Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola
POLISEN OCH
MIGRATIONSSTRÖMMARNA
EMELIE HALLONSTEN LARSSON
POLISEN OCH
MIGRATIONSSTRÖMMARNA
EMELIE HALLONSTEN LARSSON
PAULA TERNSTRÖM
Hallonsten Larsson, E & Ternström, P. Polisen och migrationsströmmarna. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2016.
Under det senaste året har migrationsströmmarna till Sverige ökat markant, i huvudsak som en följd av inbördeskriget i Syrien. De stora migrationsströmmarna har haft en stor påverkan på polisernas arbetsuppgifter och därför undersöker denna studie hur arbetsuppgifterna förändrats, vilka polisernas attityder, åsikter och uppfattningar om arbetsförändringarna är och huruvida poliserna anser att arbetet med migrationsströmmarna hade kunnat utföras på ett annat sätt och av någon annan aktör. Forskning har visat att polisers arbetsprestationer påverkas av deras arbetstillfredsställelse. Den tidigare forskningen har under de senaste åren skiftat fokus från att undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till demografiska variabler till att istället undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till
arbetsrelaterade variabler, där de arbetsrelaterade variablerna visat sig kunna förklara variationen bättre. Resultaten av den föreliggande studien visar att majoriteten av poliserna var samstämmiga i sina svar och poliserna berättade exempelvis att arbetsuppgifterna påverkats mycket av migrationsströmmarna, framförallt i form av de införda gränskontrollerna. Poliserna hade uppfattningen att deras arbetsuppgifter var enformiga och tråkiga, men utförde ändå sina arbetsuppgifter så bra som möjligt. En stor del av poliserna ansåg även att fler civila passkontrollanter hade kunnat närvara vid kontrollerna och att poliserna således hade kunnat vara färre. Ett genomgående resultat visade att poliserna som en följd av de stora migrationsströmmarna var begränsade i sin förmåga att uppfylla sitt uppdrag och arbeta i enlighet med Polisens värdegrund.
Nyckelord: arbetsprestation, arbetstillfredsställelse, attityder, poliser, polisens värdegrund, uppfattningar, åsikter.
THE POLICE AND THE
MIGRATION
EMELIE HALLONSTEN LARSSON
PAULA TERNSTRÖM
Hallonsten Larsson, E & Ternström, P. The Police and the migration. Degree project in criminology 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of criminology, 2016.
During the past year, the migration to Sweden has increased significantly, mainly as a result of the civil war in Syria. The large migratory movements have affected the police officers’ work considerably and therefore this study aims to examine in what way their work has changed as a result of the migrations. The study also aims to examine the police officers’ attitudes, opinions and perceptions of their work changes and whether the police officers believe that the work with the migration could be done in a different way and by another organisation. Research has shown that police officers' performance is affected by their job satisfaction. Previous research has in recent years shifted from examining job satisfaction in relation to demographic variables to examining job satisfaction in relation to work-related variables instead, where the work-related variables have been able to explain the variation better. The results of the present study show that the majority of the officers were unanimous in their response and the responding police
officers explained that their work had been greatly affected by the migration, particularly in terms of border controls. The police officers also considered their work to be monotonous and boring, but still performed their best. A large
proportion of the police officers felt that more civilian passport controllers could be able to attend the border controls and in that way the same amount of police officers would not be needed at the border controls. A recurring result showed that the police officers, as a result of the large migratory movements, were limited in their ability to achieve their mission and work in accordance with the Police values.
Keywords: attitudes, job performance, job satisfaction, opinions, perceptions, police officers, police values.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ... 5
INLEDNING ... 6
Syfte och frågeställningar ... 7
Definition av attityd, uppfattningar och åsikter ... 7
Avgränsningar ... 8
BAKGRUND ... 8
ALMA ... 9
Polisens uppdrag och värdegrund... 10
Utlänningslagen ... 11
Arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer ... 12
Arbetstillfredsställelse och Polisen ... 13
Arbetstillfredsställelse, arbetsprestationer och Polisen ... 15
METOD ... 15 Metodologiska överväganden ... 16 Urval ... 17 Genomförande ... 18 Transkribering ... 19 Tematisk analys... 19 Etiska överväganden ... 20
Reliabilitet och Validitet ... 22
Objektivitet och förförståelse ... 23
RESULTAT ... 24 Arbetsförändring ... 24 Kommendering ... 24 Arbetsförändring ... 25 Motivation ... 25 Professionalism ... 25 Attityd ... 25 Bortprioriteringar ... 26 Förbättringar ... 27 Arbetsmiljö ... 27
Rutiner och framförhållning ... 27
Ansvar ... 28
Kunskap och Utbildning ... 28
Bieffekter ... 28
Kompetensutvecklande och kompetenshämmande ... 29 Konsekvenser ... 29 DISKUSSION ... 29 Resultatdiskussion ... 30 Metoddiskussion ... 34 SLUTSATSER ... 36 REFERENSER ... 38
BILAGA 1 – EXEMPEL PÅ INTERVJUFRÅGOR... 41
BILAGA 2 – TABELL ÖVER TEMATISK ANALYS... 42
FÖRORD
Den föreliggande studien har gemensamt genomförts av Emelie Hallonsten Larsson och Paula Ternström. En loggbok har förts över arbetsfördelningen och hur arbetet fortskridit. Arbetet har bitvis delats upp mellan oss, men all text har slutligen bearbetats gemensamt och det går därmed inte att säga att någon ansvarat mer eller mindre för en viss del. Intervjuerna och den tematiska analysen
genomfördes tillsammans.
Vi vill inledningsvis även tacka Ewa-Gun Westford, vid Polisregion Syd för all hjälp och vi vill även tacka de deltagande poliserna för att de ställde upp på våra intervjuer och våra frågor, vilket gjorde att studien var möjlig att genomföra. Tack!
INLEDNING
Till följd av flera konflikter världen över, däribland det pågående inbördeskriget i Syrien, har migrationsströmmarna till Europa och Sverige ökat kraftigt sedan sommaren 2015 (Migrationsverket, 2016a). Detta har bidragit till stora
samhällsförändringar i de länder dit flyktingarna flyr och inte minst i Sverige. Under 2015 sökte 163 000 människor asyl i Sverige och enligt prognoser från Migrationsverket beräknas antalet asylsökande under 2016 vara fortsatt stort (Polismyndigheten, 2016). Enligt statistik från Migrationsverket har Sverige under de tre första månaderna av år 2016 mottagit över 9000 asylsökande, som i första hand kommer från Syrien, Afghanistan och Irak (Migrationsverket, 2016b). Samhällsförändringen som migrationsströmmarna medför leder inte enbart till en snabbt växande befolkning i Sverige, utan bidrar också till ett större krav om ansvarstagande från samhället, inte minst från Polisens sida.
Samhällsförändringen har exempelvis medfört att poliserna nu måste stå vid landsgränsen och kontrollera de som reser in i Sverige. Gränskontrollerna innebär att poliserna kontrollerar om de inresande har de dokument som krävs för att få vistas i Sverige och att människorna som är på flykt legaliserar sin vistelse och söker asyl.
Polismyndigheten genomgick år 2015 en omorganisation där de tidigare 21 polismyndigheterna slogs samman till en enda stor Polismyndighet med
Rikspolisstyrelsen och Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) inräknat, (Polisen, 2015b). Målsättningen med omorganisationen och skapandet av en polismyndighet är att skapa en polis, där samarbete och framgång är ledorden (Polisen, 2015a). Polismyndigheten består idag av 95 lokalpolisområden, 27 polisområden, sju regioner, Nationella Operativa avdelningar, fem gemensamma avdelningar (HR-avdelningen, IT-avdelningen, Ekonomiavdelningen,
Kommunikationsavdelningen och Rättsavdelningen), Rikspolischefens kansli, Internrevisionen, Särskilda utredningar och ett Nationellt forensiskt centrum (Polisen, 2016a). Rikspolischef är Dan Eliasson vars uppgift är att ansvara för polismyndighetens verksamhet (a.a.).
Inte enbart omorganisationen har varit omvälvande för Polismyndigheten, utan även de omfattande migrationsströmmarna har satt stor press på Polismyndigheten som behövt omorganisera sina resurser mellan de olika arbetsuppgifterna
(Regeringen, 2015).Enligt Polisens årsredovisning från år 2015 är det främst Polisens ingripandeverksamhet som behöver anpassas för att Polismyndigheten ska kunna arbeta brottsförebyggande och flexibelt med den situation som migrationsströmmarna medför (Polismyndigheten, 2016). Arbetet har även förändrats för att fortsatt möjliggöra att den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige upprätthålls och säkerställs (Polisen, 2016b). De tillfälliga kontrollerna utförs bland annat i Skåne vid Hyllie Station, brofästet vid
Lernacken, Trelleborgs hamn, Helsingborgs hamn och Malmö hamn (Polisen, 2016b), då detta är naturliga vägar in i Sverige.
Som beskrivs ovan har migrationsströmmarna påverkat Polismyndighetens verksamhet och polisernas arbetsuppgifter. Detta är ett högst aktuellt ämne och studien ger en bild av polisernas aktuella arbetssituation och deras attityder kring denna. Samtidigt belyser studien behovet av ett anpassningsbart polisarbete i förhållande till rådande omständigheter i samhället. Studien är även viktig eftersom den ger information om enskilda polisers attityder, åsikter och
uppfattningar, vilket är av stor betydelse för ett fungerande polisarbete. Forskning visar att människors attityder till sina arbetsuppgifter påverkar hur väl de utför sitt arbete (Johnson, 2012; Jo & Shim, 2015; Miller et al, 2009). Studien kan också vara av betydelse för de enskilda poliserna då de får gehör för sina åsikter. Det finns dessutom anledning att anta att migrationsströmmarna kommer fortgå och därmed är det möjligt att polisernas förändrade arbetsuppgifter kommer bli permanenta. Detta är ytterligare en anledning till varför detta är ett viktigt ämne att studera. Det finns tidigare forskning som undersöker polisers attityder, uppfattningar och åsikter (Johnson, 2012; Jo & Shim, 2015; Miller et al, 2009), men enligt vår vetskap finns det inga studier som undersöker detta i relation till omfattande samhällsförändringar.
För att besvara studiens frågeställningar kommer kvalitativa intervjuer att genomföras med poliser som är ansvariga för de aktuella gränskontrollerna. Intervjuerna genomförs på Hyllie Station som är belägen i Malmö. Detta eftersom många migranter anländer till Sverige, framförallt via Skåne och Malmö från Danmark och övriga Europa.
Syfte och frågeställningar
Denna studie ämnar undersöka hur polisers arbetsuppgifter förändrats som en följd av migrationsströmmarna. Studien ämnar även undersöka polisernas attityder, åsikter och uppfattningar om sina arbetsförändringar samt om de anser att arbetet med migrationsströmmarna hade kunnat utföras på ett annat sätt och av någon annan aktör. Att Polismyndigheten nyligen genomgått en omorganisation kan upplevas som en försvårande omständighet i arbetet med
migrationsströmmarna. Detta eftersom Polismyndigheten på grund av
omorganisationen, genomgår en omvälvande förändring samtidigt som de på nytt är tvungna att anpassa sig till en ny stor förändring, som precis som
omorganisationen påverkar polisernas sätt att arbeta. 1. Hur har Polisens arbetsuppgifter förändrats?
2. Vilka är Polisens attityder, åsikter och uppfattningar om arbetsförändringarna?
3. Hur anser Polisen att arbetet med migrationsströmmarna hade kunnat utföras?
Definition av attityd, uppfattningar och åsikter
Helkama et al (2000) beskriver attityder som en känsla förenat till ett objekt som antingen kan vara positiv eller negativ. Vidare beskriver Helkama et al (2000) att begreppet attityd ofta används för en varaktig inställning som formas av
människors erfarenheter och som visar sig genom att människor antingen är för eller emot något. Jeffmar (1987) beskriver i sin tur att attityder skapas genom en samstämmighet mellan vad en individ tror, gör och känner. Attityder beskrivs även som en samlad reaktion på en individs känslor, uppfattningar och beteenden (Jeffmar, 1987).
Begreppet uppfattning kan beskrivas som något som är underförstått och som därmed inte behöver sägas (Uljens, 1989). Begreppet uppfattning beskrivs även som den referensram där kunskap samlas och att uppfattningar utgör grunden för våra resonemang (a.a.). Uljens (1989) beskriver även att uppfattningar innebär betydelsen av att skapa mening och att individen skapar en ram, vilken kunskap bildas inom.
Det finns många studier som undersöker antingen människors eller allmänhetens åsikter, men enligt vår vetskap finns det inga studier som definierar begreppet. Kanske ses begreppets definition som självklar, men vi väljer ändå att definiera åsikter i enlighet med hur Nationalencyklopedin beskriver begreppet.
Nationalencyklopedin (u.å.) beskriver åsikter som ett sätt att bedöma och betrakta en viss fråga där sättet, personen betraktat frågan, är mer genomtänkt.
I den föreliggande studien betraktas attityder, uppfattningar och åsikter till viss del som synonymer till varandra. Eftersom det i definitionerna av begreppen finns små skillnader, inkluderas dock samtliga begrepp för att den föreliggande studien ska kunna ge en bredare och mer nyanserad bild av hur poliserna ställer sig till de arbetsförändringar som migrationsströmmarna bidrar med.
Avgränsningar
I denna studie kommer endast poliser att inkluderas i urvalet. Vid genomförandet av studien arbetade även civila passkontrollanter och tulltjänstemän med
gränskontrollerna på Hyllie Station, men dessa exkluderades vid urvalsprocessen och inkluderas således inte i studien. Detta eftersom studien avser undersöka om Polisens arbetsuppgifter förändrats och Polisens attityder, åsikter och
uppfattningar om förändringarna samt hur Polisen anser att arbetet med migrationsströmmarna hade kunnat utföras.
Ytterligare en avgränsning var att endast genomföra intervjuerna på Hyllie Station. Eftersom vi valde att genomföra intervjuerna under polisernas arbetstid var det nödvändigt att genomföra intervjuerna på en plats där vi visste att poliser fanns närvarande. Vi visste att Polisen vid tidpunkten för genomförandet av den föreliggande studien genomförde gränskontroller på Hyllie Station och således fanns det alltid poliser närvarande där.
BAKGRUND
Som beskrivs ovan har migrationsströmmarna till Sverige ökat kraftigt och under år 2015 sökte 163 000 människor asyl i Sverige (Migrationsverket, 2016a). De höga siffrorna beror på de omvälvande migrationsströmmarna med start 2015 som i sin tur är ett resultat av de oroligheter som råder i världen (a.a.), exempelvis inbördeskriget i Syrien. En liknande händelse inträffade år 1992 då Balkankrigen pågick och det året sökte 84 000 människor asyl i Sverige (Migrationsverket, 2016a). Även om det vid Balkankrigen också kom en stor mängd asylsökande till Sverige kom det nästan dubbelt så många år 2015 (a.a.). De stora
migrationsströmmarna under år 1992 och år 2015 kan till viss del jämföras med varandra eftersom Sverige aldrig mottagit en så stor mängd människor på flykt tidigare. Då antalet asylsökande nu är dubbelt så stort beskriver detta tydligt hur speciell den situation är, som nu råder i Sverige.
Enligt Migrationsverket (2016b) är majoriteten av de asylsökande som nu söker sig till Sverige, från Syrien, Afghanistan och Iran och i diagrammet nedan visas hur fördelningen av asylsökande från de tre länderna ser ut för respektive år från år 2000 och framåt. Ur diagrammet kan utläsas att antalet asylsökande från Syrien ökat markant sedan år 2011 och att antalet asylsökande från Afghanistan och Irak har ökat markant sedan år 2014.
Figur 1. Antalet asylsökande för respektive år mellan 2000 och 2015 från Syrien, Afghanistan och Irak.
Notera: Statistik hämtad från www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-fran-tidigare-ar
I takt med att migrationsströmmarna till Sverige ökat, har även Polisens arbetsbörda ökat (Polismyndigheten, 2016). Polisens arbetsuppgifter har förändrats och Polisen skriver i en nyhetsuppdatering att migrantsituationen påverkat Polisens arbete där gränskontroller och ordningshållande på asylboenden hör till de mest tidskrävande arbetsuppgifterna (Polisen, 2016c). I samband med migrationsströmmarna ökar även Polisens arbetsuppgifter bestående av att verkställa avvisning- och utvisningsbeslut (Regeringen, 2015). Polisen (2016c) skriver också att ärenden där migranter är inblandade tar längre tid eftersom det då ofta behövs tolkar och eftersom det ofta är långt till asylboendena och flyktingförläggningarna (a.a.). Även brottstyper som människosmuggling har blivit vanligare i samband med de stora migrationsströmmarna
(Polismyndigheten, 2016; Polisen, 2016d). År 2015 inleddes 105
förundersökningar om misstänkt människosmuggling i Region Syd jämfört med ett 20-tal under tidigare år (Polisen, 2016d).
ALMA
I samband med de ökade migrationsströmmarna påbörjade Polismyndigheten en nationell särskild händelse, ALMA (Polisen, 2016c). ALMA startades den åttonde september år 2015 (2016e) och fick sitt namn av att Alma hade namnsdag den dagen. Polisen (2016c) beskriver en nationell särskild händelse som en händelse som är till för att förenkla arbetet vid extraordinära händelser. Händelsen ALMA var en stor utmaning för Polisen där nya arbetsuppgifter skulle införas på mycket kort tid (Polisen, 2016e). Frågetecken fanns exempelvis kring hur
gränskontrollerna skulle genomföras och vilka identitetshandlingar som skulle godkännas (a.a.). Polisen (2015c) redogör för att mycket av arbetet med migrationsströmmarna inledningsvis bestod av att säkerställa ordningen och säkerheten vid mottagandet av de asylsökande, samt ge kunskap om vilka de som
kommer till Sverige är. I september år 2015 beräknades antalet migranter som sökte sig till Sverige vara cirka 2000 per dygn där endast hälften sökte asyl i Sverige (Polisen, 2016e). I november samma år beslutade regeringen om att återinföra de inre gränskontrollerna (a.a.). Platserna för gränskontrollerna var Trelleborgs hamn, Helsingborgs hamn och Öresundsbron i Region Syd samt Göteborgs hamn och Varbergs hamn i Region Väst (a.a.).
Den 19 februari år 2015 beslutade Polisen om att ALMA ska avslutas efter 165 dygn för att istället tillhöra den ordinarie verksamheten (Polisen, 2016f). Det finns inga tecken på att migrationsströmmarna ska minska och arbetet med
migrationsströmmarna har blivit en bestående del av polisernas vardagliga arbete (Polisen, 2016c). ALMA inkluderas nu istället i Polismyndighetens vanliga planering och arbetsledning (a.a.).
Polisens uppdrag och värdegrund
Polisarbetet i Sverige bedrivs av Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, vilka är statliga myndigheter (PL 1984:387). Polisens ändamål är att främja trygghet och rättvisa samt upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten i landet (a.a.). Polisens uppgifter består även av att skydda allmänheten och bidra med annan hjälp till allmänheten om så behövs (a.a.). Till Polisens uppdrag hör att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande samt ingripa när brott har begåtts eller när den allmänna ordningen eller säkerheten störs (a.a.). Polisen ska även utreda och anmäla brott som hör under allmänt åtal samt bedriva den verksamhet som Polismyndigheten har i uppdrag (a.a.). Polisens fullständiga uppdrag redogörs för i Polislagen (1984:387).
“Till Polismyndighetens uppgifter hör att
1.förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten,
2. övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa när störningar har inträffat,
3. utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal,
4. lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen,
5. fullgöra den verksamhet som ankommer på Polismyndigheten enligt särskilda bestämmelser.“ (PL 1984:387, 2§)
Vidare beskrivs Polisens värdegrund i rapporten Polisens Värdegrund (Polisen, 2015d). I rapporten redogörs för att Polisens uppdrag är att minska brottsligheten samt agera trygghetsskapande (a.a.), vilket är i enlighet med Polislagen
(1984:387). I Polisens Värdegrund (Polisen, 2015d) redogörs även för att uppdraget ska genomföras professionellt och att Polisen ska skapa förtroende genom att vara engagerade, effektiva och tillgängliga (a.a.). Vidare redogörs för att Polisen ska ta ansvar för allmänheten och värna om alla människors lika värde, de ska vara resultatmedvetna och sträva efter utveckling samt vara hjälpsamma åt allmänheten och kollegor (a.a.). Polisen ska även arbeta flexibelt och stödjande (a.a.).
Utifrån Polisens uppdrag och värdegrund är det följaktligen självklart att Polisen står vid gränsen och kontrollerar de migranter som söker sig till Sverige och hjälper de människor som vill söka asyl i landet. Polisen har då även möjlighet att avvisa de migranter som inte har en ärlig avsikt med sin vistelse. Enligt
Polismyndigheten (2016) har det visat sig att det finns en del migranter som inte har för avsikt att söka asyl i Sverige och som därmed inte legaliserar sin vistelse.
Genom att stå vid gränsen och kontrollera pass och identitetshandlingar kan Polisen förebygga att “vem som helst” kan ta sig in i landet (Polisen, 2016b). Därmed skyddas allmänheten och den allmänna ordningen och säkerheten bevaras och Polisen har även möjlighet att förebygga brott. Dessutom är många av de som anländer till Sverige barn och genom kontrollerna har Polisen möjlighet att hjälpa de ensamkommande flyktingbarnen som söker sig till Sverige så att de får den hjälp de behöver och inte utnyttjas på olika sätt (Polismyndigheten, 2016). Enligt Polisens Årsredovisning för år 2015 finns det misstankar om att organiserat kriminella utnyttjar de ensamkommande flyktingbarnen för exempelvis människosmuggling och människohandel, men även annan organiserad brottslighet (a.a.). Om dessa barn fångas upp av Polisen vid deras ankomst till Sverige minskar risken för att detta ska ske.
Genom att stå vid gränsen kan Polisen även uppfylla sitt uppdrag genom att ingripa vid brottslighet och oordning även i fall som inte enbart rör migranterna eller gränskontrollerna. Polisen (2016g) redogör exempelvis för att det vid kontrollerna på Lernacken uppdagas flera resenärer som innehar narkotika samt rattfyllerier där förarna är påverkade av antingen alkohol eller narkotika (a.a.). Eftersom poliserna kontrollerar samtliga bilar som kommer från Danmark och har befogenhet att kontrollera både fordon och förare, påträffas nu fler brott där förare kör alkohol- eller drogpåverkade (a.a.). Polisen upptäcker inte enbart fler
rattfyllerier utan även fler människosmugglingsbrott (a.a.). Polisen (2016g) redovisar statistik från januari till och med mars år 2016 och jämför denna statistik med samma period från föregående år. Enligt statistiken uppdagas människosmugglingsbrott mer frekvent nu jämfört med tidigare år, där det i år upptäckts 36 brott jämfört med 5 under år 2015 (a.a.). Även antalet rattfyllerier har ökat från 1 till 37 och antalet drograttfyllerier ökat från 3 till 43 (a.a.). Antalet påträffade narkotikabrott för eget bruk har ökat från 2 till 40 och narkotikainnehav från 2 till 21 (a.a.).
Utlänningslagen
Något som också är relevant att förklara i denna studie är Utlänningslagen (2005:716). Det är denna lag som poliserna till stor del utgår ifrån när de arbetar vid gränskontrollerna. Utlänningslagen är omfattande och redovisar riktlinjer och tillvägagångssätt som berör utlänningar inklusive människor på flykt
(Utlänningslagen 2005:716). Utlänningslagen (2005:716) behandlar i stort utlänningars rätt i Sverige där huvudsyftet är att deras frihet inte ska inskränkas mer än nödvändigt. Lagen behandlar bland annat att de som reser in i Sverige ska ha pass och att de utlänningar som vistas i Sverige i mer än tre månader måste inneha uppehållstillstånd (a.a.). Även regler kring avvisningar och utvisningar behandlas av lagen (a.a.). Utlänningslagens fjärde kapitel behandlar bestämmelser kring flyktingar och andra skyddsbehövande.
”Med flykting avses i denna lag en utlänning som
- befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och
- inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd” (Utlänningslagen 2005:716, 4kap 1§)
Arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer
Denna studie ämnar, som tidigare nämns, att undersöka polisernas attityder till sina förändrade arbetsuppgifter som en följd av migrationsströmmarna. Studien ämnar även undersöka om poliserna anser att deras arbetsuppgifter hade kunnat utformas och utföras på något annat sätt. Frågeställningen har utformats eftersom det finns forskning som visar att människor som är tillfreds med sina
arbetsuppgifter och sin arbetssituation också presterar bättre i sitt arbete
(Iaffaldano & Muchinsky, 1985; Judge et al, 2001; Schleicher et al, 2004). Miller et al (2009) definierar arbetstillfredsställelse som ett positivt känslotillstånd till följd av synen på arbetet eller arbetsupplevelser. Arbetstillfredsställelse kan således beskrivas som positiva attityder till ett arbete eller en arbetsupplevelse (a.a.)
Relationen mellan arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer har intresserat forskare i över 50 år och behandlade inledningsvis främst produktivitet inom industrin (Iaffaldano & Muchinsky, 1985). Iaffaldano & Muchinsky (1985) beskriver relationen mellan arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer som logisk där det är ett intuitivt antagande att människors arbetstillfredsställelse påverkar dess arbetsprestationer. Detta trots att flera tidigare forskare kommit fram till att sambandet är svagt (Iaffaldano & Muchinsky, 1985). Det svaga sambandet mellan de två variablerna beskrivs av Iaffaldano & Muchinsky (1985) bero på små samplingsgrupper snarare än att operationaliseringen av
tillfredsställelse och prestationer varit felaktig. Vidare beskriver Iaffaldano & Muchinsky (1985) att det krävs större samplingsgrupper och fler longitudinella studier för att sambandet mellan arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer ska bli så korrekt som möjligt. Schleicher et al (2004) menar istället att sättet som begreppet arbetstillfredsställelse operationaliseras på ofta är alldeles för enkelt, vilket påverkar sambandet mellan arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer. Liksom Iaffaldano & Muchinsky (1985) betonar Schleicher et al (2004) vikten av att undersöka sambandet mellan variablerna med hjälp av moderatorer. Judge et al (2001) kritiserar dock de resultat som Iaffaldano & Muchinsky (1985) bidrar med kring relationen mellan människors arbetstillfredsställelse och deras
arbetsprestationer. Judge et al (2011) menar att Iaffaldano & Muchinsky (1985) undersöker för många modererande faktorer i sökandet efter ett samband mellan variablerna. Detta har påverkat var den framtida forskningen lagt sitt fokus och således synen på sambandet mellan variablerna (Judge et al, 2011). Vidare menar Judge et al (2001) att de resultat som Iaffaldano & Muchinsky (1985) presenterar är feltolkade och att det är på tiden att ny forskning undersöker sambandet mellan människors arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer. Detta ställer sig även Schleicher et al (2004) sig positiva till som också lyfter att det svaga sambandet mellan arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer beror på feltolkningar som gjorts i tidigare studier. Judge et al (2001) redogör för sju modeller som beskriver hur sambandet mellan arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer kan se ut. I dessa modeller undersöks exempelvis om det kan vara frågan om ett omvänt samband där arbetsprestationerna istället påverkar arbetstillfredsställelsen eller om variablerna har en ömsesidig påverkan på varandra (a.a.). I en modell undersöks även om det behövs modererande faktorer och i en annan modell undersöks det om det krävs alternativa definitioner av begreppen för att ett samband mellan de två variablerna ska existera (a.a.). Judge et al (2001) redogör exempelvis för hur de studier och modeller som även inkluderar modererande variabler, eller som undersöker andra definitioner av begreppen kan visa samband, om än svaga, mellan människors arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer.
Schleicher et al (2004) undersöker sambandet mellan arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer med attityd som moderator. Schleicher et al (2004) menar att tidigare studier inte lyckats undersöka den affektiva-kognitiva aspekten (ACC) av attityder, som i studien är likställt med arbetstillfredsställelse. Schleicher et al (2004) menar även att styrkan i attityder påverkar beteendet, som i studien likställs med arbetsprestationen. De affektiva aspekterna påverkas av människors generella positiva och negativa känslor angående fenomenet, medan de kognitiva aspekterna istället påverkas av människors tro och tankar om fenomenet (a.a.). Schleicher et al (2004) menar vidare att den affektiva och den kognitiva aspekten av arbetstillfredsställelsen också måste tas hänsyn till när sambandet studeras. Detta eftersom styrkan i attityderna, det vill säga arbetstillfredsställelsen, kan variera och är sällan stabil (a.a.). När Schleicher et al (2004) undersökte sambandet, med hänsyn till attityder, fann de att sambandet var starkt för de personer som upplevde högre ACC medan sambandet var svagare för de personer som upplevde lägre ACC. Detta samband kvarstod sedan Schleicher et al (2004) undersökt samma sak ytterligare en gång i ett oberoende urval där deltagarna var från en enda organisation.
Schleicher et al (2004) beskriver att arbetstillfredsställelse har ett starkare samband till vissa arbetsprestationer jämfört med andra. I enlighet med detta beskriver Iaffaldano & Muchinsky (1985) att det finns indikatorer på att sambandet, trots att det är svagt, varierar mellan olika yrkesgrupper. Nedan redogörs för forskning som undersökt arbetstillfredsställelse och
arbetsprestationer specifikt för polisyrket.
Arbetstillfredsställelse och Polisen
Sedan år 1990 finns det mycket forskning som specificerats på polisers
arbetstillfredsställelse (Johnsson, 2012; Jo & Hoover, 2012; Jo & Shim, 2015; Miller et al, 2009; Zhao et al, 1999). Miller et al (2009) beskriver, i enlighet med Iaffaldano & Muchinsky (1985) att det är rimligt att anta att polisers
arbetstillfredsställelse påverkar deras motivation till att utföra sina
arbetsuppgifter. Arbetstillfredsställelsen beskrivs även påverka deras frånvaro, deras benägenhet att hjälpa andra och deras benägenhet att hänge sig till verksamhetens övergripande uppdrag (a.a.).
Jo & Shim (2015) redogör för att en stor mängd av den forskning som finns tillgänglig är baserad på amerikanska städer, men det finns även studier som har genomförts i Europa, vilka har genererat liknande resultat som de amerikanska studierna. Jo & Hoover (2012) menar att det finns en begränsning med den forskning som är baserad på västvärlden eftersom den kulturella kontext som råder där skiljer sig från övriga världen. Därför kan det ifrågasättas huruvida de resultat som den forskningen genererat kan tillämpas även i andra delar av världen där andra kulturella kontexter råder (a.a.). Jo & Hoover (2012) ger asiatiska länder som exempel eftersom den asiatiska kulturen skiljer sig markant från den i
västvärlden, men redovisar samtidigt att det finns forskning som är baserad på asiatiska länder som presenterar samma resultat som de studier som är baserade på västvärlden (a.a.).
Forskningen har under årens gång även fokuserat på olika variabler som kan påverka arbetstillfredsställelsen där tidigare studier fokuserat på demografiska variabler medan senare studier istället fokuserat på arbetsrelaterade variabler (Jo & Shim, 2015; Zhao et al, 1999). Jo & Hoover (2012) menar dock att den
forskning som behandlar både demografiska och arbetsrelaterade variabler vid undersökandet av arbetstillfredsställelse kan förklara en större del av variationen i tillfredsställelsen.
Zhao et al (1999) beskriver att forskningen om polisers arbetstillfredsställelse nästan uteslutande undersöker arbetstillfredsställelsen som beroende av demografiska variabler, vilka enbart kan beskriva en liten del av den totala variationen i polisernas arbetstillfredsställelse. Demografiska variabler är
variabler såsom kön, ålder och etnicitet (Jo & Hoover, 2012; Jo & Shim, 2015). Jo & Hoover (2012) fann dock att antalet år som poliserna varit i tjänst, tillsammans med deras befattning, påverkade polisernas arbetstillfredsställelse. Resultatet skiljde sig dock åt mellan västvärlden och de asiatiska länderna där asiatiska poliser med en hög befattning och längre arbetserfarenhet visade en hög nivå av arbetstillfredsställelse (a.a.). Poliserna i västvärlden visade däremot ett motsatt resultat (a.a.). Även Nalla et al (2011) menar att de demografiska variablerna är bristfälliga i sin förklaring av variansen i polisers arbetstillfredsställelse och fann liksom Zhao et al (1999) att arbetsrelaterade faktorer, såsom organisatoriska faktorer och miljöfaktorer, hade en större påverkan på arbetstillfredsställelsen. Jo & Hoover (2012), Jo & Shim (2015) och Johnson (2012) beskriver även de att polisers arbetstillfredsställelse i relation till demografiska variabler har visat svaga eller inga samband alls. På senare tid har forskning om arbetstillfredsställelse följaktligen skiftat fokus till att istället undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till arbetsrelaterade variabler.
Som beskrivs ovan har arbetstillfredsställelse blivit allt mer vanligt att undersöka i relation till arbetsrelaterade variabler istället för demografiska variabler (Jo & Hoover, 2012; Jo & Shi, 2015; Johnson, 2012). Jo & Hoover (2012) och Jo & Shim (2015) beskriver arbetsrelaterade variabler som faktorer som berör
polisernas arbete, som exempelvis anställningstrygghet och olika sociala avgifter. Miller et al (2009) ger andra exempel såsom riktlinjer, rutiner, arbetsvillkor, uppdrag och kontakt med allmänheten. Vidare beskriver Miller et al (2009) att det är riktlinjer, rutiner, arbetsvillkor och uppdrag som har en djupgående effekt på polisernas övergripande arbetstillfredsställelse, medan polisernas faktiska arbetsuppgifter och kontakter med allmänheten inte har lika stor påverkan. Även Zhao et al (1999) fann att arbetsrelaterade variabler kan förklara en stor del av variationen i polisers arbetstillfredsställelse och beskriver att det finns flera välkända teorier som kan beskriva relationen dem emellan. Exempelvis beskrivs Herzbergs tvåfaktorsteori av motivation som utgår från att polisers
arbetstillfredsställelse bestäms av polisers direkta arbetsmiljö (Zhao et al, 1999). Herzbergs teori fokuserar huvudsakligen på arbetstillfredsställelse och främst på det specifika arbetet samt hur detta kan påverkas och anpassas för att arbetet ska bli mer utmanande och lärorikt (Locke & Latham, 2004; Zhao et al, 1999). Zhao et al (1999) beskriver viktiga källor till arbetstillfredsställelse som identifieras i arbetsmiljön. Dessa är arbetet i sig självt, utrymmet för eget ansvarstagande och erkännandet en individ får för sina prestationer (a.a.). Forskning som styrker Herzbergs teori är dock begränsad (Zhao et al, 1999), men teorin får stöd av Nalla et al (2011) som fann att organisatoriska faktorer och miljöfaktorer påverkar polisers arbetstillfredsställelse. Nalla et al (2011) beskriver att det är positivt att polisers arbetstillfredsställelse påverkas i högre grad av organisatoriska faktorer och miljöfaktorer, eftersom verksamheter har möjlighet att påverka dessa faktorer, till skillnad från de demografiska faktorerna.
Nalla et al (2011) beskriver även att poliser som uppfattar sina arbetsuppgifter som utmanande och krävande är signifikant mer tillfreds med sitt arbete än de poliser som uppfattar sina arbetsuppgifter som enkla och enformiga. Detta styrks inte av Zhao et al (1999) som istället hävdar att arbetsuppgifter som utmanar kunskaper inte påverkade polisernas arbetstillfredsställelse.
Arbetstillfredsställelse, arbetsprestationer och Polisen
Forskning visar även att polisers arbetstillfredsställelse kan påverka deras
arbetsprestationer, men också deras relation till medborgarna (Miller et al, 2009). Detta styrks av Jo & Shim (2015) som redogör för att forskning visar att det finns ett samband mellan polisers arbetstillfredsställelse och hur väl poliserna presterar i sitt arbete samt att polisers arbetstillfredsställelse påverkar polisernas relationer till medborgarna. Jo & Shim (2015) beskriver dock att denna typ av samband främst berör närpolisverksamheten, som innebär att Polisen ska vara “ett med folket” och därigenom bilda bra kontakter och relationer till medborgarna. Medborgarna får då bättre förtroende för Polisen (a.a.). Nalla et al (2011) fann i motsats till Jo & Shim (2015) att poliser som arbetar med ingripandeverksamhet upplever en ökad arbetstillfredsställelse av att arbeta med medborgarna, medan detta samband saknas för de patrullerande poliserna. Nalla et al (2011) beskriver att detta kan bero på att patrullerande poliser arbetar med medborgarna i sitt vardagliga arbete och är vana vid att se dem som antagonistiska och ohjälpsamma medan ingripandepoliserna istället ser dem som samarbetsvilliga. Jo & Hoover (2012) uppmärksammar i sin tur att de patrullerande poliserna ofta har en högre nivå av arbetstillfredsställelse än poliser som inte arbetar ute på fältet. I enlighet med ovanstående resultat beskriver Jo & Hoover (2012) och Jo & Shim (2015) att skillnaden i många fall är beroende av vilken tjänst eller befattning poliserna har. Det finns även ett samband mellan polisers arbetstillfredsställelse och polisers benägenhet att arbeta på ett nytt sätt (Jo & Shim, 2015). Jo & Hoover (2012) och Jo & Shim (2015) redogör för hur poliser som är tillfreds med sina arbetsuppgifter är mer mottagliga för förändringar som är relaterade till polisverksamheten. Denna typ av forskning är viktig för den föreliggande studien, som berör just polisers attityder till ett förändrat polisarbete. Det finns även forskning som kommit fram till att poliser som är tillfreds med sina chefer och medarbetare samtidigt är mer kreativa i sitt arbete (Jo & Hoover, 2012; Jo & Shim, 2015). Detta har stor betydelse, inte enbart för Polismyndigheten i stort, men även för denna studie då kreativitet kan anses vara en mycket betydelsefull egenskap hos en polis. Detta eftersom polisarbetet kan vara av väldigt varierande karaktär. De studier som poängterar betydelsen av relationer medarbetare och chefer emellan, redovisar även, med empiriskt stöd, att de poliser som inte har bra relationer till sina kollegor ofta heller inte uppnår sina arbetsrelaterade mål (Jo & Shim, 2015).
METOD
För att besvara studiens frågeställningar valdes en kvalitativ forskningsansats där intervjuer genomfördes med poliser stationerade på Hyllie Station. Hyllie Station är beläget i Malmö som är huvudort i Region Syd (Polisen, 2015b) och är den Polisregion som kanske drabbats hårdast av de stora migrationsströmmarna. Detta då Malmö, med Hyllie Station, är den stad som är den första anhalten i Sverige för de flyktingar som kommer via Öresundsbron. Hyllie Station valdes även då
Identitetskontroller genomförs även vid Lernacken, men om studien skulle
genomföras där krävdes speciella tillstånd och processen hade inte enbart dragit ut på tiden utan även inskränkt för mycket på Polisens arbetstid. Ur ett
säkerhetsperspektiv för oss som genomför studien, var det dessutom mindre riskfyllt att genomföra studien på Hyllie Station. Detta eftersom tågen på Hyllie Station anländer vid en särskild perrong och inte på en trafikerad gata med vägslussar, som bilarna gör vid brofästet på Lernacken. Eftersom bilarna dessutom kommer kontinuerligt till Lernacken fanns det heller ingen naturlig tidpunkt då vi kunde intervjua poliserna utan att inskränka på deras arbete. På Hyllie Station anlände tågen vid specifika ankomsttider och mellan dessa fanns det utrymme för oss att genomföra intervjuerna utan att detta påverkade polisernas arbete.
Metodologiska överväganden
Den metodologiska ansats som ligger till grund för en studie påverkar möjligheterna att undersöka fenomenet som studien ämnar undersöka och beroende på vad en studie ämnar undersöka finns det metoder som är mer eller mindre lämpliga att använda (Bryman, 2011). Då den föreliggande studien ämnar undersöka polisers attityder, åsikter och uppfattningar är en kvalitativ ansats att föredra eftersom den kvalitativa ansatsen sätter deltagarnas åsikter och
uppfattningar i fokus (a.a.). Fördelarna med att använda en kvalitativ metod bestående av intervjuer är att dessa ger möjlighet till djupgående och nyanserade svar, vilket är önskvärt för denna studie (a.a.). Detta är något som begränsas när kvantitativa metoder används (a.a.). Kvantitativa metoder och framförallt enkäter, är således begränsade, för den föreliggande studiens syfte, eftersom det i en enkät inte är möjligt att ställa varken uppföljnings- eller sonderingsfrågor om deltagarna ger svar som är önskvärda och värdefulla att undersöka vidare (a.a.). Detta är däremot möjligt vid kvalitativa intervjuer (a.a.). Ytterligare en nackdel med användandet av enkäter, vid den föreliggande studien, är att det hade varit problematiskt att skicka ut dem till de poliser som är berörda av arbetet med migrationsströmmarna och tillika gränskontrollerna. Detta eftersom kunskap om vilka dessa poliser var saknades vid studiens påbörjan. En nackdel med den kvalitativa ansatsen är dock att möjligheten att generalisera resultatet till en större population är begränsad, men det är däremot möjligt att generalisera svaren som ges inom den grupp som undersöks (a.a.).
Den typ av intervjuer som anses vara mest lämplig för vad den föreliggande studien ämnar undersöka, är semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer genererar omfattande data med en viss struktur i svaren (Bryman, 2011), vilket underlättar jämförelsen av deltagarnas utsagor. Semistrukturerade intervjuer är en relativt flexibel intervjumetod där huvudsakliga teman berörs, men där intervjuledaren har möjlighet att ställa frågorna i en annan ordning än vad som var tänkt i förväg beroende på hur intervjun fortskrider (Bryman, 2011). Semistrukturerade intervjuer ger även möjligheten att ställa frågor som inte är bestämda i förväg och på så sätt återkoppla till något som deltagaren tidigare har sagt (a.a.), något som kan tänkas vara av betydelse när attityder, åsikter och uppfattningar undersöks. Till skillnad från när ostrukturerade intervjuer används ska det ändå finnas en viss struktur i de semistrukturerade intervjuerna (Bryman, 2011). Vid ostrukturerade intervjuer har deltagarna ännu större möjlighet att ge öppna svar (a.a.) och därmed blir det, vid analysen av intervjuerna, svårare och mer tidskrävande att identifiera likheter och skillnader mellan deltagarnas utsagor. Tidsbegränsningen för denna studie samt den önskan som finns om att tillvarata
deltagarnas egna åsikter och uppfattningar motiverar valet av semistrukturerade intervjuer.
Eftersom den föreliggande studien genomförs med poliser under deras arbetstid kontaktades och meddelades ansvarig inom Polismyndigheten om studiens syfte och genomförande. Detta eftersom vi i samråd med ansvarig kunde få hjälp med var studien var möjlig att genomföra utan att inskränka allt för mycket på
polisernas arbete. I samråd med ansvarig inom Polismyndigheten gavs tillåtelse att intervjua poliser stationerade på Hyllie Station i Malmö där gränskontroller av inresande från Danmark via Öresundsbron genomfördes. För att Polisen ska kunna genomföra gränskontrollerna och samtidigt kunna fullfölja det ordinarie arbetet har Region Syd lånat poliser från andra Polisregioner. Dessa poliser roterar mellan Hyllie Station och Lernacken och därför kan poliserna även ge en bild av situationen på Lernacken. Eftersom poliserna var utlånade från andra regioner och enbart var nere i Malmö en vecka i taget kunde de även ge en bild av hur
migrationsströmmarna påverkade deras mer vardagliga arbetsuppgifter. Fokus i denna studie är dock gränskontrollerna på Hyllie Station.
Urval
Inom Polismyndigheten finns det cirka 28 500 anställda (Polisen, 2015b) varav drygt 20 000 är poliser (Polismyndigheten, 2015). Den population den
föreliggande studien ämnar undersöka är de som arbetar som poliser och vars arbetsuppgifter påverkas av migrationsströmmarna. Urvalet utgörs av ett
bekvämlighetsurval (Bryman, 2011) och består av poliser som är stationerade på Hyllie Station. Urvalet beskrivs som ett bekvämlighetsurval eftersom det består av de poliser som vid tiden för undersökningen var synliga på perrongen där
gränskontrollerna genomfördes. Dessa poliser informerades om studien och tillfrågades sedan om de ville delta i studien. Därefter meddelade de poliser som tillfrågats om sitt deltagande de kollegor som inte var synliga för oss om även de ville delta i undersökningen. Urvalet kan därför även benämnas som ett
snöbollsurval, som är en form av bekvämlighetsurval (Bryman, 2011). Bryman (2011) beskriver hur ett bekvämlighetsurval är vanligt då intervjuer genomförs med människor som kan anses vara svårtillgängliga, vilka poliser kan anses vara. Detta eftersom poliser vanligen inte är stationerade på en särskild plats, men även då poliserna tillhör en yrkesgrupp som inte i första hand får delge information till utomstående. Viktigt att ha i åtanke vid användandet av ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval är att det resultat som ges sannolikt inte är representativt för en större population. Det vill säga att resultatet inte går att generalisera till
samtliga poliser i Sverige.
De poliser som intervjuades har till vardags olika befattningar och arbetsuppgifter inom Polismyndigheten och bland de poliser som intervjuades fanns exempelvis gränspoliser, trafikpoliser, kriminaltekniker, poliser inom ingripandeverksamheten och ordningspoliser representerade. Detta är en styrka för studien då poliserna således kan ge en bild av hur deras arbetsuppgifter påverkas utifrån deras vardagliga arbetsuppgifter inom Polismyndigheten. De poliser som deltog i intervjuerna har inte enbart olika arbetsuppgifter till vardags utan är även utlånade till Region Syd från andra regioner.
Vid varje arbetspass, då intervjuerna genomfördes, arbetade nio poliser och totalt genomfördes 15 intervjuer med både manliga och kvinnliga poliser, en majoritet var dock män. Efter 15 intervjuer ansågs materialet mättat och intervjuerna
genererade inte längre någon ny information som tillförde studien något (Bryman, 2011). Det totala bortfallet är 39 poliser vilket ger en deltagandefrekvens på 27 procent. Bortfallet beror både på att poliser avböjde att delta, men även på grund av resurs- och tidsbrist där en del av poliserna gick på rast under tiden
intervjuerna genomfördes och därmed var färre i antal och följaktligen behövdes samtliga poliser i tjänst.
Genomförande
Intervjuerna genomfördes under tre dagar, onsdagen den 20:e april, torsdagen den 21:a april och måndagen den 25:e april, vid två tillfällen per dag, detta för att skapa en systematik i undersökningen. Det första intervjutillfället var på förmiddagen (mellan cirka 10:30 och 12:30) då de poliser som arbetade
dagspasset arbetade, medan det andra intervjutillfället pågick under eftermiddagen (mellan cirka klockan 14:15 och 16:00) då de poliser som arbetade kvällspasset arbetade. Dessa tider valdes eftersom det då vanligtvis är färre resenärer på tågen och då poliserna följaktligen hade mindre att göra. Intervjuerna genomfördes mellan tågavgångarna för att i minsta mån inskränka på polisernas arbete. Således påverkade intervjuerna inte deras arbete nämnvärt. I de fall då poliserna trots allt behövdes i tjänst under en pågående intervju, gjordes en paus i intervjun och intervjun påbörjades igen när polisen inte längre behövdes vid gränskontrollerna. Pauser gjordes även då tågmeddelanden ropades ut i högtalarsystemet eftersom det annars inte gick att höra vad som sades på inspelningarna. Ytterligare en anledning till varför ovanstående tider valdes var för att det ur ett
säkerhetsperspektiv inte var lämpligt för oss att vistas på Hyllie Station under sena kvällar och nätter.
Inför intervjuerna utformades en intervjuguide med övergripande frågor och teman som skulle beröras under intervjun (Bilaga 1). Då poliserna gav svar som ansågs vara värdefulla att vidareutveckla ställdes uppföljnings- och
sonderingsfrågor. Även tolkande frågor ställdes för att säkerställa att svaren som deltagarna gav inte misstolkades. Intervjuerna genomfördes enskilt, det vill säga med en polis i taget och varade i genomsnitt i tio minuter. Fördelen med att intervjuerna endast tog i genomsnitt tio minuter att genomföra är att flera intervjuer kunde genomföras. Trots att intervjuerna var korta kunde samtliga teman och frågor besvaras utförligt.
Bryman (2011) redogör för hur intervjuer bör genomföras i en lugn och ostörd miljö för att i minsta möjliga mån påverka kvaliteten av inspelningen och för att deltagarna inte ska behöva oroa sig över att någon kan höra vad som sägs. Därför genomfördes intervjuerna i de slutna bås som finns placerade på perrongen på Hyllie Station. På så vis stängdes mycket av tågljuden och andra distraktioner ute och polisernas konfidentialitet stärktes. Det hade varit önskvärt att genomföra intervjuerna i en lugnare miljö, men då hade intervjuerna behövt genomföras på en helt annan plats. Detta hade i sin tur lett till att intervjuerna hade inskränkt för mycket på polisernas arbete och därmed var detta inget möjligt alternativ. Under tiden för intervjuernas genomförande och tills materialet blev överfört via lösenordskyddade datorer till en USB-enhet var både dator och telefon
frånkopplat från wi-fi och mobilnät samt med flightmode aktiverat. Detta för att förhindra spridning av materialet.
Transkribering
Efter genomförandet av samtliga intervjuer genomfördes transkriberingen och avidentifieringen av materialet. Bryman (2011) beskriver hur transkriberingen gärna ska ske som en kontinuerlig process efterhand som intervjuerna genomförs. Detta var inte möjligt vid denna studie eftersom flera intervjuer genomfördes vid varje tillfälle och då intervjuerna inte genomfördes direkt efter varandra.
Transkriberingen gjordes däremot så snart samtliga intervjuer genomförts för att det inte skulle gå för lång tid mellan intervjuerna och transkriberingstillfällena. Vid genomförandet av transkriberingen antecknades varje ord som sades i
intervjuerna. Även avbrott i intervjuerna såsom tågmeddelanden, meddelanden på polisradion och då poliserna behövdes i tjänst igen antecknades. Transkriberingen genomfördes till en början enskilt, men därefter läste vi igenom varandras
transkriberingar och jämförde dessa mot inspelningarna för att kontrollera att vi inte hört eller tolkat det som sades på inspelningarna olika. Även i de få fall då det var svårt att höra vad poliserna svarat på inspelningarna lyssnades inspelningarna igenom gemensamt för att tydliggöra vad som faktiskt sades. Detta för att den analys som sedan genomförs med utgångspunkt i det transkriberade materialet inte ska baseras på felaktig information. I samband med transkriberingen
avidentifierades även materialet. Avidentifieringen gjordes för att förhindra att det insamlade materialet ska kunna härledas till en enskild individ. Vid
transkriberingen exkluderades därför information om polisernas civilstånd, familj och om de hade en speciell befattning. Även när poliserna berättade om ett särskilt ärende som kunde härledas till dem exkluderades denna information vid
transkriberingen. I somliga intervjuer fortsatte poliserna att diskutera ämnet som studien och intervjuerna berör även efter inspelningens avslut, där information framkom som hade varit gynnsamt för den föreliggande studien. Eftersom samtycke endast getts till att besvara de frågor och teman som fanns i
intervjuguiden exkluderades denna information. Detta även eftersom poliserna klargjorde att denna information var utom intervjun.
Tematisk analys
Efter att samtliga intervjuer genomförts och transkriberats genomfördes en tematisk analys på det insamlade materialet. En tematisk analys är den typ av analys som är vanligast vid kvalitativa metoder (Bryman, 2011) där textrader som belyser frågeställningarna väljs ut ur materialet (Malterud, 2014). Tematisk analys benämns även som fenomenologisk analys vilket innebär att människors
erfarenheter anses vara giltig kunskap (a.a.). I Malterud (2014) redogörs för Giorgis fenomenologiska analys där de mest väsentliga karakteristika för de fenomen som studeras ska extraheras och lyftas fram. I den föreliggande studien studeras hur polisernas arbetsuppgifter förändrats som en följd av
migrationsströmmarna, polisernas attityder, åsikter och uppfattningar till förändringarna samt om arbetet hade kunnat utföras på ett annat sätt. Således är det de delar som berör de tre frågeställningarna som extraheras och lyfts fram i den tematiska analysen. I en tematisk analys finns fyra steg att följa,
helhetsintryck, meningsbärande enheter, kondensering och sammanfattning (a.a.). I det första steget, helhetsintrycket, skapas en uppfattning av materialet som studeras (Malterud, 2014). Därför lästes intervjuerna med poliserna igenom och förförståelsen kring vad vi trodde att polisernas attityder, åsikter och uppfattningar var, kopplades bort. Malterud (2014) redogör för betydelsen av att vara objektiv till materialet och vikten av att inte låta förförståelsen påverka analysen, som då
blir subjektivt influerad. I detta steg påbörjas även identifieringen av teman (Malterud, 2014). I den föreliggande studien genomfördes det första steget av den tematiska analysen en och en och då identifierades både gemensamma teman, men också helt skilda teman. Malterud (2014) redogör för att det kan vara både
fördelaktigt och problematisk att vara två personer som genomför analysen. Fördelaktigt eftersom olika teman kan identifieras och problematiskt då författarna måste vara överens om vilka teman som ska inkluderas (a.a.). De teman som slutligen identifierades vid den tematiska analysen var
arbetsförändring, motivation, bortprioriteringar, förbättringar och bieffekter. Dessa teman beskrivs mer utförligt i resultatet och presenteras även i bilaga 2. I det andra steget, meningsbärande enheter, fortskrider arbetet med de teman som identifieras i det första steget (Malterud, 2014). Vid detta steg lästes intervjuerna igenom på nytt där en noggrann systematisk genomgång av de transkriberade intervjuerna genomfördes. De delar av intervjuerna som ansågs vara väsentliga för de teman som identifierats extraherades medan de delar som var irrelevanta för den föreliggande studiens syfte exkluderades. De extraherade delarna, de
meningsbärande enheterna, placerades därefter under respektive tillhörande tema. Detta moment benämns kodning och innebär en sammanställning av de
meningsbärande enheterna (Malterud, 2014). De meningsbärande enheterna för den föreliggande studien har i vissa fall presenterats under två olika teman då vissa citat eller meningar passade in under båda dessa teman. En sådan kodning är enligt Malterud (2014) vanligt förekommande, men om det vid analysen blir flera dubbel- och trippelkodningar kan det innebära att de teman som identifierats är bristfälliga och således bör korrigeras.
Vid kondenseringen, det tredje steget, abstraheras kunskapen som genererats i det andra steget genom att innebörden kondenseras (Malterud, 2014). I detta steg bör författarna se över sina identifierade teman och de meningsbärande enheterna för att kontrollera att det under något tema inte finns för få meningsbärande enheter (a.a.). Om så är fallet kanske det tema som endast innehåller ett fåtal
meningsbärande enheter inte är av vikt för studien och bör därför inkluderas inom ett annat tema eller helt exkluderas (a.a.). I denna studie slogs vissa teman
samman som vid steg två visade sig innehålla för få meningsbärande enheter medan andra teman exkluderades helt då de inte var relevanta för studiens syfte. Härefter skapas olika subgrupper från de olika teman och dess tillhörande meningsbärande enheter (Malterud, 2014). Det är slutligen subgrupperna som utgör analysmaterialet som ligger till grund för det fjärde och sista steget (a.a.). I den föreliggande studien identifierades och skapades subgrupper enligt
ovanstående tillvägagångssätt, vilka presenteras vidare i Resultatet av denna studie.
Vid det fjärde och sista steget, sammanfattning, rekontextualiserades de kondensat och meningsbärande enheter som i steg två lyftes ut ur texten (Malterud, 2014). Syftet med detta steg är att kontrollera att de kondensat och meningsbärande enheter fortfarande passar in i de sammanhang de tagits från (a.a.).
Etiska överväganden
Innan forskning genomförs är det alltid viktigt att beakta förväntad vinst och eventuella risker med genomförandet där såväl långsiktiga som kortsiktiga risker måste tas i beaktande (Vetenskapsrådet, 2002). Detta benämns som
emot att bedriva forskning som på olika sätt kan bidra med ny och viktig kunskap (Vetenskapsrådet, 2002). Förutom forskningskravet finns det fyra
forskningsetiska principer att förhålla sig till, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (a.a.). Den föreliggande studien har även genomgått en etikprövning hos Etikrådet vid Malmö Högskola (HS2016 löpnr 27).
Informationskravet innebär att forskaren måste informera deltagarna om studiens syfte och deltagarnas bidragande roll i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Forskaren ska dessutom informera deltagarna om att deltagandet är frivilligt och att
deltagarna har rätt att avbryta studien när helst de önskar. (a.a.). I den aktuella studien skickades denna information ut till ansvarig inom Polismyndigheten i Region Syd genom ett informationsbrev och de poliser som intervjuades fick även läsa igenom detta brev innan beslut om att medverka togs. Informationsbrevet i sin helhet presenteras i Bilaga 3.
Samtyckeskravet berör, precis som informationskravet, villkoren för deltagarnas deltagande, men denna form av samtycke kan inhämtas antingen skriftligt eller muntligt (Vetenskapsrådet, 2002). Innan studiens genomförande kontaktades, som nämns tidigare, ansvarig inom Polismyndigheten om samtycke till genomförandet av studien. Detta eftersom studien skulle genomföras på polisernas arbetstid och det fanns en önskan från vår sida om att studien skulle genomföras utan att inskränka i för stor utsträckning på polisernas arbete. Samtycket från ansvarig insamlades skriftligt eftersom ett skriftligt samtycker är att föredra
(Vetenskapsrådet, 2002), medan deltagarna delgav sitt samtycke muntligt. Det var ett medvetet val att inte samla in ett skriftligt samtycke från deltagarna eftersom vi ville uppnå högsta möjliga grad av anonymitet, där inte heller vi som genomförde studien visste deltagarnas namn och därmed styrka deltagarnas konfidentialitet. Eftersom tydlig information gavs, både skriftligt och muntligt, om studiens syfte, att medverkan var frivillig och att intervjuerna skulle spelas in, ansågs att
tillräckligt samtycke givits från deltagarna när de därefter valde att besvara våra frågor. Efter samråd med handledare spelades dock ett muntligt samtycke in, men detta saknas i inspelningarna från den första intervjudagen.
Det tredje kravet, konfidentialitetskravet, berör hur de insamlade uppgifterna ska behandlas och förvaras (Vetenskapsrådet, 2002). Det är således av största vikt att den insamlade informationen behandlas konfidentiellt och att de uppgifter som samlas in som eventuellt kan riskera att en individ kan identifieras, avidentifieras (a.a.). Den information som samlats in från poliserna har, för att bevara
konfidentialiteten, förvarats i lösenordskyddade datorer tillgängliga endast för oss som genomför studien. Enbart vi som författare tar del av vad som framkommit vid intervjuerna och likaså är det vi som genomfört transkribering och
avidentifiering. För studiens syfte var det inte relevant att inkludera detaljer som exempelvis namn eller andra känsliga personuppgifter och intervjupersonerna benämns därför som Intervjuperson 1, Intervjuperson 2 och så vidare. Som tidigare nämns, exkluderades information som rörde polisernas privatliv och som eventuellt skulle kunna öka risken för att de resultat som presenteras i den
föreliggande studien kan härledas till en särskild polis, vid transkriberingen. Detta gjordes för att öka polisernas konfidentialitet och följaktligen är risken liten att insamlad data går att härleda till en enskild individ.
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in för det berörda ändamålet inte får användas eller lånas ut för andra syften (Vetenskapsrådet, 2002). Den information som framkommer av intervjuerna i den föreliggande studien kommer inte att användas för något annat ändamål än den föreliggande studien och därför kommer insamlad rådata att raderas och förstöras efter studiens avslut.De etiska aspekterna har således genomsyrat arbetet under hela studiens genomförande. Som beskrivs ovan är det viktigt att beakta forskningskravet vid studiers genomförande. Detta är även viktigt vid genomförandet av den föreliggande studien och framförallt eftersom denna ämnar undersöka polisers attityder, åsikter och uppfattningar även kring den problematik polisernas förändrade arbetssätt medfört. Den föreliggande studien undersöker polisernas privata åsikter och då dessa kanske inte överensstämmer med Polismyndighetens värdegrund är det viktigt att beakta vilka för- och nackdelar samt konsekvenser studien skulle kunna bidra med. Det resultat som studien genererar kan strida mot Polismyndighetens värdegrund och kan därför påverka allmänhetens syn på Polismyndigheten. Vikten av att väga nytta mot eventuella risker är således av största betydelse. Fördelarna med studien väger dock tyngre än de ovan nämnda eventuella nackdelarna och således finns det motiv till varför studien bör genomföras. Studien är viktig att genomföra eftersom det är ett aktuellt ämne där Polisens arbetsuppgifter har förändrats samt att nya brottstyper har blivit vanligare. Kunskapen som kommer av studien är viktig eftersom den bidrar med viktig information om polisernas aktuella arbetssituation och deras attityder kring denna. Studien bidrar således med en förståelse för behovet av ett anpassningsbart arbete inom Polismyndigheten samt genererar viktig kunskap om hur ett framtida
polisarbetssätt kan utformas när ett land genomgår en omfattande
samhällsförändring. Studien är också viktig eftersom den ger information om enskilda polisers attityder, vilket är av stor betydelse för ett fungerande polisarbete.
Reliabilitet och Validitet
I kvalitativa studier är det ofta svårt att uppfylla kravet om extern reliabilitet, det vill säga att studien ska kunna upprepas av andra forskare som då ska få samma resultat (Bryman, 2011). Detta eftersom både den sociala miljön och den sinnesstämning som råder vid en kvalitativ studies genomförande är svåra att återskapa (a.a.). För att ändå styrka den externa reliabiliteten i den föreliggande studien beskrivs studiens genomförande och hur urvalet identifierats så noggrant som möjligt. Likaså finns det utförligt beskrivet vilka frågor och övergripande teman intervjuerna behandlat samt vilka teman som identifierats vid den tematiska analysen, vilka redogörs för i bilaga 1 respektive bilaga 2.
För att uppfylla kravet om den interna reliabiliteten, det vill säga att förhindra att vi som genomför studien tolkar deltagarnas svar olika eller identifierar olika teman vid den tematiska analysen (Bryman, 2011) har samtliga intervjuer och den tematiska analysen genomförts tillsammans. Som tidigare beskrivs genomfördes transkriberingen individuellt, men för att stärka den interna reliabiliteten gick vi igenom varandras transkriberade texter och jämförde dem mot de inspelade intervjuerna för att undvika att vi gjort olika tolkningar eller missat material i inspelningarna.
När forskning bedrivs är det även viktigt att den interna validiteten är hög (Bryman, 2011). Den interna validiteten behandlar huruvida två eller flera
variabler har ett kausalt förhållande eller inte och den interna validiteten är ofta hög i kvalitativa studier (Bryman, 2011). Detta eftersom forskarna har möjlighet att närvara vid studiens genomförande och därmed kan säkerställa
överensstämmelsen mellan begrepp och observationer (a.a.). Som beskrivs tidigare har Polisen nyligen genomgått en stor omorganisation. Till följd av detta finns det en risk att de attityder som poliserna uttryckt angående sina förändrade arbetsuppgifter, som en följd av de stora migrationsströmmarna, delvis också färgas av deras attityder till omorganisationen, vilken skedde i anslutning till migrationsströmmarnas start. För att förhindra att polisernas attityder var ett resultat av omorganisationen ställdes tolkningsfrågor i de fall då poliserna
berättade om sina förändrade arbetsuppgifter både i relation till omorganisationen och till migrationsströmmarna. Detta för att säkerställa att det faktiskt var
migrationsströmmarna som orsakat deras förändrade arbetsuppgifter och påverkat deras attityder, åsikter och uppfattningar.
Precis som diskuteras tidigare i denna studie är möjligheterna att generalisera ett resultat av kvalitativa studier, det vill säga styrka den externa validiteten,
begränsade (Bryman, 2011). Eftersom urvalet i den föreliggande studien är förhållandevis litet begränsas möjligheten att generalisera resultatet från polisernas utsagor till hela Polismyndigheten ytterligare. Denna möjlighet begränsas även då studien är genomförd under de unika omständigheter och den kontext som råder i Malmö och på Hyllie Station. Hade studien genomförts i en annan stad hade resultaten sannolikt därför blivit annorlunda. Att generalisera resultatet till en större population är inte huvudmålet med en kvalitativ studie utan dessa ämnar snarare ge en kontextuell förståelse för ett visst fenomen (Bryman, 2011).
Objektivitet och förförståelse
Forskning ska vara värderingsfri, det vill säga objektiv, eftersom värderingar grundar sig i forskarnas åsikter och känslor (Bryman, 2011), vilka beskrivs färga och påverka forskningen. Även forskarens förförståelse påverkar forskningen eftersom förförståelse utgörs av en individs förutfattade meningar (a.a.).
Förförståelsen påverkar allt från vilket ämne forskaren väljer att undersöka, hur forskaren väljer att genomföra studien, tolkningen av det insamlade materialet och vilka slutsatser som forskaren drar (a.a.). Kvalitativ forskning får ofta kritik för att forskarna då är allt för subjektiva och att forskningen grundar sig i vad forskaren själv anser vara viktigt (a.a.).
Inför denna studies genomförande fanns en del fördomar, men också en
förförståelse om att poliserna inte skulle tycka om sina nya arbetsuppgifter och således ha en negativ inställning gentemot dessa. Detta eftersom våra fördomar sa att poliser har annat arbete i åtanke än att jobba som gränskontrollanter när de blir poliser. Därför tenderade frågorna som ställdes under intervjuerna också stundtals vara vinklade i den riktningen. Vi var dock medvetna om vår förförståelse och subjektivitet och försökte därför bortse från denna för att få så objektiva resultat som möjligt. Vid den tematiska analysen, exempelvis, fanns en noggrannhet om att inkludera citat som både stämde överens med våra teorier och vår förförståelse, men också de som inte gjorde det. Det senare visade sig vara mer vanligt
RESULTAT
Denna studie ämnar undersöka hur polisernas arbetsuppgifter förändrats som följd av migrationsströmmarna, vad polisernas attityder, åsikter och uppfattningar om de förändrade arbetsuppgifterna är och om poliserna anser att arbetet med
migrationsströmmarna hade kunnat utföras på något annat sätt. Vid den tematiska analysen av det material som intervjuerna med poliserna genererade visade det sig att en majoritet av de poliser som intervjuades var samstämmiga i sina svar. Trots detta gav en del av poliserna ändå svar som särskilde sig från mängden, vilket tyder på att det fanns utrymme för poliserna att ge nyanserade och ärliga svar. En majoritet av poliserna berättar att arbetet med gränskontrollerna och ärenden på asylboenden utgör de främsta förändringarna i arbetsuppgifterna. Majoriteten av poliserna anser även att arbetet med migrationsströmmarna är enformigt och tråkigt och poliserna är av uppfattningen att civila passkontrollanter istället kan utföra arbetet, om än med viss stöttning av Polisen.
Vid den tematiska analysen identifierades följande teman: arbetsförändring, motivation, bortprioriteringar, förbättringar och bieffekter och under dessa teman identifierades i sin tur subgrupper, vilka redogörs för i tabellen nedan och
förklaras vidare under respektive tema. Tabell 1. Teman och subgrupper
Arbetsförändring Motivation Bortprioriterin
gar Förbättringar Bieffekter
Kommenderingar
Arbetsförändring
Professionalism Attityd
(Inom detta tema identifierades inga subgrupper) Ansvar Framförhållning & rutiner Arbetsmiljö Kunskap och utbildning Brottsförebyggande & trygghetsskapande Kompetensutvecklande & Kompetenshämmande Konsekvenser Arbetsförändring
Under temat “arbetsförändring” inkluderas meningsbärande enheter som visar vad deltagarnas arbetsuppgifter består av efter migrationsströmmarna. Vid en närmare analys av detta tema identifierades två subgrupper; “Kommendering” och
“Arbetsförändring”. Subgruppen Kommendering behandlar huruvida poliserna blivit kommenderade, det vill säga omplacerade, till att arbeta med
gränskontrollerna eller om de arbetar med gränskontrollerna på frivillig basis. Under subgruppen Arbetsförändring behandlas vad polisernas arbetsuppgifter består av efter den samhällsförändring som migrationsströmmarna inneburit. Kommendering
Många deltagare berättar att det är flera kollegor som blir kommenderade till att arbeta med gränskontrollerna inom Region Syd, men att majoriteten av deltagarna är nere på frivillig basis. Några deltagare berättar även att de frivilligt hjälper till med gränskontrollerna för att de annars skulle bli kommenderade och då kanske vid en tidpunkt då det inte passar dem lika bra. Någon deltagare ser arbetet med migrationsströmmarna, främst gränskontrollerna, som en chans att byta miljö medan andra berättar att de kom till Malmö för att hjälpa Skånekollegorna.
