Nyanlända vårdnadshavares första möte med den svenska förskolan

1 BARNDOM–UTBILDNING –

SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet (Barndom och

lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

Nyanlända vårdnadshavares första möte

med den svenska förskolan

Newly arrived parents' first meeting with the Swedish preschool

Anna Larsson

Dalina Kita Sahitolli

Förskollärarexamen: 210hp Slutseminarium: 2020-06-09

Examinator: Birgitta Nordén Handledare: Lars Hansson

2

Förord

Denna uppsats är skriven av Dalina Kita Sahitolli och Anna Larsson. Då Covid-19 har börjat sprida sig i Sverige i samband med utförandet av denna studie har det begränsat oss i vårt arbete. Det har därmed varit svårare att få människor att vilja ställa upp på intervjuer och en del förskolor har inte velat ta emot oss. Förskolorna som vi väl besökt har inte heller haft många barn och vårdnadshavare som närvarat. Trots omständigheterna har vi lyckats samla empiriskt material och våra oroliga tankar om hur det skulle fungera har istället omvandlads till positivitet, glädje och tacksamhet. Båda har varit delaktiga i hela skrivprocessen och i alla delar. Med detta vill vi visa vår tacksamhet genom att tacka vårdnadshavarna som varit villiga att ställa upp på våra intervjuer och vår enkätundersökning. Också de förskolor som tagit sin tid till att ordna dessa möten för oss. Vi vill även tacka de vårdnadshavare som bjudit hem oss till deras hem för att vi ska kunna utföra dessa intervjuer. Stort tack för att ni har gjort detta möjligt för oss.

3

Abstrakt

Denna studie handlar om hur nyanlända vårdnadshavare upplever mötet med den svenska förskolan. Intervjuerna fokuserar vårdnadshavare som är eller har varit nyanländ inom de senaste sex åren. Detta för att undersöka hur deras syn på mötet med svenska förskolan har varit och hur deras erfarenheter av den första tiden i förskolan sett ut. Språket innehar en central del i uppsatsen och målet med studien är att få en djupare förståelse för vårdnadshavarnas upplevelser med den svenska förskolan. Samt undersöka om vårdnadshavarna eventuellt upplevt något som saknats i samband med inskolningen. Tanken är att arbetet ska bidra till en mer grundläggande förståelse för hur det känns att vara nyanländ i ett land där mycket är främmande och nytt. Interkulturell teori kommer användas som analysverktyg i arbetet och resultatet av vår undersökning visar att majoriteten av vårdnadshavarna upplevt att mötet med förskolan varit positivt och tryggt. Undersökningen har däremot visat att det funnits svagheter i kommunikationen mellan vårdnadshavare och förskolepersonal. Trots brister i kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare, har dialogen fungerat bra med hjälp av kroppsspråket, bilder och annat hjälpmedel som har funnits tillgängligt.

Nyckelord: Interkulturalitet, kommunikation, kroppsspråk, mångkulturalitet, nyanländ, pedagog, vårdnadshavare.

4

Innehållsförteckning

1.3 Syfte och frågeställningar...7

1.4 Förtydligande av begrepp...8

2. Teori...9

2.1 Interkulturellt förhållningssätt...9

2.2 Interkulturell kommunikation ...10

2.3 Normer och värderingar...11

3. Tidigare forskning...13

3.1 Vårdnadshavare och inskolning...13

3.2 Samband mellan förskola och hem...14

4. Metod...17

4.1 Kvalitativ eller kvantitativ metod...17

4.2 Intervju och enkät...17

4.3 Urval...17 4.4 Genomförande...18 4.5 Etiska överväganden...19 4.6 Analysmetod...19 5. Resultat...20 5.1 Kulturella skillnader...20

5.2Den förväntade bilden av det svenska samhället...21

5.2.1 Diagram 1...22

5.3 Språkets alla betydelser...22

5.3.1 Diagram 2...24 5.4. Otrygg anknytning…...24 5.4.1 Diagram 3...25 5.5 Sammanfattning...25 6. Diskussion ...27 6.1 Metoddiskussion………...27 6.2 Resultatdiskussion………...28

6.3 Studiens koppling till yrkesrelevansen………...31

6.4 Fortsatt forskning...32

Referenslista...34

Bilagor...37

Bilaga A Enkätundersökning på svenska...37

Bilaga B Enkätundersökning på arabiska ...39

5

1. Inledning

Det är vanligt att många nyanlända familjer kommer till Sverige i hopp om en bättre framtid. När dessa familjer introduceras för den svenska förskolan är ofta en del främmande och nytt. Detta när det gäller exempelvis språket, kulturen, normer och värderingar. Relationen med förskolan är vanligtvis en av dem första kontakterna som nyanlända vårdnadshavare skapar med det svenska samhället och därmed blir denna kontakt extra betydelsefull (Lunneblad 2013, s. 1). Wångersjö (2017) nämner att det är vanligt att människor har en förutbestämd bild av vad nyanländ är för något och vem som räknas som nyanländ. De förutbestämda tankarna eller de förutfattade meningar många har är att personer som är nyanlända inte alls kan det svenska språket och att de endast befunnit sig i Sverige ett par månader. En annan aspekt som många kopplar till nyanländ är att personerna har upplevt krig eller andra dramatiska händelser, vilket Wångersjö menar kan stämma men att det inte nödvändigtvis behöver betyda att det är så (Wångersjö 2017, s. 15–16). Wångersjö (2017) fortsätter genom att beskriva flytten från ett land till ett annat enligt:

För de vuxna är det både en oändlig räcka av praktiska bestyr att ta tag i och en känslomässig bergodalbana oavsett var de kommit ifrån och varför

(Wångersjö 2017, s. 16).

1.1 Historisk bakgrund

Efter andra världskriget uppstod ett akut behov av arbetskraft vilket öppnade för en tilltagande arbetskraftsinvandring till Sverige. Invandringen skedde särskilt från de nordiska länderna samt Tyskland, Italien och Ungern. Däremot var det inte förens först på 1960-talet som frågor rörande invandring på ett mer märkbart sätt aktualiserades i den allmänna samhällsdebatten i hög grad med fokus på invandringens skolpolitiska konsekvenser. Invandringsutredningens huvudtänkande (SOU 1974:69) som kom under mitten av 1970-talet lade grunden för en invandrar- och minoritetspolitik. Detta baserat på tre grundvalar, jämlikhet, valfrihet och samverkan. Sedan i slutet av 1970-talet tillsattes även utredningen språk-och kulturstöd för invandrar-och minoritetsbarn i förskoleåldern (SOU:1982:43). Den är även kallad för språk-och kulturstödsutredningen, med uppdrag att kartlägga språksituationen för invandrarbarn i förskoleåldern.

6

Vid sidan om en omfattande genomgång av språkfrågor understryks det i detta dokument om behovet av kunskap gällande barns kulturbakgrund och detta på ett sätt som är nytt i jämförelse med barnstugeutredningens argumentation. Tanken om anpassning har tonats ner. Istället poängteras att förskolans ”svenska personal” bör handskas med beteenden och värderingar som finns i andra kulturer på ett ”insiktsfullt sätt”. I utredningen lämnas en rad förslag som vid sidan om hemspåksstöd till barnen och utbildning av tvåspråkig personal betonar betydelsen av utbildning i så kallad flerkulturell kompetens hos pedagoger (Björk-Willén, Gruber & Puskás 2013, s. 26–29). I Sverige har det under de senaste decennierna tillkommit olika styrdokument som exempelvis läroplanen för förskolan. Läroplanen för förskolan (2018) lyfter fram vikten av samverkan mellan vårdnadshavare och verksamheten. Läroplanen lyfter också fram andra betydelsefulla aspekter som inkludering, gemenskap och kulturell mångfald. Läroplanen för förskolan nämner att:

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen.

(Lpfö 2018, s. 17).

1.2 Förväntningar

Wångersjö (2017) nämner att många familjer har dramatiska upplevelser i bagaget. En del vårdnadshavare har inte blivit bekväma med hur samhället fungerar och många ställer sig frågorna, vad förväntas av mig som vårdnadshavare? Hur mycket får jag lägga mig i? Vilka rättigheter har jag? Det är inte alltid solklart och för att inte glömma är det många vårdnadshavare som inte behärskar det svenska språket. Vilket i sin tur försvårar situationen ännu mer samt ger utrymme för missuppfattningar.

När en person har lämnat den plats och det hem där hen växt upp för att flytta till ett nytt land där saker och ting ser annorlunda ut och fungerar på ett annat sätt, finns risken att den inre tryggheten människan har blivit förstörd på vägen. Detta ställer krav på förskolan, förskolepersonalen och inskolningen samt att bemötandet behöver utformas på andra sätt än ”vanligt”. Detta för att människor som är nyanlända kan vara i större behov av olika stöd så som språkhjälp, information om rutiner, återskapande av trygghet och andra betydelsefulla delar av förskolans verksamhet. Det är även möjligt att inskolningen behöver vara något längre än vanligt för att hjälpa familjerna att bli trygga med mötet

7

med den svenska förskolan (Wångersjö 2017, s. 107). Förskolan är en mångkulturell plats där människor från flera olika delar av världen förenas och utbyter erfarenheter. När det handlar om vårdnadshavares förväntningar på deras barns skolgång, ser dessa förväntningar oftast likadana ut. Det spelar alltså ingen roll vilket kön, social klass eller etniskt ursprung olika människor har, alla vill oftast att deras barn ska lyckas och trivas i förskolan. Förskolan ska anpassas lika för alla som tillbringar sin tid där och det är verksamheten och dess personal som ska se till att det sker (Bouakaz 2018, s. 15).

Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar

(Lpfö 2018, s. 5–6).

Utifrån den mångkultur som vårt samhälle är format av idag och vanligheten med nyanlända som kommer till Sverige. Anser vi att mötet mellan nyanlända

vårdnadshavare och förskolepersonal är betydande att undersöka närmre.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att undersöka ur ett interkulturellt perspektiv hur nyanlända vårdnadshavare upplever mötet med den svenska förskolan. Vi är intresserade av att ta reda på om språket är ett hinder för trygghetsskapandet mellan vårdnadshavare och personal.

• Hur upplever vårdnadshavarna mötet med förskolan och hur gick mottagandet till? • Vilken typ av kommunikation blev aktuell vid inskolningen och hur förhindrade

personalen att det gemensamma språket blev ett hinder för att kommunicera? • Vilken form av stöd och resurser har vårdnadshavarna fått ta del av i förskolan?

1.4 Förtydligande av begrepp:

Vårdnadshavare: Det finns en eller två vårdnadshavare för ett eller flera barn. Vårdnadshavaren ansvarar för barnet och ska bland annat se till att barnets behov av vård, trygghet och god uppfostran blir tillfredsställda (Skatteverket 2020).

8

Nyanländ: När en person nyligen har fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförd i en kommun räknas denna person som nyanländ. Hos arbetsförmedlingen får den nyanlände en etableringsplan som siktar mot att hen ska få ett arbete och börja arbeta. En person räknas som nyanländ i max två år från den dagen som etableringsplanen börjar gälla (Wångersjö 2017, s. 18).

Pedagog: En pedagog har olika arbetsuppgifter och arbetar inom statlig eller kommunal förvaltning. En pedagog kan bland annat arbeta i en förskola eller grundskola som exempelvis förskollärare, barnsköte eller lärare (Framtid 2020).

9

2. Teori

Det teoretiska perspektivet som stödjer denna studie är interkulturell teori. Motiveringen till detta är att vi anser att teorin är relevant för studien samt fungerar som ett analysverktyg. Den interkulturella teorin kommer användas för att belysa likheter och skillnader samt för att få en bredare förståelse för kulturmöten mellan människor. Teorin kommer fungera som ett redskap för att synliggöra mottagandet av nyanlända familjer i förskolan utifrån vårdnadshavarnas upplevelser. Interkulturellt förhållningssätt,

interkulturell kommunikation samt normer och värderingar finns med som centrala

begrepp i arbetet. Begreppen preciserar och ger en djupare förståelse samt belyser samband inom arbetet.

2.1 Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturalitet redogör för inter respektive kultur. Inter innebär växelverkan och innebörden av kultur handlar om att något är kulturellt (Lahdenperä 2009, s. 29). Letzén (2017) påvisar att begreppet interkulturalitet är likartad med begreppet mångkulturalitet. Mångkulturalitet syftar på att flera olika kulturer lever tillsammans i ett samhälle. Ett interkulturellt förhållningssätt byggs på öppenhet och tolerans som sker i samspel med andra. Det handlar om att kunna se ur en annan individs perspektiv samt att kunna se sig själv i sambandet. För att lyckas med det och för att kunna skapa den förståelsen krävs det att komma i kontakt med det som är avvikande. Det krävs också att ha kunskap gällande sin egen förmåga att reflektera samt att inneha ett intresse för att förstå gemenskapen till det avvikande (Letzén 2017, s. 19). Lorentz och Bergstedt (2007) menar att begreppet interkulturell rubricerar för handlingar, ingripande och rörelser mellan människor. I en pedagogisk omgivning karakteriserar begreppet interkulturalitet för kulturmöten, mångkultur, likheter och skillnader (Lorentz & Bergstedt 2007, s. 16– 17).

Lahdenperä (2009) åsyftar att i en mångkulturell verksamhet är det vanligt att olika tvister och oenigheter uppstår. I en interkulturell verksamhet ska dessa tvister och oenigheter utredas och behandlas som en del av utvecklingsarbetet. Kommunikationen mellan olika element är viktiga och därför är det betydande att bland annat målsättningar, attityder, visioner och arbetsfördelningar är lättillgängliga och lätt begripliga för personalen

10

(Lahdenperä 2009, s. 33). Vidare menar Lahdenperä (2009) att om en verksamhet ska arbeta interkulturellt med vårdnadshavare och barn behöver pedagoger ansvarfullt arbeta utifrån det enskilda barnets kultur, samt inte bemöta eller kategorisera alla barn med utländsk bakgrund under samma mall (Lahdenperä 2009, s. 106). Wångersjö (2017) påpekar att för barnets bästa är ett interkulturellt förhållningssätt en viktig del eftersom det är grunden till en bra relation med barnets familj (Wångersjö 2017, s. 38). Lunneblad (2018) menar att interkulturell pedagogik ofta används i samtal gällande arbetssättet i förskolan när det handlar om bemötandet av nyanlända barn. Att använda sig av ett interkulturellt arbetssätt är inte endast till hjälp för sig själv som pedagog utan det hjälper även att föra ett interkulturellt förhållningssätt vidare till barn, vårdnadshavare och andra inom verksamheten (Lunneblad 2018, s. 33). Lahdenperä (2015) förklarar att i olika internationella överenskommelser och forskning bedöms interkulturalitet vara en resurs att arbeta mot etniska fördomar, rasism och diskriminering (Lahdenperä 2015, s. 23).

2.2 Interkulturell kommunikation

Med hjälp av språket utformar och producerar människor sin sociala verklighet. Det är via språket som personligheter, relationer, värderingssystem och normsystem produceras ihop med sociala sysselsättningar och sociala samband (Lorentz 2012, s. 39). Lindgren och Torro (2017) förklarar hur mötet och skapandet av relationen mellan pedagog och vårdnadshavaren spelar en avgörande roll för kommunikationens påverkan. Kommunikationen i nya relationer sker genom att tolka varandras kroppsspråk och det som uttrycks verbalt. Pedagogernas ansvar är bland annat att utveckla en förtroendefull relation. Detta medför att pedagogerna behöver finna olika kommunikationsstrategier till alla vårdnadshavarna för att redan från start sträva efter en god och ömsesidig kommunikation (Lindgren & Torro 2017, s. 116). Stier & Sandström Kjellin (2010) framhäver att misskommunikation är när något tolkas på ett annat sätt än vad som egentligen åsyftades. Detta är något som emellanåt händer vid icke-verbal kommunikation mellan personer som tillhör olika kulturer (Stier & Sandström Kjellin 2010, s. 53). Nilsson och Waldemarson (2016) nämner att människor med olika kulturella bakgrunder har sina egna regler för samtal och att dessa olikheter kan frambringa tvister och avvikelser i kommunikationen. Först upplevs det som en skillnad sedan som en störning och till sist resulterar det i att den andra personen anses avvikande. Detta bidrar

11

till irritation som uppstår mellan personerna, utan att egentligen förstå att det handlar om diskreta samtalsregler inom kulturerna (Nilsson & Waldemarson 2016, s. 123–124).

Nilsson och Waldemarson (2016) nämner även att begreppet kultur karakteriserar en grupp människor som har olika livs vanor och skilda sätt att kommunicera på. För att hantera det främmande och för att förstå andra individer behöver vi människor vara nyfikna och trygga med vårt inre. Skepticism, rädsla och bristande uppfattningar för det avvikande bildar ofta svårigheter i mötet med det främmande. En svårighet inom interkulturell kommunikation är det som kallas för etnocentrism. Med etnocentrism

framför människor sitt tänkande i fokus och klandrar det som är annorlunda. Detta eftersom människor anser att sin egen kultur är den korrekta och trovärdigast.

Det avvikande upplevs som underligt och oförståeligt i jämförelse med hur vi gör och på så sätt stödjer etnocentrism ett vi och ett dem tänkande (Nilsson & Waldemarson 2016, s. 115–116).

2.3 Normer och värderingar

Stier och Sandström Kjellin (2010) menar att det finns en allmän gränsdragning mellan vi-grupp och de-grupp. Den främmande de-gruppen är en grupp människor som vi saknar kunskaper om och när vi möter gruppen ser vi dem som nykomlingar. De-gruppen söker oftast grannskapets överseende och acceptans samt att de anstränger sig för att få bli en del av omgivningens gemenskap. Stegvis när vi har fått kunskap om de-gruppen genom exempelvis möten och utifrån TV-program är de inte längre främmande, men fortfarande bedöms de att inte passa in i vi-gruppen. Istället får de vara utanför och på så sätt blir de främlingar (Stier & Sandström Kjellin 2010, s. 86). Letzén (2017) hävdar för att lyckas övervinna kulturella hinder hör det till i ett interkulturellt förhållningssätt att jämt vara normkritisk. För att möjliggöra för både barn och pedagoger att fungera ihop i förskolan, tillsammans med andra barn och pedagoger behöver pedagoger vara normkritiska kontra sina fördomar (Letzén 2017, s. 22). Wångersjö (2017) framlägger att det första problemet som hen upplever är uppfattningen av att nyanlända vårdnadshavare är tomma ark och som ankomst i Sverige ska den tomma arken fyllas med en ny mening av svenskhet så som svenskt språk, svenska erfarenheter och svenskt yrkesliv. Wångersjö (2017) menar vidare att våra egna tankar om vad som är viktigt i livet ställer till det i bemötandet med nyanlända. Istället för att automatiskt påverkas av nyfikenhet i mötet med människor som

12

har andra värderingar om vad som är avsevärt i livet. Reagerar vi istället på ett sätt genom att vi vill ställa till rätta, visa och lära (Wångersjö 2017, s. 39–40).

13

3. Tidigare forskning

Relationen mellan pedagoger och vårdnadshavare så som deras individuella upplevelser och integrering med den svenska förskolan är något som vi i detta avsnitt kommer att undersöka närmre. Forskningen som kommer behandlas fokuserar sambandet mellan pedagoger och vårdnadshavare i förskolekontexten. I sökandet av tidigare forskning har vi tagit hjälp av bibliotek och databasen Libsearch. Sökorden vi har använt oss av är ”Förskola och nyanlända,” ”vårdnadshavare och förskola” samt ”interkulturalitet förhållningssätt”. Vi har även använt oss av sökordet ”Immigrant parents in pre-school” för att få fram internationell forskning.

Letzén (2017) nämner att sedan mitten av 1970-talet har det varit betydande att arbeta interkulturellt. Men att det däremot inte är många som direkt förstått betydelsen av begreppet och dess innebörd. Under mitten på 1980-talet fattades ett beslut i Sverige som handlande om att alla skolformer skulle kännetecknas av ett interkulturellt tankesätt. Det märkliga var bara att det inte fanns någon redogörelse för hur pedagogerna skulle förhålla sig till detta (Letzén 2017, s. 17).

3.1 Vårdnadshavare och inskolning

Inskolningen i förskolan har som huvuduppgift att skapa trygghet hos barnet och hos vårdnadshavarna. Syftet med en inskolning är att vänja barnet att separeras från sina vårdnadshavare under vistelsetiden på förskolan. När inskolningen är färdig ska vårdnadshavarna känna sig tillräckligt trygga att lämna barnet på förskolan. Under en inskolning använder sig många förskolor av inskolningssamtal som ger pedagogerna möjlighet att ställa frågor gällande barnet. Inskolningssamtalet har som syfte att redan från skolstart kunna tillfredsställa barnets behov i största möjliga omfattning (Hellberg, 2017 s. 92). Noddings (2015) beskriver även vikten av att känna till och vara utrustad med innebörden av begreppen modeling, dialogue, practice, and confirmation. Begreppen är till stor användning inom förskolan och bemötandet gentemot både föräldrar och barn. Under inskolningen underlättar det för trygghetsskapandet om det finns en tydlighet, bra dialog, övning och bekräftelse (Noddings 2015 s. 237–240).

14

För en familj som är nyanländ i ett land kan situationen bli annorlunda. Det är då av stor betydelse att känna till hur barnet mår, vad hen varit med om och andra faktorer som kan ha påverkat barnet i en negativ riktning. Det är troligt att familjer som befunnit sig på flykt har varit med om påtaglig stress. För att kunna möta barnets behov är det därför betydelsefullt att som pedagog känna till familjens situation (Hellberg 2017, s. 93). Under inskolningen får vårdnadshavarna en del information som innefattar förskolans verksamhet, dess regler och normer. När en nyanländ vårdnadshavare tar emot denna information är det vanligt att hen inte kan förstå den. Det krävs därför extra ansträngning från personalens sida och det är deras uppgift att informationen når ut på samma sätt till alla vårdnadshavare i förskolan (Björk-Willen se Sernhede & Tallberg Broman, 2014, s. 130).

Att pedagogerna och vårdnadshavarna inte delar samma gemensamma språk är ett vanligt förekommande inom förskolan. Därmed är det av största betydelse att hitta ett fungerande sätt att förstå varandra för att minska risken för missförstånd samt för att öka tryggheten

hos vårdnadshavarna (Broberg Hagström & Broberg, 2013, s 129–130). Wångersjö (2017) menar att språket kan vara ett av problemen som gör att det ibland

skapas en viss distans mellan vårdnadshavare och personal. Familjen kan ha svåra händelser med sig i sitt bagage som fortfarande är känsligt när de kommer till förskolan. Familjerna kan därmed vara väldigt sköra, oroliga och osäkra på sin omgivning (Wångersjö 2017, s. 72).

3.2 Samband mellan förskola och hem

Många som väljer förskolläraryrket gör oftast det av skälet att de har ett stort intresse för barnomsorg. Men inom yrket innebär det även stort samarbete med barnens vårdnadshavare. Samarbetat med vårdnadshavarna är av stor betydelse och kräver professionell kompetens. Detta är något som har visat sig vara komplicerat eftersom utbildningen inte fokuserar tillräckligt mycket av det som har att göra med samverkan och samarbetet med vuxna. Därmed är många inte förberedda för den delen av yrket som omfattar vuxensamarbetet och vet därmed inte alltid hur de ska förhålla sig till samarbetet med hemmen. Denna lucka som lämnats frågande i utbildningen kan i sin tur skapa utrymme för missförstånd och konflikter (Rubinstein Reich, Tallberg Broman & Vallberg Roth 2017, s. 76).

15

Mottagandet av nyanlända familjer utmärks att vara i ett ideologiskt dilemma. Förskollärarnas sätt att hantera frågor om dagliga rutiner och aktiviteter kan förstås som ett sätt att hantera frågor om integrationspolitik, utanförskap och krav på egenförsörjning. Men i denna bild finns även tydliga krav som menar att nyanlända snabbt ska bli självförsörjande. Integrationspolitiken påstår på sätt och vis att det finns ett vi att bli en del av och någon att bli som. För förskollärare blir det att förbereda barn och familjer för den svenska förskolan och det svenska samhället. Utgångspunkten är inte att förskollärarna ska korrigera vårdnadshavarnas sätt att vara och se på saker. Utan det handlar om att introducera det svenska samhället och visa hur saker och ting fungerar och ser ut (Lunneblad se Sernhede & Tallberg Broman 2014, s. 119–120). Vid sidan om förskolans dagliga rutiner utvecklas samhället kontinuerligt. Utvecklingen och tillkomsten av den teknik och media som förskolan idag använder sig av kan göra att nyanlända får svårt att hänga med, vilket i sin tur kan leda till inkluderande, segregerande eller uteslutande följder (Harju & Tallberg Broman 2013, s.16).

Bouakaz (2018) menar att vårdnadshavarnas brist i att behärska det svenska språket och

deras brist på kunskap om det svenska skolsystemet, gör att två hinder ofta träder fram. Det första hindret är att det inte alltid finns information, rådgivning och skriftligt material

om hur skolsystemet fungerar på vårdnadshavarnas språk. Det andra hindret är att pedagoger och skolledare inte lyckas engagera vårdnadshavarna (Bouakaz 2018, s. 43). Bunar (2014) menar att i krock med svenska värderingar händer det att vårdnadshavare blir dömda och deras kultur betraktas som något dåligt. Vårdnadshavares okunskap gällande det svenska språket och deras kännedom för skolsystemet ses ibland som ett stort hinder för en god samverkan (Bunar 2014, s. 40). Bouakaz (2018) menar att många vårdnadshavare får en känsla av att de inte känner sig välkomna i deras barns skola (Bouakaz 2018, s. 119). Utifrån olika studier som Bunar (2014) lyft fram visar sig slutsatsen vara att pedagogernas inställning till de nyanlända vårdnadshavarna är spänd. Parallellt med detta pekar en del forskning på att vårdnadshavare med utländsk bakgrund ofta har en väldig omfattande tillit till skolväsendet, men också på grund av deras stora tillit till skolväsendet motverkas samtidigt deras engagemang. Detta vid sidan av rädslan att deras allt för öppna krav och stora tillit kan skada deras barn (Bunar 2014, s. 50). Adair och Barraza (2014) nämner att vårdnadshavarnas missnöje över att pedagogerna inte kommer att förstå sig på deras kultur gör att de känner sig oroliga över sina barn på

16

förskolan (Adair & Barraza 2014, s. 32). Författarna menar även att vårdnadshavarna upplever besvikelse över pedagogernas förhållningssätt i första mötet. Detta eftersom informationen som pedagogerna förmedlade handlande mer om föräldraansvar och olika

skolfrågor snarare än nyfikenhet för barnet (Adair & Barraza 2014, s. 36). Utifrån Lunneblads (2013) observationer, samtal, intervjuer och fokusgruppsintervjuer

har det visat sig att det inte är helt självklart bland pedagogerna om hur bemötandet av nyanlända ska ske. Ur samtalen med pedagogerna visar det sig att det finns pedagoger som strävar efter att planera och utföra verksamheten utifrån barnens och familjens behov. Samtidigt som det finns pedagoger som mer pekar på att vårdnadshavarna behöver rätta sig efter förskolans verksamhet för en fungerande relation (Lunneblad 2013, s. 11).

17

4. Metod

I detta avsnitt kommer vi redogöra för vårt val av metod. Vi kommer att ge en redogörelse för genomförandet av våra intervjuer och dess urval. Forskningsetiska principerna som används i vår studie presenteras, och avslutningsvis avslutar vi med att presentera analysutförandet som har används för att analysera studiens empiriska material.

4.1 Kvalitativ eller kvantitativ metod

För att lyckas besvara frågeställningarna valde vi att använda oss av olika metoder. Studien är en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. När enskilda personer intervjuats har metoden varit kvalitativ och när vi genomfört en enkätundersökning som grundar sig i statistisk har metoden varit kvantitativ (Thurén 2019, s. 118).

4.2 Intervju och enkät

Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och enkätundersökning. För att komma åt en persons känslor och erfarenheter är intervjuer ett bra tillvägagångssätt (Alvehus 2019, s. 85). En semistrukturerad intervju är när intervjuaren följer ett formulär som innehåller öppna frågor. Respondenten har sedan möjlighet att inverka på intervjuns innehåll (Alvehus 2019, s. 87). Intervjuerna belyser frågor som är relaterade till delar så som trygghet, kommunikation och samverkan i samband med inskolningen.

4.3 Urval

Vi valde att ta kontakt med förskolorna där vi har utfört vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som ligger i Malmö och Lund. Där fick vi bra respons från ledning som kunde vägleda oss vidare. Förskolorna hjälpte oss att få privat kontakt med vårdnadshavarna så att vi tillsammans kunde bestämma träff. Totalt har vi besökt tre olika förskolor där fyra av våra fem interjuver är utförda. I studien har vi valt att kalla vårdnadshavarna för Vå1, Vå2, Vå3, Vå4 och Vå5. Den första vårdnadshavaren det vill säga Vå1 har intervjuats på en förskola samt bott i Sverige i fyra år. Vå2 har intervjuats hemma hos hen själv och bott i Sverige i sex år. Vå3 har intervjuats på en förskola och varit bosatt i Sverige i nästan fem år. Vå4 har även hen intervjuats på en förskola och bott i Sverige i sex år. Slutligen Vå5 som också intervjuats på en förskola har bott i Sverige

18

närmare två år och hade en tolk vid sin sida under intervjun. Utöver detta har vi skapat en enkätundersökning som riktar sig åt vårdnadshavare som varit nyanländ under de senaste åren och har eller haft barn inom förskolan i samband med detta. Sammanlagt är det elva personer som har svarat på undersökningen. Frågorna behandlar däribland språket och tryggheten i samband med inskolningen i förskolan. Enkätundersökningen har vem som helst haft tillgång till att besvara, vi vet därför inget om personerna som delgett sitt svar.

4.4 Genomförande

För att få ett berikat underlag var målet att få ihop så många muntliga träffar som möjligt. Samtidigt har covid-19 funnits i åtanke, vilket vi haft stor respekt för under hela processen. På grund av den rådande krisen av Covid-19, var avstånd, förnuft och hygien i stort fokus under intervjuerna. För att minska risken för smitta valde vi att vidta olika försiktighetsåtgärder. Därmed att inte ta i hand och att hålla intervjuerna på minimum två meters avstånd. Vi har också utfört majoriteten av våra intervjuer utomhus och varit noga med handhygien i form av att tvätta händerna och använda handdesinfektion både innan och efter intervjuerna. Sammanlagt har vi genomfört fem intervjuer och målgruppen var vårdnadshavare som är eller har varit nyanländ under de senaste sex åren. Samtliga fem Intervjuer har utförts muntligt med vårdnadshavarna. Intervjuerna har genomförts utomhus på förskolans innergårdar och en av intervjuerna har skett hemma hos en vårdnadshavare. En av intervjuerna som utförts på en av förskolorna har skett med hjälp av en tolk. Medan resterande fyra intervjuer har skett på svenska med hjälp av engelska. Med Vå1, Vå2, Vå3 och Vå4 kunde vi kommunicera med det svenska språket till stor del. Det var endast med Vå3 som vi använde oss av det engelska språket som stöd när vi inte förstod varandra.

Enkätundersökningen har vi skapat via Google Drive och i pappersformat. Via Google Drive är enkätfrågorna utformade på svenska som vi sedan har delat ut i olika grupper över internet, som exempelvis i olika Facebookgrupper. Enkätundersökningen som är i pappersformat är översatta till arabiska och utdelade på våra VFU-förskolor. Frågorna är skapade till arabiska eftersom majoriteten av vårdnadshavarna som befinner sig där, har arabiska som sitt modersmål. Genom detta tillvägagångsätt menar vi att deltagarna i undersökningen får en bättre förståelse för innehållet och kan dela med sig av sina upplevelser.

19

4.5 Etiska överväganden

I samband med studien har vi tagit hänsyn till dem fyra huvudkraven inom etisk forskning. Dessa är Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och

Nyttjandekravet. Informationskravet använde vi oss av när vi lämnade ut

samtyckesblanketterna, vilket innebar att vi som ansvarar för undersökningen informerade alla berörda personer som ingick i forskningen. Vi informerade både om innebörden av studien samt om dess syfte. När vi tydliggjorde att deltagandet var frivilligt och att personen som medverkade i studien hade rätt att avbryta när hen ville, informerade vi om samtyckeskravet. I blanketten framgick det även att studien respekterar personens integritet och rättigheter samt att alla uppgifter i undersökningen är sekretessbelagda. Detta innebär att oberättigade inte kan ta del av materialet (konfidentialitetskravet). Slutligen innehöll blanketten även information om att studien endast kommer användas i form av forskningssyfte och inget annat, det vill säga nyttjandekravet (Vetenskapsrådets forskningsetiska principer 2002).

4.6 Analysmetod

Totalt kommer vi presentera olika delar från de fem intervjuer och från enkätundersökningen som vi utfört med vårdnadshavarna. Av samtliga intervjuer med vårdnadshavarna var det ingen som hade vare sig svenska eller engelska som sitt modersmål. Detta var vi medvetna om innan utförandet och vi hade förståelse för att eventuella missförstånd och oklarheter kunde uppstå under intervjun. Därför var vi noga med att endast anteckna och ta emot den information som vi säkert förstod.

20

5. Resultat

I detta kapitel redogör vi för det sammansatta resultatet av den genomförda studien. Målet med undersökningen har varit att ta reda på hur nyanlända vårdnadshavare upplever mötet med den svenska förskolan. Och hur kommunikationen, kulturskillnader, normer och värderingar gör sig tydligt i mötet mellan nyanlända vårdnadshavare och förskolan. Även resultatet av den genomförda enkätundersökningen kommer presenteras i detta avsnitt.

5.1 Kulturella skillnader

Vå2 berättar om hur den svenska kulturen skiljer sig från den i hemlandet. Vå2 och hens familj är uppvuxna i Syrien och kom till Sverige för lite mer än två år sedan. Ett av barnen har varit inskolad i en förskola i Syrien tidigare. Det är inte vanligt med manliga pedagoger som arbetar inom förskolorna i Syrien och Vå2 hade inte upplevt det förens hen kom till Sverige (Vå2). Hen berättar hur det kändes konstigt när det var en manlig pedagog som skulle byta blöja på hens barn. Vå2 ifrågasatte personalen om detta och önskade att en kvinnlig pedagog skulle byta blöja på barnet. Men personalen hade då förklarat att det inte gick och Vå2 menade att hen fick acceptera det (Vå2). Vå1 och Vå2 beskriver tydliga skillnader mellan förskolan här i Sverige och den i Syrien och Libanon. De berättar att det är stor skillnad mellan förskolorna och samhället i helhet. Också att inskolningen kändes trygg här i Sverige eftersom båda vårdnadshavarna hade rätt att vara med barnet i förskolan samt att inskolningen kunde ske i ett lugnt tempo (Vå1 & Vå2). Vå1 berättade att i Libanon fick hen vara med under inskolningen en dag och dagen därpå var det dags att lämna barnet på förskolan. Medan i Sverige fick hen vara med under hela inskolningen under två veckor så att barnet och hen själv fick tid att hinna vänja sig och känna sig trygga med pedagogerna och förskolan (Vå1).

Enkätundersökningen visar att femtio procent svarat att det är stor skillnad mellan förskolan i Sverige och den i hemlandet, medan den andra hälften svarat annat (Enkätundersökning). Vi kan se samband mellan intervjuerna och enkätundersökningen. Vå1 och Vå2 nämner skillnader som ovanligheten med manliga pedagoger i Syrien och att inskolningen i Sverige går till på ett annat sätt i jämförelse med hemlandet (Vå1 & Vå2).

21

5.2 Den förväntade bilden av det svenska samhället

För en del av vårdnadshavarna som deltagit i intervjuerna var det svenska samhället nytt och annorlunda. Några beskriver även att det skiljer sig mycket från deras hemländer. Vå1 nämner att förskolan var en trygg plats för att få lära sig om det svenska systemet och om hur saker och ting fungerar. Hen nämner även att tryggheten ökade eftersom den dagliga kontakten med förskolan gjorde att hen hade kontakt med någon utanför sin egen omgivning. Hen förklarade att det kändes tryggt att ha kontakt med någon som vet hur det svenska systemet fungerar (Vå1).

Vå5 instämmer med att det var en liten ”minichock” att vara nykommen i Sverige. Inte på ett negativt sätt, utan mycket var sig olikt och det var del att lära sig i det nya landet. Hen berättade även hur förskolan var till stor hjälp under deras första tid i Sverige. Förskolan hjälpte hen att förstå hur saker och ting i Sverige fungerar, vilket ökade tryggheten (Vå5). I Syrien var det svårt att få tillstånd för att vara borta från jobbet i samband med inskolning av sitt barn. Vå2 förklarar att det kändes lättare här i Sverige därför att hen fick vara med sitt barn under inskolningen. Samt att det är mer självklart och ett giltigt skäl i Sverige jämfört med i hemlandet. Hen nämner att förskolorna här i Sverige känns tryggare och att det underlättar att det är okej att vara med sitt barn under inskolning till dess att barnet är tryggt (Vå2).

Resultaten av enkätundersökningen visar att trettio procent svarat att deras trygghet i Sverige ökat mycket när de kom till förskolan i Sverige. Ytterligare trettio procent svarade att tryggheten ökade lite när de kom i kontakt med förskolan. Tjugo procent svarade att förskolan inte var till hjälp för deras trygghet samt tjugo procent svarade annat (Enkätundersökning). Tolkningen vi gör utifrån intervjuerna och enkätundersökningen är att vårdnadshavarna upplevde ökad trygghet i Sverige när de kom i kontakt med förskolan.

22

1.

Källa: Enkätundersökning

5.3 Språkets alla betydelser

Samtliga av vårdnadshavarna som deltagit i intervjuerna påpekade att språket kunde vara ett hinder. Däremot instämde alla med att lösningarna som tillämpades i samverkan med förskolan var fungerande. Några av vårdnadshavarna lyfter fram positiviteten kring att det fanns arabisk talande personal tillgänglig på avdelningarna. Vå1 förklarade att språket upplevdes som ett hinder i samband med inskolningen men att det fungerade bra ändå. Hen förklarade även att det fanns en pedagog på en avdelning bredvid som talade arabiska. Vilket underlättade när det var något som hen eller personalen behövde förmedla (Vå1). Att språket var ett hinder vid inskolningen var även något som Vå5 upplevde. Precis som för Vå1 fanns det även arabisk talande personal på den förskolan där Vå5 hade sina barn. Hen betonar även vikten av kroppsspråket och att det underlättade mycket under inskolningen att pedagogerna använde sig av det (Vå5).

Samtliga av vårdnadshavarna lyfte fram vilken skillnad de upplevde att kroppsspråket gjorde för förståelsen och trygghetskänslan. Vå1 nämner att både hen och pedagogerna använde sig av bilder och kroppsspråk för att lyckas kommunicera (Vå1). Vå2 berättade även att kroppsspråket var till stor hjälp för kommunikationen mellan hen och personalen på avdelningen. Hen förklarar att pedagogerna använde sig av kroppsspråket samt talade långsamt och tydligt (Vå2). Både Vå2 och Vå3 kunde tala engelska, vilket underlättade för dem i kommunikationen med personalen (Vå2 & Vå3). När vi frågade Vå3 om språket var ett stort hinder, svarade hen nej och att de kommunicerade på engelska. Vå3 visste

23

även vilka rättigheter hen hade rätt till eftersom det var något hen kollat upp tidigare från bekanta som hade barn på förskolan. Vå3 berättade att hen var trygg med verksamheten och att inskolningen kändes bra. Hen nämnde även att det kändes bra när barnen fick börja förskolan eftersom dem behövde lära sig det svenska språket, samt etik och moral (Vå3).

Vå4 beskrev hur hen haft en tuff första tid med förskolan i Sverige eftersom helheten inte kändes tryggt. Hen berättar om hur det var en lång väg att pendla till förskolan varje dag och att barnen var väldigt ledsna. Det var först efter att Vå4 bytt förskola som det blev tydligt att den första förskolan inte var utrustad med samma typ av bemötande som den nya förskolan var (Vå4). Hen förklarade att i den nya förskolan blev barnen med en gång trygga. Att hen förstod dem eftersom de använde sig av kroppsspråket, vilket dem inte gjorde på den förra förskolan på samma sätt. På den nya förskolan var det en helt annan känsla förklarar vå4. Det arbetade en äldre dam som visade med hela kroppen och pedagogerna tog bilder på barnen under dagarna på förskolan (Vå4).

Enkätundersökningen visar att 9,1 procent upplevt att språket varit ett stort hinder. 18,2 procent har svarat att språket var ett litet hinder medan majoriteten 27,3 procent svarade att pedagogerna löste situationen genom att finna olika lösningar (Enkätundersökning). De metoderna som pedagogerna tillämpade kan möjligtvis förknippas med vad vårdnadshavarna i intervjuerna svarat. Bild stöd, kroppsspråk samt tillgängligheten av pedagoger i förskolan som talar samma språk, underlättade för vårdnadshavarna och pedagogerna att förstå varandra

24

2

Källa: Enkätundersökning

5.4 Otrygg anknytning

Vå4 delar med sig av sina erfarenheter av sin första tid i Sverige och mötet med förskolan. Det var en lång väg att ta sig till förskolan och det krävdes två bussar för att nå fram, hen berättar att allting var nytt och förvirrande. Vå4 arbetade intill förskolan och så fort hen hade rast gick hen utanför förskolan för att försöka höra om barnen grät. Barnen grät ofta vid hämtning, vilket gjorde situationen ännu mer otrygg. Hen berättar även att personalen var bra och hur dem försökte få dem att trivas på förskolan. Trots det kändes det ändå inte bra och efter fem till sex månader fick familjen byta förskola till en annan som låg närmre hemmet. När barnen inskolades på den nya förskolan, var det en helt annan känsla förklarar Vå4. Pedagogerna var varma och använde hela kroppen i sitt kroppsspråk. Hen upplevde att dem kunde kommunicera och förstå varandra på ett tryggare sätt. På den förra förskolan använde dem inte mycket kroppsspråk eller stöd, medan pedagogerna på den nya förskolan skrev översatta lappar till hen om hur dagen varit (Vå4).

Enkätundersökningen visar ett jämt svar. Frågan var om de fått ett förtroendefullt och tryggt första möte med förskolan. På frågan svarade 27, 3 procent ja mycket. Även 27, 3 procent svarade att mötet var ganska tryggt. Medan 18,2 procent svarat sådär och 27,3 procent svarade annat. Det var ingen procent som svarade att första mötet var otryggt och oförtroendefullt (Enkätundersökning). Precis som Vå4 nämner kändes det otryggt redan från start eftersom förskolan låg långt bort från deras hem. Vägen dit var påfrestande för vårdnadshavaren och barnen (Vå4). Utifrån detta svar tänker vi att det är många olika

25

faktorer som blir avgörande för att skapa ett förtroendefullt och tryggt första möte med förskolan. Förskolans placering, förskolans miljöpåverkan, kroppsspråket, tonläget och ansiktsuttrycket kan ha avgörande roll för hur det första mötet upplevs.

3.

Källa: Enkätundersökning

5.5 Sammanfattning

Utifrån resultatet kan vi utgå från att kulturen, språket och anknytningen är tre viktiga beståndsdelar för en god relation mellan vårdnadshavare och förskolepersonal. Vårdnadshavarna beskriver att mycket skiljer sig från hemlandet jämfört med i Sverige. Vå2 lyfter fram den märkliga känslan hen fick när en manlig pedagog skulle byta på hens barn. Vå1 förklarar skillnaderna på inskolningen i Libanon som varade under en dag, som i Sverige varade i två veckor (Vå2 & Vå1). Detta är bara några av de skillnader som vårdnadshavarna upplevt och med dem kulturskillnaderna finns det risk för missförstånd mellan personalen och vårdnadshavarna. Särskilt när de inte delar samma gemensamma språk. Eftersom samtliga av vårdnadshavarna i intervjuerna nämnde att språket var ett hinder, blir olika kommunikationshjälpmedel betydelsefulla. Vå1 nämner olika kommunikations varianter som fungerade bra. Det var bilder, översatta lappar och kroppsspråket som fungerade som kommunikation mellan hen och pedagogerna (Vå1). Även Vå2 betonar vikten av kroppsspråket. Hen nämner att det var enklare att förstå personalen när dem talade långsamt och använde sig av ett tydligt kroppsspråk (Vå2).

26

Enkätundersökningen stämmer överens med dem intervjuade vårdnadshavarnas åsikter gällande språket. Majoriteten av svaren det vill säga 27,3 procent svarade att personalen i förskolan använde sig av fungerade metoder som resulterade att de inte ansåg språket som ett hinder. Utifrån det konstaterade resultatet ser vi också att den allmänna tryggheten och anknytningen spelar en stor roll. Avgörande faktorer för detta har visat sig vara förskolans placering, miljöpåverkan och personalens förhållningssätt. Majoriteten av de intervjuade vårdnadshavarna upplevde en ökad trygghet när de fick kontakt med förskolan i Sverige och de upplevde trots omständigheterna att de kände sig trygga med att lämna sina barn på förskolan. Vå4 som inte kände sig trygg förklarade att det berodde på olika faktorer. Det var den långa vägen, att allt var nytt och förvirrande och att hen inte hade en trygg anknytningsperson på avdelningen. Skillnaden när Vå4 bytte förskola blev att hen fick en god relation till personalen omgående och pedagogernas sätt att förhålla sig till vårdnadshavaren skapade ett lugn, vilket resulterade i att hen blev trygg (Vå4). Vå4 kände till en del om systemet, hur saker och ting fungerade samt vilka rättigheter som hen var berättigad i förskolan, detta eftersom bekanta berättat om det. Språket var dessutom inget hinder eftersom hen kunde tala engelska och hen blev därmed trygg med förskolan. Därför kan vi utgå ifrån att kulturen, språket och anknytning är tre betydelsefulla delar för en god relation och för trygghetsskapandet.

27

6. Diskussion

När vi nu går in i diskussionsdelen, har det blivit dags att sammanställa resultatet och knyta an till arbetets problemformulering. Inledningsvis kommer metodvalet diskuteras och därefter kommer resultatet analyseras i relation till tidigare forskning, detta med inslag av den interkulturella teorin. Yrkesrelevansen kommer diskuteras och avslutningsvis kommer det finnas med en diskussion gällande fortsatt forskning och förslag till denna.

6.1 Metoddiskussion

Vi utförde samtliga intervjuer på plats med vårdnadshavarna. Detta var däremot inte vår grundtanke. Vi hade tänkt genomföra intervjuerna med vårdnadshavarna via programmet zoom, för att minimera risken för smitta till följd av covid-19. Vi insåg efterhand att det skulle bli svårt, då vi inte fick några vårdnadshavare att ställa upp via zoom. Anledningen till detta verkade vara att de tyckte det var för komplicerat med nerladdning och användning av det för dem okända verktyget. Vi fick acceptera detta och hitta andra tillvägagångssätt, vilket resulterade i muntliga träffar på plats med personerna. Vi är nöjda med att det blev som det blev, då vi upplevde att träffarna gav oss en helhetskänsla och ett bra underlag för studien. Däremot insåg vi att om vi hade spelat in intervjuerna skulle möjligtvis resultat kunnat se annorlunda ut. Eftersom vi hade kunnat återgå till och höra

intervjuerna flera gånger om och minska risken för att missa betydelsefulla delar. Den första vårdnadshavaren som vi intervjuade inte ville bli inspelad. För att bibehålla

samma kvalité, valde vi bort denna strategi även för övriga intervjuer. Under intervjuerna förde en av oss anteckningar under tiden som den andra förde samtalet med respondenten.

Till en början valde vi att endast skapa enkätundersökningen skriven på svenska. Detta insåg vi ganska kort därefter att det var ett dåligt utgångsläge. Vi fick inte många svar vilket kunde bero på att den målgruppen som våra frågor riktar sig åt inte behärskade det svenska språket och därmed inte kunde förstå frågorna. Samtidigt ville vi inte ta bort enkätundersökningen och förlora dem svar vi redan fått in. För att utöka repertoaren och för att fler skulle få möjlighet att ta del av vår enkätundersökning, valde vi att översätta frågorna till arabiska. Däremot valde vi inte att skapa denna enkätundersökning via internet denna gång. Utan vi skapade den i pappersformat och lämnade ut dessa på

28

förskolorna där vi utfört intervjuerna. Vi valde just arabiska eftersom en stor del av vårdnadshavarna på förskolorna där vi lämnade enkätundersökningen har detta språk som modersmål. När vi fick in svaren i pappersformat sammanställde vi dessa svar tillsammans med enkätundersökningen på svenska.

6.2 Resultatdiskussion

I fråga om bemötandet av nyanlända barn i förskolan används ofta interkulturellt förhållningssätt som en slags hjälpmedel. Ett interkulturellt arbetssätt gynnar alla inom förskoleverksamheten, både personal, vårdnadshavare och barn. Det hjälper även att framföra ett interkulturellt förhållningssätt vidare till andra i omgivningen (Lunneblad 2018, s. 33). I förskolans miljö kännetecknar interkulturalitet likheter, skillnader, kulturmöten samt mångkultur (Lorentz & Bergstedt 2007, s. 16–17). Wångersjö (2017) nämner att som nyanländ i ett främmande land är det vanligt att kunskap om rutiner och funktioner brister. Det kan vara kunskaper om exempelvis skolsystemet eller vårdsystemets funktion samt andra samhälleliga intuitioner. Pedagogerna i förskolan behöver ha förståelse för varje persons bakgrund och behöver kunna utforma lösningar som passar alla som ingår i verksamheten.

Många nyanlända innehar ofta liknande frågor som vilka rättigheter en har eller också vad som förväntas av en som förälder i förskolan. När det talas om barnets bästa lyfts familjen fram som en av de mest betydelsefulla delarna inom perspektivet. Detta beskrivs enligt, är familjen trygg och mår bra överförs detta oftast till barnen som i sin tur också kommer må bra och känna sig trygga. Arbetar förskolan med att stödja vårdnadshavarna i deras process i det nya landet, gynnar detta i slutändan barnen (Wångersjö 2017, s. 107). När vi frågade föräldrarna om de fått ta del av något särskilt stöd i förskolan var svaret på

denna fråga oftast nej. Däremot var deras efterfrågan av stöd inte särskilt stort. Utan bilden vi fick av vårdnadshavarna var att de var nöjda med hur förskolan utförde sitt

jobb och krävde inget extra. Vi frågade även om de kände till sina rättigheter och det stöd de var berättigade och det gjorde dem. Stödet vårdnadshavarna fick ta del av under inskolningarna var exempelvis handskrivna lappar eller digitala verktyg. Bristen av det gemensamma språket mellan förälder och pedagog är ett vanligt förekommande i förskolan i Sverige idag. Det är av stor betydelse att kunna arbeta fram en lösning och hitta ett gemensamt kommunikationsmedel som fungerar för båda parter. Detta för att

29

lyckas skapa trygghet, trivsel och för att undvika missförstånd (Broberg, et al 2013, s. 129–130)

Föräldrasamverkan och föräldrars rätt till inblandning i det svenska skolsystemet ser annorlunda ut idag än förr, detta både när det gäller nationellt och internationellt. Ur ett historiskt perspektiv hade föräldrar inte mycket att säga till om och deras roll i skolsystemet var liten. Med tiden förändrades detta och resultatet av utvecklingen har lett

fram till den föräldrasamverkan som förskolorna är utrustade med idag. Förskolorna arbetar idag nära hemmen och föräldrars rätt till inflytande är något som är

lagstadgat. Trots dagens tydliga styrdokument och lagar finns det en viss okunskap kring hur föräldrasamverkan fungerar ute i praktiken. Detta när det gäller exempelvis förväntningar, delaktighet och förberedelser. Samhällets ständiga utveckling och tillkomsten av media och teknik i förskolan öppnar också upp för en diskussion värt att undersöka. Detta eftersom utvecklingen kan få antingen inkluderande, segregerande eller uteslutande följder (Harju & Tallberg Broman 2013, s. 16).

Vårdnadshavarna som deltagit i intervjuerna kunde inte tala eller läsa på svenska när de inskolade sina barn i förskolan. Den medialiserande utvecklingen som tagit fart under senare tid kan därmed leda till uteslutning och information som föräldrar har rätt till kan gå förlorad. I förskolorna idag används många digitala verktyg och mycket information går ut till föräldrarna via mejl, hemsidor eller andra program. Som nyanländ är det inte säkert man är utrustad med dessa digitala verktyg och risken finns att vårdnadshavarna missar viktig information. Vi frågade alla vårdnadshavare under intervjuerna om någon av dem fick översatta informationsblanketter, eller om det fanns information i hallen på engelska eller arabiska. Detta var dock ingenting som någon av dem hade erfarit. Däremot var det någon av vårdnadshavarna som fick små personliga lappar med information vid något tillfälle. Dessa små lappar ökade denna vårdnadshavares trygghet mycket. Vilket visar att den ansträngning av information som alla vårdnadshavare kan förstå och ta del av kan öka tryggheten och förtroendet för förskolan. Detta är något som Björk-Willén (2014) talar om i samband med inskolningen i förskolan. När en vårdnadshavare skolar in sitt barn på förskolan möts hen av information som berör förskolans verksamhet, regler och normer. Björk-Willén (2014) lyfter fram dilemmat som uppkommer när en vårdnadshavare som inte behärskar det svenska språket får ta emot denna information. Oftast kan inte vårdnadshavaren förstå informationen som hen blir

30

tilldelad och risken för att informationen blir oläst blir därför stor. Genom att inte alla vårdnadshavare kan ta del av förskolans information på grund av att språket utgör ett hinder för detta, bidrar det till att alla vårdnadshavare inte får samma förutsättningar (Björk-Willén se Sernhede & Tallberg Broman 2014, s. 130).

Wångersjö (2017) beskriver hur ett interkulturellt förhållningssätt är en betydelsefull del av arbetet i förskolan. När verksamheten är utrustad med ett interkulturellt förhållningssätt gynnar det barnens bästa samt lägger grunden för en god samverkan mellan förskola och hem (Wångersjö 2017, s. 38). Det är en förutsättning att förskolan och vårdnadshavaren innehar en god relation för att allting runt om kring ska fungera, inte minst för att barnen ska trivas och må bra. Är vårdnadshavaren otrygg med förskolan kommer med stor sannolikhet barnen också bli det eftersom barnen känner av vårdnadshavarnas kroppsspråk och signaler (Harju & Tallberg Broman 2013, s. 64). Precis som Vå4 nämnde var hen inte trygg med den första förskolan vilket barnen också kände av. Vårdnadshavaren berättade hur otrygg hen var och hur detta i sin tur påverkade barnen negativt. Däremot när barnen började på den nya förskolan där Vå4 direkt blev trygg, trivdes även barnen bra (Vå4).

Noddings (2015) fyra begrepp inom omsorg modeling, dialogue, practice, and

confirmation, uppges vara till användning inom förskolan och bemötandet gentemot

vårdnadshavare och barn. Begreppen kan kopplas till inskolningen på så vis att det är viktigt att vara tydlig och visa föräldrarna om hur saker och ting fungerar samt inneha en god dialog. Övning är också något som krävs för att relationen ska förbättras och för att kommunikationen ska fungera bra. Slutligen är det av stor betydelse att bekräfta varandra och visa att man ser den andra och personens behov. När pedagogerna bekräftar vårdnadshavarna i deras handlingar skapar det trygghet och självförtroende för att fortsätta utvecklas (Noddings 2015, s. 237–240). Vi kan se en koppling mellan Noddings begrepp och Vå4 upplevelser. När hen fick kontakt med den nya förskolan visade pedagogerna tydligt hur saker och ting fungerade och såg ut (modeling). Kommunikationen skapade en trygghetskänsla och genom pedagogernas engagemang i att hitta olika kommunikationsstrategier ökade tryggheten (dialogue). Vå4 nämnde också hur pedagogerna försäkrade hen om att barnen hade det bra i förskolan och att hen kunde känna sig lugn och trygg (conformation).

31

Språket har också stor påverkan på inskolningen och trygghetsskapandet, vi behöver förstå vad den andra vill eller behöver för att kunna tillgodose hens önskan eller behov (Broberg, et al 2013, s. 129–130). Kulturella och språkliga skillnader är ett vanligt förekommande inom mötet mellan nyanlända vårdnadshavare och den svenska förskolan. När vi människor växer upp formas vi in i en viss kultur, denna kultur finns sedan med oss i livet och våra tankar och värderingar formas ofta utifrån kulturen (Baouakaz, 2018 s. 55–56). Baouakaz (2018) ger exempel på en intervju där pedagogen pekar på olika kulturkrockar som kan ske mellan människor från olika kulturer. Ett exempel som nämns är när en vårdnadshavare inte vill att deras barn duschar i skolan och medverkar under simlektionerna (Baouakaz, 2018 s. 55–56).

Detta exempel är något som kan kopplas till intervjun med Vå2, när hen inte ville att en manlig pedagog skulle byta blöja på hens barn. Inom Vå2 kultur är troligtvis manlig personal i förskolan inte är ett vanligt förekommande. Och när hen inte befunnit sig i situationen tidigare är det naturligt att det känns märkligt och otryggt, eftersom det är något som bryter mot dem egna värderingarna. Lahdenperä (2009) menar att om en verksamhet ska arbeta interkulturellt med vårdnadshavare och barn behöver pedagoger ansvarfullt arbeta utifrån det enskilda barnets kultur, samt inte bemöta eller kategorisera alla barn med utländsk bakgrund under samma mall (Lahdenperä 2009 s. 106) Lahdenperä (2009) menar också att inom en mångkulturell verksamhet är det inte ovanligt att det uppkommer konflikter. Om en verksamhet arbetar interkulturellt ska dessa konflikter behandlas inom förskolans utvecklingsarbete (Lahdenperä, 2009 s. 33).

6.3 Studiens koppling till yrkesrelevansen

Alla vårdnadshavare oavsett bakgrund har behov av att känna sig trygga och tillfredsställda av förskolan och det är personalens uppgift att se till att det sker i enlighet med läroplanens mål och riktlinjer. Människor som befunnit sig på flykt eller lämnat sin trygga plats för att etablera sig i ett nytt främmande land, kan ibland behöva lite extra hjälp av förskolan för att trivas. Pedagogerna kan behöva vara utrustad med information rörande familjen och deras behov samt att miljön kan behöva justeras och anpassas så att den når ut till alla på avdelningen (Wångersjö 2017, s. 115–116).

32

Vår studie har visat att det finns brister i mötet mellan vårdnadshavare och förskole pedagoger. Vårdnadshavarna har delat med sig av sina individuella upplevelser när det gäller mötet med förskolan. Det har framkommit att delar som kommunikationen, trygghetsskapandet och kulturskillnader brustit. Broberg, et al (2013) lyfter fram vikten

av att finna goda lösningar och fungerande kommunikationsmedel. Att förskolepersonalen och vårdnadshavarna förstår varandra är en förutsättning för att

lyckas skapa en god relation (Broberg, et al 2013, s. 129–130).

Även Lunneblad (2013) beskriver tydliga brister i mötet mellan vårdnadshavare och personal i förskolan. Hen nämner utifrån sin studie hur personalen innehar olika förhållningssätt gentemot nyanlända vårdnadshavare. Att en del av personalen resonerar enligt att vårdnadshavarna behöver anpassa sig till förskolans verksamhet. Samtidigt som andra pedagoger menar att förskolan bör planera verksamheten utifrån familjens behov och finna fungerande strategier för en hållbar relation med vårdnadshavarna (Lunneblad 2013, s. 11). Läroplanen för förskolan nämner att:

Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Förskolan ska tydliggöra för barnen och barnens vårdnadshavare vilka mål utbildningen har. Detta är en förutsättning för deras möjlighet till inflytande och förståelse för förskolans uppdrag. Det är viktigt att alla som ingår i arbetslaget har förmåga att förstå och samspela med barnen och att skapa tillitsfulla relationer med hemmen, så att förskoletiden blir positiv för barnen.

(Lpfö 2018, s. 8).

6.4 Fortsatt forskning

Vår studie har visat att kroppsspråket haft en positiv och betydelsefull roll inom kommunikationen mellan vårdnadshavare och personal i förskolan. Kroppsspråket har visat sig bidra till en bredare trygghet hos vårdnadshavarna. Detta eftersom kroppsspråket i form av exempelvis gester, händer, ansiktsuttryck och ögonkontakt hjälpt vårdnadshavarna att förstå det som förmedlas i stunden. När pedagogerna använt sig av kroppsspråket har vårdnadshavarna känt sig bekräftade och sedda, vilket i sin tur ökat tryggheten för verksamheten i helhet.

När det gäller fortsatt forskning anser vi att det hade varit intressant att se fler studier kring kroppskommunikationen och dess betydelse. Samt vilken effektivitet kroppsspråket har i olika situationer i förskola, särskilt när det verbala språket inte finns tillgängligt.

33

Detta eftersom Sverige är ett mångkulturellt land och hem för många olika etniciteter och kulturer. Ju fler studier och forskning som sker kring kroppsspråket och dess funktion, tänker vi att det kan bidra till att fler kan ta del av den samt använda den i praktiken. För att i sin tur undvika eventuella missförstånd.

34

Referenslista:

Adair, Jennifer Keys. Barraza, Alejandra. (2014). Preschool: Voices of immigrant parents

in preschool settings. YC Young Children 69(4): 32–39. ISSN: 1538–6619.

Alvehus, Johan. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2. Stockholm: Liber. E-bok.

Björk-Willén, Polly. Gruber, Sabine. Puskás, Tünde. (2013). Nationell förskola med

mångkulturellt uppdrag. Stockholm: Liber. E-bok.

Bouakaz, Laid. (2018). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Johanneshov: MTM. E-bok.

Broberg, Malin. Hagström, Birthe. Broberg, Anders. (2013). Anknytning i förskolan

vikten av trygghet för lek och lärande. Johanneshov: MTM. E-bok.

Bunar, Nihad. (2014). Nyanlända och lärande en forskningsöversikt om nyanlända elever

i den svenska skolan. Johanneshov: MTM. E-bok.

Enkätundersökning. (2020). Tillgänglig på internet:

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfgP0RQQrPE_8BL5ikVJKshVlBWlBlx_ dsGQjhZ63LlFuRbuQ/viewform

(Hämtad 20-05-21)

Framtid. (2020). Pedagog. Tillgänglig på internet:

https://www.framtid.se/yrke/pedagog?fbclid=IwAR1_xp0hpgDfCz1k6uQPiulxJCjexnrP X8T5Ph4HawPCjKK0d5pCwGy55V0

(Hämtad 2020-05-19)

Harju, Anne. Tallberg Broman, Ingegerd. (2013). Föräldrar, förskola och skola om

mångfald, makt och möjligheter. Johanneshov: MTM. E-bok.

35

Lahdenperä, Pirjo. (2009). Interkulturellt ledarskap förändring i mångfald. Enskede: TPB. E-bok.

Lahdenperä, Pirjo. (2015). Skolledarskap i mångfald. Johanneshov: MTM. E-bok. Letzén, Maria. (2017). Ny i förskolan: med ett interkulturellt förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, Camilla. Torro, Tuula. (2017). Trygg inskolning grunden för en givande

förskoletid. Johanneshov: MTM.

Lorentz, Hans. (2012). Skolan som mångkulturell arbetsplats att tillämpa interkulturell

pedagogik. Johanneshov: TPB. E-bok.

Lorentz, Hans. Bergstedt, Bosse. (2007). Interkulturella perspektiv pedagogik i

mångkulturella lärandemiljöer. Enskede: TPB. E-bok.

Lunneblad, Johannes. (2018). Den mångkulturella förskolan motsägelser och

möjligheter. Johanneshov: MTM. E-bok.

Lunneblad, Johannes. (2013). Tid till att bli svensk. En Studie av mottagandet av

nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. 6(8): 1–14. doi: 10.7577/nbf.339.

Läroplanen för förskolan. (2018). Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pd f4001.pdf

(Hämtad 20-05-19)

Nilsson, Björn. Waldemarson, Anna-Karin. (2016). Kommunikation samspel mellan

människor. Johanneshov: MTM. E-bok.

36

Rubinstein Reich, Lena. Tallberg Broman, Ingegerd. Vallberg Roth, Ann-Christine. (2017). Professionell yrkesutövning i förskola kontinuitet och förändring. Johanneshov: MTM. E-bok.

Sernhede, Ove. Tallberg Broman, Ingegerd. (2014). Segregation, utbildning och ovanliga

lärprocesser. Johanneshov: MTM. E-bok.

Skatteverket. (2020). Vad menas med vårdnad? Tillgänglig på internet:

https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.6/378057.html?fbclid=Iw AR3B7MHHvZTj_8-96k_Vs4gSuLFv2F7POOSW-pWh7fT606vfL43YLF21Cis (Hämtad 2020-05-19)

Stier, Jonas. Sandström Kjellin, Margareta. (2010). Interkulturellt samspel i skolan. Johanneshov: TPB. E-bok.

Thurén, Torsten. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. Johanneshov: MTM. E-bok. Wångersjö, Maria. (2017). Nyanlända i förskolan: barnets bästa mottagande. Stockholm: Gothia fortbildning.

37

Bilagor:

Bilaga A.

1. När började ditt/dina barn förskolan i Sverige? o Mindre än ett år sen

o 1–3 år sen o 3–5 år sen o Över 5 år sen o Annat

2. Hur länge hade du och din familj bott i Sverige innan ert barn började i förskolan? o Mindre än 1 år

o 1–2 år o 2–5 år o Annat

3. Har barnet/barnen tidigare gått i en förskola i ett annat land? o Ja

o Nej o Annat

4. Om ja på tidigare fråga, upplevde du som vårdnadshavare stor skillnad mellan förskolan där och här?

o Ja, stora skillnader o Ja, lite skillnad o Nej, inga skillnader o Annat

5. Förstärkes din allmänna trygghet i Sverige när ni fick kontakt med förskolan? o Ja, mycket

o Ja, lite grann o Nej

o Annat

38 o Ja, förskolan tillgodosåg mitt barns behov

o Ja, förskolan tillgodosåg mitt barns behov och mina behov som förälder o Nej, förskolan la inte märke till mitt barns eller mina behov

o Annat

7. Upplevde du att ni fick ett förtroendefullt och tryggt första möte med förskolan? o Ja, mycket

o Ja, ganska o Sådär o Nej, inte alls o Annat

8. Upplevde du att språket var ett hinder för inskolningen? o Ja, mycket stort hinder

o Ja, ett litet hinder

o Nej, jag och pedagogerna hittade olika lösningar o Annat

9. Kände du till dina rättigheter som förälder för vilket stöd du och ditt barn hade tillgång till?

o Ja, detta hade jag fått information om från förskolan o Ja, jag kände till lite grann

o Nej, blev inte informerad om det o Annat

10. Var språket ett hinder för att ta del av daglig information från förskolan? o Ja, jag kände att det var dåligt med information som jag kunde förstå o Ja, lite grann

o Nej, förskolan såg till att vi kunde kommunicera på annat sätt, så att jag förstod o Annat