• No results found

Vem får synas? Om funktionsnedsättningars synlighet i skolans läroböcker

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vem får synas? Om funktionsnedsättningars synlighet i skolans läroböcker"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Vem får synas?

Om funktionsnedsättningars synlighet i skolans läroböcker

Who gets visible?

About disabilities visibility in school textbooks

Linda Juhlin

VAL-Projektet Mah

Lärarutbildning 90 Hp Handledare: Ange handledare

Examinationsdatum 2016-06-09

Examinator: Nils Andersson Handledare: Åse Piltz

(2)
(3)

3

Abstract

I min undersökning har jag tittat på vilka människor som syns i skolans läroböcker med fokus på funktionsnedsättningars synlighet och framställan. Vilka funktionsnedsättningar förekommer? I vilken utsträckning förekommer personer med en funktionsnedsättning där andra personlighetsdrag är i huvudfokus? På vilket sätt skildras en person med en funktionsnedsättning? På vilket sätt är funktionsnedsättningar frånvarande? Vilka utesluts? Mitt syfte var att undersöka om, och i så fall hur funktionsnedsättningar framställs i skolans läroböcker.

Mitt övergripande teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistiskt. Som redskap i analysen använder jag mig av diskursanalys som teori. Det övergripande angreppssättet är normer och värderingar, specifikt funktionsnedsättningar i relation till normer och värderingar. För att hitta och analysera de förkommande funktionsnedsättningarna har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys i kombination med kvantitativ innehållsanalys. I den kvantitativa delen av undersökningen analyserades 20 stycken läroböcker i de teoretiska skolämnena för att se om och i vilken utsträckning funktionsnedsättningar förekom. I den kvalitativa delen analyserades på vilket sätt en människa med en funktionsnersättning framställs i läroboken.

Den kvantitativa delen av undersökningen visar att i flertalet (55 %) av läroböckerna är människor med en funktionsnedsättning helt frånvarande. Även i de läroböcker funktionsnedsättningar förekommer är de väldigt få. I SO-ämnenas böcker förkommer det 1-2 gånger per bok och då alltid i form av ett rörelsehinder. I NO-böckerna är det något oftare förekommande och med lite större variation, men fortfarande hela tiden med funktionsnedsättningen i fokus, aldrig personen. De funktionshinder som omnämns är främst fysiska. De läroböcker som skiljer sig från ovan nämnda resultat är de undersökta läroböckerna i svenska, även här är funktionsnedsättningar sparsamt förekommande men med större variation, både sett till typ av funktionsnedsättning men även sättet det framställs på.

Nyckelord: diskursanalys, flermetodsforskning, funktionsnedsättning, innehållsanalys, kvalitativ metod, kvantitativ metod, lärobok, läromedel, läromedelsanalys

(4)
(5)

5

Innehållsförteckning

Abstract ... 3

Inledning ... 7

Syfte och frågeställningar ... 8

Teoretiska perspektiv ... 9 Tidigare forskning ... 12 Bakgrund ... 12 Läroboksforskning ... 14 Bilder i läroböcker ... 15 Metod ... 17 Läromedelsgranskning ... 17

Kvalitativ och kvantitativ metod ... 17

Bilder ... 18

Metoddiskussion ... 19

Presentation av analyserade böcker ... 21

Resultat och analys... 23

Slutsats och diskussion ... 30

Referenser ... 33

(6)
(7)

7

Inledning

Skolverket (2003) beskriver att utbildningspolitiken i Sverige sedan länge har präglats av ambitionen att skapa ”en skola för alla”. De menar vidare att detta inte alltid efterlevs när det gäller elever med funktionshinder. Hur ett barn med funktionsnedsättning bemöts i skolan har stor betydelse för elevens självbild. Människor med en funktionsnedsättning har ofta varit föremål för åtgärder och träning av olika slag, men får sällan synas i texter och dokument av andra anledningar (Skolverket, 2003).

Jag fick upp ögonen för detta under ett projekt kallat Mot nya höjder (Mot nya höjder, 2015) där eleverna skulle utföra olika uppdrag i samband med ett astronautbesök. Uppdragen har inget att göra med funktionsnedsättningar, men i bildinstruktionerna för lärare/elever finns rullstolsburna elever med. En elev reagerade på detta och undrade upprepade gånger varför en rullstol var med på bilderna (bilaga1). Jag började fundera, är detta verkligen så ovanligt, att någon med ett funktionshinder finns med på bild eller i ett sammanhang där inte funktionshindret står i fokus? Vi alla möter dagligen människor med olika funktionsnedsättningar, både i skolan och i vår vardag, finns de inte med i skolans läroböcker? Om de finns med, är det personen som får synas som människa eller är det endast i egenskap av funktionshindrad personen får vara med? Är vår vardag mer jämlik än skolans läroböcker? I vår vardag ryms en mångfald av människor med skilda funktionsförmågor, får de inte vara med i skolans läroböcker, böcker som många gånger ses som norm? Varken jag eller mina kollegor har granskat våra aktuella läroböcker ur ett inkluderande perspektiv, utan fokus har legat på fakta och didaktik. Detta sätt att välja läromedel till sin undervisning är inte unikt för vår skola. Läromedelsforskare har studerat hur läromedel väljs, vilka värden som förmedlas av läroboken blir sällan ens granskat (Ammert, 2011).

På min nuvarande skola finns det elever med olika funktionsnedsättningar. Jag tror inte att skolan är unik ur den aspekten, de flesta skolor är idag hemvist för elever med vitt skilda funktionsförmågor, där vissa innebär ett funktionshinder i vardagen och andra inte. I en rapport från Folkhälsomyndigheten (2012) anges att var tredje barn i Sverige har en funktionsnedsättning, om man räknar även lindrigare nedsättningar. Om endast måttliga till svåra nedsättningar tas med i beräkningen rör det sig om ca 15 % av barnen. Detta är en fråga som, hur man än räknar, berör väldigt många elever. I en skola för alla

(8)

8

ska alla få delta på sina villkor och det borde rimligtvis innebära att vara synlig även i skolans läroböcker.

Eftersom medvetenheten om hur funktionsnedsättningar framställs i våra aktuella läromedel är generellt låg (Eilard, 2008) ser jag det som viktigt att bidra till att medvetenheten ökar, samt ge verktyg för en effektiv läromedelsanalys med fokus på funktionsnedsättningar.

Syfte och frågeställningar

Mitt syfte är att undersöka om och i så fall hur funktionsnedsättningar framställs i skolans läroböcker. Jag avgränsar mig till läroböcker i flertalet av skolämnena för skolans mellanår, dvs. årkurs 4 till 6. Mina frågeställningar är: Vilka människor syns i skolans läroböcker? Med fokus på funktionsnedsättningars synlighet och framställan.

 Vilka funktionsnedsättningar förekommer?

 I vilken utsträckning förekommer personer med en funktionsnedsättning där andra personlighetsdrag är i huvudfokus?

 På vilket sätt skildras en person med en funktionsnedsättning?

(9)

9

Teoretiska perspektiv

Mitt övergripande teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistiskt. Vår kunskap, våra attityder, våra värderingar, våra sanningar och så vidare är resultat av de sociala sammanhang och relationer vi vistas i, och de förändras över tid. Bolander och Fejes (2015) skriver att människors uppfattning om t.ex. sig själva ses i första hand som socialt skapade. Detta perspektiv är inte något jag använder som redskap i min analys utan något som ramar in min studie.

Vygotskij står för en socialkonstruktionism där kunskap är något som skapas socialt, genom språket. Vygotskijs sociokulturella perspektiv betonar kulturens roll i den intellektuella utvecklingen. Kulturen ”lär” barnen hur de ska tänka, men även vad de ska tänka (Evenshaug & Hallen, 2001). Jag menar i min studie att begreppet kultur kan ses på som skolkulturen, skolkulturen lär självklart eleverna något, men inte alltid vad läraren avsett. Skolans läroböcker är en del av skolans kultur och vad de visar för bild av världen påverkar elevernas sätt att se på den. Jag kommer att se på lärobokstexterna som rekonstruktioner av verkligheten, grundade på de normer, ideal och värderingar som råder i det omgivande samhället. Böckerna blir då förmedlare av dessa normer och ideal. Detta synsätt är i dag allmänt vedertaget inom pedagogisk forskning (Eilard, 2009).

I Angerd Eilards (2008) doktorsavhandling Modern, svensk och jämställd – Om barn,

familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962 – 2007 beskrivs ett förhållningssätt

till läroböcker som är grundläggande för min studie. Hur människor framställs i läromedelstexter hänger samman med vilka diskurser som råder i det omgivande samhället. Som lärare behöver man vara medveten om att läroböckernas innehåll samverkar med faktorer i elevernas bakgrund och det omgivande samhället. Interaktionen däremellan sätter igång processer som för enskilda elever blir normerande och inkluderande eller motsatsen, exkluderande, marginaliserande och stigmatiserande. Som redskap i analysen använder jag mig av diskursanalys som teori. Det övergripande angreppssättet är normer och värderingar, specifikt funktionsnedsättningar i relation till normer och värderingar. Eva Bolander och Andreas Fejes (2015) anser att diskursanalys kan vara bra att använda när man vill studera vilka sanningar som skapas om vad som är normalt/onormalt, vad som tas för givet respektive osynliggörs, genom de sätt som olika företeelser beskrivs i texter. En diskursanalytiker är inte intresserad av att visa

(10)

10

verkligheten som den faktiskt ser ut, det handlar om att analysera texter och de bilder av verkligheten dessa producerar. Det gäller att studera vilka sanningsanspråk som dominerar och vilka som exkluderas. Med hjälp av en diskursanalys av läromedel är det möjligt att påvisa hur texter upprätthåller tankesätt som kan förstås som problematiska (Bolander & Fejes 2015).

Diskursanalys är en kvalitativ metod och teori som har sitt ursprung inom socialkonstruktionismen. Diskursbegreppets innebörd är ofta oklar, en vanlig förklaring är att diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller utsnitt av den (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). En diskursanalys kan se ut på olika sätt, t.ex. beroende på teoretisk nivå och utgångspunkt, gemensamt för många av de olika förhållningssätten är att de har som målsättning att arbeta med kritisk forskning, att utforska och kartlägga maktrelationer i samhället och att utifrån forskningen kunna formulera normativa perspektiv för att kritisera och skapa möjlighet för social förändring (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Satt i relation till min undersökning skulle läroböckerna vara ett utsnitt av världen, min analys utforskar och kartlägger vilka normer och värderingar som framträder, med fokus på funktionsnedsättningar, föra en kritisk diskussion kring resultatet med en förhoppning om förändring i läromedlen, om det visar sig behövas.

Bolander och Fejes (2015) menar att diskursanalys är ett redskap för att förstå hur språket påverkar oss i konstruktionen av det vi ser som vår verklighet. Diskursanalysen hjälper oss även att bryta ner texterna och se hur författarna styr läsarna genom inneslutning och uteslutning av olika objekt och subjekt i texterna. Författarna menar vidare att via diskursanalys kan vi förstå hur texten och språket påverkar synen och framställningen av oss själva och andra.

Eftersom diskursanalys inte är en enhetlig metod utan ett vitt begrepp med många definitioner, innebörder och traditioner är det viktigt att i en studie tydliggöra vilken definition som används i analysen, i min analys använder jag mig av Bolander och Fejes kapitel i boken Handbok i kvalitativ analys (2015).

I boken Handbok i kvalitativ analys (Fejes & Thornberg, 2015), kapitel 4 Diskursanalys, beskriver författarna Eva Bolander och Andreas Fejes diskursanalys av texter som att då alla texter beskriver en verklighet, kan vi i diskursanalysen tala om att texterna för fram sanningsanspråk, och där vissa beskrivningar får status av att vara

(11)

11

sanning. Här ser jag det som att elever anser läroböcker visa en sann bild av världen. Gällande diskursanalys av läromedel talar författarna om en textnära analys (ibid. s. 96), vilket även jag tillämpar i min studie. Det innebär att inledningsvis läsa igenom analysmaterialet för att se om och hur något talas om, t.ex. hur funktionsnedsättningar framställs. Vid läsningen antecknas nyckelord och tankar. I nästa steg görs en närmare läsning av text och bild, baserad på ett antal frågor. I boken föreslås fem frågor, jag har använt mig av följande fyra;

 Vad talas det om?

 Hur talas det om detta?

 Vad framställs som sanning/norm?

 Vad utesluts genom detta tal? (Bolander & Fejes, 2015, s 97)

i mitt fall har detta lett fram till mina frågeställningar (se avsnittet Syfte och

(12)

12

Tidigare forskning

Bakgrund

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmets 2011 (Skolverket, 2011) första del som behandlar skolans värdegrund och uppdrag anges att

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. (Skolverket, 2011, s. 7)

De flesta nyare läromedel säger sig bygga på Lgr11, vilket kan tolkas som att de då medverkar till att främja förståelse och aktivt motverka diskriminering, t.ex. genom att innehålla bilder och texter med personer av olika kön, etnisk tillhörighet, religion, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning.

Sedan 1991 finns inte längre någon statlig granskning av läromedel, kravet på kvalitetssäkring ligger på lärarna/skolan. Eftersom läroböckerna främst används i skolan kan de för elever uppfattas vara en ”sanning”, de bidrar till att forma barns uppfattningar om världen, människorna som lever i den och deras mer eller mindre eftersträvansvärda levnadssätt (Eilard, 2009). Selander (2003) menar att läroboken visar vad som är normalt/onormalt och fungerar som norm för vad som är väsentligt. Eilard (2008) påpekar att läromedel inte bara ska granskas ur ett faktaperspektiv, även ur ett värdegrundsperspektiv.

Det finns en hel del svensk forskning kring genus och etnicitet i skolans läromedel men mycket litet om funktionsnedsättningar (Eilard, 2008). Internationellt sett finns det en del studier som har undersökt hur funktionshinders synlighet i skolans läromedel. Maria Ines Táboas-Pais och Ana Rey-Cao beskriver i sin artikel Disability in physical

education textbooks: an analysis of image content (2012) hur människor med en

funktionsnedsättning till stor del utesluts eller visas på ett stereotypt sätt i spanska läroböcker. Forskarna menar att bilder i skolans läroböcker kan vara kraftfulla verktyg som omedvetet påverkar vårt beteende och vår uppfattning om omvärlden. De menar att frånvaron av kompetenta människor med ett funktionshinder kan vara ett problem då

(13)

13

textböckerna framställer en funktionsnedsättning i sig som det som exkluderar en person från fullt deltagande i det sociala livet, snarare än en konsekvens av de specifika villkoren för en individ. De anser att skolböcker är en viktig del av elevernas socialisering och förmedlare av värden och normer.

Även Vladimir E. Martines-Bello och Daniel A. Martines-Bello menar att skolans textböcker har en kraftfull social funktion för skolbarn, att böckerna legitimiserar vad som räknas som kulturella normer och är officiellt sanktionerat. De har i sin forskning tittat på åtta colombianska skolböcker för de yngsta eleverna och beskriver sina resultat i artikeln Depictions of Human Bodies in the Illustrations of Early Childhood Textbooks (2016). De har ett lite bredare perspektiv där de har tittat på hur skolböckerna framställer människor ur flera olika aspekter, bl.a. ålder, kön, aktivitetsnivå och funktionsnedsättningar. Deras resultat visar att läroboksförfattarna har gjort ansträngningar för att göra textböckerna mer jämnställda ur ett genusperspektiv men att människor med en funktionsnedsättning i stort sett är frånvarande, och att vid de få bilder som finns är de stereotypt presenterade. De anger att ca 10 % av skolbarnen i Colombia har en funktionsnedsättning, men att i skolböckerna är det mindre än 2 % av bilderna som visar en person med en funktionsnedsättning. De sammanfattar sin undersökning med att eftersom läromedelsförlagen och författarna har producerat böcker som till stor del visar likhet mellan könen, flickor och pojkar som agerar icke-stereotypt, har de tagit ansvar och förstått att de är viktiga bärare av normer och värderingar. Däremot tar förlagen inte sitt ansvar gällande att skolbarn ska få förståelse för människor med funktionshinder, snarare att böckerna fungerar som en barriär i skolans arbete med inkludering. Forskarna anser att skolans textböcker istället borde fungera som ett ramverk inom vilket arbetet med förståelse för olikheter kan ta plats. Alan Hodkinson beskriver i sin artikel Inclusive education and the cultural

representation of disability and disabled people within the English education system: the influence of electronic media in the primary school (2012) att engelska skolbarn till

viss del visar en negativ attityd till funktionshindrade. Han anser att skolans läromedel har en stark influens på barns uppfattning, så vilket sätt skolans läromedel presenterar människor med funktionshinder kommer avspegla sig i elevernas attityder. Han har i sin undersökning inte tittat på de traditionella textböckerna, utan undersökt det han kallar elektroniska läromedel, t.ex. webböcker, övningar för smartbords och filmer. Även Hodkinson konstaterar att funktionshindrade är näst intill osynliga i de undersökta

(14)

14

läromedlen, samt att i de fall de faktiskt finns representerade är det en stereotyp, begränsande bild som visas, där funktionshindret framställs som ett bekymmer. Han konstaterar även att den vanligast förekommande bilden på människor i analyserade läromedel är på en vit, icke funktionsnedsatt, vuxen man.

Även i Eilards (2009) artikel Att skildra mångfald i läromedel utelämnas funktionsnedsättningar helt. Detta konstateras kort i en not av författaren själv. I författarens avhandling Modern, svensk och jämställd – Om barn, familj och omvärld i

grundskolans läseböcker 1962 – 2007 (2008) beskrivs att funktionshindrade fanns med i

1970-talets böcker men sedan glömts bort.

I underlagsrapporten En granskning av hur funktionshinder framställs i ett urval av läroböcker (Gustavsson & Nyberg, 2006) har forskarna genomfört en läromedelsgranskning ur ett inkluderande perspektiv där den då rådande läroplanens värdegrund har varit utgångspunkt. Resultatet visar att funktionshinder i hög grad är frånvarande i läromedlen, och när de finns med visar granskningen att de nästan alltid lyfts fram som en problematisk avvikelse. Möjligheten att leva ett gott eller normalt liv som funktionshindrad är i stort sett frånvarande i läroböckerna. Studien visar även att funktionshindrade personer gestaltas endast då det handlar om just funktionshinder.

Läroboksforskning

Läroboksforskning kan ses ur tre perspektiv; ett processuellt, ett strukturellt samt ett funktionellt perspektiv. Det processuella perspektivet kan ses som övergripande, hela kedjan från hur staten, läroplaner och författare påverkar innehållet till den struktur läroboken tillkommit inom, hur den mottas och konsumeras i det samhälle som eleverna skapar och lever i. Tidigare forskning har ofta fokuserat början av kedjan. Senare forskning har oftare fokuserat läroböckernas innehåll samt hur böckerna används i undervisningen (Ammert, 2011).

Det strukturella perspektivet belyser vad som påverkar lärobokens tillkomst, vilka strukturella förutsättningar som råder vid aktuell tidpunkt, vem författaren är och kommer från osv. I min undersökning berörs inte detta perspektiv, jag tar utgångspunkt i det funktionella perspektivet. Det funktionella perspektivet fokuserar vad läroboken förmedlar och dess relation till läsaren. Även detta perspektiv kan delas upp i olika aspekter, förutom de rent kunskapsmässiga som att utveckla specifika kunskaper, eller befästa färdigheter kan det även handla om att identiteter befästs, att läroboken är en del

(15)

15

av den socialisationsprocess där elevernas syn på sig själva och det omgivande samhället skapas (Ammert, 2011). Det är här min undersökning har sitt fokus, med utgångspunkt i funktionsnedsättningars synlighet i läromedel.

Bilder i läroböcker

Bilder i läroböcker är inget nytt, på 1850-talet blev det möjligt att trycka böcker med inbrutna bilder och 1868 kom den första illustrerade läroboken ut. I början gavs tydliga läsinstruktioner för hur bilden skulle läsas och förstår, vilket förändrades under 1900-talets mitt. Barnen förutsätts idag kunna tolka bilder på egen hand och ytterst få anvisningar förekommer som anger hur och när bilden ska läsas. Flera studier visar att barn i målgruppen för ett läromedel sällan ägnar bilderna särskilt mycket uppmärksamhet och att många bilder saknar beskrivande texter eller förklaringar (Eriksson, 2009).

Det framkommer hur ineffektiv bilden som används i undervisningsmaterial många gånger är, det finns en utbredd föreställning om att bilder underlättar förståelsen för text. Forskningen visar dock på motsatsen, för elever kan det vara svårt att förflytta sig mellan text och bild. För att veta vad bilden visar krävs att man har förståelse för lärobokstexten (Eriksson, 2009). Forskaren Yvonne Eriksson (2009) skriver vidare att forskare som intresserat sig för bildens roll i läromedel har entydigt kommit fram till att illustrerad text är betydligt effektivare för inlärning än bara text. Men det krävs stöd och träning för bildtolkning i inlärningssituationer, lärare tror att eleverna tolkar bilderna på ”rätt sätt” men många gånger kan det vara stor skillnad på mottagarens uppfattade budskap och sändarens avsedda budskap (Eriksson, 2009). Pettersson (2008) menar att en god idé för att öka läsbarheten i kombinationen mellan text och bild är att underlätta för läsaren att hitta tillbaka in i texten genom att skriva bildhänvisningar med fet, kursiv stil.

Eriksson (2009) menar att illustrationer i läromedel kan ha fyra olika funktioner; väcka uppmärksamhet, påverka känslomässigt, utgöra kognitiv stimulans och vara kompensatoriska med avseende på texten.

Forskning kring bilden i läroböcker har varit relativt sparsmakad. Eriksson (2009) skriver att det bedrivs en betydande bild-, litteratur- och mediaforskning idag, men att det utförts förvånansvärt lite forskning som berör undervisningsbilder. De skolämnen där bilden varit mest betydande för läroprocessen har främst varit naturorienterande

(16)

16

ämnen, matematik och geografi. Bilden har dock haft olika funktion inom de skilda ämnena (Eriksson, 2009).

Eriksson (2009) har till viss del fokuserat detta område, även om det övergripande temat är bildmeddelanden, inte bara i läroböcker. Författaren menar att bilder i läroböcker ofta är styrda av bildtraditioner, t.ex. att en manskropp får representera människans muskler. Hon menar vidare att de visuella konventionerna för hur människokroppar, djur och natur är avbildade följer samma mönster som från slutet av 1800-talet och fram till idag. Genom stereotypa framställningar i bilder av genus och etnicitet förstärks fördomar och förutfattade meningar i mötet mellan människor (Eriksson, 2009). Det är alltså en liknande slutsats som Martines-Bello och Martines-Bello (2016) för fram i sin artikel. Framställningen av människor med ett funktionshinder berörs inte specifikt av Eriksson (2009), men detsamma kan vara giltigt även för dem. Bilder i läroböcker samspelar ofta med text, där själva kombinationen kan bli problematisk. En väl genomtänkt och pedagogisk text kan förfelas genom illustrationer, likaväl som en bild i sig inte är problematisk men i kombination med texten kan läsaren vilseledas (Eriksson, 2009).

(17)

17

Metod

Läromedelsgranskning

Den svenska forskning som finns på området behandlar främst de äldre åren och gymnasiet, eller de första läseböckerna för skolans yngre år. Jag kommer undersöka i vilken utsträckning personer med någon funktionsnedsättning förekommer i text eller bild, samt hur de framställs. Jag kommer att granska ett urval av läroböcker i samtliga teoretiska skolämnen för skolans mellanår, 4-6. Dolda funktionsnedsättningar som t.ex. dövhet eller ADHD kan synliggöras i skriven text. Samtliga läroböcker är utgivna eller reviderade efter 2011 och säger sig utgå från Läroplanen för grundskolan,

förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2011).

Sedan 1991 sker inte längre någon statlig kontroll av läromedel (Ammert, 2011), det ansvaret ligger sedan dess på lärarna och skolorna själva. Det är viktigt att ha redskap för att utföra denna granskning av läromedel, ur flera olika perspektiv, en lämplig metod kan vara innehållsanalys. Begreppet läromedel är en bred benämning som innefattar samtliga artefakter som lärare och elever använder i undervisningen för att nå uppsatta mål. Det är ett alltför stort och spretande fält för denna undersökning, min undersökning avgränsas till ett antal läroböcker. Med läroböcker avses böcker framtagna för skolans undervisning. Läroboken är en särskild sorts text, producerade för specifika lärsituationer, uppdelade på ämnen, åldrar och skolformer. De inramas av läroplan och skollag, men även av lärarkompetens och skolorganisation (Selander, 2003).

Kvalitativ och kvantitativ metod

För att hitta och analysera de förkommande funktionsnedsättningarna har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys i kombination med kvantitativ innehållsanalys. I de fall funktionsnedsättningar är helt frånvarande i en lärobok har jag översiktligt tittat på den aktuella läroboken för att se om det är explicit funktionsnedsättningar som är frånvarande i texten, eller om all text och bild är neutral gällande samtliga diskrimineringsgrunder, d.v.s. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Jag har alltså undersökt på vilket sätt funktionsnedsättningar är frånvarande. I den kvantitativa delen av undersökningen analyserades 20 stycken läroböcker i de teoretiska skolämnena (matematik, svenska, engelska, teknik, NO-ämnen och

(18)

SO-18

ämnen) med hjälp av ett kodningsschema (Bryman, 2011). Där registrerades förekomsten av funktionsnedsättning under respektive lärobok. De aspekter som registreras är typ av funktionsnedsättning och om personen eller funktionsnedsättningen är i huvudfokus. Tolkningsbara fall förs in under en egen markör. Både bilder och text analyseras, vid de tillfällen text och bild samverkar, förs det in som en markör, t.ex. vid en bildtext. Vid de tillfällena görs en sammanvägning av vilket huvudfokuset blir. Dessa texter analyseras närmare i den andra delen av undersökningen. Den kvantitativa delen av undersökningen är av intresse då den visar på i vilken utsträckning funktionsnedsättningar finns med i ett urval av skolans läroböcker. Det kan dock endast ses som en fingervisning då underlaget är för litet för att dra några säkra slutsatser. De läroböcker som valts ut är relativt nya och är utgivna på större läromedelsförlag. Valet grundar sig i att det är läroböcker som skolor accepterar och använder. Antalet analyserade böcker hänger samman med dels hur många som var rimligt att analysera inom kursens ram, samt att jag ville få en bredd på ämnestillhörigheten, att samtliga teoretiska ämnen för de aktuella skolåren skulle vara representerade. Utifrån dessa aspekter föll mitt val på 20 stycken läroböcker.

I andra delen av undersökningen kommer den kvalitativa analysen in. Där analyseras på vilket sätt en människa med en funktionsnersättning framställs i läroboken. Den kvalitativa ansatsen är viktig för att få syn på om människor med en funktionsnedsättning får synas som människa eller främst som representant för en funktionsnedsättning? Innehållsanalysen ger utrymme för en nära undersökning av vad text och bild handlar om och förmedlar. Där text och bild samverkar analyseras de som en helhet, t.ex. kan funktionshindret vara framträdande på bilden men texten har ett annat tydligare fokus. Ett alternativ är att endast genomföra en rakt igenom kvantitativ innehållsanalys som ger ett statistiskt underlag. Där får man dock inte reda på hur personerna framställs.

Bilder

Pettersson (2008) skriver att det finns många traditioner och metoder när det gäller att diskutera och studera bilder, men att ingen av dem är idealisk för analys av bilder i läroböcker. Eriksson (2009) benämner dessa bilder som pedagogiska bilder och menar att de kan delas upp i fyra olika funktioner; väcka uppmärksamhet, påverka känslomässigt, utgöra kognitiv stimulans (understödja inlärningen genom att öka förståelsen och möjligheten att minnas) och vara kompensatorisk i förhållande till

(19)

19

texten. Wallin Wictorin (2011) menar att bilder i en lärobok kan upprätthålla förlegade värderingar och att det därför är viktigt att uppmärksamma i vilken utsträckning bildmaterial och bildtexter präglas av de demokrati-, jämställdhets- och mångfaldsperspektiv som idag finns uttryckta i våra läroplaner. Med utgångspunkt i detta har jag valt att utforma frågor som jag sedan applicerat på vardera bild:

 Vilken funktionsnedsättning syns?

 Syns funktionsnedsättningen i bild, text eller kombination?

 Är människan eller funktionsnedsättningen i fokus? På vilket sätt?

 Framställs funktionsnedsättningen som problematisk?

Metoddiskussion

En fördel med att använda sig av flera metoder är att specifika problem kan belysas ur olika synvinklar. Några menar även att en studie stärks och förbättras genom att båda metoderna används (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Magne Holme & Krohn Solvang (1997) menar även de att kombinationen av kvalitativa och kvantitativa metoder har många fördelar, som att svaga och starka sidor hos de olika metoderna kan ta ut varandra, tilliten till analysresultatet kan stärkas om olika metoder pekar i samma riktning och det kan leda till en mer nyanserad och helhetsinriktad uppfattning om fenomenet som studeras. Det sistnämnda argumentet ser jag som tungt vägande för min studie.

Bryman (2011, s. 555) använder sig av begreppet ”flermetodsforskning” eller ”mixed methods research” för forskning som kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder inom ett och samma projekt. Bryman (2011) menar att tillvägagångssättet blir allt vanligare, och allt fler forskare menar att blandade metoder är möjliga och rymmer en potential för bättre resultat. Ytterligare ett begrepp som kan användas är integrerade metoder (Bryman, 2011).

Bryman (2011) anger en rad motiv och infallsvinklar till kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, t.ex. triangulering, som innebär att resultaten bestyrker varandra, sampling, som innebär ett angreppssätt för att underlätta val av respondenter, eller illustration som innebär en användning av kvalitativa data för att illustrera kvantitativa resultat. Anledningen till att jag använder mig av integrerade metoder är för att det är så jag kan få svar på min frågeställning. Dels om funktionsnedsättningar finns med i skolans läroböcker, dvs. den kvantitativa delen. Om de gör det är det av lika stor vikt att

(20)

20

ta reda på hur de framställs, dvs. den kvalitativa aspekten. Detta kan kopplat till Brymans (2011) kategorier hänvisas till aspekten ”nytta”, som innebär att resultaten genom denna metod kan generera kunskaper som kan komma till nytta. I mitt fall räcker det inte med att undersöka om det är få fall av funktionsnedsättningar i en lärobok, för att vara till nytta behöver kvaliteten på förekomsterna belysas.

Fördelar med innehållsanalyser är enligt Bryman (2011) att det är en öppen forskningsmetod där det är lätt att beskriva sitt urval och utformat kodningsschema. Detta förenklar för replikationer och uppföljningsstudier och gör att metoden kan beskrivas som en objektiv analysmetod. Nackdelarna kan vara att i utformandet av kodningsschemat finns alltid att visst mått av tolkning och förförståelse. Det är även svårt att få reda på varför-frågor utifrån en innehållsanalys (Bryman, 2011). Ytterligare en svaghet är enligt Bryman (2011) att innehållsanalysen endast är så bra som de dokument den bygger på. I min undersökning försöker jag till stor del eliminera denna faktor då jag kombinerar kvantitativ och kvalitativ metod. En fördel med innehållsanalysen av just läroböcker är att forskningsmaterialet redan finns öppet, det förändras eller påverkas inte genom att det analyseras.

Jag har utformat och använt mig av ett kodningsschema (Bryman, 2011) för att kunna specificera vilka funktionsnedsättningar som finns med, när en person med en funktionsnedsättning är med utan att funktionsnedsättningen är i huvudfokus, samt tolkningsbara fall av funktionsnedsättningar.

På Stockholms universitets hemsida, under rubriken ”undervisa tillgängligt” finns de vanligast förekommande funktionsnedsättningarna på universitetet grupperade enligt nedan följande lista från punkt 1 till 7. Jag ansåg att gruppering kunde passa min undersökning då den täcker in de vanligast förekommande funktionsnedsättningarna, samt ger utrymme för övriga under punkt 7 och 8. I utformandet av kodningsschemat grupperades funktionsnedsättningarna på samma sätt, samt att jag lade till punkt 8. Flera av funktionsnedsättningarna kan vara svåra att åskådliggöra i endast bild, eftersom jag har undersökt både text och bild är det möjligt att visa på även dolda funktionsnedsättningar genom skriven text.

1. Dyslexi

2. Dövhet och hörselskada

(21)

21

4. Psykiska funktionsnedsättningar (t.ex. depression, tvångssyndrom, psykos)

5. Rörelsehinder (t.ex. CP-skada, ryggmärgsskada)

6. Blindhet och synskador (som inte kan avhjälpas med hjälp av glasögon) 7. Andra funktionsnedsättningar (t.ex. epilepsi, MS, allergi)

8. Samlingsbegrepp i skriven text (t.ex. handikapp, funktionshinder)

Synfel som kan antas korrigeras med glasögon tas inte med i undersökningen då det vanligtvis inte utgör något funktionshinder.

Presentation av analyserade böcker

Happy textbook year 4, lärobok i engelska för årskurs 4 i grundskolan. Happy textbook year 5, lärobok i engelska för årskurs 5 i grundskolan. Happy textbook year 6, lärobok i engelska för årskurs 6 i grundskolan. Koll på NO 4, lärobok i biologi, fysik och kemi för årskurs 4 i grundskolan. Koll på NO 5, lärobok i biologi, fysik och kemi för årskurs 5 i grundskolan. Koll på NO 6, lärobok i biologi, fysik och kemi för årskurs 6 i grundskolan. Puls Religion, lärobok i religion för årskurs 4-6 i grundskolan.

Puls Historia, lärobok i historia för årskurs 4-6 i grundskolan.

Puls Samhällskunskap, lärobok i samhällskunskap för årskurs 4-6 i grundskolan. Puls Geografi Sverige, lärobok i geografi för årskurs 4-6 i grundskolan.

Puls Teknik, lärobok i teknik för årskurs 4-6 i grundskolan.

Matte Direkt Borgen grundbok 4a, arbetsbok i matematik för årskurs 4 i grundskolan. Matte Direkt Borgen grundbok 5a, arbetsbok i matematik för årskurs 5 i grundskolan. Matte Direkt Borgen grundbok 6a, arbetsbok i matematik för årskurs 6 i grundskolan. Zick Zack läsrummet 4, lärobok i svenska, innehåller kortare texter för årskurs 4 i

(22)

22

Zick Zack skrivrummet 4, arbetsbok i svenska, kopplad till texterna i Zick Zack läsrummet. För årskurs 4 i grundskolan.

Zick Zack läsrummet 5, lärobok i svenska, innehåller kortare texter för årskurs 5 i

grundskolan.

Zick Zack skrivrummet 5, arbetsbok i svenska, kopplad till texterna i Zick Zack läsrummet. För årskurs 5 i grundskolan.

Zick Zack läsrummet 6, lärobok i svenska, innehåller kortare texter för årskurs 6 i

grundskolan.

Zick Zack skrivrummet 6, arbetsbok i svenska, kopplad till texterna i Zick Zack läsrummet. För årskurs 6 i grundskolan.

(23)

23

Resultat och analys

Nedan följer en tabell där endast de läroböcker där funktionsnedsättningar förekommer finns med. I tabellen redogörs både förekomst av text och bild. Där text och bild visar samma fynd anges det som ett fynd. En längre text som innehåller beskrivning av samma fynd anges som ett fynd. En fullständig tabell finns i bilaga 2. Av de 20 analyserade läroböckerna finns därför endast nio med här. Resterande av de analyserade läroböckerna innehåller inte funktionsnedsättningar i varken text eller bild, vilket är ett resultat i sig som tagits med i resultat, analys och diskussion. För att förtydliga hur tabellen nedan ska förstås ger jag två exempel; om det finns en bild på ett barn i rullstol som spelar basket och bildtexten beskriver barnets rörelsehinder och vad det kan medföra för hens dagliga liv är det funktionsnedsättningen som är i fokus. Om det däremot beskrivs att motion är viktigt för kroppen och att barnet på bilden spelar basket är det personen som är i fokus. Eller om det i en skönlitterär text beskrivs att en person med autism fyller år, om det fokuseras att det är svårt att veta om hen blir glad pga. autismen är det funktionshindret i fokus. Om det däremot berättas om vilka paket hen får och vilka som ska bjudas på kalaset räknas det som att personen är i fokus. Se även bilaga 1 där barnet, i egenskap av deltagare i ett försök, är i fokus, inte rörelsehindret.

Lärobok Koll på

No 4 Koll på NO 5 Puls Religion Puls Historia Puls Samhälls-kunskap ZickZack skriv-rummet5 ZickZack skriv-rummet6 ZickZack läsrummet 5 ZickZack läsrummet 6 Funktions-nedsättningen i fokus 7 7,6,2,5 5 5 5,8 2 2 Personen i fokus 2 2 5 2,3,5 Möjlig funktions-nedsättning 4 3,6 1. Dyslexi

2. Dövhet och hörselskada

3. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (t.ex. ADHD, autism)

4. Psykiska funktionsnedsättningar (t.ex. depression, tvångssyndrom, psykos) 5. Rörelsehinder (t.ex. CP-skada, ryggmärgsskada)

6. Blindhet och synskador (som inte kan avhjälpas med hjälp av glasögon) 7. Andra funktionsnedsättningar (t.ex. epilepsi, MS, allergi)

8. Samlingsbegrepp i skriven text (t.ex. handikapp, funktionshinder)

Den kvantitativa delen av undersökningen visar att i flertalet (55 %) av läroböckerna är funktionshindrade helt frånvarande. Så är fallet i matematikböckerna, engelskaböckerna, teknikboken och geografiboken. Även i de läroböcker

(24)

24

funktionsnedsättningar förekommer är de väldigt få. I SO-ämnenas böcker som täcker år 4-6 förkommer det 1-2 gånger per bok och då alltid i form av ett rörelsehinder. I NO-böckerna är det något oftare förkommande och med lite större variation, men fortfarande hela tiden med funktionsnedsättningen i fokus, aldrig personen. De funktionshinder som omnämns är främst fysiska. Dessa fynd stämmer med tidigare undersökningar (Gustavsson & Nyberg, 2006).

De läroböcker som skiljer sig från ovan nämnda resultat är de undersökta läroböckerna i svenska. Det är även här sparsamt förekommande med funktionsnedsättningar men fler än i övriga läroböcker. Det som skiljer mest är att funktionshindret inte är i huvudfokus samt att det finns flera exempel på funktionsnedsättningar som inte är fysiska, t.ex. depression och ADHD. Det finns även några tolkningsbara fall av funktionsnedsättningar i två av läroböckerna i svenska.

I den kvalitativa delen av undersökningen framträder det tydligt att i läroböckerna i SO- och NO-ämnen, syns bara funktionsnedsatta personer pga. sin funktionsnedsättning. I

Puls Samhällskunskap (Stålnacke, 2012) är det dessutom så att den enda bilden som

innehåller en funktionsnedsatt person, är på en rullstolsburen pojke som finns med för att illustrera yrket personlig assistent (se bild nedan). Här är det alltså yrket personlig assisten som är i huvudfokus och man kan anta att funktionsnedsättningen är problematisk eftersom den rullstolsburna behöver en personlig assistent. Det är ett exempel på när bilden i sig inte är problematisk, men blir det i kombination med texten (Eriksson, 2009). I övriga SO-böcker finns varsin bild som ger exempel på en fysisk funktionsnedsättning.

(25)

25

(ur Puls Samhällskunskap, Stålnacke, 2012, s. 60)

I boken Puls Samhällskunskap (Stålnacke, 2012) är det väldigt tydligt att explicit funktionsnedsättningar är näst intill frånvarande. Boken handlar till stor del om allas lika värde, att man har rätt att vara sig själv. Bild och text förtydligar detta genom att på flera ställen visa, i både text och bild, människor i olika åldrar, med olika religion, olika yrken, att man har olika ekonomiska och sociala förutsättningar, exempel ges på olika sexuell läggning och familjebildningar. Människor med funktionsnedsättningar är frånvarande i texterna och utesluts därmed.

I de andra böckerna där funktionsnedsättningar är helt frånvarande är det oftast en

ganska smalt register av människor, det är barn av olika kön och etnicitet men de ser alla ut att vara i samma ålder med likvärdig socio-ekonomisk bakgrund. Till skillnad från Puls Samhällskunskap (Stålnacke, 2012) där mångfalden var stor, visar övriga läroböcker främst barn i 10-årsåldern eller traditionella familjer.

(26)

26 (Ur Puls Geografi Sverige, Åsgård och Olsson, 2014, s. 98)

(ur Puls Religion, Abrahamsson, 2011, s. 17)

(27)

27 (ur Puls Teknik, Sjöberg, 2013, s. 31)

Ovanstående bilder visar på vilket sätt människor oftast framställs i de analyserade läroböckerna. Gemensamt för bilderna är att det ofta är handlingskraftiga människor, ofta barn eller familjer och ofta med varierande hudfärg samt av båda könen. Jag har inte närmare undersökt fördelningen däremellan. Den norm som framträder här är pojkar och flickor med olika hudfärg som tillhör en familj med mamma och pappa. Barn eller vuxna med funktionsnedsättningar är i stort sett osynliga, och därmed inte en del av normen.

I NO-böckerna finns något fler texter innehållande funktionsnedsättningar. I samtliga fall dock för att ge exempel på olika fysiska funktionsnedsättningar, samt vilka svårigheter de kan medföra i det dagliga livet. Gemensamt för hur både SO- och NO-böckerna framställer funktionsnedsättningar är som något avvikande och problematiskt, samt att de endast tar upp fysiska funktionsnedsättningar. I dessa böcker får personer med en funktionsnedsättning endast synas i egenskap av just funktionsnedsatt. Här framställs funktionsnedsättningar neutralt men till viss del som en svårighet. T.ex. står det angående synskador att ”Många synskadade klarar sig med hjälp av starka förstoringsglas.”( Hjernquist och Rudstedt, 2012, s. 54). Det finns alltså en del som inte klarar sig?

I fyra av de analyserade läroböckerna i svenska ser det lite annorlunda ut. Det finns två fall där funktionsnedsättningen är i fokus, ett kapitel i Zick Zack läsrummet 6 (Lundenmark & Modigh, 2013) som handlar om dövhet och teckenspråk, och ett avsnitt i Zick Zack skrivrummet 6 (Fällman-Bajagic, Hansson & Nieland, 2013) som även det

(28)

28

handlar om dövhet. Annars är det uteslutande personen i fokus. I en text ur Zick Zack

läsrummet 5 (Lundenmark & Modigh, 2012) får man veta att huvudpersonens mamma

”blev så ledsen att hon hamnade på sjukhus”(ibid. s. 96), vilket jag fört in som möjlig psykisk funktionsnedsättning. I Zick Zack läsrummet 6 (Lundenmark & Modigh, 2013) är det störst antal funktionsnedsättningar med. Den läroboken tar även upp en funktionsnedsättning ur en positiv vinkel, där artisten Petter beskriver ADHD som en Spindelmannen-förmåga och en superkraft (ibid. s. 100). Att framställa en funktionsnedsättning som något positivt är i stort sett frånvarande i andra texter och läroböcker. Gemensamt för övriga fynd i Zick Zack-böckerna är att det är berättelsen och dess personer som är i huvudfokus och funktionsnedsättningen finns med utan att vara i fokus.

(ur Zick Zack Läsrummet åk 6, Lundenmark och Modig, 2014, s. 146)

På bilden ovan syns tecknande barn, några även med hörapparat/CI. Där är det funktionsnedsättningen som är i fokus, både i text och bild, men det framställs inte som något problematiskt. Gemensamt för texterna som innehåller funktionsnedsättningar i

(29)

29

Zick Zack Läsrummet åk 6 (Lundenmark och Modig, 2014) är sättet det talas om,

nämligen neutralt eller positivt. Funktionsnedsättningar framställs inte som något problematiskt i första hand, det finns andra saker som är mer problematiska för personerna i förekommande fall. T. ex den döva pojken Kori, vars största problem är att han inte får gå i skolan. Den norm som framträder här är att människor med funktionsnedsättningar är en del av vårt samhälle och att de har liknande tankar, känslor och problem som andra.

(30)

30

Slutsats och diskussion

Det är en tydlig bild som framträder vid analysen. Det är få tillfällen funktionshindrade personer får synas i läroböckerna, och ännu färre där de får synas i egenskap av människor. Om böckerna skulle ha speglat verkligheten i text och bild skulle runt 15-30 procent av personerna haft någon form av funktionsnedsättning, vilket inte är fallet. Även om en del människors funktionsnedsättning inte behöver framträda i text eller bild borde några vara synliga i varje läromedel. Denna mindre studie bekräftar till stor del tidigare forskning på området (Gustavsson & Nyberg, 2006, Eilard, 2008, Martines-Bello & Martines-Martines-Bello, 2016) undantaget är främst läroboken i svenska, Zick Zack

läsrummet 6 (Lundenmark och Modig, 2014).

Normen som framträder i flertalet av de granskade läroböckerna är människor med funktionsnedsättningar som något ovanligt och annorlunda som ger upphov till ett eventuellt besvärligt liv där enda fokuset är funktionsnedsättningen. Enda anledningen till att få synas i läroboken om man har en funktionsnedsättning är för att vara en representant för aktuell funktionsnedsättning, ens egenskaper och åsikter som människa räknas inte.

I ljuset av detta resultat är Selanders (2003) mening att skolans läromedel visar på vad som är normalt och onormalt mycket viktig att vara medveten om, för att inte bidra till en segregerande och uteslutande undervisning. Även de internationella artiklarna jag tagit del av poängterar skolböckernas roll i elevernas socialisation, vilka normer och värden som förmedlas genom skolans läromedel måste analyseras (Martines-Bello & Martines-Bello, 2016, Táboas-Pais & Rey-Cao, 2012, Hodkinson, 2012). Eftersom eleverna inte heller väljer själva vilka läroböcker de ska läsa i skolan (Selander, 2003) blir lärarens makt, och därmed ansvar än större. Hur personer syns och framställs i läromedel blir av största vikt. Om funktionshinder ständigt framställs som en problematisk avvikelse är det vad skolan förmedlar till eleverna, om inte läraren uppmärksammar och aktivt jobbar med detta. Hodkinson (2012) menar att det faktiskt är så det ser ut i en del engelska skolor, en del elever har en negativ syn på funktionshinder generellt och att det delvis kan bero på den bild skolan visar av funktionshindrade personer. Det är inte orimligt att det samma kan gälla under svenska förhållanden, att skolan bidrar till att förmedla en stereotyp bild av funktionshinder som något negativt, vilket då påverkar eleverna. Om eleverna istället skulle mötas av en mer

(31)

31

nyanserad bild av människor med funktionshinder, t.ex. ADHD som en superkraft som i

Zick Zack läsrummet 6 (Lundenmark och Modig, 2014) lite oftare skulle kanske även

deras attityd påverkas?

Ett sätt att hantera problematiska texter i läromedel är att lärare och elever tillsammans granskar dessa (Berge, 2011). Det kan finnas ett läromedel som är utmärkt ur andra aspekter som lärare gärna vill använda sig av, då kan en svaghet som frånvaro av funktionsnedsättningar istället användas för att väcka dessa frågor tillsammans med eleverna.

Eilard (2008) menar att läroböckerna speglar vår samtid, i ljuset av detta är det rimligt att se att de frågor gällande jämställdhet och etnicitet som diskuterats under en tid, har läromedelsförfattarna försökt föra in i läroböckerna på ett genomtänkt sätt. Fortfarande saknas dock det inkluderande perspektivet gällande övriga diskrimineringsgrunder. Intressant är att detsamma verkar gälla de colombianska skolböckerna som Martines-Bello och Martines-Martines-Bello (2016) har analyserat. Medvetenheten och ambitionen hos läromedelsförfattarna och förlagen gällande genus och jämställdhet mellan könen är stor, men ofta näst intill obefintlig gällande funktionshinder. Utan en medvetenhet om detta från lärarnas sida kan det få stora negativa effekter för den enskilde eleven. Bland elever med en måttlig till stor funktionsnedsättning är det tre gånger så vanligt med mobbing och utanförskap än för andra barn (Folkhälsomyndigheten, 2012). Lärarnas ansvar här är stort, och att få synas i skolans läroböcker kan vara en pusselbit på vägen mot delaktighet och gemenskap, vilket de internationella artiklarna jag tagit del av poängterar mycket starkt (Martines-Bello & Martines-Bello, 2016, Táboas-Pais & Rey-Cao, 2012, Hodkinson, 2012).

Frånvaron av mångfald i läroböckerna i min undersökning, att de flesta individer är väldigt lika gäller främst läroböckerna i engelska och matematik kan förmodas bero på att läromedelsförfattaren menar att boken fokuserar på ämnet och därför har valt bort mångfald, man har dock valt att lyfta in kön och genus så varför inte bredda sitt register? Bilder utan pedagogisk funktion i läroböcker verkar sällan vara föremål för analys, det är ändå något som barnen möter i stor utsträckning. Eftersom den norm som framträder i flertalet är att osynliggöra funktionsnedsättningar finns det en risk för att elever generellt ser på funktionshinder som något avvikande och negativt (Hodkinson, 2012).

(32)

32

En svaghet med studien är att det endast är ett läromedel per ämne som analyserats. För att få en bredare bild hade det behövs läroböcker från olika författare och förlag. Gällande svenskämnets läromedel hade det varit särskilt intressant att analysera ett bredare urval då fynden från den analysen skiljde sig från tidigare forskningsresultat, samt att läroböcker i svenska för mellanåren är väldigt lite beforskat ur denna aspekt. Är det en tillfällighet, eller är det i svenskämnets läroböcker funktionsnedsättningar får synas ur flera aspekter?

Studien kan bidra till ny kunskap inom området då det finns lite skrivet om funktionsnedsättningars synlighet i Svenska läroböcker, särskilt för skolans mellanår. I skolämnet svenska har jag inte hittat någon studie som belyser dessa frågor, samtidigt som det var läroböckerna i svenska som innehöll de mest positiva resultaten.

Studiens analysschema kan vara ett redskap för lärare i läroboksgranskning och kan även användas på läromedel i ett vidare perspektiv för att analysera innehållet. Det kan vara tidskrävande att analysera ett läromedel, med ett analysschema kan det bli effektivare och mer rättvist i jämförelse med andra.

Selander (2003) anser att det finns ett behov av fortsatt utveckling och forskning kring pedagogiska texter som ser till helheten. Jag tolkar honom som att det är anpassningen av läromedel i användandet av eleverna, han syftar på. Jag vill även addera aspekten av synlighet av funktionsnedsättningar i läromedlen.

Intressant att notera är att även i viss forskning som behandlar hur människor framställs i skolans texter och bilder är fokus på funktionsnedsättningar frånvarande, till skillnad från genus och etnicitet. Se Bildens tysta budskap, Interaktionen mellan bild och text

(Eriksson, 2009) och Att skildra mångfald i läromedel (Eilard, 2009).

Nästa steg är att ta reda på hur det ser ut i ett större flertal av dagens aktuella läromedel, för att i en förlängning kunna påverka läromedelsförfattare och förlag till att alla ska få synas i våra nya läromedel. I illustrationer är det inte svårare att rita en hörapparat än ett hårspänne, och i skönlitterära texter finns rika exempel till inspiration för ett inkluderande förhållningssätt, även med människor med en funktionsnedsättning.

(33)

33

Referenser

Abrahamsson, M. (2011). Puls Religion. Stockholm: Natur & Kultur

Ammert, N. (2011). Om läroböcker och studiet av dem. I: Ammert, N. (red.) Att spegla

världen, Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Berge, B-M. (2011). Jämställdhet och kön. I: Ammert, N. (red.) Att spegla världen,

Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Bolander, E. & Fejes, A. (2015). Diskursanalys. I. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.)

Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Carlsson, S., Falck, P., Liljegren, G. & Picetti, M. (2012). Matte Direkt Borgen

Grundbok 6A. Stockholm: Sanoma Utbildning

Eriksson Barajas K. Forsberg C. & Wengström Y. (2013) Systematiska litteraturstudier

i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur

Eriksson, Y. (2009). Bildens tysta budskap, Interaktionen mellan bild och text. Falun: Nordstedts Akademiska förlag

Eilard, A. (2009). Att skildra mångfald i läromedel. Hur en inkluderande intention kan skapa underordning. Tidskrift för genusvetenskap nr 4. Hämtad 2015-10-15, från http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2447

Eilard, A. (2008). Modern, svensk och jämställd – Om barn, familj och omvärld i

grundskolans läseböcker 1962 – 2007. Malmö: Malmö högskola

Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Falck, P. & Picetti, M. (2012). Matte Direkt Borgen Grundbok 5A. Stockholm: Sanoma Utbildning

Falck, P., Picetti, M., & Sundin, K. (2011). Matte Direkt Borgen Grundbok 4A. Stockholm: Sanoma Utbildning

Folkhälsomyndigheten. (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med

funktionsnedsättning. Hämtad 2015-10-19, från

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12782/A2012-02-Halsa-och-valfard-hos-barn-och-unga-med-funktionsnedsattning.pdf

Fällman-Bajagic, K, Hansson, C. & Nieland, S. (2013). Zick Zack Skrivrummet åk 6. Stockholm: Sanoma Utbildning

Fällman-Bajagic, K, Hansson, C. & Nieland, S. (2012). Zick Zack Skrivrummet åk 5. Stockholm: Sanoma Utbildning

(34)

34

Fällman-Bajagic, K, Hansson, C. & Nieland, S. (2011). Zick Zack Skrivrummet åk 4. Stockholm: Sanoma Utbildning

Gustavsson, A. & Nyberg, C. (2006). En granskning av hur funktionshinder framställs i

ett urval av läroböcker. Stockholm: Stockholms universitet

Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: studentlitteratur.

Hjernquist, A. & Rudstedt, K. (2014). Koll på NO 4. Stockholm: Sanoma Utbildning Hjernquist, A. & Rudstedt, K. (2013). Koll på NO 6. Stockholm: Sanoma Utbildning Hjernquist, A. & Rudstedt, K. (2012). Koll på NO 5. Stockholm: Sanoma Utbildning Hodkinson, A. (2012). "Inclusive education and the cultural representation of disability and disabled people within the English education system: the influence of electronic media in the primary school", Journal of Research in Special Educational Needs, vol. 12, no. 4, pp. 252-262

Körner, G. & Lindberg, P. (2012). Puls Historia. Stockholm: Natur & Kultur

Lundenmark, P & Modigh, A. (2013). Zick Zack Läsrummet Textsamling åk 6. Stockholm: Sanoma Utbildning

Lundenmark, P & Modigh, A. (2012). Zick Zack Läsrummet Textsamling åk 5. Stockholm: Sanoma Utbildning

Lundenmark, P & Modigh, A. (2011). Zick Zack Läsrummet Textsamling åk 4. Stockholm: Sanoma Utbildning

Magne Holme, I & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik, Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur

Martínez-Bello, V.E. & Martínez-Bello, D.A. (2016). "Depictions of Human Bodies in the Illustrations of Early Childhood Textbooks", Early Childhood Education Journal, vol. 44, no. 2, pp. 181-190.

Mot nya höjder. (2015). Skolprojektet, utmaning två. Hämtad 2015-10-19 , från http://motnyahojder.com/utmaning-2/

Pettersson, R. (2008). Bilder i läromedel 2 (elektronisk resurs), Institutet för infologi. Hämtad 2016-05-02 från http://www.bilderlernen.at/Bilder%20i%20l%E4romedel.pdf

Selander, S. (2003) Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och

kommunikation. Bilaga 2 till SOU 2003:15 Läromedel – specifikt. Hämtad 2015-10-19,

från http://www.regeringen.se/contentassets/67f8c3d1db4f4b4db39716e40e9792dd/sou-200315-laromedel-specifikt-bilagor

Selander, S. (2011). Didaktisk design av pedagogiska texter. I: N. Ammert (red.), Att

(35)

35

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2003). Nyhetsbrev nr 2. Hämtad 2015-10-19 från, http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.13165!/Menu/article/attachment/nyh030204.pdf

Stockholms universitet. (2015). Undervisa tillgängligt, Funktionsnedsättningar.

Hämtad 2016-04-18 från,

http://www.su.se/medarbetare/service/undervisning/undervisa-tillg%C3%A4ngligt/funktionsneds%C3%A4ttningar-1.109221

Stålnacke, A-L. (2012). Puls Samhällskunskap. Stockholm: Natur & Kultur

Sutcliffe, C.,Thunman, I. & Timling, M. (2011). Happy Textbook Year 6. Stockholm: Gleerups

Sutcliffe, C.,Thunman, I. & Timling, M. (2010). Happy Textbook Year 5. Stockholm: Gleerups

Sutcliffe, C.,Thunman, I. & Timling, M. (2009). Happy Textbook Year 4. Stockholm: Gleerups

Sjöberg, S. (2013). Puls Teknik. Stockholm: Natur & Kultur

Táboas-Pais, M.I. & Rey-Cao, A. (2012). "Disability in physical education textbooks: an analysis of image content", Adapted physical activity quarterly : APAQ, vol. 29, no. 4, pp. 310.

Wallin Wictorin, M. (2011). Bilder i läroböcker. I: Ammert, N. (red.) Att spegla

världen, Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Winther Jörgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

(36)

36 Bilaga1

(37)

37 Bilaga 2

Kodningstabell

Lärobok: Koll på NO 4 Koll på NO 5 Koll på NO 6 Puls Religion Puls Historia Puls Samhälls-kunskap Puls Geografi Puls teknik Funktions-nedsättningen i fokus 7 7625 5 5 58 Personen i fokus Möjlig funktions-nedsättning Typ av funktionsnedsättning: 1. Dyslexi

2. Dövhet och hörselskada

3. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (t.ex. ADHD, autism mm.) 4. Psykisk funktionsnedsättning (t.ex. depression, ångest mm.) 5. Rörelsehinder (t.ex. CP-skada, ryggmärgsbråck mm.)

6. Synskada och blindhet

7. Annat (t.ex. astma, allergi, epilepsi, MS, mm.)

(38)

38 Lärobok: Matte-borgen 4a Matte-borgen 5a Matte-borgen 6a Happy 4 Happy 5 Happy 6 Zick Zack läs-rumme4 Zick Zack läs-rumme5 Zick Zack läs-rumme6 Zick Zack skriv-rummet 4 Zick Zack skriv-rummet 5 Zick Zack skriv-rummet 6 Funktionsnedsättning en i fokus 2 2 Personen i fokus 5 235 2 2 Möjlig funktionsnedsättning 4 36 Typ av funktionsnedsättning: 1. Dyslexi

2. Dövhet och hörselskada

3. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (t.ex. ADHD, autism mm.) 4. Psykisk funktionsnedsättning (t.ex. depression, ångest mm.) 5. Rörelsehinder (t.ex. CP-skada, ryggmärgsbråck mm.)

6. Synskada och blindhet

7. Annat (t.ex. astma, allergi, epilepsi, MS, mm.)

References

Related documents

Resurssvaga elever upplever att orsaken till låga betyg utgår ifrån två delar. Dels skolsystemet och skolkulturen som leder till ett oegnagemang hos lärare alternativt ett

Although ase has not been identified as a regulatory gene for NB identity or lineage progression, the genetic studies suggest ase may be involved in driving stemness

LB1 är till en början neutral och exkluderar inga sexualiteter, genom att vara neutral och inkluderande i en vardaglig kontext normaliseras sexualiteterna och eleverna har

This master thesis investigates the available magnetic sensors through a market survey and practical testing of a selection of the sensors in purpose to determine the most

Under inriktningar och strategier i mötesplatsplanen skriver kommunen att utgångspunkten för arbetet med offentliga mötesplatser är kvalitet, tillgång, nåbarhet samt

Detta problematiseras i relation till forskning och teorier som lyfter fram behovet av många läsförståelsestrategier inom ramen för samtliga textrörlighetsdiskurser

Hans Albin Larsson diskuterar i Janssons bok Utbildningsvetenskapens kärna (2011) vilket resultat skolan kan uppnå med den pågående reformen från regeringen; strukturera

This work covered many different areas such as robot hardware and software integration, sensor data processing, sensor data fusion and es- timation, mapping, planning and robot