Friluftsliv i skolan

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek, fritid och hälsa

Examensarbete

Friluftsliv i skolan

Outdoor education in school

Maria Gustavsson

Lärarexamen 140 poäng Handledare: Ingegerd Ericsson Idrott och fysisk bildning

Höstterminen 2005 Examinator: Mats Trondman

Sammanfattning

Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling” (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att få ny kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frågeställningar var:

• På vilket sätt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans läroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förändrats över tid (1962-1994).

• Vad anser lärare, i ämnet idrott och hälsa, ingår i benämningen friluftsliv? • Hur planerar skolan friluftsverksamhet?

• Vilket innehåll har skolans friluftsdagar? Hur många friluftsdagar har skolan per år? • Vilka möjligheter och hinder ser lärare, i ämnet idrott och hälsa, när det gäller att

genomföra friluftsliv i skolverksamheten?

För att få svar på mina frågeställningar valde jag att intervjua sex lärare i ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar att när lärarna själva ska definiera begreppet friluftsliv framkom mer likartade svar. Samtliga lärare ansåg att begreppet friluftsliv står för natur, skog och mark. Men när sedan lärarna skulle beskriva hur de tolkar begreppet friluftsliv i kursplanen för ämnet idrott och hälsa blev det mycket skilda svar. Vissa ansåg att friluftsliv betonades i kursplanen för att det är ett viktigt moment, medan andra inte hade läst kursplanen och då inte kunde tolka det som står angivet om friluftsliv. Forskning visar att antalet friluftsdagar per läsår varierar stort från skola till skola (Svenning, 2001 och Backman, 2004 b). Dock var det rätt så lika till antal i denna undersökning, förutom en skola som inte hade några friluftsdagar alls. Det som var anmärkningsvärt var innehållet vid de s.k. friluftsdagarna. Friluftsdagarna på de undersökta skolorna innehåller allt möjligt, som t.ex. cykel- och friidrottstävlingar. Dock förekommer just friluftsliv mycket sparsamt på friluftsdagarna. På frågan om möjligheter och hinder ser flertalet av lärarna många hinder för att kunna bedriva friluftsliv i skolan. Det framkom att de två största hindren för att bedriva friluftsliv är tid och pengar. Trots att just friluftsliv förekommer så sällan på de undersökta skolorna anser lärarna att friluftsliv ska finnas med i framtidens skola. Resultatet visar att om det inte finns med i kursplanen är lärarna rädda att friluftsdagarna kommer att försvinna helt. Min tolkning är att lärarna är rädda för att idrotts- och aktivitetsdagarna kommer att försvinna. Resultatet av min undersökning visar att det inte enbart är friluftsliv som bedrivs på friluftsdagarna utan ofta aktiviteter knutna till idrott och prestation.

Innehållsförteckning

2.4 Forskning inom friluftsliv på fritiden ... 11

2.5 Forskning om naturens betydelse för barns utveckling ... 11

2.6 Teoretisk utgångspunkt ... 12

2.7 Definition av centrala begrepp ... 12

3. Syfte ... 12 3.1 Problemprecisering ... 13 4. Metod ... 13 4.1 Urval ... 13 4.2 Genomförande ... 14 5. Etiska övervägande ... 15 6. Resultat ... 15 6.1 Definition av friluftsliv ... 15 6.2 Friluftsliv i skolverksamheten ... 16

6.3 Friluftsdagar eller idrotts- och aktivitetsdagar ... 20

6.4 Möjligheter och hinder ... 21

6.5 Sammanfattning och slutsatser ... 21

7. Diskussion ... 22

7.1 Metoddiskussion ... 27

7.2 Tankar kring fortsatt forskning ... 27

Referenser ... 28 Bilaga 1 Intervjuguide

Förord

Jag vill tacka de idrottslärare som medverkat i denna undersökning. Tack för att Ni delade med Er av era kunskaper och erfarenheter vad gäller friluftsliv i skolan. Jag vill även tacka Björn Sandahl, Anders Szczepanski, Erik Backman, Björn Tordsson, Klas Sandell och Ralf Westphal. Tack för att Ni svarade på mina e-postmeddelande och hjälpte mig på bästa sätt så att jag hittade bra litteratur och forskning till mitt examensarbete. Er hjälp kommer jag aldrig att glömma.

Avslutningsvis vill jag tacka min mamma, min pappa och min sambo Anders som stått ut med mig under denna termin. Utan ert stöd hade jag aldrig orkat. Utan min mammas synpunkter, kunskaper och feedback hade jag inte lyckats med mitt arbete. Tack mamma för att jag fått ringa dig när som helst på dygnet och tack för att du orkat med alla konstiga frågor.

1. Inledning

Människan har under många årtusenden varit beroende av och en del av naturen samt livnärt sig med naturen som en resurs. Under de senaste århundraden har allt förändrats från jordbruksamhälle till industrisamhälle och människan har flytt från landsbygden in till tätorten (Brugge m.fl., 1999).

Förr var den fysiska aktiviteten mer spontan medan i dag är motionen mer strukturerad där det oftast behövs lokaler och till och med entréavgifter. År 2005 valde regeringen att lyfta fram friluftslivet i budgetpropositionen, ”friluftslivet utgör ett värdefullt alternativ till idrotten, har en viktig roll för folkhälsan och medverkar till att förebygga överviktsproblem” (Regeringen, 2005, sidnummer saknas). Förespråkare av friluftsliv menar att just vistelsen i naturen och olika friluftsaktiviteter är mer hälsofrämjande och ger större upplevelser än andra idrottsaktiviteter (Backman, 2004 b). Öhman och Sundberg (2004) anser att naturen kan vara en inspiration för det egna skapandet, då naturens material och föremål inte har några bestämda användningar.

Under några årtionden in på 1900-talet kom friluftsliv att bli en viktig del i skolverksamheten. Fram till att den nya läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) kom, så fanns det angivit hur många dagar som skolan skulle avsätta för friluftsdagar (Backman, 2004 a). Under 1930-talet och under 1940-talet skulle man i skolan ha 12 friluftsdagar per läsår (Ericsson, 2001). När sedan läroplanerna, Lgr 62 och Lgr 69, kom stod det angivit att skolan skulle ha 6-12 friluftsdagar. En viss minskning av antalet friluftsdagar blev det när Lgr 80 kom. Då skulle det finnas mellan 4-8 friluftsdagar per läsår (Sandahl, 2005). Det stod i läroplanerna att det var läraren, i ämnet idrott och hälsa, som var ansvarig för planering och genomförande av friluftsdagarna. Det var även så att läraren, i ämnet idrott och hälsa, hade avsatt ett visst antal timmar i veckan då friluftsdagarna skulle planeras (Backman, 2004 a). Men sedan den nya läroplanen, Lpo 94, kom är det upp till varje skola att bestämma hur mycket tid som ska avsättas för friluftsliv. Variationen på hur många dagar och timmar varje skola avsätter för friluftsliv är stor. Vissa skolor har upp till tio dagar friluftsliv medan andra skolor inte har några dagar alls med friluftsliv. När man valde att avskaffa det obligatoriska antalet friluftsdagar så fick däremot friluftsliv en viktig del i kursplanen för ämnet idrott och hälsa (Svenning, 2001). Men då uppstod vissa problem.

Backman (2004 b) menar att människor tolkar begreppet friluftsliv på helt olika sätt beroende på vem du frågar. År 1999 valde regeringen att tillsätta en grupp inom Kulturdepartementet, friluftsgruppen, som tog fram en definition som kom att bli officiell för friluftsliv i Sverige. Den lyder: ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling” (Backman, 2004 b, s. 47). Svenning (2001) menar att om man utgår från denna definition så är det många skolor som tror att de arbetar med friluftsliv genom friluftsdagar, men i verkligheten är det ofta idrotts- och aktivitetsdagar.

År 2002 började jag studera idrott och fysisk bildning vid Malmö högskola. Idrott och friluftsliv har alltid betytt mycket för mig. När det var dags att bestämma ämne till mitt examensarbete valde jag friluftsliv. Jag ville studera hur skolorna använder friluftsliv i sin verksamhet. Då jag läser till idrottslärare och friluftsliv betonas i kursplanen för ämnet idrott och hälsa valde jag att inrikta mig på lärare verksamma i ämnet idrott och hälsa.

2. Kunskapsbakgrund

2.1 Definition av friluftsliv

I litteratur om friluftsliv försöker många beskriva och definiera vad friluftsliv är och i vilket förhållande till idrott det står. När en statlig utredning på 60-talet ville slå samman idrottsrörelsen och friluftsverksamheten blev det upprörda känslor hos främst friluftsverksamheten. Företrädare för denna ville inte bli förknippade med idrott, tävling och prestation. Backman (2004 b) visar på fyra viktiga aspekter som personer ofta anger när de försöker definiera friluftsliv:

• Många börjar med ”friluftsliv är…” vilket tyder på att man redan vet vad begreppet borde vara.

• Många menar att friluftsliv kan vara att både utöva fysisk aktivitet och vistelse i naturen. Det kan betyda att vid friluftsliv behöver man inte utföra fysisk aktivitet. • Den tredje aspekten är att man inom friluftsverksamhet inte behöver rangordna

eller tävla när man utövar friluftsliv.

• Det sista är att många beskriver att aktiviteten eller vistelsen bör äga rum utomhus för att man ska få kalla det friluftsliv.

Svenning (2001), Backman (2004 b), Silvander och Schantz (2004) anser att den definition som har kommit att bli officiell för friluftsliv i Sverige är den som Kulturdepartementet formulerade. ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling” (Backman, 2004 b, s. 47).

Svenning (2001) ser detta med att definiera friluftsliv som ett stort problem. Han menar att mycket kan involveras i begreppen friluftsliv och friluftsverksamhet, hur ska man då veta vad som just är friluftsliv och på vilket sätt det ska bedrivas i skolan? Han menar vidare att en skola kan utåt sett arbeta mycket med friluftsliv men studerar man innehållet i friluftsverksamheten behöver det inte alls överensstämma med Kulturdepartementets definition (se ovan). Det är enligt Svenning vanligare med friluftsliv, enligt friluftsgruppens definition, i de lägre åldrarna och sedan avtar friluftsliv och friluftslivsverksamhet ju äldre barnen blir.

2.2 Friluftsdagar

År 1928 etablerades friluftsdagarna i Sverige. Då skulle man på skolorna genomföra mellan 15-20 friluftsdagar om året (Sandahl, 2005). Friluftslivet och kontakten med landsbygden betonades i 1942 års instruktioner för idrottsundervisningen. Speciellt betonades detta för barn som växte upp i städerna. Det fanns rekommendationer att det skulle finnas fler friluftsdagar på våren än på hösten. Detta poängterades för att eleverna skulle må bättre igen efter att ha suttit inomhus hela vintern. I 1955 års undervisningsplan fanns en speciell text om friluftsverksamhet och där stod det att syftet med friluftsliv var att komma ifrån det vanliga skolarbetet. Gymnastiken hade i 1955 års undervisningsplan till uppgift att ge eleverna en allsidig kroppslig utveckling (Jugård och Suopanki, 1998).

År 1955 skulle det, för den dåvarande enhetsskolan, finnas friluftsdagar och lekstunder motsvarande 10-12 heldagar per läsår (Backman, 2004 b). Men eftersom åren har gått har friluftsdagarna minskat i antal. Under 1960-talet så skulle man avsätta 6-12 dagar per år till friluftsdagar och under 1980-talet mellan 4-8 dagar. När sedan den nya läroplanen kom 1994 tog man helt bort den reserverade tiden för friluftsdagar och sa istället att det var upp till skolorna själva att avgöra hur mycket tid som skulle läggas på friluftsliv (Sandahl, 2005).

Enligt Svenning (2001) anser Riksidrottsförbundet och Eriksson m.fl. (2003) att under friluftsdagarna genomförs aktiviteter knutna till friluftsliv som t.ex. friluftsteknik, till skillnad

från Svenning (2001) och Backman (2004 b) som menar att på de så kallade friluftsdagarna förekommer idrottsliga aktiviteter såsom fotboll, bowling och friidrottsdagar. Backman (2004b) visar i sin undersökning att 33 skolor i skolår sex hade sammanlagt 167 friluftsdagar. Av dessa dagar så genomfördes friluftsliv (skidåkning, paddling, skogsvandring, bärplockning m.m.) på 56 dagar och resterande 111 dagar var det aktivitets- och idrottsdagar. Han frågar sig efter undersökningens gång vad skolorna gör på friluftsdagarna. Är det friluftsaktiviteter eller är det idrottsaktivitet? Sundberg och Öhman (2000), Svenning (2001) samt Backman (2004 b) menar att man ofta blandar ihop friluftsliv och friluftsverksamhet vilket gör att ovanstående idrottsaktiviteter förekommer på friluftsdagarna. Många skolor räknar även all den aktivitet som sker utomhus till friluftsverksamhet.

2.3 Styrdokument

Vi ser idag rapporter som visar en ökad inaktivitet och en mer stillasittande vardag hos barn och ungdomar. Många säger då att barn och ungdomar behöver röra på sig mer, medan man helt glömmer bort det viktiga, betydelsen av innehållet i aktiviteterna. Detta talas det mycket sällan om (Öhman och Sundberg, 2004).

När 1962 års läroplan kom, Lgr 62, orsakade det irritation bland många människor. Förespråkare för ämnet, då kallat gymnastik, ansåg att vissa moment som inte hörde till ämnet skulle ingå i friluftsundervisningen. Enligt Lgr 62 skulle ämnet breddas och nu skulle moment som trafikundervisning och brandskydd ingå i friluftsundervisningen. Idrottslärarkåren uttryckte sitt missnöje med den nya läroplanen och menade att vistelse i skog och mark behövdes för att göra eleverna intresserade av naturen och andra ämnen som t.ex. biologi. De menade att i och med den nya breddningen av ämnet, med exempelvis brandskydd och trafikundervisning, gjorde att traditionella delar som att vara ute i naturen och bedriva just friluftsliv inte skulle få plats på schemat. När sedan nästa läroplan kom 1969, Lgr 69, var det inte så mycket missnöje som uttrycktes då förändringarna var mycket små. Men friluftsdagarna kommenterades och förespråkare vill ännu en gång gå tillbaka till den traditionella friluftsundervisningen med vistelse i skog och mark. När den nya läroplanen, Lgr 80, lades fram framkom inte något större missnöje. Man ansåg att den nya läroplan som presenterades, med aktiviteter som skulle ingå i idrottsundervisningen, var bra och på det stora hela var det mycket positiva kommentarer (Sandahl, 2004). Ekberg och Erberth (2000) menar att i Lgr 80 fanns en tydlig markering att friluftsdagar skulle vara ute i ”fria luften” och att de skiljde sig från idrottsdagar som hade fokus på idrottsaktiviteterna. Stora skillnader var

det när Lpo 94 lades fram. Då uttrycktes stort missnöje hos idrottslärarkåren och Riksidrottsförbundet ville gå tillbaka till tre timmars idrottsundervisning i veckan och utsatt tid för friluftsdagar. De ville alltså gå tillbaka till Lgr 80 (Sandahl, 2004).

I Lpo 94 har man tagit bort den tidigare angivna tiden för friluftsdagar helt och det är numera upp till varje enskild skola att fördela denna tid. Friluftsliv lyftes däremot fram i kursplanen för ämnet idrott och hälsa (Backman, 2004 b). Under mål som eleverna skall uppnå efter femte skolåret står det att de ska ”ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten” (Skolverket, 2002, s 24). Även under mål som eleverna skall uppnå efter nionde skolåret står det att de ska ”kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider” (a.a., s. 24).

Svenning (2001) och Sandahl (2005) menar att friluftsdagarna minskat i och med den nya läroplanen (Lpo 94). Hur många friluftsdagar som förekommer på varje skola är mycket varierande och saker som geografiskt läge och om man valt att profilera sig mot friluftsliv är av stor betydelse. Studier visar att under läsåret 2000-2001 hade man i snitt 3,75 heldagar och 2,34 halvdagar med friluftsverksamhet. Det var även en stor variation mellan skolorna när det gäller hur många dagar man bedrev friluftsliv. På vissa skolor hade man tio dagar per läsår med friluftsliv medan andra skolor inte har några dagar alls (Eriksson m.fl., 2003). Svenning (2001) menar även att det var vanligare med friluftsliv på landsbygden än i städerna.

Backman (2004 b) visar i sin undersökning att både lärare och elever tycker att friluftsliv förekommer sällan i skolverksamheten. Eriksson m.fl. (2003) visar att friluftsliv inte är bland de sju vanligaste aktiviteterna hos de tillfrågade lärarna i ämnet idrott och hälsa, trots att kursplanen för ämnet idrott och hälsa betonar just friluftsliv. Enligt Svenning (2001) anser Riksidrottsförbundet att friluftsdagarna försvinner ur skolsystemet i grundskolan och på gymnasiet genomförs det inga friluftsdagar om inte eleverna själva planerar dessa.

Svenning (2001) anser att friluftsliv är en allt för litet utnyttjad resurs i skolans verksamhet och inte då minst i förhållande till skolans övergripande mål. Han menar vidare att det ställer till problem om man studerar målbeskrivningen ovan, med hur friluftsliv bedrivs på de olika skolorna. Att styrdokumenten för hur verksamheten ska bedrivas är så oklart skrivna gör att friluftsverksamheten på olika skolor kan variera mycket. Det kan betyda att vissa barn inte får

chans att prova på och få kunskap om viktiga delar för att uppnå kursplanens mål i ämnet idrott och hälsa. Exempelvis kan en skola bedriva mycket friluftsverksamhet men studerar man innehållet, i förhållande till Kulturdepartementets definition, kan friluftsverksamhet vara i total brist på just friluftsliv.

I en utvärdering av ämnet idrott och hälsa ansåg eleverna i årskurs sex och i årskurs nio att de inte fått kunskap om friluftsliv (Eriksson m.fl. 2003). Eriksson m.fl. (2005) visar detsamma i en uppföljande undersökning där var tredje elev uppgav att de inte lärt sig något om friluftsliv. Eriksson m.fl. (2003) anser att friluftsliv ofta behandlas separat helt utanför ämnet idrott och hälsa och separerat från övriga aktiviteter. Patriksson (2002) menar att lärare ser det som mycket svårt att involvera friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Lärarna anser att timplanen inte räcker till för att kunna bedriva friluftsliv. De tycker att kursplanen och timplanen för ämnet idrott och hälsa inte stämmer överens.

Enligt Backman (2004 b) betyder ofta friluftsliv i skolan, för lärarna, att man ska befinna sig i extrema naturmiljöer och att man måste ha specialkunskaper och mycket material. Man ska visserligen inte bortse från säkerhetsaspekter, men ett alternativ kan vara att satsa på tätortsnära friluftsliv. Man kan då t.ex. använda sig av en park eller en skogsdunge inte så långt från skolan. En av de främsta orsakerna till varför inte friluftsliv och utomhusverksamhet bedrivs är enligt Backman (2004 b), Dahlgren och Szczepanski (2004) samt Strotz och Svenning (2004) bristande kunskap och erfarenhet hos pedagogerna. Strotz och Svenning (2004) menar att det är viktigt att skolan låter lärare som ska bedriva friluftsliv träna och åter träna på att genomföra detta. Ericsson (2004) menar att vissa skolor endast har enstaka dagar med friluftsliv. Det gör att dessa dagar blir mer till jippon utan någon tanke på ett långsiktigt arbete med naturen och med friluftsliv. Hon menar vidare att det behövs kortare pass och mer regelbundenhet så att eleverna och lärarna får chans att bli ett med naturen. Svenning (2001) anser att den traditionella schemabilden är en begränsande faktor i skolan. Detta genom att dagen styckas upp i småbitar och olika ämnen genomförs separat. På några skolor har olika ämnen involverats i friluftsdagarna och detta arbetssätt har setts som mycket positivt av de inblandade. Ekberg och Erberth (2000) tolkar läroplanen, Lpo 94, och kursplanen för idrott och hälsa, så att fast att man tagit bort antalet friluftsdagar är avsikten att genomföra tematiserade verksamheter. När man exempelvis är ute på en friluftsdag kan man samtidigt koppla detta till t.ex. naturvetenskap. Hedberg (2004) och Strotz och Svenning (2004) anser alla att inom friluftsverksamhet kan många av skolans ämnen involveras, som

t.ex. matematik, religion och historia. Dahlgren och Szczepanski (2004) diskuterar ”känslans intelligens” som stimuleras genom att skolans ämnen och teman lyfts fram i uterummet så att hela kroppen involveras i lärandeprocessen. Hedberg (2004) menar dessutom att med en välfungerande skolsituation kan man, genom att involvera olika ämnen i friluftsverksamhet, förstärka inlärning i alla ämnen. Svenning (2001) anser att om detta fungerar så skulle det kunna vara en möjlighet till att fler friluftsdagar skulle kunna genomföras.

2.4 Forskning inom friluftsliv på fritiden

Engström (2004) menar att den ökande biltrafiken och förbättrade kommunikationerna i vårt samhälle har gjort att barns utelek har begränsats och att barn inte längre förflyttar sig av egen maskin som man gjorde förr. Backman (2004 b) studerade, inom det så kallade skolprojektet, om ungdomar ägnar sig åt friluftsliv på fritiden och om friluftsliv förekommer i grundskolan. Han kom fram till att desto mindre utrustning man behöver vid utövandet desto mer tillgänglig är den och desto fler ungdomar har testat på aktiviteten. Exempelvis så hade 50 % av eleverna i årskurs 9 testat på vandring i skogen. Backman tycker det är konstigt att ca hälften av eleverna i år 9 inte har vandrat i skogen, sovit i tält eller åkt skidor. Kanske är det så att ungdomar i åldrarna 15-16 år inte tycker att friluftsliv är något som tilltalar dem? Enligt Backman visar även organisationer som Frilufsfrämjandet och Scoutförbundet låga siffror bland medlemsantalet av ungdomar i åldrarna 15-16 år. Backman menar vidare att friluftslivet inte har så stark dragningskraft i förhållande till andra fritidsaktiviteter. I dagens samhälle finns det mycket att välja på och många andra mer ”spännande” aktiviteter för en 15-16 åring.

2.5 Forskning om naturens betydelse för barns utveckling

Grahn m.fl. (1997) undersökte två förskolor, en så kallad I Ur och Skur- förskola och en traditionell förskola belägen mitt i en större stad. I Ur och Skur- förskolor bedrivs, utifrån Friluftsfrämjandets idé, till största del verksamheten utomhus (Drougge, 1997). Grahn m.fl. valde att inrikta sig på barnens kreativitet, koncentrationsförmåga, motorik samt sjukfrånvaro. Landskapsarkitekter, en psykolog, en miljöpsykolog och en sjukgymnast genomförde olika tester på barnen och på barnens miljö. Resultatet visade att barnen på I Ur och Skur- förskolan hade lägre sjukfrånvaro, de var vigare, starkare i händer, armar och bål samt hade bättre balansförmåga. Barnen på utomhusförskolan hade också bättre koncentrationsförmåga. En förklaring till I Ur och Skur- förskolans goda resultat var att barnen fick vara ute mycket i naturen och röra på sig och att smittorisken var mindre utomhus (Grahn m.fl., 1997).

2.6 Teoretisk utgångspunkt

John Deweys tankar växte fram i USA vid förra sekelskiftet. Han menade att den skarpa gränsen mellan teori och praktik måste överges och detta fick ge namn åt en pedagogisk inriktning, den så kallade ”learning by doing-pedagogiken”. Denna är dialektisk och ställer ofta begreppen emot varandra, som t.ex. barnet mot läroplanen. Dewey menade att man var tvungen att utgå från en relativ kunskapsuppfattning där kunskapernas värde bestämdes av dess nytta. Utgångspunkt för detta var pragmatismens nyttofilosofi, där meningen är bunden till de praktiska konsekvenserna för individen. Den progressiva skolan sätter värde på individcentrering och påtalar vikten av att bygga på barns erfarenheter. Dewey ansåg att man skulle se till helheten och inte endast fokusera delarna. D.v.s. om eleverna ska lära sig att sy och väva ska man sätta in detta i ett större perspektiv och därmed integrera andra ämnen som t.ex. naturvetenskap, historia och geografi. Dewey menade att vi utvecklas genom praktiska erfarenheter, alltså genom att göra saker. Begreppsbildning underlättas genom praktiskt hanterande av konkret material och genom konkreta erfarenheter av omgivningen (Dewey, 1980).

2.7 Definition av centrala begrepp

Friluftsliv definieras i denna undersökning utifrån Kulturdepartementets definition, som betraktas som officiell för friluftsliv i Sverige: ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling” (Backman, 2004 b s. 47). Ett annat viktigt begrepp är friluftsverksamhet som jag valt att definiera, i enlighet med Öhman (1999), ”med friluftsaktiviteter avser jag fysiska aktiviteter som lekar, spel och övningar av idrottskaraktär som bedrivs ute i naturen” (s. 6). Vidare definieras friluftsdagar genom dagar då friluftsliv bedrivs, exempelvis ”skidåkning, paddling, skogsvandring, bärplockning, fiske, ridning, cykelorientering, miljödag i skogen, etc.” (Backman, 2004 b s. 52)

3. Syfte

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan.

3.1 Problemprecisering

Med utgångspunkt i uppsatsens huvudsyfte är mina preciserade frågeställningar följande:

• På vilket sätt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans läroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förändrats över tid (1962-1994).

• Vad anser lärare, i ämnet idrott och hälsa, ingår i benämningen friluftsliv? • Hur planerar skolan friluftsverksamhet?

• Vilket innehåll har skolans friluftsdagar? Hur många friluftsdagar har skolan per år? • Vilka möjligheter och hinder ser lärare, i ämnet idrott och hälsa, när det gäller att

genomföra friluftsliv i skolverksamheten?

4. Metod

För att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa ser på möjligheter och hinder vad gäller att bedriva friluftsliv i skolverksamheten och för att kunna besvara mina frågeställningar valde jag att intervjua lärare i ämnet idrott och hälsa. ”Syftet med kvalitativa undersökningar är att skaffa en annan och djupare kunskap än den fragmentiserade kunskap som ofta erhålls när vi använder kvantitativa metoder” (Patel & Davidsson, 1994, s. 99). Jag valde att genomföra en kvalitativ undersökning då jag ville veta mer på djupet hur lärare resonerar kring friluftsliv i skolan. ”Kvalitativa undersökningar karaktäriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer” (Hartman, 1998, s. 239). Jag valde i min undersökning att konstruera en intervjuguide med teman (se bilaga 1) och utifrån dessa teman gjorde jag frågor som skulle besvara mina frågeställningar. Intervjun var semistrukturerad med en öppenhet för följdfrågor och därigenom kunde nya frågor uppstå. Kvale (1997) menar att den stora fördelen med kvalitativa intervjuer är deras öppenhet. Patel och Davidsson (1994) menar att det är viktigt att klargöra syftet med intervjun och att innan intervjun förklara på vilket sätt individens bidrag kommer att användas på. Jag avslutade dessa med att de intervjuade fick tillfälle att tillägga något om de kände att de glömt säga något. Patel och Davidsson (1994) menar att det är viktigt att den intervjuade känner att han/hon fått säga allt de ville. Därför är det bra att avsluta intervjun med att den intervjuade får tillägga om något glömts bort under intervjun.

Jag sände 15 meddelande via internet till idrottslärare i olika kommuner i nordvästra Skåne och 10 av dem svarade. Jag valde ut sex av dem från sex olika kommuner. Av ekonomiska skäl och då tiden var begränsad gjordes urvalet utifrån närheten till min egen hemkommun. Kvale (1997) menar att det är viktigt att skaffa sig en överblick över hela undersökningen innan intervjuerna inleds så att man har rätt tidsdimension. Jag försökte att ta hänsyn till att lika många män som kvinnor skulle delta, men det var svårt då många av idrottslärarna som svarade var män. Mitt urval består av tre idrottslärare som undervisar i årskurs 4-6 och tre idrottslärare som undervisar i årskurs 7-9. För att försöka få spridning vad gäller närmiljön valde jag ut fyra lärare som är verksamma på skolor som ligger i mindre samhällen och två som arbetar på skolor som ligger centralt i mellanstora städer. Av dessa lärare var en obehörig att undervisa i ämnet idrott och hälsa (P1). Denne hade alltså ingen form av pedagogisk utbildning. En idrottslärare hade läst 60 poäng pedagogik, men hade inga poäng i ämnet idrott och hälsa (P2). De övriga fyra var utbildade idrottslärare vid olika idrottshögskolor (P3, P4, P5, P6). Två av dem (P4 och P6) hade någon form av utbildning i friluftsliv. Detta kunde vara allt från 10- poängskurser till enstaka kurser. Resterande fyra hade ingen utbildning i friluftsliv.

4.2 Genomförande

Jag valde att börja med att skicka ut ett meddelande via internet till de jag valt ut att intervjua. Där berättade jag vem jag var och att varför jag ville göra en intervju. Jag föreslog dagar, under två veckors tid, då idrottslärarna själva fick bestämma vilken tid som passade dem bäst. Då det är viktigt att respondenterna känner sig bekväma i intervjusituationen fick de själva bestämma var de ville bli intervjuade (Patel & Davidsson, 1994).

Jag började min intervju med att berätta mitt syfte med undersökningen och varför jag just valt dessa personer att intervjua. Efter det började jag med allmänna frågor om idrottslärarnas bakgrund för att sedan fortsätta min intervju om friluftsliv i skolan. Under hela intervjun försökte jag att upprepa det som de intervjuade hade berättat så att inga missförstånd skulle uppstå. När jag hade fått svar på mina frågor fick de intervjuade chans att tillägga om något hade glömts bort. Efter intervjun gick jag igenom frågorna kortfattat så att personen kände att jag uppfattat svaret på rätt sätt. Jag valde även att berätta lite om mig själv, min bakgrund och mina tankar om friluftsliv i skolan. Detta för att den intervjuade personen inte skulle känna intervjun som ett ”förhör”. När jag kommit hem från intervjun valde jag att skicka ut ett

meddelande via internet och tacka för att jag hade fått möjlighet att ta del av de intervjuades tankar om friluftsliv i skolan.

5. Etiska övervägande

Jag har i min undersökning utgått från Vetenskapsrådets fyra allmänna huvudkrav på forskning. Dessa fyra huvudkrav är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekraven (Vetenskapsrådet, 2002). Jag har informerat alla berörda om syftet med min undersökning och på vilket sätt de medverkar i min undersökning. Jag berättade innan intervjun att deltagarna i min undersökning själva bestämmer över sin medverkan och att de hade rätt att avbryta sin medverkan när de ville. Jag meddelade även innan intervjun ägde rum att alla inblandade i min undersökning behandlas konfidentiellt och att allt material jag får in endast används för forskningsändamål.

6. Resultat

Jag valde efter intervjutillfällena att transkribera alla intervjuer. Kvale (1997) menar att genom att skriva ut alla intervjuer är det lättare att få en överblick och lättare att hitta likheter och skillnader. Efter det gjorde jag en analys enligt Kvale (1997). Jag började med att plocka bort allt som inte var aktuellt angående friluftsliv i skolan. Efter det jämförde jag intervjuerna genom att sätta samman alla svaren under ställd fråga. Jag har valt att redovisa resultaten genom löpande text och genom att visa citat från de intervjuade. Enligt Kvale (1997) är det vanligaste sättet att presentera resultat att visa utvalda citat från intervjuerna man genomfört.

Med utgångspunkt i uppsatsens frågeställningar kommer i detta kapitel analysen av resultaten att redovisas. Först lämnas en redogörelse över hur idrottslärarna anser att begreppet friluftsliv definieras för just dem. Sedan kommer jag att lyfta hur lärarna såg på kursplanen för ämnet idrott och hälsa kontra sin egen verksamhet. Efter det redovisas resultat av vad som förekommer på friluftsdagarna i skolan. Är det friluftsliv eller idrott och/eller andra aktiviteter? Efter det redogörs möjligheter och hinder till att genomföra friluftsliv i skolan.

6.1 Definition av friluftsliv

Samtliga tillfrågade ansåg att friluftsliv är att vara ute i skog, mark och att röra sig i naturen. När de intervjuade hörde begreppet friluftsliv så kopplade de detta till verksamheter som scouterna och Friluftsfrämjandet bedriver. Andra saker som de ansåg betyder mycket för

friluftsverksamhet var att eleverna kunde klara sig ute i naturen och att de ska kunna göra upp eld och använda triangakök. Några idrottslärare kopplade samman friluftsliv med att åka skridsko och att paddla. Andra menade att friluftsliv även kan betyda att vara ute och segla.

Friluftsliv då tänker jag på uteliv. Med detta menar jag skog, mark, vandring i fjällen, korvgrillning, trangiakök och att elda. Mycket scoutverksamhet. Ut och vandra mycket och skogen förknippar jag mycket med friluftsliv (P2).

Vi använder oss av heldagar och då tänker jag på aktiviteter som skiddagar, kanot och segling (P1).

Någon menade att friluftsliv för dem kan vara att cykla men även att orientera och simma. Samtliga tillfrågade menade att friluftsliv innefattar väldigt mycket men att på det stora hela handlar det om att vara ute och att röra sig i skog och mark. De ansåg även att friluftsliv handlar om att göra något som man annars inte gör. Min tolkning är att de med detta menade att friluftsliv handlar om att göra aktiviteter som inte försiggår så ofta i dagens samhälle och som skiljer sig från idrottsaktiviteter. Resultatet visar att de tillfrågade idrottslärarna anses ha lätt att definiera friluftsliv i allmänhet och svarade på frågor om definiering väldigt lika.

6.2 Friluftsliv i skolverksamheten

De intervjuade hade alla mer eller mindre kunskap om att friluftsliv nämns i kursplanen. Tolkningen av vad som står där skiljer sig rätt så markant från idrottslärare till idrottslärare. Någon menade att friluftsliv i kursplanen för ämnet idrott och hälsa handlar om att det är ett viktigt moment som ska ingå i undervisningen.

Jag tolkar det som att det är ett vikigt moment precis som att röra sig till musik och simning. Eftersom det tydligt poängteras så är det de tre momenten (P6).

Andra menade att friluftsliv i kursplanen handlar om att ge eleverna orientering. Men menade vidare att det inte är så viktigt för ämnet idrott och hälsa och har därför valt att lägga över friluftsliv på arbetslaget och inte i idrottsundervisningen.

Som jag tolkar det så mycket av den biten handlar om orientering plus än en gång har vi det inom arbetslaget och inte inom idrott och hälsa (P1).

Några av de tillfrågade menade att kursplanen betonar friluftsliv men att tolkningen handlar om var skolan ligger, hur ekonomin ser ut och var skolan är lokaliserad i landet. Andra menade att de tolkar friluftsliv i kursplanen med att orientera, karta, kompass och att vara ute i skog och mark. De menar att det är ett krav att lärarna ska ta ut eleverna i skog och mark. En annan lärare menar att han inte använder kursplanen och kan då inte tolka det som står.

Vidare menade någon att kursplanen används endast när grovplaneringen görs för idrottsundervisningen. Någon annan poängterade att kursplanen är mycket viktigt och att alla lokala mål har satts upp utifrån kursplanen för ämnet idrott och hälsa men menade vidare att så här gör inte alla idrottslärare.

Jag utgår från kursplanen för det måste man göra. Vi anser det i alla fall det här men jag ska vara ärlig att det gör inte alla, det gör de långt ifrån. Men vi har gått igenom och tittat på kursplanen och satt upp egna lokala mål vad det är vi vill prioritera. Och vi missar inget i kursplanen (P5).

Andra menade att de endast har tittat snabbt igenom kursplanen när de planerat sin verksamhet och att det inte bedriver något friluftsliv och på så sätt inte läst vad som står om friluftsliv.

Jag har inte gått in och läst så mycket i den. Men jag har tittat så alla moment ingår men samtidig när jag tänker på friluftsliv så tänker jag när man går ut och går på skåneleden. Men vi har inga sådana dagar eller aktiviteter (P3).

I förhållande till den övriga idrotten tycker de tillfrågade att friluftsliv handlar mycket om gemenskap och samarbete. De menade att friluftsliv handlar om att vara tillsammans och att göra något tillsammans. Någon framhävde gruppkänslan och glädjen som viktiga delar i friluftsundervisningen. Andra menade att friluftsliv är en del av en helhet där övriga idrottsaktiviteter ingår som andra delar så som t.ex. redskap och fotboll.

Friluftslivet gör ju att eleverna får pröva någonting som de inte brukar göra annars. Man kan presentera något som de inte vet finns och då kan man göra de intresserade av något som de sen kan ha med sig hela livet (P4).

Vi delar in alla aktiviteter i olika områden som t.ex. bollspel är ett moment och friidrott är ett moment, för att eleverna ska förstå helheten. Där ingår friluftsliv och så vinter som ett moment (P1).

Något som även framhävdes av vissa tillfrågade är att friluftsliv i förhållande till den övriga idrotten bidrar till aktiviteter utan tävling. Andra menade att friluftsliv inte bedrivs alls på samma sätt som förr. Förr var det vanligare att familjer vandrade och var ute i naturen. Därför ansåg de att friluftsliv är ännu viktigare i skolverksamheten idag. Någon menade att en del barn och ungdomar inte har möjlighet att ta sig till olika föreningar så som scouterna eller Friluftsfrämjandet av olika anledningar. Man menade att friluftsliv kanske är ett sätt att introducera dessa barn till verksamheterna.

Jag tror att det är ganska nyttigt att göra det för att vissa barn aldrig kommer ut på aktiviteter så som t.ex. scouterna. Kanske vet inte deras föräldrar att det finns. Då är det viktigt att vi på skolan kan presentera allting som rör sig inom genbytet. Och kanske kan man göra någon elev intresserad (P2).

Alla tillfrågade lärare ansåg att kursplanens mål för ämnet idrott och hälsa uppnås på deras skolor. Många ansåg däremot att det är friluftsverksamheten som är svårast att genomföra och därmed är det målet för detta som är svårast att uppnå. En av lärarna bedriver inget friluftsliv alls, men menade ändå att målen uppnås för ämnet idrott och hälsa. En annan lärare menade att det är en tolkningsfråga för målen är väldigt oklart skrivna. Den aktuella skolan har löst det genom att ämnen som idrott och No (naturvetenskap) samarbetar och jobbar med teman där t.ex. allemansrätten diskuteras. En annan lärare menade, efter en stunds fundering, att målen för friluftsliv inte uppnås på just den skolan. En lärare menade att målen för friluftsliv absolut uppnås. På den skolan bedrivs friluftsliv redan från förskolan och uppåt. Det sker även ett samarbete mellan en scoutförening i byn där många elever är aktiva. Bl.a. så finns det en eldningsplats med vindskydd som skolan har tillgång till och som ligger med gångavstånd från skolan. En annan lärare beskrev att skolan just tagit upp detta med att eventuellt bygga en eldningsplats dit man som idrottslärare och klasslärare lätt kan ta sig med sina elever.

På frågan om skolledningen bidrar till att friluftsliv kan bedrivas i verksamheten är det stora skillnader. På en skola beskrev idrottsläraren hur skolledningen inte alls bryr sig om ämnet idrott och hälsa och hur svårt det då är att kunna bedriva friluftsliv. Han menade vidare att ekonomin spelar en stor roll och när man nästan inte får några pengar alls till ämnet idrott och

hälsa, då är det svårt att be om pengar till friluftsverksamhet. En lärare beskrev besvikelsen med en dålig ekonomi på skolan, men efter en idrottslärarkonferens kände han en mer positiv känsla. På denna konferens fick han tips hur friluftsliv kan bedrivas på enklare och billigare sätt. Andra menade att skolledningen är positiv men att just ekonomin och var skolan är belägen spelar en stor roll. Alla intervjuade, utom en, menade att deras skolor inte ligger nära naturen. Dock är endast två av skolorna belägna centralt i mindre städer medan övriga ligger i mindre samhällen med närhet till naturen. Den övriga idrottsläraren menar att det finns möjligheter och är glad för det som finns. Han menar att man inte får göra det för svårt för sig utan se till det lilla och göra det bästa av situationen.

Resultatet visar att några av lärarna inte ser några nackdelar med att utöka friluftsliv i grundskolan, samtidigt menade de att tiden inte finns där för en utökning. En idrottslärare bedriver inget friluftsliv och menade att skulle han börja med det så skulle den övriga idrotten bli lidande. Han menade att i det koncept som han har arbetat fram finns ingen friluftsverksamhet. Vissa av aktiviteterna sker utomhus och han menade att för övrigt finns det ingen tid till att även få in friluftsliv.

Friluftslivet, jag tycker inte att det får plats. Jag vet inte hur jag skulle ha hunnit med det. För det skulle bli lidande, det andra jag håller på med. Det är mycket kvalité på våra idrottslektioner och jag har svårt att se hur friluftsliv skulle få plats (P3).

Någon menade att kursplanens mål och den tid som finns för ämnet idrott och hälsa inte stämmer överens. De ansåg att det inte finns tid till utökning. En annan lärare menade att den kunskap han fick under en idrottslärarkonferens gjorde att han nu kunde bedriva friluftsliv på ett sådant sätt att tiden inte blev till ett hinder.

I framtidens skola menade samtliga idrottslärare att friluftsliv bör ingå. Man var ense om att om detta skulle tas bort från skolans styrdokument kommer friluftsliv, friluftsverksamhet och friluftsdagar att försvinna från många skolor.

Ja, annars väljer nog många skolor att inte göra det. I dag så sköter säkert många skolor det hipp som happ men det står där i alla fall. Det får inte tas bort, för tas det bort så är det risk för att de struntar i det istället för det står ingenstans ändå. Det finns fortfarande lärare som tar det lättaste steget. Det är klart det är jobbigt att göra friluftsdagar och särskilt på större skolor (P5).

Andra menade att det är viktigt att friluftsliv finns med i kursplanen för många tolkar friluftsliv som ett ämne utan tävling och det behövs motvikt mot idrotten på fritiden som innehåller mycket tävlingsinslag.

Ja, jag tycker det bör stå som det står. Det är bra som det gör, det är ett sätt att skolans verksamhet inte är detsamma som föreningens verksamhet när det gäller tävlingsverksamhet (P4).

6.3 Friluftsdagar eller idrotts- och aktivitetsdagar

På frågan hur många dagar skolan har friluftsdagar finns en viss skillnad i svaren. Några skolor har fem friluftsdagar, andra sex och en skola har inga friluftsdagar alls. Desto större skillnad visar resultatet när det gäller vad som förekommer på friluftsdagarna. Det är t.ex. spinning, orientering, mångaktivitetsdag, biljard och cykling. En skola har uppstart varje hösttermin med övernattning i skogen där de bygger kojor och grillar. Men detta räknade inte skolan som friluftsliv.

Men en sak som vi också gör, men det är inte friluftsdagar, det är att vi startar upp terminen med att åka ut i skogen. Där så har vi övernattning med eleverna och bygger kojor och grillar på kvällen (P2).

Nästan varje skola har friidrottstävlingar på friluftsdagarna. Här ingår kulstötning, 60 meter, längd- och höjdhopp, terrängstafett och triathlon. På friluftsdagarna bedrevs även skoljoggen som är en löptävling. Vid en av skolorna som lagt över friluftsliv på arbetslaget, åker arbetslaget med elever ut i skogen till en stuga där de gör upp eld, lagar mat ute och sover i vindskydd. En av de intervjuade idrottslärarna beskrev sin förvirring angående friluftsdagar och undrade om friluftsdagar finns kvar som förr i tiden.

Jag vet inte om friluftsdagar finns kvar ute på skolorna. Förr visst är friluftsdagar något annat? Innan hade vi friluftsdagar med simning, friidrott, orientering och bollspelsdag. Men det är ju inte friluftsliv (P3).

Orientering ingår på friluftsdagarna vid fyra av sex skolor, varav en skola inte har några friluftsdagar alls, men orientering sker under ett lektionstillfälle. Vid en annan skola nämns inte orientering över huvud taget. Samtliga tillfrågade beskrev många idrottsaktiviteter som

förekommer på friluftsdagarna. Dock genomförs inte många av dessa i naturen, utan på exempelvis friidrottsarenan, gymmet och ofta på skolgården.

6.4 Möjligheter och hinder

Av de tillfrågade idrottslärarna var nästan alla positiva till friluftsliv och till att bedriva friluftsliv i skolverksamheten. Men flera menade att tiden inte finns där för att bedriva friluftsliv på ett bra och lärorikt sätt. Idrottslärarna känner att det är för kort tid att ta ut eleverna i naturen och bedriva friluftsliv under en idrottslektion på 60 minuter. De känner att det i så fall behövs en halv- eller heldag. Avståndet till skog och mark är även ett problem anser flera av idrottslärarna. T.ex. menade man att skolskjutsar, som kan ta ut eleverna i skogen, är ett dyrt kapitel och att det inte finns några pengar till detta. En idrottslärare beskrev att förr cyklade man med eleverna till skogen, men på grund av olika anledningar som t.ex. ökad biltrafik och föräldrar som inte vill att deras barn ska cykla, kan inte detta genomföras längre. Samtidigt beskrev två av de tillfrågade att man måste se till möjligheterna och göra det bästa av situationen. Flera av idrottslärarna har t.ex. tagit kontakt med föreningar som tillsammans med läraren har samarbetat och haft en friluftsdag nära skolan.

Från början när jag tänkte på friluftsliv tänkte jag bara på vandring, paddling och orientering men det viktiga är ju att vara ute på något sätt. Vi har pratat med slöjdlärarna och tagit kontakt med scoutkåren för att bygga en uteplats någon kilometer från skola. Det är sådant vi funderar på (P6).

Samtliga idrottslärare menade att i dagens stillasittande samhälle behövs aktiviteter som friluftsliv. Två idrottslärare beskriver vikten av att samarbeta på skolan. Kanske kan man involvera fler ämnen och på så sätt bedriva mer friluftsliv. Resultatet visar även stora skillnader vad gäller skolledningens förhållande till ämnet idrott och hälsa. På vissa skolor finns det en positiv skolledning som på bästa sätt bidrar till att friluftsliv kan genomföras medan andra skolor inte får några resurser alls till att genomföra detta. Flera av de tillfrågade menade att utan en samarbetsvillig ledning är friluftsliv och friluftsverksamhet svårt att genomföra.

6.5 Sammanfattning och slutsatser

Samtliga idrottslärare ansåg att friluftsliv är att vara ute i skog, mark och att röra sig i naturen. Större skillnader i svaren blev det dock när lärarna skulle tolka begreppet friluftsliv i

kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Någon tolkade det som att friluftsliv är ett viktigt moment som bör ingå medan någon annan ansåg att friluftsliv i kursplanen handlar om att bedriva orientering. En lärare hade problem att tolka begreppet friluftsliv i kursplanen, då denne inte använder kursplanen för att planera sin verksamhet. I förhållande till den övriga idrotten beskrev lärarna att friluftsliv handlar om gemenskap, samarbete, glädje och aktiviteter utan tävling. Trots att en lärare inte bedriver något friluftsliv alls ansåg samtliga lärare att målen för friluftsliv uppnås på respektive skola. Variationen var även stor vad gäller innehållet på de s.k. friluftsdagarna. Övervägande aktiviteter på dessa dagar var idrottsaktiviteter som ofta bedrevs på skolgården, friidrottsarenan eller på gymmet. Kulturdepartementets definition av friluftsliv och de aktiviteter som förekom på de undersökta skolornas friluftsdagar stämmer inte överens. I Kulturdepartementets definition poängteras att friluftsliv är upplevelser utan krav på prestation och tävling. I min undersökning beskrev man nästan bara aktiviteter på friluftsdagarna som har att göra med krav och prestation. Slutsatsen är att det förekommer sparsamt med friluftsliv på skolorna och då även på friluftsdagarna.

Lärarna ansåg att faktorer som hindrar dem från att bedriva friluftsliv i skolan är tiden och ekonomin. Även faktorer som var skolan är belägen och närheten till naturen spelar stor roll. Fyra av de sex skolorna ligger nära naturen men lärarna på dessa skolor önskar sig ändå närmare avstånd till naturen. Samtidigt ansåg två av lärarna att man måste se till möjligheterna och göra det bästa av situationen. Slutsatsen är att på friluftsdagarna bedrivs aktiviteter som inte har med friluftsliv att göra. Man har stora problem vid tolkningen av kursplanen, men spontant uttryckte samtliga lärare en klar tolkning av vad begreppet friluftsliv står för.

7. Diskussion

Syftet med denna undersökning var att få kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder att genomföra friluftsliv i skolan. Jag ville också veta hur lärare definierar begreppet friluftsliv, vad som bedrivs på skolans friluftsdagar och hur friluftsliv planeras i skolan. Jag har genom hela undersökningen utgått från Kulturdepartementets definition av begreppet friluftsliv, ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling” (Backman, 2004 b, s. 47).

Vid intervjutillfällena ansåg samtliga lärare att begreppet friluftsliv kan innefatta väldigt mycket, men när jag frågade vad de tänkte på när de hörde friluftsliv svarade alla aktiviteter som har att göra med naturen. Det kunde vara allt från tält, trangiakök till att kunna göra upp eld. På frågan vad friluftsliv bidrar med till den övriga idrotten var svaren ganska likvärdiga, t.ex. gemenskap, glädje och gruppsammanhållning. Jag anser att det mest anmärkningsvärda resultatet var när jag frågade om kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Från att spontant ha berättat vad friluftsliv är och då samtliga lärare svarat rätt så lika, blev det nu stora skillnader i svaren. Någon tolkade det som att friluftsliv är en av de viktigaste delarna i idrottsundervisningen, någon annan läste inte alls i kursplanen och en tredje tolkade det som att det var orientering som var det viktigaste i friluftsundervisningen. Här fanns det stora kontraster. Från att precis ha svarat på vad friluftsliv var fanns stora svårigheter att tolka vad som menas med friluftsliv i kursplanen. Jag tycker det förefaller mycket märkligt att friluftsliv tolkas så olika när samtliga lärare spontant svarade mycket lika vad just friluftsliv innebar för dem. Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att två av lärarna svarade att de inte läser kursplanen och därför inte kan tolka den respektive anser att det viktiga i momentet friluftsliv är att bedriva orientering. På frågan om lärarna utgår från kursplanen när de planerar sin verksamhet, var svaren varierande. En lärare ansåg att det är ett måste att utgå från kursplanen medan två lärare var osäkra på om de verkligen utgick från denna när de planerade sin verksamhet. Ytterligare en lärare svarade att han i ringa omfattning hade studerat vad som står i kursplanen. Svenning (2001) ser detta med att definiera friluftsliv som ett stort problem i skolan och att man tolkar det på olika sätt. Jag instämmer i detta men samtidigt menar jag att det är preciserat i kursplanen under mål att vid femte skolåret ska eleverna: ”ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten” (Skolverket, 2002, s. 24) och vid nionde skolåret ska eleverna: ”kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider” (a.a., s. 24). Hur kan det bli så stora skillnader från de spontana tankarna om friluftsliv till tolkningen av kursplanen för ämnet idrott och hälsa? Jag anser att det som står i kursplanen för ämnet idrott och hälsa om friluftsliv, stämmer bra överens med lärarnas spontana tankar. Backman (2004 b) visar i sin undersökning att både elever och lärare tycker att friluftsliv förekommer mycket sällan i skolverksamheten. Efter att ha hört tolkningen av kursplanen hos lärarna förstår jag att övriga lärare och elever anser detta. Min tolkning av de varierande svaren om friluftsliv i skolan är att det kan finnas en viss osäkerhet och okunskap. En av de främsta orsakerna till varför inte friluftsliv och utomhusverksamhet bedrivs är enligt Backman, Dahlgren och Szczepanski (2004) samt Strotz och Svenning

(2004) bristande kunskap och erfarenhet hos pedagogerna. Detta trots att två av sex lärare uppgav att de hade extra kurser i just friluftsliv så verkar det tyvärr inte räcka. En viktig aspekt är läraren som hade varit på idrottslärarekonferens och fått tips på enkla sätt att bedriva friluftsliv. Jag menar, liksom Backman (2004 b), att friluftsliv i skolan för lärarna ofta betyder att man ska befinna sig i extrema naturmiljöer och att man måste ha specialkunskaper och mycket material. I stället för att, som Backman (2004 b) rekommenderar satsa på tätortsnära friluftsliv genom att använda sig av en park eller skogdunge, bedriver flera av idrottslärarna inget friluftsliv alls. Vid intervjuerna framkom det även att samtliga lärare (förutom en efter en viss tvekan) ansåg att kursplanens mål för friluftsliv i ämnet idrott och hälsa uppnås. Jag anser det som mycket märkligt att en lärare inte bedriver något friluftsliv alls, men ändå anser att målen för friluftsliv i kursplanen för ämnet idrott och hälsa uppnås. I förhållande till ovanstående citat från kursplanen anser jag inte att kursplanens mål för friluftsliv uppnås på flera av skolorna.

Variationen bland de undersökta skolorna på hur många dagar som de har friluftsdagar var inte så stor som jag hade väntat. Svenning (2001) och Eriksson m.fl. (2003) beskriver att det är stora skillnader på hur många dagar som skolan avsätter till friluftsdagar. Idrottslärarna jag valt att intervjua beskriver att de har mellan fem och sex friluftsdagar per år. Största skillnaden var att en av skolorna inte har några dagar alls som var avsatta för just friluftsliv. Det som var mest anmärkningsvärt och som jag anser mycket förvånansvärt var dock innehållet på dessa dagar. Svenning (2001) och Backman (2004 b) menar genom sina forskningsstudier att på friluftsdagarna genomförs aktiviteter som inte är knutna till friluftsliv utan mer till idrott och i form av aktivitetsdagar. Riksidrottsförbundet och Eriksson m.fl. (2003) menar, till skillnad mot Svenning och Backman, att under dessa dagar förekommer just friluftsliv med t.ex. paddling och vandring. Skolorna jag valt att undersöka kallar dagarna för friluftsdagar men på dessa dagar ingår allt möjligt. Det är ett fåtal dagar då paddling och vandring genomförs till skillnad mot löptävlingar, bollspelsdagar, bowling och spinning. Min första tanke var att det lät bra när fem av sex idrottslärare beskrev att de hade 5-6 dagar per år som friluftsdagar. Min tolkning överensstämmer med Svenning (2001) och Backman (2004 b) att det inte är friluftsdagar med friluftsliv som genomförs utan istället idrott- och aktivitetsdagar. Dock har några av skolorna vissa dagar med friluftsliv, men som Ericsson (2004) beskriver, så blir dessa dagar mer till jippon utan någon tanke på ett långsiktigt arbete med naturen och med friluftsliv. En viktig aspekt är att nästan alla lärare ansåg att friluftsliv bidrar till, i förhållande till den övriga idrotten, att eleverna slipper att tävla och prestera.

Detta trots att friluftsdagarna, på de undersökta skolor, nästan bara innehåller tävling, prestation och idrottsaktiviteter i form av bl.a. cykel-, friidrotts- och löptävlingar.

Svenning (2001) och Sandahl (2005) menar att antalet friluftsdagar minskat i och med den nya läroplanen Lpo 94. Detta är något som jag finner mycket svårt att tolka i min undersökning. Det jag kan se är att dagarna som skolorna kallar friluftsdagar har minskat i och med den nya läroplanen. Det som dock är svårt att avgöra är om innehållet varit detsamma under alla år eller om idrottsaktiviteterna dominerat som de gör i dag på det s.k. friluftsdagarna. Jag anser att friluftsdagarna har blivit ett allmänt begrepp för dagar då skolan gör något annat än vad man brukar göra. Det kan då innefatta allt från friluftsliv med vandring till att ha en cykeltävling på skolgården. Det jag anser anmärkningsvärt är lärarnas svar på att friluftsliv och friluftsdagar ska finnas med i framtidens skola annars kommer dagarna att försvinna. Jag frågar mig då hur lärarna egentligen tänker. De bedriver ju nästan inget friluftsliv, alltså är de rädda att deras idrotts- och aktivitetsdagar kommer att försvinna med aktiviteter som t.ex. friidrottstävlingar.

När jag sedan i mina intervjuer fortsatte med frågor kring möjligheter och hinder för friluftsliv i skolverksamheten fick jag många likvärdiga svar. Flera var positiva till en utökning men menade att ingen tid finns och inga pengar finns. Patriksson (2002) menar att lärare ser det som mycket svårt att involvera friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Lärarna anser att timplanen inte räcker till för att kunna bedriva friluftsliv. De tycker att kursplanen och timplanen för ämnet idrott och hälsa inte stämmer överens. Jag förstår att det kan vara svårt att bedriva friluftsliv på en 40 minuters lektion som många skolor återgått till, men kanske kan man som ovan använda sig av en park eller en näraliggande skogdunge. En lärare menade att han arbetade med kvalité på sina lektioner och därmed fick inte friluftsliv plats. Jag ställer mig då frågan om inte friluftsliv är att arbeta med kvalité? Svenning (2001) menar att det är vanligare med friluftsliv på landsbygden. Dock märktes inte det i min undersökning. Trots att flertalet av skolorna låg nära naturen önskade lärarna sig en skola närmare naturen.

Jag instämmer i Deweys (1980) teori om att man utvecklas genom praktiska erfarenheter. Begreppsbildning underlättas genom praktiskt hanterande av konkret material och genom konkreta erfarenheter av omgivningen. Jag anser att elever i dag behöver komma från den styrda skolverksamheten och den styrda idrottsverksamheten, med dess normer och regler, ut till naturen och skapa egna erfarenheter tillsammans. Detta genom att få känna på naturen och

att få konkreta upplevelser. Varför kan man inte då koppla detta till andra ämnen i skolan? Endast två av sex lärare tog upp samarbete med övriga ämnen. Detta menar jag kan vara en stor möjlighet till mer friluftsliv i skolan. Svenning (2001) anser att den traditionella schemabilden är en begränsande faktor i skolan. Detta genom att dagen styckas upp i småbitar och olika ämnen genomförs separat. På några skolor har olika ämnen involverats i friluftsdagarna och detta arbetssätt har setts som mycket positivt av de inblandade. Varför kan man inte samarbeta över ämnesgränserna och då tillsammans genomföra dagarna i naturen? Kanske kan man då lära sig av varandra och stötta varandra i ett arbete mot en helhet.

Grahn m.fl. (1997) visar i sin undersökning att barnen på en I Ur och Skur- förskola (utomhusförskola) hade lägre sjukfrånvaro, de var vigare, starkare i händer, armar och bål samt hade bättre balansförmåga. Barnen på utomhusförskolan hade också bättre koncentrationsförmåga. En förklaring som gavs till I Ur och Skur- förskolans goda resultat, var att barnen fick vara ute mycket i naturen och röra på sig och att smittorisken var mindre utomhus. Naturen kanske kan vara ett bra komplement till det allt mer stressade samhälle vi lever i. Samtliga lärare i min undersökning talar om att i dagens samhälle är inte barn och ungdomar ute i naturen på sin fritid. Då menar jag att vi som lärare måste se till möjligheterna och samarbeta. Detta så att, alla barn och ungdomar i dagens Sverige, får ta del av vår tradition och kultur, genom att vara ute i naturen och lära sig att leva i naturen.

Sammantaget vill jag dra två huvudsakliga slutsatser: 1) Friluftsliv, under den studerade perioden, har förändrats på tre sätt:

• Innehållet på friluftsdagarna har förändrats. • Kravet på antalet dagar har minskat.

• Decentralisering av beslut. Det vill säga genom den nuvarande läroplanen, Lpo 94, är det upp till varje enskild skola att bestämma hur många dagar som ska avsättas för friluftsliv eller friluftsverksamhet.

2) Lärarna ser flera hinder till att genomföra friluftsliv i skolverksamheten och de tre främsta hindren är:

• Var skolan är belägen i förhållande till naturen är av stor vikt, dock låg flertalet av de undersökta skolorna i närhet till natur.

• Friluftsliv är inte att arbeta med kvalité.

7.1 Metoddiskussion

Urvalet i min undersökning är begränsat på grund av de tidsramar jag hade för arbetet. Med längre tid till förfogande hade jag valt att utöka undersökningen genom att först göra en enkätundersökning och sedan följa upp svaren genom intervjuer. Urvalet hade blivit bredare genom ett större antal enkäter och möjligheter att generalisera resultaten hade då varit större. Nu valde jag att intervjua idrottslärare i olika kommuner för att ändå få ett så brett urval som möjligt.

7.2 Tankar kring fortsatt forskning

Friluftsliv i skolan är ett moment som är sparsamt beforskat. Även friluftsliv i allmänhet är ett ämne som det finns mycket lite forskning och litteratur om. I kursplanen för ämnet idrott och hälsa betonas friluftsliv, simning och dans till skillnad från föregående läroplan då fler moment fanns med. Jag anser att en viktig aspekt, och eventuellt framtida forskning, kunde vara en ”begreppsutredning” och en plan för hur friluftsliv kan bedrivas så att barn och ungdomar runt om i landet, på ungefär likartat sätt, får upplevelse och kunskap om naturen och om friluftsliv. Detta för att just friluftsliv är en del av vår tradition och kultur. Jag anser även att efter den undersökning jag har gjort skulle det vara intressant att forska vidare om friluftslivets betydelse för en ökad hälsa. En annan aspekt som kommit fram i min undersökning är att friluftsliv i förhållande till den övriga idrotten är att komma bort från resultat och krav. Detta är något som jag även finner intressant och som skulle kunna vara något att forska vidare om.

Referenser

Backman, E. (2004 a). Friluftsliv i skolan. I: Larsson, H. & Redelius, K. (red) Mellan nytta och nöje, s. 173-188. Stockholm: Idrottshögskolan.

Backman, E. (2004 b). Utövar barn friluftsliv? Svensk idrottsforskning 4, (13), 47-53. Brugge, B., Glanz, M. & Sandell, K. (1999). Friluftslivets pedagogik. Stockholm: Liber. Drougge, S. (1997). Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen. Stockholm:

Friluftsfrämjandet.

Dahlgren, L. & Szczepanski, A. (2004). Rum för lärande- några reflektioner om

utomhusdidaktikens särart. I: Lundegård, I, Wickman, P-O & Wohlin, A. (red) Utomhusdidaktik, s. 9-25. Lund: Studentlitteratur.

Dewey, J. (1980). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och kultur.

Ekberg, J-E. & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning- om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Engström, L-M. (2004). Skola- idrott- hälsa. I: Svensk idrottsforskning 4, (13), 4-9.

Ericsson, G. (2004). Uterummets betydelse för det egna växandet. I: Lundegård, I, Wickman, P-O & Wohlin, A. (red) Utomhusdidaktik, s. 137-151. Lund: Studentlitteratur.

Ericsson, I. (2001). Idrott och hälsa i Sverige. www.mugi.se

Eriksson, C., Mustell, J., Quennerstedt, M., Rudsberg, K., Sundberg, M., Gustavsson, K. &

Svensson, L. (2003). Skolämnet idrott och hälsa i Sveriges skolor- en utvärdering av läget hösten 2002. Örebro universitet: institutionen för ämnet idrott och hälsa. Dnr 75-2001-04045.

Eriksson, C., Gustavsson, K., Quennerstedt, M., Rudsberg, K., Öhman, M. & Öijen, L.

(2005). Idrott och hälsa. Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Örebro: Örebro universitet, institutionen för idrott och hälsa. Rapport 253.

Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P. & Ekman, A. (1997). Ute på dagis. Alnarp: Movium.

Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.

Hedberg, P. (2004). Att lära in ute- Naturskola. I: Lundegård, I, Wickman, P-O & Wohlin, A. (red) Utomhusdidaktik, s. 63-81. Lund: Studentlitteratur.

Jugård, S. & Suopanki, S. (1998). Utomhuspedagogik- en väg till upplevelser? Högskolan Örebro: examensarbete.

Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Patriksson, G. (2002). Ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan. Elev- och lärarperspektiv. I: Svensk idrottsforskning 3, (12), 5-12.

Regeringen (2005). Budgetpropositionen. www.regeringen.se

Sandahl, B. (2004). Tystnad, samtycke eller protest? I: Svensk idrottsforskning 4, (13), 16- 20.

Sandahl, B. (2005). Skolidrotten och folkhälsodebatten. I: Locus (1). Stockholm: Lärarhögskolan.

Silvander, U. & Schantz, P. (2004) Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag. Stockholm: Frisam.

Skolverket. (2002). Grundskolans kursplaner och betygskriterier 2000. Västerås: Skolverket och Frizes.

Strotz, H. & Svenning, S. (2004). Att vara ute. I: Lundegård, I, Wickman, P-O & Wohlin, A. (red) Utomhusdidaktik, s. 25-47. Lund: Studentlitteratur.

Sundberg, M. & Öhman, J. (2000) Hälsa och livskvalitet. I: Sandell, K. & Sörlin, S. (2000) Friluftshistoria, s 100-109. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Svenning, S. (2001). Friluftsverksamhet i skolan. Rapport, Skolverket, Dnr 2000:807. Utbildningsdepartementet (1999). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass

och fritidshem- Lpo 94. Stockholm: Fritezs förlag.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Öhman, J. (1999). Miljöfostran i naturen. Pedagogiska institutionen, Örebro universitet. Öhman, J. & Sundberg, M. (2004). Rörelse i naturen- ett alternativt kroppsmöte. I:

Lundegård, I, Wickman, P-O & Wohlin, A. (red) Utomhusdidaktik, s. 171-187. Lund: Studentlitteratur.

BILAGA 1 INTERVJUGUIDE

Allmänna frågor • Vilken utbildning har du?

• Hur många poäng har du i ämnet idrott och hälsa?

• Hur många år har du arbetat så idrottslärare?

• Har du någon extra utbildning i friluftsliv? Kan du beskriva vilken extra utbildning du har?

Definition av friluftsliv • Kan du beskriva vad du tänker på när du hör ordet friluftsliv?

• Hur definierar du själv ordet friluftsliv? Kursplanen för ämnet idrott och hälsa • I kursplanen för ämnet idrott och hälsa

nämns friluftsliv, hur tolkar du det?

• På vilket sätt använder du kursplanen när du planerar din verksamhet? • Vad bidrar friluftsliv med i förhållande

till den övriga idrotten anser du? Friluftsdagar eller idrott - och aktivitetsdagar • Hur många dagar per läsår har ni

friluftsdagar? På vilket sätt motiverar du att det just har blivit så här många eller inga alls?

• Kan du beskriva vilka aktiviteter som ingått under detta år på era

friluftsdagar? På vilket sätt har ni valt att just dessa ingår?

• Anser du att kursplanens mål för ämnet idrott och hälsa uppnås på din skola vad gäller friluftsliv? Känner du att friluftsliv skulle kunna bedrivas på ett annat sätt? Kan du beskriva hur isåfall? • På vilket sätt bidrar skolledningen på

din skola till att friluftsdagar kan genomföras eller ej kan genomföras?

Framtiden • Ser du några fördelar/nackdelar med att utöka friluftsliv i din skola?

• På vilket sätt anser du att friluftsliv bör genomföras i framtidens skola? Finns det några hinder eller ”bromsklossar” med friluftsliv i framtidens skola tror du? Vilka då isåfall?