliga mål, att varje skola måste ta fram en likabehandlingsplan, att skolor är skyldiga att utreda kränkningar samt att en elev lättare ska kunna anmäla sin skola och kunna få skadestånd om den upplever att den blivit trakasserad eller kränkande av en annan elev. (Utbildningsdepartementet, 2006).

Skolverket nya ombud, Barn- och elevombudet (BEO), ska tillsammans med Jämställd-hetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot diskriminering av sexuell läggning se till att lagen följs utifrån sina respektive ansvarsområden (Utbildningsdepartementet, 2006). BEOs ansvar gäller de frågor som inte faller inom de andra ombudsmännens områden med diskrimineringsgrund och handlar alltså om annan kränkande behandling (Skolverket, 2006c). BEO och de andra ombudsmännen har alla som uppgift att föra elevens talan i fall som rör diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

2.4 Varför en ny lag?

Bakgrunden till lagen handlar barns och ungdomars lika värde och grundläggande demokratiska värderingar. ”Enligt regeringen är en lugn, trygg och säker miljö en viktig förutsättning för att barn, unga och vuxna skall må bra. Den utgör också grunden för barns och ungas utveckling och lärande.” (Beredskap mot mobbning, 2006, s 14) Det handlar om att alla elever ska bemötas med respekt och värdighet oavsett kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.

Skolverkets undersökning, Attityder till skolan 2006, visar att fler än nio av tio elever på gymnasiet tycker att de trivs mycket bra på sin skola och med andra elever. Men samtidigt skriver de ”att trots att en överväldigande majoritet av eleverna trivs i skolan och känner sig trygga där finns det i alla årskurser och skolformer elever som upplever sig mobbade eller på andra sätt kränkta och illa behandlade (Skolverket, 2006b, s 78)”. Den vanligaste typen av kränkningar handlar om att känna sig oskyldigt anklagad eller uppleva ett avståndstagande. Kränkningar genom SMS, MMS och chat förekommer också. (Skolverket 2006b)

En annan undersökning från Skolverket visade att det inte bara handlade om kränkningar eleverna emellan utan att många elever kränks eller känner sig mobbade av sina lärare. Det handlade om kvinnonedsättande språkbruk, om etniskt kränkande ord och om nedlåtande uttalanden angående intelligensen. (Beredskap mot mobbning, 2006) I Skolverkets under-sökning från 2006 bekräftas denna syn. Av elever i årskurs 7-9 och gymnasieskolan anser sig 4 procent att de är mobbade eller trakasserade av lärare. Det är lika många som i samma undersökning uppgett att de känt sig mobbade eller trakasserade av andra elever. (Skolverket, 2006b) Det tycker jag är anmärkningsvärt och det visar på att arbetet inte får vara något påbud som kommer från skolledning till eleverna och deras föräldrar. Arbetet med likabehandling måste genomsyra hela verksamheten.

Kjell Granström som är professor i pedagogik, talar om olika modeller för att lösa mobbning och frågar sig retoriskt vilken metod som är den bästa. Han fortsätter: ”Det enkla svaret på den frågan är: alla. Genom att man på en skola valt att arbeta enligt en viss modell har man bestämt att inte acceptera mobbning. De vuxnas tydliga ställningstagande och aktiva ingripande är kanske den ’bästa metoden’ (Granström, 2004, s 32).” Det rimmar med tanken bakom den nya lagen där skolan får ett tydigt ansvar där både skolledning, lärare och elever involveras.

2.5 Skoj, mobbning och grova ord

Om en mobbningssituation uppstår ska eleverna känna att skolan uppmärksammar den och arbetar för att få till stånd en förändring. Eva Larsson frågar sig i sin bok Mobbad? Det har vi

inte märkt! (Larsson, 2000) i vems intresse det ligger att avslöja mobbningsfall. Hon menar

att vi människor värjer oss mot det som är ont i vår tillvaro, vi väljer hellre att inte se. Hon anser att engagemanget för de som drabbas av mobbing är bristfälligt. Om hennes erfarenheter stämmer, om så bara på några skolor i landet, så gör ju en lagstiftning där skolan kan ställas till svars för sina ageranden eller brist på ageranden nödvändig. Och det är det som är idén med Likabehandlingslagen – fall av diskriminering, trakasserier och annan

kränkande behandling ska inte kunna falla mellan stolarna. Det ska finnas en plan och skolan ska se till att mål ställs upp, genomförs och utvärderas.

Larsson talar också om mobbning som en normalbeteende hos människan. Där det finns en grupp människor finns det också mobbning. Det är lika bra för lärare och annan personal att utgå ifrån att det finns att arbete att ta tag i. (Larsson, 2000) Så även om det är normalt att mobbning förekommer, så får det inte förringas. Psykologen Christer Olsson är inne på samma linje och menar att mobbning förekommer mer eller mindre i alla skolor. ”Det är ingen prestigeförlust att erkänna det. Men att förneka det är brist på civilkurage och detsamma som att utrusta sig med skygglappar för ögonen och hörselproppar för öronen (Olsson, 2006, s 81).”

I Skolverkets undersökning från 2006 tar man upp den svåra gränsdragningen mellan mobbning och kränkande behandling. Resultaten från deras omfattande undersökning visar att det finns elever som blir kränkta av andra elever varje vecka och ändå inte definierar det som mobbning (Skolverket, 2006b). I Det sociala livet i skolan poängterar Thornberg skillnaden mellan mobbning å ena sidan och skoj eller retning å andra sidan. Han definierar mobbning som ”ett aggressivt beteende med vissa speciella särdrag som upprepning och asymmetrisk maktrelation (Thornberg, 2006, s 229)”. En tillfällig ordväxling mellan två jämbördiga elever behöver inte vara mobbning, eller annan kränkande behandling, om båda parter är med på att det är på skoj. Thornberg ger flera olika exempel på signaler på vad som han menar skiljer mellan bråklek och mobbning. Exempel på dessa är ”mimik och röster”, där bråklek i regel åtföljs av skratt medan riktiga bråk kan ge upprörda ansiktsuttryck, slutenhet och gråt. Han talar även om ”efteråt”, där elever efter bråklek fortsätter att vara tillsammans medan elever ofta skiljs när de bråkat på riktigt. Ytterligare ett exempel har tar upp är ”rollbyte” som handlar om att eleverna turas om att vinna/vara överst medan i ett riktigt bråk handlar det om fasta roller. (Thornberg, 2006)

Bertil Bengtsson, professor i civilrätt och en av regeringens utredare i Skolansvars-utredningen som varit med och tagit fram den nya lagen, menar att mobbningsmål kan vara krångliga att bedöma. Även han pekar på svårigheten att bedöma skillnaden mellan kränkning och en vardagskonflikt. Han poängterar också att skolans strängare ansvar och skyldighet i frågan har betydelse. Det ligger i varje skolas intresse att visa att man agerat i mobbningsfall för att slippa negativa skriverier och inställningar till den enskilda skolan. (Arpi, 2004)

En annan sak som jag tycker är relevant att poängtera i det här sammanhanget är den utbredda användningen av grova ord och svordomar i skolan. Enligt Skolverkets

under-sökning från 2006 vittnar i princip alla elever och lärare på gymnasieskolan om att det förekommer grova ord och svordomar på skolan. Hälften av eleverna uppger att det förekommer ofta. (Skolverket 2006b)

3 Metod

Jag har läst in mig på Likabehandlingslagen och studerat hur implementeringsarbetet av denna gått till på en kommunal gymnasieskola samt gjort en elevundersökning på samma skola. Under arbetes gång har använt mig av olika metoder för att samla in mitt material – litteraturstudier, samtal/intervju och enkät.

Arbetet med uppsatsen initierades med ett möte på skolan med rektor och ena biträdande rektor. Det här var ett förutsättningslöst möte där de berättade om sitt läge och vad de vill ha hjälp med. Efter det hade jag kontinuerlig kontakt med biträdande rektor som kom med idéer för exempelvis enkätens utformning, om nyheter osv. De här kontakterna var inga formella intervjuer men de har ändå gett mig insyn och delaktighet i arbetet på skolan under processens gång.

Jag har även använt mig av enkäten som metod. Enkätundersökningen gjorde jag bland skolans elever för att se hur den allmänna stämningen, kopplad till frågeställningarna som omfattas av den nya lagen, är i dagsläget. Mot slutet av arbetet gjorde jag en intervju med biträdande rektor för att få en sammanhängande bild av hennes syn på det första årets arbete.

3.1 Val av skola och elevgrupp

Eftersom det här arbetet tillkom på uppdrag från en skola föll sig valet av skola naturligt. Det var även på den här skolan som jag gjorde min praktik så det fanns praktiska fördelar med att göra undersökning och intervju i en verksamhet som jag kände till. Bägge dessa aspekter handlar vad Hartman benämner bekvämlighetsurval. Fördelarna med den här urvalsmetoden är att den är enkel och bra att använda när man har begränsade resurser eller om man exempelvis gör en pilotstudie, vilket är fallet med examensarbetets begränsning i tid och omfattning. (Hartman, 2004) Dessutom gillade jag uppdragsidén och det kändes som en fördel att vara bekant med skolan. En nackdel i detta bekvämlighetsurval kan vara de givna maktstrukturer som finns mellan mig och skolledningen respektive mig och eleverna. Jag återkommer till detta i avsnittet etiska aspekter nedan.

Skolan är en liten innerstadsgymnasieskola i södra Sverige där de flesta eleverna siktar mot vidare studier. Elevantalet är ca 800 elever varav runt 30 procent har invandrarbakgrund. Det finns ett 60-tal lärare på skolan. I det här arbetet har jag valt att kalla skolan för Alfaskolan.

Den utvalda skolan har i sig avgränsat urvalet till enkäten eftersom undersökningen gäller stämningen just på den skolan. Urvalet rör därför vad Patel och Davidsson (2003) benämner

en specifik grupp individer. I samråd med biträdande rektor valde jag ut fem klasser i årskurs två, två naturvetarklasser och tre samhällsklasser. Dessa ska spegla skolan i stort både när det gäller program- och elevfördelning. Valet av tvåorna beror på att de har kommit in i skolans verksamhet ordentligt till skillnad från ettorna. Treorna hade fungerat också men någonstans är de under sitt sista år lite på väg ifrån verksamheten.

3.2 Litteraturstudier

För att själv sätta mig in på området som Likabehandlingslagen omfattar har jag gjort en del litteraturstudier. Å ena sidan var litteraturen begränsad eftersom lagen är så pass ny. Bara under mitt arbetes gång har det publicerats nytt material, särskilt stödmaterial till skolorna från Skolverket och utbildningsförvaltningen. Å andra sidan är området stort, när jag ger mig in på mobbning med teorier, modeller och utvärderingar som avhandlar ämnet. Så problemet i slutändan har snarare varit att försöka avgränsa mig för att hålla mig inom ramen för det begränsningar examensarbetet har, både vad det gäller tid och omfång.

3.3 Enkäten som metod

Den aktuella skolan var i behov av att göra en kartläggning för att bilda sig en uppfattning om hur eleverna upplever den aktuella situationen på skolan när det gäller diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. För att få denna allmänna bild av stämningen på skolan valde jag att göra en enkät.

Med enkäten når man på ett enkelt och tidseffektivt sätt ut till ett stort antal elever. Detta stöds av Ejvegårds (2003) rekommendationer för enkäter. Ejvegård förordar även enkäten som undersökningsmetod när det rör sig om att få fram attityder och åsikter, vilket just är syftet med den här undersökningen (Ejvegård, 2003).

I enkäten använde jag tre olika typer av frågor. Huvuddelen av frågorna har bundna svar för att möjliggöra en statistisk bearbetning av svaren (Ejvegård, 2003). En del följdfrågor har plats för öppna svar för att ge något mer fördjupad information. De sista frågorna i enkäten är avsedda att mäta elevernas attityd till vissa påståenden och här använde jag en attitydskala (Ejvegård, 2003, Patel & Davidsson, 2003). På frågan ”Kan man vara annorlunda utan att utsättas för någon typ av trakasseri/kränkning på Alfaskolan?”, kunde eleverna ringa in en siffra i en sjugradig attitydskala där 1 motsvarade ”nej, inte alls”, 7 ”ja, absolut” medan 0 motsvarade ”ingen uppfattning”.

Jag försökte hålla enkäten så enkel som möjligt men ändå blev vissa frågor ganska komplicerade. Det handlar framförallt om att de olika begreppen – diskriminering, trakasseri

och annan kränkande behandling – var svåra att hålla isär. Även det faktum att vissa frågor rörde behandling från andra elever och andra rörde behandling från lärare, var något rörigt. För att minska missförstånd gick jag igenom detta muntligt och på OH innan de fick ut själva enkäten. Jag var själv närvarande när eleverna fyllde i enkäten för att kunna utföra vad Patel & Davidsson benämner en ”enkät under ledning” (Patel & Davidsson, 2003). Hade eleverna frågor kunde jag förtydliga vad jag menade.

För att vara säker på att enkäten skulle fungera testade jag den på 28 elever för att kunna göra eventuella justeringar innan de tilltänkta klasserna fick den. Provomgång av enkäten visade att eleverna missade informationen om att enkäten endast gällde erfarenheter från deras nuvarande skola. Inför den slutgiltiga versionen tydliggjorde jag detta.

3.3.1 Kritik mot vald metod

Enkäten har som alla metoder både fördelar och brister. Jag vill inte påstå att jag gjort någon djupgående undersökning av elevernas upplevelse av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling utan snarare varit en avstämning av det allmänna läget.

Om jag hade varit ute efter en mer djupgående förståelse hade intervjuer varit ett bättre val. Vissa av de öppna svaren hade varit intressanta att följa upp och fördjupa. Några av frågorna var på gränsen för komplicerade för att finnas med i en enkät. Jag försökte komma runt det genom att presentera begreppen muntligen direkt i anslutning till enkäten och genom att svara på frågor medan eleverna fyllde i dem. Men ändå förekom det hopblandning av begreppen. En annan aspekt är min roll som undersökare i relation till eleverna. Som praktikant/lärare har jag automatiskt en mer auktoritär roll där eleverna antingen kan vilja vara till lags eller tvärt om driva med situationen. Det här handlar om saker jag inte kan mäta. Till enkätens fördelar hör att jag fick en hundraprocentig svarsfrekvens, ett tidseffektivt arbetssätt och ett omfattande material att kunna bearbeta statistiskt. (Ejvegård, 2003) För mitt syfte övervägde enkätens fördelar.

3.3.2 Genomförande

Jag genomförde enkäten i de fem klasserna under en vecka i februari. Totalt fick 113 elever svara på 11 huvudfrågor och elva följdfrågor (se bilaga 1). Enkätundersökningen genom-fördes på klassernas mentorstid, tid avsedd för information till klassen, klassråd osv. Eftersom jag var närvarande då de fyllde i enkäterna fick jag en 100-procentig svarsfrekvens. Två av enkäterna har jag sållat bort eftersom jag ansåg att de var oseriösa. Exempel på svar i dessa två enkäter är en elev som anser sig blivit sexuellt trakasserad när ”jag var tvungen att duscha med flickorna efter jumpan eftersom jag är bög” och en annan säger att han blivit

trakasserad på grund av ett handikapp när ”de körde min rullstol ner för trappan”. I båda dessa enkäter finns fler exempel på att det är oseriösa svar det handlar om och jag har därför tagit bort hela enkäterna. Det totala antalet enkäter är därför 111 stycken. Av dem som svarat är knappt 60 procent tjejer och dryga 40 procent killar.

Alla enkätsvar har behandlats konfidentiellt och jag valde att lägga ihop de samlade svaren i en bunt i stället för att hålla isär klasser eller ämnesinriktningar. Undersökningen gäller ju den allmänna stämningen i stort och inte tendenser och riktningar inom enskilda klasser.

Min bedömning om komplexiteten i begreppen – diskriminering, trakasseri och annan kränkande behandling – visade sig stämma. I de fall där det varit begreppsförbistring har jag flyttat svaren till rätt plats i enkäten. Ett sådant exempel är när en tjej skrivit att hon har blivit diskriminerad på skolan och beskrivit situationen med ”Jag har känt mig utfryst av vissa jämnåriga elever från de högre samhällsklasserna”. Det handlar alltså inte om hur skolan har behandlat henne och det handlar inte om diskriminering. I det här fallet flyttade jag svaret till frågan om annan kränkande behandling från andra elever. I totalt sju fall har jag gjort sådana överflyttningar. Det har inte varit svårt att se under vilken fråga svaren hör hemma eftersom de just har beskrivit en situation så som i exemplet ovan.

3.4 Intervjun som metod

Eftersom arbetet i mångt och mycket fortfarande befinner sig på skolledningsnivå valde jag att göra en intervju med skolans biträdande rektor som har hand om arbetet med Likabehand-lingslagen. Hon är den på skolan som är mest initierad i arbetet och kan alla turer som varit under det gångna året. Eftersom jag bara var intresserad av den specifika skolans och inte av någon jämförelse var jag inte beroende av att standardisera intervjufrågorna utan kunde lämna stort svarsutrymme med öppna frågor (Ejvegård, 2003). I Hartmans termer skulle det heta halvstrukturerad intervju. Här finns en struktur i frågorna men den intervjuade personen kan formulera sig fritt (Hartman, 2004).

Eftersom intervjun låg sent i mitt arbete, när allt annat material var insamlat och i viss mån bearbetat, var jag på det klara vad det var jag ville ha svar på. Jag valde att spela in intervjun på en diktafon och kunde koncentrera mig på att lyssna och ställa följdfrågor under intervjutillfället.

Kritiken här kan vara att urvalet är ytterst begränsat – en person är intervjuad. Men här har jag varit begränsad av att kunskapen på området på skolan fortfarande till stor del är begränsat till den personen. Om ett år när arbetet på skolan kommit några steg längre

kommer det att finnas fler initierade i arbetet och läget kommer vara ett annat. Och liksom i enkäten kommer även här frågan om maktpositionen in, i det här fallet mellan mig som intervjuare/praktikant och biträdande rektor.

3.5 Giltighet och pålitlighet

Så har vi frågan om giltighet och pålitlighet, eller validitet och reliabilitet, i enkäterna och i intervjun. Utan att påstå att jag har gjort djupgående tester av mina metoder så vill jag tro att jag varit kritisk och noggrann, inte minst i förberedelsearbetet. Så jag anser att jag har undersökt det jag avsett att undersöka och att jag gjort det på ett tillförlitligt sätt. (Patel & Davidsson, 2003)

När det gäller giltigheten anser jag att jag att undersökningen gav ett mått på det jag ville studera. Jag hade förberett enkäten noga, stämt av den med flera personer och även testat den på en klass innan jag sammanställde den slutgiltiga versionen. Jag var relativt medveten om de svaga punkterna, framförallt i komplexiteten som fanns i den. Intervjun gjorde jag, som jag nämnde tidigare, i ett sent skede av materialinsamlandet och anser därför att jag även här hade en god bild av vad det var jag ville få reda på.

När det gäller reliabiliteten så tycker jag att enkätundersökningen gick till på ett tillförlit-ligt sätt. Även här kommer avstämningen med andra och förtestet i en klass in. De olika klasserna fick samma förutsättningar och samma genomgång innan jag delade ut enkäten. Jag anser att samma upplägg skulle kunna användas till en mer omfattande studie eller till en jämförande studie vid en annan tidpunkt. Intervjun är däremot starkt kopplad till ett visst skede i skolans process och skulle säkert vara annorlunda om den gjordes i dag. Däremot fungerade själva intervjusituationen tillförlitligt, jag var till exempel väl förberedd, vi hade gott om tid och tekniken fungerade.

3.6 Etiska aspekter

Den skola där jag gjort min undersökning har jag skyddad genom att inte specificera vare sig skolans namn eller den ort den finns på. Jag kallar skolan Alfaskolan och en liten innerstads-gymnasieskola i södra Sverige. Skolans rektor och biträdande rektor namnges inte heller. Det var frivilligt för eleverna att ställa upp i enkäten och enkätunderlaget om 113 enkäter är det bara jag som haft tillgång till. Jag valde att blanda alla enkäter jag fick in från de fem olika klasserna för att inte kunna hålla isär dem. Jag kände att det var viktigt eftersom jag inte ville göra mig någon egen uppfattning om stämningen inom en klass eller kunna ta reda på

exempelvis vilken historielärare en elev uppgett sagt ”du läser som en kines”. Varken eleverna eller de enskilda lärarna har kunnat identifieras.

Som jag nämnt tidigare kan man ha funderingar kring min roll i både enkät-undersöknings- och intervjusituationen. Det handlar i bägge fallen om inneboende makt-strukturer mellan mig som praktikant i relation till eleverna respektive skolledning. I det ena fallet är jag i överläge i maktordningen, i det andra underläge. Det kan finnas svar i enkätunderlaget som handlar om att eleverna vill vara till lags eller tvärt om kanske driva med praktikanten. Jag kan inte kontrollera den aspekten men som jag redogjort för tidigare kunde jag konstatera att två av de svar jag fick in var uppenbart oseriösa. Och det faktum att det var frivilligt att svara på enkäten hoppas jag har gjort att eleverna inte har känt något tvång.

I relation till skolledningen handlar det om en relation mellan vuxna parter och dessutom i en situation öga mot öga. Här anser jag att jag har haft möjlighet att läsa av situationen och kunna bedöma den som trovärdig och jämlik. I min relation till skolledningen kommer också själva uppdraget in. De var min uppdragsgivare, jag hade ju i uppgift att leverera ett underlag till dem. Här känner jag dock att jag är hjälpt av att mitt syfte varit uppdelat i två delar. Den del som jag skulle leverera var enkätdelen och den hade egentligen ingenting med intervjusituationen att göra.

4 Resultat

I det här avsnittet beskriver jag den första kontakten med skolan om uppdraget, vidare går jag igenom enkätundersökningens resultat för att avsluta med den intervju jag gjorde med skolans ena biträdande rektor.

4.1 Uppdragsbeskrivning och en första lägesrapport

Vid mitt första möte med skolans rektor och ena biträdande rektor beskrev de två uppdrag kopplade till Likabehandlingslagen för mig. Det ena var att de hade ett behov av en undersökning av den allmänna stämningen på skolan. Det var flera år sedan en motsvarande undersökning gjorts och nu i och med den nya lagen såg de behovet av att få med frågorna om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi kom överens om att jag skulle göra en enkät i årskurs två.

Den andra sak de påtalade var frågan om dokumentation. De visste inte hur den skulle gå till. De tyckte att utbildningsförvaltningens blanketter var bristfälliga och man var rädd för att enskilda elever skulle behöva namnges. De hade inte löst hur dokumentationen internt på skolan skulle se ut. Fanns det någonting att utreda här?

Skolan var ganska snabb på att ta fram en likabehandlingsplan. I den här fanns en tolkning av Likabehandlingslagen som gav en kort beskrivning av vad lagen innebar. Man hade med vilka förebyggande åtgärder mot diskriminering och annan kränkande behandling skolan hade på skolnivå, klassnivå, individnivå och även i relation till föräldrar. Man beskrev de insatser som skulle sättas in om diskriminering eller annan kränkande behandling ägt rum. Här beskrev man ärendets gång vid olika typer av incidenter. Hur personal skulle agera, att elevvårdsteam kunde komma att kopplas in samt att incidentrapport skulle skrivas för skolans interna dokumentation. I generella termer beskrev man kartläggning, åtgärder och uppföljning. Man poängterade vikten av att varje ärende dokumenterades internt för vidare rapportering mot utbildningsförvaltningen. Vidare fanns det en beskrivning av vad skolan hade för befogenheter för att tillrättavisa elever och vilka kontrollåtgärder som var tillåtna eller inte tillåtna. I den här likabehandlingsplanen beskrev man också bevisbördan för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan måste kunna visa på vilka åtgärder som vidtagits vid varje ärende för att förebygga och förhindra behandlingen. Man tog även upp frågan om skadestånd om huvudmannen inte kunde visa på att lagen efterföljts. (Alfaskolans likabehandlingsplan, 2006)

Den här likabehandlingsplanen togs fram av skolans biträdande rektor som tittat på dokument från Skolverket och utbildningsförvaltningen men även genom att snegla på motsvarande dokument från andra skolor i kommunen.

4.2 Enkätens resultat av den allmänna stämningen på skolan

Min undersökning visar att eleverna uppger att det förekommer diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på skolan. I det här avsnittet kommer jag att gå igenom resultaten för de olika frågorna i enkäten.

4.2.1 Diskriminering på skolan

När det gäller diskriminering av elever från Alfaskolans sida är det 2 procent av eleverna som uppger att de blivit diskriminerade, 91 procent svarar att de inte blivit det medan 7 procent svarar vet ej (figur 1). Totalt är det två elever, en kille och en tjej, som upplever att de blivit diskriminerade.

En elev ville läsa teckenspråk men fick inte det eftersom hon var fullt hörande själv. Hon har påtalat detta för skolledningen som skulle undersöka saken. Den här frågan skulle kunna vara en slags omvänd diskriminering, en person som inte har ett funktionshinder stängs ute från en kurs. I den aktuella har inte skolan erbjudit kursen som ett individuellt val utan eleven gärna ville införa det. Det kan därför inte klassas som diskriminering. Den andra elev som känt sig diskriminerad är en kille som inte fått läsa ”teknik för tjejer”. Det finns dock ingen kurs som heter ”teknik för tjejer” på skolan. Om det funnits det, och motsvarande kurs inte funnits för killar, kunde det ha handlat om diskriminering.

4.2.2 Trakasseri och kränkning från annan elev

När det gäller trakasserier från andra elever så uppger eleverna att de förekommer och de kopplar dem oftast till frågan om etnisk tillhörighet. 6 procent av eleverna upplever att de blir trakasserade från andra elever, 86 procent uppger att de inte blivit det medan 8 procent svarar vet ej på frågan (figur 2).

Figur 1 2% 91% 7% Ja Nej Vet ej

Av dem som blivit utsatta kopplar alla utom en det till sin etniska tillhörighet. Det handlar om taskiga kommentarer om deras utseende, någon blir kallad ”blatte från getto”, en annan ”svartpotatis”, en får höra att hon inte är ”arisk” medan en annan får fula ord skrivna på sitt skåp. En tjej upplever att hon blivit trakasserad på grund av sin sexuella läggning då hon fått pikar för att hon gillar både killar och tjejer. Hon kallar det småpikar men säger samtidigt att hon tycker att det är jobbigt.

Annan kränkande behandling är den typ av kränkning som eleverna uppger som vanligast förekommande på skolan när det gäller behandling från såväl andra elever som lärare. Kränkande behandling från andra elever säger sig 11 procent utsättas för, 4 procent svarar vet ej och 85 procent anser sig inte utsättas för det över huvud taget (figur 3). Bland dem som svarat att de utsätts, är det dubbelt så många tjejer som killar.

Ett par elever tar upp utseende och vikt. En kille skriver att han i omklädningsrummet efter idrotten har fått höra att hans bröstvårtor såg ut som ”småsnoppar”. Några tjejer säger att de fått kommentarer om sin förmåga i olika situationer och sin personlighet. En av dem upplever att hon blivit kränkt när hon fått synpunkter på hennes svenskkunskaper vid ett grupparbete. En annan tjej känner att hon blivit utfryst av de från ”de högre samhällsklasserna”. En elev skriver att den flera gånger har haft en påse med skräp i sitt skåp när hon har öppnat det och en annan skriver att hon fått höra att hon är en idiot för att hon var långsam i matkön. En kille säger att ”Din mamma-skämt gör mig sur, även ifall de inte är

Figur 2 6% 86% 8% Ja Nej Vet ej Figur 3 11% 85% 4% Ja Nej Vet ej

seriöst”. Ett par av killarna som svarat att de blivit utsatta för kränkande behandling gör ingen stor sak av det. De pratar om ”smågnabb” och att det inte är så allvarligt, att de inte fokuserar på det utan kanske i stället retas tillbaka.

4.2.3 Trakasseri och kränkning från lärare

Lika många elever som uppgett att de blivit trakasserade av elever svarar att de blivit det även av lärare. Det är alltså 6 procent som uppger att de känner sig trakasserade av lärare, 93 procent anser inte att de har blivit det medan 1 procent vet ej (figur 4). Av dem som svarar att de känner sig utsatta är sex tjejer och en kille.

Diskrimineringsgrunderna som berörs är kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Ett par tjejer skriver att de känner sig diskriminerade på idrottslektionerna för att de är tjejer. En av dem skriver att ”det känns som särbehandling och jag känner att jag får mindre uppmuntring än killar”. Andra som kopplar trakasserierna till etnisk tillhörighet skriver om lärare som inte tycker att eleverna duger till, som kritiserar deras födelseland och som behandlar elever med invandrarbakgrund väldigt olika andra. Även killen ansåg sig trakasserad på grund av sin etniska tillhörighet när han blev kallad pepparkaka av en lärare.

På frågan om eleverna någonsin har varit utsatta för någon kränkning från lärarna svarade tretton procent av eleverna ja, 85 procent nej och knappt tre procent vet ej (figur 5). Tre av killarna och elva av tjejerna uppger att de blivit kränkta av lärare.

Figur 4 6% 93% 1% Ja Nej Vet ej Figur 5 13% 85% 3% Ja Nej Vet ej

Flera av eleverna skriver om nedsättande och kränkande ord från lärare, andra om lärare som inte tar ens åsikter på allvar och någon om lärares överlägsna attityd. En tjej skriver ”När jag fick IG i fysik sa en lärare på skolan att jag säkert har förtjänat det”. Ett par elever tar upp orättvis behandling där exempelvis killar uppmuntras mer än tjejer.

4.2.4 Observation av en annan elev som har blivit trakasserad eller kränkt

Den fråga som rör elevers iakttagelser av någon annan elev som blivit utsatt för någon typ av trakasseri eller kränkning, är den som har fått flest jakande svar i hela enkäten. Frågan innefattar både behandling från andra elever och lärare. Med en jämn fördelning mellan tjejer och killar är det 31 procent av eleverna som säger att de sett en elev bli utsatt för trakasseri eller kränkning, 55 procent har inte sett något och 13 procent svarade vet ej (figur 6).

Ett par killar skriver om våld, många av tjejerna skriver om utfrysning och skitsnack. En tjej skriver, ”Jag hör folk snacka skit om alla hela tiden. Ser ensamma elever hela tiden, kanske är de utfrusna”. En annan berättar att skitsnacket inte alltid sägs direkt till dem det handlar om men att ”det är mycket skitsnack och att personer kanske mår psykiskt dåligt av det”. En person skriver om kränkningar för att man går IV-programmet, ”Det är ofta man hör folk prata om de som går i IV, inklusive jag”.

Flera av enkätsvaren handlar om utseende och vikt. Vissa konstaterar bara att det förekommer kränkningar som handlar om hur folk ser ut och att det pratas om elevers vikt. En tjej skriver om en elev som blivit utfrusen för att den ”har en annorlunda klädstil och talar tystlåtet”. En elev berättar om både lärare och elever som kränker en person för hans/hennes klädsel och dialekt. En skriver att ”en lärare gjorde en kränkande kommentar om att en överviktig elev gillar snabbmat”.

Flera av eleverna uppger att de sett andra elever bli kränkta av lärare. Vissa skriver att lärare ignorerar elever och undviker att tilltala dem. En kille säger sig ha sett en annan elev bli utfryst av en lärare när eleven valt att hoppa av. En annan kille uppger att han har sett elever bli kränkta ”av lärare vid betygssnack”. En elev skriver att ”en elev skulle läsa inför

Figur 6 31% 56% 13% Ja Nej Vet ej

klassen och läraren tyckte att han läste dåligt och sa: ’sluta läsa som en kines’”, och en annan berättar om en lärare som talat om för en elev att han är ”ett g-barn och inte kan bättre”.

4.2.5 Observation av lärare som har blivit trakasserad eller kränkt

Det inte så många elever som säger sig ha sett lärare bli utsatta för trakasseri eller kränkningar. Bara 5 procent uppger att de har sett det, 87 procent har inte sett det medan 8 procent svarar att de inte vet (figur 7).

En tjej skriver: ”Det finns lärare som inte är speciellt omtyckta som elever snackar bakom ryggen på.” En annan skriver att det i samband med lektion förekommit kommentarer om en lärares kläder och utseende som ”lärare ifråga märkvärt tagit åt sig av”. En elev berättar ”När vi hade en vikarie snackades det mycket ’skit’ om hans utseende mm, även så att han hörde det.”

4.2.6 Den allmänna trivseln

De sista tre frågorna i enkäten gällde elevernas attityder till skolan i vissa frågor och här har eleverna kunnat gradera sina svar från 1 till 7 eller välja 0 för ingen uppfattning.

Den första frågan gällde om man kan vara annorlunda på Alfaskolan utan att utsättas för någon typ av trakasseri eller kränkning. Här fick eleverna gradera sitt svar från 1 nej, inte alls till 7 ja, absolut. Det är 16 procent av eleverna som svarar att de inte tycker att man kan vara annorlunda medan en majoritet på 64 procent ligger på de tre övre värdena, 9 procent ställer sig i mitten och 11 procent svarar att de inte har någon uppfattning (figur 8, nästa sida). En tjej som gett frågan en sexa, alltså hon anser att man kan vara annorlunda, har lagt till en kommentar till sitt svar: ”man måste vara stark i så fall”.

Figur 7 5% 87% 8% Ja Nej Vet ej

Figur 8

I den andra frågan skulle eleverna uppge hur de upplever den allmänna stämningen mellan eleverna är på skolan på en skala där 1 var dålig och 7 mycket bra. Här är det bara 7 procent av eleverna som ligger mot den nedre delen av skalan medan hela 87 procent av dem uppger att de tycker att stämningen mellan eleverna är bra eller mycket bra (figur 9).

Figur 9

Den sista frågan i enkäten gällde den allmänna stämningen mellan elever och lärare på skolan. Skalan går som föregående fråga från dålig till mycket bra. Det är 12 procent som valt de lägre siffrorna mot dåligt, 73 procent har valt den övre halvan av skalan (figur 10).

Figur 10 2% 10% 4% 9% 13% 28% 23% 11% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 1 2 3 4 5 6 7 0 1% 2% 4% 4% 27% 46% 15% 1% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 1 2 3 4 5 6 7 0 3% 0% 9% 14% 26% 37% 10% 1% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 1 2 3 4 5 6 7 0 1 2 3 4 5 6 7 Ingen uppfattning 1 2 Ingen uppfattning 7 6 5 4 3 1 2 3 4 5 6 7 Ingen uppfattning

Det går inte att se någon tendens mellan de som här uppger att de tycker att den allmänna stämningen mellan elever och lärare är dålig och de som tidigare i enkäten uppgivit att de själva blivit trakasserade eller kränkta av lärare. Det är inte heller givet att eleverna, bara för att de uppgett att de sett en annan elev bli utsatt för trakasseri eller kränkning från lärare, uppfattar att den allmänna stämningen är dålig. Däremot kan man se att de elever som svarat att de tycker att stämningen mellan elever och lärare är dålig, också uppgett att de tycker att stämningen mellan eleverna på skolan är dålig och/eller att man inte kan vara annorlunda på skolan.

4.3 Ett år av implementeringsarbete – en andra lägesrapport

Ganska exakt ett år efter det att Likabehandlingslagen trätt i kraft intervjuade jag skolans ena biträdande rektor i syfte att se hur arbetet fortskridit under det gångna året. Många av de frågor som väckts vid vårt första möte knappt fem månader tidigare var besvarade. Arbetet hade gått framåt. Det fanns en tydligare plan för i vilken ordning saker och ting skulle ske och med det en ganska lugn inställning till arbetet.

Vi diskuterade kring de uppdrag skolan har i och med den nya lagen och hur arbetet sett och ser ut. Skolan var nu mitt i arbetet med kartläggningen och i startgroparna med att forma en likabehandlingsgrupp för att under hösten 2007 kunna utarbeta en likabehandlingsplan.

4.3.1 Kartläggning

En del av kartläggningsarbetet stod min undersökning för. Den tog tempen på stämningen på skolan. Sedan den gjordes är en mer omfattande kartläggning inplanerad till i maj 2007. Denna kartläggning ska omfatta samtliga av skolans elever och enkäten är utformad av utbildningsförvaltningen. Samtliga skolor i kommunen genomför enkäten på sina skolor. Utifrån denna kartläggning ska den enskilda skolan sedan arbeta fram sin likabehandlings-plan med mål för varje diskrimineringsgrund.

Jag undrade om utbildningsförvaltningen var intresserad av att se resultaten från kartläggningen och kunna jämföra mellan skolor. Men biträdande rektor berättar att det inte är tänkt så, ”Vi tyckte att det skulle vara bra om utbildningsförvaltningen var det. Vi förordade det att de skulle få in resultaten på detta, för då kunde de också jämföra hur det såg ut på de olika skolorna. Men det var de inte intresserade av.”

4.3.2 Likabehandlingsplan

Den skola jag studerat var ganska snabb på att ta fram en likabehandlingsplan. Efter det har utbildningsförvaltningen kommit med skriften Mall för likabehandlingsplan (2007) som tar upp de delar som krävs i en likabehandlingsplan.

Min fråga till biträdande rektor var om alla skolor hade hunnit göra sin likabehandlings-plan innan den här mallen kom, det verkade vara ett dubbelarbete. ”En del hade gjort det, andra hade inte hunnit börja”, berättar hon. Nu har det alltså kommit riktlinjer från utbildningsförvaltningen om hur likabehandlingsplanen ska utformas. Men först ska kart-läggningen göras och först när den är färdig utformas likabehandlingsplanen. Hon konstaterade att ”det finns inte något sista datum för när likabehandlingsplanen ska vara framme, utan den får växa fram under hösten när kartläggningen är klar”.

”Utbildningsförvaltningens riktlinjer för likabehandlingsplanen består av tre delar”, berättar biträdande rektor. Den första handlar om arbetet med likabehandlingsplanen här står information om likabehandlingslagen, om de olika diskrimineringsgrunderna och liknande. Här finns plats för skolans visioner och rektors, lärares och annan skolpersonals ansvar. Den andra delen är en mall och här lägger man in mål för varje diskrimineringsgrund, aktiviteter för att nå målen, tidpunkt för dem samma samt vem som har ansvaret. Den sista delen är en blankett för intern dokumentation på skolan. Motsvarande blankett som gäller på skolförvalt-ningsnivå är tillbudsrapporteringen. ”Den ska alltid fyllas i sen, men under tiden som man gör en utredning eller vad det nu är, så kan man använda den interna blanketten för internt bruk.”, berättar hon vidare.

Tanken är att mallen från utbildningsförvaltningen ska anpassas efter skolans mål och aktiviteter som kartläggningen visat på. Biträdande rektor säger att ”varje skola äger sin egen likabehandlingsplan och måste jobba med problemen som finns just på den skolan”. Så innehållet kan variera, men de rubriker som finns med i mallen ska finnas med i alla skolors likabehandlingsplan inom kommunen.

4.3.3 Dokumentation

En viktig punkt kring vårt första möte i november var frågan om dokumentation. Då handlade det mycket om hur incidenter skulle rapporteras, hur skolan skulle kunna skydda sina elever osv. Även den här biten har fallit på plats.

Dels finns de interna rapporterna, de så kallade incidentrapporterna, och dels finns tillbudsrapporterna som är den rapportering som går till utbildningsförvaltningen. I incident-rapporterna uppges vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och här finns namn på inblandande elever och eventuella lärare. Detta är en komplett dokumentation för att ett fall

ska kunna utredas i efterhand. I tillbudsrapporteringen däremot, avkodas namnen på de inblandade. Biträdande rektor förklarar att det för varje fall finns en incidentrapport ”men det händer ju mycket under ett år, det kan ju vara skador, vi rapporterar ju allt möjligt, och de sammanfattas sen i en tillbudsrapport”. En sådan här sammanställning av flera incident-rapporter skickas en gång om året och där kan det till exempel framgå att skolan har haft fem fall av mobbning och kränkande tilltal, två fall sexistiska/rasistiska handlingar/uttalanden och ett fall i trappor/stegar/ställningar.

Den tidigare problematik man från skolledningen såg i tillbudsrapporteringen, handlade främst om hur man skulle kunna undvika att ”hänga ut” skolans elever och lärare i dessa rapporter. ”Det har varit en del diskussion kring detta”, berättar biträdande rektor. När hon ingick i gruppen som skulle ta fram det här materialet sa utbildningsförvaltningens jurister att personal och lärare är tjänstemän och deras namn skulle stå i rapporterna. ”Men den senaste information från utbildningsförvaltningen i mars månad (070326) säger att det inte är så, och det är bra. För om någon anklagar någon lärare för någonting så vet man ju inte om det är sant eller inte. Och nu kan inte det komma ut”, säger hon.

Den interna hanteringen av incidentrapporter handhar rektor och här har man arbetat fram en ärendesgång som även delgivits lärarna på skolan genom ett mejl. Det som gäller är att om en elev hotar någon i personalen och situationen inte är akut, då kallas eleven till rektorn. Rektorn skriver en incidentrapport tillsammans med berörd personal. Och om en elev hotar en annan elev och situationen inte är akut, kallas eleven till rektor för samtal. Rektor och berörda elever skriver incidentrapport. Men om en elev hotar personal eller om en elev hotar en annan elev och situationen är akut, då kontaktas polisen. Då får den vuxen som är i närheten kontakta polisen och sen får rektor skriva en tillbudsrapport efteråt tillsammans med berörd personal eller elev.

4.3.4 Likabehandlingsgrupp

Biträdande rektor berättar om hur hon ser på likabehandlingsgruppens uppdrag. ”Man måste ju ha en likabehandlingsgrupp som jobbar med att sätta upp mål för de här olika diskrimineringsgrunderna. Okej, jag skulle kunna göra det själv men då ser jag att min arbetsbörda blir nästan orimlig om jag skulle driva arbetet med alla de här sex diskrimineringsgrunderna själv.” Hon ser alltså hur likabehandlingsgruppen ska vara med och ta fram likabehandlingsplanen men även för annat löpande arbete: ”Ska vi ha någon speciell temadag? Ska vi jobba någon speciell vecka med vissa grejer? Eller vem kan ta hand om detta? När gör vi det?”

Lärarna och eleverna är inbjudna att vara med i likabehandlingsgruppen som ska dra igång sitt arbete till hösten. Själva arbetet för alla på skolan börjar inte förrän kartläggningen och den nya likabehandlingsplanen baserad på kartläggningen, är gjord.

4.3.5 Eventuellt ökande antal anmälningar

Jag undrade slutningen om biträdande rektor trodde att den nya lagen kommer att innebära att antalet anmälningar mot skolor kommer att öka. På det svarar hon att man inte kan veta det. Hon tycker att man från skolans håll har hanterat de här sakerna på samma sätt hela tiden när det har dykt upp någonting, alltså även innan Likabehandlingslagen trädde i kraft. ”Det är ju inte så att problematiken är ny för skolans värld och incidentrapportering. Och tillbuds-rapportering har ju funnits sedan tidigare”, menar hon. Samtidigt säger hon att det kan vara så att det blir en medvetenhet bland eleverna; ”För de ska ju informeras om det här och det kan ju vara så att då vet man att okej, nu finns det en lag. Jag har fått information om att jag ska informera och så vidare, att det ska skrivas tillbudsrapport. Då kanske man gör det i större utsträckning.” Hon tycker att det är det som är intressant med arbetet med Likabehand-lingslagen och det är därför det är viktigt att göra kartläggningen snabbt. ”Hur ser det ut nu? Alltså hur ser det ut innan vi börjar jobba med det och hur ser det ut efter?” Hon tycker också att man ska ha en uppföljning av den här kartläggningen ofta, men hon vet inte hur ofta, ”vartannat år kanske, men att det är någonting som likabehandlingsgruppen kan vara med och bestämma”.

Hon berättar vidare att det här med stämningen på skolorna är något man diskuterar mellan skolor. Enligt henne vittnar både lärare och elever om att det är väldigt mycket kränkande tilltal, att man säger saker till varandra. ”Men att det är mer en jargong än att det sägs i liksom, det är inte tänkt att vara kränkande. Men jag tycker inte att det ska förekomma ändå, särskilt inte från vuxna.” Hon säger att det här är en sådan sak som är viktig att ha med i likabehandlingsplanens mål, vad är okej och vad är inte okej att säga. Hon poängterar vikten av att få med alla och ”att man bestämmer det på skolan, att här säger vi inte sådana saker. Sen kanske inte det hjälper, men man kan ju jobba för det i alla fall.”

5 Diskussion

I det här avsnittet diskuterar jag skolans implementeringsarbete under det första året och resultaten från undersökningen av stämningen på skolan.

5.1 Om skolans arbete med implementeringen

Likabehandlingslagen trädde i kraft 1 april, 2006 och skolan är ett år senare mitt uppe i implementeringen. Under den tiden kan man se en tydlig förändring i arbetet.

Initialt tycker jag att läget kändes ganska rörigt med fokus på detaljer. Skolan som har en hög ambitionsnivå, hos såväl skolledning som lärare och elever, kastade sig över arbetet och gick händelserna i förväg. Rektor var ny, biträdande rektor likaså och kanske var det en bidragande faktor till att de verkligen ville ta sig an uppgiften. Man tog fort fram en likabehandlingsplan. Den togs fram genom att biträdande rektor tittade på Skolverkets skrifter och titta på andra skolors likabehandlingsplaner. Detta var innan Skolverket publicerat sin skrift Riktlinjer för arbetet med likabehandlingsplaner (2006d) och innan kommunen kommit med sin Mall för likabehandlingsplan (2007). Planen arbetades fram uppifrån och ned, helt emot grundtanken med planen. Den ska vara sprungen ur den egna verksamheten på den enskilda skolan med dess specifika behov och variationer. Här hade en ensam biträdande rektor gått in för uppgiften att ta fram den plan det tydligt stod i lagen att varje skola var tvungen att ha.

När jag träffade ansvarige biträdande rektor i april slogs jag framförallt av att den stress jag tyckte fanns vid vårt tidigare möte i november hade övergått i ett mer metodiskt arbete. Allting behövs inte lösas här och nu. Vissa saker kunde och behövde få ta tid. Frågor som var aktuella vid mitt arbetes start hade löst sig på vägen. Den likabehandlingsplan man tagit fram initialt gällde inte längre utan nu låg fokus på att göra en kartläggning av läget på skolan. Min undersökning var en första temperaturmätare och den skulle nu kompletteras med större kartläggning som omfattade alla skolans elever. Fokus låg nu på att ta fram ett bra underlag till att kunna arbeta fram sin likabehandlingsplan. För, för att kunna ställa upp mål som ska vara användbara, måste man ju veta utgångsläget. Frågor som skolan nu bör ställa sig är frågor som: Hur ser behovet ut hos våra elever? Var finns de största problemen på vår skola? Hur kan vi lösa dem? Vad är rimliga mål för det kommande årets arbete?

Arbetet är verkligen på skolledningsnivå än så länge och inte implementerat i hela verksamheten. Några mejl med koppling till Likabehandlingslagen har gått ut så som inbjudan till medverkan i likabehandlingsgrupp och information om regler för hur den

interna incidentrapporteringen ska gå till. Jag fick lite lösryckt redogöra för resultaten för min undersökning på en Arbetsplatsträff. Men man har inte diskuterat diskriminerings-grunderna och de mjuka värdena med den nya lagen. Varför behövs den? Hur kan man få eleverna att känna att det är angeläget?

Den stora utmaningen ligger nu i att få med lärarna och eleverna på resan. Till hösten bildas en likabehandlingsgrupp vars första uppgift kommer vara att arbeta fram likabe-handlingsplanen. Sen gäller det att få verksamheten att genomsyras av en öppenhet kring frågorna om likabehandling. Mycket handlar om sunt förnuft och som biträdande rektor själv påpekade är det är inte så att diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är nya i skolans värld. Begreppen har bara fått en ny rättslig innebörd. Ett kontinuerligt arbete där skolledning, lärare och elever är engagerade tror jag i sig kan bidra till en positiv stämning och en känsla av öppenhet. Problem kommer att tvingas upp till ytan och man måste hitta lösningar, genom likabehandlingsplanen kommer det finnas tydliga mål att arbeta mot.

Så även om mobbning är ett normalt mänskligt beteende så kan vi aldrig acceptera att det förekommer. Det är viktigt att man på ute på skolorna utvecklar verktyg för att förebygga och motarbeta de specifika problem man kan tänkas ha. Om man kopplar denna diskussion till professor Kjell Granströms tankar om metoder för att motverka mobbning på skolor där han menade att bara man har en metod så har man kommit en bit på vägen, så tror jag att skolan är en bit på den vägen (Granström, 2004). Jag tror att arbetet med en likabehandlings-grupp som inkluderar elever, lärare och skolledning och det juridiska kravet på en likabehandlingsplan, skapar förutsättningar för detta. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument som man ska arbeta med och uppdatera årligen. Bara genom att finnas skapar den en förutsättning för diskussion. Den konkretiserar skolans specifika behov just nu, den gör att skolan måste se problemen, ställa upp mål, utvärdera utfallet av olika åtgärder och den är ständigt öppen för förbättringar. Det viktiga är ju att skapa ett bra klimat där eleverna vågar vara annorlunda, där det finns en höjd i samtalen och där det finns en ömsesidig respekt mellan såväl elever som lärare.

5.2 Om den allmänna stämningen på skolan

När jag sammanställde resultaten från enkäten kunde jag konstatera att det enligt eleverna förekommer trakasserier och kränkande behandling på skolan. Och det hör ju till vad både Larsson och Thornberg klassar som normaltillstånd så det vore kanske konstigt att förvänta sig något annat resultat (Larsson, 2000; Thornberg, 2006). Huruvida det förekommer