Hälsa och samhälle
VILL DU HA EN BROSCHYR?
OM INFORMATIONSFLÖDET ANGÅENDE
LSS
BLENNOW SUSSANNE
Examensarbete Malmö högskola Socialt arbete Hälsa och samhälle Socionomprogrammet Social Omsorg 205 06 Malmö
VILL DU HA EN BROSCHYR?
OM INFORMATIONSFLÖDET ANGÅENDE LSS
BLENNOW SUSSANNE
Blennow. S. Do you want a brochure? About the flow of information regarding LSS. Examensarbete i Socialt arbete, Socionomprogrammet.15 högskolepoäng.
Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2010.
Abstract
Sometimes people find themselvs in a situation where they need support and help to cope with their everyday lives. The municipality has, under Administrative Procedure Act (1986:223), a service obligation to inform the individual about what kinds of actions with help, support and service the individual is entitled to. More specific the legal basis this municipal obligation are the Social Services Act (2001:453), called SoL and the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (1993:387) called LSS. This study is based on concerns regarding if the information provided by the surveyed municipality is received by the citizens. The information in question concerns the LSS
(1993:387), since this legislation is addressed to individuals with specific disabilities. The study also reflects on which form the citizen wishes to receive this information,if it is through for instance,the media, brochures, or Assistance Administrators in the municipality and, futhermore, what type of information citizens requesting concerning LSS(1993:387).
The study was conducted by means of mail questionnaires aimed at persons between 18-65 years with action under the Social Services Act (2001:453). The results of this study are discussed on the basis of Giddens's theories concerning trust whitin institutions, such as the Social Administration. The study does also inlude a discussion relating to Foucault's perspective on the power of the institutions, as the institution are providing resources that affect the individual's life situation. Individuals must themselves request the help, support and service they need. This may reveal their own shortcomings and can result in the
experience of shame about the fact that they need this support, an aspect that is central to social work.
In sum, the study showed that the primary source of information is the interpersonal information, normally provided by municipal Administrator of Social Administration.
Svenska abstract
Människor hamnar ibland i en situation som innebär att de behöver stöd och hjälp för att klara sin vardag. Kommunen har enligt Förvaltningslagen (1986:223) en serviceskyldighet att informera den enskilde om vilka former av insatser med hjälp, stöd och service den enskilde har möjlighet att få. De centrala
lagstiftningarna i detta fall är Socialtjänstlagen (2001:453), SoL och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna studie grundar sig på frågeställningen om den information som tillhandahålls från den undersökta kommunen kommer medborgarna till gagn. Informationen gäller i detta fall LSS (1993:387) därför att denna lagstiftning riktar sig till individer med specifika funktionshinder. Spörsmålet handlar även om i vilken form
medborgarna önskar information. Är det via media, broschyrer eller av biståndshandläggarna i kommunen och vad vill medborgarna då vet om LSS (1993:387)? Studien har genomförts med postenkäter till personer med insatser enligt Socialtjänstlagen (2001:453) och är mellan 18-65 år. Resultatet av studien har sedan diskuteras utifrån Giddens syn på tillit till institutioner, till exempel Socialförvaltningen. Det diskuteras även utifrån Foucaults perspektiv om makt som bland annat institutioner har, genom att de tillhandahåller resurser som påverkar den enskildes livssituation. Individen måste i ansökan om hjälp stöd och service blotta sina egna tillkortakommanden och kan därför uppleva skam inför det faktum att behöva det/(denna insats), en aspekt som är central för socialt arbete. Resultatet av studien visar att den främsta informationskällan som önskas är den mellanmänskliga kontakten med biståndshandläggaren i kommunen.
Innehållsförteckning
Abstract 2 Inledning 6 Definitioner 6 Bakgrund 6 Kommunens ansvar 7Problemformulering och Syfte 7
Studiens disposition 8 Metod 8 Urvalet 8 Populationsindelning 9 Studiens genomförande 10 Enkäten 10
Datainsamlingen och analysen 11
Etiska överväganden 11
Validitet och reliabilitet 11
Lagstiftningar 12
Myndighetens serviceskyldighet 12
LSS-en tanke till normalisering och solidaritet 13
LSS för vem? 13
LASS 14
Socialtjänstlagen och de funktionshindrade 14
Teori 15
Meningen med teori 15
Definitioner 15
Giddens och den sociala reflexiviteten 15
Giddens ontologiska trygghet 17
Skuld och skam 18
Makten och Segregationen 18
Kunskap är makt 20
Resultat 21
Den undersökta kommunens uppsökande verksamhet 21
Svaren på enkäterna 21
Källor till information 22
Vem informationen ska komma från och vad som önskas informeras om 23
Diskussion och analys 24
Informations och serviceskyldigheten 25
Makten och institutionen 26
Hjälpbehovet, makten och skammen 26
Referenser 28
Bilagor 30
Enkäten 30
Inledning
Nära på varje dag ramlar det ner information i våra brevlådor. Det är
gratistidningar, kommunaktuellt, samhällsinformation, reklam med mera. Då en kommun vill nå ut med en särskild information till sina medborgare används ofta broschyrer och informationsblad. Informationen administreras oftast till
medborgarna via brevlådan. Det kan också ske via hemsidan på Internet eller informationsbroschyrer tillgängliga vid lämpliga samhällsfunktioner som främsta källa. De funderingar som uppkommer då, är ifall informationsblad är den främsta informationskanalen för att tas emot av medborgarna eller om den personliga informationen kan anses vara av större vikt. För att kunna ansöka om stöd och hjälp hos kommunen är det ibland svårt att orientera sig i djungeln av lagar och förordningar som styr kommunens verksamheter. Därav är det då problematiskt för den enskilde att ansöka om just den form av stöd och hjälp som den enskilde har behov av och även kan ha rättighet till. Denna studie ska belysa en del av informationsflödet gällande information om en specifik lagstiftning, nämligen LSS, Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det kommer att beskrivas genom en kort genomgång av några av de styrande lagarna. Vidare kommer en presentation av Giddens perspektiv på tillit och Foucaults perspektiv på makt. Därefter redovisas resultatet av den utförda studien. Resultatet kommer i det sista kapitlet att analyseras och beskrivas utifrån perspektiv sett från den tillit som enligt Anthony Giddens människor känner för institutioner men även ur synvinkel ur Foucaults maktrelationer.
Definitioner
I studien kommer ord att användas som kan behöva en närmare definition. Inom Socialförvaltningen arbetas det utefter ett antal olika lagar. De som använder sig av dessa lagar för att kunna utföra sitt arbete är bland annat biståndshandläggarna som arbetar i den undersökta kommunen mot vad som kallas Hälsa, Vård och Omsorg, HVO. Den främsta lagen som socialförvaltning arbetar efter är Socialtjänstlagen (2001:453). Socialtjänstlagen (2001:453) kommer vidare i studien att benämnas SoL (2001:453). Det finns ytterligare handläggare som arbetar mot Lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade. Denna lag kommer vidare i studien benämnas med LSS (1993:387). Utredare och beslutsfattare inom LSS (1993:387) benämns som LSS-handläggare. Vidare i studien kommer kommunens biståndhandläggare och LSS-handläggare kallas enbart biståndshandläggare då antagandet är att medborgarna i kommunen inte separerar på de olika funktionerna i samma nivå inom Socialförvaltningen om de söker hjälp.
Bakgrund
Människor som är i behov av hjälp genom hemtjänst vänder sig oftast till biståndshandläggaren i kommunen. Ett annat sätt att komma i kontakt med
biståndshandläggaren är via kontakt från sjukhuset när någon drabbats av sjukdom och det anses finnas behov av stöd och hjälp vid hemkomsten. Ytterligare en väg är när någon gör en anmälan om att en person inte klarar sig själv i det egna
hemmet. De två lagar som personen kan ansöka bistånd från är SoL (2001:453) och LSS (1993:387). Det som styr ansökan är huruvida personen ingår i
personkrets enligt LSS eller inte. De flesta ansökningar sker i enlighet med SoL (2001:453).
LSS (1993:387) har kriterier för vem som har tillhörighet i de så kallade personkretsarna. Det är även reglerat att ansökan enbart får ske om den person ansökan gäller själv vill. Anekdotiska bevis talar om en motvilja hos vissa individer till att kategoriseras och stämplas genom att hamna i det fack som LSS (1993:387) för somliga anses vara. Följden av det skulle kunna bli att individer som har juridisk rätt till insats i enlighet med LSS (1993:387) istället väljer att förlita sig på insatser utifrån SoL (2001:453).
För att kunna söka LSS (1993:387) behöver alltså medborgaren ha information om lagen. Många har hört talas om LSS (1993:387) men saknar kännedom om lagens innebörd och vem lagen är till för.
Kommunens ansvar
Kommunen har genom 4 § Förvaltningslagen (1986:223) skyldighet att ge den service det innebär att ge rätt upplysning, råd, vägledning eller annan sådan hjälp för att den enskilde ska komma till rätt instans att få den hjälp och stöd i enlighet med den enskildes behov som finns reglerat i SoL (2001:453). Information ska därmed även ges om LSS (1993:387) då det kan anses vara lämpligt utifrån den enskildes förfrågan och behov. Detta ska vara i enlighet med myndighetens verksamhet. I annat fall bör myndigheten hjälpa den enskilde så denne får adekvat hjälp inom den myndighet som handhåller den form av hjälp som den enskilde söker hjälp och/eller stöd för.
Kommunen har genom 15 § 1 punkten LSS (1993:387) skyldighet att ”… fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service”. Alltså ska kommunen vara uppdaterad på ändringar i lagen och vad det gäller rättsfall och de domar som finns, så kallat rättspraxis. Det som inte får åsidosättas är att det är enbart personer som själva önskar och begär insatser via LSS (1993:387) som ska utredas om de har ett behov eller inte. Eftersom kommunen har till skyldighet att tillhandahålla hjälp och stöd enligt SoL (2001:453) är det då denna lag som till en början kan komma ifråga. Liknande insatser som finns i LSS (1993:387) finns alltså även i SoL (2001:453). Den stora skillnaden är att LSS (1993:387) anses vara mer förmånligt än SoL (2001:453) för den enskilde. En av anledningarna är att de flesta insatser via LSS är kostnadsfria och att de ska grundas på goda levnadsvillkor medan SoL (2001:453) grundas på skälig levnadsnivå och det finns en kostnad för insatserna.
Sammanfattningsvis har kommunen ett ansvar för att ge medborgarna servicen att informera om vilka insatser om stöd och hjälp människor har att tillgå då behovet av det finns.
Problemformulering och Syfte
Det grundläggande problemet för denna studie är att det idag finns en uppsjö av samhällsinformation kring kommunalt anordnad hjälp, stöd och service. För att
medborgarna i en kommun ska få tillgång till den information som berör dem finns flera möjliga vägar till ökad kunskap. LSS (1993:387) är en lagstiftning som specifikt vänder sig till en grupp av individer som har särskilda former av
funktionshinder. Därför är en central fråga hur den från kommunen avsända informationen kring LSS (1993:387) mottas av den informationen berör. Gällande informationens väg från kommun till individ kan därför med följande detaljerade frågor formuleras
Hur ser informationsflödet ut angående LSS (1993:387) avseende vägar till och mottagande hos de berörda?
Vilken information vill de berörda själva få del av, och på vilket sätt? Hur kan detta ses utifrån Foucaults maktperspektiv och skambegrepp jämfört med den tillit till institutionen som Giddens beskriver, det vill säga hur detta påverkar sökandet av insatser utifrån en lagstiftning som enbart vänder sig till vissa medborgare?
Syftet med denna studie är således att utifrån de problemformulerade frågeställningarna söka svar på dessa.
Studiens disposition
Denna studie kommer att presenteras utifrån perspektiv som befinner sig i både den teoretiska och juridiska aspekten. Studien inleds med en kort bakgrund som beskriver LSS-lagstiftningens (1993:387) införande och orsak. Efter
problemformuleringen kommer en presentation av det metodval som gjorts för att kunna svara på de olika frågeställningarna. En sammanfattning av de berörda lagrummen, som är av vikt för studiens innehåll, kommer i en juridisk översikt kort presenteras i kapitlet därefter. Den teoretiska översikten med Anthony Giddens teorier om tillit och Michael Foucault maktteori kommer sedan att presenteras för att belysa studiens resultat. Resultatet av studien kommer att presenteras i ett eget kapitel. Dessa olika komponenter kommer sedan att bindas samman i en analys och diskussion.
Metod
Urvalet
Avseende fråga om metodval till en undersökning finns flera aspekter att ta hänsyn till. Rosengren & Arvidsson (2002) skriver till exempel ”Att forska är att söka svar på frågor”. Vad som krävs till att börja med i en studie är just det, en grundläggande fråga. Vilken fråga önskas med hjälp av en studie besvaras och på vilket sätt. Den första tanken baseras ofta på en förutfattad mening eller bara en fundering om hur svaret bör te sig. Frågan är då om studien ska bevisa något eller om den ska bekräfta något som tidigare bevisats.
Att göra ett urval utifrån studiens frågeställningar kräver överväganden kring hur svaren ska kunna nås. Har personerna redan insatser via LSS (1993:387) kan
frågor ställas utifrån hur personen fått kunskaper om detta eftersom personen då redan har fått den aktuella informationen. Det kan ses som icke relevant i denna studie då dessa personer redan har kännedom om LSS (1993:387). De har redan behovet och insatser därigenom. Ett annat sätt hade varit att göra en kvalitativ undersökning på hela kommunens population. Detta skulle dock ge allt för mycket stoff och en alltför tidskrävande prestation i förhållande till denna studies ramar. Rosengren & Arvidsson (2002) påpekar angående urvalet att det kan anses ska kunna ge en så rättvis bild av omvärlden som möjligt, men så är ej fallet. Snarare är det så att urvalet ska rikta in sig på vem eller vilka som kan ge forskaren mest information om ämnet. Vidare kan forskaren göra ett annat urval gällande var annan information om ämnet kan inhämtas från. Då urvalet är gjort benämns detta i en undersökning med ”undersökningens population” som sedan
operationaliseras, alltså specificeras på så sätt att den blir mätbar. När forskaren inte längre upplever att det finns mer att finna i informationssökandet har forskaren troligtvis uppnått så kallad informationsmättnad (a.a.).
Populationsindelning
Populationen kan bland annat uppdelas i skikt eller så kallade strata. Strata i sig har ingen rangordning i förhållande till varandra men anses ha en olikhet med de andra stratumindelningarna. Det kan göras bland annat utifrån ålder. Fördelen med dessa strata är att det går att undersöka fenomen som främst berör en viss del av hela populationen, till exempel ungdomskultur eller annat som främst berör en viss åldersgrupp. (Rosengren & Arvidsson 2002) Till denna studie erhålls fördelar med att utgå ifrån strata gällande ålder för att få svar av de personer som befinner sig i den aktuella åldersgrupp, det vill säga personer mellan 18-65 år, där den juridiska möjligheten finns att ansöka om alla insatser via LSS (1993:387). Det finns betydligt flera sätt att göra urval men till denna studie har urvalet gjorts genom just indelning i strata och sedan en form av klusterurval. Till denna studie skulle underlaget blivit för litet om ett ytterligare urval hade gjorts med hjälp av stickprov eller slumpvalstabeller
Det stratum som populationen i denna undersökning är uppdelade i är omyndiga personer, alltså personer från 0 år till och med 18 år. Ett andra strata är personer i så kallad arbetsför ålder vilket innefattar människor mellan 18-65 år och som ett tredje strata återfinns pensionärerna, alltså de som är över 65 år. Anledningen till denna uppdelning är att personer från 18 år är myndiga och får själva besluta om att söka LSS (1993:387), antingen genom att göra ansökan själva eller bistås av förvaltare eller god man. Fram till 65-årsdagen har personen rätt till att ansöka om alla insatser enligt LSS (1993:387). Insatsen om bland annat biträde av personlig assistens försvinner helt och hållet efter den dagen. Likaså daglig verksamhet enligt LSS (1993:387) då det gäller personer i yrkesverksam ålder. Anledningen till valet av åldern 18-65 år är alltså att det finns rättighet att söka alla insatser enligt LSS (1993:387). Vid 65-årsdagen begränsas de insatser personen kan ansöka om.
I ett klusterurval görs uppdelningar av populationen efter vissa kriterier som kan liknas med att sprida ut grupper på öar. Detta kallas även två- eller flerstegsurval. (Rosengren & Arvidsson 2002). För att främst kunna få svar av de personer som eventuellt skulle kunna vara aktuella för att omfattas av LSS (1993:387) har urvalet till denna studie gjorts utefter dessa kategorier. Den första kategorisering i
dessa kluster är personer som har LSS (1993:387). Det andra klustret innefattar personer som helt saknar insatser från kommunen. Ett tredje kluster innehåller de som har insatser via Socialtjänstlagen (2001:453) inom HVO (Hälsa, Vård och Omsorg).
Studiens genomförande
Studien som består av enkätundersökning har gjorts i en mellanstor
förortskommun enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL 2009-12-03). Enkäterna har skickats till alla personer som är mellan 18 och 65 år och har insats genom SoL (2001:453). Anledningen till det demografiska valet är att denna åldersgrupp har, om de tillhör någon av de tre personkretsarna, möjlighet och rättighet att ansöka om alla insatser som LSS (1993.387) innefattar. Ett annat kriterium för att få delta i studien är att personen ska ha haft någon form av insats i enlighet med SoL (2001:453). Insatsens form saknar betydelse vilket medför att det även är personer som redan har LSS-insatser som också får enkäten. Eftersom LSS (1993:387) är en rättighetslag och därigenom inte utesluter rättigheter via andra lagstiftningar, är det därför ibland att LSS (1993:387) kompletteras med insats via SoL (2001:453). Exempel på detta kan vara insats om trygghetslarm, städning eller annat. En annan typ av insatser som omfattas av SoL (2001:453) är boendestöd som ges till människor med psykiska funktionshinder. De kan tillhöra den så kallade personkrets tre om de uppfyller alla rekvisit. Rekvisit är det
begrepp som berättar i en lag vad som ska uppfyllas för att den ska gälla. Det framgår inte i studien vilken form av insatser som respondenterna har. Enkäten
För att kunna få en inblick i hur informationen når medborgarna har det gjorts ett utskick av postenkäter till människor i den utvalda kommunen. Enkäten har skickats ut med hjälp av biståndshandläggarna i kommunen. Undersökningens population togs ut genom att kontrollera insatsbeslut efter ett visst datum. Detta datum föll på 2009-10-27. Det kontrollerades av den person som är ansvarig för statistiken på Socialförvaltningen i den aktuella kommunen och därefter gjordes utskick via biståndshandläggarna i kommunen. Svaren skickades direkt tillbaka till författaren för att svaren på grund av sekretess inte skulle kunna härledas till en specifik person.
Enkäten bestod av frågor där svaren gjorts i flera former, med olika grader av struktureringar. Anledningen till att göra ett enkätutskick var för få flera svar än vad som är möjligt med ett fåtal intervjuer. För studien krävdes ett bredare svar snarare än svar på djupet som är fallet vid kvantitativ metod.
Den första frågan handlar om vilket kön respondenten har och det finns enbart två svarsalternativ. Den andra frågan handlar om respondentens ålder, där en siffra skulle anges. Den tredje frågan gällde hur väl respondenterna känner till LSS. Svarsalternativen anges då enligt en Likertskala vilket innebär en graderingsskala uppdelat i fem steg. Respondenten manas att kryssa i en ruta framför den
gradering som stämmer bäst.
Den sista frågan i enkäten är själva huvudfrågan i sig och handlar om var respondenten fått den innevarande informationen om LSS (1993:387) från. Av svaren är det möjligt att utläsa hur informationsflödet ser ut i verkligheten. Är det från anhöriga, massmedia, kommunen eller Försäkringskassan som står för
spridningen av information, eller är det något annat sätt. Svarsalternativen är ett antal förutbestämda svar där ett alternativ är angivet för ”annat”. Detta för att respondenten ska ha möjlighet att skriva själv om personen inte finner de givna alternativen tillfredställande. Här erbjuds också möjligheten att kryssa för flera svarsalternativ då information oftast kommer från flera olika håll. Den sist frågan i enkäten är en helt öppen fråga där respondenten ges möjlighet att svara fritt. Frågan handlar om vad och av vem respondenten vill ha information av angående LSS (1993:387). Enkäten i sin helhet se Bilaga 1.
Datainsamlingen och analysen
De data som insamlats kommer i fråga ett, angående kön, inte behandlas i den utsträckning som inledningsvis avsågs, likaså gällande fråga två som handlade om ålder. Frågorna angående respondentens ålder och kön var i detta sammanhang överflödiga, och därmed har svaren inte tagits med i resultatet, på grund av att det inte funnits utrymme för det i denna studie. Det bör dock noteras att vidare forskning baserad på genusteori och/eller demografiska aspekter skulle kunna belysas i en kompletterande och därmed bredare resultat.
Den tredje frågan behandlades rent statistiskt då den är utformad enligt en Likertskala och intresset ligger i att se i vilken grad respondenterna själva anser att de har för information, likaså har även fråga fyra behandlats statistiskt och presenteras i diagramform. Den sista frågan analyserades enligt kategorisering där ett antal centrala kategorier kom att tas fram och vidare jämföras med teorierna av Giddens som handlar om tillit och Foucaults teorier om maktrelationer.
Etiska överväganden
Det finns många etiska aspekter att ta hänsyn till när en studie genomförs. Den främsta aspekten är att ingen på något sätt ska känna sig utpekad eller kränkt. Vetenskapsrådet (1990) hänvisar till fyra huvudkrav vad det gäller individskyddet. Det ena är informationskravet, som i denna studie genomförts via ett försättsblad med information om orsaker till varför och av vem studien genomförs. Det andra är samtyckeskravet. Till denna studie används enkäter vilket ger ett presumerat samtycke då respondenten svarat. Det tredje kravet är konfidentialtitetskravet. Det etiska övervägandet som gjordes i denna studie var att inte utföra några intervjuer då det skulle bli känt för författaren vem som har insatser via SoL (2001:453). Detta kan även härledas till sekretesslagstiftningen då personuppgifter eventuellt skulle ha röjts. Det fjärde kravet är nyttjandekravet, att de uppgifter som
inkommer ska enbart användas i forskningssyfte. Andra etiska övervägande har varit att i enkäten inte använda sig av frågeformuleringar som kan upplevas kränkande eller påträngande för respondenten. Etisk prövning av uppsatsen gjord av Malmö Högskola, Hälsa och samhälles etiska prövningsnämnd med
beslutsdatum 2009-10-21 och diarienr HS60-09/951:14, se Bilaga 2. Validitet och reliabilitet
Reliabiliteten står för tillförlitligheten i en studie. Validiteten visar på studiens giltighet. Validiteten är alltså ett mått på hur giltig, alltså sanningsenlig, data är och att det som mätts också var det som avsågs att mätas (Rosengren & Arvidson, 2002). I denna studie var utgångspunkten att få veta hur medborgarna i
kunskaper angående vilken information och av vem medborgarna önskade få informationen om LSS (1993:387) från. Resultatet i denna studie påvisar att validiteten är mycket god då 53 % svarsfrekvens kan bedömas som hög. Detta även sett till det urval av populationen som enkäten skickats till. Eftersom respondenterna på fråga 5 svarat liknande, kan det tolkas som att resultatet överensstämmer med vad som kan anses vara gängse hos medborgarna. Detta överensstämmer med de teoretiska begreppen angående tillit till institutioner men även i förklaringar till de övriga teoretiska begreppen som makt och skam.
Reliabilitet avser som sagt tillförlitligheten i undersökningen, det vill säga visar graden av slumpmässiga mätfel som då ska vara i stort sett obefintlig (Rosengren & Arvidson, 2002). Vad det gäller reliabiliteten i denna studie är urvalet gjort på ett sådant sätt att de personer som kan ge mest information är de som fått enkäten vilket ger studiens resultat hög reliabilitet. Det är människor som har ett hjälp och/eller stödbehov som enligt bedömning är de som kommit i kontakt med dessa frågor tidigare.
Bortfallet var efter första utskicket 74 % vilket för studien bedömdes vara högt. Därför skickades det ut en påminnelse med ett slutgiltigt datum en vecka efter utskicket. Responsen på de båda utskicken resulterade i ett bortfall på 47 %. Anledningen till detta bortfall kan vara flera. En orsak kan vara att de som mottagit enkäten själva saknar möjlighet eller inte vill svara på den. En annan orsak kan vara att det någon månad tidigare skickats ut enkäter från kommunen gällande kvalitetsuppföljning och att personerna eventuellt ansåg att de inte vill svara på flera enkäter.
Lagstiftningar
I följande avsnitt kommer några av de lagar som reglerar den sociala
verksamheten inom kommunen att kort presenteras. De lagarna som styr den kommunala verksamheten och myndighetsutövningen är många fler, men de som är upptagna i detta avsnitt är de som är mest relevanta för att kunna åse studiens syfte. De lagar som presenteras är Förvaltningslagen (1986:223) vad gäller kommunens serviceskyldighet, LSS, Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LASS, Lag om assistansersättning (1993:389) och till sist SoL, Socialtjänstlagen (2001:453).
Myndighetens serviceskyldighet
Socialförvaltningen är en myndighetsenhet inom kommunen och har därför serviceskyldighet. Denna serviceskyldighet är reglerat i 4 § Förvaltningslagen (1986:223). Servicen som ska nå den enskilde ska innehålla råd, vägledning, upplysningar eller annan form av information med hänsyn till den enskildes behov och myndighetens verksamhet. Det åligger alltså personalen inom myndigheten att ge den information till den enskilde som är lämplig utifrån den enskildes situation. Skulle den enskilde vända sig till fel myndighet så bör myndigheten hjälpa den enskilde till rätta. Lagen har tillkommit för att myndigheten ska sträva efter att bistå medborgarna med information som rör den enskilde och för att vara en service till medborgarna i allmänhet som en uppgift i uppdraget från
tryckfrihetsförordningen och sekretesslagstiftningen. Vidare i propositionen framgår tydligt att det enbart är sakriktiga råd och upplysningar som ska framföras och således inte hur det finns möjlighet att kringgå dessa (Prop, 1985/86:80). LSS - en tanke till normalisering och solidaritet
Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LSS började gälla 1 januari, 1994. Lagen ersätter de gamla lagarna Lagen om elevhem för vissa rörelsehindrade (1965:136) den så kallade elevhemslagen och Lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda med flera (1985:568), den så kallade omsorgslagen. Anledningarna till att lagen behövde förnyas och göras om var dels att SoL inte var en tillräcklig för personer med funktionshinder av vissa slag och dels att funktionshindrade inte har fått del av Sveriges
välståndsutveckling. Det var även att människor med funktionshinder, främst de med grava funktionshinder hade svårt att komma in på arbetsmarknaden och sist men inte minst var det ekonomisk kris. I kristider prövas människors förmåga till inlevelse och solidaritet och därför behövdes en ny lagstiftning som värnade om de människor som är mest utsatta. Målet med LSS (1993:387) är just att
människor med vissa funktionshinder ska få möjlighet likväl som alla andra människor att få vara delaktiga i samhällslivet och att leva som andra. Detta utifrån ett miljörelaterat synsättet att det inte är människan utan omgivningen som utgör funktionshindret (Utskottet Propositionen 1992/93:159).
LSS för vem?
Dessa vissa funktionshindrade som tidigare nämnts är de som tillhör den så
kallade personkretsen. Det står angivet i den 1 § LSS (1993:387) i tre punkter som är skilda från varandra. Den första punkten är personer ”med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd” som ska ha visat sig för 16 års ålder. Den andra punkten är ”med betydande och bestående begåvningsmässigt
funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom”, alltså en hjärnskada som personen av någon anledning fått i vuxen ålder. Den tredje punkten ”med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett
omfattande behov av stöd eller service”. Denna punkt är tillägg jämfört med tidigare lagstiftning. Här i omfattas människor med speciella sjukdomar med kognitiv svikt och personer med psykiska funktionshinder. Alla rekvisit ska vara uppfyllda för att tillhöra en personkrets och de ska orsaka ett betydande
funktionshinder i vardagen för personen (Norström & Thunved, 2008) LSS (1993:387) är en så kallad rättighetslag som betyder att de rättigheter personen har genom annan lagstiftning ej inskränks. Insatser enligt LSS
(1993:387) får bara ges till personer som själva önskar det. Det går således inte att som personal eller anhörig att söka LSS (1993:387) till någon annan än sig själv. De som har rätt att söka insatser är personer som innefattas av någon personkrets och om de personerna saknar uppenbar förmåga att på egen hand söka är det personens godman, förvaltare, förmyndare eller vårdnadshavare som får söka för den enskilde (a.a.).
Vissa av de insatser som kan ansökas om finns reglerat i § 9, LSS (1993:387). Tankarna går oftast till att det gäller personlig assistans men det finns betydligt
många fler insatser. Bland annat insatser om ledsagareservice, biträde av
kontaktperson, dagligverksamhet med mera. För personlig assistans är det reglerat att efter 65-årsdag har individen inte rätt att söka, och kan således inte få den insatsen beviljad. Likaså är den dagliga verksamheten ålderbunden till att gälla till 65 årsdagen då verksamheten riktar sig mot personer i yrkesverksam ålder. Kommunen har till uppgift enligt LSS (1993:387) att hålla sig väl informerad om vem lag en omfattar och om deras behov av stöd och service. Det ligger i också kommunens ansvar att anmäla till överförmyndare om någon har behov av god man eller förvaltare Likaså har kommunen ansvar för att personernas behov ska kunna tillgodoses med mera (a.a.).
LASS
Då en person har stora svårigheter med att klara av sin vardag och de fem grundläggande behov som finns reglerat 9a § LSS kan LASS, Lag om
assistansersättning (1993:389) vara aktuell. Dessa fem grundläggande behov är måltider, personlig hygien, klä av och på sig, kommunikation och behov av ingående kunskaper om personens tillstånd och stödbehov. När tiden för att tillgodose dessa grundläggande behov med stöttning av personlig assistans överstiger 20 timmar per vecka kan den enskilde ha rätt till LASS, Lag om assistansersättning (1993:389). LASS (1993:389) handläggs och beslutas enbart av Försäkringskassan.
Socialtjänstlagen och de funktionshindrade
Frivilligheten och autonomi är två ledstjärnor som ska visa vägen för allt socialt arbete. Det finns även ett par specifika tvångslagar men dessa ska vidare även de utmynna i frivillighet.
Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, är en av lagarna som styr Socialförvaltningens arbete och verksamhet.
I denna lag omfattas omsorger om familjer, äldre, missbrukare, ekonomisk bistånd och mycket mer. Det finns särskilda paragrafer som gäller funktionshindrade. Meningen med Socialtjänstlagen (2001:453) var att få en helhetssyn på människan och den sociala miljön, inte bara på specifika symtom.
Det är kommunen som är ansvarig för socialtjänsten i den egna kommunen och socialnämnden har enligt SoL (2001:453) bland annat en skyldighet att informera om socialtjänsten och genom uppsökande verksamhet främja villkoren till bra levnadsförhållande. Detta finns tydligt reglerat i 3 kap SoL (2001:453) vilket förstärks ytterligare i en särskild paragraf med att informationen ska gå ut till både enskilda och personer i grupp. Det som är mycket viktigt att tänka på vid
informationsgivandet är att inte kränka den enskildes integritet och autonomi. Vidare framgår det just att insatser ska genomföras med godkännande och i samverkan med den enskilde. Alltså att alla insatser som genomförs med och hos den enskilde är helt frivilliga. Det är enbart genom omhändertagandet i enlighet med de krav som ställs inom tvångslagarna som frivilligheten kan ställas åt sidan. I 4 kap 1 § SoL (2001:453) reglas alla de former av bistånd som ges av
kommunen. Dessa bistånd ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Vad skälig innebär finns många olika definitioner på. Det finns tyvärr inte utrymme för
ramen inom denna studie att föra en vidare diskussion kring detta begrepp. Klart uttryck ger det i alla fall rätten till var och en av medborgarna att få hjälp och stöd inom vad som anses i varje kommun vara skäligt.
I 5 kap SoL (2001:453) vänder sig till olika grupper i samhället som har behov av stöd och hjälp. En av paragraferna vänder sig främst till personer som har fysiska, psykiska funktionshindrade eller av andra skäl har svårigheter i sin vardag. Här nämns, liknande som i LSS (1993:387), människans rätt att delta i samhällslivet och att leva som andra. Det framkommer även återigen att kommunen har som ansvar att informera personer med fysiska eller psykiska funktionshinder om de verksamheter kommunen har.
Teori
Meningen med teori
För att lättare kunna förklara en studies resultat kan det med fördel kopplas till teorier. De teorier som kommer att belysas i detta kapitel är Anthony Giddens teorier om ontologisk trygghet och tillit. Som motvikt till tillitsteorin kommer även en kort presentation av maktteori enligt Michael Foucault. Ett nyckelbegrepp som ofta används inom sociologin och socialt arbete är skam vilket även det kommer att belysas.
Definitioner
I Svenska Akademins ordlista är ordet tillit egentliga ursprung att man kan ” lita till”, alltså en förkortning av ”till lita”. Därmed har det definitionen förtroende, förtröstan. (Svenska akademins ordbok 2009-11-17).
I den svenska översättningen av Giddens är det dock oftast tillit som används med definition från engelskans ”trust” som enligt Oxfords English Dictionary
”förtroende för eller tillförlitan på att någon eller något har en viss egenskap eller attribut eller att ett påstående är sant” (Giddens, 1990).
Makt som definition är enligt nationalencyklopedin handling, förmåga, synonym till stat eller en funktion i ett konstitutionellt system eller en organisation som har maktutövning till uppgift. Grunden för någons förmåga att utöva makt utgörs av maktresurser, med vilka denne kan belöna eller bestraffa någon annan
(Nationalencyklopedin 2009-11-17).
Giddens och den sociala reflexiviteten
Det moderna samhället är, i Giddens definition, produkten av det sociala livet och organisationen framväxt sedan 1600-talets Europa. Denna framväxt sträcker sig över hela världen. Giddens hänvisar till att Max Weber var den som såg
moderniteten som det största hotet i det moderna samhället genom att byråkratin skulle ta över människor rätt till autonomi och människans kreativitet. (Giddens, 1990).
Samhället är idag fyllt med risker och osäkerhet och kan därför definieras som ett risksamhälle. Giddens hänvisar till sociologen Ulrich Beck beskrivning och definition av risksamhället. Den moderna teknologin ger människor många
fördelar men det kan också ge nackdelar med att det inte står klart vilka biverkningar denna teknologi för med sig. Det innebär som sagts tidigare att teknologin medför en hel del risker vilka är annorlunda, inte värre, än risker som fanns förr. Giddens kallar detta för det skenande samhället på grund av att osäkerheten och utvecklingen är så skenande (Giddens, 2003).
I kontrast till alla dessa risker som teknologin och utveckling för med sig finns då tilliten. Tillit och risk bör ställas bredvid varandra. Tilliten i kontrast eller bredvid riskbegreppet innebär att ha tillit till bland annat att vissa funktioner i samhället och personernas närhet är att lita på och fungerar på ett tillfredställande sätt. Förr innefattade denna tillit traditioner som medförde determinerade händelser i både beteenden, händelser och relationer och att det stod tidigt klart vad som var
bestående och stabilt. Detta ses ur Giddens synvinkel ur ett globalt perspektiv men kan även ske på mikronivå (a.a.).
Den sociala reflexiviteten kan förklaras med att människor ständigt är i behov av, och reflekterar över den kontext de för tillfället befinner sig i (Giddens, 1990, Giddens 1991). Människan är enligt filosofins logik en reflekterande varelse som med sina handlingar utgår och reflekterar över dess innebörd och
omständigheterna kring varför just denna handling utförts. Det är det som styr människor och deras självidentitet Då självidentiteten bildas, genom reflexioner i och genom omgivningen, sker detta i ett virrvarr av intryck och ställningstaganden som leder till att självet väljer vad Giddens menar en särskild livsstil. I och med globaliseringen och antagandet att många olika traditioner och kulturbundenheter, finns det möjligheter att välja sin egen livsstil i denna mångfald. Tidigare var traditioner så starka att de nära på följde en lagbundenhet. Den moderna
tidsepoken gör att människor har större möjlighet till integritet och autonomi men i gengäld sker det också större marginalisering och uteslutning ur samhället. Självidentitet är inte några specifika egenskaper som en viss individ besitter utan det är en uppfattning om vad en person är i förhållande till sig själv och andra (Giddens, 1991).
I den så kallade skenande världen löses de tidigare traditioner upp. Dessa traditioner var tidigare en del av den upplevda tillit människor hade till sin omgivning. Tilliten baserades på händelser och människor i den lokala kontexten medan idag kan det vara människor som inte ens mötts ansikte mot ansikte som påverkar en persons liv och leverne. Tilliten ligger därför hos de olika
institutionerna att de sköter de uppdrag som givits åt dem (Giddens, 2003). Exempel på en sådan institution är kommunen med socialförvaltningen och dess uppdrag att följa socialtjänstlagen och ta hand om kommunens invånare på ett rättssäkert och solidariskt vis.
Ett sätt att skydda sig mot marginaliseringen och för övrig individualiseringen är att infinna sig i ett så kallat rent förhållande som innebär att tillit och är reflexiv och oberoende av omgivningen. Detta förhållande innefattar förpliktelser både mot andre parten likväl som förhållandet i sig. Förhållandet kan ibland vara ett sätt att skydda sig från omvärldens påtryckningar. Detta kan jämföras med ett kärleksförhållande eller förhållandet mellan stat och individ (Giddens, 1991). Det krävs också att det finns även en känslomässig demokrati som måste råda hos människor, eftersom den formen av demokrati frammanar jämställdhet och män och kvinnors deltagande i familjelivet ställs på lika villkor (Giddens, 2003).
Giddens menar att allt socialt samspel försiggår i tid och rum. Giddens ontologiska trygghet
Den ontologiska tryggheten kan anses vara just det som tidigare beskrivits. Alltså tilliten och känslan av att det finns en viss ordning och kontinuitet i händelser i omgivningen. Inte bara den närmaste omgivningen utan även att detta sker i omgivningen som inte är synlig (Giddens, 1991).
Det är i interaktion med andra som formar människan i gemenskapen, alltså socialiseringen av en människa, som sker när de förutbestämda normerna bryts motarbetas och sociala konstruktioner reproduceras. Giddens diskussioner kring den ontologiska tryggheten kan kallas för eller jämföras med vad människor i tysthet i olika kulturer socialiseras i igenom sociala konstruktioner. Det som sitter i ”väggarna”. De existentiella parametrarna tas för givna, så som identitet, tid och rum: Giddens nämner även kontinuitet som en existentiell parameter. De
existentiella parametrarna understöds trots att de inte är bevisade och därmed blir de också tyst accepterade (Giddens, 1991).
Tillit handlar om att ha tro på, det Giddens kallar för, omsorgspersonerna. Detta grundläggs alltså i tidig ålder och blir ett mer permanent sätt att förhålla sig till omvärlden vid vuxen ålder. En tillitskänsla till andras pålitlighet och heder. Detta sker i interaktion med den kontextuella omgivningens verklighet. Att få uppleva att verkligheten är på riktigt och att responsen från andra individer bekräftar det. En stabil omvärld med en integrerad självidentitet: självidentiteten skapas och bevaras av individens reflexiva gärningar (Giddens, 1991).
Uppkomsten av den ontologiska tryggheten grundläggs i mycket tidig ålder. Det som kallas den grundläggande tilliten med Giddens hänvisning till Erik Eriksson, är ett exempel på det fenomenet. Det är en del av identitetsbyggandet under skapandet av jaget och självet som barnet genomgår i interaktion med bland annat föräldrarna.(Giddens, 1991) Skapandet av självet är grunden i affektteori, där skammen utgör en särskild grundställning för att fungera nedtonande på positiva affekter. Skillnaden mellan barnets utveckling av jaget och självet är att självet är hur en person själv upplever sig vara och jaget är sett utifrån andras uppfattningar och bedömningar om ens person (Lindén, 2002).
Kontinuitet är också en del av den fundamentala känslan av trygghet och tillit. Rutiner och reproduktioner av sedvänjor är byggklossar till detta. Det gäller även att kunna läsa av vad och hur andra människor fungerar för den egen sociala utveckling. Därför kan inte rutiner utföras på ett helt automatiskt sätt. Giddens menar att den grundläggande tilliten fungerar mot ångest som en form av en emotionell vaccinering. Tilliten fungerar då som en skyddsbarriär mot risker och faror i den existentiella omgivningen. Skyddsbarriären ger snarare en känsla av overklighet än en trygghet. Tillit i sig kan ses som kreativ på grund av att det ger möjligheten att ge sig in i något okänt. Anledningen till att ta språnget är den hängivenhet och förpliktelse tilliten för med sig. Där tillit finns existerar även den stora risken att uppleva förluster (Giddens, 1991).
Att inneha ontologisk trygghet innebär alltså i korthet att på ett både omedvetet och praktiskt medvetet plan inneha förklaringar till de existentiella fundamentala frågorna vilket då ger möjligheten att kunna förutse konsekvenserna av
handlingen som nyligen utförts (Giddens, 1991). Den ontologiska tryggheten ligger alltså i att inneha en känsla att både saker och personer är pålitliga
(Giddens, 1990) Förmågan att förstå sitt icke-varat är också en del av varat. Alla ska en dag lämna denna jord och dess existens. Här i uppkommer känslan återigen av förlust vilket utmynnar i dödsångest (Giddens, 1991).
Skuld och skam
Skuld blir till när de normativa förväntningarna inte uppfyllts genom handling och tanke och ur denna rädsla uppstår ångest. Vid självidentitet är det snarare
skammen som är en viktig komponent. Känslor av otillräcklighet och av
kränkningar uppträder lång tidigare än vad ord. Skillnad gör ibland på att skuld är det privata sinnestillståndet medan skam är av mer offentlig karaktär. Skammen har att göra mer med individens självbild och integritet medan skuld är mer av ett exempel på felaktig handling. Giddens hänvisar till Lewis synsätt på skam då den ena är barnets öppna skamkänslor när barnet kränkts eller förödmjukats av någon. Den avledda skammen ses snarare som en omedveten del av ångestupplevelsen av att självet upplevt kränkning eller otillräcklighet. Detta blir då en ontologisk otrygghet. Omgivningen är inte den värld som upplevs och bekräftar inte den självbild som individen har utan skammen är förknippad med det samma som barnet upplever som att bli övergiven (Giddens, 1991).
Skam förstör tillit mer än vad skuld gör. Anledningen är att skammen är
sammankopplad med rädslan hos barnet att bli övergiven. Tillit bygger på att den världsbild som barnet befinner sig i är kontinuerlig, pålitlig och sammanhängande. När denna bild raseras, förstörs även bilden av objektvärlden och skapar då ångest när personen befinner sig i en främmande värld (a.a.).
En sociolog som har utvecklat teorier om roller och även hur rollerna fungerar mot varandra är Erwing Goffman. Starrin & Scheff (2002) påvisar att förlägenhet enligt Goffman är det samma som skam. Förlägenhet enligt Goffman beskrivs som en förväntad, inbillad eller verklig form av brist på respekt, oavsett om bristen är betydande eller ej. Denna förlägenhet är en central drivkraft i de flesta mellanmänskliga beteenden. Enligt psykoanalysen är skammen en följd av att inte kunna leva upp till de egna idealen. Skammen fungerar som en moralisk kompass och ger en signal om ifall det finns problem i relationen. Som ett exempel på underordning utgjord på grund av skammen är att inte leva upp till de rådande normer som finns i samhället (a.a).
Motsats till skammen är stolthet eller självaktning. Personen känner att dennes världsbild är riktig och enhetlig. Freud beskriver skammen som förkroppsligande i nakenhet vilket kan antas vara en symbolisk beskrivning för att blotta sin
självidentitet för andra. Skammen ligger i att vara tvungen att blotta sina egna tillkortakommanden (Giddens, 1991).
Makten och Segregationen
Foucault (1983) gick så långt tillbaka som till 1200-1300 talet, för att påvisa segregationen som upptakt till institutionaliseringens historia. Han menade att när spetälskan härjade som värst byggdes det institutioner så kallade leprosarier för att isolera, i syfte att utrota sjukdomen vilket också senare gjordes under 1400 talet (a.a.). Tankar och värderingar om segregering och uteslutning etsades dock fast i folkets minnen och återupplivades vid uppbyggnaden av de hospital och andra
institutioner som särskilde det så kallade dårskapet, det vill sägas personer som hade psykiska funktionshinder från de så kallade normala. Foucault gör skillnaden på förnuft och ickeförnuft vad det gäller människors handlande just vid
uppbyggandet av dessa institutioner under 1600-talet då det spärrades in allehanda socialt avvikande och störande grupper. Behandling eller medicinering var inte aktuellt eftersom den så kallat vansinnige inte ansågs vara sjuk (Foucault, 1983, Nilsson, 2008).
Foucaults intention var att, genom att se tillbaka i tiden, få det som är osynligt idag synligt. Målet var att påvisa varför vissa begrepp, strukturer och åsikter har åstadkommits istället för att skapa mening i det obekanta (Giddens, 2002). Tankestrukturen förändras och enligt Foucault hade tankestrukturen under renässansen, på 1400-1500 talet, en naturbundenhet. Denna naturbundenhet skedde genom tolkning av systemen runt om fenomenet och kunde förklaras med hjälp av kunskap som kom ursprungligen av Gud. Under den klassiska epoken, på 1600-1700 talet, gjordes sedan uppdelningar i tankestrukturer till system som var anordnade för att skapa ordning och där tanken byggde på skillnader. Världen förstods då enligt Foucault genom reproduktioner och föreställningar, närmare möjlighet till självreflektion fanns inte (Nilsson, 2008).
I den moderna epoken ansågs tankar var föränderliga över tid. Det var då som människan kom i centrum och kunde se sig själv i en djupare mening och det gick att urskilja att människans förändring ligger i strukturen och system kring henne och att människan betraktas därefter likväl. Människan ses alltså i relation till strukturen och omgivningen kring henne. Foucault kallar dessa stadier för epistemen, det vill säga säkerställd kunskap enligt förnuftet, som inte kan vara självreflektiva utan kan bara analyseras i senare tid. Det är enligt Foucault svårt att säga när ett fenomen uppstår, det finns ingen absolut början. Det som kallas historia gällande föreställningar och värderingar är inte till för att skapa
kontinuitet i (a.a.).
Foucault menar att kroppen är en symbol som står för makt och maktutövning. Bland annat består makten i kroppslig bestraffning men även av kroppslig njutning. De modeideal som är förkroppsligade och har så varit långt tillbaka i tiden innebär då att de människor som ej har den just nu moderna kroppen ska ha dåligt samvete för det. Foucault anser vidare att
”kroppen är en skapelse av maktrelationer” (Nilsson 2008, sid 75). Kroppen skapas således som ett subjekt och görs till en identitet vilket också påverkas av den maktstruktur som bygger på kroppslig bestraffning. Utan maktrelationerna menar Foucault att kroppen enbart består av en massa kemiska substanser och kroppen ses från en underifråndimension eftersom det var det så kallade folket som fick känna på maktutövningen (Nilsson, 2008).
Utifrån dessa maktrelationer är det en tradition att följa dem som påverkar ens liv. Rädslan för bestraffning ligger alltså rotat i våra tankar av traditionella skäl. Foucault vill påpeka att nutidens idéer värderingar och levnadssätt bygger på historiska erfarenheter av upplevelser där marginalisering av de så kallat
avvikande tillhör något som folket anser har fungerat. Här används genealogi som en metod för att utröna maktens former, verkningar och dess effekter.
Foucault beskriver makt i fråga om handling och om kunskapen om dess verkningar och kallar det för teknik och teknologi. Foucault var inte intresserad
vad som är sanningar utan mer av produktionen av sanningar och även konstruktionerna av de samma. Likaså hur vi subjektifierar oss själva till att inneha en viss identitet (Nilsson, 2008).
Kunskap är makt
Sir Francis Bacon skrev redan på 1600-talet att kunskap faktiskt innebar makt och hänvisade till kunskapen om naturens krafter. Foucault strävar efter att mer påvisa vad relationen mellan makten och kunskapens gör med människor. Maktbegreppet i sig medför alltid sociala effekter av olika slag. Foucault avvisade skarpt att makten ägs av någon så som en suveränitet. Maktproblematiken kommer i så fall till i ett felaktigt synsätt på både staten och dess institutioner. Staten kan aldrig ta ansvar för makten och alla dess verkningar samtidigt som det är i rådande
maktstrukturer dessa institutioner har sin härkomst. Foucault menar således att makt och kunskap är starkt beroende av varandra. En omkastning till att makt är kunskap är dock även det en förenkling av vad Foucault menar (Nilsson, 2008). Makt måste användas för att finnas och den som har makten kan heller inte låta bli att använda den. Att anse att strukturella förhållanden är tillkomna utav makt allena gör att makten därigenom får en konstruerad nivå och således missas maktens verkliga verkningar. Det är således inte makten som avspeglar strukturella förhållanden inom sociala. ekonomiska och politiska väsenden. Foucault menar därför att makten cirklar runt och är dynamisk (a.a.).
Foucault förtydligar även makten som något relativt, eftersom den bygger på både ojämlika och föränderliga relationer. Den finns således även inbyggd i människors yrkesrelationer. Där makt finns, finns alltid även ett motstånd. För socialarbetaren så som biståndshandläggaren ligger framförallt makten i att biståndshandläggaren har kontroll över de resurser som kan påverka människors levnadsvillkor (Swärd & Starrin, 2006).
Makt är många gånger förknippat med repressalier och våld men om det skulle vara dess främsta inriktning hade inte makt varit tolererad och stabil. Foucault menar att makt återuppstår i varje relation i varje ögonblick. Makten tillhör alltså, som sagt tidigare, inte någon suveränitet, institution eller struktur. Makt kan inte delas, förvärvas eller fråntas, utan är något som sker i växelverkan i röriga situationer där ojämlikhet råder. Dessa finns i alla relationer och kommer
underifrån och utövas med syfte och mål. Makt sker aldrig utanför en relation utan det finns alltid någon som innehar makten och någon som är motståndarsida. Detta innebär inte i sig att det är uppenbara konflikter - ibland är makten determinerad (Nilsson, 2008).
Det går alltså inte att tala om människors tillit utan att nämna maktens påverkan över människan och den relation som präglar det mellanmänskliga mötet. Mötet som här menas är det mellan biståndshandläggare och individ med behov av hjälp och stöd som blottar sina egna tillkortakommanden. Detta gäller så väl vid
informationsgivning som vid handläggning och beslut av ärenden gällande enskilda individer.
Resultat
Den undersökta kommunens uppsökande verksamhet
En fråga som går att ställa är hur genomförandet av en uppsökande verksamhet kan ske utan att kränka den enskildes integritet. I den kommun som studien är genomförd i finns det flera olika informationskanaler att få information genom. Kommunen som studien genomförts i menar att uppsökande verksamhet kan jämställas med att ge tillgång till god information, då gränsen där emellan är väldigt flytande. Bland annat finns det information på kommunens hemsida med bland annat hänvisning till LSS-handläggaren. Vidare förekommer det reportage publicerade och information i den kommunala tidningen som årligen utdelas till alla hushåll i den berörda kommunen. Reportage och information förmedlas även genom personaltidningen som ges ut till personalen inom kommunen. Varje förvaltning inom kommunen har en kontaktperson som särskilt bevakar dessa frågor i sin förvaltning. Andra informationskanaler är via broschyrer och
information via samarbetssamtal och samverkanssamtal. Dessa sker bland annat mellan socialförvaltningen och flera andra samhällsfunktioner och organisationer, så som till exempel Svenska kyrkan, vårdcentraler och skolor. Ett utskick med information och frågeformulär har skickats till samtliga invånare i aktuella kommunen vid ett tillfälle för att säkerställa att information skulle kunna erhållas av alla. För att värna om människors integritet om att uppgifterna ska behandlas konfidentiellt lämnas ingen referens på detta dokument vilket således baseras på ett forskningsetiskt övervägande.
Svaren på enkäterna
Sammanlagt skickades 51 stycken enkäter ut och svarsfrekvensen var 53 %, alltså 27 stycken. En av respondenterna svarade inte på enkäten men skickade tillbaka den med hänvisning till skriv och talsvårigheter, vilket skrevs av kontaktpersonen. Den första frågan handlade om respondenternas var man eller kvinna. Det visade att de flesta var män, arton stycken, medan det är åtta kvinnor som har svaret på enkäten. Den andra frågan var ålder på respondenten. En person svarade inte på den frågan. Förhållandet vad det gäller könsfördelning och/eller ålder skulle, som tidigare sagts, kunna ses ur ett genusperspektiv och/eller demografiskt perspektiv. Det finns dock, som sagt, inte utrymme för det inom ramen för denna studie. Den tredje frågan i enkäten handlade om respondentens kännedom om LSS (1993:387) och vem lagen berör. Svarsalternativen var enligt Likert-skala med gradering från att ”Jag känner inte alls till” till ” Jag känner mycket väl till”. Svarsfördelningen framgår av diagrammet nedan. Se figur 1.
Fig: 1 Kännedom om LSS (1993:387). Båda variablerna ” känner mycket väl till” och ”känner inte alls till” står på 0 %
På fråga tre om respondenternas uppfattning om den egna kännedomen om LSS (1993:387), ansåg de flesta, alltså 62 % av respondenterna, känna till vad LSS innebär. 25 % av respondenterna ansåg sig till och med känns väl till vad LSS innebär. Det var 13 % av respondenterna som ansåg att de inte alls kände till LSS (1993:387). Det var dock ingen av respondenterna som ansåg att de inte alls känner till eller ansåg att de känner mycket väl till LSS (1993:387). Detta handlar som sagt om den egna uppfattningen hos respondenten och är således en subjektiv bedömning.
Källor till information
När det gäller fråga fyra, angående var respondenterna fått informationen från hade respondenterna flera svarsalternativ. Av dessa svarsalternativ var det fritt att kryssa för de alternativ som respondenterna ansåg var mest riktiga i deras
situation. Då någon eventuellt fått information från annat håll fanns det möjlighet att själv skriva var den informationen om LSS kommer från. Svarsalternativ och fördelning framgår i figur 2.
Kännedom om LSS 0% 25% 62% 13% 0%
känner mycket väl till känner väl till känner till känner inte till känner inte alls till
Informationskälla 0 2 4 6 8 10 12 14 media anhörig/vän hemtjänstpersonal biståndshandläggare kommun handläggare F K sjukhuspersonal broschyr FK broschyr kommun annat An tal svaran d e
Fig: 2 Informationskällor som angetts av respondenterna utifrån förbestämda svarsalternativ
I figur två framkommer att främsta informationskällan är biståndshandläggarna i kommunen. Vad det gäller biståndshandläggare saknas information huruvida det är LSS-handläggare eller biståndshandläggare som är informationskällan eftersom det inte är av vikt för undersökningen. För att öka svarsfrekvensen och inte
skrämma bort respondenter som inte är så insatta i terminologin så gjordes svarsalternativen så kortfattade som möjligt.
Den andra informationskällan anser respondenterna vara media. I den frågan är det inte specificerat om media är kommunens hemsida, dagstidningar eller tv-program som är den viktigaste källan.
Den tredje informationskällan anser respondenterna vara vänner/anhöriga, personal inom hemtjänsten eller via sjukhuset och dess personal. Ingen av respondenterna har fått information via Försäkringskassan vare sig från handläggare eller från informationsbroschyr. Två respondenter har uppgett ”annat” som informationskälla. Den ena respondenten uppgav inte vilken. Den andre uppgav en medmänniska som denne träffat vid en sammankomst i en handikapporganisation. Därefter togs en kontakt med biståndshandläggaren i kommunen som numera är den främsta informationskällan.
Vem informationen ska komma från och vad som önskas informeras om
Den sista frågan bestod i att själv få skriva ner med egna ord vad respondenterna ville veta om LSS (1993:387) och av vem de skulle få den informationen av. Dessa svar kategoriserades, vilket innebär att de svar som har liknande innebörd, ansluter sig till en viss kategori och beskrivs utifrån det. Resultatet av denna kategorisering blev tre övergripande kategorier. Kategori ett; information från kommunen. Kategori två; vilken information är önskvärd och slutligen Kategori tre; önskar information av annan.
Den första kategorin handlade således om att det är önskvärt att informationen kommer från kommunen.
Av de 27 respondenterna som svarat på enkäten är det 18 respondenter som har valt att använda sig av den möjligheten att själva skriva svar på vem de önskar få informationen och vad de skulle få information om. Det som respondenten ansåg vara den främsta informationskällan var information från kommunen. Det var även specificerat av flera respondenter att de önskar den informationen från just biståndshandläggaren. En respondent svarar ”kommunens biståndshandläggare
håller mig väl informerad”. En annan respondent svarade ”jag hade ringt biståndshandläggaren i kommunen”.
Den andra kategorin handlade då om vad respondenterna skulle vilja veta om LSS. Det som var typiskt i svaren handlade framför allt om att berörda personer ska ha möjlighet till att få relevant och allmän information, medan en respondent gärna ville veta mera om ”Ansvarförhållande mellan kommun - region Skåne”. En annan fråga handlade om ett mer flexibelt system för utnyttjande av LSS-timmar. En tredje kategori kom som sagt att handla om önskan att information från annat håll. En respondent svarar vad det gäller både av vem och vilken information att respondenten ”har ingen uppfattning just nu”, medan en annan ansåg det önskvärt att det skulle kunna gå att få information genom en sakkunnig person som inte har anknytning till just myndighetsutövningen på Försäkringskassan eller kommunen. Det framkom även vad som kan tolkas som kritik till information från kommunen. En respondent svarar att det inte getts någon information från kommunens sida alls, medan en annan respondent önskade sig fortlöpande information eftersom uppföljning saknades, så som bland annat den individuella planen.
Diskussion och analys
Den främsta informationskällan angående information om LSS (1993:387) har i denna studie visat sig vara information från kommunen och biståndshandläggarna. Den andra informationskällan är media. Det framgår inte i studien utifall det är via Internet eller tv/radio. Som tredje informationskälla nämns anhöriga/vänner, hemtjänstpersonal och sjukhuspersonal av samma antal respondenter, det vill säga 5 stycken vardera, se fig. 2, sid 23. Det framkommer av studien att respondenterna inte nåtts av någon information via Försäkringskassan och att det enbart är ett fåtal som fått information via den broschyr som kommunen tillhandahåller. Dock ansåg 87 % av respondenterna att de har kunskaper om LSS (1993:387) varav 13 % anser sig ha god kunskap om LSS (1993:387), se fig. 1 sid 22.
Denna studie har, som tidigare påpekats, gjorts på ett urval av kommunens medborgare. I urvalet lades det fokus på vilka som skulle kunna besvara detta bäst. Därav genomfördes inte studien på hela populationen. Urvalet blev då personer som av någon anledning redan har ett hjälpbehov och då även har en uppfattning om vad insatserna kan innehålla. Det kan i sin tur innebära att studiens resultat fått en annan utgångspunkt om studien i stället hade genomförts med en helt kvalitativ metod. Den främsta metoden inom kvalitativa studier är intervjuer. Resultatet hade då blivit mer djupgående i de frågor som ställts men det är inte något specifikt som skulle tyda på att de svaren hade blivit annorlunda. Ett annat sätt skulle vara att använda sig av en annan urvalsmodell så som
befolkning. Syftet med studien var att få veta mer om hur informationen av LSS (1993:387) når fram till medborgarna.
Det skulle vara av intresse att kunna urskilja om den information som tillhandahållits via media är via Internet eller radio/tv. Detta rymdes inte för ramen för denna studie men skulle mycket väl kunna utrönas i en vidare forskning.
Svarsfrekvensen i studien ligger på 53 %. Det som kan ha skapat funderingar hos de personer som fått enkäten var benämningarna på de olika handläggare som finns. I frågeformuläret fanns det inom kommunen bara angett som
informationskälla ”biståndshandläggaren” (se bilaga). Då biståndshandläggarna handlägger ärenden som gäller hälsa vård och omsorg, främsta gruppen blir då äldre personer, men har även ansvar över de ärenden som gäller yngre inom samma område. Den person som handlägger och beslutar i ärenden angående LSS (1993:387) kallas i kommunen LSS-handläggare. Inom försäkringskassan kallas inte ärendehanteraren för biståndshandläggare utan bara handläggare.
Informations och serviceskyldigheten
Kommunen har ansvaret för att informationen om socialtjänstens verksamhet ska nå ut till medborgarna. Kommunen är alltså ålagd detta via Socialtjänstlagen (2001:453) och även genom Förvaltningslagen (1986:223). Denna
informationsskyldighet avser enskild eller grupp och riktas till de beröra parterna utan att kränka personens integritet och autonomi. Skiljelinjen mellan att
överträda en människas integritet eller inte kan vara hårfin. Därför har den
aktuella kommunen på flera sätt skickat ut information angående LSS (1993:387) för att informationen ska nå fram till alla medborgarna.
I resultat av enkäten var det 7 % av de 27 respondenterna som svarat att de fått information via den broschyr som getts ut av kommunen. Detta kan ställas i relation till att det var 48 % av dessa 27 som fått information via
biståndshandläggaren i kommunen. Av detta kan slutsats dras att den muntliga kommunikationen är av större vikt än den skriftliga vid framförandet av information om kommunens verksamhet. Däremot kan det vara till stöd för de anhöriga som har någon i sin närhet som kan vara berättigad LSS (1993:387) och behöver veta mer om lagens innehåll och vem lagen vänder sig till. Av de 27 personer som svarat på enkäten var det ca 19 % som uppgav att de fått information av anhöriga eller vänner.
Tilliten till institutionen
Av resultatet framgår att de flesta som svarat på enkäten anser att det är kommunens biståndshandläggare som de vänder sig till vid behov av stöd och hjälp, även då de skulle behöva information om vilka insatser som skulle kunna gälla dem. Det är då handläggaren som har skyldighet att informera om de olika lagstiftningarnas inriktningar och vilka och hur man går till väga för att ansöka i enlighet med dessa. Studieresultatet visar på att personerna som svarat på enkäten kan anses känna den tillit till institutioner som Giddens talar om, det vill säga tilliten till de omsorgspersoner som redan i tidig ålder barnet knyter an till. Omsorgspersonerna kan då gestaltas av kommunens personal. Sett ur Giddens
synvinkel om att människor lever idag i risksamhället och därmed behöver tillit, samt tilltro till att det som inte är synligt ändå fungerar.
Makten och institutionen
UrFoucaults perspektiv på makt kan denna utövas och kommer att utövas av den som har resurser att utöva den. Resursinnehavet består bland annat att ha makten att kunna bevilja insatser som påverkar en människas levnadssituation. Det innebär som Starrin och Svärdh (2006) påpekar, att socialarbetaren, så som biståndshandläggare, har makten inbyggd i sin yrkesroll som myndighetsutövare. Biståndshandläggaren i kommunen är i resultatet den instans som respondenterna skulle vända sig till för att få information angående den hjälp och de stödinsatser som dessa personer skulle ha behov av. Biståndshandläggaren anses även av respondenterna ha den kunskap som krävs för att kunna fatta beslut gällande utformningen av den enskildes insatser om stöd, hjälp och service.
Sir Francis Bacon myntade uttrycket om att kunskap är makt. Makten innefattar en relation som i växelverkan påverkar varandra men den som har makten dominerar även relationen. Att svaret från respondenterna visar att det önskas allmän information om LSS (1993:387) kan tolkas som personerna skulle vilja ha en egen möjlighet till reflektion över sin situation och även att själva få välja vilka insatser som skulle underlätta deras egen vardag och levnadsvillkor Därmed är det till gagn för medborgaren att kunna förskansa sig kunskap utanför relationen med biståndshandläggaren. Som tidigare sagts så går makt och kunskap ofta hand i hand. Resultatet av studien visar dock på att de flesta människor förlitar sig på att den som innehar kunskapen och även makten gör en bedömning som ändå är korrekt, alltså att människor har tilltro till institutionen så som Giddens beskriver den. Att tilliten till institutionen och att regelverket fungerar på ett tillfredställande sätt trots att den enskilde människan inte har insyn och direkt kan påverka
institutionens funktion. Det andra sättet att tolka studiens resultat på är att biståndshandläggarna anses av respondenterna följa de regler och lagar som ska följas genom att biståndshandläggarna värnar om den enskildes integritet och autonomi.
Hjälpbehovet, makten och skammen
Det är svårt att skriva om makt och tillit utan att reflektera över skam och skuldkänslor. Foucault beskriver segregationens uppstart i samband med att leprasorier uppfördes. Detta har i senare tid lett till att svaret på att då personen inte följer rådande norm skapar det en innebörd av utanförskap. Det hade som tidigare sagts hjälpt att marginalisera människor och segregera dem från allmänheten hjälp mot den farsot som spetälska, eller i nuvarande benämning Lepra, då ansågs vara. Det innebär att människor som fått denna sjukdom inte heller själva kunde se sig som normala eftersom de inte kunde vara med i
samhället som medborgare utan skickades till leprasoriet. Att inte kunna vara som alla andra och att inte anses vara normal ger människor en känsla av skam. Skammen var som tidigare påpekats en känsla av att blotta sitt eller sina egna tillkortakommanden. Goffman påpekade också att skammen är upplevelsen av en brist på respekt från omgivningen. Foucault menar att makten är en skapelse av maktrelationer och att det är dårskapet, eller rättare sagt människor som var annorlunda mot den uppsatta socialt konstruerade normen, som tidigare skulle
segregeras. Med dessa tankar i människors medvetande är det inte långt till att dra slutsatsen att människor med dysfunktionella kroppar och även människor som inte har samma sociala eller psykiska funktion som enligt normen är acceptabelt kan anses vara förfördelade på flera olika sätt. Kroppen står som sagt som symbol för makt och maktutövning vilket kan ge människor med funktionshinder en viss underlägsenhet. I dagens samhälle och även långt tillbaka är det det aktuella modeidealet som är rådande och som Foucault beskrivit det, så gör det att de människor som inte har kroppar på det sätt modeidealet uppvisar kan uppleva skam.
I och med LSS (1993:387) gjordes en lagstiftning som vänder sig just till denna grupp av människor som har både fysiska och psykiska funktionshinder för att göra denna grupp mer synlig i samhället och för att värna om allas rätt att delta i samhället. Detta är både på gott och ont. Det goda är att alla människor blir mer delaktiga i samhället och samhällsfunktionerna vilket även var lagens intuition, men även hos vissa människor förknippad med skam att ens tillhöra denna grupp som inte överensstämmer med den socialt konstruerade normen. Det är för många skamligt att be om och få hjälp då det som tidigare sagts visar på ens egna
tillkortakommanden. Detta torde lika väl gälla, om inte mer, då personen även tillhör en viss utpekad grupp i samhället som är i behov av hjälp och stöd.
