• No results found

Med medborgarengagemang som utgångspunkt - Samverkan för hållbar utveckling i Malmö

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Med medborgarengagemang som utgångspunkt - Samverkan för hållbar utveckling i Malmö"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Med medborgarengagemang som

utgångspunkt

- Samverkan för hållbar utveckling i Malmö

Citizen Engagement as a Starting Point

- Collaboration for Sustainable Development in Malmö

Linn Johansson & Heidi Svensson

Miljövetenskap Kandidatuppsats 15 hp VT 2018 Handledare: Lisa Necksten & Joseph Strahl

(2)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

"Never doubt that a small group of thoughtful, committed citizens can change the world. Indeed, it is the only thing that ever has."

(3)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

Sammanfattning

I takt med att städerna växer ökar även deras negativa miljöpåverkan, städerna står idag för cirka 70 procent av världens koldioxidutsläpp. Städerna och dess medborgare har en betydande roll i arbetet med att minska miljöpåverkan och uppnå en hållbar utveckling vilket tydliggörs i de globala målen. I Malmö är intresset för miljöfrågor stort och involvering av medborgarna i det lokala arbetet med Agenda 2030 pågår. Studien syftar till att bidra med ökad förståelse och kunskap om hur medborgarnas kunskaper, deltagande och engagemang inom klimat- och miljöfrågor kan hjälpa kommunen att komma närmare sina visioner om en hållbar stad. Genom att studera exempel från andra städers arbete med medborgarengagemang och dialog, har kriterier för ett strategiskt hållbart arbetssätt samt konkreta koncept för att involvera medborgarna i Malmö tagits fram. Det har även utförts intervjuer med kommunanställda på gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen för att styrka värdet av koncepten. Studien visar att det finns miljömässiga fördelar med att sprida kunskap samt involvera medborgarna i arbetet för att uppnå en hållbar stad. Studien visar vidare på behov av att ytterligare utveckla arbetet med att involvera medborgarna, samt ta vara på det engagemang som finns och säkerställa en kontinuitet i arbetet. De framtagna koncepten kan bidra till att öka medborgarnas kunskaper och medvetenhet kring deras miljöpåverkan samt bidra till ett ökat engagemang och deltagande i det gemensamma arbetet mot ett mer miljömässigt hållbart Malmö. Genom att involvera alla i stadsutvecklingen ökar vi chanserna att uppnå de globala målen och närma oss en miljömässig hållbar utveckling.

Nyckelord: Hållbar utveckling, ekologiskt fotavtryck, växthusgasutsläpp, medborgarengagemang, hållbar stadsutveckling, deltagande, delaktighet, demokrati, dialog

(4)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

Abstract

As cities grow, their negative environmental impact also increases, accounting for 70 percent of greenhouse gas emissions. Therefore, cities and its inhabitants have a significant role in reducing environmental impact and achieving sustainable development, which is embodied in the global sustainable development goals. An example of this is the study of environmental issues in the city of Malmö, and the efforts to involve its citizens in the ongoing local work for the 2030 agenda. The aim of this study is to assess, with qualitative knowledge, how citizens' knowledge, participation and commitment in climate and environmental matters can help the city of Malmö to reach their vision of becoming sustainable. By studying cases from other cities work with citizens' involvement and participation, six criterias and three draft concepts have been created for a strategical sustainable way of working. Testimonies were collected from municipal employees who worked with related issues, presenting the adequate questions to strengthen the value of the concepts. The study shows that there are environmental benefits by sharing knowledge as well as involving citizens in the work to achieve a sustainable city. Consequently, the study also supported the need to further develop the work towards involving citizens as well as, to utilizing existing commitment and ensuring continuity. The realization of the draft concepts will contribute to raising citizens' knowledge and awareness about their environmental impact and thereby raising their commitment and participation for a more environmentally and sustainable Malmö.

Keywords: Sustainable Development, Ecological Footprint, Greenhouse Gases, Citizen

Engagement, Sustainable Urban Development, Participation, Involvement, Democracy, Dialogue

(5)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

Förord

Vi som skrivit studien är två miljövetarstudenter som delar tankar om en ökad miljömedvetenhet i världen genom samverkan mellan människor, samhällen och natur. Under vår utbildning vid Malmö Universitet har vi blivit alltmer övertygade om att människor måste förändra sin livsstil i en riktning mot att leva mer hållbart. Vi har även sett hur viktigt det är med samarbete över gränserna, hur olika typer av kunskap kan förenas och nya tankesätt växa fram och hur viktigt det är att allas röster får höras och respekteras för att nå en stark demokrati som kan bidra till att nå ett hållbart miljöarbete. Vi tror på kommunikation och demokrati vid skapandet av hållbara städer och menar att det bör ligga i kommunens ambition att involvera medborgarna i det praktiska arbetet, för att skapa en stad som inkluderar allt och alla.

Idén till uppsatsämnet växte ur en frustration kring att vi ser ett engagemang hos medborgarna i Malmö som inte till fullo tas tillvara. Vi upplever att det i Malmö finns potential för att förbättra miljö- och hållbarhetsarbetet genom att utveckla kommunikation, informations- och kunskapsspridning samt lyfta och tillämpa det engagemang som finns. På så vis kan positiva effekter genereras som kan bidra till att uppnå en hållbar utveckling i Malmö.

Tack!

Vi vill tacka för all stöttning vi fått under studiens arbetsprocess. Tack till våra handledare för deras tid och engagemang samt förmåga att komplettera varandra. Joe, för hans ihärdiga intresse och skarpsynthet och Lisa, för hennes innovativa idéer och förmåga att motivera. Till de personer inom Malmö stad som ställde upp på intervjuer, tack för visat intresse och viktiga synpunkter samt för det engagerade och betydelsefulla arbete ni utför dagligen. Speciellt tack till Johan som stöttat genom att ge av sin tid för att möjliggöra för vårt skrivande.

(6)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Syfte och frågeställning 2

2. Människa, miljö och Malmö 4

2.1 Mänsklig påverkan på miljön och det ekologiska medborgarskapet 4

2.2 Hållbar stadsutveckling i Malmö 5

3. Involvering av medborgare 8

3.1 Miljöengagemanget växer fram 8

3.2 Deliberativ demokrati 8

3.3 Samarbete och tillit 9

3.4 Deltagande och delaktighet 10

4. Val av kvalitativa forskningsmetoder 13

4.1 Identifiering av inriktning 13

4.2 I dialog med Malmö stad 13

4.3 Val av initiativ 14

4.4 Analys och kategorisering av initiativ 15

4.5 Framtagandet av kriterier genom analysprocess 15

4.6 Framtagandet av koncept 16

5. Studerade initiativ 17

5.1 Malmöinitiativet, Malmö 17

5.2 Madame la Maire, j´ai une idée!, Paris 17

5.3 Mobile Info Center, Borås 18

5.4 TransformCity®, Pilotprojektet ZO!City, Amsterdam 18

5.5 SOUP, Detroit US 19

5.6 Volksenntscheid Fahrrad, The referendum movement, Berlin 19

5.7 Kategorisering av studerade initiativ 20

6. Gemensamma insatser mot en hållbar utveckling i Malmö 22

6.1 Våra kriterier 22

6.2 Våra koncept 26

7. Från teori till praktik 29

7.1 Kritisk diskussion om möjligheterna till medborgarinflytande 29

7.2 Medborgarengagemang i praktiken 31

7.3 Realisering av koncept 31

8. Förändra lokalt för att påverka globalt 34

(7)
(8)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

1. Inledning

Vi står inför stora utmaningar för att vända utvecklingen och uppnå den hållbara framtid vi satt som mål (WCED, 1987). I takt med befolkningsökningen och den fortsatta urbaniseringen, blir det alltmer viktigt att den globala stadstillväxten sker på ett hållbart sätt (Sida, 2016). En kraftig urbanisering och befolkningstillväxt förknippas med ökade inkomster till både stat och per invånare, vilket även innebär ökad konsumtion av energi och ökade växthusgasutsläpp (While & Whitehead, 2013; IPCC, 2015). Världens städer står för cirka 75 procent av världens energiförbrukning, en stor del av växthusgasutsläppen och cirka 70 procent av de globala koldioxidutsläppen (IPCC, 2015). Det resurskrävande och konsumtionsbaserade samhället blir tydligt i städerna där mer än hälften av jordens befolkning huserar (WWF, 2013). Det är till stor del människors livsstilar genom boende, resor, matvanor och konsumtion som bidrar till varje hushålls utsläpp och avtryck på planeten (Wright & Boorse, 2011; Lidskog & Sundqvist, 2011). I Malmö finns ett intresse för miljöfrågor och kommunen har en genomgående miljöinriktning, intresset ger sig tillkänna genom medborgarnas deltagande i aktiviteter, debatter och forum och genom kommunens vision om att bli Sveriges mest hållbara stad år 2020 (Malmö stad, 2018b). Trots miljöintresset och ambitioner förbrukar vi i Malmö mer av naturens resurser än vad som är miljömässigt hållbart och det ekologiska fotavtrycket är genomgående stort (SEI, 2012). Generellt innebär malmöbornas livsstil och konsumtionsvanor höga utsläpp av växthusgaser som bidrar till uppvärmningen av vår planet (ibid). Samtidigt ökar invånarantalet i Malmö (Broman, 2015; Malmö stad, 2015a) vilket skapar ytterligare påfrestningar på miljön och att uppnå en mer hållbar livsstil blir därmed en viktig fråga.

I Malmö stads miljöprogram (Malmö stad, 2009) och handlingsplan (Malmö stad, 2015b) presenteras tillvägagångssätt för att uppnå stadens miljömål som delvis innefattar “hållbar konsumtion och livsstil”, “minskade utsläpp”, “omställning av transporter och resvanor”, “malmönaturen ska värnas”. Det finns en plan för hur Malmö ska minska sitt ekologiska fotavtryck på planeten men hur kan alla vara med och bidra? Hur kan det intresse och engagemang som finns kanaliseras och bidra till arbetet för en hållbar utveckling i staden? Delar av Malmö stads handlingsplan är väsentlig för vår studie eftersom planen beskriver att kunniga och engagerade medborgare är en förutsättning för att komma närmare stadens vision samt uppnå miljömålen. Vidare läggs tyngd vid att människors kunskap och

(9)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

sitt ansvar i att skapa strukturer som underlättar för medborgarna att göra hållbara val i vardagen. Det framgår även att medborgarna måste förstå konsekvenserna av sina val när de konsumerar, reser och väljer boende. Medborgarna ska känna delaktighet i beslut samt ges möjlighet att påverka samhällsutvecklingen (ibid). I uppföljningen (Malmö stad, 2017a) av miljöprogrammet framgår att miljömålen till viss del inte uppnås vilket stärker behovet av vår studie. Dialogenheten på gatukontoret i Malmö stad tog år 2016 fram en dialogstrategi (Malmö stad, 2016) med syfte att utveckla gatukontorets delaktighetsarbete och göra malmöborna mer delaktiga i beslutsprocsserna. Det framkommer att tidigare satsningar har varit framgångsrika men att det finns ett starkt behov av att vidareutveckla, samordna och systematisera arbetet (ibid), vilket ytterligare stärker syftet av vår studie.

I Agenda 2030 läggs vikt vid ökad kommunikation mellan kommun och medborgare för att uppnå en hållbar utveckling (UN, 2015). Malmö var den första kommunen i Sverige att skriva under Agenda 2030 och har sedan dess arbetat med att integrera de globala målen lokalt i kommunen (Malmö stad, 2018a). För att arbetet med en hållbar utveckling ska uppnås är det av vikt att städer, i takt med befolkningsökningen, tar vara på det inflytande och befogenhet de har. Genom att sätta exempel för andra städer att ta efter kan den globala stadstillväxten ske hållbart (Sida, 2016). I Sverige har kommuner övergripande befogenhet i att ta beslut och sätta upp mål samt ta fram strategier inom hållbar utveckling för städer. Det föreligger således ett ansvar hos kommuner att administrera och engagera lokala initiativ. Hawkins och Wang (2011) menar att ansvaret innebär att stötta medborgare och deras engagemang för att uppnå en hållbar stad.

Forskning kring medborgardialog och deltagandeprocesser är aktuellt och att involvera och engagera medborgare i frågor som rör stadsutveckling har blivit allt viktigare under 2000-talet, med anledning av arbetet med att uppnå en hållbar utveckling (IVL, 2015; Sida, 2016). Runtom i världen initieras projekt av olika karaktär för att involvera medborgare i utvecklingen av städer. Vår studie belyser specifikt sex initiativ som på olika vis involverat eller involverar medborgare genom dialog och deltagande.

1.1 Syfte och frågeställning

Med studien vill vi bidra med kunskap kring hur medborgarna i Malmö kan bli mer delaktiga samt hur Malmö stad kan ta vara på medborgarnas deltagande och engagemang, för att kommunen ska komma närmare sina visioner om en hållbar stad. Vi vill även belysa vikten av kunskaps- och informationsspridning inom miljöfrågor. Studiens avsikt är även att bidra

(10)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

med kunskap kring hur Malmöbornas medvetenhet och engagemang inom miljöfrågor kan öka samt belysa de miljöproblem som kan åtgärdas vid en ökad medvetenhet och ett ökat engagemang. För att skapa en uppfattning om hur medborgarengagemang och deltagande i staden kan utvecklas avser studien att undersöka andra städers arbetsformer. Vår huvudfrågeställning lyder:

● Hur kan det intresse och engagemang som finns hos Malmös medborgare kanaliseras och bidra till arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling i staden?

För att besvara frågeställningen berörs även följande frågor: Varför är ett ökat medborgarengagemang och medborgardeltagande i Malmö viktigt för miljön? Hur kan Malmö stads arbete med medborgarengagemang och medborgardeltagande utvecklas? Hur kan medborgarna i Malmö bli mer delaktiga?

(11)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

2. Människa, miljö och Malmö

Kapitlet presenterar människans påverkan på och ansvar inför miljön med fördjupning på Malmö stad och dess invånare. Vidare redogörs för Malmö stads tidigare och pågående arbete med de globala målen, hållbar utveckling, samt medborgardeltagande och engagemang.

2.1 Mänsklig påverkan på miljön och det ekologiska medborgarskapet

Alla val och handlingar i människans vardag påverkar vår planet på något sätt. Hur vi väljer att transportera oss, val av elbolag samt konsumtion av olika slag, har allt en påverkan på miljön (WWF, 2016; Wright & Boorse, 2011). Under senare år har en oro för miljöförstöring och vad detta kan leda till vuxit fram, trots det fortsätter vi att exploatera naturens resurser och redan den 28 mars i år hade vi använt upp det som borde varit Sveriges totala årskvot för förbrukning av naturresurser (Globalportalen, 2018). Genom att mäta ett lands ekologiska fotavtryck kan det tydligt visas vilken belastning på miljön landet har (Wright & Boorse, 2011). I Sverige lever och konsumerar vi som om vi hade 4,2 jordklot och naturens arter och livsmiljöer förstörs snabbare än vad de hinner återhämta sig (WWF, 2016). Lidskog och Sundqvist (2011) menar att de flesta av dagens miljöproblem är skapade av människan och måste därmed lösas av människan. De menar att miljöproblemen dels handlar om hur samhället är organiserat, vilka värderingar som främjas och vilka produktions- och konsumtionsmönster som gynnas. För att kunna åtgärda miljöproblemen menar de att vi först måste inse att de uppstått i samhället och på så vis även har sin lösning i samhället (ibid). Vi har en möjlighet att sätta exempel och att skapa förändring genom ökad kunskap och genom att ifrågasätta tankar, värderingar och handlingar kan förändring ske (Lidskog & Sundqvist, 2011). Utveckling och förnyelse av kultur kan bidra till att hållbara och medvetna livsstilar växer fram. Genom att bli mer aktiva och medvetna i våra val kan vi minska vår påverkan på miljön (WWF, 2016).

Teorin om det ekologiska medborgarskapet handlar om att förändra ohållbara individbeteende och livsstilar som orsakar en negativ påverkan på miljön. På tidigt 2000-tal vidareutvecklade Dobson (2003) teorin som har sitt ursprung i globaliseringens framväxt. Matti (Helsingborgs stad, 2015) beskriver att det ekologiska medborgarskapet handlar om individers ekologiska fotavtryck och de följder det har på miljön. Han menar även att det med våra individuella val tillkommer ett ansvar eftersom våra val påverkar vårt gemensamma ekologiska fotavtryck. Vidare beskriver han att medborgarskapet vill tydliggöra individens roll och ansvar i miljöfrågor (ibid). Dobson (2003) beskriver medborgarskapet som ett

(12)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

gemensamt personligt engagemang för hållbarhet. Han menar att motivationen till förändring bör komma inifrån individen och vara ett personligt åtagande om att leva hållbart, vilket även genererar ett ansvar för det allmännas bästa. Vidare beskriver han att en ekologisk medborgare känner ett miljöansvar och är villig att förändra sin livsstil. Om ansvaret och viljan sprids kan det på lång sikt leda till beteendeförändringar i samhället, som kan bidra till förändringar även på global nivå (ibid). Fricker (2006) belyser att det i slutändan är av störst vikt att först se till hur vi själva som individer genom våra livsval lever upp till en hållbar utveckling, för att sedan kunna förändra genom att påverka.

Enligt en rapport gjord av Stockholm Environment Institute (2012) har Malmö ett ekologiskt fotavtryck som innebär att vi skulle behöva 3,45 jordklot för att tillgodose konsumtionsbehoven. Studien ser till den globala miljöpåverkan som vår konsumtion av varor och tjänster bidrar till eftersom en stor del av de produkter vi konsumerar produceras och importeras från andra länder. Resultaten visade att det i Malmö är köttkonsumtion, transportvanor och uppvärmning av hemmen som är de områden som bidrar till störst utsläpp (SEI, 2012). Utvecklingen måste vända eftersom vår livsstil genererar en miljöpåverkan som inte är långsiktigt hållbar. Vi måste gemensamt vårda planetens resurser om vi ska kunna nyttja de även i framtiden (Wright & Boorse, 2011). Med anledning av det förväntade ökade invånarantalet i Malmö (Broman, 2015; Malmö stad, 2015a) samt de ohållbara konsumtionsvanor hos malmöborna, är det av vikt att det finns arbetssätt för hur en miljömässigt hållbar utveckling i staden ska se ut. Vidare rymmer den moderna staden en positiv potential med innovationer som kan minska miljöpåverkan, världens städer har möjlighet att ta ledning i det lokala hållbarhetsarbetet och visa vägen för globala klimat- och framtidsfrågor (Malmö stad & WWF, 2012; WWF, 2013; IPCC, 2015).

2.2 Hållbar stadsutveckling i Malmö

Arbetet med hållbar utveckling har pågått i Malmö sedan 90-talet genom flertalet satsningar, strategier och projekt. Det fortsatta arbetet med hållbar utveckling har lett till den senaste handlingsplanen som Malmö stads kommunfullmäktige antog år 2009 ett miljöprogram (Malmö stad, 2009). Programmet innehåller fyra övergripande miljömål för att arbeta mot en mer hållbar stad och beskriver satsningen att bli världsbäst på hållbar stadsutveckling till år 2020 (Malmö stad, 2009). Under varje mål finns delmål vars uppföljning redovisas på Malmö stads hemsida. Under målet “Naturtillgångar brukas hållbart” ingår ett konkret delmål som är relevant för studien: “Malmöbornas kunskap om och engagemang för naturen ska öka” (Malmö stad, s.11, 2009). Under uppföljningen av delmålet kan vi läsa att målet ej ser ut att

(13)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

uppnås (Malmö stad, 2018b). Malmö stad (2009) beskriver att intresset för miljöfrågor är stort i kommunen och hos dess medborgare och att många är stolta över att bo och verka i en stad som ligger i framkant i dessa frågor. Kommunen avser utveckla medborgarsamverkan ytterligare eftersom de anser att det är viktigt att se sambanden mellan den lokala handlingskraften och den globala utvecklingen (ibid). De menar att kunniga och engagerade medborgare är en förutsättning för att uppnå de ambitiösa mål som beskrivs i miljöprogrammet (Malmö stad, 2009). Hawkins och Wang (2011) belyser vikten av att ta vara på medborgarengagemang och att genom samverkan uppnå en hållbar stad. Miljöprogrammet är främst riktat till tjänstepersoner och politiker men det framgår en förhoppning om att det även ska inspirera medborgarna i staden. Genom att utveckla partnerskap och dialog, inte bara med andra städer utan också med sina medborgare, kan miljöarbetet effektiviseras och utvecklas (ibid). Kommunen vill att invånarnas kunskap och engagemang för naturen ska öka och menar att vad människor lär sig och hur de sedan handlar är avgörande för en hållbar utveckling (Malmö stad, 2009). Malmö stad beskriver sitt ansvar som kommun i att skapa strukturer som underlättar för medborgarna och se till att de känner sig delaktiga i beslut och att de har möjligheten att påverka samhällsutvecklingen (ibid).

Vidare beslutade FN år 2015 om en ny handlingsplan, Agenda 2030 (UN, 2015). Handlingsplanen ligger till grund för det globala hållbarhetsarbetet och innehåller 17 mål som dels handlar om utmaningarna med växande städer (ibid). Mål nummer elva lyder; “städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara” där ett av delmålen lyder; “Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder” (Regeringen, 2017). Målet om och viljan att integrera och inkludera invånare i arbetet med hållbara städer är tydlig. Malmö stads lokala arbete med Agenda 2030 berör alla förvaltningar och bolag och kommunen har inrättat ett hållbarhetskansli (Malmö stad, 2018a). Med ett fokus på fem utvecklingsprocesser ska arbetet förbättras under år 2018 (Malmö stad, 2018c). Delar av utvecklingsarbetet med de globala målen berör en ökad kunskap för medvetna beslut samt kommunikation och delaktighet för lärande och förankring (ibid). För att Malmö ska uppnå en hållbar utveckling utifrån alla perspektiv ska hela stadens kapacitet tillämpas, både inom Malmö stad och tillsammans med externa parter (Malmö stad, 2018a). I strategin om utvecklingsprocesserna framgår det dock inte på vilket sätt medborgarna inkluderas.

(14)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

Flera av Malmö stads övergripande mål och riktlinjer belyser vikten av delaktighet i planerings- och beslutsprocesser. År 2015 tillsattes en ny enhet, dialogenheten, med det övergripande ansvaret för delaktighets- och dialogarbete på gatukontoret i Malmö stad. År 2016 tog de fram en strategi för att vidareutveckla gatukontorets arbete med delaktighet (Malmö stad, 2016). Dialogenheten beskriver att det finns flera lyckade projekt kring arbetet men en avsaknad av en kontinuerligt arbetsform. De beskriver även att trots satsningar upplevs en distans mellan gatukontoret och allmänheten och belyser därför vikten av att låta malmöborna vara delaktiga i beslutsprocessen (ibid).

(15)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

3. Involvering av medborgare

Kapitlet presenterar engagemang, demokrati, deltagande och delaktighet som är viktiga delar i arbetet med att involvera medborgare i stadsplaneringen för att uppnå en hållbar stadsutveckling. I varje avsnitt presenteras relevant bakgrund, teori och modeller.

3.1 Miljöengagemanget växer fram

Under 1960-talet uppmärksammades vetenskaplig grund bakom miljöproblem runt om i världen och människans negativa påverkan på planeten framträdde (Lidskog & Sundqvist, 2011). Från ett tidigare starkt fokus på ekonomisk tillväxt flyttades nu fokus och diskussionen om hållbarhet väcktes inom miljörörelsen och med den ett engagemang hos människor att värna om naturen (ibid). Connelly, Smith, Benson och Saunders (2012) menar att miljörörelsen utgörs av människor som utifrån någon sorts oro för miljön tror att radikala, sociala och politiska förändringar är nödvändiga för att skydda miljön. Lidskog och Sundqvist (2013) beskriver hur människan är formad av sin historia och sina relationer. Människors identitet, handlingsmönster och värderingar utvecklas under hela livet genom samspel mellan människor, påverkan från andra människor och samhället i stort samt genom de miljöer vi omger oss av. Vår omgivning och kultur har därmed en viktig roll för huruvida människans miljöengagemang eller bristande engagemang framträder. Den fysiska relationen till naturen i ett tidigt stadie kan påverka hur individen senare i livet ställer sig till miljöfrågor och engagemang (Chawla, 1999; Chawla, 2007; Mårtensson, Lisberg Jensen, Söderström, Öhman, 2011). Chawla (1999) beskriver vidare att ett miljöengagemang även kan födas ur intresset för social rättvisa.

3.2 Deliberativ demokrati

Under 2000-talet har demokratins funktion utgått från resonemang kring globaliseringen, demografin, klimatkrisen och digitaliseringen som alla är betydande samhällsförändringar (SOU, 2015:96). Utvecklingen har orsakat en större politisk ojämlikhet med växande socioekonomiska klyftor. Samtidigt har utvecklingen även medfört nya informationskanaler genom digitaliseringen, vilket ökat närheten till kunskap och möjliggjort för människor att uttrycka sina åsikter. Det demokratiska engagemanget och deltagandet har under 2000-talet tagit nya former och de politiska partierna tappar medlemmar. Istället syns en utveckling inom sociala rörelser och nätverk som har fått ett betydligt större utrymme i dagens samhällsdebatt (SOU, 2015:96). Samtalets och kommunikationens roll i att utveckla och

(16)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

förstärka demokratin framträder i teorin om den deliberativa demokratin (Connelly et al., 2012). Grundidén handlar om att nå beslut genom rationella samtal och argumentation där alla medborgare har lika rätt att delta (ibid). En deliberativ demokrati behöver dock inte innebära en fullständig decentralisering eller totalt deltagande, men fler lokalt baserade beslutsprocesser kan möjliggöra för en större delaktighet liksom att en inkluderande samtalsprocess möjliggör för att alla röster blir hörda (Connelly et al., 2012). Under 1990-talet uppmärksammades det deliberativa deltagandet som ett sätt att återuppväcka medborgarnas intresse för politiken (Tahvilzadeh, 2015). Förhoppningen var att den nya formen för deltagande skulle främja politisk jämlikhet bland utsatta grupper i samhället. Kommunerna skulle uppmuntra medborgarnas möjligheter till deltagande genom samtal och ur det växte konceptet medborgardialoger fram. Idag har konceptet spridits inom de flesta kommuner och många arbetar aktivt med medborgardialoger. Med anledning av denna progressiva utveckling är det av vikt att politikerna tar tillvara medborgarnas engagemang och ger plats för transparens inom beslutsprocesser, för att inte riskera att missbruka förtroendet (ibid). Tahvilzadeh (2015) belyser vikten av att en dialog förs mellan kommun och medborgare för att stärka demokratin och öka tilliten. Medborgarnas demokratiska medverkan i planeringsprocessen är även viktig för att uppnå en hållbar utveckling (Naturvårdsverket, 2002; Tahvilzadeh, 2015). Det gemensamma ansvaret för att uppnå en hållbar utveckling, inte minst inom civilsamhället, utgår från att vi alla uppfyller både våra rättigheter och skyldigheter som en demokrati förutsätter (Tahvilzadeh, 2015). Det är vanligt att det uppstår konflikter kring hur miljöfrågorna skall angripas när det oftast tas globala beslut om hur det lokala arbetet ska utföras (Bokalders & Block, 2009). Glappet mellan invånare och beslutsfattare påverkar hela idén om den hållbara utvecklingen. Bokalders och Block (2009) menar att vi måste bygga broar mellan invånare och beslutsfattare för att uppnå hållbar utveckling, till exempel genom att fortsätta utveckla nya forum för diskussion, reflektion och identitetsskapande. En väsentlig del av hållbar utveckling handlar om demokrati genom att integrera och möjliggöra för medborgerlig delaktighet (ibid).

3.3 Samarbete och tillit

Ostrom presenterade år 1990 Governing the Commons som en lösning på Tragedy of the Commons som bygger på dilemmat med hanteringen av gemensamma resurser. Ostrom (1990) förespråkar att vi bör skapa globala system för att hållbart nyttja jordens gemensamma resurser. Vidare menar hon att fördjupad demokrati är nödvändig för att rädda jordens

(17)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

tillgångar och att vi alla behöver engagera oss och samarbeta för närma oss en hållbar framtid. Ostrom (1990) menar att sannolikheten för att vilja bevara de gemensamma resurserna ökar om människor ges tillförlitlig information om kostnader och nyttor av resurserna samt att de har möjlighet att vara delaktiga i beslutsprocesser. Hon menar vidare att det genom framförallt tillit och samarbete är möjligt att förvalta gemensamma resurser utan att exploatera eller förgöra dem. Hon beskriver hur olika grupper löst hanteringen av en gemensam resurs genom att organisera sig och skapa institutionella regler. Ostrom ställer sig skeptisk till statlig kontroll över gemensamma resurser och andra privata initiativ för att styra resurser världen över, istället menar hon att förändring kan födas inifrån själva verksamheten. Hon menar att staten saknar insikt i enskilda fall och anser därför att de människor som nyttjar en resurs borde ha ansvaret att besluta om interna regler, sköta övervakningen av att regler efterlevs samt bestraffa förbrytelser. På så vis menar Ostrom att de ekonomiska kostnaderna kring en resurs kan minska och resultatet blir en mer rättvis fördelning av en gemensam resurs. Baserat på sitt arbete presenterade Ostrom åtta principer för hur ett samhälle kan hantera allmänningar eller gemensamma resurser på ett hållbart och rättvist sätt. En av principerna beskriver att alla som påverkas av ett beslut ska ges möjlighet att delta i den processen. Ostrom menar att principerna stärker gruppkänslan, dämpar egoistiska tendenser och bygger ett välfungerat samarbete som vilar på insikten att förändring måste växa fram inifrån institutionen (ibid).

3.4 Deltagande och delaktighet

Arnstein gav 1969 ut en artikel som beskriver hennes teori om deltagandestegen, en modell som jämför olika former av medborgarnas deltagande i beslutsprocesser. Hon beskriver orättvisor i samhället i form av brist på inflytande och makt hos medborgare, speciellt belyser hon afroamerikaners situation genom historien (Arnstein, 1969). Hon benämner de som “have-nots” och menar att de saknat inflytande och makt. Hon anser att alla medborgare borde ges mer inflytande över hur staden planeras, byggs och förvaltas och på så vis bli mer engagerade i samhällsfrågor (ibid). Nedan presenteras Arnsteins deltagandestege med en illustration följt av en beskrivande text:

(18)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

Bild 1, Egen illustration av Arnsteins deltagandestege (1969).

Arnstein (1969) beskriver åtta steg över medborgarnas möjlighet till inflytande där varje steg motsvarar olika grader av deltagande. Deltagandestegen är uppdelad i tre sektioner, första sektionen (steg 1-2) benämns “icke-deltagande” och innefattar steg ett (manipulation) och två (terapi). I denna sektion menar Arnstein (1969) att medborgare involveras i aktiviteter med syfte att påverka deras uppfattningar eller vända deras uppmärksamhet bort från grundproblemen istället för att låta de få inflytande. Den andra sektionen (steg 3-5) benämns “symboliskt deltagande”, här ges medborgare möjlighet till visst inflytande. Steg tre (information) innebär en envägskommunikation där beslutsfattarna informerar om vad som händer. I steg fyra (konsultation) samlas medborgarnas synpunkter in genom till exempel enkätundersökningar, samråd under kontrollerade former, det vill säga att beslutsfattarna utformar och avgör frågorna som medborgare kan ta ställning till. I steg fem (pacificering) bjuds medborgare in till dialog men beslutsfattarna tar slutgiltiga beslut. Inom denna sektionen menar Arnstein (1969) att medborgarnas synpunkter inte tas på allvar, den utgör alltså endast ett symboliskt deltagande. Den tredje sektionen (steg 6-8) benämns “medborgarmakt”, här ges medborgare ett direkt formellt inflytande över beslutsfattarna till exempel genom att ingå i eller bilda egna styrelser med tydliga befogenheter. I steg sex (partnerskap) ingår medborgare i förhandlingar med beslutsfattarna där delat beslutsansvar

(19)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

råder. I steg sju (delegerad makt) ges medborgare makt och befogenhet att fatta beslut inom tilldelat område. Slutligen i steg åtta (medborgarkontroll) har medborgare genom en lokal, demokratisk organisation närmast full kontroll och egen budget över till exempel ett lokalt utvecklingsprogram eller en offentlig serviceverksamhet.

Arnsteins teori (1969) föreslår en förskjutning av makt, från de demokratiskt förtroendevalda till den enskilda medborgaren. Hon menar dessutom att den makt som tillskrivs medborgare motsvarar den grad av engagemang som är möjlig. De nedersta stegen i hennes modell representerar obefintligt inflytande och de mellersta innebär att medborgarna informeras om beslut. Hon förespråkar således högre nivåer av deltagande och engagemang för en ökad effektivitet i samhällets planeringsarbete (ibid). Boaden, Goldsmith, Hampton och Stringer (1980) kritiserar Arnsteins deltagandestege, de menar att involvera alla medborgare är ouppnåeligt och skulle ändå inte resultera i en gemensam överenskommelse. De anser även att modellens utformning förutsätter att det är eftersträvansvärt att nå högre upp i deltagandestegen (ibid). Enligt Arnstein (1969) behöver det inte vara nödvändigt att vilja nå det översta steget på deltagandestegen och menar att ingen har absolut kontroll men

att det är i den översta sektionen, som benämns “medborgarmakt”, ett verkligt deltagande infinner sig. Vidare menar Boaden et al. (1980) att uppnå medborgarmakt inte alltid är önskvärt, eftersom det föreligger en risk att makten utnyttjas felaktigt beroende på vem som får makten och hur den hanteras.

(20)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

4. Val av kvalitativa forskningsmetoder

Studien har en kvalitativ inriktning och är induktiv eftersom den insamlade empirin styrt slutsatserna. Studiens genomförande har utförts i tre steg med utgångspunkt i en omfattande litteraturgenomgång. Genomgången innebar en fördjupning av sex initiativ som på olika vis involverat eller involverar medborgarengagemang i städer. Vidare utfördes fem semistrukturerade intervjuer för att skapa en uppfattning om Malmö stads pågående arbete. I nästa steg utfördes en analysprocess av insamlad empiri som utgick från Glasers metod “The Constant Comparative Method of Qualitative Analysis” (citerad i Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014) som utmynnade i kriterier för ett strategiskt arbetssätt för att involvera medborgarna. Studien resulterade i tre koncept som kan ligga till grund för hur Malmö stad kan utveckla sitt arbete med medborgarengagemang.

4.1 Identifiering av inriktning

I syfte att skapa en inblick i det aktuella kunskapsläget och vad den befintliga litteraturen berört kring ämnet som ligger till grund för föreliggande studie, tillämpades en narrativ litteraturgenomgång. Bryman (2011) beskriver tillvägagångssättet som relevant för en kvalitativ studie av detta slag. Det första steget innebar en omfattande sökning i relevanta böcker, artiklar, tidskrifter och rapporter. I nästa steg identifierades nyckelbegrepp och specifika sökord skapades (exempel: empowerment, civic engagement, citizen participation, engaged citizenry, medborgarinflytande, miljöengagemang, medborgardialog, medborgarengagemang) för att avgränsa forskningsområdet och underlätta sökandet i databaser. Parallellt med litteraturgenomgången gjordes ett urval av lämpliga teorier för studien. Under genomgången av artiklar, tidskrifter och rapporter framträdde Arnsteins deltagandestege som bekräftade relevansen av teorin i sammanhanget. Litteraturgenomgången skapade studiens utgångspunkt och bidrog till inriktningen av urvalet.

4.2 I dialog med Malmö stad

För att finna relevanta respondenter till intervjustudien utgick urvalet från ett försök att skapa överensstämmelse med studiens forskningsfråga. Tillvägagångssättet benämns av Bryman (2011) som ett målinriktat urval. Med anledning av studiens syfte, att bidra med kunskap kring hur Malmö stad kan ta tillvara medborgarnas deltagande och engagemang, genomfördes en avgränsning i urvalet av respondenter till anställda inom förvaltningar på Malmö stad. Avgränsningen av förvaltningar som ansågs relevanta blev; gatukontoret,

(21)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen, eftersom de hanterar frågor som rör dialoger, kommunikation, engagemang i relation till stadsplanering och hållbar utveckling. Vid kontakt med förvaltningarna introducerades vi till relevanta personer och slussades vidare i en process att finna respondenter som kunde bidra med kunskap av betydelse för studiens syfte. Respondenterna var; Steffanie Esse som är strateg på stadsbyggnadskontoret och har en nytillsatt tjänst som innebär att ta fram nya strategier för arbetet med medborgardialoger. Birgitta Hjertberg som är kommunikatör, Mats Wirén som är ekolog och Amanda Neleryd som är landskapsingenjör, arbetar alla tre vid gatukontoret och berör på olika vis frågor kring kommunikation, informationsspridning och medborgardeltagande. Veronika Hoffman som är processledare inom hållbar stadsdelsutveckling och innovation på miljöförvaltningen. Hon arbetar just nu med projektet “Malmö innovationsarena” vilket är Malmö stads storsatsning för att öka framkomligheten för hållbara innovationer i stadsutvecklingen.

Genomförandet av intervjuerna utgick från metoden semistrukturerade intervjuer, Bryman (2011) beskriver att metoden möjliggör en stor frihet för respondenterna att besvara frågorna efter egen bedömning av lämplighet. Intervjufrågorna utgick från en konstruerad intervjuguide som innehöll de teman som intervjun berörde. Med anledning av en ovisshet kring användningen av intervjumaterialet kunde utformningen variera och vid vissa tillfällen påminna mer om ett samtal. Syftet var att få en insikt i hur de olika förvaltningarna arbetar med medborgardialog och delaktighetsfrågor samt deras individuella tankar kring hur det arbetet kan utvecklas. Intervjumaterialet bidrog slutligen med att bekräfta värdet av de kriterier och koncept som togs fram.

4.3 Val av initiativ

Urvalet av tidigare arbete för ökat medborgarengagemang (kommer framöver benämnas initiativ), skedde genom ett målinriktat urval, som enligt Bryman (2011) är en relevant urvalsmetod inom kvalitativ forskning. På ett strategiskt vis skapades en övergripande inriktning för en relevant avgränsning för att identifiera ett antal initiativ att studera vidare. Inriktningen fastställdes mot en bakgrund av litteraturgenomgången samt studiens forskningsfrågor som berör involvering av medborgare för en hållbar stadsutveckling. Inom avgränsningen inleddes en omfattande sökprocess efter initiativ, som inledningsvis utgick från Malmö stads tidigare och pågående projekt eller initiativ kring deltagande, delaktighet och engagemang. Fördjupningen ledde till insikten om vikten av variation bland initiativen eftersom olika typer av deltagande framträdde. Urvalet genomgick ytterligare en avgränsning eftersom det framkom att Malmö hade pågående samarbeten med vissa städer, vilket tolkades

(22)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

positivt eftersom det kunde innebära att även samarbeten i framtiden var möjliga. Urvalet resulterade i det slutgiltiga valet av initiativen för studien.

4.4 Analys och kategorisering av initiativ

För att skapa en uppfattning om vilken nivå av deltagande initiativen möjliggjorde genomfördes analys och kategorisering av initiativen med stöd av deltagandestegen som grundar sig i Arnsteins teori. Initiativen analyserades separat utifrån vad som kunde tolkas som deltagande och delaktighet. Eftersom initiativen hade olika syften och arbetssätt framkom olika typer av delaktighet. Därefter matchades initiativen med kriterierna för varje steg i Arnsteins deltagandestege för att placeras vid motsvarande steg av delaktighet. Kategoriseringen tydliggjorde vilka arbetssätt som kunde tillämpas för att uppnå önskvärd delaktighet och kunde därmed användas som underlag för utformningen av våra koncept. Kategoriseringen bidrog dessutom till uppkomsten av en diskussion kring vad som är delaktighet samt hur det kan uppnås genom olika former av initiativ. Diskussionen resulterade i kriterier för att utveckla ett strategiskt hållbart arbetssätt kring deltagande och delaktighet.

4.5 Framtagandet av kriterier genom analysprocess

Vid kategoriseringen av initiativen framkom att vissa arbetssätt möjliggjorde för deltagande och delaktighet mer än andra. Ett värde i att konkretisera arbetssätten framträdde med syfte att identifiera och ta fram kriterier för hur ett strategiskt hållbart arbetssätt med att involvera medborgare skulle kunna se ut. För genomförandet tillämpades metoden “The Constant Comparative Method of Qualitative Analysis” (citerad i Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014) som delas upp i fyra steg:

1. Skapande av provisoriska kategorier genom ständiga jämförelser av data 2. Förfinande och renodling av kategorierna

3. Kartläggning av relationer mellan kategorierna

4. Formulering och fixering av en övergripande struktur, eller teori

Genom en jämförelse av de studerade initiativen och intervjuerna skapades provisoriska kriterier för vad som ansågs viktigt vid arbetet med deltagande och delaktighet i städer. Vidare omarbetades och förfinades kriterierna för att bli så konkreta och tydliga som möjligt. I nästa steg kartlades relationerna mellan kriterierna, vilket ledde till att ytterligare kriterier tillkom eller togs bort. I det sista skedet formulerades tydliga beskrivningar av varje kriterium tills en mättnad uppnåddes. Kriterierna utgjorde en grund för hur ett initiativ önskvärt bör

(23)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

utformas för att kunna bidra till att utveckla arbetet med medborgarengagemang inom Malmö stad.

4.6 Framtagandet av koncept

Genom arbetet med framtagandet av kriterierna för ett strategiskt hållbart arbetssätt med medborgarinvolvering samt upplevelsen av att det enligt intervjupersonerna fanns ett behov av nya sätt att involvera medborgarna, växte en ambition fram om att skapa nya arbetsformer. Utifrån detta togs tre konkreta koncept fram som på olika vis kan bidra med att utveckla medborgarengagemang och deltagande i Malmö. Koncepten togs fram med hjälp av det insamlade materialet av de studerade initiativen och kriterierna. Initiativen bidrog med inspiration till vilka arbetsformer som är möjliga och kriterierna tydliggjorde vidare hur ett koncept bör utformas för att nå ett ökat deltagande och engagemang från medborgare.

(24)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

5. Studerade initiativ

Nedan presenteras de sex initiativ som valts som studieobjekt. Initiativen har arbetat eller arbetar på olika vis med engagemang, demokrati och deltagande inom stadsutveckling. Fördjupningen av initiativen som följer inkluderar presentation samt någon form av utvärdering. Fördjupningen av respektive initiativ utgår från tillgänglig information alternativt personlig kommunikation med initiativtagare, ansvariga eller på annat vis involverade personer.

5.1 Malmöinitiativet, Malmö

Malmöinitiativet skapades 2008 av Malmö stad ur inspirationen från en tjänsteresa till Bristol (personlig kommunikation, G.Konradsson-Mortin, 8 mars 2017). Malmöinitiativet är ett nätbaserat forum som möjliggör för medborgarna att lämna förslag samt stödja andras förslag med syfte att möjliggöra för medborgarna att påverka stadsutvecklingen (Malmö stad, 2010; Malmö stad, 2017b). Om ett förslag får 100 underskrifter eller fler skickas det vidare till berörd nämnd, ärendet behandlas och ett svar publiceras på sidan.

Initiativet har utvärderats och fått positivt mottagande bland de medborgare som upptäckt det (Malmö stad, 2010). Medborgarna beskrivs ha en stark tilltro till att initiativet kan utveckla den lokala demokratin. Samtidigt beskriver G. Konradsson-Mortin (personlig kommunikation, 8 mars 2017) att flertalet förslag som gått vidare till berörd nämnd inte genomförts eftersom de antingen inte rymts inom budgetram eller senarelagts i planeringen. Det råder även en osäkerhet kring hur satsningen påverkar de politiska partierna, som i sin tur påverkar kommunens hantering av förslagen (Malmö stad, 2010). De drivande politikerna motsätter sig tanken på att bygga in transparens och responsivitet i modellen, vilket framstår för medborgarna som att politikerna uppmuntrar till yttrande av åsikter men i nästa skede, ändå inte lyssnar och tar åt sig av vad som framkommit (ibid). Malmö stad (2010) beskriver rekommendationer för att utveckla initiativet genom att tillsätta en kommitté som sorterar bland förslagen, lotsar vidare, ger stöd vid utformning av förslagen och fungerar som en kontakt för medborgarna. En rekommendation är även att vidga deltagandet via riktad marknadsföring och utbildningsinsatser mot de grupper och stadsdelar där deltagandet är svagt, förslagsvis genom de lokala studieförbunden (ibid).

5.2 Madame la Maire, j´ai une idée!, Paris

Madame la maire, j'ai une idée! (Parisinitiativet) är en ideell plattform som skapades år 2015 med syfte att uppmuntra ett aktivt medborgardeltagande inom hållbar stadsutveckling (Paris

(25)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

stadshus, 2016). Initiativet går ut på att medborgarna lämnar skriftliga förslag kring hållbar utveckling via stadens hemsida som sedan stadens invånare kan rösta på, diskutera och utveckla tillsammans (Hållbar Stad, 2017; Paris stadshus, 2016). Fem procent av statsbudgeten avsattes för ändamålet. Under år 2016 lämnades 3000 projektförslag in, 159 000 parisare röstade fram 200 projekt som är i processen att genomföras (Paris stadshus, 2016).

Det finns ingen tillgänglig utvärdering av projektet, dock omnämns initiativet i media som ett sätt att möta utmaningarna med involvering av medborgare i arbetet med hållbar stadsutveckling.

5.3 Mobile Info Center, Borås

Mobile Info Center (MIC) är en mobil informationscentral som startade som ett projekt år 2012 för att sprida information från olika kommunala verksamheter som till exempel räddningstjänsten och polisen (Borås stad, 2017). Med hjälp av en husbil förflyttar sig personal från berörda verksamheter mellan stadsdelarna för att informera framförallt om avfallshantering och brandsäkerhet på olika språk. Ibland informerar de även om andra samhällsfrågor, som till exempel i samband med de politiska valen. För det mesta befinner sig MIC i bostadsområden där det finns personer med utländsk härkomst för att nå ut till medborgare som talar andra språk. Verksamheten har även bidragit till arbetsmöjligheter för unga nysvenskar (ibid).

Henningsson (personlig kommunikation, 16 april 2018) menar att MIC utvecklats från ett projekt till en permanent verksamhet tack vare att högre chefer med inflytande har förstått värdet av muntlig kommunikation på flera språk. Henningsson (personlig kommunikation, 16 april 2018) beskriver en stolthet över projektet som har väckt ett intresse och skapat utvecklingsmöjligheter, en närliggande kommun har efterfrågat tjänster av MIC eftersom de sett den positiva inverkan verksamheten haft inom Borås kommun.

5.4 TransformCity®, Pilotprojektet ZO!City, Amsterdam

ZO!City är ett nätbaserat pilotprojekt som består av en plattform för medborgardeltagande i stadsplaneringen i stadsdelen Zuidoost, Amsterdam (ZO!City, u.å.). Initiativet startades år 2010 med syfte att arbeta med stadsplanering genom öppenhet, samarbete och gemensamt ägande som skulle leda till att göra staden mer attraktiv och inkluderande för alla. År 2017 startade pilotprojektet som finansieras av banker, fastighetsägare och bidrag från olika fonder. Plattformen utgör en online karta där privatpersoner, företag, organisationer och

(26)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

kommunen kan lägga till sina förslag och ideer för eventuellt vidare utveckling. Kommunen kan dessutom ladda upp kommande projekt för att medborgarna ska få ta del av planering och delta i diskussionen (ibid).

Dijk (personlig kommunikation, 28 mars 2017) beskriver pilotprojektet som nystartat och pågående och att en utvärdering kommer att bli aktuell efter projektslutet. I dagsläget finns en del tekniska bekymmer med den interaktiva plattformen som försvårar processen för medborgarna att lägga upp sina förslag, de tekniska bekymren förväntas arbetas bort och åtgärdas.

5.5 SOUP, Detroit US

SOUP är ett initiativ som startades i Detroit 2010 som går ut på att främja och finansiellt stötta projekt som på olika vis bidrar till samhällsutvecklingen (SOUP, u.å.). Initiativet innebär att medborgare bjuds in till ett event där de kan presentera idéer eller projekt och ges möjlighet att vinna ett startkapital för att förverkliga idéerna. Evenemanget är öppet för alla och frivilliga ställer upp med mat och lokal, deltagarna betalar en symbolisk summa för mat och det är frivilligt att donera utöver denna summa. Under kvällen presenteras fyra projekt, alla deltagare får sedan rösta fram ett projekt som sedan tilldelas pengarna som samlats in (SOUP, u.å.). Evenemanget öppnar även upp för diskussioner och möten mellan människor som kan leda till nya innovativa samarbeten i städerna.

Sedan starten 2010 har det arrangerats över 150 träffar i Detroit som har finansiera 45 projekt, 39 ideella organisationer och 25 vinstdrivande företag (SOUP, u.å.). Initiativet har spridit sig till flera städer världen över och är numera ett allmänt koncept. En av grundarna till SOUP berättar att det bästa med initiativet är att människor får känna att deras dröm kan bli verklighet (The Right Brothers, 2015). Det finns ingen konkret utvärdering av projektet.

5.6 Volksenntscheid Fahrrad, The referendum movement, Berlin

Volksenntscheid Fahrrad är en förening som driver frågan om ett cykelvänligt Berlin (Volksenntscheid Farrad, u.å.). Syftet är att skapa en säker och bekväm cykelinfrastruktur genom ny lagstadgning, eftersom cyklisterna i staden blir fler och antalet olycksfall ökar. En utvecklad cykelinfrastruktur kan även bidra till minskad motordriven trafik vilket förbättrar luftkvalitén i staden (ibid). Föreningen drivs av alla sina medlemmar och ett team som består av initiativtagarna till förslaget. Under år 2016 presenterades ett första utkast av lagen som innebär en utvecklad infrastruktur för cyklister, sedan samlades signaturer in för att stödja den. För att ett förslag ska gå vidare krävs minst 20.000 underskrifter som sedan hamnar hos

(27)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

senaten som bedömer lämplighet och granskar förslaget. I nästa steg behöver ytterligare 175.000 underskrifter samlas in för att senaten ska anta förslaget eller utarbeta ett alternativt förslag. Alternativt kan frågan tas vidare till folkomröstning som kräver att en fjärdedel av Berlins väljare deltar, för att lagen ska stadgas. I början av 2018 godkändes förslaget av senaten i Berlin (berlin.de, 2018).

5.7 Kategorisering av studerade initiativ

Utifrån de värderingsdokument samt information vi tagit del av om de olika initiativen kategoriseras initiativen med stöd av deltagandestegen som grundar sig i Arnsteins teori (Arnstein, 1969). Nedan presenteras en illustration som visar till vilken nivå de studerade initiativen uppfyller stegen av delaktighet, därefter följer en förklarande text.

Bild 2, Egen illustration med inspiration från Arnstein (1969)

Malmöinitiativet och Parisinitiativet uppfyller steg fyra (konsultation) genom att

medborgarnas förslag samlas in via nätbaserade forum. Eftersom förslagen formuleras fritt i de båda initiativen, passerar de steg fyra. Eftersom det inte förs en dialog mellan medborgarna och beslutsfattare uppnår inget av initiativen steg fem (pacificering) helt och hållet. Förslagen i Parisinitiativet förverkligas i större utsträckning än förslagen i

(28)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

Malmöinitiativet, vilket möjliggör för ett större deltagande och Parisinitiativet placeras därför närmare steg fem.

Mobile Info Center uppnår steg tre (information) eftersom syftet med initiativet är att

skapa en informationsspridning till stadens alla medborgare.

ZO!City uppnår steg sex (partnerskap) eftersom medborgarna bjuds in till att planera

sin stadsdel i ett forum som tillåter alla, även beslutsfattare att vara delaktiga i planering, diskussioner och beslutstagande. Ett delat beslutsansvar råder eftersom projektet tillämpar crowdfunding och de förslag som uppnår sin finansiering, oberoende av givare, ska genomföras.

SOUP placeras på steg åtta (medborgarkontroll) eftersom det är ett lokalt,

demokratiskt initiativ av medborgare, helt oberoende av staten. Olika projekt för samhällsutveckling finansieras främst genom en gemensam insamling från deltagande privatpersoner, vilket bidrar till att de har en egen budget som inte är beroende av staten.

Volksenntscheid Fahrrad placeras mellan steg sju (delegerad makt) och åtta

(medborgarkontroll) eftersom det är ett lokalt, demokratiskt initiativ av medborgare för att skapa en bättre miljö för cyklister i staden. Initiativet uppnår inte steg åtta eftersom initiativet kräver ett beslut från staten för att skapa en folkomröstning.

(29)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

6. Gemensamma insatser mot en hållbar utveckling i Malmö

Kapitlet innehåller studiens resultat som framkommit genom litteraturgenomgången, kategorisering av de studerade initiativen, analysprocessen samt intervjumaterialet. Resultatet presenteras i form av sex kriterier som är viktiga vid arbetet med involvering av medborgare. Vid varje kriterium ges först en kortfattad presentation av dess innebörd följt av reflektioner utifrån utförda intervjuer samt huruvida de studerade initiativen lever upp till kriteriet. Därefter presenteras vidare resultat om tre koncept för ett ökat medborgarengagemang som utformats utifrån initiativen och kriterierna.

6.1 Våra kriterier

Alla kriterier behöver inte nödvändigtvis uppfyllas men varje kriterium utgör en viktig del och bör reflekteras över innan det utesluts. Kriterierna kan ha olika innebörd beroende på kontext och anpassas utifrån typen av initiativ. Kriterierna kan utgöra ett verktyg för att bidra till att utveckla arbetet med medborgarengagemang inom Malmö stad.

Kunskaps- & informationsspridning

Kunskaps- och informationsspridning handlar dels om att nå ut med kunskap och information till medborgare och dels om att öka dess spridning.

Hjertberg och Wirén beskriver guidningar, temadagar och olika events i Malmö som en del av att sprida kunskap och information till medborgarna. Vidare beskriver de flera idéer för att utveckla arbetet med att sprida information och efterfrågar en grupp som arbetar aktivt med naturfrågor. Wirén beskriver även hur kommunens insatser inte alltid kommuniceras till medborgarna, vidare berättar han att vissa större projekt lyfts av pressen medan andra mindre punktinsatser inte alltid följs upp. Han beskriver att kommunen skulle kunna nå ut genom fler kanaler och menar att en hemsida för naturpedagogiska insatser skulle kunna vara ett sätt. Neleryd beskriver att även andra kanaler som sociala medier, initierade av medborgare, kan vara mer effektiva än kommunens egen informationsspridning. Esse lägger vikt vid att information är en förutsättning för att kunna engagera sig.

MIC står för en tydlig informations- och kunskapsspridning inom sina utvalda områden. I ZO!Citys interaktiva karta finns det möjlighet för kommunen att delge information om kommande projekt i staden. SOUP bidrar till kunskaps- och informationsspridning genom innovationer, ideer och tankar som uppmärksammas genom deras event.

(30)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

Tillgänglighet

Tillgängligheten handlar om att synliggöra initiativet samt om att initiativet ska upptäckas av medborgarna. Tillgänglighet handlar även om en öppenhet från kommunen och om att vara mottaglig för nya intryck och åsikter som framkommer. För att nå medborgare kan det krävas olika sorters kanaler som till exempel nätbaserade forum och fysisk närvaro.

Hjertberg och Wirén belyser att de kunde synliggöra sina insatser bättre, genom att finnas tillgängliga på olika kanaler. Hjertberg menar att en stor del medborgare inte vet vad som erbjuds. Neleryd lägger vikt vid att synliggöra för medborgarna att engagemang ger resultat, och menar att det kan vara det viktigaste i hela processen för att skapa tillit och förtroende mellan medborgare och förvaltning. Vidare beskriver hon en öppenhet från kommunens sida genom att de arbetar på olika sätt och anpassar sig till vilket område de arbetar i vid olika projekt. Esse menar att det är viktigt att fundera kring vilka kanaler för tillgänglighet som fungerar bäst i ett specifikt område.

Utvärdering av Malmöinitiativet visar att det krävs vidare metoder som marknadsföring och kampanjer för att öka tillgängligheten för medborgarna. Parisinitiativet gör sig tillgängliga genom sin vida marknadsföring. MIC står för en stor tillgänglighet eftersom de har en fysisk närvaro i stadens rum. ZO!City utgår från att öka tillgängligheten för medborgare att delta i stadsplaneringen. SOUP har upptäckts av många genom sociala medier, press och även genom “mun till mun-metoden”. Initiativet är tillgängligt och öppet för olika sorters innovationer.

Legitimitet genom intresse och engagemang

Det är viktigt att det finns intresse och/eller engagemang hos medborgarna för att styrka initiativets värde. Tidigare erfarenheter, samhällsundersökningar eller enkäter kan ligga till grund för inriktningen på initiativet.

Hjertberg och Wirén beskriver ett starkt intresse för naturfrågor hos medborgarna i Malmö. Intresset synliggörs genom högt antal deltagande vid guidningar och andra evenemang samt i form av medborgarnas respons på natur-relaterad information som går ut via olika kanaler. Neleryd, Hoffman och Esse lyfter fram att det är väsentligt att kartlägga medborgarnas intressen för att möta behoven som finns.

När MIC besöker olika område i staden samlas medborgarna kring bussen vilket ger en bekräftelse på att det finns ett stort intresse för frågorna. Grunden till att SOUP startats och fortsätter utvecklas är just att det finns ett tydligt intresse för denna typen av initiativ, som är

(31)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

skapat av medborgare för medborgare. Volksenntscheid Fahrrad visar att det är möjligt att vara med och påverka om det finns ett stort intresse och engagemang.

Kommunikation och dialog

Kommunikationen handlar dels om att bjuda in medborgarna till dialog och dels om medborgarnas aktiva deltagande i dialogen.

Esse beskriver svårigheterna med att nå ut till medborgare och menar att det måste ske en förändring i kommunikationen. Framför allt eftersom vissa dokument är svåra att förstå och kräver en kunskap som allmänheten inte alltid besitter. Esse har en vision om att bli bättre på att förklara komplexiteten i de ställningstagande och beslut som tas, för att skapa en förståelse och för att öka förtroendet från medborgarna. Hon nämner även en brist i kommunikationen mellan kommunens olika enheter vilket har lett till att de gett ut olikartad information, som i vissa fall har skapat en misstro hos medborgarna. Neleryd beskriver kommunens dialogarbete och berättar om processen vid ett specifikt initiativ med ursprung i Malmöinitiativet. Hon berättar hur medborgare kan inkluderas genom hela arbetsprocessen genom att kommunen lyssnar till medborgarnas tankar och åsikter och tillsammans kartlägger problembilden samt genomför olika undersökningar. Vidare menar hon att dialoger som utförts har bidragit till att fler medborgare blivit medvetna om möjligheten för delaktighet. Hon beskriver vikten av samarbetet med fastighetsägare, boende, föreningar och näringsliv i de berörda områdena, och en strävan efter att möta invånarna i deras närmiljöer, som en del i att kartlägga hur invånare rör sig samt vilka behov och önskemål som finns. Hon beskriver en vilja om att vidareutveckla arbetssätt och dialogmetoder med medborgarna, för att skapa en bättre bild av problemen som medborgarna upplever. Även Hoffman beskriver ambitionen att arbeta med metoder utifrån vilka behov som finns hos medborgarna och menar att nätverk kunde skapas mellan behovsägare för att hitta gemensamma mål. Hon belyser även att det finns en vilja att skapa kommunikationskanaler för att bli bättre lyssnare.

Genom Parisinitiativet förs en kontinuerlig dialog med medborgarna och det finns en stark återkoppling. MIC åker runt till olika områden i Borås och för en direkt kommunikation och dialog med medborgarna. I ZO!Citys nätforum ska det finnas möjlighet att skapa dialog inom stadsutveckling mellan medborgare och kommun. SOUP har genom sitt initiativ öppnat upp för kommunikation mellan medborgare samt mellan initiativtagare och intresserade aktörer.

(32)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

Deltagande demokrati

Demokrati innebär för medborgare en rättighet och en skyldighet att delta. Medborgare ska genom demokrati ges en möjlighet att uttrycka sina åsikter, tankar och förslag, samt nyttja sin rätt till påverkan. Dialogen mellan kommun och medborgare kan fördjupa demokratin och leda till att tilliten stärks.

Esse talar om stadsbyggnadskontorets ansvar i att värna om medborgarnas intressen vid utförandet av detaljplaner och menar att de behöver bli bättre på att lyssna. Hon menar att det även är viktigt att lyssna till initiativ hos engagerade medborgare. Neleryd beskriver att samarbetet med politikerna kan utvecklas och menar att det behöver öppnas upp för en dialog för att prata om vad det innebär att involvera medborgare. Hon menar att det är viktigt att medborgare känner sig delaktiga i beslutsprocesserna även utöver mandatperioderna. Hon upplever att medborgare vill vara med och påverka och engagera sig i sin omgivning och hon menar att det är viktigt att tillvarata det engagemang som finns. Hoffman anser att det finns utrymme för att vara mer drivande som individ, hon menar att de finns en norm om att inte vara först med idéer och om hur självständiga vi som individer bör vara. Hon hänvisar till samhällsstrukturen i Sverige och menar att den spelar en viss roll och beskriver att vi är relativt dåliga på att ge plats för engagemang. Vidare menar hon att medborgarinvolvering är en nyckelfråga inom förändringsarbete.

Malmöinitiativet är ett exempel på kommunens ambition att främja demokrati genom deltagande. Initiativet uppmuntrar malmöborna att uttrycka sina åsikter. I utvärderingen av initiativet uttrycks en positivitet och stark tilltro till att initiativet kan stärka den lokala demokratin. Samtidigt är det flera förslag som trots majoritet från medborgare inte genomförs, vilket kan leda till en misstro. Parisinitiativet bygger på ett liknande koncept, dock med en tydligare marknadsföring. Initiativet har drivits som en kampanj och uppfattningen är att det fått en större spridning i staden. Det finns dessutom en tydlig återkoppling som kan bidra till att stärka tilliten och öka deltagandet, vilket stärker demokratin. Genom ZO!City ges medborgare en möjlighet att bidra med ideer, önskemål och projekt diskuteras vidare och som genom samarbete kan leda fram till förverkligande. I Volksenntscheid Fahrrad har människor slutit samman kring något som startades som en idé och vision utifrån för att det fanns en vilja om att förändra. Resultatet visade på hur kraftfull en deltagande demokrati kan vara när en grupp engagerade människor kan få till en faktisk lagförändring. SOUP är ett initiativ startat av ideella krafter och bjuder in till deltagande och delaktighet för medborgare och står för en demokrati inom initiativet men saknar ett samarbete med staten.

(33)

Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13

Kontinuitet

Kontinuitet innebär att möjliggöra för ett långsiktigt pågående arbete som genom ett väl förankrat ansvar, med ett driv och intresse från engagerade människor, minskar risken att arbetet avstannar.

Esse beskriver att det inom arbetet med detaljplaner finns en avsaknad av ett kontinuerligt, strukturerat och strategiskt arbetssätt med medborgardialog. Svårigheten med kontinuitet ligger delvis i projekt som arbetsform, som vanligtvis innefattar ett slutdatum. Esse menar att det bör läggas mer kraft på de delar av projekten som varit bra och att implementera dem i linjearbetet. Vidare menar hon att det är viktigt att dra lärdom efter avslutade projekt. Hennes åsikt delas med Neleryd och Hoffman och alla beskriver hur lärdomarna kan bidra till utveckling av organisationen eller arbetssättet. Hoffman beskriver även hur hennes arbetsroll handlar om att arbeta mer linjärt inom Malmö stad för att implementera nya arbetsformer som stärker hållbarhetsarbetet inom Malmö stad på alla plan, även om det arbetet är i projektform är planen att det ska resultera i ett förbättrat strategiskt arbetssätt som är kontinuerligt.

Parisinitiativet är ett initiativ som har en tydlig kontinuitet eftersom det är ett pågående arbete som ständigt utvecklas och förbättras, som delvis förverkligas genom att det finns ett förankrat ansvar och att vikten av att inkludera medborgare i stadsutvecklingen är väsentlig. Malmöinitiativet är även det ett pågående initiativ som därför kan tillskrivas en viss kontinuitet. Däremot saknas en tydlig återkoppling till initiativtagarna och initiativet är inte förankrat i någon fast arbetsgrupp inom organisationen, bristerna nämns i utvärderingen, dock utan vidare uppföljning. Initiativet MIC utgick från att vara projektbaserat till att bli en permanent verksamhet, det finns ett förankrat ansvar som bidrar till en kontinuitet i arbetet. SOUP är också ett initiativ som visar på god kontinuitet eftersom det startade på liten skala och har sedan spridits till flera olika länder genom stort engagemang hos initiativtagarna.

6.2 Våra koncept

Med initiativen och kriterierna som utgångspunkt har tre koncept utformats som skulle kunna lyfta medborgarnas engagemang samt öka deltagandet och intresset för ett mer miljömässigt hållbart Malmö.

1. Blå-gröna bussen

Med inspiration från initiativet MIC utformades vårt koncept med en informationsbuss i Malmö som vid bestämda tillfällen finns på utvalda platser och når ut med information och

References

Related documents

De flesta företag arbetar med miljön av en anledning, att tjäna pengar, sen hur de klär detta med olika uttryck som samhällsperspektiv eller att vara en god förebild är

Om undervisningen brister i att belysa samtliga dimensioner kan det leda till att eleverna får svårt till att förstå hur de olika dimensionerna påverkar varandra och

ämnesövergripande arbete. Denna svårighet kan sägas vara sammankopplad med att eleverna upplever undervisningen om hållbar utveckling som en punktinsats istället för en röd

De öppna frågorna genomgår en kvalitativ text- och innehållsanalys, där svaren grupperas utifrån vilken dimension svaret huvudsakligen anses tillhöra (Ejlertsson, 2014,

kommissioner för Naturvetenskap och för Samhällsvetenskap och Humaniora, inklusive Utbildningsvetenskap, särskilt vad gäller jämställdhet i akademien och universitetens roll

Ekologisk hållbarhet handlar om allt inom eko- system och miljö till exempel att bevara biolo- gisk mångfald, att klimatet inte förändras för mycket, minska

Respondenterna F7s och F8s uppfattning om hur social hållbarhet inom ramen för förskolan förstås ur ett värdegrundsperspektiv kopplas till värdegrundsarbetet i förskolan som är

Första kullen studenter tyckte också att kursen var lite för rörig efter- som så många olika moment ingår och så många olika lärare deltar. Utvecklingsgruppen arbetar