Att spinna sitt första nät - En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av introduktionen

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Januari 2008

Hälsa och samhälle

ATT SPINNA SITT

FÖR-STA NÄT

EN INTERVJUSTUDIE OM

NYUTEXAMINERA-DE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV SIN

INTRODUKTION

JOHANNA NILSSON

HANNA ROSÉN

ATT SPINNA SITT FÖRSTA

NÄT

EN INTERVJUSTUDIE OM

NYUTEXAMINERA-DE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV

SIN INTRODUKTION

JOHANNA NILSSON

HANNA ROSÉN

Nilsson, J & Rosén, H. Att spinna sitt första nät. En intervjustudie om nyutexami-nerade sjuksköterskors upplevelse av sin introduktion. Examensarbete i

om-vårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle,

Utbildningsområde omvårdnad, 2008.

Tidigare forskning belyser den påfrestande tid nyutexaminerade sjuksköterskor befinner sig i under inträdet till den nya yrkesrollen. Studiens syfte var att genom intervju undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första introduktion. Nio sjuksköterskor deltog i studien. Under introduktionen sker ett rollbyte från student till legitimerad sjuksköterska med tillhörande ansvar. Rollby-tet skapar stress och osäkerhet vilket leder till ett stort behov av stöd och samtal. Handledaren är en av de viktigaste komponenterna i denna process, dock upplev-de upplev-de nyutexamineraupplev-de sjuksköterskorna brist på tid för utvecklanupplev-de samtal. En god introduktion upplevs utformas av stödjande kollegor men framförallt genom sjuksköterskans egen delaktighet. Kunskapnivån samt behov hos den nyutexami-nerade sjuksköterskan är individuell, därav förespråkar studiens reslutat en indi-vidanpassad introduktion vilket anses leda till en mer självsäker och kompetent sjuksköterska.

Nyckelord: deltagande, introduktion, nyutexaminerad sjuksköterska, stöd, upple-velse.

THE EXPERIENCE OF THE FIRST

INTRODUCTION

AN INTERVIEW STUDY

JOHANNA NILSSON

HANNA ROSÉN

Nilsson, J & Rosén, H. The Experience of the introduction. An interview study.

Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University:

Health and Society, Department of Nursing, 2008.

Earlier research highlights the stressful time newly graduated nurses feel during the transition into the new professional identity. The purpose of this study was to examine newly graduated nurses´ experiences of their first introduction through interviews. Nine nurses participated. During the introduction a transition appears from being a student to a registered nurse with responsibilities. The transition creates stress and uncertainty which builds up a need for support and conversa-tion. The preceptor is one of the most important components in this process. New-ly graduated nurses´ felt there was a lack of time for stimulating conversations during the introduction. A satisfying introduction is conducted by supporting col-leges but mostly by the nurses own participation. The newly graduated nurse´ knowledge and need is individual therefore the result of this study promotes an individually planed introduction. This is considered to lead to a more self-confident and competent nurse.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

5

BAKGRUND

5

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

7

METOD

7 Urval 8 Datainsamling 8 Dataanalys 9 Etiska överväganden 9

RESULTAT

10 Introduktionens utförande 10

Den nyutexaminerades önskemål angående

introduktionen 12

Upplevelsen av stress 13

Relationer och stöd 14

Handledaren 14

Feedback 15

Att vara en del av ett team 16

Att växa in i yrkesrollen 17

Realitetschock 17

Att byta roll 18

Utveckling och självständighet 19

DISKUSSION

21

Metoddiskussion 21

Resultatdiskussion 22

Inskolning under rädsla 22

Behovet av anpassad introduktion 23

Att spinna sitt första nät 24

FRAMTIDA VÄRDE

24

SLUTSATSER

25

REFERENSER

26

BILAGOR

27 Bilaga 1: Informationsblad Bilaga 2: Intervjuguide Etikprövningsbeslut

INLEDNING

Övergången från sjuksköterskestudent till en professionell yrkesroll är sedan länge uppmärksammad som en kritisk period. Kramer beskriver redan 1974 denna tid som en ”reality chock”, en realitetschock. Tidigare forskning visar vilken be-tydelse introduktionen har för sjuksköterskans framtida yrkesroll. Forskningen har dock inte visat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan,på de svenska sjukhusen, uppfattar sin introduktion. Detta hoppas bli belyst i denna uppsats genom att berö-ra sjuksköterskornas tankar och upplevelser röberö-rande sin första tid i yrket.

Sjuksköterskans roll har genom sjuksköterskeutbildningen ofta beskrivits vara ”spindeln i nätet”. Detta för att beskriva rollen av att vara samordnare för om-vårdnaden kring en patient och sammanlänka olika vårdyrkesgrupper, hålla i trå-darna för omvårdnadsarbetet. De nyblivna sjuksköterskorna, i denna studie, berät-tar om att för första gången vara ansvarig för samordningen av omvårdnadsarbetet kring patienten, detta kallar vi ”att spinna sitt första nät”.

BAKGRUND

Begrepp som frekvent kommer att användas i denna studie är introduktion, hand-ledare samt checklista. I denna studie beskriver informanterna att introduktionen betecknar den första tid den nyanställda upplever på en arbetsplats tillsammans med en eller flera handledare under en förutbestämd tidsperiod.Lindberg-Sand (1996) beskriver handledarens funktion som en sjuksköterska med väl förankrad kunskap i avdelningen, som genom en professionell relation med eleven/den ny-anställda underlättar inlärningen.Under introduktionsperioden arbetar den nya sjuksköterskan utöver den ordinarie personalsammansättningen för att lära känna avdelningen dess rutiner och få kunskap i det specifika med arbetsplatsen och de sjukdomar som är vanligt förekommande. Introduktionen kommer även att benämnas som parallelltjänstgöring. För att underlätta introduktionens syfte i att introducera den nya in i arbetet samt att alla nyanställda ska delges samma infor-mation, används en mall tillgänglig för alla avdelningar på sjukhuset (Sjöström, 2007). Denna mall benämns som checklista. I denna lista ingår visning av:

• Lokaler

• Medicinteknisk apparatur • Data

• Materialhantering och ansvarig • Omvårdnad och behandling • Akut beredskap

• Utbildning

• Övergripande information • Reflektion

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) på-pekar behovet av en god introduktion för den nyutexaminerade eller nyanställda sjuksköterskan. Detta för att denne skall kunna öva upp sina färdigheter för att slutligen också kunna ansvara för de avancerade arbetsuppgifter som yrket inne-fattar (Socialstyrelsen, 1995). För att sjuksköterskan ska kunna utvecklas i sin roll beskriver Socialstyrelsen (a a) vikten av reflektion. Gerrish (2000) har genomfört en intervjustudie på nyutexaminerade sjuksköterskor i Storbritannien som visar att

introduktion ger en bra grund, samt att den nyutexaminerade sjuksköterskan fann sig mer redo att arbeta självständigt efter den perioden.

Vårdförbundet (2007) nämner vissa krav på en sjuksköterskeexamen. Ett av dessa är att hon1 _{ska visa en förmåga att utifrån en helhetssyn göra åtgärdsbedömningar.}

Henderson (2002) lyfter fram svårigheter för en del sjuksköterskor att efter exa-men använda en holistisk syn som de lärt sig under utbildningen. Hon påvisar att detta kan underlättas av kollegor som kan hjälpa dem i detta avseende. I kompe-tensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor har Socialstyrelsen (2005, s 10) valt att utforma en modell med sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden, vil-ka svil-kall genomsyras av en helhetssyn samt etiskt förhållningssätt, nämligen: • Omvårdnadens teori och praktik

• Forskning, utveckling och utbildning • Ledarskap

Mötet med verkligheten gör de nyutexaminerade starkt uppgiftsorienterade (jäm-för det med det Kramer kallar (jäm-för realitetschocken).Henderson (2002) beskriver i sin studie att den nya sjuksköterskan efter examen kände sig tvingad att överge sin syn på att inkludera patienten i vården och istället fokusera enbart på de uppgifter som måste utföras för att dagens arbete ska kunna fullbordas i tid. Socialstyrelsen (1995) skriver om den nyanställdas behov av inskolning, där denne kan få god handledning för att komma in i sitt yrkesutövande. Det behövs särkskild uppmärk-samhet från arbetsledningen (a a). I en studie utförd av Henderson (2002) på olika kliniker och sjukhus i Australien, framkommer det att förebilder är viktiga för den nyutexaminerade sjuksköterskans möjlighet att identifiera sig med yrkesrollen. Oermanns et al (2002) beskriver vikten av att personkemin ska stämma mellan handledaren och den nya sjuksköterskan. Goda handledare och övrig personal med en holistisk grundsyn spelar därför en viktig roll (se Oermann et al, 2002; Gerrish, 2002 och Green et. al, 2006). Organisationen samt sjuksköterskeutbild-ningen har också en väsentlig roll för en god introduktion (Gerrish, 2002). Över-gången gynnades enligt Green et al (a a) av stöd och gott mottagande av kollegor samt av ett gott samarbete mellan novis och handledare (Gerrish, a a). Green et al (a a) har funnit i sin litteraturstudie att större säkerhet i omvårdnadsarbetet även skapas av utökad introduktion, samt hjälper den nya sjuksköterskan att utveckla goda rutiner.

Enligt socialstyrelsens översyn (2002) ska introduktionen vid svenska sjukhus vara individuellt anpassad efter den nyutexaminerade sjuksköterskans behov. Översynen visar även att tolv dagar är medeltalet för parallelltjänstgöring, dock förekommer det att sjuksköterskor börjar arbeta utan introduktion. Oermanns et al (2002) studie, vilken är utförd på nyutexaminerade sjuksköterskor från tre sjukhus i USA, påtalar handledaren och dennas grundläggande uppgift att se till den hand-ledda och hennes behov. Hon påpekar att handledaren kan ha en lugnande effekt på den nya kollegan den första tiden. För att ge bästa möjliga stöd är det dock viktigt att handledaren känner till stressen och vilka problem som kan upplevas under denna tid för den nyanställda. Några av dessa problem ligger inom området

1

Pronominet hon/henne/hennes används genomgående för att beteckna sjuksköterskan även om det ingår män i studien.

för en ny arbetsplats med ny miljö och nya procedurer, samt oron kring att göra fel. Den nyutexaminerades säkerhet och vilja att utföra uppgifter på egen hand ökar om det finns tillgång till en expert att rådfråga. En av de största utmaningar-na den nya sjuksköterskan står inför är att omsätta den kunskap de förvärvat ge-nom studier till praktiskt arbete på arbetsplatsen (a a).

Benner (1993) anser att den praktiska kunskap som sjuksköterskor förvärvar un-der sin tid som yrkesverksamma är dåligt dokumenterad. Förvärvandet av kun-skap sker under det kliniska arbetet. Socialstyrelsen (1995) skriver att sjukskö-terskan inte bara ska ha förmåga att utföra vissa specifika uppgifter, utan att denne i alla situationer ska kunna göra bedömningar och ta ett beslut om vilken åtgärd som är mest intressant.

Utvecklingen av yrkeskunskapen sker enligt Benner (1993) i fem olika steg; no-vis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och slutligen expert. En nono-vis, som kan jämföras med sjuksköterskestudenten, har inga erfarenheter av att arbeta som en professionell sjuksköterska utan kan enbart agera utifrån den kunskap som för-värvats genom studier. Det är viktigt med vägledning för novisen och att hon ge-nom rutinmässiga kontroller förvärvar de kunskaper som krävs för att fullfölja de uppgifter denna förväntas prestera på sin nivå och därmed uppgå till andra nivån, avancerad nybörjare. Informanterna i denna studie skulle kunna placeras in mellan dessa stadier, i fas med att lämna novissadiet för avancerad nybörjare. Den avan-cerade nybörjaren har inte heller förmåga att uppfatta helheten utan lutar sig forfa-rande mot regler. Benner (a a) jämför det med att exempelvis lära sig cykla, köra bil eller att ge intravenösa vätskor. I början utförs sysslorna osäkert och begränsat vilket leder till ett behov av anvisningar till nybörjaren. Dock blir dessa anvis-ningar omedvetna allt eftersom utvecklingen sker och kunskap erhålls. Benner (a a) drar slutsatsen att viktigast för nybörjaren är att få stöd i kliniska sammanhang för att säkerställa vården av patienterna eftersom denna ännu inte kan prioritera samt avgöra vad som är mest betydelsefullt.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever introduktionen in i sitt yrke. Det är främst följande frågor vi kommer att fokusera på:

1. Hur har introduktionen hjälpt den nyutexaminerade sjuksköterskan att hitta sin yrkesroll?

2. Hur delaktig var den nyutexaminerade sjuksköterskan under sin introduk-tion?

3. Vad var det som betydde mest under introduktionen? 4. Vad saknade man under introduktionen?

METOD

Den kvalitativa forskningsmetoden som valts i denna studie motiveras av studiens explorativa karaktär och önskemålet att beskriva människors uppfattningar (se

Kvale, 1997). Undersökningen genomförs med hjälp av halvstrukturerade inter-vjuer (se Kvale, a a).

Urval

Ett urval av nyutexaminerade kvinnliga och manliga sjuksköterskor har intervju-ats från olika kliniker på UMAS. Urvalet har inte begränsintervju-ats till ålder vilket lett till en relativt stor åldersspridning i informantgruppen. För att nå informanter har samarbete genomförts med stöd av klinisk lektor på Malmö Högskola, som däref-ter vidarebefordrat studiens syfte till möjliga intressendäref-ter. Därefdäref-ter har kontakt skapats med avdelningar via en samordnare. Informationsblad delades ut på plats till respektive avdelningschef vilken förmedlade dessa vidare. Informanterna fick ange intresse för deltagande via e-post. Eftersom avdelningscheferna tilldelades uppgiften att förmedla informationsbladet, valdes att inte bifoga samtyckesblan-kett för att undvika påtryckning på respektive informant. Muntlig information angående intervjun samt etiska aspekter meddelades i samband med intervjun, innan samtyckesblankett undertecknades.

Inklusionskriterie var att informanterna har arbetat minst fyra månader och maxi-malt ett år. Denna begränsning valdes för att uppnå målet med tio informanter samt att introduktionen skulle finnas kvar i minnet. Traineeprogrammets (Sjö-ström, 2007) sjuksköterskor har exkluderats på grund av dess specialutformade program med extra handledning samt mentor.

Med ett ursprungligt mål att utföra tio intervjuer, för att få en så bred analysgrund som möjligt, har nio intervjuer utförts. Tio intervjuer var bokade men en infor-mant föll bort på grund av sjukdom. För att inforinfor-manterna inte skulle känna stress gällande sitt arbete fick de själva föreslå tid för intervju. Därav föll ett tiotal an-mälda informanter bort i procedur för urval då dessa inte återkom. Sju kvinnor och två män har medverkat i denna intervjustudie.

Tabell 1. Åldersfördelning i informantgruppen.

Antal Medelålder Medianålder Yngst Äldst

9 29.1 27 22 46

Tidigare utbildning och vårderfarenhet har inte påverkat urvalet.

Datainsamling

En serie av halvstrukturerade intervjuer har genomförts enligt Kvale (1997) som använder sig av en process i sju steg. Av dessa har de fyra första stegen valts att användas under insamlingen; planering, intervju, utskrift och tematisering. Inter-vjuguiden har bearbetats enligt utvalda delar av Bells (2000) checklista. Fråge-ställningarna har legat till grund för en intervjuguide (se bilaga 2). Utveckling av denna har skett med hjälp av ytterligare frågor för förtydligande. De två första intervjuerna visade en svaghet i guiden bl a fanns vissa svårigheter att få infor-manten att tala öppet och beskriva sina uppfattningar. Därför omredigerades gui-den i enlighet med Bell (2000) vilket innebar tillägg av kompletteringsfrågor. Guiden har därefter använts som en påminnelse om innehållet i frågeställningarna vid samtliga intervjuer.

nyutexamine-rad sjuksköterska som inte ingått i studien. Provinformanten var en nära bekant vilket ledde till att underförstådda meningar förekom vilket gjorde att provinter-vjun inte gav konkret stöd för utvecklande av frågorna. Brister i intervjuguiden påvisades inte förrän efter andra intervjun.

Intervjuerna har skett på informanternas respektive avdelning i ett ostört rum. Intervjuarens övertag minskades genom att träda in på informantens arbets-plats och därmed låta informanten behålla sin professionella yrkesroll. Att utföra intervjun på Malmö högskola eller annan plats skulle kunna ha inneburit att inter-vjuarna hamnat i maktposition gentemot informanten.

Datainsamlig har skett på tidpunkter som passat informanten bäst, främst då under ett lugnare skede av arbetsdagen. Data registrerades med digital ljudupptagare efter godkännande av respektive informant. Intervjuerna sträcker sig tidsmässigt från 15 till 35 minuter.Innan intervjun och efter har samtal av social karaktär skett för att få informanten avslappnad i sitt förhållande till intervjun. Rollen som in-tervjuare alternerades mellan skrivarparet. Inin-tervjuaren satt mittemot informanten. Bisittaren satt i bakgrunden och gjorde kompletterande anteckningar. Efter re-spektive intervju genomfördes samtal om intryck och upplevelse av informantens förhållande till yrket samt samtalets innehåll. Vid dessa tillfällen gavs även feed-back gällande intervjuarens brister och fördelar av bisittaren. Intervjuaren fick vid detta tillfälle uttrycka eventuell osäkerhet och stolthet över den gjorda intervjun.

Dataanalys

En innehållsanalys har skett med hjälp av Kvales (1997) kvalitativa analysmetod. Studiens syfte är att införskaffa kunskap om människors uppfattning gällande ett fenomen därav ansågs att en innehållsanalys kunna uppfylla detta syfte. Transkri-bering har genomförts i nära anknytning till genomförd intervju av den som ge-nomfört intervjun. Efter transkribering har texterna lästs igenom var för sig ett antal gånger. Därefter har centrala begrepp lyfts fram innan ett avstämningsmöte mellan författarna. Under mötet sammanställdes och jämfördes de centrala be-grepp som framkommit. De sammanställda bebe-greppen bearbetades genom att uppmärksamma gemensamma huvudteman. Därefter fördes respektive begrepp in under något av dessa teman. Under proceduren redigerades huvudteman genom sammanslagning och nyskapande. Arbetet krävde ytterligare genomläsning av texterna där data kodades individuellt innan tematisering och kategorisering kun-de fortskrida. Tre huvudkategorier framträdkun-de och subkategorier börjakun-de skapas. Vid meningsskiljaktighet har en gemensam diskussion förts för att nå en lösning som speglar resultatet. För att underlätta analysen har kodade data skiljts från den övriga texten och sammanförts i sin aktuella huvudkategori samt subkategori. Arbetet har därefter fortskridit genom utveckling och sammanställning av resulta-tet.

Etiska överväganden

Kvale (1997) anser att det finns tre etiska aspekter vid forskning vilka bör använ-das som grund. Den första är frivillighet, vilket innebär att informanterna informe-ras om studiens generella syfte, upplägg, eventuella risker med att deltaga i under-sökningen och att informanten när som helst kan dra sig ur underunder-sökningen. Den-na information har informanten tagit del av inDen-nan genomförd intervju. Det har även funnits möjlighet för informanten att ställa frågor angående studien och dess syfte innan tidsbokning samt vid intervju. Informanterna har uppmuntrats delak-tighet rörande studiens fortsatta arbete genom korrespondens.

Den andra etiska aspekten är konfidentialitet. Personliga data skall ej vara möjlig att identifiera i undersökningen, inte heller har data funnits att tillgå tredje person, dock kan det vid examination vara nödvändigt att visa avidentifierade data för opponenter eller examinator. Avidentifieringen har skett genom kodning av in-formanterna. Resultatredovisningen har genomförts på ett sätt som omöjliggör identifiering av person. Efter godkännande av uppsatsen kommer alla rådata att förstöras.

Tredje riktlinjen handlar om konsekvenser av undersökningen. Sjuksköterskan kan ha känt sig skyldig till att ställa upp i studien eftersom denne blivit tillfrågad av sin chef. Dock påpekar Kvale (a a) att det är viktigt att deltagarna deltar frivil-ligt. Det kan även ha varit så att sjuksköterskan begränsat sitt svar på grund av en oro över att handledaren kan få kännedom om hennes/hans synpunkter. En oro över eventuella konsekvenser på grund av de olika uttalandena kan alltså finnas. Tillstånd för studien har inhämtats från berörda sektioners klinikchef eller vård-chef på ett större sjukhus i södra Sverige, samt avdelningsvård-chefer. Tillstånd har inhämtats från den lokala Etikprövningsnämnden vid Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle godkänd den 2007-10-31 Dnr: HS60-07/770/30 8 (se bilaga 3). Skrift-ligt samtycke har inhämtats från samtliga informanter innan intervjun utförts.

RESULTAT

Resultatet presenteras under tre huvudkatergorier: introduktionens genomförande, relationer och stöd samt att träda in i yrkesrollen med tillhörande subkategorier. I sammanställningen av resultatet har en spridning gällande informanternas bak-grund visat sig. Sju informanter har tidigare vårderfarenhet, då främst inom äldre-omsorgen som vårdbiträde eller undersköterska. Utbildningsmässigt påtalade sex informanter när de blev tillfrågade att de inte hade någon tidigare yrkesutbildning.

Introduktionens utförande

Generellt har övervägande delen av sjuksköterskorna i denna studie någon vecka innan introduktionens början fått ett välkomstbrev och allmän information från sjukhuset hemskickat. En informants upplevelser skiljer sig emellertid från de övrigas. Denna hade två veckor innan första dagen inte blivit kontaktad av sin avdelning, vilket för denne skapade en stor stress. För att stilla sin nervositet kon-taktade informanten själv avdelningen och fick efter detta information. De övriga har i tid blivit tilldelade ett schema med handledare att följa. De som skulle arbeta på en avdelning med viss specialisering har också erhållit ett kompendium med information gällande de sjukdomar vilka var specifika för den nya arbetsplatsen. Informant E uttrycker sig kritisk till sättet att få information och hade föredragit att istället gå på en kurs eller föreläsning för de sjukdomar för vilka det behövs extra kunskap om. En annan har valt att lägga in ledighet innan introduktionens start, för att kunna inhämta kunskaper kring sjukdomar som denne sedan skall komma i kontakt med.

Under den första dagen har avdelningen och kollegor presenterats. Informanterna fick en checklista för saker som ska ha bearbetats och presenterats på arbetsplat-sen med handledare innan parallelltjänstgöringen avslutats. Flera informanter har i början framhållit en brist gällande informationen deras blivande kollegor blivit tilldelade angående deras ankomst till avdelningen. I vissa fall skall inte

handleda-ren haft vetskapen om att de blivit tilldelade den rollen, utan fått detta presenterat först när informanten kommit. I samtliga fall har samarbetet med handledaren därefter fungerat bra. De som blivit tilldelade flera olika handledare menar att detta påverkat handledningens kontinuitet. Däremot ser de det positiva i att ha observerat flera olika sätt att arbeta på.

”Det är i och för sig positivt att ha flera olika handledare också för alla har olika arbetssätt/.../ena dagen jobbar man med en handledare som är långsammast på jorden och sen nästa dag en som är effektiv och strukturerad så det är rätt vettigt att se sam-tidigt som det är bra att ha en [handledare] eftersom man får en annan kontinuitet.” (Informant E)

Första dagen beskrivs som uttröttande av flertalet av informanterna. I dessa fall ska ett anställningsmöte ägt rum där generella regler och rutiner gåtts igenom, en informant beskriver det på följande sätt:

”Vi gick in och satte oss på chefens rum, var där inne i fyra tim-mar, hon berättade igenom alla papperna, slutade lyssna efter tio minuter, så gick vi runt och tittade på avdelningen pekade var man stängde av syrgasen och var brandsläckaren satt och var brandutgångarna var /.../ Så fick man ett häfte om nyanställd på UMAS. /.../Som egentligen var bättre än det chefen satt och pra-tade om.” (Informant E)

Första dagens information beskrivs av en andra informant som jättebra, men att det var väldigt mycket information på en gång som gärna hade fått portionerats ut under hela introduktionen. Enligt en informant ska även första dagen innehållit utbildning i sjukhusets dokumentations- samt patientregistreringssystem, utläm-ning av koder och tilldelutläm-ning av arbetskläder. Det finns informanter vilka und-sluppit denna form av informationsmättnad första dagen, som ser det positiva i att deras handledare tagit informationen bit för bit under bredvidgången, vissa saker till och med sista dagen.

Det framgår att något som spelat en viktig roll i introduktionen och fungerat som en grundpelare i dess uppbyggnad är checklistan alla nyanställda blivit tilldelade. Checklistan har fungerat som en mall och legat till grund för vad som tagits upp på introduktionen. De saker informanten känt sig säker på sedan praktik har ge-nom detta kunnat frångås. Möjligheten att gå igege-nom checklistan har enligt vissa informanter dessvärre inte fullständigt hunnits med. Däremot påpekar en infor-mant att handledaren såg vad som saknas och gick igenom detta.

Merparten av genomförda introduktioner har utförts på snarlikt sätt. De första dagarna, upp till en vecka, beroende på informantens säkerhet och längden på introduktionen, har i huvudsak koncentrerats kring observation rörande rutiner och avdelningens uppbyggnad. Ganska snart har de börjat arbeta mer självstän-digt, därmed tagit mer och mer ansvar.

”... hon [handledaren] fanns där för att stötta mig /.../ jag bör-jade ta hand om hela gruppen ganska fort för jag kände att jag alltså ville komma in i det direkt med att ha många saker i luften

och många patienter att hålla reda på /.../ sen så släppte hon mig mer och mer.” (Informant A)

Mot slutet av introduktionen har samtliga informanter egenhändigt haft totalt an-svar över det som efter introduktionen skulle bli deras domän. Handledaren har då verkat i bakgrunden och bara stöttat upp vid eventuella komplikationer eller om akuta situationer skulle uppstå.

En informants upplevelse skiljer sig avsevärt från de övriga. Innan själva sjukskö-terskeintroduktionen har det erbjudits en kortare tidsperiod med att arbeta som undersköterska. Detta sågs som en god möjlighet enligt informanten sedan hon inte arbetat inom sjukhussfären tidigare och inte heller hade arbetat någon längre tid som undersköterska. Under perioden lärde sig informanten rutiner samt fick en djupare förståelse för de funktioner de olika yrkesrollerna på arbetsplatsen har. Härefter började den ordinarie parallellgången bestående av två veckor med hand-ledare. När då checklistan kom på tal hade redan 90 % av denna presenterats. Denna informant var väldigt nöjd med sin introduktion, främst med sin egen in-sats och sitt eget val att ta tillvara möjlighet att lära känna arbetsplatsen.

Den nyutexaminerades önskemål angående introduktionen

Behoven under introduktionen har varit väldigt spridda bland informanterna. En sjuksköterska säger sig bara ha väntat på att introduktionen skulle vara slut efter-som hon ville börja arbeta självständigt, medan en annan mer eller mindre kastade sig ut i verkligheten trots att hon kände nervositet. Många av önskemålen som påtalas rör sig kring att utveckla en trygghet på arbetsplatsen, lära känna rutinerna och öva upp medicintekniska färdigheter.

Önskemålen skiljer sig mellan de som har haft praktikplats på arbetsplatsen tidi-gare under utbildningen och de som inte haft det. Under utbildningen, har de ad-ministrativa delarna, exempelvis dokumentation, inte ansetts vara ett särskilt stort område. Något som de flesta under introduktionen valt att lägga mycket tid och energi på för att lära sig. Sjuksköterskor med tidigare kännedom om arbetsplatsen har kunnat fokusera sig på just det området eftersom de redan införskaffat sig kunskap gällande avdelningens rutiner samt dess lokaler.

En introduktion anpassad till den individuella sjuksköterskan är ett önskemål som några framför. En sjuksköterska påpekar en brist där hon själv inte blev tillfrågad av handledare vilka områden hon hade önskemål och behov inom. Ytterligare en informant talar om upplevelsen av introduktionen som oplanerad, att introduktio-nen fortlöper likt den gjort under en längre period. En informant ger ett förslag på att kvalitetssäkra introduktionen genom att efter dess genomförande rutinmässigt fråga den nyanställda om dennes känslor och upplevelser av bredvidgången. Detta skulle då, som informanten uttrycker, motverka att folk springer runt och egentli-gen inte vet vad de gör. Ett sätt för att få mer förståelse för sin arbetsplats och sitt yrke hade enligt en sjuksköterska varit om hela verksamheten presenterades, allt från mottagningen till de undersökningar som inte göres på avdelningen. Detta saknades under informantens introduktion och skapade i efterhand ett önskemål att ha fått uppleva det för att lättare förstå, lugna och utbilda sina patienter. Till en början beskriver de flesta att de bara ville följa med och observera rutiner och beteenden på avdelningen. Informanterna önskade sedan att mer och mer få arbeta självständigt med en handledare endast som backup vid problem, som

fanns tillgänglig om det var någon fråga de kände att de behövde stöd i. Denna önskan som återkommit i flertalet av intervjuer beskrivs tydligt här utav en av informanterna:

”... jag inte ska gå bredvid handledaren, handledaren ska gå bredvid mig. Det är jag som ska dokumentera, det är jag som ska ronda, det är jag som ska göra allt då. Sen får hon kanske styra in en så att man inte går här och... tror fel, gör fel.”

(Informant G)

De flesta av informanterna har på anställningsintervjun medvetandegjorts om möjlighet att förlänga handledarskapet ytterligare några dagar. Exempelvis om introduktionen förkortats eller inte blivit fullständig på grund av sjukdom eller problem på avdelningen. Introduktionen sträckte sig från två till fyra veckor. Det klargjordes även att introduktionen kunde förlängas i fall informanten fortfarande kände sig osäker och hade kvar en rädsla för att arbeta utan handledarens stöd. Detta har upplevts som en trygghet hos de flesta informanter och givit dem en känsla av att avdelningen engagerat sig i deras inträde i yrkesrollen. Möjlighet till förlängd introduktion har funnits med som ett önskemål från ett flertal informan-ter, dock är det ingen informant som använts sig av denna möjlighet. En informant anser att det inte hade spelat någon roll om introduktionen blivit förlängd med fyra veckor, hennes osäkerhet hade kvarstått. Densamma kände att det bästa sättet att övervinna sin rädsla var att kasta sig ut i verkligheten och börja arbeta själv-ständigt. En annan informant började under sina sista dagar på introduktionen känna en stor nervositet över att börja arbeta utan handledarens stöd.

”Man fick väl kalla fötter, jag skulle jobba själv första gången på midsommarhelgen./.../två dagar innan så var jag helt så att kanske inte kan själv/.../men de kunde sätta in en standby som kunde hoppa in ifall det behövdes. Så det blev en liten säkerhet i alla fall.” (Informant C)

Upplevelsen av stress

Flera av de nyutexaminerade sjuksköterskorna redovisar upplevelser av stress under sin introduktion, främst under den första veckan. Denna tid har upplevts förvirrande för en del. Det är många intryck som ges under kort tid.

”Den första veckan kände jag… jag var väldigt stressad… jag undrade vad sjutton det var för ställe jag hamnat på. Jag såg ingen röd tråd i det hela, utan det var en massa nya intryck hela tiden.” (Informant F)

En sjuksköterska berättar om brist på avsatttid för reflektion med handledaren. Det blev ofta så att de diskuterade dagens händelser i förbifarten, något som inte minskade känslan av stress för informanten. Informanten lade vid intervjun fram förslag på att reflektionstid med handledaren skulle vara schemalagt vid dagens slut. Under den avsatta tiden skulle de även kunna gå igenom checklistan, förbe-reda sig och samtala om upplägget för nästa arbetsdag. Då detta inte var aktuellt skulle det istället krävts av informant och handledare att de stannat över efter sin arbetsdag för att göra detta, något som inte var önskvärt av varken informanten eller handledaren. En annan informant instämmer att hon gärna hade haft tid

av-satt för att prata om vanligt förekommande läkemedel och då man inte varit an-svariga för några patienter.

En aspekt på begreppet tid ges av några informanter. De förklarar att deras hand-ledare givit dem det utrymme de behövt för att utföra arbetsuppgifter fullständigt. Även vid stressiga stunder har de försökt lugna informanterna och underlättat ar-betet för att informantens tid skall räcka till.

Relationer och stöd

Något som samtliga informanter omnämner vara viktigt för deras positiva upple-velse av introduktionen är det öppna klimat som rått på den nya arbetsplatsen. Detta öppna klimat har bl a bestått av stöd och feedback från främst handledare men även kollegor.

Handledaren

Handledaren upplevs vara en av de viktigaste komponenterna för en lyckad intro-duktion. Samtliga informanter anser sig ha haft bra handledare. De flesta poängte-rar även att det bästa med deras introduktion varit just deras handledare. En av informanterna talar om hur avdelningschefen haft som målsättning att tilldela formanten en handledare med liknande personlighet. Målet uppfylldes enligt in-formanten och personkemin stämde överens från första stund. Detta anser infor-manten haft en god effekt på introduktionen samt intrycket av avdelningen. En bra personkemi mellan informanten och handledaren rapporteras av de flesta infor-manterna. En god relation underlättar ärlighet från informantens sida angående eventuell osäkerhet men även att handledaren kan vara uppriktig. På frågan gäl-lande vilka förhoppningar som fanns inför introduktionen, svarade en informant på följande sätt:

”Att jag skulle passa ihop men handledaren jag skulle gå med. Att man känner att man kommer bra överrens, de är ganska vik-tigt tycker jag. Och att man känner sig trygg. Att det är en bra handledare som får en känna sig trygg och stärkt i sin

roll.”(Informant A)

Alla informanter har en liknande uppfattning om hur en bra handledare skall upp-träda. En förstaklassig handledare bör vara lugn, tålmodig, pedagogisk, kunnig, rak, ärlig samt erfaren. En erfaren sjuksköterska, påpekar informanterna, har oftast en större självsäkerhet. Alla informanterna diskuterar betydelsen av att handleda-ren tillät självständigt arbete och inte kontrollerade dem. På frågan hur en handle-dare bör vara svarade informant B:

”Stöttande, och tillåtande att man själv får lov att göra eller att man själv tar över mer och mer, de tycker jag funka bra. De finns ju de som inte riktigt vågar släppa taget.”

Vid tillfällen av osäkerhet var handledaren stöttande genom att visa, informera och låta informanten egenhändigt försöka lösa problemet först. Den erfarna sjuk-sköterskan visade en större säkerhet genom att låta informanten ta mer och mer ansvar över patienterna. Informanterna kände att handledaren hade koll på deras handlingar dock på avstånd, vilket inte störde informantens arbete. En informant hade en handledare som själv var relativt nyutexaminerad vilket ledde till en viss osäkerhet gentemot den handledda sjuksköterskan. Denna osäkerhet handlade om att låta informanten arbeta självständigt och lära sig att ta det ansvar som en

sjuk-sköterska har. Dock hade den handledande sjuksjuk-sköterskan en lång erfarenhet inom vårdarbete vilket gav informanten tips och råd vilket denna ansåg vara oer-hört givande. Emellertid hade en mer erfaren sjuksköterska föredragits. En hand-ledare vilken uppvisar ett lugn och tålamod under stressiga situationer visade sig ha en avslappnande inverkan på informanten och några eftersträvar detta lugn.

”Men det var verkligen så att hon var lugn om det var stressigt, då märker man att det funkar ju ändå. Så det försöker jag sträva efter också.” (Informant C)

Informanterna nämner fördelen med en rak och ärlig handledare. En öppen och ömsesidig kommunikation ansågs vara betydelsefull. Vid sådan kände informan-ten en större säkerhet att ställa frågor och visa osäkerhet.

”… vi kunde liksom prata om jag tyckte något kändes job-bigt/…/ Jag behövde liksom inte hålla tillbaka, inte våga frå-ga/…/ Jag fick en bra start med henne [handledaren] att man inte gör något vind för våg. Ja, hon kändes stabil.”

(Informant G)

Kommunikation gällande planering av arbetsdagen, prioriteringsordning samt reflektioner betraktades även som ett oerhört viktigt inslag. Att planera sin dag är viktigt för sjuksköterskan och en lärdom vilken växer med tid och erfarenhet. En informant skildrade hur dagen planerades tillsammans med handledaren. Innan och efter ett göromål skulle utföras diskuterades detta mellan handledare och in-formant. Ett flertal informanter fann det positivt att reflektera över beslut samt att handledaren frågade hur de tänkt, varför de gjort på ett visst sätt och hur de even-tuellt kunde göra det bättre nästa gång. En av informanterna talar om att tre reflek-tionsträffar var planerade under introduktionen dock fanns det endast tid med två. Reflektionerna ägde rum på en avskiljd plats där de diskuterade känslor, positiva och negativa upplevelser samt vad informanten ville öva mer på.

Feedback

Upplevelserna kring feedback under introduktionen skiljer sig bland informanter-na. En likhet som återfinns är handledarens centrala funktion vad avser feedback. Vissa informanter har upplevt det som en mer eller mindre återkommande punkt under dagen och att i mån av tid, diskutera känslor och händelser med sin handle-dare. Speciellt vid stressiga situationer där informanterna känt att deras kunskap och erfarenhet ställts på sin spets har handledarens stöd och positiva kommentarer visat sig vara viktiga.

”…när jag kanske var jättestressig/.../ och jag sa till henne att nu känns det som jag har noll koll, nu är det jättemycket och då kom hon med något positivt, jag vet att du har koll på allt du kan ta en sak i taget. Så de var lite sådana små feedback hela tiden.”

(Informant A)

Det är även handledaren som i många fall förmedlat positiv feedback från kolle-gor. Informant A talar om upplevelsen av detta:

”... min handledare berättade för mig att de andra tyckte att det gick jättebra och att jag var jätteduktig. Det kändes skönt men de hade gärna fått säga det direkt till mig...”

Informant G beskriver kommunikationen gällande feedback från kollegor på föl-jande sätt:

”... kollegorna, nae, de får man inte beröm av.”

Vissa betonar den avgörande roll avdelningschefen haft, andra pekar på just mot-satsen och på avdelningschefens frånvaro. Det förekommer att avdelningschefen haft samtal med informanten, men att informanten då känt att chefen inte egentli-gen vet vad som sker på avdelninegentli-gen och inte är delaktig i processer där. En annan informant som arbetar på en annan avdelning berättar om sin chefs engagemang. Där hade avdelningschefen en uppsökande funktion och var frekvent ute på ar-betsplatsen för att skapa kontakt med de anställda. Informanten uppfattade denna återkommande feedback som betydelsefull. Chefen skall även vara den som främst hade påvisat informantens starka sidor och försäkrat denne om att allt skul-le gå bra.

”... jag sa att jag aldrig kommer att klara mig/.../men hon har ju pushat på/.../det kanske är hon som har gett mig beröm förres-ten...” ( Informant G)

Det informanterna har gemensamt är synen på feedback som något positivt. Att själv initiera feedback och ha en öppenhet visar informant H med sin beskrivning nedan:

”Ja, man har alltid feedback./.../ Kanske är det mest jag som, som vill gärna ta upp det/.../ till exempel om man handlade nå-got fel, eller gjorde nånå-got bra. Det är viktigt att man bearbe-tar.”

En informant berättade att hon hade ett samtal sista dagen med handledaren angå-ende introduktionen. Handledaren gav positiv kritik och uppmuntrade informan-ten att börja arbeta självständigt. Detta upplevde informaninforman-ten väldigt positivt ef-tersom hon uttryckte ett behov att höra från andra om hur arbetet fungerat. Infor-manten antydde svårigheter med att jämföra sig med andra och veta hur man ska bete sig som ny sjuksköterska, därav blev bedömning av handledaren ett komple-ment till den växande säkerheten.

Att vara en del av ett team

En bra stämning på den nya arbetsplatsen är en viktig punkt för den nya sjukskö-terskans välbefinnande under introduktionen de första dagarna. En informant talar om att samarbetet måste fungera, inte bara mellan sjuksköterskorna utan mellan samtliga personalkategorier för att kunna vara ett bra team och utföra god vård. Idealet är enligt denna en öppen kommunikation. Stödet från kollegorna upplev-des av merparten av informanterna som närvarande och levande på avdelningarna. En återkommande kommentar i intervjuerna är att man aldrig var ensam. Det fanns alltid en kollega att vända sig till.

”... man är inte ensam, man jobbar i team, i grupp. Alltid är det folk omkring...” (Informant H)

Vid de tillfällen handledaren inte var tillgänglig kände de flesta av informanterna uppbackning från andra sjuksköterskor på arbetsplatsen. Även om personkemin inte fungerade med en kollega fanns det alltid någon annan att vända sig till. En informant berättar om att söka kunskapen hos dem som kan det bäst, vilket inte alltid är sjuksköterskor utan exempelvis undersköterskor. En annan informant påpekar att de flesta kollegor har en förståelse för den nya sjuksköterskan, att alla har varit i samma sits någon gång. Klimatet på avdelningarna öppnar upp till att informanterna ska kunna diskutera kring sina funderingar och därigenom växa i sin nya yrkesroll. Ställa frågor är ovärderligt enligt en informant, denna säger flera gånger under intervjun att man måste våga fråga om det är något man är osäker på. Vikten av att ställa berättigade frågor och att vara uppmärksam på svaret för att undvika eventuell irritation uttrycks av en annan informant.

En extra säkerhet för informanten skall ha varit de sjuksköterskor som examine-rats samtidigt och börjat arbeta på samma arbetsplats. Flertalet informanter påtalar den möjlighet de haft att ventilera olika frågor mer ingående med gamla studie-kamrater än vad de kunde göra med övrig personal. De beskriver upplevelsen av hur en person som de kände skapade trygghet, och därtill var i ungefär samma situation. Några av informanternas första introduktion skedde i samband med sommarledigheten på sjukhuset. Dessa informanter beskriver i större utsträckning fenomenet att få stöd av före detta kurskamrater. Det stora antalet nyutexaminera-de sjuksköterskor har även upplevts negativt på grund av att nyutexaminera-det ej funnits utrym-me att utvecklas på det sätt de önskat. En sådan period blir även tröttsam eftersom osäkerheten hos de nya sjuksköterskorna ibland leder till att arbetet tar längre tid innan man fått tillräcklig erfarenhet.

Att träda in i yrkesrollen

De nyutexaminerade informanterna berättar om den omställning övergången från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska innebar. I vissa fall handlade det om några få dagar.

Realitetschock

Gemensamt talar alla informanter om att verkligheten ute på arbetsplatsen inte är den de föreställt sig under utbildningens gång. Första tiden innebär något av en realitetschock. Synen på sjuksköterskerollen förändras under tiden de tar del av sin första introduktion vilket några informanter anser vara positivt och andra fin-ner negativt. Den övervägande synen på sjuksköterskerollen bland informanterna innan introduktionen var ett patientnära arbete med fokus på omvårdnad. Det praktiska arbetet med läkemedel, blodprover, injektioner, rond och insättning av venflon upptog de flesta informanters tankar och syn på sjuksköterskerollen. Verkligheten visade sig inte innehålla det patientnära arbetet de förväntat sig.

Istället hamnade fokus på administrativt arbete och ansvaret som samordnare av vården för patienter. Samtliga informanter uttrycker sin förvåning gällande detta. En av informanterna upplevde första dagen på introduktionen som hemsk. Infor-manten kände sig ej färdig och en panikartad känsla skapades av att bli inkastad i yrket. Känslan att inte klara av rollen samt akuta situationer ledde till en växande oro, speciellt när tiden för introduktionen närmade sig sitt slut. Den nya inblicken i sjuksköterskeyrket fick informanten att tvivla på sitt yrkesval. Det patientnära arbetet informanten önskat fokusera på omvandlades till samordning och admi-nistrativa sysslor, som att organisera och utföra vårdplaneringar. Denna bild var

skrämmande för informanten, speciellt för att kunskapen gällande detta inte fanns från tidigare erfarenhet.

Att vara ansvarig upplevs betungade för några av informanterna. Tyngden av an-svaret blir påtaglig under introduktionen. Informant B uttrycker sin erfarenhet rörande detta:

”Just att man var tvungen att veta väldigt mycket om det mes-ta/.../ man kanske tänkte att läkarna har det största ansvaret men det är väldigt mycket vårt ansvar också/.../ en tankeställare att de är mycket ansvar/.../ men samtidigt tycker jag det är jätte-kul.”

Att vara ansvarig samt vara samordnare över patienternas vård diskuteras av ett flertal informanter. Uttrycket att vara ”spindeln i nätet” beskriver introduktionen enligt dessa. Två av informanterna påpekar hur deras handledare introducerade dem i att koordinera omvårdnadsarbetet kring en patient med alla yrkeskategorier samt anhöriga.

”Jag hade en lugn handledare med stor kompetens /.../ för att du är som sjuksköterska spindeln i nätet. Det är dig alla kommer till. Doktorerna, undersköterskor, anhöriga, patienten, hem-vårdsinspektörer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter. Man har verkligen den stora rollen, det är du som ska sammanlänka allt liksom, det är du som ska veta allting.” (Informant D)

Introduktionen upplevdes som stressig enligt några informanter. Dock poängterar de att det är yrket i sig som är stressigt. En av informanterna kände sig inte förbe-redd på att yrket var påfrestande att det till och med uppfattades som skrämmande. Att arbeta under akuta situationer upplevdes som skrämmande för majoriteten av informanterna och tanken på att de en dag skulle stå där själva och fatta snabba och avgörande beslut skapade nervositet.

Att utveckla ett helhetstänkande anser några av informanterna vara svårt. Det var besvärligt för dem att se helheten och lätt att missa vissa delar. En informant be-rättade att handledaren försökt lära henne att utveckla trygghet i sin roll genom att lita på kollegan som kommer passet efter. Det är komplicerat för de flesta att komma ihåg allt viktigt runt patienten, därför är det angeläget att minnas att arbe-tet runt och med patienterna är ett teamwork.

Att byta roll

Samtliga informanter har börjat arbeta som sjuksköterska inom några dagar upp till en vecka efter genomförd sjuksköterskeexamen. Det framtonar i intervjuerna att rollbytet från studerande till legitimerad sjuksköterska innebär problem. Mer-parten av informanterna hade i nära anslutning till examinationen en lång praktik-period vilket anses ha försvårat detta rollbyte. Några av informanterna liknade upplevelsen av introduktionen som en förlängd praktik eftersom handledaren var med under hela arbetsdagen. Informanterna påpekade dock att de fick mer ansvar under introduktionen än under praktikperioden. Insikten att vara legitimerad med eget ansvar och att inte vara i behov av att be handledaren om lov uppfattas som svårt den första perioden. Informant A berättar angående sin första dag:

”Det var ganska nervöst. När man tog på sig en sådan här namnskylt där det stod sjuksköterska på så kändes som att nä,

nu ljuger jag. Men nä just det, jag är ju verkligen sjuksköters-ka.”

Särskilt vid läkemedelsutdelning upplevdes svårigheter med rollbytet. Under sjuk-sköterskeutbildningen är handledaren ansvarig för medicinerna och dubbelkon-trollerar innan utdelning samt kontrasignerar efter studenten. Detta är en inbyggd vana vilken visat sig vara svår att bryta för den nyutexaminerade sjuksköterskan. I situationerna runt läkemedelsutdelning beskriver informanterna upplevelsen som både obehaglig men samtidigt befriande att handledaren påpekar att de är färdiga sjuksköterskor och inte behöver be någon dubbelkontrollera dem.

”Men de var en liten konstig känsla/.../första dagen. Jag vet när jag skulle dela ut tabletter/.../ och sa handledare, kan inte du kolla. Kolla sa hon då, jag ska inte kolla, du är klar nu.” (In-formant I)

Handledarna har successivt tvingat informanterna att ta eget ansvar, vilket har uppskattats. En nervositet finns hos en övervägande del av informanterna när det gäller att ta ett självständigt ansvar. Majoriteten av informanterna oroade sig över hur de skulle klara av sjuksköterskeyrket. Tanken att en dag arbeta egenhändigt utan handledare uppfattades som skrämmande, dock påpekar samtliga, vissa väl-digt förvånat, att i de i slutändan axlar uppgiften bra.

”De första [dagarna] så då tänkte jag att det här kommer jag aldrig att klara, men de gör man ju såklart. Att man tar det lite lugnt i början inte tänker för snabbt, alltså, framåt utan att man tar en dag i taget.” (Informant B)

En informant berättar att under de första dagarna på introduktionen, när arbetet kändes jobbigt och självförtroendet sjönk, stärktes hon av tanken att hon klarat en utbildning på egen hand. Den skrämmande känslan som upplevts inför första in-troduktionsdagen lättade med tiden i takt med att informanten erhöll ökat självför-troende. Under introduktionen börjar kunskap, förvärvad under utbildningen, an-vändas och en utveckling upplevs från dag till dag. Enligt en annan informant är denna utveckling viktig att påminna sig om för att skapa ett ökat självförtroende.

Utveckling och självständighet

Att utvecklas in i sin yrkesroll är ett fenomen samtliga informanter eftersträvar, dock på olika villkor. Några informanter träder in på den nya arbetsplatsen med en säkerhet uppbyggd under utbildning, en individuell självsäkerhet, medan andra är försiktiga och har en osäkerhet som skall övervinnas. En av informanterna berättar att den sista praktiken skedde en termin innan examinationen, därmed behövde hon plocka fram en kunskap och styrka som inte praktiserats under en längre peri-od. Att genomföra en klinisk praktik i anslutning till sin examination har de flesta upplevt positivt för självsäkerheten. Samtliga informanter kände sig trygga i att erkänna eventuell osäkerhet. Att fråga anses vara en självklarhet. Enligt en infor-mant är det viktigt för en sjuksköterska att kunna erkänna sina brister för att kunna utveckla en säkerhet i omvårdnadsyrket.

”Våga, våga. Även om man gör fel, man lär sig av sina

fel./.../Jag tänker alltså så, man ska bara tänka på patienten, att man inte skadar patienten/.../men allt annat även om man gör misstag, det ordnar sig.” (Informant H)

Patienternas välbefinnande ska komma i första hand och därför måste osäkerhet kunna uttryckas samt bemötas med respekt.

De första dagarna på introduktionen innebär blandade känslor.

”Det är både nervöst och skrämmande. Det var ganska mycket skrämmande för att man skulle börja jobba själv som sjukskö-terska. Men samtidigt, det var roligt också.”

(Informant A)

För att utvecklas talar alla informanter om betydelsen att ta egna initiativ, våga försöka och att ta tillvara på den givna tiden med handledaren. De flesta upplevde introduktionen som en bra grund för att utveckla sin yrkesroll sedan handledaren skapar en trygghet och är ett stöd. Handledaren finns där som ett bollplank och ett stöd på heltid

I slutet av introduktionsperioden hade patientantalet ökat till fullständigt antal. Detta uppfattas av informanterna som ett steg i utvecklingen in i yrkesrollen. Samtliga informanter försökte självständigt leda arbetet i slutet av introduktionen. Introduktionen uppfattades även som en bra period att öva upp förmågan på de områden där osäkerhet fanns.

En informant skildrar en utvecklande situation på följande sätt: En patient hade högt blodsocker och den nyutexaminerade sjuksköterskan hade svårighet i att av-göra om extra insulin skulle ges. Handledaren uppmärksammade att informanten fick fatta beslutet själv eftersom hon nu var legitimerad sjuksköterska. Beslutet, berättar informanten, tog en halvtimme att fatta. Trots tiden och oron över att fatta rätt beslut upplevdes ansvaret stärkande efteråt. Informanten påpekar att denna händelse skiljde sig från praktiken där handledaren fattade beslutet om studenten tvekade. Att fatta liknande beslut i nuläget innebär inte samma vånda samt tar mindre tid, vilket informanten ser som en utveckling av sin självständighet.

”Det är häftigt att ha ansvar, samtidigt som det är läskigt.” (In-formant C)

Samtidigt påpekar en informant just detta att inte låta handledaren ta över utan att informanten skall tänka själv. Informanten föreslår att använda sig av reflektioner, efter exempelvis rond, tillsammans med handledaren angående eventuella misstag och hur det kan förbättras inför nästa tillfälle. Detta tycker informanten skulle vara ett bättre arbetssätt och det kunde minska risken för att självständigheten ej utvecklas.

Några av informanterna berättar om en längtan att under introduktionen få börja arbeta själv utan handledare. De beskriver en önskan att få göra en egen modell över arbetsdagen. En förklarar hur det uppstod konflikter med handledaren gäl-lande arbetets utförande. Alla sjuksköterskor har olika sätt att planera sina arbets-dagar och i vilken ordning sysslor skall utföras. Informant A poängterar tydligt behovet att få arbeta självständigt:

”Det är svårt att komma överrens med ens handledare, man har ju olika sätt och tänka och planera sin dag och mot slutet så kände jag bara att jag vill börja jobba själv så jag kan lägga upp min dag utan att hon [handledaren] kommer och påminner mig så får jag /…/ hela tiden förklara mig. Så att sista veckan såg man framemot att gå själv. Att göra på sitt eget sätt allting.”

En annan informant uttrycker glädje över att självförtroendet ökade till den grad att det egna ansvaret ej verkade skrämmande längre. Längtan över att få stå på egna ben växte tillsammans med det ökade självförtroendet.

”Nu släpps jag fri, nu klarar jag detta.” (Informant D)

En informant kände en stolthet över sig själv under introduktionen. Till en början beskriver informanten hur hon hade svårt att gå till arbetet, hur uppgifterna verka-de överväldiganverka-de. I takt med att säkerheten växte ökaverka-de stoltheten och glädjen att gå till jobbet väcktes till liv. Hon talar även om upplevelsen av att konkret se ut-vecklingen i arbetet med patienter och hur detta ledde till en yrkesstolthet. Infor-manten påpekar även att utvecklingen in i den nya yrkesrollen är ett arbete vilket är den nyutexaminerade sjuksköterskans eget ansvar.

DISKUSSION

Diskussionen presenteras i två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen påvisas brister i vår intervjuteknik samt intervjuguide. I resul-tatdiskussionen belyses fynden från denna studie bl a det ansträngande rollbytet från student till legitimerad, vilket underlättas av stöd från handledare, andra kol-legor och en individanpassad introduktion.

Metoddiskussion

Valet av empirisk studie grundar sig i bristen på kvalitativa undersökningar kring introduktionen med fokus på upplevelsen. Intresset låg även i att pröva denna form av forskning då studiens syfte varit att undersöka upplevelsen av introduk-tionen och om denna period hjälpt dem att definiera sin nya yrkesroll, ansågs in-tervjusamtal vara bästa sättet. Kvale (1997) är av åsikten att forskningsintervjun är ett gott verktyg för att försöka förstå den intervjuades syn på världen samt dennes erfarenheter. Önskan att få djupare förståelse i upplevelsen av hur första tiden som sjuksköterska är, ledde till ett samtal runt detta gemensamma intresse mellan fors-karna och informanterna. Tanken på att använda enkäter avslogs då avsikten var att få en mer omfattande beskrivning av känsloupplevelserna kring introduktio-nen. Intresset låg i att kunna ta fasta på och fokusera betydelsefulla beståndsdelar i informanternas beskrivningar.

Intresset för att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av intro-duktionen har uppkommit ur de diskussioner som förts under utbildningens gång. Eftersom utbildningen närmar sig sitt slut, ter sig den första tiden som legitimerad sjuksköterska skrämmande för ett stort antal av kurskamraterna. De diskussioner som förts har gjort att studien har närmats med viss förförståelse. Denna förförstå-else gällande yrket och introduktionen har föranlett underförstådda och ej utveck-lade förklaringar och svar på ställda frågor under intervjun. Detta har påverkat resultatet i viss mån genom att informantens beskrivningar av sin upplevelse av introduktionen har hämmats pga outtalat samförstånd med intervjuaren.

Den kvalitativa metod som använts i studien grundar sig i Kvales (1997) kvalitati-va forskningsintervju och de sju stegen. Detta kvalitati-val motskvalitati-varar de krav och behov som var utgångspunkten för våra funderingar kring studien. Kvales (a a) kvalitati-va analys är tydlig och ger en överskådlig bild av en analytisk process.

Som tidigare påpekats utvecklades intervjuguiden först efter andra intervjun, detta hade kunnat motverkas genom en bättre planlagd struktur. Med tanke på provin-tervjuns bristfällighet borde ännu en provintervju genomförts. I detta fall kunde de brister, som exempelvis ledande frågor, åtgärdats tidigare än efter andra intervjun

för att undvika eventuella felmarginaler. Medvetenheten har funnits om att ledan-de frågor lätt kan smyga sig in unledan-der intervjuns gång. Unledan-der analysens förlopp har detta beaktats.

Kvale (a a) understryker hur intervjuskickligheten förbättras efter antalet utförda intervjuer. Detta i samverkan med att intervjuguiden till en början var bristfällig har lett till att de sista intervjuernas kvalitet varit avsevärt bättre än de först genomförda. Intervjuguiden tillsammans med intervjutekniken kan därför ha på-verkat informationens kvalitet. Bruket av intervjuguiden har pga utvecklad teknik hos intervjuarna varierat, samt beroende på om informanten var tystlåten. I de fall har guiden använts mer.

Valet att låta respektive avdelningschef dela ut informationsblad angående studi-en kan evstudi-entuellt uppfattas som ett tvång för informanterna att deltaga. Dock an-ser vi att vi har kringgått detta problem vid vidare kontakt med informanterna utan avdelningschefens insyn.

Innehållsanalys har använts för att påvisa såväl likheter som skillnader mellan informanterna. En brist med studien är detta faktum att en djupare mer utvecklad tolkning av resultatet ej har genomförts.

Huvudkategorierna skapades tidigt i analysprocessen. Dessa huvudkategorier har visat sig stå fast vid försök till förändringar av dessa. Subkategorierna förändrades dock under arbetets gång fram till rapportering av resultatet. Metoden att klippa och klistra kodade data har gjort det lättare att bli bekant med materialet samt att sammanställa data till nya strukturer.

Resultatdiskussion

Delaney (2003) beskriver att gränsen mellan att vara studerande och legitimerad sjuksköterska är svår att definiera. Första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska anser Delaney (a a) vara en kritisk period vilken alla sjuksköterskor går igenom i början av sin nya yrkesroll. Perioden är avgörande för deras syn på sjusköterske-rollen. En bristfällig introduktion kan leda till en långgående osäkerhet för den nya sjuksköterskan (a a). Resultatet i vår studie visar att övergången från student-rollen till sjuksköterskestudent-rollen är ett problem under den nyutexaminerade sjukskö-terskans introduktion. Denna övergång upplevs som påfrestande. Dock visar in-formanterna i resultatet en oerhörd stolthet över att ha genomfört en utbildning och blivit tilldelad legitimationen, ett resultat som även Delaney (a a) kommer fram till i sin studie.

I den nya rollen ingår att arbetet, med eventuella konsekvenser, sker på eget an- svar enligt Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdområdens område (SFS 1998:531). Lindberg-Sand (1996) beskriver praktiken som en ”skyddad verkstad” (s 236) där eleverna kan välja arbetsuppgifter de finner vara roliga. Ansvaret vilket skall axlas av sjuksköterskan är överväldigande för de flesta nyutexaminerade sjuksköterskor sedan denna verklighet ej går att förbereda. En liten del av verkligheten går att beskåda under utbildningen men det fullskaliga ansvaret uppdagas först under inskolningen (Lindberg-Sand 1996).

Inskolning under rädsla

I resultatet beskriver informanterna den första tiden inom den nya yrkesrollen med blandade känslor. Första dagen upplevs som skrämmande och nervös. Oron grun-dar sig i att praktisera de kunskaper som de fått under utbildningen, i verkligheten och med eget ansvar. Tankarna kring att klara sig själv leder till en nervositet på grund av osäkerhet. Den upplevda rädslan i början av introduktionen minskar

un-der dess gång till följd av ett ökat självförtroende och ett stöd från avdelningen vilket även Halfer och Graf (2006) lyfter fram. Oermann (2002) poängterar bety-delsen av att introduceras på en avdelning med ett öppet klimat samt att kommu-nikationen mellan informanten och andra i personalen fungerar. Detta stöd har visat sig vara en grundstomme i progressen mot självkännedom samt i skapandet av en grundtrygghet.

Rädslan under inskolningen kan vara en reaktion på den s k realitetschocken. I studien beskriver informanterna upplevelsen av insikten om det ansvar som är kopplat till yrket. Delaney (2003) betonar skillnaden mellan skola och arbete vil-ket för de flesta kommer likt en chockartad upplevelse. Enligt Lindberg-Sand (1996) beror chocken på den nyväckta känslan av att det är sjuksköterskans egen kompetens som skall säkerställa en korrekt omvårdnad både fysisk och psykisk. Detta kliv upp i hierarkin skapar en rädsla samt osäkerhet hos den nyutexaminera-de sjuksköterskan eftersom nyutexaminera-denna nu arbetar utan direkt övervakning eller kon-troll. Därmed upptäcks och förhindras ej eventuella fel innan de utförs. En obalans kan finnas mellan kunskap och ansvar vilket kan leda till ytterligare rädsla. Det ökade ansvaret upplevs av informanterna vara stressartat. Stressen utvecklas av ansvaret och omvårdnadsarbetets stora omfattning. Resultatet i denna studie och tidigare forskning visar att rädsla skapar påfrestningar, en större osäkerhet och funderingar kring yrkesvalet. Rädslan kan vara förlamande för vissa informanter och kan leda till att introduktionen inte ger den grundtrygghet som är oerhört vik-tig för att utvecklas i yrkesrollen.

Studiens resultat överensstämmer med Oermann et al (2002) som visar att det inte finns något samband mellan med den nyutexaminerade sjuksköterskans ålder eller tidigare vårderfarenhet och mängden upplevd stress under introduktionsperioden. Oermann et al (a a) nämner hur viktig relationen mellan den nyutexaminerade sjuksköterskan och handledaren är för att minska påfrestningarna under introduk-tionens gång. En stöttande och trygg relation ger sjuksköterskan en bra första tid inom sitt nya yrke och upplevelsen av den handlingsförlamande rädslan minskar. Informanterna har gett belägg för denna uppfattning genom sina upplevelser av handledarens viktiga position. Denne anses vara den viktigaste faktorn under de-ras introduktion.

Behovet av en anpassad introduktion

Kompetensbeskrivningen för legitimerades sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2005) beskriver den nyutexaminerade och nyanställda sjuksköterskans särskilda behov av en god introduktion, uppmärksamhet från arbetsledningen under inskolningen är även det till gagn för den nya sjuksköterskan (SoSFS 1995:15). Oermann et al (2002) redogör att nyutexaminerade sjuksköterskor träder in i den nya rollen med olika förutsättningar gällande kunskap och färdigheter. Behovet av en god hand-ledare med insikt i sjuksköterskans förkunskaper anser Oermann et al (a a) vara en viktig del i övergången från student till sjuksköterska. För hennes kunskap och utveckling bör återkommande samtalsstunder under dagen ske, för att diskutera fram lösningar på problem. I våra resultat påvisas ett behov av tid för samtal för att få stöd samt bekräftelse på att de utvecklas i rätt riktning. Därför finns även behovet av en individanpassad introduktion, vilket är ett önskemål från majorite-ten av informanterna.

Resultatet visar även på bristen i att informanterna inte blivit tillfrågade vid intro-duktionens start, ej heller under dess utförande, angående deras tankar, behov och önskemål gällande introduktionen till arbetsplatsens omvårdnadsarbete. En indi-vidanpassad introduktion kan hjälpa de nyutexaminerade sjuksköterskorna som

känner sig otrygga. Det kan även minska rädslan genom att de får ökad kontroll över sin introduktion.

Lindberg-Sand (1996) beskriver att handledning utgör en central funktion för att som hon uttrycker det, vara ”nyckeln i yrkeslåset” (s.144). Handledningen gör det möjligt att inhämta kunskap inom särskilt kompetenskrävande områden, som me-dicintekniska uppgifter, för att öka säkerheten i patientvården (a a).

Det sammanställda resultatet av informanternas åsikter i denna studie stöds av Oermann et al (2002) uppfattning om handledarens viktiga funktion i att stödja den nya sjuksköterskan med organisering av omvårdnad och kliniska beslut. In-formanterna påpekar hur viktigt stödet från handledaren är under introduktionen för att kunna möta de utmaningar de ställs inför.

En välstrukturerad och individanpassad introduktion är inte enbart positiv för den nya sjuksköterskan utveckling utan även för vårdverksamheten. Delaney (2003) skriver om att det är väldokumenterat att de tre första månaderna för en nyutexa-minerad sjuksköterska är de mest påfrestande samt kritiska för yrkesutvecklingen. Många sjuksköterskor byter arbetsplats inom det första året vilket varken är bra för sjuksköterskan eller vårdverksamheten.

Att spinna sitt första nät

Lindberg-Sand (1996) använder sig av begreppet ”Spindeln i nätet” (s.178). Fe-nomenet innefattar sjuksköterskans roll av att hålla i alla trådar och vara samord-nare mellan olika vårdyrkesgrupper och omvårdnaden kring patienten, en kunskap som inhämtas genom erfarenhet enligt Delaney (2003). Att för första gången självständigt få detta arbete att fungera är en stärkande känsla enligt informanter-na i vår studie. Likt informanterinformanter-na i intervjustudien förklarar även Lindberg-Sand (a a) upplevelsen att sjuksköterskan ska ha kontroll över multipla saker samtidigt. Bland de nio informanterna uttrycks en förvåning över hur tidsslukande de admi-nistrativa arbetsuppgifterna visade sig att vara. I Lindberg-Sands (a a) undersök-ning anses det administrativa arbetet vara en flykt från patienterna och har ej en hög status vilket inneburit att detta arbete har undvikits under utbildningens gång. Delaney (2003) påpekar att med ökad kunskap när det gäller prioritering och or-ganisering ökar självförtroendet inom yrkesrollen. Detta är något majoriteten av informanterna i den utförda studien framför samt behovet av att få arbeta i sin egen takt vilket även Delaney (a a) anser vara viktigt för en utveckling.

Majoriteten av informanterna påpekar att delaktighet under introduktionen leder till en säkerhet som krävs för en lyckad övergång från att vara student till legiti-merad sjuksköterska. Deras delaktighet är viktig inte minst för att skapa en lyckad introduktion. Delaktigheten har även beskrivits genom att ta över mer och mer av omvårdnadsarbetet samt samordna patienterna behov vilket får medhåll av Lind-berg-Sand (1996). Rådet som ges är att våga vara frågvis och visa sin osäkerhet framförallt för patienternas säkerhet men även för att kunna utvecklas till en kom-petent, säker och trygg sjuksköterska som kan axla ansvaret och bidra till en för-staklassig omvårdnad för patienterna.

FRAMTIDA VÄRDE

Vi hoppas att resultatet ska kunna användas för att påvisa för den nyutexaminera-de hur första tinyutexaminera-den skall bemötas. Vår förhoppning är även att resultatet lenyutexaminera-der till att den kliniska verksamheten tar tillvara på informanternas upplevelser och öns-kemål gällande hur en god introduktion ska utformas. Då en individanpassad

in-troduktion är önskat är det av intresse att undersöka vidare hur en sådan skall ut-arbetas.

SLUTSATSER

En grundtrygghet har setts skapa den goda introduktion som behövs för att den avancerade nybörjaren skall klättra på Benners (1993) stege och bli den kompe-tenta sjuksköterskan som behövs för en god omvårdnad. Saknaden av att diskutera sina behov inför att träda in i den nya yrkesrollen, och för att skapa grundtrygghet, har bidragit till slutsatsen: att en individanpassad introduktion med god handled-ning är ett mål att sträva efter.

En slutsats vilket framkommit under analysen är den nyutexaminerade sjukskö-terskans eget ansvar gällande en god upplevelse av introduktionen samt utveck-ling in i den nya yrkesrollen inom omvårdnadsarbetet. Därför är det av vikt att diskutera det egna ansvaret under utbildningen. Ytterligare en slutsats vi dragit är att även det administrativa arbetet borde praktiseras på en högre nivå under ut-bildningen. Detta med tanke på att minska upplevelsen av stress när verklighetens ansvar plötsligt skall axlas tillsammans med främmande uppgifter

Vi anser att våra slutsatser kan vara ett verktyg för att uppnå en god introduktion för den nya sjuksköterskan.