Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn och ungdomsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
En intervjustudie med några pedagoger
om hur de arbetar med musik i förskolan
An interview study with some educators about how they work with
music in preschool
Eva R Holgersson
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Lärande och samhälle
Barn- och ungdomsvetenskap 2012-11-21
Examinator: Annika Åkerblom
3
Sammanfattning
I förskolans verksamhet är musiken en viktig del i barnens språkliga och motoriska utveckling. Frågeställningarna jag har haft som utgångspunkt för min undersökning är: Pedagogens inställning till musik. På vilket sätt använder barnen musik i den fria leken. Hur planeras musikaktiviteterna. Påverkar pedagogens egen inställning till musik i musikaktiviteterna. För att belysa mina frågor har jag använt kvalitativa intervjuer och enkäter. Resultatet av min undersökning visade att pedagogerna ansåg musiken vara en viktig del av verksamheten i förskolan och till deras förvåning upptäcktes att de använde musiken mer än vad de tidigare insett. Den fanns med inte bara under sångstunderna utan i stort sett hela tiden. Man kan konstatera att musiken används i förskolan men hur och i vilken utsträckning är starkt beroende av pedagogernas eget intresse.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning
……… 7
2.
Syfte och frågeställning
……….. 9
3. Litteraturgenomgång
………...10
3.1. Vad nämns i läroplanen……… 10
3.2. Musikens betydelse för det ofödda barnet………11
3.3. Pedagogens musicerande………. 12
3.4. Musikens betydelse för barns utveckling………. 15
3.5. Barnssånger……….. 17
3.6. Musik och Barnlek………... 18
4. Metod
……… 21
4.1. Metodval ………. 21
4.2. Urval………. 22
4.3. Urvalsgrupp………. 22
4.3.1. Urval från intervjuer och enkäter……….. 23
4.4. Genomförandet……… 23
4.4.1. Enkäter……….. 24
4.4.2. Intervjuer………... 24
6
4.6. Forskningsetiska övervägande………. 25
5. Resultat
………. 27
5.1. Pedagogens inställning till musik………... 27
5.2. Musik i den pedagogiska verksamheten………. 28
5.3. Musik i den fria leken………. 30
5.4. Fortbildning i musik……… 31
6. Diskussion/Slutsatser
………... 33
6.1. Resultatdiskussion……….. 33
6.2. Slutsatser………. 37
6.3. Min yrkesroll som pedagog ……… 37
6.4. Vidare forskning………. .38
Referenser
………... 39
Bilaga 1.
7
1. Inledning
”Anna 4år står vid dörren in till sin avdelning på förskolan, hon har precis blivit lämnad av mamma. Mamman har berättat för pedagogen att Anna har fått en ny cd-skiva med sina favoritlåtar som hon tagit med till förskolan. ”Va roligt” säger pedagogen till Anna, ”då går vi in i samlingsrummet sätter på cd:n och lyssnar på låtarna och så dansar vi”. Anna tittar på pedagogen skakar på huvudet och säger ”vill inte”. ”Nähä, varför inte det”, säger pedagogen. ”Jag vill inte”,svarar Anna ännu en gång. Anna är en blyg och försiktig flicka som inte tar första kontakten med barnen. Pedagogen tar med henne till samlingsrummet och sätter på cd:n, så börjar pedagogen dansa i takt till musiken, Anna tittar på med sina stora bruna ögon. Pedagogen frågar henne om hon vill dansa, hon skakar på huvudet och säger till pedagogen att hon ska gå. Pedagogen lämnar rummet, efter en liten stund hör hon hur det sjungs och skrattas inifrån rummet. Pedagogen smyger försiktigt fram för att se vad det är som händer, till sin stora glädje ser hon att Anna och tre andra flickor har funnit varandra i musiken och de dansar och sjunger nu tillsammans. När Anna upptäcker pedagogen i dörren ler och vinkar hon”
Musik skapar glädje och dans
Glädje och dans skapar rörelse
Rörelse skapar koordination
Koordination skapar förståelse
Förståelse skapar ord
Ord skapar meningar
Meningar skapar ett språk
8
Jederlund (2002) menar att musikupplevelser ger en glädje och gemenskap som innebär personlig utveckling av stor betydelse för barn. Detta menar han kan påvisas genom den så kallade Mozarteffekten, som är benämning på en inlärningspsykologisk forskning som visat en förbindelse mellan musiklyssnade, musikutövande och förbättrade studieresultat. Ändå finns det en viss tendens i vår kultur att nedvärdera musiken i våra förskolor och skolor, den anses inte vara ett ”riktigt ämne” (ibid).Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) står det att förskolan ska strävaefter att varje barn:
”utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser,
tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som rörelse, sång och musik,
dans och drama” (s.10)
Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur pedagogerna i förskolan inbjuder barnen till olika musikaktiviteter och om det finns möjligheter för barnen att påverka dem. Undersökningen inriktar sig också på hur pedagogerna utformar musikaktiviteterna i den styrda och den fria delen av verksamheten, om det blir klassisk eller modern musik eller om det blir för barnen kända barnvisor. Jag vill även se om rörelse/rytmik finns med i musikaktiviteterna samt titta på i vilken utsträckning pedagogerna använder musikinstrument och om barnen också får använda instrument under aktiviteten. Wiklund (2010) menar att barn har rätt till musik i förskolan och att det är ett måste. Hon påpekar att musik är ett naturligt språk som finns hos barn och detta har man inte rätt att ta bort.
9
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med min studie är att undersöka pedagogernas inställning till musik, samt se hur pedagoger och barn använder sig av musiken och hur detta blir synligt i verksamheten.
Frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är följande:
Vilken inställning har pedagogerna till musik?
Använder barnen sig av musik i den fria leken?
10
3. Litteraturgenomgång
Under denna rubrik presenteras litteratur och teorier som är relevanta till studien ”En intervjustudie med några pedagoger om hur de arbetar med musik i förskolan”. Studien belyser pedagogens inställning till musik, hur den påverkar verksamheten i förskolan och musikens betydelse för den fria leken. Den tidigare forskningen tar även upp vilken betydelse musiken har för det ofödda barnet i moderns mage.
3.1. Vad nämns i läroplanen om musik
Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) ska förskolans uppdrag varaatt lägga grunden till ett livslångt lärande. För alla barn som deltar ska verksamheten vara rolig, lärorik och trygg. Kunskap kommer till i olika former och är inget entydigt begrepp.
”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande” (s.7).
Det står också i läroplanen för förskolan att deras strävandemål är att barnen ska utveckla sina upplevelser genom att kunna förmedla sina tankar och erfarenheter med hjälp av till exempel dans, rörelse, musik och sång. Man kan också läsa att det ska vara
11
ett lustfyllt lärande på förskolan, där barnen får många roliga upplevelser genom att de får vara nyfikna och utforskande och att fokus läggs på fantasi, lek och kreativitet.
Läroplanen (Skolverket, 2010) står det att förskolan har i uppdrag att erbjuda varje barn en trygg miljö och att de ska möta vuxna som ser varje barn och dess möjligheter.
3.2. Musikens betydelse för det ofödda barnet
Neuman, Lind (1987) menar att det första sinnesuttrycket är det rytmiska hjärtslaget från modern. Jederlund (2002) anser att det mänskliga livet helt enkelt utformas i rytm och hjärtpuls, men påpekar att detta inte kan bevisas. Han anser det vara en självklarhet att vi som vuxna har ett behov av att ”finna en rytm i tillvaron”, ”gå i takt med nutiden” och finna en ”gemensam puls”. Musicerandet ger tydliga uttryck för vad huvudsaklig puls och rytm är.
Sundin (1995) menar att barnets hörselapparat är fullt utvecklad när barnet föds och flera månader innan har fostret reagerat på ljudstimuleringar. Han anser att man inte kan veta om stimuleringen uppfattas auditivt (hörsel) eller taktilt (beröring). Ljudet från omvärlden och modern kan bli överfört till barnet som vibrationer. Hur det än är så vet man att modern och barnet kommunicerar med varandra ljudmässigt de sista månaderna, man vet att flertalet föräldrar sjunger och spelar för sitt ofödda barn. Bjøkrvold (2005) skriver att ljud, rörelse och rytm har en viktig del i det ofödda barnets utveckling både fysiskt och psykiskt han anser att prata, sjunga, dansa och läsa för sitt ofödda barn har en stor betydelse.
Fagius och Lagercrantz (2007) menar i sin forskning att fostret har en fungerande hörsel redan i tjugonde graviditetsveckan men det finns de forskare som påstår att det kan vara tidigare än så men då rör det sig nog mer om en reaktion på svängningar. Fostret reagerar på ljud de hör utifrån, till exempel musik. Heppar (1988) gjorde en
12
undersökning med blivande mammor där han lät dem titta på en TV-såpa, när sedan det nyfödda barnet fick höra den aktuella signaturmelodin så sög de intensivare på nappen. Han kunde även konstatera att om han spelade upp signaturmelodier till andra TV-såpor så reagerade de nyfödda barnen inte på samma sätt.
Riddersporre (2012) anser att föräldrar och deras ofödda barn ger intryck av att ”ha umgåtts” under graviditeten och fått erfarenheter där de lärt känna varandra. Ljud och rytm är signaler om att det finns en värld utanför. Mammans hjärtljud och hennes rytm talar om för barnet att något ska hända, det kan vara dags för vila eller rörelser som väcker känslor. Hon menar att det ofödda barnet och föräldrarna på detta sätt lär känna varandra och att barnet lär sig skilja på olika saker såsom tystnad, ljud, tal och musik. Många barn har stor erfarenhet av musik redan när de föds.
Vår syn på barnens kunskaper och förmågor har förändrats mycket under några decennier menar Don Lind (2007). Bara sedan 1960–1970-talet så har spädbarnsforskningen gett oss fortlöpande och bättre kunskaper om det nyfödda barnets medfödda kompetenser och begåvningar. Hon menar att sambandet musik och rörelse tillsamman spelar en stor roll i barnets utveckling. Alla föräldrar har någon gång sett vilken inlevelse det lilla barnet har när det gungar i takt till musik.
3.3. Pedagogens musicerande
Bjørkvold (2005) tycker att vi alla behöver den musiska människan. Han anser om vi förlorar musikheten har vi också förlorat något väsentligt som människa. Bjørkvold påpekar att det handlar om en livsutveckling som utgår från den musiska människan genom de olika fasorna i livet. Barn har olika uttrycksförmåger som är ur denna synpunkt musiska, från barnets första kluckande ljudleken med sina föräldrar, till spontansångerna med sina kompisar, till rockprojektet i skolans högre klasser. Forskare som Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling och Wallerstedt (2009) skriver att det finns för lite kunskap hos pedagogerna i de estetiska ämnena ute på
13
förskolorna. Uddén (2001) skriver i sin avhandling som handlar om ”musisk kommunikation” att barns sätt är att språka, lära och förstå genom rytm och rörelse, de uttrycker sig med röst, hand och kroppsgester. Wiklund (2001) tycker att det har stor betydelse hur pedagogen sänder ut sitt budskap om musikaktiviteten. Hon anser att pedagogen ska utstråla kunskap för att kunna fängsla barnen till delaktighet. Granberg (1999) skriver att musiken och rörelsen har en stor betydelse för barns utveckling och bör finnas med i verksamhetens dagliga rutiner. Hon anser att pedagogerna skall vara med barnen i deras lek, på deras villkor musicera med dem under leken. Jederlund (2002) menar att upplevelsen av musik ger en personlig utveckling genom glädje, gemenskap och positiva möten med andra. Ändå finns det en viss tendens i vår kultur att nedvärdera musiken i våra förskolor och skolor som något kosmetiskt och lyxigt och den tas därför inte riktigt på allvar. Musiken får ofta stå tillbaka för att lämna utrymme åt ”riktiga och viktigare ämnen” som teknik, matematik och datorer (ibid). Enligt Jederlund har musiken en betydelse för barns utveckling. Tack vare den så kallade
Mozarteffekten (som är en benämning på inlärningspsykologisk forskning som har visat
en förbindelse mellan musiklyssnade och musikutövande) har man kunnat se ett förbättrat studieresultat i matematik och språk. Detta har sakta börjat förändra den pedagogiska inställningen till musikens fördel.
Det viktiga är barnens lust till musiken och att det finns en engagerad pedagog som är närvarande och kreativ, så att de skrattar och har roligt tillsammans och kan fortsätta att skapa och ta del av de språkliga processer som kan tillföras i bild, lek, berättande och inte välja bort musiken (Jederlund 2002).
Det huvudsakliga problemet ligger enligt Sundin (1995) inte i om det finns instrument på förskolorna eller att tiden inte räcker till för musikstunderna. Sundin menar att förskolan är en lämplig miljö där barn och pedagoger får tid att utvecklas och lära tillsammans. Problemet ligger i stället hos den enskilde pedagogen. Han föreslår en reflektion utifrån sig själv och över sin egen situation om hur man påverkats av musiken i sin egen uppväxt. Om till exempel musiken har varit kaotisk eller det ställdes för stora krav på att allt måste vara perfekt, kan detta vara en möjlig anledning på varför man inte
14
vågar spela och sjunga med barnen. Det blir lätt att man då som pedagog ger upp och låter bli att vara delaktig i musikaktiviteterna.
Don Lind (2007) menar att många pedagoger i förskolan har stor respekt för begreppet musikalitet, de vågar inte berätta om sina musikaliska kunskaper av rädsla för att bli bedömda. Begreppet musikalisk måste omdefinieras till ett mera musiskt begrepp. Som Bjørkvold (2005) skriver i sin bok kännetecknas en musisk människa av en spontant lekande, vidöppen och lärande människa.
Musik i förskolan har barn rätt till anser Wiklund (2010) och det är en nödvändighet. Hon påpekar att musik är ett naturligt språk som finns hos barn och detta har man inte rätt att ta bort. Genom musiken lär sig barn att de är en skapande människor. Wiklund anser också att musik inte bara är ett musicerande med instrument eller sångsamlingar utan det är allt det barnet gör.
Föredragshållare Nobel (1991, mars) påstår att musikspråket är betydligt viktigare än talspråket därför att det framkallar fler känslor både hos den som sjunger och den som lyssnar. Nobel anser att det finns en viss blockering hos vissa vuxna, när det gäller att våga använda sig av sina resurser, de tar avstånd ifrån det som en gång var det mest naturliga. Nobel menar att en blockering kan vara att den vuxne inte vet vad som krävs av dem i till exempel i musikstunden.
Vesterlund (2003) skriver in sin bok ”Musikspråka i förskolan” att man måste våga vara öppen för olika idéer och tankar om musicerandet som dyker upp och låta barnen få fantisera om musikens utveckling utifrån deras idéer. Hon anser att barn ska få vara med efter deras egna förutsättningar och var de befinner sig i sin utveckling. Vesterlund tycker att man ska våga improvisera, finna nya lösningar även när man musicerar med barn, våga ”bjuda på sig själv” som ledare. Pedagogen ska vara en förebild i sitt arbete i förskolan.
15
3.4. Musikens betydelse för barns utveckling
Nilsson (2002a) menar attbarnen i dag lever i en värld där musiken utgör en betydande element i deras vardag. Dagens barn har redan lärt sig så mycket om musik på egen hand. Det finns så många olika verktyg som har utvecklat musikaliska aktiviteter på datorn som traditionella musikinstrument får dela utrymme med. Flertalet barn har idag tillgång till egna medietekniska utrustningar hemma såsom TV, dator, dvd och internet (Medierådet, 2010). Han menar att förskollärare idag inte möter några musikaliska nybörjare. Nilsson har dock sett att barns musikskapande anses som ett tidsfördriv och störande, medan bildskapande däremot ses som en kreativ aktivitet.
Kompositören Pond (1906 – 1983) gjorde på 1930 - talet en studie om barns spontana musikaliska kreativitet (1981). Ponds slutsats blev att den musikaliska improvisationen är central för barns musikaliska utveckling. Även kompositören Brodin som var verksam i Stockholm under samma period hade dessa tankar. Han hade låtit barn komponera egna sånger som han tecknade ner och lät ingå i skolans sångsamlingar (Sundin, 1988).
Don Lind (2007) menar att musik och rörelse hör ihop, musik i samspel med rörelse spelar en stor roll i barns utveckling. Någon gång har vi sett vilken spontan inlevelse barn har när de hör musik genom att de genast börjar gunga, hoppa eller vagga i takt till musiken. Det står i förskolans läroplan (skolverket, 2010) att förskolans uppdrag är att:
”förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk
verksamhet som ska anpassas till alla barn i förskolan och att varje barn får delta efter
16
Vissa förskolor går lite längre och utökar sin verksamhet med musik och rytmik, de låter barnen få utveckla sin musikalitet genom att spela instrument och sjunga olika musikstycken, både folkvisor, klassiskmusik, populärmusik och barnvisor.
Wallerstedt (2010) påpekar att i det pedagogiska uppdraget i förskolans verksamhet läggs det in att lära barn olika saker som att läsa, skriva, räkna och att ge dem ett intresse av natur och kultur. Wallerstedt tar i sin avhandling också upp barns lärande om musik som finns med i förskolans strävandemål. Hon menar att musik kan vara ett ämne som framställs som personligt och kopplas ihop med andra mål och ämnen, detta kan vara musikämnets svaghet men även dess styrka. Wallerstedt har tittat på forskare som Pound och Harrison (2003) de har en uppfattning om att utrymmet för musik i förskolan har minskat under mitten av förra seklet. De har reflekterat över olika förklaringar, till exempel om det kan vara att de vuxna inte känner sig ha tillräckligt med kunskaper i ämnet musik eller om det är andra ämnen som tagit över. Pound och Harrison tror att en anledning som kan ha bidragit till att det spelas och sjungs mindre är att det idag används cd-spelare för att spela musik.
Uddén (2004) menar att innan människan hade tillgång till instrument så dansade och sjöng hon. Och innan hon kunde läsa så fick hon lära sig allt genom att lyssna och imitera sin omvärld. Uddén anser att förskolebarn lär sig allt muntligt och kroppsligt precis som människan gjort i alla tider. De använder sig av rytmiska lekar och visor för att lära sig tala och förstå sin tillvaro. Hon tycker att det är vilseledande att använda begreppet musik inom förskolan, eftersom det kan förknippas med sånger av estetisk art och då med instrumental musik. Däremot tycker hon att det är bättre att tala om musisk lek och musiska aktiviteter för att ge ett barnperspektiv på det pedagogiska begreppet ”musik med barn”.
Bojner (1998) skriver i sin bok ”Musik och lek” där hon ställer frågan ”varför musik”, att hon tycker vi ska ge barnet det tidigt i livet, med det menade hon att vi ska ge det en annan dimension än det jordnära. För barns utveckling har musikuppleveser en stor inverkan på många sätt. Under fosterstadiet ska den blivande mamman sjunga för sitt
17
ofödda barn det ger harmoni i barnets fortsatta liv. Bojner har skrivit ner några skäl till varför musiken skulle vara så positiv för barnen. Musik ger inspiration vid målning. Musik ger vänner. Musik är glädjande och rogivande. Musiken skapar gemenskap på olika sätt. Därför ska man satsa på musik så tidigt som möjligt.
Engström (2007) påstår att dagens populärmusik har gjort att många börjat sjunga och att det bidragit till att avdramatisera sjungandet. Musiken sägs också vara en uttrycksform för både sorg och glädje. För de barn som har svårt att få vara med i gemenskapen är musiken en hjälp att bli sedda.
Don Lind (2007) menar att genom improvisation utvecklas och tränas vår förmåga att bemästra musik vokalt, i rörelse och instrumentalt. Hon anser att den kreativa förmågan får stort utrymme i kombination med färdighetsträning och skapande genom improvisation. Detta arbetssätt med den skapande processen stimulerar till konstnärlig utveckling. Don Lind menar att i spel, sång och danslekar utvecklas inte bara motoriken utan även den känslomässiga och psykiska förmågan. För att finger-och rörelselekar ska gå automatiskt så måste kopplingen mellan tanke och kropp tränas.
3.5. Barnssånger
Jederlund (2002) och Uddén (2004) tycker att det är en nödvändighet att barn har en kommunikation med vuxna i form av sånger och ramsor. Barn finner tillfredsställelse i rim och rytm, i språkets melodi och tonfall och ifrågasätter inte logiken och ordens mening i det poetiska språket (enligt Kåreland 1999).
Fagius (2007) citerar en liten pojke som svarade sin sånglärare när han ställde honom frågan ”Vad är sång?”. Charles 5 år svarade, ”När man andas kommer dom ut. Det går inte att sluta”. Hon undrade ”kan det vara så lätt?”. Ja, det vill säga om man har några sånger med sig i sitt bagage sen man var barn och fortsatt att sjunga dem som vuxen. Vi
18
vuxna har svårt för att sjunga rakt ut, det finns en oro att inte komma ihåg text och melodi.Barn tänker inte så, de sjunger rakt ut för att det är något som vill komma ut. Det kan vara en upplevelse de har varit med om eller en känsla som de vill berätta om.
Fagius (2007) menar att det är helt okej att sjunga vad man vill ta fram i sången annars så dör sångerna inom oss. Hon anser att vi behöver dem för att kunna flyga tillsammans. Sångerna har vingar och vingarna bär oss från människa till människa. Som exempel nämner Fagius texten nedan av inuitpoeten Orpingalik.
”Sånger är tankar som sjungs ut med andedräkten, när människor blir berörda av stor kraft och inte längre låter sig nöja med allmänt prat ……”
Fagius (2007) påstår att de flesta barn hittar sin röst spontant, men det finns de som behöver hjälp. Det gäller att vara positiv och uppmuntrande till dem som är känsliga för att använda sin sångröst.
Bjørkvold (1985) pekar på en studie om barns spontanasång som visar att spontansång är en påhittad och sjungen sång just för stunden som inte upprepas i liknande form. Spontansången hjälper barnet att framställa och förtydliga sina upplevelser och tankar med ord och rytm, den har en central roll för barns utveckling socialt, emotionellt och kognitivt. Bjørkvold (2005) anser att leken är en livsform ett sinnestillestånd som förändras under lekens gång. Leken är inte bara en lek för barnet den gör att de känner sig levande i den. Leken har möjligheter av flexibilitet av här och nu och bortom tid och rum.
3.6. Musik och barnlek
Enligt Hellqvist (1993) kommer ordet lek från fornsvenskan och betyder hastiga rörelser, kamp, spel och idrott, dans och skämt, spel på instrument. Bjørkvold (1985)
19
menarattbarn sjunger det de vill tala om och på så vis meddelar sin omgivning när de leker tillsammans eller ensamma, han tar också upp den spontana sångens innebörd och förklarar att den bildar en ram för barnens lärande lek.
Uddén (2004) nämner att många inriktar sig på barns lek, hur, varför och vad de leker samt hur deras verbala språk och deras tankar används och utvecklas. Uddén tittar mer på det musiska språket som anknyter till icke verbala och verbala språkformer. Hon menar om vi lyssnar när barnen leker ensamma eller i gemensam lek då finner vi att de uttrycker sig mer i sång än i tal, de pratsjunger och de låter under tiden som de rör sig. En del barn hittar på egna texter som de sjunger långt upp i åldrarna från kända melodier eller traditionella ramsor.
Vygotskij (1995) forskade under 1930-talet om hur barn tänker. Han menade att nya erfarenheter från lekande, fantasi och kreativitet förknippas med tidigare erfarenheter vilket gör att de vidgar sina kunskaper. Den amerikanska psykologen Cobb (1977) utvecklade samma förståelse (utan vetskap om Vygotskij) hon talade om fantasin som ett medel för barns mentala utveckling. Hon anser att barn föds till aktiva och utvecklande små människor som kan uttrycka och iscensätta fantasilekar genom att dansa, måla, sjunga, tala och därigenom utveckla den kulturella människan.
Det finns två estetiska mönster i barns lek menar Lindqvist (1995, 1996a) som går att urskilja. Hon har en uppfattning om att ett av mönstren hör ihop med musik, poesi och rörelse. Detta mönster finns redan hos de små barnen när de leker med språket och använder enkla handlingsmönster tillsammans med kroppsliga rörelser. Här är inte barnet medvetet om vad de ska uttrycka. De ser ingen skillnad på motorik, kropp, fantasier och medvetenhet. Barn leker, tänker och fantiserar, allt på samma gång. Rasmussen (1996) anser att när barn leker små katter då är deras rörelser mjuka och sinnliga för att gestalta katten men om de leker en tiger då blir rörelserna häftigare för att gestalta det farliga djuret för att öka spänningen i leken. Detta förekommer även i danslekar där även rytmen ha en viktig roll.
20
Bjørkvold (2005) anser att barnen utvecklar olika kulturmönster genom leken och får därmed en strukturerad vardag och ett sammanhang. Enligt Bateson (1995) anses musikaliska aktiviteter vara en lek där deltagarna själva skapar lekens ramar. Enligt psykologen Csíkszentmihályi (1992) myntades begreppet ”flow” som ett uttryck för maximal upplevelse i leken. Han menar att ”flow” kan kopplas till den upplevelse som deltagaren själv upplever i en aktivitets färdighetsnivå.
Don Lind (2007) menar att i leken utforskar barnet omvärlden genom att lukta, känna, smaka, springa, dansa, hoppa och spela. De använder alla sina sinnen och det ger dem både upplevelser, erfarenheter och kunskaper. Hon anser att sång och musik ska användas i de mindre barnens lek och kroppsrörelser. Don Lind anser att barnets lek är dennes ”arbete” och kroppen är verktyget, dessa tankar brukar sammanfattas under begreppet rytmik som utvecklades av den schweiziske musikpedagogen Jaques-Dalcroze (1865-1950) till en pedagogisk metod. Han konstruerade en teknik för träning av musikaliskt anlag genom att översätta rytmer till kroppsrörelse. Ett välkänt citat av Jaques-Dalcroze (1997) är: ”Jag drömmer om en musikundervisning där kroppen spelar den förmedlande rollen mellan ton och tanke och är våra känslors direkta instrument”.
21
4. Metod
I denna del beskrivs vilka metoder som har använts för att söka svar på frågeställningarna. Här beskrivs också varför just dessa metoder och förskolor valts och på vilket sätt metoderna kommer att genomföras. Två förskolor som har inslag av musik i sin verksamhet besöktes.
4.1. Metodval
I studien användes kvalitativ intervju och enkät. Widerberg (2002) påstår att vid kvalitativa intervjuer är det direkta mötet mellan forskaren och intervjupersonen det huvudsakliga syftet. Semistrukturerade intervjuer med pedagogerna har använts. Bryman (2002) menar att semistrukturerad intervju är att forskaren har en lista med frågeställningar (en så kallad intervjuguide) till intervjupersonen som har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Enligt Bryman så behöver inte frågorna komma i samma ordning som i intervjuguiden. Stukát (2005) anser att i en semistrukturerad intervju ges man möjlighet att ställa följdfrågor som till exempel ”Hur menar du? Kan du förklara närmare?”. Här utnyttjas samspelet mellan frågeställaren och den tillfrågade för att få så komplett information som möjligt. En enkät lämnades ut till pedagogerna på de avdelningarna som besöktes för studien. Enkäten bestod av 4 frågor som pedagogerna skulle besvara skriftligt se (Bilaga 1). Enkätens frågerställningar handlade om pedagogernas inställning till ämnesområdet ”musik”. Svaren på enkäten bildade en del av underlaget för intervjun med pedagogerna. Stukát (2005) anser att en enkät är bra när man vill nå så många människor som möjligt. Han menar att enkäten ger mer slagkraft åt resultatet och möjligheten att bedöma svaren blir mycket större än under en
22
intervju med några få personer. När enkäten formuleras utgår man ifrån syfte och frågeställningar.
4.2. Urval
För studien valdes två förskolor som har musik i verksamheten. Första förskolan har en avdelning med barn i åldrarna 1-3 år och ligger nära centrum i enskånsk stad. På denna avdelning arbetar fem pedagoger. Den andra förskolanhar fem avdelningar med barn i åldrarna 1-2 år, 1-3 år, 1-4 år, 3-5 år och ligger i utkanten av en skånsk stad. På var och en av dessa avdelningar arbetar tre pedagoger. Båda förskolorna är i kommunal regi. Undersökningen kommer att bestå i att intervjua åtta pedagoger. Tre från förskola 1 och fem från förskola 2.
4.3. Urvalsgrupp
Utgångspunkten för valet av förskolor var att de hade musik i verksamheten. De två förskolor som deltagit är förskolor som anser att musik är ett viktigt inslag i deras verksamhet, för barnens språkutveckling och den sociala samvaron. På den första förskolan deltog en avdelning som har barn i åldrarna 1-3 år. På den andra förskola fanns det 5 avdelningar som alla deltog, 2 som har barn 3-5 år, 1 som har barn 1-2 år, 1 som har barn 1-4 år och 1 som har barn 1-3 år. De fem pedagoger som arbetar på första förskolan deltog alla i att besvara enkäten och 3 av dem deltog i intervjun varav en valde att svara skriftligt. På den andra förskolan var det 5 avdelningar som deltog med 3 pedagoger från varje i att besvara enkäten och en från varje avdelning deltog i intervjun.
23
Varje avdelning har själv fått bestämma vem och hur många som skulle delta i intervjun Resultatet blev att från första förskolan deltog tre pedagoger och från andra förskolan deltog fem pedagoger, en från varje avdelning, i intervjun. Jag intervjuade en pedagog i taget och använde diktafon.
4.3.1. Urval från intervjuer och enkäter
Förskola 1 består av 4 pedagoger och 1 assistent som deltog i undersökningen. Alla har besvarat enkäten,tre har även svarat på intervjufrågorna, en pedagog har svarat skriftligt och två har deltagit muntligt i intervjun.
Förskola 2 består av 5 avdelningar 3 pedagoger på varje avdelning sammanlagt femton pedagoger som hade fått ut enkäten. Elva pedagoger från avdelningarna deltog att svara på enkäten, 4 pedagoger avstod att medverka. De ansåg att de inte hade något att komma med, de hade inget intresse för musik i verksamheten, de hade inga kunskaper. En pedagog från varje avdelning valdes ut, utifrån deras intresse av musik i verksamheten. I studien har använts fingerade namn som pedagog och en bokstav för att bevara deltagarnas anonymitet.
4.4. Genomförande
Intervjuerna hölls i ett rum på förskolan som pedagogerna var bekanta med där de kände sig trygga. Vid kontakt med förskolorna före intervjun informerades pedagogerna om syfte med undersökningen och syftets innehåll, de fick också ta del av de etiska övervägande som gällde. Önskemålet var att få ut intervjufrågorna före besöket så de var förberedda på frågorna innan intervjun. Enkäten lämnades ut till förskolorna före besöket och de samlade in dem innan intervjuerna genomfördes. Under intervjun användes diktafon för att inte missa information och den kompletterades med följfrågor
24
om det behövdes få ett fullständigare svar. Nedan redovisas först enkäterna, därefter intervjuerna och sist analysbeskrivningen.
4.4.1. Enkäterna
För att introducera studien kontaktades förskolorna som ingick i arbetet. Den första förskolan besöktes personligen, den andra förskolan kontaktades per telefon, för att informera om vad studien ”En intervjustudie med några pedagoger om hur de arbetar med musik i förskolan” skulle handla om. Båda förskolorna var positiva till att ingå i undersökningen och ställde upp med att svara på enkäten som mailades till dem innan besöket. Förskola 2 påpekade att de inte var en förskola som använde musik i verksamheten varje dag, men ville ändå ställa upp. Av de totalt 20 pedagoger som hade fått ut enkäten deltog 16, fyra från förskola 2 avstod att svara då de ansåg att ett intresse för musik inte fanns hos dem. Samtliga gav genomgående bra svar på hur de arbetade med musik i förskolan.
4.4.2. Intervjuer
Meningen med enkäterna var att se hur pedagogerna använde sig av musik i förskolan och deras inställning till musik. Pedagogernas svar på enkäten har inte legat till grund för vem som skulle intervjuas utan det fick varje avdelningen ta ställning till. Första förskolan valde ut de tre pedagoger som arbetade mest med musik. En av dem använde ofta gitarr medan de andra två mer använd de instrument som barnen också kunde använda sig av. En av pedagogerna ville svara skriftligt på intervjufrågorna. Det var inga problem att genomföra intervjuerna. Pedagogerna ställde upp och gav utförliga svar på de frågor som ställdes. Då det fanns en önskan om att få ta del av frågorna hade dessa lämnats ut till de berörda i god tid före intervjun. Förutom dessa frågor fanns även följdfrågor som var tänkta att användas om det behövdes ett bredare svar på frågorna. Förskolorna som var med i studien hade fått information om etiska övervägande (se
25
forskningsetiska övervägande 4.6). Vid det personliga besöket på den första förskolan och samtalet på telefon med den andra förskolan informerades om att diktafon skulle användas under intervjun och att den skulle ta ungefär 20-30 minuter.
4.5. Analysbeskrivning
I det empiriska materialet ingår intervjuer och enkäter. Frågorna och svaren från enkätundersökningen och intervjun strukturerades och bearbetades för att kunna se ett mönster i det insamlade material. Transkribering och genomarbetning genomfördes flera gånger för att få fram likheter och olikheter i pedagogernas relation till musik i verksamheten. Stukát (2005) påstår att just intervjuundersökning är ett mödosamt arbete. Han menar att upprepade genomläsningar och transkriberingar av materialet är mycket tidskrävande. Bearbetningen av den information som materialet i studien hade gett, var att kunna besvara de ställda frågorna i problemformuleringen. Enligt Larsen (2009) som anser att detta är det mest användbara sättet att analysera.
4.6. Forskningsetiska övervägande
Ett informationsblad kommer att lämnats ut till alla berörda personer som är med i mitt forskningsarbete och till berörd förskola. Pedagoger och barn på förskolan kommer att vara anonyma, för att skydda deras integritet. Jag kommer att följa Vetenskapsrådets
forskningsetiska principer inom den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen
(2012) som framhåller fyra huvudkrav:
Informationskravet betyder att forskaren ska informera undersökningsdeltagarna vad
studien handlar om och att deltagandet är frivilligt och att de kan avsluta sin medverkan om de så önskar. Undersökaren skall även informera undersökningsdeltagare om vilket tillvägagångssätt som kommer att användas.
26
Samtyckeskravet betyder att forskaren ska inhämta samtycke ifrån deltagarna. Jag som
undersökare ska ha fått ett godkännande från dem som ska medverka i min studie att de vill delta genom att svara på min enkät och intervjufrågorna som jag kommer att lämna ut till vederbörande och att jag kommer använda mig av diktafon. De deltagare som har godkänt det material som jag väljer att ha till mitt förfogande under insamlingen av materialet till min studie kan få lov att neka det under perioden som undersökningen håller på.
Konfidentialitetskravet betyder att all information om personuppgifter på de som är med
i undersökningen och var undersökningen genomförs är omöjligt för obehörig att komma åt. Här kommer både förskola och pedagoger och barn att vara anonyma inga namn kommer att nämnas utan de kommer att benämnas med pedagog eller barn. Inga obehöriga ska kunna härleda till vilka personer som har varit med i studien.
Nyttjandekravet betyder att allt material som används för forskningen bara kommer att
användas för studien. Jag kommer att informera enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2012), pedagoger och berörd förskola informeras om vad studien handlar om, att deras medverkan är frivillig och att intervjun kan avslutas när de så önskar samt att de kan avböja att svara på frågorna. Information kommer att gå ut till pedagoger och berörd förskola om att allt material som insamlas under undersökningen endast kommer att användas för forskningsändamålet och efter forskningen kommer allt material att destrueras när examensarbetet är avslutat och godkänt.
27
5. Resultat
Under denna rubrik redovisas resultatet av analysen av det insamlade empiriska materialet. Det presenteras under följande rubriker: Pedagogens inställning till musik, Musik i den pedagogiska verksamheten, Musik i den fria leken, Fortbildning i musik.
5.1. Pedagogens inställning till musik
Pedagogernas inställning till musik i förskolans verksamhet kan se olika ut beroende på deras förutsättningar. De pedagoger som hade musiken som ett naturligt verktyg i förskolans verksamhet var uppväxta med musikinstrument och musik i olika former och hade en positiv inställning till musik. Vissa pedagoger var inte bekväma med musik de betraktade sig som omusikaliska eller var ointresserade av musik och hade därför få musikstunder tillsammans med barnen, de ansåg sig ha otillräckliga kunskaper för att genomföra en musikaktivitet.
Pedagog S säger att musik inte är ett intressant ämne, hon känner obehag och blir orolig av att framföra musik inför andra.
Intervjuaren: Sjunger du inte för dig själv?
Pedagog S: Jo, det händer men inte för publik och det anser jag att mina
kolleger och barnen är, det känns hemskt, usch jag ryser.
28
Under intervjun framkom att pedagogerna ansåg musiken vara en viktig del i deras utbildning. Musiken som ämne i förskolan ställer pedagogerna sig positiva till. Pedagog C lyfter fram att musiken är språkutvecklande, hon menar att små barn sjunger innan de börjar prata. Pedagog M menade att spontana och planerade musikstunder ser olika ut, pedagog A förstår inte vad hon menar och vill att hon ska förklara. Pedagog M ger ett exempel på en spontan musikstund som hon använder sig av om det är oroligt och stökigt.
Det är ibland lite stimmigt på avdelning innan alla barnen har
hittat den aktivitet de vill syssla med. Då sätter jag på en stillsam låt,
lägger mig ner på golvet tillsammans med barnen och slappnar av.
Det är så rogivande, jag blir peppad av det och min känsla är att barnen
känner likadant. (Pedagog M)
5.2. Musik i den pedagogiska verksamheten
Flertalet av pedagogerna anser att användandet av musik i samlingarna ger barnen inspiration och en glädjefull stund där defår vara aktiva och engagerade, till exempel genom att använda sig av instrument eller få leda aktiviteten genom att vara dirigent.
Pedagogerna har olika upplägg på samlingarna som innehåller musik beroende på deras eget intresse och barnens ålder. Avdelningen med barn i åldrarna 1-2 år, använder sig till exempel av sångpåsar och sagopåsar med visuella bilder. Pedagogen som håller i samlingen informerar barnen vad som kommer att hända och hur det ska gå till. Barnen är delaktiga genom att få välja ur sångpåsen vilka sånger som ska sjungas eller vilken saga som ska berättas ur sagopåsen. Pedagog E sade att hon inte använde instrument då musik enligt henne är så mycket mer än instrument.
29
Intervjuaren: Vad menar du med musik är mer än instrument?
Pedagog: Jo, ordet musik gör att man kopplar det tillsammans
med instrument, musik är som jag har sagt innan mer
än instrument. Musik är när vi sjunger tillsammans,
barnens egna fantasisånger eller när vi gör olika rörelser
på gympan. (Pedagog E )
På avdelningarna med barn i åldrarna 3-5 år använde vissa pedagoger pedagogiskt drama med inslag av musik där barnen får uttrycka känslor och röra sig till musiken, de får instruktionsövningar som till exempel kan vara när musiken låter på ett visst sätt ska de hoppa på ett ben. Pedagog M påpekade att hon låter barnen använda staffli och måla sina kreationer till klassisk musik, detta får dem att leva ut sina känslor liksom i dansen. Pedagog I menade att barn som är blyga, då vågar visa sina känslor och färdigheter.
Pedagog T på 3-5 års-avdelningen berättar att när det blir stimmigt
och alla bara springer runt, bråkar med varandra och är uttråkade
brukar de ordna disco. Alla hjälps då åt att förbereda, några skaffar
fram musik medan några gör rummet dansdugligt. När allt är klart är dansen
igång och allt bråk är som bortblåst.
Under avkoppling och pedagogiskt drama användes bakgrundsmusik för att alla skulle få ny ork att fortsätta med dagens aktiviteter, det blir en skön vila för barn och pedagoger. Pedagogerna menade att musiken är med på olika sätt i de flesta aktiviteterna inte bara i samlingarna.
30
5.3. Musik i den fria leken
Samtliga pedagoger var eniga om att musiken finns med i den fria leken i förskolan. Pedagogerna upplevde att under tiden barnen leker så rör de sig i takt till musiken, det liksom finns i deras kroppar.
Någon gång har flertalet av pedagogerna sett barn använda sig av musik i den fria leken i situationer där de inte är inblandade eller har kontroll. Begreppet ”fri lek” är något som förskolan använder sig av för att beskriva barnens spontana känslor och handlingar.
Pedagogerna ansåg att under lekens gång så sjunger barnen ofta små låtar som de spontant kommer på, det är inte tydligt om det är en låt som finns eller påhittad av dem själva.
Pedagog M menade att när pojkarna själva får bestämma sin egen lek så vill de oftast utforska och experimentera i olika material till exempel genom att bygga olika instrument till sin orkester.
Pojkarna var intresserade av att själv tillverka instrument till orkestern de skulle
starta, för att kunna bygga instrumenten behövdes ritningar som hämtades på
datorn. Aktiviteten var hög bland pojkarna i flera dagar innan allt var klart, det
tog tid och de var engagerade i sitt projekt. Till sist kom den stora dagen då alla var
inbjudna på konsert. (Pedagog M)
De mindre barnen gör egna instrument av till exempel toarullar som de fyller med stenar, knappar eller pärlor och tejpar igen. På så sätt har de skapat en maracas som används i deras orkester eller när leken innehåller en sångsamling med dockorna.
31
Pedagogerna menade att flertalet av barnen tycker om att trumma på olika föremål och spela på leksaksinstrument. Trumman är ett roligt instrument där det tydligt kan höras skillnad beroende på hur hårt man slår och i vilken takt. En del av barnen sjunger för dockan när den ska sova. Många barn som inte har språket ”leksjunger”.
När melodifestivalen hade varit på TV så var det en väldig fart bland flickorna,
De ville uppträda framför spegeln, de gjorde mikrofoner som de klädde med
glittrande pärlor, mikrofonerna användes när de dansade till musiken, de ville
dansa ute på gården, så cd-spelaren bars ut för lite discodans, flickorna speglade
sig i fönstren för att se om stegen blev rätt. (Pedagog K).
5.4. Fortbildning i musik
Det fanns en önskan från pedagogerna om fortbildning i musik det kunde vara allt från att lära sig att spela några ackord till att få lite mer kunskap i att fängsla barnen under musikaktiviteten. De tyckte att det fanns fortbildning i alla andra ämnen men det saknades helt i musik. I väntan på fortbildning får man använda de kunskaper som finns.
Pedagogerna påpekade att det fanns några avdelningar där man inte hade något intresse av musik eller kände sig bekväma i ämnet och på grund av detta inte använde sig av det i verksamheten, trots att de vid besök på andra avdelningar för att medverka i sångsamlingar sett vilken betydelse musiken har för alla som medverkar, både pedagoger och barn.
Vi har varit på en annan avdelning där de använde sig av musik i sina samlingar. Oj,
oj, vilken skillnad, här måste vi tänka om, vilken chock där sitter vi och sjunger utan
32
Pedagogerna var medvetna om vilken betydelse musiken har för barnens utveckling både motoriskt, språkligt och framför allt socialt, genom att de får vara med i en gemenskap på varierande sätt. Det står i läroplanen för förskolan (skolverket, 2010) att förskolan ska följa läroplanes mål, som är musik, dans, skapande, rörelse och det estetiska, i olika utrycksformer som barnen ska bli bekant med samt ha en möjlighet att utveckla.
Några pedagoger tyckte att det var deras eget fel då de inte hade tagit reda på om det fanns någon fortbildning i musik. De påpekade att det sannolikt berodde på deras låga intresse för musik och menade att det fanns andra ämnen som för dem kändes viktigare att fortbilda sig i.
33
6. Diskussion/Slutsatser
Under rubriken presenteras resultatet från intervjuundersökningen med de pedagoger som medverkade i studien och relation till litteraturen, läroplanen för förskolan och pedagogisk teori. Då det använts en mindre grupp människor som har fått representerat förskolans verksamhet, så kan man inte generalisera resultatet från det empiriska materialet. I slutsatser presenteras mina tankar om, Min yrkesroll som pedagog, Vidare forskning.
6.1. Resultatdiskussion
I studien framkom tydligt pedagogernas relation till musik. Flertalet av pedagogerna tyckte att musik i verksamheten bara var musikstunderna i samlingen, där inget engagemang behövdes, barnen var nöjda med sångerna som sjöngs varje dag, de ansåg att det var en trygghet för barn och pedagoger. Pedagog A och pedagog C menade att deras inställning påverkar på vilket sätt barnen närmar sig musiken under aktiviteterna. De anser att musiken är utvecklande för barnen rent allmänt. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) är förskollärarens ansvar ”att arbetet i barngruppen
genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker”(s.11).
Pedagog S som har svårt att förmedla musik i förskolan eftersom hon inte är intresserad, känner sig inte bekväm med att framföra det tillsammans med barnen och detta smitta av sig på dem. Pedagog K ansåg att hennes inställning till musik har betydelse för hur musikstunden utvecklar sig, signalerar hon att musik inte är hennes grej då genomskådar barnen detta direkt och vill inte medverka i aktiviteten. Sundin (1995) tycker att pedagogens medverkan i musikaktiviteten har stor betydelse för hur barnen vågar agera. Jederlund (2002), Wiklund (2003) och Bjørkvold (2005) har samma
34
uppfattning om hur pedagogernas inställning till musik smittar av sig på barnen. De menar, har pedagogen prestationsångest och stora krav på sig själv, att allt måste vara perfekt får barnen lätt den uppfattningen att de också måste vara perfekta i sitt musicerande. Genom svaren från undersökning kunde det konstateras att forskarna hade samma teori om pedagogernas inställning. Wiklund (2010) tycker att barn har rätt till musik i förskolan och påpekar att musik är ett naturligt språk som finns hos barn och detta har man inte rätt att ta bort.
I undersökningen blev det påtagligt att musiken är viktig i förskolans verksamhet och måste finnas med även om det finns begränsningar i pedagogernas kunskaper. Författare som Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson med flera (2009) menar att det finns för lite kunskaper hos pedagogerna i förskolan när det kommer till de estetiska ämnena. Wallerstedt (2010) påpekar i sin avhandling att förskolan fick sin egen läroplan för cirka tio år sedan (Lpfö 98). Hon ser att det har inneburit en stor förändring i den pedagogiska verksamheten för de yngre barnen, tidigare fanns det bara allmänna råd för förskolans verksamhet. Hon påpekar att pedagogerna nu enligt läroplanen för förskolan har ett större ansvar att lära barnen olika saker till exempel läsa, skriva, räkna och intresse för natur och teknik. Wallerstedt (2010) påpekar även att i förskolans strävandemål står det att, barnen ska lära sig om musik och att förskolan ska sträva efter att varje barn ”utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och
erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans, och drama” (Skolverket, 2010 s.10).
Jederlund (2002) anser att upplevelser tillsammans med musik ger personlig utveckling, glädje och gemenskap med andra. Han påstår att i vår kultur väljs oftast musiken bort då den inte anses ha lika stor betydelse som till exempel matematik och språk. Pedagogerna I, E och M försöker ta in musiken i den dagliga verksamheten, både i styrda och i barnens självvalda aktiviteter. Även om det finns begränsningar i deras kunskaper så anser de att det är deras ansvar att möta barnen i intresset för musik i alla dess former, det är viktigt att pedagogernas begränsningar inte stoppa barnens utveckling.
Pedagog K menar att om hon är med i barnens lek på deras villkor utan att störa dem, ger det henne en inblick i deras gemenskap, på vilket sätt de hanterar varandras åsikter
35
och hur de diskuterar med varandra när de till exempel planerar bildandet av ett popband. Det handlar om att möta dem i deras musikintresse och låta nyfikenhet och egna initiativ styra. Som pedagog ska hon uppmuntra barnen att våga utveckla sitt intresse för musik.
Undersökning visade att musiken fanns med i försolans verksamhet, men den fick inte lika mycket uppmärksamhet som matematik, språk, motorik, natur/teknik. Flertalet av pedagogerna ville belysa att musiken även innehåller lärande i ämnen som språk, matematik, teknik/natur och motorik. Genom att använda sig av musiken i dessa olika ämnen utvecklar barnen ett logiskt tänkande. Don Lind (2007) anser att musik och rörelse hör ihop och att musiken har stor påverkan på barns utveckling. Hon menar att när barn hör musik så kan de inte stå stilla, de börjar röra sig i takt. Föredragshållaren Nobel (1991, mars) anser att musikspråket är betydligt viktigare än talspråket han anser att det framkallar fler känslor både hos de som sjunger och de som lyssnar.
När det gäller de styrda aktiviteterna visade det sig att på de flesta avdelningar hade pedagogerna var sin dag i veckan då de ledde aktiviteterna, på några avdelningar hade man ansvaret under en hel vecka. Pedagogerna styrde samlingarna efter eget intresse. Pedagog I berättade att hennes intresse är pedagogiskt drama. Hon tar då in sagan i musikaktiviteten och låter barnen vara aktörer genom att illustrera vad som händer i sagan. Enligt Don Lind (2007) så får den kreativa förmågan stort utrymme i kombination med färdighetsträning och improvisation.
Under undersökningen så var det pedagoger som berättade att de inte gav barnen några musikupplevelser eftersom de inte ansåg sig ha de kunskaper som krävdes, de menade även att tiden inte räckte till. Det fanns fler pedagoger som berättade att de inte använde sig av musiken eftersom det inte fanns instrument tillgängliga på förskolan. Sundin (1995) menar att det huvudsakliga problemet inte ligger i att det saknas musikinstrument eller att tiden inte räcker till för musikstunderna. Den verkliga anledningen till att människor har denna inställning mena han kan bero på att de har stora krav på sig själv som gör att man inte vill eller kan. Han anser förskolan vara en utmärkt miljö där pedagoger och barn får tid att utvecklas och lära tillsammans.
36
Något som får mig att reagera är pedagogernas berättelse om att de inte ger barnen några musikupplevelser på grund av bristande kunskaper när vårt uppdrag i förskolan är att lägga grunden till ett livslångt lärande och den ska vara rolig och lärorik. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) säger nämligen att pedagogerna ska skapa, kommunicera och förmedla olika upplevelser med hjälp av varierande uttrycksformer såsom rytmik, musik, dans och rörelser som främjar barns utveckling och lärande i förskolan.
Samtliga pedagoger vill ha fortbildning i musik, det finns många som inte vill utföra musikaktiviteter med barnen, deras kunskaper räcker inte till, de känner sig inte bekväma i aktiviteten. Pedagog S anser att musikaktiviteterna ger en bra gemenskap bland barnen därför önskar hon en fortbildning i musik som kan ge henne en bättre självkänsla och att hon därigenom kan förmedla till barnen att det är ok att framträda inför andra, visa sina färdigheter och göra det efter sin egen förmåga.
Det fanns en stor önskan från pedagogerna om att få lära sig spela gitarr. De pedagoger som redan spelar gitarr skulle vilja ha en djupare kunskap för att bättre kunna fängsla barnen under musikstunden. Wiklund (2010) påstår dock att musik inte bara är musicerande med instrument hon vill påstå att det är allt barnet gör.
Pedagogerna L och A betonar att musiken finns med i barnens lek under dagen inte bara i den som är styrd, den förekommer även i den fria. L berättar att sånger och ramsor där det går att förändra orden så det låter tokigt är väldigt populära då de känns roliga att sjunga (tramssånger). Även Uddén (2004) har iakttagit det musiska språket som hon menar anknyter till den icke verbala och den verbala språkformen. Pedagog L har lyssnat på barnen när de sjunger för dockorna i leken och funnit att det finns en viss rytm i sången. Uddén påstår detsamma, om vi lyssnar när barnen leker så kan vi höra att de uttrycker sig mer i sång än i tal, hon anser att under tiden de rör sig så pratsjunger de, sångerna har texter som de har hittat på under leken.
Bjørkvold (1985) menar att barnen sjunger det de vill säga och meddelar omgivningen när de leker tillsammans eller ensamma. Han tar också upp den spontana sångens innebörd och förklarar att den bildar en ram för barnens lärande lek. Vygotskij (1995)
37
har undersökt hur barn tänker i deras lekande fantasi och kreativitet och sett hur de kopplar ihop nya erfarenheter med tidigare och på så sätt breddar sina kunskaper. Jag delar hans uppfattning, det märks tydligt när barnen leker i dockrummet.
6.2. Slutsatser
Under resan gång har jag fått en insyn i hur de aktuella förskolorna förhåller sig till musik. Jag har kommit fram till att i den fria leken använder sig barnen av musik i olika former Jag har även kunnat konstatera att musiken användes i andra ämnen som till exempel matematik, rytmik, teknik.
Undersökningen har givit mig en ny kunskap om vad musiken har för betydelse i förskolans verksamhet och vilket viktigt redskap den är för att utveckla barns lärande inom de olika ämnena som förskolan erbjuder.
6.3. Min Yrkesroll som pedagog
Som konsekvens av min undersökning har jag förstått att musiken i förskolan har avsevärt större betydelse än vad jag tidigare insett. Genom de estetiska ämnena har jag lärt mig att med hjälp av dessa uttryckssätt bidra till barns förståelse och utveckling. I min nya yrkesroll som pedagog är det en nödvändighet för mig att föra kunskapen vidare med olika redskap och tillvägagångssätt för att kunna tillgodose varje barns behov. Undersökningen har gett mig insikten att musik är ett bra redskap som väcker positiva känslor hos barnen på många olika sätt. Musiken är till stor hjälp för att utveckla barns kroppsuppfattning. Musik framkallar så mycket gemenskap och glädje, den ger framför allt en lust till rörelse som jag anser är utvecklande i lärandet. Med min studie vill jag väcka tankar hos pedagogerna om på vilket sätt de använder sig av musiken i förskolans verksamhet och om barnen är involverade. Ämnet ska inte ha så stor betydelse, det viktiga är att pedagogen inte bara lyssnar på sig själv och sina egna intressen utan ser till barngruppenens intresse.
38
Denna forskning har gett mig många nya tankar om ”musik i förskolan”, både när det gäller hur jag själv tänker och om pedagogernas inställning till musik ute på de förskolor jag besökt. Jag har också insett hur viktigt det är att pedagogernas kompetens utvecklas i ämnet musik.
6.4. Vidare Forskning
Under tiden jag arbetat med detta har det dykt upp nya tankar och funderingar om hur det skulle vara att fråga barnen inom samma ämne. I denna undersökning har jag tagit del av pedagogernas inställning till musik i förskolans verksamhet och jag har även hört från dem om hur barnen upplever den. Det skulle därför vara intressant att forska vidare i detta utifrån barnens perspektiv och höra vilka tankar de har om musiken i förskolan. Det hade då varit enklast att utgå från observationer kombinerat med intervjufrågor till de äldre barnen. Genom observationerna kunde jag göra mina egna tolkningar utifrån vad observationsmaterialet gav. Intervjufrågor är en rolig metod att använda, för då får man barnens egna ord på frågorna som de ser och uppfattar dem. Barn tänker inte lika mycket på vad de ska svara, de svarar som de tycker utan att fundera över vad intervjuaren vill ha för svar. Det skulle vara intressant att jämföra barnens svar med pedagogernas och se om de upplever musik i förskolans verksamhet som vi tror att de gör.
39
Referenser
Bateson, G (1995). Ande och natur. Stockholm/Lund: Brutus Östling/Symposion.
Bateson, G (1987). Steps to an ecology of mind. New York: Jason Aronson.
Bjørkvold, J-R (1985). Den spontane barnesangen – vårt musikalske morsmål. Oslo: Cappelens.
Bjørkvold, J-R (2005). Den musiska människan. Stockholm: Liber AB.
Bojner, G (1998). Musik och lek. Tryckeri Småland: Småland AB.
Bryman, A (2002). Samhällvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Cobb, E (1977). The Ecology of Imagination in Childhood. New York: Columbia University Press.
Csíkszentmihályi, M. (1992). Flow. Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Don Lind, H (Frister Lind 1999). Flyg lilla fjäril. Förlaget: Lutfisken AB.
Engström, Bengt Olof (1970 – 1982). Vi gör musik. Förlaget: Fazer Music.
Fagius, G (2007,red). Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur AB.
40
Fagius, J (2001). Hemisfärernas musik. Om musikhanteringen i hjärnan. Göteborg: Bo Ejeby förlag
Granberg, A (1994). Småbarnsrytmik, lek och rörelse till musik. Stockholm: Liber AB.
Hellquist, E (1993). Svensk etymologisk ordbok. Tredje upplagan, sjätte tryckningen. Malmö: Gleerups.
Hepper, (1988). Songs in their Heads: Music and its Meaning in Children´s Lives. Oxford University Press.
Jaques-Dalcroze, Émile (1997). Rytm, musik och utbildning. Stockholm: KMH-förlaget.
Jederlund, U (2002). Musik och språk Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: Runa.
Lagercrantz, H(2005). I barnets hjärna. Stockholm: Bonnier fakta.
Larsen, A-K (2009). Metod helt enkelt, en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups Utbildnings AB.
Lindqvist, G (1995). Lekens estetik - en didaktisk studie om lek och kultur i förskolan. Avhandling Högskolan i Karlstad.
Lindqvist, G (1996a). Lekens möjligheter. Om skapande lekpedagogik i förskolan och
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarnas nyheter (2010). Barn har rätt till musik. Från förskolan. Tillgänglig på Internet: (2010-01-13).
www.lararnasnyheter.se/forskolan/2010/01/13/barn-har-ratt-musik
41
Medierådet, (2010). Småungar och medier. (Elektronisk).
(Nilsson, B (2002a) ”Jag kan göra hundra låtar”. Barns musikskapande med digitala
verktyg. Malmö: Musikhögskolan i Malmö. Tillgänglig på Internet: (2011-09-23). www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Smaungar_&_medier2010.pdf
Neuman, S. Lind, J (1987) Musik i livets början. Omarbetad upplaga. Stockholm: Berghs Förlag.
Nobel, A (1991, mar). Föredrag presenterat vid grundutbildningens dag. Luleå: Högskolan.
Pound, L. Harrison, C (2003). Supporting musical development in the early years. Buckingham, England: Open University Press.
Pramling Samuelsson, I. Asplund Carlsson, M. Olsson, B. Pramling, N. Wallerstedt, C. (2009 juni). The art of teaching children the arts: music, dance and poetry with children aged 2-8 years old. International Journal of Early Years Education, 17/2: 119-135. Tillgänglig på Internet: 2012-09-26.
www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09669760902982323
Rasmussen Hangaard, T (1996). Kroppens filosof. Maurice Merleau-Ponty. Brönby: Semi-forlaget.
Riddersporre, B (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.
Stenberg, D (1986). Psykomotorikens betydelse för barnets personlighetsutveckling. (Lic. avhandling). Stockholms universitet.
Sundin, B (1995). Barns musikaliska utveckling. Stockholm: Liber utbildning AB.
42
Stukát, S (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Uddén, B (2001). Musisk pedagogik med kunskapande barn. Vad Fröbel visste om visan
som tolkande medel i barndomens studiedialog. (Avhandling från Centrum för
musikpedagogisk forskning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm) Stockholm: KMH förlaget.
Uddén, B (2004). Tanke – Visa – Språk Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur AB.
Utbildningsdepartementet. (1998 reviderad 2010). Läroplanen för förskolan Lpfö 98/
10. Stockholm: Fritzes.
Vesterlund, M (2003). Musikspråka i förskolan med musik rytmik och rörelse. Stockholm: Runa förlag.
Vetenskapsrådet. (2012). Forskningsetiska principer inom humanistiska-samhällsvetenskaplig forskning SFR. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Förlaget: Daidalos.
Wallerstedt, C (2010). Att peka ut det osynliga i rörelse, En didaktisk studie av taktart i
musik. Göteborgs Universitet: Filosofie doktorsavhandling i estetiska uttrycksformer
med inriktning mot utbildningsvetenskap.
Widerberg, K (2002). Kvalitativ Forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Wiklund, U (2001). Den lydiga kreativiteten om barn, estetik och lärande. Stockholm: utbildningsradion AB.
43
