Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle
Examensarbete 10 poäng
Lokalhistoria i förorten
- Användandet av lokalhistoria i två förortsskolor i Malmö
- The use of local hitory in two suburbschools in Malmö
Av: Jerry Falk
Lärareexamen 180 poäng Handledare: Johanna Ljungberg Historievetenskap och lärande Examinator: Irene Andersson
Sammanfattning
Huvudsyftet med detta arbete är att få en inblick i hur två skilda förortsskolor med helt olika elevsammansättning i Malmö använder sig av närområdet (lokalhistoria) i
historieundervisningen. Vilka olikheter finns mellan dessa två skolor? Vilka är skillnaderna och om det finns skillnader, vad beror detta i så fall på? Jag har även velat få kunskap om hur elevernas intresse för historia/lokalhistoria ser ut. Vilka för- och nackdelar det finns med att använda sig av lokalhistoria? Den ena skolan är belägen i Malmös södra del i stadsdelen Hyllie. Här är majoriteten av eleverna svenska. Den andra skolan är belägen i Malmös östra del i stadsdelen Rosengård, där majoriteten av eleverna har invandrarbakgrund. Själva undersökningen har jag genomfört i form av enkäter som gått ut till tre lärare respektive tre nionde klasselever på de båda skolorna. De skillnader som finns på dessa skolor rör sig främst om sättet att lägga upp undervisningen på. I Hyllie arbetar historielärarna på ett mer
traditionellt vis där lärobokens innehåll styr mycket av undervisningen. Där är det upp till varje lärare att använda sig av lokalhistoria. På Rosengård arbetar lärarna med tema i undervisningen som är tematiskt upplagd. Eleverna där arbetar mycket självständigt i en tidrymd på 5-6 veckor, dessutom arbetar de i årskurs sex med Malmö och deras närområde. De olika sätten att lägga upp undervisningen på, tycker jag avspeglar sig i elevernas intresse för ämnet.
Sökord: Förortsskolor, Lokalhistoria. Historieidentitet, Historiemedvetande
Abstract
The main purpose with this essey is to get an insight in how two different suburbpreschools with totaly different pupilcompostion in Malmö is using the immediate surroundings (local history) in their historyeducation. What differences are there between these schools? What are the distiction and if there are any, and in that case, why ? I have also wanted to get some knowledge about how the pupils interest are on history/ localhisory now a days. What
advantages and disadvanteges there are of using localhistory? One of the school is located in Malmös south district Hyllie. The majority of the pupils here are Swedish. The other school is located in Malmös east district Rosengård, were the majority of the pupils has a foreign background. The examination in it self I’ve done trough questionnaires wich I gave to three teachers in three 9th grades in both schools. The differences that exist in these schools are mostly the way that they plan their education. In Hyllie the teachers works in a more
traditionell way, were the textbok controls a lot of the teaching. I’ts up to each and everyone of the teachers to use localhistory there. In Rosengård the teachers works with themes in their education wich is thematic inclined and the pupils work independent in a period of 5-6 weeks, in addition to that the 6th graders are reading about Malmö and their immediat suroundings. I think that the different ways they plan the education reflects in the pupils interest.
Keyword: suburbpreschools, Local History, Historical identity, Historical
consciousness
Innehållsförteckning
Inledning 5
Syfte och problemformulering 7
Metod 8
Datainsamling 9
Enkät 9
Tankar kring enkäterna 10
Urval 11 Avgränsning 11 Områdesbeskrivning 12 Bakgrund 12 Lokalhistoria. 13 Lpo 94 för grundskola. 15 Kursplanen för grundskolan 16 Varför lokalhistoria 16 Historiemedvetande 18 Identitet 19 Slutsats 21 Presentation av lärarenkäter 21 Presentation av elevenkäter 24
Kommentarer kring lärar- och elevenkäter 27
Diskussion 29 Resultatens hållbarhet 29 Analys 30 Referenslista 34 Bilaga 1 36 Bilaga 2 38 Bilaga 3 40 Bilaga 4 41
Inledning
Intresset för historia bara ökar, det finns enbart i Sverige tusentals människor som sysslar med historieforskning på olika nivåer, en del gör det inom ramen för sitt arbete andra genom studier eller rent av på sin fritid. Fritidsforskarna står för en stor och viktig insats i
forskningen, utan deras intresse och engagemang skulle mycket av den vardagliga historien aldrig dokumenteras.1 Detta ökade intresset i samhället för historia och lokalhistoria, märker man av i det stora utbud av historisk facklitteratur men även romaner, som givits ut på senare år och som blivit bestsellers. Dick Harrison, Peter Englund och Jan Guillou är några författare som sålt massor av böcker om den svenska medeltiden men även om 1600-talets stormaktstid. På TV visas också en hel del historiska program som ”Min släktsaga” och Jan Guillous böcker om Arn och hans bok om häxprocesserna i Sverige, har båda gått som serier i TV. Det ökade intresset för historia och lokalhistoria ute i samhället borde få genomslag i skolans värld, tyvärr verkar det som fallet inte är så. Det har gjorts en fallstudie i frågan och den tycks motsäga denna hypotes.2 Boken som jag hittat detta påstående i är åtta år gammalt men jag tycker ändå att det visar på att ett ökat intresse för historia i samhället inte alltid får samma konsekvenser i skolan värld.
Historia skapas hela tiden och ungdomar matas konstant med olika historiska intryck och uttryck från massmedier, film, Internet, litteratur, dataspel mm. Det är skolans uppgift att vägleda eleverna i den djungel av historisk information som sköljer över dem. Ett av många sätt att göra detta på är att använda sig av lokalhistoria i undervisningen och på så sätt öka deras historiemedvetande. Eleverna kan skapa sig en identitet utöver den negativa bild massmedia ger av dessa förortsområden som denna uppsats behandlar. Undervisningen blir dessutom mer konkret om man använder sig av närområdet i skolan.
I den litteratur jag kommit i kontakt med är det den nationella och globala historien som har stått i centrum för undervisningen i dagens skola och lokalhistoria har fått en mer
undanskymd plats. Den fråga jag ställt mig själv är varför det är på detta vis, när man på lärarutbildningen ett flertal gånger påpekat vikten av att använda sig av lokalhistoria i undervisningen, med alla fördelar det innebär. I Lpo 94 och i kursplanen för grundskolan tar de upp de lokalhistoriska aspekterna, som enlig min mening kunde vara mer tydlig om hur man som lärare ska använda sig av detta i undervisningen. Den nya kursplanen för
1 Götlind, Anna, Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell, Finland 2004. s. 9 2 Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr 1998:01, s. 15
grundskolan ger dock en större frihet för lärare, vilket rimligen borde öka möjligheten att låta det lokalhistoriska intresset i högre grad prägla planering och undervisning i dagens skola. Därför har jag valt att se närmare på detta fenomen, eftersom jag tycker dessa två påstående motsäger varandra. Det faktum att enligt litteraturen har lokalhistoria fått en undanskymd plats i undervisningen, samtidigt som lärarutbildningen framhäver vikten av att använda sig av lokalhistoria samt att jag under den tid som jag tillbringat på min partnerskola aldrig har kommit i kontakt med lokalhistoria i undervisningen.
Jag har valt att undersöka hur man använder sig av lokalhistoria i två olika rektorsområden i Malmö. Jag har valt två skolor som är belägna i förorten. En skola i stadsdelen Hyllie där majoriteten av eleverna är svenskar och en skola på Rosengård där majoriteten av eleverna har invandrarbakgrund. Finns det olikheter i sättet at undervisa i två så olika skolor, där elevsammansättning skiljer sig så markant åt? Om det finns olikheter vad kan de i så fall bestå av och finns det skillnader i sättet att undervisa på två så skilda skolor. Det är framförallt elevernas eget närområde som undersökningen inriktar sig på, men även om de fått ta del av Malmös historia och utveckla sitt intresse för historia som ämne. Frågan varför jag just valt dessa områden är mycket enkel. För det första så bor jag själv på Rosengård där majoriteten av invånarna har invandrarbakgrund, dessutom har mina barn varit elever på en av skolorna där. För det andra har jag haft min praktik i stadsdelen Hyllie, en skola där svenska elever är i majoritet och jag tyckte det var en intressant infallsvinkel att jämför två skolor med så olika förutsättningar.
Under mina år på lärarutbildningen har vikten av att använda sig av lokalhistoria i
undervisningen påtalats ett flertal gånger. Vi har haft flera föreläsare som också har framhävt vikten av att använda sig av lokalhistoria. Åke Sintring berättade om hur han använde sig av tyskarnas transittrafik genom Sverige under andra världskriget i sin undervisning, om hur de satte in annonser i lokala tidningar där de efterlyste privatpersoner som hade någon egen erfarenhet av denna trafik med tyska soldater. Sven Rosborn som föreläste om vikingarna och Fotevikens vikingaby i Höllviken. Magnus Gertten som berättade om de filmerna han och hans bror Fredrik gjort om Malmö bl.a. ”En doft av choklad” och även Karin Sjöberg arkivpedagog i Lund, med sina koffertar med olika material om svensk historia med lokal anknytning. Alla dessa sätt att presentera historia på, är några av många saker man kan göra för att öka intresset för historia på. Min bild av dessa föreläsare är att de har haft ett väldigt engagemang och ett brinnande intresse för vad de sysslat med och de avsätter mycket tid för
detta. Det krävs förmodligen en hel del tid och engagemang av de lärare som intresserar sig för lokalhistoria, många gånger är det nog bekvämare att undervisa elever på ett mer
traditionellt sätt och hålla sig inom ramen för vad läroböckerna tar upp för historiska händelser.
Jag inbillar mig dock att eleverna uppskattar det här med lokalhistoria och när de väl kommer i kontakt med den så kommer de att på ett aktivt sätt ta del av den. De båda historikerna Lars Edgren och Eva Österberg menar för att förstå de stora sammanhangen och händelserna i historia måste man ha kännedom om de små händelserna och skeendena i densamma. Vidare tycker de, att det är pedagogiskt och metodiskt lämpligt att utgå från det som är bekant och som är närliggande. Detta gör att eleverna blir mer förtrogna med det avlägsna och det fjärran förflutna.3 Därför anser jag att det är ett ypperligt sätt för eleverna att få del av de små
händelserna historia genom de lokala historiska skeende i deras eget närområde. Detta kan i sin tur öka deras intresse för ämnet som sådant.
Finns detta engagemang för lokalhistoria hos blivande och dagens lärare? Svaret på den frågan är att jag inte vet. Den lilla erfarenhet jag har från min partnerskola är att det inte sker i så stor utsträckning. Detta är dock bara ett antagande från min sida då jag tillbringat fyra veckor som mest på min partner skola och har inga vetenskapliga belägg för detta. Det som möjligt vi kan styrka mitt påstående, är det faktum att den studie som har gjorts om
mellanstadielärares användande av den egna släkten historia, av 98 tillfrågade lärare var det endast 3 som sysslat med detta.4
Syfte och problemformulering
Mitt syfte med detta arbete är
• Att få en inblick om och hur lokalhistoria används i undervisningen.
• Att ta reda på om det finns olikheter mellan dessa två skolor. Vilka skillnader är och om det finns skillnader, vad detta i så fall kan beror på.
• Att få information hur respektive lärare och elever ställer sig till användningen av lokalhistoria som undervisningsmetod på dessa två skolor.
• Om det finns för- och nackdelar med att arbeta med lokalhistoria i skolan.
3 Edgren, Lars. Österberg, Eva, Ut med Historien, Malmö Team Offset 1992, s. 16
Till sist men inte minst, hur jag personligen kan utnyttja de kunskaper om lokalhistoria som denna uppsats förhoppningsvis leder till i mitt yrkesliv som blivande lärare.
De frågor som jag vill ha svar på är följande.
• Hur stort är intresset för historia/lokalhistoria bland eleverna på de båda skolorna? • Använder dessa två skolor sig av lokalhistoria i sin undervisning och i så fall på
vilket sätt och finns det fördelar med att använda sig av lokalhistoria? • Finns det skillnader mellan dessa två skolors sätt att undervisa i
historia/lokalhistoria, där svenska elever är i majoritet och där invandrarelever är i majoritet?
• Om det finns skillnader, vad består de av och vad kan orsakerna till detta bero på?
Metod
När syfte och problemformuleringen är fastställd är det är det viktigt att välja rätt metod för den undersökningen som skall göras. Det är själva metoden för arbetet som gör att uppsatsen blir vetenskaplig.5 Det finns flera olika metoder att välja på. Detta är en fråga som författare man bör ställa sig, vilken metod ska jag använda mig av för att få ett så bra resultat som möjligt.
Det finns två möjliga metoder att använda sig av, kvalitativa och kvantitativa.6
Hur skiljer då dessa två metoder sig från varandra? Den kvalitativa metoden innebär enligt Nationalencyklopedin följande. ” Kvalitativ metod, inom samhällsvetenskaperna ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt som förenas av att forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som analyseras, att datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan, samt att forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa
handlingars innebörder. Genom att man med kvalitativa metoder strävar att åstadkomma en helhetsbeskrivning av det undersökta.” 7 Söker man på kvantitativa metoder i samma
uppslagsverk innebär det följande. ”Kvantitativ metod, ett samlingsbegrepp inom
samhällsvetenskaperna för de arbetssätt där forskaren systematiskt samlar in empiriska och
5 Eliasson, Per, Föreläsning,: Datum 050906
6 Trost, Jan Enkätboken, Lund: Studentlitteratur, 2001 s. 16
kvantifierbara data, sammanfattar dessa i statistisk form samt från dessa bearbetade data analyserar utfallet med utgångspunkt i testbara hypoteser.”8
Efter som jag har valt att använda mig av enkäter i min undersökning, där det bl.a. ingår frågor med fasta svarsalternativ, får man se det som kvantitativ undersökning. Men även beroende på det stora antalet personer som ingår i undersökningen, då främst elever på de båda skolorna som är involverade. Då jag också har öppna frågor i min enkät blir den även kvalitativ. Det optimala är att använda sig av båda metoderna. Jag har använt mig av båda metoderna för att få ut så mycket som möjligt av svaren.9 Detta för att få en mer djupgående inblick i ämnet. Att jag valt att använda mig av enkäter beror på det stora antalet personer som ingår i min undersökning och på att arbetet är tidsbegränsat. Det jag möjligen skulle ha gjort är att också intervjua några av lärarna och eleverna för att få ett bättre utfall i min
undersökning. Bristen på tid och erfarenhet har gjort att jag valt bort detta. När det gäller att intervjua människor finns där många fallgropar som är lätta att hamna i om man inte är observant på dessa. Att en intervju kan gå fel beror inte alltid på den som ställer frågorna, det kan även bero på den eller de som ger svaren.10
Datainsamling
För att få en inblick och svar på vilka för- eller nackdelar det har att undervisa i lokalhistoria, har jag fått läsa in mig på litteratur och gamla elevers examensarbeten som skrivits inom detta område. Vidare har jag sökt information på Internet, skoldatanätet, och på Malmö stads hemsida där jag hämtat mina faktauppgifter angående de två berörda områdena Hyllie och Rosengård. Jag har även personligen tagit kontakt med rektorn respektive biträdande rektorn och lärare på respektive skolor. Detta för att få tillstånd att genomföra mina
enkätundersökningar.
Enkät
Som jag tidigare nämnt kommer jag att använda mig av enkäter i mitt arbete. En enkät kan utformas på olika sätt. Den består oftast av olika delar. En del där man ställer bakgrundsfrågor som kön, ålder, utbildning, och andra liknande frågor och en del där man utformar frågor om
8 Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: kvantitativ metod 9 Trost, Jan Enkätboken, Lund: Studentlitteratur, 2001 s. 17
10 Johansson, B, Svedner, P, O, Examensarbete i utbildningen, Undersökningsmetoder och språklig ut formning
det man tänkt undersöka.11 Det finns ytterligare sätt att dela in enkätformulär i. Det är att i förväg ha fasta svar, där personen ska markera svaren med ett kryss. Det andra alternativet är frågor med öppna svar, detta innebär att personen i fråga svarar på frågorna med egna ord.12 Jag kommer att använda mig av alla de ovannämnda kriterierna i mina enkäter. Se bilaga 1 och 2. Det är av stor vikt att man inte gör enkäterna för invecklade, att man begränsar antalet frågor och att man inte ställer dubbeltydiga frågor. Risken är annars att de som ska besvara frågorna tröttnar eller ännu värre inte förstår innebörden av frågorna och kanske svarar på något helt annat än det som var tänkt. Dessutom kan svaren bli svårtolkade.13 Det bästa sättet att undvika dessa och andra svårigheter är att försöka hitta en tidigare enkät från de områden man ska undersöka, som ett komplement till sina egna frågor, vilket jag gjort när jag har använt mig av Anna Petterssons examensarbete.14 Detta är inte att handla oärligt utan ett sätt utnyttja redan etablerade metoder.15
Tankar kring enkäterna
Det har inte varit helt problemfritt att få ut mina enkäter på skolorna, då rektorn på mitt partnerområde i Hyllie var negativt inställd till enkäter men efter personlig kontakt med historielärarna på skolan löste det sig dock och jag fick lämna mina enkäter. Rektorn hänvisade till de många olika enkäter och intervjuer som bl.a. elever på Lärarutbildningen ville företa på skolan och att det fanns dåligt med tid för detta. Detta är något som man måste ta i beaktning när man vill ha svar på enkäter, att intresset för detta kanske inte är så stort.16 Trots detta tog det endast två dagar från det jag lämnade enkäterna tills jag fick tillbaka dem. Andra problem som uppstått är att en av lärarna på skolan i Rosengård blev sjuk och jag var tvungen att skjuta på dagen för enkäterna. De var betydligt positivare tongångar när det gällde att få ut mina enkäter där, ändå tog det över två veckor från mitt första möte på skolan tills jag hade enkäterna i min hand. (2005-12-15) Så här i efter hand skulle jag förstås tagit kontakt med skolorna mycket tidigare. På grund av olika omständigheter blev det tyvärr inte så.
11 Johansson, B, Svedner, P, O, Examensarbete i utbildningen, Undersökningsmetoder och språklig ut formning
Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 28
12 Johansson och Svedner, Uppsala: Kunskapsföretaget,2001 s. 25 13 Johansson och Svedner Uppsala: Kunskapsföretaget,2001 s. 29
14Pettersson, Anna, Magnum in parvo, om nyttan att kunna se det stora idet lilla. Historievetenskap och lärande,
VT 2005
15 Johansson och Svedner Uppsala: Kunskapsföretaget,2001 s. 29 16 Johansson och Svedner, Uppsala: Kunskapsföretaget,2001 s. 3
Urval
Det är viktigt att det görs ett urval bland elever och lärare som bäst kan svara på frågorna i
den enkät som man lämnar ut. Detta för att göra undersökningen så komplett som möjligt.17 Jag har valt att genomföra min undersökning på två skolor i Malmö. En skola där svenskar är i majoritet (Hyllie) och en skola där invandrare är i majoritet (Rosengård). Jag har utgått från skolan på Rosengård eftersom den skolan är betydligt mindre både när det gäller elev- och lärarantal. På skolan i Rosengård fanns det tre historielärare och tre niondeklasser med ca 60 elever. Därför valde jag att lämna ut mina enkäter i Husie på samma premisser som iRosengård för att få en likvärdig bedömning. Vidare valde jag niondeklasser för att de är i slutet av sin skolgång i grundskolan och har därmed längre perspektiv på undervisningen, vilket gör chanserna större att de kommit i kontakt med frågorna i enkäterna. Anledningen till att jag lämnade ut enkäter till både lärare och elever är att kunna jämföra lärarnas svar med elevernas och se om det finns olika syn på huruvida lokalhistoria används i skolan. Det är inte helt ovanligt att man ser annorlunda på saker och därför anser jag att det är viktigt att få båda berörda parters åsikt i fråga.
Avgränsning
Efter samtal med min handledare Johanna Ljungberg kom vi överens om att min
undersökning inte fick bli för stor bl.a. på grund av arbetets tidsbegränsning. Därför omfattar den endast två olika skolor Malmö. Vidare innefattar den endast nionde klasserna på dessa skolor och deras lärare. Eftersom min undersökning åsyftar två mindre grupper på skolor i Malmö gör den inte anspråk på att vara generaliserbar, utan ska istället ses som en fallstudie som enbart berör de båda skolorna ifråga.
Områdesbeskrivning
De berörda områdena i min undersökning som skolorna ligger i är Hyllie och Rosengård. När jag nämner Hyllie och Rosengård är det inte hela området jag syftar på utan de områden där skolorna är belägna.
De båda områdena skiljer sig åt på många sätt, både när det gäller det sociala och det ekonomiska. Hyllie är beläget i södra Malmö och området har en folkmängd 2005 på 4733 invånare. Rosengård ligger i östra Malmö och hade vid samma tid 4790 invånare. Antalet invånare är i princip det enda dessa två områdena har gemensamt, förövrigt skiljer sig områdena ganska radikalt. Tittar man på statistik på för de båda områdena upptäcker man ganska snabbt stora skillnader i befolkningens sammansättning. I området i Hyllie har 24 % av befolkningen utländsk bakgrund, de tre största folkgrupperna kommer från följande länder, i storleksordning Danmark, Polen och Jugoslavien. På Rosengård har hela 82 % utländsk bakgrund och här kommer de tre största grupperna från Jugoslavien, Libanon och Irak. Åldersfördelningen skiljer sig också åt. I Hyllie är de två största åldersgrupperna mellan 25-44 och 45-64 år. På Rosengårds ser ålderfördelning helt annorlunda ut, där dominerar de yngre åldersgrupperna och de två största grupperna där är mellan 6-15 och 25- 44 år. Utbildningsnivån är som följande, i Hyllie har 54 % gymnasial utbildning, den
eftergymnasiala utbildningen är 23 % jämfört med Rosengårds 42 %, respektive 16 %. Förvärvsarbetande i Hyllie ligger på 72 % respektive 32 % på Rosengård. Den disponibla medelinkomsten per invånare i Hyllie är 117 100, på Rosengård är motsvarande siffra 59 900 kr. Som jag tidigare nämnt är där stora skillnader mellan de båda områden, detta i sin tur påverkar säkert barn och ungdomar på ett negativ sätt när det gäller deras studieresultat. All fakta om Hyllie18 och Rosengård19 har jag hämtat från Malmöstads hemsida.
Bakgrund
Historia har alltid fascinerat människor framför allt när det gällt hjältar och släktled följande på släktled. Historia som ämne har förändrats och förändras kontinuerligt och det tillkommer hela tiden nya undergrupper som genus- och ekonomisk historia m.m. Historieskrivningen egentliga mening har sina rötter i medelhavskulturerna ca 2000 f. Kr. Det var först med Herodotos som en mera personlig historieskrivning utvecklades. Hans verk behandlade krigen
18 www.malmo.se/download/18.d2883b106e53ae64c80001437/138.Lindeborg.pdf+2005
mellan Grekland och Persien. De bygger på muntliga traditioner men till en del även på skriftligt material. Herodotos kom från Grekland och levde ca 480- ca 420 f. Kr.20. Herodotos räknas som den moderna historieskrivningens fader.”Historieskrivningen påverkas alltid av historikern och dennes tid.” 21
”Människan framstår tidigt som en "historisk" varelse som söker kunskap om det förflutna för att orientera sig i tiden, för att förstå samhälle och för att skapa sin identitet.”22
Historia som skolämne omnämndes redan i 1649 års skolordning och var etablerat som undervisningsämne då folkskolan infördes 1842. Den var främst inriktad på biblisk historia men även de antika medelhavskulturerna och europeisk historia från renässansen och framåt. Från och med 1840-talet och framåt präglades historieundervisningen av nationella
strömningar, där fosterlandet förflutna stod i centrum. Eftersom katekesen hade stor betydelse under hela 1800-talet hade biblisk historia fortfarande en stark ställning, speciellt som en fostrande roll. Vid sekelskiftet hade den bibliska historien tappat sin särställning och i stället gled huvudansvaret för elevernas moraliska fostran allt mer över till historieämnet, där statsidealism och hjälteidentifikation fick allt större utrymme.23 1901 höll Ludvig Stavenow ett föredrag i Göteborg i ämnet ”Historieundervisningen betydelse för folks fostran till äkta svenskhet.”24 Historieämnets stärkte sin ställning och detta avspeglade sig i 1905 års läroverksstadga, där historia blev ett självständigt ämne, skilt från geografi.25
Lokalhistoria
Vad är då lokalhistoria? Enligt min mening att se på det är all historia lokal åtminstone i ett initialtskede. Det är först när den får ett nationellt intresse eller väcker ett intresse utanför nationen som den upphör att vara lokal. Det man förknippar med lokalhistoriens egentliga mening är ”historia som studerar och beskriver ett avgränsat område, t.ex. en by, socken, stadsdel, stad eller kommun”. Traditionen att skriva lokalhistoria har rötter i den tidigmoderna statsmaktens fiskala och militära kartläggningsbehov, 1700-talets nyttotänkande och 1800-talets romantik med inriktning på folkets kultur. Under 1900-talet förs dessa traditioner vidare
20 Blomqvist, Jerker, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Herodotos 21 Andersson, B, Caspersson, S, Hermansson Adler, M, Undervisning i historia i skolan.
ID-rapporter, Nr 2001:09 s. 21
22 Odén Birgitta, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Historia 23 Zander, Ulf, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Historia 24 Edgren, Lars. Österberg, Eva, Ut med Historien, Malmö Team Offset 1992, s.18
inom universitetsämnena kulturgeografi och etnologi.” 26
Lokalhistoria förtjänst bestriddes länge av universitetsdisciplinen historia. Det var först på 1960-talet som intresset i Sverige växer fram för sociala, ekonomiska och kulturella villkor som lokalstudien allmänt använts som ett medel för att belysa frågeställningar av mer generell natur. Arbetsplatsers utveckling eller kommunalpolitikens historia kan knappast studeras utan fördjupande lokalundersökningar.27 Yrkesforskarnas inställning till lokalhistoria har
förändrats sedan 1960- talet, trots detta görs det tydligen inte tillräckligt för att lyfta fram lokalhistorien i rampljuset.
Det bristande intresset från den svenska akademiska historieforskningen kan vara en
anledning till att lokalhistoria fått så liten genomslagkraft i skolan. Det finns professorer som kritiserat detta, två av dessa är Peter Aronsson och Eva Österberg. Aronsson menar att det är få historiker som intressera sig för att på ett djupare plan föra upp de rumsliga aspekterna på historien. Det är som rummet vore givet på för hand. Vidare skriver han ” När det gäller den rumsliga avgränsningen för avhandlingar behåller det nationella paradigmet ett starkt grepp. (…) Lokal och regional historia står fortfarande för en liten del av den akademiska
forskningen vilket tyder på att det fortsatt ses som en mindre forskningsvärd uppgift att studera frågeställningar och förändringsprocesser på denna nivå.”28 Eva Österberg är också kritisk till de svenska historikerna, hon betonar att dagen historiker borde i större utsträckning ta avstånd från den nationella ramens dominans när det gäller historieforskningen och istället i större utsträckning ta avstamp i den lokala och regionala mångfalden och på så sätt skaka om den traditionella svenska historien och se nya mönster. 29
Inom svensk akademisk historieforskning har man i tidigare generationer främst ägnat sig åt det förflutna som berör nationen. Denna historiebeskrivning utspelade sig på den offentliga arenan, där de centrala delarna handlade om krig, ekonomi, industrins utveckling och det politiska livet. Det är de stora männens med makt som historien har fokuserats på. Detta på bekostnad av den lilla människans historia.30 Det avspeglar sig i dagens skola där
närsamhället och den lilla människans historia kommit helt i skymundan och därför givits lite
26Aronsson. Peter, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Lokalhistoria. 27Aronsson. Peter, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Lokalhistoria
28 Götlind, Anna. Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell, Finland 2004. s. 208 29 Götlind, Anna. Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell, Finland 2004. s. 208 30 Götlind, Anna. Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell, Finland 2004. s.15
utrymme i skolans undervisning. Detta har den nationella utvärderingen av grundskolan men även andra studier slagit fast.31 Jag tycker det är beklagligt eftersom jag anser att lokalhistoria borde få större utrymme i dagens skola och kanske ge ett ökat intresset bland dagen ungdomar för historia .
Försöksverksamhet med lokalhistoria vid lärarutbildningar har funnits på skolor i flera i decennier. Det har också skrivits en del i ämnet, rapporter och ämnesdidaktiska metodböcker om man intresserad av lokalhistoria. En av de skolor som var tidigt ute med detta var
lärarhögskolan i Malmö, där två av eldsjälarna var Christer Karlegärd och Hans Toftenow. De arbetade med lokalhistoria under parollen ”Förortsskolan – en kulturhärd”. Där samlades lärarkandidater som under sin praktik arbetade med det nära samhällets historia. ”Tanken med projektet var drömmen om förortsskolan som en kulturfabrik, av värde även för människor i området men utanför skolan”.32 Detta är naturligtvis något som blivande historielärare borde dra nytta av och på ett bra sätt ta med sig när de undervisar.
Lpo 94 för grundskolan
I läroplanen formuleras skolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten. Den anger däremot inte hur dessa mål ska nås.
Vad säger då läroplanen och kursplanen om användandet av lokalhistoria i undervisningen? I läroplanen hittar jag inget som berör lokalhistoria specifikt. Det finns dock ett par punkter som man kan koppla till den. Under rubriken ”Förståelse och medmänsklighet” hittar man följande text. ”Medvetenheten om det egna och delaktigheten i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.”33 Under rubriken ”Skolans uppdrag” talas det om hur angeläget det är att anlägga övergripande historiska perspektiv för eleverna. ”Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.” 34 Dessa två punkter berör främst historieämnet som sådant, men som jag tidigare nämnt går de också att applicera på lokalhistoria.
31Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO Rapport nr 1998:01, s.14 32 Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr 1998:01, s. 18 33 Lpo 94 Tryckindustri Information, Solna 2001. s. 19
Kursplanen för grundskolan
Kursplanen som är skriven för att klargöra vad eleverna skall lära sig i skolan, lämnar dock stort utrymme för lärare och elever att själv välja de områden i historien som de anser viktiga, men även vilka arbetsmetoder de vill arbeta med. I kursplanen är det lite mer tydligt hur lokalhistoria ska användas i historieundervisningen. Den är tyvärr inte tydlig nog enligt min mening. Eftersom jag tror att lokalhistoria har stor betydelse för både historiemedvetandet och identitetsskapande. Vem är jag och varifrån kommer jag. Det kursplanen tar upp när det gäller lokalhistoria är främst detta.” Historia skapas varje dag, i små och stora sammanhang.
Elevernas har själva med sin familj, sin släkt, sin hembyggd och sitt land en historia.”35 Kunskapen om dessa kriterier ger eleverna förståelse för hur människor levde och verkade under olika tidsepoker och kan på så sätt skaffa sig referensramar för förståelsen av skeende i nuet men även förväntningar inför framtiden. Vidare tar kursplanen upp mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte och nionde skolåret. I målet för det nionde året ingår inget som direkt berör lokalhistoria, till skillnad för målen i det femte året, där eleven ska känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Målen för vad eleverna ska ha uppnått i slutet av nionde året är inte tillräckliga när det gäller att föra in det lokalhistoriska perspektivet i undervisningen. Gör man en jämförelse med den gamla läroplanen (lgr 80) och kursplansbeskrivningen är det mycket mer tydligt vad eleven ska känna till om närsamhället.
• I lågstadiet. ”min egen historia” • I mellanstadiet. ”min släkts historia” • I högstadiet. ”min orts historia”36
Varför lokalhistoria
Historien berör sällan de lokala händelserna utan den beskrivs ofta på en högre nivå. På grund av detta har det lokala samhället fått stå tillbaka för den regionala, nationella och globala historieskrivningen. Oftast är det centrum som fått uppmärksamhet på bekostnad av det perifera. Detta har lett till att det är den makthavande elitens historia som stått i centrum på bekostnad av den ”vanliga” människans historia som länge varit lågt prioriterad. Detta är helt oacceptabelt med tanke på de fördelar man kan uppnå med att använda sig av lokalhistoria i undervisningen. Jag har tidigare nämnt Eva Österbergs kritik mot de svenska historikernas
35 Skolverket, kursplaner och betygskriterier Västerås 2000. s.77
bristande intresse för lokalhistoria. Hon menar att lokalhistoria kan fylla olika funktioner hos människor. I en artikel om ”Kusinen från landet…..” tar hon upp vad dessa funktioner kan fylla.
• Den stillar en ren kunskapstörst, en nyfikenhet på den kulturmiljö som dagligen finns omkring oss.
• Den bidrar till att ge människor en känsla av identitet.
• Den blir ett led i en aktiv ”kulturmiljökamp” som riktas mot överheten eller rentav yttre fiender.
• Den ger yrkeshistorikerna ett faktaunderlag för att pröva eller kritisera generella teser i forskningen.37
De två första punkterna är de som berör skolvärlden och som man som lärare bör beakta och föra fram i undervisningen.
Bara tanken att kunna röra sig mellan den lilla historien till den stora eller tvärtom skapar förståelse för att se de olika sambanden och sammanhangen, där historien är som en cirkelrörelse i ett ständigt omlopp. Kan man ge eleverna den insikten som lärare, har man kommit en bit på vägen för att koppla samman dåtid, nutid och förhoppningsvis även framtid. Detta är speciellt viktig i pedagogiska sammanhang, framför allt när det gäller undervisningen för yngre barn. Här är det viktigt att utgå från närområdet eftersom undervisningen blir mer konkret om man använder sig av det som eleverna kan ta på, nämligen det nära och synliga som bevisligen finns överallt i vår närhet. Detta för att få förståelse för de ogripbara
sammanhangen och som tidigare påpekats göra historia mer konkret och mer lätt begripligt.38 Min personliga mening är att detta gäller inte bara yngre barn utan även äldre barn och ungdomar.
Det finns alltså flera pedagogiska vinsterna med att använda sig av lokalhistoria i undervisningen. Dessa vinster anser jag består i att eleverna får ett ökat intresse för
historieämnet som sådant. Det blir mer konkret och lättare att förstå olika skeende om man använder sig av skolans närområde. Det ökar också deras historiemedvetande, den är
identitetsskapandet och för att förstå den historiska helheten måste de ha kunskap om den lilla historien. Detta är några av de vinster man kan göra om man använder sig av lokalhistoria i undervisningen.
37 Götlind, Anna. Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell, Finland 2004. s. 209 38 Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr 1998:01, s. 7
Historiemedvetande
Historiemedvetande finns och skapas hela tiden runt omkring oss och i olika sammanhang. Historiska utryck men framför allt intryck påverkar oss medvetet eller omedvetet dagligen genom massmedia, filmer, dataspel, litteratur, m.m. Det finns runt oss oavbrutet och påverkar oss hela tiden vare sig vi vill eller ej. Därför har skolans undervisning en viktig uppgift, nämligen den att hjälpa elever att få kontroll över deras eget historiemedvetande. Utgångspunkten för detta måste vara elevens egna livsvärden och de det egna
livssammanhanget. Någon annan rimlig utgångspunkt finns inte om syftet med det hela är att skapa ett historiemedvetande.39
I grundskolan kursplan för historia står det att skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven ska förvärva ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden.40 I den litteratur jag kommit i kontakt med under mitt arbete, har jag upptäckt att det finns lika många teorier om vad historiemedvetande är, som det i princip finns författare. Det gemensamma för dessa teorier är att kunna koppla ihop förfluten tid, nutid och framtid. Ett namn som ständigt dyker upp i litteraturen när det gäller historiemedvetande är Bernad Eric Jensen. En dansk
historiedidaktiker som gjort ett ambitiöst försök att avgränsa och definiera historiemedvetandes natur och funktion i skolan, men även utanför skolans
historieundervisning.41
Jensen har definierat den tyske historiedidaktiker Jeismann teori om
vad historiemedvetande är och han delat upp dessa i fyra definitioner.1. Historiemedvetande är den ständiga närvarande vetskapen om att alla människor och alla inriktningar och former av samliv som de skapat existerar i tid, det vill säga de har en härkomst och en framtid och utgör inte något som är stabilt, oföränderligt och utan förutsättningar.
2. Historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna, förståelse av nutiden och perspektiv på framtiden.
3. Historiemedvetande är hur dåtiden är närvarande i föreställning och uppfattning.
39 Andersson, Bo, VAD ÄR HISTORIEDIDAKTIK, IDP-rapport, Nr 2004:7, Göteborg universitet, s. 45 40 Skolverket, kursplaner och betygskriterier. Grunskolan, Västerås 2000. s. 76
4. Historiemedvetande vilar på en gemensam förståelse som baseras på emotionella upplevelser. Den gemensamma förståelsen är en nödvändig beståndsdel i bildandet och upprätthållandet av mänskliga samhällen.
Jensen menar att det är endast den andra definitionen som är riktig när det gäller
historiemedvetande. Den första anser han tillhör historiskt medvetande, den tredje tillhör kunskapsteorin och den sista definitionen ingår i sociologin.42
Syftet med att använda sig av lokalhistoria i undervisningen är att ge eleverna ett
historiemedvetande, en kulturell identitet samt att vilja föra kulturarvet vidare, men även att granska, påverka och utveckla samhället och kulturen.43
En viktig del av historiemedvetande är att det tjänar till att påminna oss om är att historien aldrig kan förstås och tolkas enbart utifrån det förflutna. Det finns alltid en nutida grund varifrån man iakttar och förhåller sig till historien och på så sätt få en insikt om hur framtiden kan te sig. Med andra ord kan man förklara historiemedvetande som en mental process i vilken vi människor riktar in oss i tid och rum, på grundval av de historiska erfarenheter och kunskaper vi skaffat oss, men även förväntningar om vad den framtida utvecklingen har i sitt sköte.44
Utgår man från elevers egna livsvärden och livssammanhang och deras förmåga att kunna koppla ihop tolkningen av det förflutna, förståelsen av det närvarande och perspektiv på framtiden är lokalhistoria ett ypperligt sätt att förmedla ett historiemedvetande på ett mer konkret sätt.
Identitet
Inom historiedidaktiken talas det mycket om hur viktig identitet är för människan både som kollektiv och på det individuella planet. Vi människor är historiska varelser, människan är skapad av historien och är skapare av historia, som kollektiv men även var och en för sig. Det vi människor är idag, är vi i kraft av vårt förflutna där vi bearbetar erfarenheter och olika
42 Andersson, B, Caspersson, S, Hermansson Adler, M, Undervisning i historia i skolan.
ID-rapporter, Nr 2001:09 s. 38
43 Andersson, B, Caspersson, S, Hermansson Adler, M, Undervisning i historia i skolan.
ID-rapporter, Nr 2001:09 s. 29
intryck av historien. Dessa lagras i människans hjärna. Det är dessa minnen, erfarenheter och intryck som ligger till grund för vår personliga identitet och som ger livet en mening.45
Det är viktigt att elever i förortsskolorna i Hyllie och Rosengård får en identitet ut över den som massmedia ger. I detta fall gäller det kanske främst på Rosengård, men det finns andra stadsdelar i Malmö med liknande ”problem”. Som jag nämnde tidigare är det speciellt massmedia som målat upp en bild av Rosengård som många av invånarna inte instämmer i, jag är själv en av dom och jag vet att det finns andra som håller med mig. Den bild man får av Rosengård är att det är område med stora problem med droger, brottslighet, arbetslöshet, gängbildningar, dåliga skolor och området har ett flertal gånger beskrivits som ett getto i massmedia. Denna bild anammar ungdomar (elever) för att få respekt och visa sig tuffa och skaffar sig en identitet på det viset. Konsekvensen av detta blir en självuppfyllande profetia speciellt för ungdomar i områden som Rosengård.46 En del ungdomar känner att de måsta leva upp till denna bild som ges av Rosengård och visst stämmer den bilden massmedia ger, till en vis del. Personligen tycker jag att rapporteringen om Rosengård är väldigt ensidig och det är sällan eller aldrig som de tar upp de positiva sidorna av området utan det är oftast de negativa sidorna som beskrivs. Har man väl fått en stämpel på sig är det svårt att ta sig ur denna. Det blir som en ond cirkel, detta gäller både enskilda personer och som kollektiv och det gäller även områdets skolor som fått ett dåligt rykte.
I en artikelserie (2006-01-05 – 2006-01-10) i Sydsvenskan tas den ökade rörligheten i Malmös grundskolor upp. Tisdagen den 10/1 2006 intervjuades skolforskaren Nihad Bunar där han uttalade sig om förortsskolorna i Malmö. Han ser en tydlig tendens att föräldrar med höga studieambitioner för sina barn, flyttar dem från skolor med dåligt rykte och det har ingen betydelse om föräldrarna har utländsk eller svensk bakgrund. Han menar vidare dessa skolor inte alls behöver vara dåliga utan tvärtom så har de stor erfarenhet och resurser att arbeta med elever i en tvåspråkig miljö. Konsekvensen av detta blir att de elever med mindre
studieambitioner blir kvar i dessa skolor. Detta i sin tur kan enligt Bunar leda till att de elever som blir kvar ”i stället för utbildning skaffar de sig ofta en slags förmåga att navigera i förortsmiljön, en kunskap som saknar värde i det öviga samhället”.47 Kan inte samhället och skolorna ge ungdomar en identitet som passar in i det övriga samhället, så skaffar de sig en
45 Andersson, B, Caspersson, S, Hermansson Adler, M, Undervisning i historia i skolan.
ID-rapporter, Nr 2001:09 s. 46
46 Bunar, Nihad, Skolan mitt i förorten. Stockholm, 2001. s. 163
egen identitet. Därför är det viktigt att skolan ger eleverna en identitet utöver den bild som massmedia ger och det är här som lokalhistorien kommer in i bilden. Den kan ge elever en annan bild av det området de bor i och på så sätt förmedla en mer positiv sida och stärka deras identitet på ett positivt sätt. I ”Historien är nu” tar Klas-Göran Karlsson upp att identitet inte bara något som man skapar kollektivt eller personligen själv. Det finns alltid ett utifrån perspektiv, detta handlar om hur andra människor ser ”mig” eller ”oss” som han skriver.48 Därför borde massmedia ta ett större ansvar och inte enbart rapportera det negativa om dessa områden utan även ta fram det positiva som trots allt finns där.
Slutsats
I den litteratur jag har kommit i kontakt med visar det sig att lokalhistoria har fått en väldig undanskymd plats i undervisningen. Detta kan ha sin förklaring i att lokalhistoria har haft låg status i den akademiska historieforskningen och att detta avspeglar sig i dagen skola. På lärarutbildningen görs det en hel del för att öka intresset för lokalhistoria, där bl.a. Malmö är föregångare för detta arbete. Ändå kan jag tycka att det görs för lite för att öka intresset för lokalhistoria eftersom det bevisligen inte är så vanligt att lärare använder sig av detta i undervisningen. I skolreformen från 1994 är det lokalhistoriska perspektivet inte lika tydligt som den ifrån 1980. Trots detta ger den nya kursplanen större frihet för lärare, vilket rimligen borde öka möjligheten att låta det lokalhistoriska intresset i högre grad prägla planering och undervisning i dagens skola.49 Slutligen finns det som jag tidigare nämnt flera vinster att göra som lärare och elev, genom att använda sig av lokalhistoria i undervisningen. Jag går inte närmare in på det här eftersom jag redan nämnt dessa tidigare.
Presentation av lärarenkäter
Efter personlig kontakt med de två berörda skolorna har jag lämnat ut mina lärarenkäter, som riktar sig till tre högstadielärare i historia på respektive skolor. Tyvärr har jag bara fått in två svar från skolan på Rosengård, detta på grund av sjukdom. Detta försvårar min jämförelse mellan de två skolorna, men jag tror och hoppas att det ändå kan ge kan ge en insikt hur de båda skolorna arbetar med lokalhistoria. Frågorna som består av olika kategorier, med öppna svar där de med egna ord svarar på mina frågor, fasta frågor (se bilaga 1). Jag tar inte upp
48 Karlsson, Klas-Göran. Zander, Ulf. Historien är nu. Studentlitteratur, Lund, 2004. s. 30
ålder och kön i min undersökning på grund av att antalet enkäter är så få. Jag tycker inte jag kan utläsa något av vikt i dessa frågor.
Jag tyckte det var viktig att få en bild av hur lärarna på de båda skolorna ser på eleverna intresse för historia. Detta för att kunna jämföra lärarnas svar med elevernas och om deras åsikter stämmer överens.
Enligt lärarna på de båda skolorna är intresset för historia stort. På Rosengård svarar de mycket intresserade och intresserade.
I Hyllie svarar en lärare mycket intresserade och två intresserade. Enligt lärarna finns det ett tydligt intresse för historieämnet som sådant. Det är alltid mer stimulerande för en lärare att arbeta med ett ämne, när man upplever att eleverna tycker det intressant.
En av huvudfrågorna i min uppsats är huruvida lärarna använder sig av närområdet eller ej, hur ofta och i viket sammanhang de använder sig av detta.
På Rosengård svarade båda lärarna ja på denna fråga. Eftersom de arbetar med olika tema där tar de upp Malmös historia i årskurs sex, kommer de även in på sitt eget närområde och använder sig av det i undervisningen.
I Hyllie är svaren mer diffusa, två säger sig använda närområdet mer eller mindre. En lärare skriver hur han använder sig av detta, ”Rundvandring i området, för att se på vad som finns kvar av tiden före höghusen. Vi försöker att med historiska glasögon se på området.” Den andra läraren säger sig använda närområdet men inte ofta, hon skriver följande. ”Inte speciellt ofta, men när det passar in i området vi läser så utnyttjar vi närmiljön.” Den tredje läraren säger sig inte använda sig av närområdet i sin undervisning, men trots detta händer det att hon lägger in närområdet i undervisningen om det passar in i den övriga undervisningen men inte speciellt ofta. Redan här tycker jag att man kan se en tendens på olikheter i sättet att använda sig av närområdet. På Rosengård arbetar lärarna med tema i undervisningen som är tematiskt upplagd där eleverna arbetar mycket självständigt i en tidrymd på 5-6 veckor. Under denna period arbetar de även ämnesöverskridande där förutom SO bl.a. svenska, engelska och bild ingår.50 Lärarna i Hyllie arbetar mer på traditionellt vis där lärobokens innehåll styr mycket av undervisningen. Det är den erfarenhet jag gjort under min tid som lärarkandidat på skolan.
Jag har tidigare nämnt olika fördelar med att använda sig av lokalhistoria. Det kan kanske också tänkas att lärare även kan se nackdelar med detta och genom att fråga lärarna vilka för- eller nackdelar de ser med att ta med närområdet i undervisningen kan jag även få svar på om de anser att det finns nackdelar.
I Hyllie anser två av lärarna att det bara finns fördelar, den lärare som svarat nej på fråga fyra har inte svarat på själva fråga fem utan hänvisar till att eleverna redan sysslat med detta på låg- och mellanstadiet. Den första som tyckte att det bara finns fördelar har formulerat detta på följande vis.
”Bara fördelar
• Eleverna lär sig mer om sitt området • Får djupare kunskap/förståelse.
• Utflykter ger oftast ett ökat intresse för området.”
Den andre läraren tycker att ”det är tacksamt om man i sin historieundervisning kan anknyta till något i närområdet.”
På skolan i Rosengård ser man också bara fördelar, detta med ett undantag och så här har de svarat på fråga fem.
”Fördelen blir väl att man kan vara stolt över sin stad. Lokal anknytning är viktig då en del av eleverna har inga eller dåliga kunskaper. ” Nackdelarna som han ser det, är att materialet för kan vara för svårt för barn med invandrarbakgrund. Den andre läraren tycker det är lättare för eleverna att ta till sig undervisningen om de känner till det man pratar om.
Då jag jämför två olika skolor med två så olika elevsammansättningar med ”svenska” elever och elever med invandrarbakgrund i majoritet har jag velat få fram om de ser några
svårigheter med att undervisa om närområdet med en ”svenskklass” jämfört med ”invandrarklass”.
De tre lärarna i Hyllie ser inga svårigheter med detta. En menar att den enda skillnaden är att man får lägga upp förberedelserna lite annorlunda i en invandrartät klass. En annan svarar ”Egentligen inte: svenska elever har inte någon mer ”Utvecklad” spontan historisk känsla för närområdet än vad invandrare har” och den siste svarar bara nej på frågan.
På Rosengård svarar en lärare, vet ej, eftersom hon endast har arbetat på den skolan. Lärare nummer två ser inte några svårigheter med detta utan påpekar att
För att få en bild av hur många elever med invandrarbakgrund det finns på respektive skolor bad jag lärarna att uppskattningsvis bedöma hur många sådana elever det finns
På skolan i Hyllie uppskattar lärarna att de går mellan 10-20 % invandare emedan på Rosengård ligger siffrorna mellan 95- 100 %. En betydande skillnad i antal elever med invandrarbakgrund.
Då min uppsats främst berör närområdet på de båda skolorna och inte Malmös lokalhistoria som sådan, fanns möjligheten att ingen av skolorna använde sig av sitt närområde i
undervisningen och för att få svar på om de överhuvudtaget använde sig av lokalhistoria på de båda skolorna, fick de svara på om de på något sätt tagit upp Malmös historia i
undervisningen
Samtliga lärare på båda skolorna har svarat ja på den frågan och samtliga har gjort det på högstadiet.
Presentation av elevenkäter
Som jag tidigare nämnt har mina enkäter gått ut till tre högstadieklasser på respektive skola. I Hyllie har jag fått in 66 stycken enkäter från eleverna. På Rosengård blev endast 46 stycken. Detta beror på att en lärare var sjuk och därför fick jag bara in enkäter från två klasser på den skolan. De frågor jag ställt till eleverna är i princip de samma som jag ställt till lärarna med visa undantag, med öppna svar där de med egna ord svarar på mina frågor, fasta frågor.(Se bilaga 2). Jag har här valt att dela upp svaren efter kön för att se om det finns skillnader på hur tjejer och killar se på ämnet historia. Intresset för historia som ämne bland eleverna ser ut på följande sätt. Jag har dock räknat om talen i procent för att kunna jämföra svaren på ett mer rättvist sätt.
Syftet med fråga 2 (Se bilaga 2) är att se hur stort intresse det finns bland eleverna för ämnet historia men även att göra en jämförelse och se om den stämmer överens med lärarnas
uppfattning om elevernas intresse. Majoriteten av eleverna har kryssat för kolumnerna mycket intressant eller intressant. Det visar att det finns ett intresse för ämnet bland eleverna på båda skolorna men att intresset är något större på Rosengård.
Tabell. 1. Intresset för historia som ämne: Hyllie Mycket. Intressant. Intressant Mindre intressant Ointressant Tjej 19 % 65 % 6 % 10 % Kille 34 % 41 % 17 % 8 % Rosengård Tjej 35 % 65 % - - Kille 54 % 38 % 4 % 4 %
På frågan om hur många elever som arbetat med närområdet i undervisningen, så ser det annorlunda ut, av tjejerna har nästan dubbelt så många på Rosengård svarat ja på den frågan jämfört med Hyllie och när det gäller killarna på Rosengård är det mer än tre gånger så många som svarat ja i förhållande till killarna Hyllie.
Tabell. 2. Har du arbetat med närområdet i undervisningen
De elever som svarat nej på ovanstående fråga har fick en följdfråga. Där har de fått svara på om de hade tyckt det var intressant att få veta mer om det område de bor i. Här är skillnaderna inte lika stora när det gäller de som svarat mycket intressant, men ser man på helheten är intresset för detta större på Rosengård.
Tabell. 3. Skulle du vilja veta mer om ditt närområde:
Hyllie Mycket. Intressant. Intressant Mindre intressant Ointressant Tjej 21 % 50 % 21 % 8 % Kille 24 % 38 % 17 % 21 % Rosengård Tjej 33 % 58 % 9 % - Kille 27 % 55 % - 18 % Hyllie Ja Nej Tjej 22 % 78 % Kille 17 % 83 % Rosengård Tjej 40 % 60 % Kille 57 % 43 %
För att få mer information om hur stort intresse det finns hos eleverna när det gäller
närområdets historia har jag ställt följande fråga: Om din lärare tagit upp ditt områdes historia. Vad hade du velat veta om ditt område?”. Detta fick de beskriva med egna ord. I Hyllie skrev 53 % av killarna ner vad de ville veta, 16 % svarade vet ej och resterande 31 % svarade att de inte ville veta något eller så svarade de inte på frågan överhuvudtaget. Detta tolkar jag som att det inte finns något intresse och det gäller även de övriga svaren. Har de inte skrivet något tolkar jag det som att de inte vill veta något om sitt närområde. Av tjejerna i Hyllie vill 81 % veta mer, 3 % svarade vet ej och 16 % hade inget intresse av detta. Att skillnaden mellan killar och tjejer i Hyllie är så stor förbryllar mig, vad kan detta bero på? En tänkbar anledning till detta är att man i Hyllie bedriver en mer traditionell historieundervisning, där de stora händelserna i historien har fått ett större utrymme i undervisningen, med krig och kungar, som det populärt brukar heta. Det är kanske inte alltid som tjejer uppskattar denna form av
undervisning utan tycker det är mer spännande att förankra sin historia lokalt. På Rosengård har 77 % av killarna besvarat frågan med egna ord och av de övriga 23 % finns det inget interesse för detta, samma siffror när det gäller tjejerna ligger på 85 % respektive 15 %. Det eleverna på de båda skolorna tyckt varit intressant att veta om sitt närområde ser ganska lika ut. De mest förekommande svaren har gällt allt från hur området såg ut förr i tiden, vad människorna sysslade med, vem som bott där och om där levt några kända personer. Här kommer några utdrag av vad eleverna svarat.
I Hyllie:
”Hur stort jordbruket var. Hur många hus eller gårdar där låg”
”vad som legat på min gata innan vårt hus byggdes”
”Vad som var orsaken till att det bildades, Hur det bildades, varför det bildades. Vad området har/ska användas till”
”Hur det var här på medeltiden, hängde man folk här? Eller var det marknad där man sålde matvaror eller var det kanske bara ängar och skog här och jag skulle vilja veta när det börjades bygga om när isåfall”
På Rosengård:
”Hur det såg ut för i tiden här, var det mycket kriminalitet.”
”Jag skulle veta vem som byggde mitt hus. Vem som bodde i drömmarnashus det är ett vit hus i Rosegård” Drömmarnashus (allaktivitetshus) är Rosengårds gamla herrgård
”Hur det såg ut. Alltså så de gjorde en tidslinje från forntiden till 2005. hur den utvecklats, om det fanns berg”
”Typ varför den heter så. Hur gammalt det är”
”Vilka viktiga personer som bodde i detta område även dom som är mindre viktiga”
De som skiljer områdena åt är att eleverna på Rosengård har velat få svar på om det alltid har varit så bråkigt och om det alltid funnits kriminalitet. Detta har tre killar velat få svar på, andra svar har handlat om religion och om relationen mellan svenskar och invandrare.
Förutom detta skiljer svaren inte sig åt, det är ungefär samma saker de som de vill ha svar på.
Den sista frågan i enkäten var om de har läst om Malmö under sin skolgång och i så fall när. Här har ca.40 % av både tjejerna och killarna i Hyllie svar ja på den frågan, samma siffror på Rosengård ligger på ca 60 %, en tydlig skillnad mellan de båda skolorna.
På frågan om när eleverna här läst om Malmö, har de allra flesta svarat på mellanstadiet, procentsatsen ligger mellan 55- 86 %. Där är ett undantag och de är killarna på Rosengård, 75 % har svarat att de har läst om Malmö på högstadiet och 25 % på lågstadiet. Att 75 % av killarna svarat på högstadiet kan ha sin förklaring i att historielärarna på det s.k. högstadiet undervisar i historia i årskurserna 6-9.
Kommentarer kring lärar- och elevenkäter
Lärarnas syn på intresset för historia stämmer bra överens med vad eleverna svarat. Majoriteten av eleverna på båda skolorna tycker att historia är mycket intressant eller
intressant. Det finns dock betydande skillnader mellan de båda skolorna, det gäller både killar och tjejer. I skolan på Rosengård har ingen av tjejerna sagt sig vara mindre intresserade eller
ointresserade av historia, i Hyllie har däremot 16 % svarat att de är mindre intresserade eller ointresserade av historia. Samma tendens kan man se när det gäller killarna, 8 % för
Rosengård jämfört med 25 % för Hyllie när det gäller intresset för ämnet. Ser man på dessa siffror så måste slutsatsen bli att intresset för historia är större på Rosengård än i Hyllie.
Ser man på lärarnas svar när det gäller frågan om de använder sig av närområdet i
undervisningen, har fyra av fem svarat ja på den frågan, båda lärarna på Rosengård och två av tre i Hyllie. Detta avspeglar sig inte i de svar som eleverna på de båda skolorna har givit. Runt 50 % av eleverna på Rosengård har svarat att de har arbeta med sitt närområde och i Hyllie ligger siffrorna runt 20 %. Denna skilda syn som lärare och elever har på om man arbetat med närområdet i undervisningen, är i sig inget konstigt fenomen. Det har i tidigare utredningar om lokalhistoria visat. Bo Andersson har tagit upp denna problematik i sin SO-rapport nr 1998:01. Han tycker att det är naturligt att lärare och elever har skilda uppfattningar i frågan, något annat vore konstigt. Vidare menar han att lärare svarar som det krävs av dem, för eleverna är det inte alltid lätt att urskilja de lokala delarna speciellt om det är invävt i den nationella eller rent av den globala historien. Detta gör det svårt för elever att urskilja de lokala inslagen i undervisningen och på så sätt kan de svara nej på frågor som handlar om i vilken omfattning de har kommit i kontakt med lokalhistoria.51 Det kan kanske förklara de låga siffrorna för skolan i Hyllie men frågan är om det är hela sanningen. Det är kanske så att de inte använder sig av närområdet i lika stor utsträckning som de gör på Rosengård, det är min teori. Dessutom har jag gjort en intressant iakttagelse när det gäller skolan i Hyllie. Av de som svarat ja, är det 57 % av tjejerna och 33 % av killarna som säger sig ha läst detta på en annan skola än den som undersökningen syftar på. Det är nämligen så att upptagningsområde innefattar andra skolor som endast har årskurserna 1-5 och i sjätte klass blir de förflyttade till skolan i Hyllie.
När det gäller frågan om det skulle var intressant att veta mer om ditt närområde, är tendensen densamma som i de tidigare frågorna, att eleverna på Rosengård har högre procenttal än Hyllie (Se tabell. 3) när det gäller intresset för att få mer kunskap om sitt närområde. En iakttagelse som jag gjort är tjejerna på de båda skolorna är mer intresserade av närområdet än vad killarna är. Detta är kanske något att tänka på som lärare när man planerar sin
undervisning. När det gäller frågan på om de har läst om Malmös historia har procentuellt fler
eleverna på Rosengård svarat ja. Min slutsats blir att intresset för historia är större bland eleverna på Rosengård och att närområdet används i större utsträckning i undervisningen där.
Diskussion
Syftet med detta arbete är att ta reda på hur stort intresset är för historia/lokalhistoria på de berörda skolorna. Använder de sig av närområdet, finns det några skillnader i sättet att arbeta på och i så fall vad består dessa skillnader av?
På frågan om hur stort intresset för historia/lokalhistoria det finns bland eleverna på dessa två skolor, tycker jag att denna undersökning kan slå fast att intresset för historia är stor. Då majoritet av eleverna på de båda skolarna har svarat att de är mycket intresserade eller intresserade av ämnet. Detta styrks också av lärarna, som också anser att intresset för historia är stort. Det som framkommit under detta arbete är att intresset för ämnet är överlag större bland eleverna på Rosengård. De har också i större utsträckning arbetat med sitt närområde i undervisningen jämfört med eleverna i Hyllie.
När det gäller huruvida lärarna använder sig av lokalhistoria i undervisningen kan jag se tydliga skillnader mellan skolorna. Det som fått mig att höja på ögonbrynen är att två av tre lärare i Hyllie säger sig använda närområdet i undervisningen. Den tredje läraren säger sig inte använda detta, trots detta händer det att hon lägger in närområdet i undervisningen om det passar in i den övriga undervisningen. Deras svar stämmer dåligt överens med vad eleverna svarat. Att lärarnas svar inte alltid stämmer överens med vad eleverna svarar är i sig inte konstigt, enligt Bo Andersson som tagit upp denna problematik. Däremot tycker jag att skillnaderna mellan elevers och lärares svar i Hyllie är för stora för att anamma denna teori. Det som talar för detta, är det låga procenttal av elever i Hyllie som säger sig inte ha arbetat med sitt närområde och det faktum att mer än hälften av tjejerna och en tredjedel av killarna säger sig ha läst detta på en annan skola än den som undersökningen syftar på. På Rosengård använder sig de båda tillfrågade lärarna sig av närområdet i undervisningen.
På frågan om vilka fördelar de ser med att arbeta med närområdet visar denna undersökning att lärarna på de båda skolorna ser i princip bara fördelar med att använda sig av närområdet i skolan. En lärare ser både för- och nackdelar med detta, nackdelen är att materialet kan vara för svårt för barn med invandrarbakgrund.
Finns skillnader med att undervisa om närområdet i en ”svenskklass” jämfört med
”invandrarklass” så blir svaret nej. En lärare menar dock att den enda skillnaden är att man får lägga upp förberedelserna lite annorlunda i en invandrartät klass.
Resultatens hållbarhet
Detta arbete ska ses som en fallstudie och utger sig inte för att vara generaliserande.
Undersökningens resultat går nämligen inte att tillämpas på andra skolor, utan den rör endast de två omnämnda skolorna och de lärare och elever som svarat på enkäterna. Enkäterna har delats ut till samtliga tre historielärare på Rosengård. På grund av att skolan i Hyllie är betydligt större har enkäterna där endast berört tre av historielärarna och kan inte heller sägas gälla för hela skolan i Hyllie. Anledningen till att jag valde att endast lämna ut enkäterna till tre av lärarna och tre nionde klasser i Hyllie, var att jag ville ha ungefär lika stort antal lärare och elever från de båda skolorna i min undersökning. Detta för kunna göra en så rättvis
jämförelse som möjligt. Så här i efterhand är jag inte lika säker på om det var rätt sätt att se på saken. Kanske skulle enkäterna gått ut till samtliga lärare i Hyllie för att få en mer rättvis bild av hur de använder sig av närområdet i skolan. Ett annat problem är att endast två av tre lärare har svarat på enkäten när det gäller skolan på Rosengård, detta på grund av sjukdom.
Detsamma gäller eleverna, två av tre klasser har svarat på enkäterna.
Min erfarenhet att skriva enkäter är obefintlig och detta kanske avspeglar sig i mina enkäter. Efter noga avvägande av vad enkäten skulle innehålla och genom att studera andra enkäter, skrev jag ned mina frågor. Jag tyckte att jag fått med det som var av intresse för min
undersökning. Så här i efterhand hade jag formulerat om en fråga som är ställd till eleverna. Den fråga jag tänker på är fråga fem. (se bilaga 2) Den frågan borde jag ha ställt på följande sätt: Oavsett om du svarat ja eller nej på fråga tre, hade du tyckt det intressant att veta mer om området du bor i? Genom att ställa frågan på det sättet hade jag fått reda på om de elever som svarat ja också tyckt det var intressant att veta mer om sitt närområde, tyvärr är det bara de som svarat nej som svarat på intresset för närområdet. Detta hade gett en mer enhetlig bild av eleverna intresse för sitt närområde. Det sägs att man lär av sina misstag, så förhoppningsvis har jag lärt mig något av detta. Detta är minus i protokollet, men jag tycker ändå att jag kan se en tydlig tendens när det gäller skillnaden i att använda sig av närområdet i skolan. Den största skillnaden är sättet de arbetar på.
Analys
På frågan huruvida skolorna använder sig av närområdet i undervisningen har fyra av fem lärare svarat ja på frågan, den femte läraren har visserligen svarat nej, men påpekar samtidigt att om det passar in i området vi läser så utnyttjar vi närmiljön. I princip så använder alla de tillfrågade lärarna sig av närområdet mer eller mindre, enligt enkätundersökningen. Trots detta är det stora skillnader mellan lärarnas svar och vad eleverna svarat. Svaren från lärarna och eleverna i Hyllie skiljer sig markant åt, viket jag har reagerat över. Skillnaderna på Rosengård är inte lika påtagliga, där säger sig ungefär 50 procent av eleverna använt sig av närområdet.
Som jag ser det är det skillnaderna i sättet att arbeta på som skiljer de båda skolorna åt. På Rosengård arbetar de tematiskt i historieämnet i tidsintervaller mellan 5-6 veckor och de arbetar även ämnesöverskridande. Eleverna arbetar mycket självständig under dessa veckor. Detta tycks vara ett bra sätt att arbeta på när det gäller historia och samtidigt få in de
lokalhistoriska hänseendena i undervisningen. Det är den bild jag har fått och tydligen verkar eleverna också uppskatta detta sätt att arbeta på, eftersom historieintresset överlag är större i skolan på Rosengård. Att de valt att arbeta tematiskt har inget göra med att majoriteten av eleverna har invandrarbakgrund. Enligt bitr. rektor har det dock visat sig att det har en positiv inverkan för studieresultaten främst när det gäller killar med invandrarbakgrund. Att detta sätt att arbeta på gynnar killar kan tyckas vara orättvist men samtidigt positivt. Detta med tanke på att det oftast de som tillhör riskgruppen för att hamna i utanförskap i samhället. Det är som Bunar påpekar i sin artikel i SDS ”i stället för utbildning skaffar de sig ofta en slags förmåga att navigera i förortsmiljön, en kunskap som saknar värde i det öviga samhället”. Kan skolan bidra till att få in denna grupp av elever i samhället har man gjort en stor vinst.
På skolan Hyllie arbetar man helt annorlunda. Där arbetar de mer på ett traditionellt vis. Där är det mycket lärobokens innehåll som styr undervisningen, planering. Upplägget av
undervisningen sker mer på det individuella planet där var och en lärare själv har ansvaret för detta och det gäller också valet att ta med närområdet i undervisningen. Det är den erfarenhet jag gjort under min tid på skolan. Den här typen av undervisning tilltalar kanske stora delar av eleverna men kanske långt i från alla. Jag tänker då framför allt på tjejerna i Hyllie, när det gäller svaren på fråga 5 ( Se bilaga 2) har 81 procent av flickorna svarat emedan endast 53
