• No results found

Vi samverkar när vi hinner och kan! - En kvalitativ studie om samverkan inom socialtjänsten gällande kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vi samverkar när vi hinner och kan! - En kvalitativ studie om samverkan inom socialtjänsten gällande kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet

VI SAMVERKAR - NÄR VI

HINNER OCH KAN!

EN STUDIE AV SOCIALTJÄNSTENS ARBETE MED

VÅLDSUTSATTA KVINNOR

ARLINDA DELIJA

HIBBA EL-TAHAN

(2)

VI SAMVERKAR - NÄR VI

HINNER OCH KAN!

EN STUDIE AV SOCIALTJÄNSTENS ARBETE MED

VÅLDSUTSATTA KVINNOR

ARLINDA DELIJA

HIBBA EL-TAHAN

Delija, A & El-Tahan, H. vi samverkar! När vi hinner och kan. En kvalitativ studie om samverkan inom socialtjänsten gällande kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2020.

Syftet med denna studie är att undersöka arbetet inom socialtjänsten med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer, för att analysera hur socialsekreterare upplever att samverkan mellan olika enheter i detta arbete fungerar. Det studien ska undersöka är vilka faktorer som främjar respektive motverkar denna

samverkan. Studien har utförts med hjälp av kvalitativ metod där sex

semistrukturerade intervjuer utfördes. Fem intervjuer med socialsekreterare och en tillfällig sektionschef utfördes. Området som undersöks är ett stadsområde inom socialtjänsten i Malmö stad. Resultatet visar att upplevelsen av hur samverkan fungerar varierar specifikt vid olika skeden i ett ärende. Samverkan fungerar som bäst vid akut skeden. Tidsbrist och hög arbetsbelastning är de faktorer som tydligast påverkar samverkan på ett negativt sätt. Det framgår tydligt att det finns en stark vilja att samverka hos socialsekreterarna. Informanterna är eniga om att det är viktigt att samverkan sker mellan sektionerna samt att samverkan behöver bli bättre. Vi menar att organisationen uppmuntrar till

samverkan men att de faktorer som motverkar det kvarstår och behöver förändras. Nyckelord: Gräsrotsbyråkrati, organisationsteori, våld i nära relationer,

(3)

WE COLLABORATE - WHEN WE

HAVE TIME AND CAN!

A STUDY OF THE SOCIAL SERVICES WORK WITH

WOMEN WHO ARE SUBJECTED TO VIOLENCE IN

CLOSE RELATIONSHIPS

ARLINDA DELIJA

HIBBA EL-TAHAN

Delija, A & El-Tahan, H. We collaborate! When we have the time and can. A qualitative study on collaboration in the social service concerning women who are subjected to violence in close relationships. Degree project in social work 15

högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of

Social Work. 2020.

The aim of this study is to research the work of social services with women that have been a victim of domestic violence, to analyze how social workers feel that the collaboration between different units within the social service offices works. This study will research which factors promote and counteract this collaboration. The study was conducted using a qualitative method where six semi-structured interviews were done. Five interviews with the social worker and one with a temporary manager were done. The interviews were conducted within the social services in a part of the city of Malmö. The result shows that the experience of how collaboration works varies specifically at different stages in a case. Lack of time and high workload are the factors that most clearly affect collaboration in a negative way. It is clear that there is a willingness to cooperate with the social workers and that all respondents agree that it is important that collaboration takes place between the units and that collaboration needs to improve. We believe that the organization encourages collaboration but that the factors that counteract it remain and need to change.

Keywords: Collaboration, domestic violence, organizational theory, street-level bureaucracy, social worker, social services, social representations.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 5 1.1 Problemformulering 6 1.2 Syfte 7 1.3 Frågeställningar 7 1.4 Avgränsning 7 1.5 Centrala begrepp 7 1.5.1 Våld i nära relationer 7 1.5.2 Samverkan 7 2. Bakgrund 7 2.1 Kvinnor utsätts för olika typer av våld 8 2.2 Socialtjänstens ansvar 8 2.3 Att vara i kontakt med socialtjänsten 8 2.4 Samverkan inom Malmö stad kring våld i nära relation 9 2.5 Samverkan 10 3. Kunskapsläge 11 3.1 Samverkan mellan organisationer 11 3.2 Samverkan inom socialtjänsten 12 3.3 Våldsutsatta kvinnors behov av hjälp och stöd från socialtjänsten 13 3.4 Organisering och specialisering inom socialtjänsten 14 4. Teori 15 4.1 Organisationsteori 15 4.2 Gräsrotsbyråkrat 15 4.3 Sociala representationer 16 5. Metod 16 5.1 Metodval 17 5.2 Urval 17 5.3 Tillvägagångssätt 18 5.4 Bearbetning och analys 19 5.5 Förförståelse 19 5.6 Etiska övervägande 20 5.7 Metoddiskussion 20 5.8 Arbetsfördelning 21 6. Resultat och analys 22 6.1 Kvinnans kontakt med socialtjänsten 22 6.1.1 Kvinnans hjälpbehov från socialtjänstens olika sektioner 23 6.1.2 Att samverka i ett tidigt skede 24 6.2 Samverkan i praktiken 25 6.2.1 Viljan att samverka 26 6.2.2 Stadsövergripande rutin 27 6.2.3 Implementering av rutin 28 6.2.4 Rutinens betydelse för nyanställda 29 6.2.5 Referenspersoner för våld i nära relation 29 6.2.6 Ledningens betydelse för samverkan 30 6.3 Specialiseringens betydelse för samverkan 31 6.3.1 Ansvarsfördelningen i organisationen 31 6.3.2 Delade synsätt och fokus 32 6.3.3 Tidsbrist, arbetsfördelning och prioritering 33 6.3.4 Kommunikationsbrist 34 7. Sammanfattande diskussion 34 7.1 Sammanfattning av diskussion 34 7.2 Diskussion 35

(5)

7.2.1 Utvecklingsmöjligheter 37

8. Referenslista 38

9. BILAGOR 42

9.1 Informationsbrev 42

(6)

1. INLEDNING

Var fjärde kvinna har blivit utsatt för någon form av våld i nära relation. Kvinnor utsätts i större utsträckning än män för återkommande psykiskt våld i nära

relationer (Brå 2014). Våldet som kvinnor utsätts för sker i alla sammanhang där människor befinner sig, i hemmet, på skolor, gruppboende, vårdboende och även i andra offentliga miljöer. Dock är hemmet den allra vanligaste miljön där kvinnan utsätts för våld av någon närstående inom familjen (Jonzon et al. 2007; SOU 2015:55). Att en man utsätter en kvinna för våld i nära relationer är en brottslig gärning (SOU 2015:55). Kvinnans utsatthet orsakar stora psykiska och fysiska lidande (Ivanauskienė & Dorelaitienė 2011). Trots att kvinnor många gånger försöker bryta sig loss från den destruktiva relationen möter dem motgångar och svårigheter. Studier visar att kvinnan ofta försöker separera från mannen flera gånger innan den slutgiltiga separationen (SOU 2015:55). Detta kan bero på att kvinnan internaliserar mannens verklighetsuppfattning där hans handlingar som våldsutövare bagatelliseras och normaliseras av honom samt att han förlägger skam och skuld på kvinnan (a.a.) Att en kvinna lämnar mannen innebär inte att våldet upphör, utan tvärtom kan våldet eskalera och i värsta fall ha en dödlig utgång för kvinnan. Även om våldet inte eskalerar efter att kvinnan lämnat mannen så kan våldet te sig annorlunda exempelvis genom att hon blir förföljd eller att kränkningarna och fysiskt våld fortsätter (Lundgren et al. 2001). Många av dessa kvinnor har upplevt att de inte blivit förstådda när de mött

yrkesverksamma som skulle hjälpa dem (SOU 2015:55).

Att män utsätter kvinnor för våld och förtryck i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem (World Health Organization 2013). Det måste synas och upptäckas bland alla samhällets aktörer såsom civila medborgare som

organisationer och myndigheter (SOU 2015:55). En viktig del av samhället är bland annat socialtjänsten och det är där den våldsutsatta kvinnan ska finna stöd och hjälp. Enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:433) har socialnämnden ansvar att särskilt beakta kvinnor som har varit utsatta våld i nära relationer som kan vara i behov av hjälp och stöd för att förändra sin situation. Risken är stor att

våldsutsatta kvinnor osynliggörs och negligeras i kontakt med professionellt verksamma då det krävs flexibilitet, särskilda resurser och kompetens från

samhället för att möjliggöra stöd och skydd för dessa kvinnor. Detta innebär att de kvinnor som är mest utsatta riskerar att bli övergivna av samhället. Vi menar att detta blir ännu ett svek och ett lidande för kvinnan (Mattsson 2013; SOU 2015:55). Kvinnors sociala situation ser inte likadan ut för alla våldsutsatta kvinnor, därmed ser behovet av skydd och stöd olika ut för kvinnorna. Kvinnor som lever i ekonomisk utsatthet, kvinnor med funktionsnedsatthet, kvinnor inom hbtq, kvinnor som tillhör en minoritetsbefolkning, kvinnor med missbruk och beroendeproblematik, kvinnor som är mammor och äldre är grupper som är särskilt sårbara när det kommer till våld i nära relationer (SOU 2015:55). Dessa kvinnor kan möta svårigheter i kontakt med socialtjänsten då de kan vara i behov av stöd från olika enheter. Därför är det i allra högsta grad viktigt att se över hur dessa kvinnors stöd från socialtjänsten ser ut. Det är vanligt att personer som är i behov av hjälp har en sammansatt problematik. Detta kräver en god samverkan mellan olika organisationer i samhällen men även inom socialtjänsten (a.a.). En samverkan som vi förstår efter att ha läst om kvinnors egen upplevelse av socialtjänstens hjälp, inte alltid är bra nog.

(7)

1.1 Problemformulering

Det är inte ovanligt att kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer och har sökt skydd och stöd från socialtjänsten har fått en negativ upplevelse av denna kontakten (Moser & Sinisalo 2018). En sådan upplevelse kan vara att en ofta bytt socialsekreterare eller att de fått träffa flera socialsekreterare och då fått upprepa sin historia. Kvinnorna menar på att det kan leda till en brist på långsiktig planering. Denna brist kan för vissa innebära exempelvis att man fått flytta flertalet gånger innan en stadigvarande bostad möjliggörs. Dessa kvinnor uttrycker en frustration över att de olika socialsekreterarna inom enheterna inte pratar med varandra, eller med andra ord inte samverkar (a.a.).

I och med att stödet kan behöva varieras utifrån den enskilda kvinnans situation betyder detta att olika socialsekreterare kopplas in. Detta för att stödet beviljas utifrån olika enheter inom socialtjänsten (Ekström 2016). Kvinnan kan vara i behov av hjälp i form av skyddat boende från boendeenheten på socialtjänsten. Kvinnan kan samtidigt vara i behov av ekonomiskt stöd från enheten för

ekonomiskt bistånd på socialtjänsten och praktiskt stöd. Med praktiskt stöd menas bland annat information om vårdnads saker, följa med till rättegångar, hämta saker från kvinnans tidigare bostad eller få hjälp med att fylla i blanketter. Har kvinnan ett eller flera barn så innebär det att kvinnan kommer ha ytterligare en kontakt med enheten för barn och familj, då utredning gällande barnets behov kan vara aktuellt. I denna situationen som kvinnan befinner sig i, kan hon behöva samtalsstöd för att bearbeta det hon varit utsatt för (a.a.).

Hur enheter och avdelningar är uppdelade inom socialtjänsten kan se olika ut i olika kommuners socialtjänst. Inom socialtjänsten fördelas arbetsområdena ofta under olika enheter, utifrån kompetens och ansvarsfördelning. Denna fördelningen kan skapa otydlighet och förvirring för dessa kvinnor, då det kan vara svårt att veta var eller till vem man ska vända sig till inom socialtjänsten (Moser & Sinisalo 2018). Varje ärende ser förhållandevis olika ut utifrån kvinnans

livssituation. En enhet inom socialtjänsten har inte alltid på egen hand möjlighet att hjälpa kvinnan med de olika delarna utan är i behov av samverkan mellan enheterna (Svensson, Johnsson & Laanemets 2014). Hur socialtjänstens enheter samverkar, påverkar kvinnors möjlighet till uppbrott och läkning (Moser & Sinisalo 2018). Samverkan är betydelsefull för kvinnan då risken för att falla mellan stolarna är mindre (Danermark 2004). Samverkan viktig för kvinnan då detta kan leda till både hon och familjemedlemmar kan få rätt stöd genom att våld i nära relationer förebyggs och upptäcks (Johnzon et al. 2007). Problem med samverkan kan uppstå med anledning av exempelvis tidsbrist och tillgänglighet samt otydlig arbetsfördelning. Många gånger brister socialtjänsten i denna viktiga aspekt som kallas samverkan, och detta i sin tur kan påverka hur våldsutsatta kvinnorna får hjälp och stöd (Moser & Sinisalo 2018). Andra faktorer som

påverkar samverkan är olika synsätt samt om ledningen ger de förutsättningar som krävs (Danermark 2000). Det framgår med all tydlighet att det krävs en

fungerande samverkan mellan enheter inom socialtjänsten, för att stödet till våldsutsatta kvinnor ska bli effektivt och ha god kvalitet. Samverkan bidrar till att yrkesverksamma har möjlighet att skapa fysisk, psykisk och social trygghet hos den utsatta (SOU 2015:55). Denna studien har fokus på samverkan mellan enheter inom socialtjänsten. Detta eftersom vi upplever att kunskapen om samverkan kring kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer, främst är riktad mot samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsaktörer. Fokus för denna

(8)

studie ligger på socialsekreterarnas upplevelser kring samverkan inom socialtjänsten för denna målgrupp.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka arbetet inom socialtjänsten med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer, för att analysera hur socialsekreterare upplever att samverkan mellan olika enheter i detta arbete fungerar.

1.3 Frågeställningar

• Vilka problem och svårigheter upplever socialsekreterare att det finns med samverkan mellan olika enheter i arbetet med våldsutsatta kvinnor?

• Vilka faktorer upplever socialsekreterarna främjar respektive motverkar denna samverkan?

1.4 Avgränsning

Våld i nära relationer är ett brett begrepp. Våldet kan utföras av alla kön och inom alla typer av relationer. Vi har i denna studie valt att fokusera på mäns våld mot kvinnor då det utgör en stor del av våldet i nära relationer (Socialstyrelsen 2016).

1.5 Centrala begrepp 1.5.1 Våld i nära relationer

Begreppet våld i nära relation kan definieras olika inom forskning och på fältet. Socialstyrelsen menar att våld i nära relationer avser våld och andra övergrepp av eller mot en närstående. Våldsutsatta kvinnor, män och barn inkluderas inom denna definitionen samt barn som bevittnar våld eller övergrepp av eller mot närstående. Med närstående menar socialstyrelsen en person eller personer som den våldsutsatta bedöms ha en nära och förtroendefull relation till (Socialstyrelsen 2019). I denna studien kommer vi att använda “kvinna som är utsatt för våld i nära relation” synonymt med “våldsutsatt kvinna” då meningen bakom dessa uttryck kommer att vara likvärdig.

1.5.2 Samverkan

Definitionen av samverkan kommer i denna studie att vara att samverkan är “medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte.” (Danermark 2000 s.15) Begreppet samverkan kan ibland användas synonymt med begreppet samarbete (Svensson, Johnsson & Laanemets 2014). I svenska akademiens ordbok beskrivs samarbete som att anstränga sig gemensamt, en ömsesidig

arbetsuppgift. Samverkan har i ordboken en mer övergripande betydelse. Att flera personer som sammansluter tillsammans utövar en verksamhet i syfte att de gemensamt ska uppnå ett mål. Inom samverkan sker även samordning och koordinering. Något som inte ryms i definitionen av samarbete (a.a.).

2. BAKGRUND

I detta avsnittet har vi valt att lyfta fram beskrivningar som förtydligar de område som är centrala för bakgrund till denna studien.

(9)

2.1 Kvinnor utsätts för olika typer av våld

Världsorganisationen WHO har definierat fyra olika våldstyper, fysiskt våld, sexuellt våld, psykiskt våld samt försummelse (WHO 2013). Med det fysiska våldet menas när förövare exempelvis bränner, river biter, skakar, drar i hår eller knuffar. Det kan även bestå av örfilar, slag med tillhyggen knytnävsslag,

knivstick, sparkar och stryptag. Psykiskt våld kan innebära glåpord, trakasserier, förlöjliganden och tvång. Kontroll och social isolering innefattas också inom psykiskt våld. Sexuellt våld är olika former av påtvingade sexuella handlingar såsom att tvinga någon att se pornografi, könsstympning, samlag utan samtycke, sexuellt kränkande språk samt sexuella trakasserier. Den fjärde våldstypen är försummelse, vilket innebär exempelvis att den utsatta inte får behövlig hjälp med medicin, hygien och mat. Den utsatta kan förvägras den hjälp hon är i behov av så som att komma ur sängen eller få felaktig mängd medicin (Lundgren et al. 2001; Socialstyrelsen 2019). Förutom dessa våldstyper kan kvinnan utsättas för

ekonomisk kontroll. Materiellt våld kan handla om stöld eller förstörelse,

exempelvis att den utsatta får sina personliga tillhörigheter stulna. Ytterligare typ av våld är funktionshinder relaterat våld som exempelvis innebär att våldet riktar sig direkt mot själva funktionsnedsättningen, detta skapar ännu mer svårigheter för personen som redan är utsatt (Ivanauskienė & Dorelaitienė 2011;

Socialstyrelsen 2019).

2.2 Socialtjänstens ansvar

Socialtjänsten har ett övergripande ansvar vilket är reglerat enligt

Socialtjänstlagen. I socialtjänstlagen 5 kap 11§ regleras socialtjänstens ansvar att särskilt beakta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och deras behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden har även en skyldighet att fastställa vilken del av socialtjänsten som ska utreda samt fatta beslut i ärendet som rör våld i nära relationer (Ekström 2018). Vidare är socialtjänsten enligt lag skyldiga att kartlägga och analysera förekomsten av våldsutsatta kvinnor genom att gå igenom dokumentation i pågående ärende. Socialtjänsten skall hämta in uppgifter om förekomsten av våldsutsatta från hälso- och sjukvård samt andra myndigheter (a.a.). I i en SOFSF från 2014 framgår det att det finns en skyldighet att samverka och att socialnämnden ska fastställa var i verksamheter ansvaret för samverkan bör ligga. Vidare ska socialnämnden samordna insatser som ges till fler i en familj och detta ska göras med beaktande av behov av säkerhet och trygghet. Socialnämnden bör se till att de metoder som används för att ge stöd och hjälp ska bygga på bästa tillgängliga kunskap samt att nämnden både i planering och enskilda ärenden beaktar de särskilda behov som en våldsutsatt kvinna kan ha med anledning av sexuell läggning, utländsk bakgrund, missbruk,

funktionsnedsättning, ålder etc. (Ekström 2018).

2.3 Att vara i kontakt med socialtjänsten

Kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer kan sakna kunskap om vilka rättigheter de har och vilken hjälp de kan få (Moser & Sinisalo 2018). Det är vanligt att kvinnor som är utsatta för våld beskriver en rädsla för socialtjänsten då de tror att de ska tvingas till att lämna sin partner eller att deras barn kommer omhändertas (a.a.). En kvinna som inte har ett permanent uppehållstillstånd kan också vara rädd att bli utvisad efter att ha varit i kontakt med socialtjänsten då det uppenbart att relationen har upphört. Ännu en rädsla som kvinnor kan uppleva är att socialtjänsten kommer att informera den våldsutsatta partnern om att hon har sökt hjälp. Våldsutsatta kvinnor blir många gånger hotade av den våldsutövande partner med allvarliga repressalier och dödshot om hon skulle berätta om våldet

(10)

för någon myndighet. Därför kan den våldsutsatta kvinnan uppleva att det är riskfyllt att kontakta socialtjänsten eftersom partnern kan skada henne på grund av det. Dessutom vittnar många av dessa kvinnor om att de har en rädsla och oro för att de professionella inte kommer att tro på dem (a.a.). Det är vanligt att kvinnorna söker sig till socialtjänsten när de upplever att situationen är ohållbar eller när barnen eller husdjuren drabbas av våldet. Ur kvinnornas synpunkt är det viktigt att socialtjänsten har utrymme att hantera akuta ärenden. Det är viktigt att kunna ge den våldsutsatta en besökstid med kort varsel samt att det finns adekvata insatser för situationen. Det är även betydelsefullt för kvinnor att de blir bemötta med respekt och medkänsla för att de ska kunna återhämta sig då det finns en risk att motsatt upplevelse i form av ifrågasättande kan leda till ytterligare en känsla av utsatthet och kränkning. En studie från Litauen pekar på betydelse en god relation mellan klient och socialarbetare kan ha (Ivanauskienė & Dorelaitienė 2011). Många kvinnor som är i kontakt med socialtjänsten, exempelvis i kontakt med enheten barn och familj, blir ofta ifrågasatta i deras föräldraroll och huruvida de kan skydda sitt barn (Moore 2007). Kvinnorna är i behov av att ha ett förtroende för socialsekreteraren samt att de stöttar dem både emotionellt samt praktiskt. Därför bör socialsekreteraren hjälpa den utsatta med att göra en bedömning utifrån balansen mellan risk och skyddsfaktorer, för att den våldsutsatta kvinnan själv ska ha förståelse över sin situation (Langenderfer-Magruder et al. 2019).

2.4 Samverkan inom Malmö stad kring våld i nära relation

Följande stycke kommer att förklaras med information hämtad från Malmö stad (2019). Malmö stad har genom olika metoder och verksamhet valt att lyfta fram samhällsproblemet, våld i nära relationer. Det finns interna kontakter, ett flertal verksamheter som jobbar med dessa frågor och riktlinjer kring samverkan mellan olika verksamheter. Då det som tidigare nämnts är vanligt att den våldsutsatta har kontakt med fler verksamheter, så är det av stor vikt att samverkan sker mellan de olika kontakterna. Det finns ingen sekretess mellan Individ och Familj

förvaltningen och Vård och Omsorgsförvaltningen, då de faller under samma nämnd. Dock ska endast handläggaren och socialsekreterare som är berörd i ärendet involveras. Flera av de olika stadsområdena i Malmö har tvärprocesser för intern samverkan. Rekommendationen från Malmö stad är att det ska finnas en samordnare för varje ärende som ska vara ansvarig för den interna samverkan, helst den socialsekreteraren som har mest kontakt med den enskilde. En viktig intern kontakt är Kriscentrum Malmö som tillhör Arbetsmarknad- och

socialförvaltningen. Kriscentrum är en paraply verksamhet, där det ingår flera olika verksamheter. Boende, samtalsmottagningen, Koncept Karin och

kompetenscentrum mot våld i nära relationer. Familjerättsbyrån tillhör också den interna kontakten, där det är högst relevant att vända sig till om man har barn och behöver diskutera boende, umgänge och vårdnad. Det finns även möjlighet att få samarbetssamtal med våldsutövaren. Ytterligare en intern kontakt är om man som anhörig behöver stöd. Då kan man vända sig till Plattform Malmö. Sociala

förvaltningen och varje stadsområde har anhörigkonsulenter som kan bidra med stöd till anhöriga. Externa kontakter är socialförvaltningarna, polis och åklagare, målsägarbiträde, Hälso- och sjukvård, kriminalvården, Skatteverket. Andra kontakter kan vara frivilliga organisationer, Kvinnojourer, RFSL samt Voov som är en förkortning för Veterinär omtanke om våldsutsatta, det är dit man vänder sig om man har djur och behöver placeras på ett skyddat boende.

(11)

2.5 Samverkan

I en av statens offentliga utredningar görs bedömningen och rekommendation att samverkan ska ske mellan myndigheter och organisationer, samt att det bör finnas en särskild samordningsfunktion för samverkan. Att samverkan brister kan bero på en oklar fördelning av ansvar och uppgiftsfördelningen inom enheterna, samt att specifik kompetens saknas i de olika enheterna (SOU 2015:55). Genom samverkan möjliggör utbyte av erfarenheter, spridandet av kunskap och

diskussion om idéer om lösningar kring fall gällande våld i nära relationer (a.a.). Under den senaste tioårsperioden har flera professioner implementerat fler rutiner, föreskrifter, riktlinjer och vägledningar i frågor gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Dock är dessa rutiner ofta inte integrerade i det ordinarie arbetet inom myndigheterna. För många professioner innebär arbetet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer i praktiken att de ska tillgodose den våldsutsatta kvinnans behov av skydd, behandling och stöd. Det handlar om att vidta adekvata åtgärder utifrån den våldsutsatta kvinnans situation (a.a.). Därför är det av vikt att samverka för att kunna ge den våldsutsatta kvinnan den hjälp hon är i behov av. Förutsättningarna för att samverkan ska fungera bör diskuteras innan samverkan påbörjas för att reglera förväntningarna och se så att rätt förutsättningar föreligger (Danermark 2000). Utan detta blir samverkan många gånger misslyckat och de problem som dyker upp löses inte av de inblandade. Olika faktorer som kan påverka samverkan är bland annat att olika kategorier av yrkesverksamma är inblandade som har olika sätt att se på hur problemet bör angripas och lösas. Den andra faktorn är att olika personer i samverkansprocessen går under olika lagar, regler och avtal även om de arbetar inom samma organisation. Den tredje faktorn handlar om organisatoriska skillnader, deras organisatoriska situation kan se annorlunda ut även om de arbetar inom samma organisation. Dessa olika faktorer och skillnader hos de som samverkar behöver inte i sig vara ett problem. Det som är av vikt i ett sådant läge är att dessa skillnader lyfts, identifieras och diskuteras. Om det utför ett hinder att det finns skillnader så behöver dessa om det går, elimineras för att få samverkan att fungera (a.a.). Vidare nämner Danermark (2000) att olika synsätt kan påverka hur samverkan fungerar eftersom olika sätt att handskas med problem uppstår. Hur vi tror att ett problem löses bäst är ett

antagande som grundar sig i hur en tror att verkligheten är beskaffad. Därför är det viktigt att reflektera kring hur en gör, eftersom det inte är en konkret sanning för alla parter. Att synsätten är olika är inget som är konstigt, detta ligger i samverkans natur. Men att tänka på att vikten av att lyfta detta, att klargöra vilka synsätt som finns för att få samverkan att fungera (Danermark 2000; Heimer et al. 2019). Att respektera och lära av varandra för att undvika att det sker friktion mellan parterna i samverkansprocessen (Danermark 2000). För att kunna samverka krävs att det sätts upp tydliga mål, rätt kompetens och kompetent styrning av ledningen (Heimer et. al 2019). Det är av vikt att betona ledningens betydelse i en samverkansprocess. Många gånger upplevs bristen på samverkan, eller att en samverkansprocess misslyckas som medarbetarnas fel. I verkliga fallet så handlar det om att ledningen inte har möjliggjort förutsättningarna för att medarbetarna ska kunna samverka på ett lämpligt sätt (Danermark 2000). En aspekt som visar att ledningen brister är genom att inte ha tillräckligt med tid för samverkansprocessen. Ledningen behöver under hela processen av samverkan ha en aktiv roll. Genom att det dyker upp frågor som många gånger endast kan lösas på ledningsnivå finns det behov av att ledningen har tid för detta. Att ledningen inte avsätter denna tid kan handla om okunskap om hur samverkan bör ske för att fungera, men även en fråga om prioriteringar. Rollen som ledningen har i en

(12)

samverkansprocess måste vara tydlig. Att ledningen inte tar sitt ansvar i detta kan ha stora negativa konsekvenser för samverkan (a.a.). Andra faktorer som påverkar att samverkan inte fungerar kan vara hög arbetsbelastning, hög

personalomsättning, olika prioriteringar hos de olika parterna som samverkar (Heimer et al. 2019).

3. KUNSKAPSLÄGE

I följande avsnitt kommer vi att ta med forskning om samverkan. För att skapa förståelse hur samverkan fungerar inom socialtjänsten, behöver vi ha en förståelse över hur den yttre samverkan sker mellan socialtjänsten och andra organisationer. Detta är relevant då socialtjänsten som myndighet, sällan är ensam i sitt arbete, framför allt när det gäller kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Fokus i denna studien kommer dock att ligga på samverkan inom socialtjänstens enheter och sektioner i ärende som rör våldsutsatta kvinnor.

3.1 Samverkan mellan organisationer

Samverkan krävs mellan olika myndigheter och organisationer för att uppnå effektiva insatser för de som blir utsatta för våld i nära relationer. Trots att det finns flera olika sätt att få stöd och hjälp så är de ofta inte organiserade på ett tydligt sätt för klienten att tillgå. Ett gemensamt ansvar och kompetens från samhällsaktörerna kan ha en kraftfull och positiv inverkan på samhället samt relationen mellan de olika aktörerna (Langenderfer-Magruder et al. 2019; Potito et al. 2009). I USA gjordes en studie som handlar om professioner som arbetar inom myndigheten som utreder barns behov, hur deras upplevelse av samverkan med andra aktörer när våld i nära relationer fanns med i familjen. Studien påvisade att det många gånger fanns svårigheter att samverka och att det bland annat blivit en kulturkrock mellan de olika organisationerna då de haft fokus på sitt eget arbete och inte kunnat ha ett samverkans synsätt för kvinnan och barnet (Langenderfer-Magruder et al. 2019). Forskning visar att bästa sätt att uppnå säkerhet för en kvinna som är våldsutsatt och har barn är genom samverkan mellan de olika myndigheterna och organisationerna som kvinnan kommer i kontakt med

(Langenderfer-Magruder et al. 2019; Potito et al. 2009). Det är konstaterat att det finns ett behov av ökad kunskap gällande hur olika organisationer och

professioner samverkar kring personer som har behov av sammansatt stöd. Dock är det inte ovanligt att det kan råda oklarheter kring vad de har för målsättning och vad de olika aktörerna vill uppnå med samverkan (Nordström et al. 2016).

Tidigare forskning påvisar att det finns olika faktorer som kan hindra samverkan mellan olika organisationer och inom enheter, som exempelvis makt, revirstrider mellan verksamheter, status samt skilda målsättningar och kulturer inom de olika verksamheterna (a.a.).

Denna studien tar även upp andra faktorer som kan försvåra samverkan,

där sekretesslagstiftningen är en faktor. I ärende som rör våldsutsatta kvinnor kan det förekomma att viktig information inte når fram med anledning av olika policy och lagstiftning (Langenderfer-Magruder et al. 2019). Exempelvis blir det ofta problematiskt när kvinnor placeras på skyddat boende med sina barn, då våldsutövaren också kan vara vårdnadshavare till kvinnans barn.

Vårdnadshavaren kan då ha rätt att veta att hans barn befinner sig på ett skyddat boende. Detta menar vi är relevant och kan förstås utifrån en svensk kontext, då samma svårigheter kan förekomma. I arbetet med våldsutsatta kvinnor försöker

(13)

man uppnå samma mål, dock blir det komplext i ärende där olika organisationer och aktörer är involverade. Detta då varje organisation utgår från sitt

ansvarsområde och intresse (a.a.). Ett skyddat boende förespråkar för kvinnan, socialtjänstens enhet för barnavård förespråkar barnets hälsa och utveckling och rättsväsen förespråkar för lagar och protokoll. Det som många gånger påverkar samverkan mellan olika organisationer och enheter inom de olika verksamheter är tillgängligheten. Det kan dröja länge innan exempelvis en socialsekreterare från socialtjänsten får någon återkoppling gällande brottsutredningen som ligger hos polisen. Detta försvårar samverkan (a.a.). Detta menar vi kan tillämpas inom socialtjänstens enheter, då varje enhet har sitt ansvarsområde och sina

arbetsuppgifter att förhålla sig till. Att arbeta över enheterna innebär att man ska kunna ha möjlighet att träffas och planera. Detta blir också problematisk om tid och utrymme inte finns till (a.a.).

För att uppnå en fungerande samverkan krävs att de olika professionella har god kännedom om de övriga samhällsaktörer ansvarsområde och arbete

(Langenderfer-Magruder et al. 2019). Det är betydelsefullt att ha goda

professionella relationer mellan de olika verksamheterna, vilket kan i många fall vara ett hinder för samverkan (Nordström et al. 2016). För att socialsekreteraren ska kunna förstå och känna igen våld i nära relationer, krävs samverkan utanför socialtjänsten som exempelvis skyddat boende, polismyndighet och hälso- och sjukvård då de jobbar nära kvinnorna och kan hjälpa socialsekreteraren att förstå förekomsten av våldet (Langenderfer-Magruder et al. 2019). Trots att

socialtjänsten har ett ansvar att samverka med andra verksamheter för den enskilde så visar en tidigare studie gällande SIP (samordnad individuell plan) att socialsekreterare från socialtjänsten ibland kan uppleva att SIP används som konflikthantering instrument. De uttrycker även en upplevelse kring att SIP används för att tvinga andra samverkansparter att samverka för att parterna ska vidta någon åtgärd för den berörda. Det är inte ovanligt, menar professioner inom socialtjänsten, att de upplever att de förväntas vidta någon åtgärd som de andra parterna anser lämplig. Dock menar professionerna på socialtjänsten, att de är skyldiga att utreda om åtgärden är lämplig efter den enskildes behov, vilket regleras i lagtexten (Norström et al. 2016).

3.2 Samverkan inom socialtjänsten

Socialtjänstens olika enheter har olika ansvar vilket ibland kan skapa svårigheter att arbeta som socialsekreterare. Det finns lagar, policy och mål inom

socialtjänsten som talar för att samverkan mellan olika enheter som berör individer och familjer skall ske för att uppnå en bättre situation för de berörda. Dock kan många gånger organisationens klimat påverka utfallet i klienternas situation mer än den interna samverkan mellan socialtjänsten (Moore 2007). Exempelvis tas problemet upp i en internationell avhandling som handlar om hur enheter som arbetar med missbruksproblematik upplever samverkan med enheter som har hand om barnärende. I studien framgår det att olika enheter har olika auktoritet, där enheten för barn och familj kan omhänderta barn om de riskerar att utsättas för fara. Som i sin tur kan påverka arbetet med exempelvis kvinnan som är i kontakt med en annan enhet inom socialtjänsten och hennes individuella problematik. För att de olika enheterna inom socialtjänsten skall ha ett lyckat samarbete, krävs samverkan och för att samverka krävs samordning (a.a.). En bidragande faktor till en fungerande samverkan stöd från ledarskapet inom socialtjänsten. Utifrån starkt engagerande ledarskap inom myndighet underlättas

(14)

möjligheten till samverkan (Langenderfer-Magruder et al. 2019). Detta innebär således att de olika enhetscheferna och sektionscheferna inom socialtjänsten ska ge sina medarbetare utrymme och möjlighet till att gå över gränserna och

samverka i ärende som den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Tidigare forskning visar att många gånger brister samverkan redan i början av ett ärende då det finns brist på kommunikation mellan enheterna, detta innebär således att insamling av information och utvärdering går miste i tidigt skede. En förutsättning för att kunna samverka mellan de olika enheterna är genom att ha en gemensam insamling av information och inhämtning av information om klienten. Detta för att då har alla berörda parterna samma förståelse för ärendets detaljer (a.a.). Som tidigare nämnts är ett återkommande hinder för samverkan, tidsaspekten.

Socialsekreterarnas schema går inte ihop vilket är ett skäl till att information om klienten inte når fram. Ibland händer det också att informationen som man vill dela med den andra socialsekreteraren eller socialarbetaren som är inne i ärendet, inte är uppdaterad när den väl kommer fram då man troligtvis inte varit tillgänglig (a.a.). Ärende där kvinnor blir utsatta för våld av en närstående, är akuta ärende och föränderliga. Det kan hända saker hela tiden och skyddsbehovet kan i detta fall variera. Därför är det av stor vikt att rätt information når fram till berörda parter inom socialtjänsten. Ytterligare faktorer som kan påverka samverkan

mellan enheterna är att man förväntar sig att varje enhet ska “lösa” problemet eller att det är för många involverade i ärendet där var och en säger till den andra hur hen ska utföra sitt arbete. Detta skapar frustration för socialsekreterarna då man menar att man behöver gå över de gränserna utanför sitt område (a.a.).

3.3 Våldsutsatta kvinnors behov av hjälp och stöd från socialtjänsten

Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är många gånger i behov av hjälp från olika delar av socialtjänsten. Många våldsutsatta kvinnor oroar sig för den ekonomiska aspekten av att ta sig ur en relation med våldsutövaren, många är låginkomsttagare som oroar sig för hur de ska klara av att exempelvis betala hyra själv. Det kan även vara svårt för den våldsutsatta att få tillgång till sina pengar under tiden som hon tar sig ifrån våldsutövaren även om hon självständigt har en ekonomisk stabilitet. Exempelvis kan en våldsutsatt kvinna vara i behov av ekonomiskt stöd under perioden som hon bor på ett skyddat boende (Ekström 2016). Kvinnorna kan även vara i behov av praktisk hjälp såsom att hämta saker i hemmet eller även meddela om grundläggande information om samhället såsom hur en startar ett bankkonto. Socialarbetare menar på att den praktiska hjälpen tar en stor del av tiden när det gäller att hjälpa en våldsutsatt kvinna (a.a.). När en våldsutsatt kvinna lämnar relationen finns det ofta ett behov av boende, beroende på hur situationen ser ut finns det olika behov av boende. Problematiken kring boende kan sammanfattas i olika termer där skyddsbehov är när kvinnan befinner sig under någon sorts hot eller risk som gör att hon kommer att behöva gömma sig från våldsutövaren. Bostadsbehov är när den våldsutsatta bara behöver hitta ett boende för att hon lämnat mannen. Stödbehov är när den våldsutsatta kvinnan inte bör eller kan bo ensam eftersom hon mår så dåligt. Typen av boende en kvinna är i behov av kan förändras under tid, kortsiktigt kan det många gånger handla om skyddade boenden och långsiktigt handlar det om en permanent bostad för kvinnan. Många kvinnor är således i behov av stöd från socialtjänsten med sin boendeproblematik (a.a.).

Hjälp med boende hanteras många gånger av en enskild del av socialtjänsten. De akuta behoven av hjälp med boende är lättare för socialarbetare att erbjuda. De uttrycker att trots fullsatta boenden och kort varsel är det lättare för dem att vara

(15)

behjälpliga med kortsiktiga boende än men långsiktiga permanenta boenden. Anledningen till detta är den tryckta bostadssituationen i Sverige. Bostadsbristen gör det svårt att få hjälp med detta även från socialtjänstens sida (Ekström 2016). Utöver hjälp med boende och ekonomi är behandling en stor del av stödet från socialtjänsten som en kvinna som utsatts för våld i nära relation kan vara i behov av. En studie från USA om effekter kring koordinerad stöd för kvinnor som är utsatta för våld i nära relation och har en egen beroendeproblematik belyser vikten av att stöd till kvinnan skall vara koordinerad (Bennett & O´Brien 2007). Att respektive stöd från socialtjänsten är koordinerat på ett bra sätt leder till både behoven tillgodoses. Hur en kommun erbjuder våldsutsatta kvinnor hjälp med behandling via socialtjänsten skiljer sig från kommun till kommun. Vissa kommuner erbjuder olika sorters biståndsbedömd behandling och stöd via socialtjänsten. Andra kommuner riktar sig endast kvinnorna till andra

verksamheter som erbjuder någon sorts behandling eller stöd dit kvinnorna själva får vända sig till för hjälp (Ekström 2016).

3.4 Organisering och specialisering inom socialtjänsten

Socialtjänstlagen grundar sig i en helhetssyn av en persons situation (Ekström 2016). Trots detta är socialtjänsten idag många gånger uppdelad i avdelningar som specialiserar sig inom sitt specifika område. Uppdelningen av områden ser olika ut beroende på kommun och organisation, personbunden specialisering är ofta inom organisationer där socialarbetaren arbetar integrerat oavsett sociala problem. Problembaserad specialisering är uppdelningar inom olika områden såsom barn, familj, missbruk, ekonomiskt bistånd etc. Funktionsbaserad specialisering är då utredningen skiljs ifrån behandling/insats. Det finns även det som kallas för multi specialiserade organisationer där de utgår från både funktion såsom problem (a.a.). Eftersom stödet för våldsutsatta kvinnor ofta är uppdelat och inte har en tydlig och naturlig plats i organisationen har olika kommuner löst detta problem på olika sätt.

Vissa har valt att starta en egen avdelning för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, medan andra har valt att försöka integrera arbetet i de redan existerande avdelningarna. Trots att hjälpen i en specificerad avdelning för hjälp av

våldsutsatta kvinnor låter bra så finns det ofta delar av stödet som fortfarande behöver utredas inom andra avdelningar. Ekonomiskt bistånd är en sådan hjälp som ofta behöver utredas inom en annan avdelning (Ekström 2016). Trots specialiserad avdelning för våldsutsatta kvinnor behövs samverkan mellan olika enheter då all hjälp inte ryms inom en enhet/avdelning. I dagens specialiserade och uppdelade socialtjänst är behovet av samverkan större än förr. Man kan tyda två olika sätt att samverka inom socialtjänsten för att kunna se till helheten och hjälpa en kvinna som utsatts för våld i nära relationer (a.a.). Samverkan som präglas av parallellitet innebär att alla delar av socialtjänsten som är inblandade i ett ärende sköter sina delar avskilt från de andra enheterna. De menar att om de olika specialiserade delarna av socialtjänsten sköter det dem är bäst på, utan att engagera sig i andras arbete så leder detta till att kvinnan i fråga får den hjälpen hon behöver genom att alla gör sitt. Här betonas vikten av sekretess mellan de olika enheterna, vikten av att ha tro för de olika delarnas expertis och att det är det som behövs. Medan det andra sättet att samverka på präglas av integrering, där socialarbetare gemensamt träffas, ibland med klienten, för att diskutera hjälp och fördelning av ansvar (a.a.). Här är betonas vikten av helhetssyn, vikten av att olika socialarbetare med olika kompetenser på olika sätt kan hjälpas åt för den hjälp klienten är i behov av. De olika sätten att samverka har sina nackdelar och

(16)

fördelar. På vilket sätt socialtjänsten organiseras påverkar vilken hjälp de

våldsutsatta kvinnorna får, hur specialiserade de olika enheterna är behöver i sig inte vara ett problem. Det som är av vikt är att det sker en sorts samverkan och att de olika enheterna är väl informerade om våld i nära relationer (a.a.).

4. TEORI

I följande avsnitt kommer teorin att beskrivas. De teorierna vi har valt att använda är Organisationsteori, Sociala representationer och Gräsrotsbyråkrat. Med stöd av teorin kommer denna undersökningen att analyseras för att förstå resultatet.

4.1 Organisationsteori

Denna teori kommer att förklaras med enbart hjälp av Christensen et al. (2005) beskrivning av organisationsteori. Hur en organisation styrs och fungerar kan förstås utifrån organisationsteori. Denna teori handlar om samspelet mellan individ och organisation. Genom organisationsteorin kan man analysera

individuella faktorer och organisatoriska förhållanden. Inom organisationsteori finns ett instrumentellt perspektiv där offentliga organisationer ingår. Offentliga organisationer som ska utföra uppgifter åt samhället kan förstås som instrument då de är inriktade på att uppnå ett mål för samhället. Inom offentliga

organisationer handlar man målrationellt för att uppnå de resultat som är önskat för samhället. Inom denna form av organisation kan ledningen påverka

exempelvis socialsekreterarnas handlingsutrymme. Samtidigt kan ledningen själv påverka sitt handlingsutrymme inom organisationen. Detta innebär att ledningen kan påverka beslutsprocessen även fast dem inte själv deltar. En utgångspunkt inom organisationsstruktur är byråkratisk organisationsform. Byråkratisk

organisationsform genomsyras av hierarki, arbetsfördelning och rutiner, dvs vem som ska utföra vissa uppgifter och på vilket sätt de ska utföras. Med hierarki menas under- och överordning, exempelvis en enhet som delas upp i sektioner. Denna enhet tillhöra en avdelning som är politiskt styrd. Direktiv ges från den överordnade positionen och då förs kommunikationen nedåt i organisationen. Den underordnade positionen i organisationen lämnar information som sakfrågor och rapporteringsordningar uppåt i kommunikationen. Organisationens uppgifter är uppdelade inom de olika enheterna som är kopplade till olika positioner. Syftet med regler och tillvägagångssätt i en organisation är att samordna verksamheten tvärs över. Det instrumentella perspektivet utgår ifrån att det finns en nära

koppling mellan mål, visioner, beslut, program, hur organisationen utformas samt implementering och effekter. Genom utvärdering och effektmätning visar det om organisationsformer och åtgärder fungerar som det bör. Effektmätningar och utvärderingarna visar även svagheter i organisationen som bör åtgärdas. Dem senaste 10–20 åren har det skett en organisationsförändring i offentlig sektor som lägger tonvikten på resultat- och målstyrning samt effektivitets orientering.

4.2 Gräsrotsbyråkrat

Denna teori kommer att förklaras med hjälp av Svensson, Johnsson & Laanemets (2008) beskrivning av gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. När en

socialarbetare möter en klient har socialarbetaren fått sin roll i mötet mellan dem. Denna roll har kommit utifrån uppdraget som organisationen har gett

socialarbetaren. Lipsky menar i sin teori om gräsrotsbyråkrater att det uppstår ett dilemma i dessa möten. Detta eftersom socialarbetaren dels möter sin klient genom rollen människa till människa. Men också genom rollen socialarbetare där

(17)

hens handlingsutrymme är begränsat utifrån de regler och ramar som

organisationen har för det specifika yrket eller uppdraget. Att vara socialarbetare, eller gräsrotsbyråkrat innebär att ha ett handlingsutrymme. Att ha ett

handlingsutrymme innebär att ha möjlighet att utifrån de ramar som finns för organisationen, välja hur en ska göra eller agera. Att vara socialarbetare innebär på många sätt ett stort handlingsutrymme eftersom arbetet i sig ger en stor frihet. På många sätt är det också begränsat genom lagar, policys och regler. Svensson, Johnsson & Laanemets (2008) menar att både friheten och ansvaret ligger i hur socialarbetaren själv väljer att hantera handlingsutrymmet. Att vara socialarbetare innebär på detta sättet stor makt då en har stort tolkningsföreträde i klientens behov. Lipsky menar att denna rollen som socialarbetaren har, gräsrotsbyråkrater, är ett dilemma eftersom hjälp och kontroll går ihop i samma handling.

4.3 Sociala representationer

Denna teorin kommer förklaras med hjälp av Danermark (2004) och hans beskrivning av sociala representationer. Teorin sociala representationer handlar om hur grupper bildar sina uppfattningar om fenomen eller andra grupper. En grupp, exempelvis en socialsekreterare bildar sin föreställning om specifika fenomen genom sina kontakter med kollegor, genom sin utbildning och sina erfarenheter i vardagen. Processen där man bildar sig en uppfattning om något är en social process. Detta betyder att man i samspel med andra konstruerar en verklighetsbild som är gemensam, ofta sker detta i samförstånd med de personerna i gruppen. Att man i gruppen bygger upp uppfattningar om ett fenomen kan ses som ett sorts tolkningssystem som inverkar på hur en förhåller sig till olika fenomen. Detta blir en bild av verkligheten som en skapat i samspel med andra i den specifika gruppen. Detta kan på ett sätt ses som en social konstruktion, men även som en objektiv verklighet då det för gruppen i fråga är deras verklighet. Denna bild kan således variera från grupp till grupp. Detta betyder att olika yrkesgrupper ser olika sociala representationer och ser objekt på olika sätt. Exempelvis ser socialtjänstens uppgifter och sjukhusets uppgifter olika ut beroende på deras fokus, trots samma objekt. Detta eftersom att

representationerna är ändamålsenliga. Representationerna påverkas av ändamålsenlighet på tre sätt. Det första genom förvrängning som innebär att någon eller några egenskaper hos objektet förvrängs genom att förstoras upp eller tonas ner. Exempelvis kan våldsbenägenhet hos ett objekt tonas upp eller ner beroende på vilken grupp som ser på objektet. Det andra sättet är tillägg som innebär att en grupp tilldelar ett objekt olika sorters egenskaper som objektet inte har. Exempelvis kan yrkesverksamma tilldela sina klienter en förmåga,

exempelvis att klarar av att skaffa eget boende även fast klienten inte har den egenskapen. Den tredje är utelämning där en grupp utelämnar vissa egenskaper hos ett objekt. Vissa yrkesgrupper lämnar vissa egenskaper ute då de inte är relevanta för de, medan andra yrkesgrupper lägger stor vikt på just de

egenskaperna. Exempelvis är det av vikt för en yrkesgrupp att veta om en kvinna är mamma, medan det för en annan yrkesgrupp inte är av samma vikt.

5. METOD

I detta avsnitt kommer en beskrivning av undersökningens vetenskapliga grund och metodval.

(18)

5.1 Metodval

Metodvalet för denna undersökningen har varit kvalitativ ansats som lägger tonvikten vid insamling analys av data i form av text. Med denna ansatsen vill man försöka förstå hur personen tolkar och uppfattar sin sociala verklighet samt hur personerna i vissa miljöer tolkar verkligheten (Bryman 2011; Svensson & Ahrne 2015). För att besvara undersökningens frågeställningar är denna metod relevant. Detta då syftet handlar om att förstå socialsekreterarnas upplevelse av något. Inom kvalitativ metod finns ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning. Vi har använt ett induktivt arbetssätt där utgångspunkten inte är teorin utan vi utgår från det insamlade materialet. Därefter valde vi en teori efter sammanställning av resultat för att kunna analysera materialet (Bryman 2011). Tre teorier valdes för att adekvat kunna analysera empirin för denna

undersökning.

Vi valde att använda oss utav semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att utgångspunkten har varit olika teman som utformats i en intervjuguide. Under de olika teman hade vi några enstaka frågor. Dock hade intervjupersonerna frihet att själv utforma svaren utifrån deras eget sätt. Ibland dök det upp nya teman och frågor under intervjuns gång som inte fanns med i intervjuguiden från början (Bryman 2011). Detta anser vi skapade en bredare förståelse över vissa saker som togs upp och flexibilitet under intervjuns gång. Socialsekreterarnas upplevelser är viktiga när de ska förklara olika händelser och skeden vilken i sin tur gav oss en större möjlighet till förståelse (a.a.). Genom att använda oss utav den

semistrukturerade intervjuformen kunde vi ha kontroll över samtalet genom att följa intervjuguiden. Detta anser vi gav oss möjlighet att redan under intervjuerna se över ifall de olika teman har berörts. Detta menar vi minskade risken för att inte få in tillräckligt med material.

5.2 Urval

I denna studien har subjektivt urval använts Detta syftar på att vi valde ut informanterna baserat på relevans och kunskap om ämnet (Denscombe 2018). Socialsekreterare är urvalet av denna studie för att de ha den kunskap som behövs för att kunna besvara frågeställningarna. Studien utfördes inom socialtjänsten i en stadsdel i Malmö Stad. Vi började urvalsprocessen genom att maila till olika stadsområden i Malmö stad som har en socialtjänst. Därefter mailade vi ut informationsbrev till chefer för varje stadsområde. Genom detta efterfrågade vi informanter från varje enhet som kommer i kontakt med våld i nära relation. Inom vissa stadsområden kunde inte varje sektion delta vilket vi ansåg hade försvårat undersökning av samverkan. Valet blev därmed det stadsområde som hade minst tre intervjupersoner som kunde delta. Vi valde att ta kontakt med olika

informanter via mail. Efter informanterna svarade på mail frågade vi om de hade möjlighet att föra vidare informationen till andra enheter som sedan hörde av sig till oss via mail. Detta sättet att hitta informanter på kallas ofta för

snöbollseffekten (Larsen 2009). Efter att vi fått kontakt med ett antal informanter valde vi det stadsområde där flest enheter hade möjlighet att delta och sedan bokades tider för intervjuer in. Tre av sex informanter var referenspersoner för våld i nära relationer. Detta innebär att de har specialkompetens inom området genom att de har fått gå extra utbildningar. Informanterna har valts efter de olika sektioner eller enheter de tillhör inom socialtjänsten. Med stöd i tidigare forskning har olika sektioner som är centrala i ärenden gällande våld i nära relationer valts ut.

(19)

Studien utfördes på tre enheter och fyra sektioner. Dessa var enheten för

ekonomiskt bistånd, vuxenenheten och enheten för barn och familj. Dessa enheter är indelade i sektioner varav enheten för vuxna är delat i sektionen för missbruk och sektionen för boende. Enheten för barn och familj är indelat i sektionen för barn och sektionen för ungdomar. I de olika enheterna är det en informant från enheten för ekonomiskt bistånd, en från sektionen för missbruk, en från sektionen för barn, en från sektionen för ungdomar samt två informanter från sektionen för boende. Sammanlagt utfördes sex intervjuer. Genom att intervjua både

referenspersoner och icke-referensperson får vi ett bredare synsätt av deras arbete och upplevelse. Alla informanter är socialsekreterare, bortsett från informanten från sektionen för missbruk som nyligen blivit tillfällig chef. Informanten som nyligen blivit chef har varit socialsekreterare i flera år inom samma sektion. På grund av det och att intervjuerna hölls utifrån hens roll som socialsekreterare menar vi att detta inte har någon tydlig påverkan i studiens resultat. Storleken på urvalet gjordes utifrån att det är en småskalig studie med specifik utsatt tid för färdigställning, vilket gör det tidsmässigt svårt att ha för många informanter. Fokus låg inte på mängden informanter utan istället på att de mest centrala enheterna inom området skulle vara representerade i studien (Denscombe 2018).

5.3 Tillvägagångssätt

Uppsatsprocessen startades med upprättning av en forskningsplan.

Forskningsplanen upprättades gemensamt med båda författarna. Planeringen skrevs upp där det framgick vad som skulle göras vecka för vecka. Planeringen var föränderlig, dock fanns inte behov av större förändringar eftersom den kunde följas utan större hinder. Genom att markera vad som gjorts eller inte gjorts med olika färger gav forskningsplanen en överblick av vad som behövdes göras. Detta har varit till hjälp för författarna i denna studie för att kunna hålla den

tidsbegränsning som fanns. Aspers (2011) menar att det är av vikt att göra en forskningsplan för att få en överblick om vad som behövs göras under den tiden som finns för studien. Efter en grund för syfte och frågeställningar lagts

påbörjades sökning av information för bakgrund samt kunskapsläge, i detta skede användes olika sökmotorer. Dessa sökmotorer var libsearch, psycinfo, ASSIA, sociological abstract, psycarticles samt libris. Nyckelord var socialtjänsten, social services, welfare office/offices, våld i nära relationer, våldsutsatta kvinnor, domestic abuse, intimate violence, intimate violence services, samverkan,

samarbete, cooperation, teamwork, collaboration. Efter insamling av information skedde en sammanställning av bakgrund samt kunskapsläge. Efter detta

utformades en intervjuguide som baserades på olika teman som är studiens grund, dessa teman var arbetet med våldsutsatta kvinnor, organisering av socialtjänsten och samverkan. Dessa ämnen valdes baserat på tidigare forskning och

frågeställningarna. Vi ansåg att dessa ämnen är mest relevanta för att besvara våra frågeställningar samt syftet av studien.

För att besvara frågeställningarna utfördes sex intervjuer. Informanterna

intervjuades en i taget. Intervjuerna utfördes gemensamt av båda författarna Hibba El-tahan och Arlinda Delija. Vi två författare valde att alltid göra intervjuerna tillsammans då vi anser att det bidrar till att intervjuerna hålls på lika sätt och ger informanterna samma förutsättningar varje gång. Intervjuerna ägde rum på socialtjänsten på de olika sektionerna som de olika informanterna arbetade på. På detta sätt behövde inte informanterna ta sig tiden att lämna sin arbetsplats för att utföra intervjuerna. Intervjuerna hölls i enskilda rum där bara informanten och vi som intervjuade var. Intervjuerna tog mellan 30 minuter och 50 minuter. Samtalen

(20)

var lugna och avslappnade enligt författarna, vi upplevde inga svårigheter i samtalen. Dock fanns det en tidsbrist i en intervju eftersom informanten inte kunde avsätta mer än 30 minuter. Detta ledde till att intervjun skyndas på. Trots detta så tillför intervjun till resultatet och vi menar att detta inte har påverkat resultatet negativt. Vi upplevde att vi kunde ta del av alla sektioners upplevelse kring deras arbetssätt med våldsutsatta kvinnor. Informanterna fick innan intervjuerna fylla i blanketter om samtycke om att delta i studien. I blanketten framgick det även att de fick avsluta sin deltagande i intervjun när de ville.

5.4 Bearbetning och analys

Intervjuerna i denna undersökningen spelades in, efter detta så transkriberades ljudfilerna. Efter transkribering av intervjumaterialet så gjordes en tematisering och sammanställning av resultat. Texten bröts ner genom att gemensamma ord eller teman hittades. Tematiseringen skedde på det sättet att texten lästes och stycken sammanfattades med ett ord som var passande för stycket, detta ord skrevs i marginalen på texten. Detta gjordes om på alla texter för varje intervju. Genom att markera i marginalerna på de olika transkriberade texterna hittades gemensamma teman som stod ut från alla de texter som kodats. Tematiseringen och de rubriker och underrubriker som används i studien togs fram genom att använda lappar med rubriker som flyttades runt för att ge en tydlig överblick av resultatet. En del teman ändras under tidens gång då vi upplevde att vissa teman hörde samman trots att vi i början valt att tematisera det i två olika delar.

Exempelvis var ett tema “Misstro till socialtjänsten” som i slutresultatet kom att vara en del av temat “Kvinnans kontakt med socialtjänsten”. Alla teman

analyserades och sammanställdes i resultatdelen av denna studie. Data som insamlats från intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys och

tematisering (Bryman 2011; May 2001). Efter sammanställningen av resultatet diskuterades vilka teorier som skulle vara lämpliga att använda i denna studien (Svensson 2015). För att ytterligare analysera resultatet användes tre teorier, organisationsteori, gräsrotsbyråkrati och sociala representationer. För att säkerställa att informationen i kunskapsläget var relevant gjordes en extra genomgång. Detta gjordes genom att markera med överstrykningspenna vilka delar som används i resultat och analysavsnittet. Detta gjordes även med

teoriavsnittet. De delar som inte berördes i analysen tog bort från kunskapsläget och teorikapitlet. Efter detta bearbetades texten ett flertal gånger för att kunna slutföra studien med avsnittet diskussion.

5.5 Förförståelse

Båda författarna till denna studie har arbetat inom socialtjänsten, dock inte med målgruppen kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Förförståelse krävs för att man ska kunna skapa förståelse över det man studerar, dock kan detta ibland också vara ett hinder (Aspers 2007). Den ena författaren, Hibba El-tahan arbetar på en socialtjänst inom Malmö stad. Därav finns det en förförståelse över hur myndigheten arbetar i vissa ärende där våld i nära relation förekommer. Det kan finns en risk att Hibba ser situationen på samma sätt som vissa av

socialsekreterarna hon arbetar med (a.a.). Vi har diskuterat de tidigare

erfarenheterna från arbetsplatserna och reflekterat över den nya informationen som uppkommit. Detta anser vi har skapat en medvetenhet för oss kring det som varit bekant sedan tidigare. Arlinda som arbetar i en annan kommun kunde se saker och ting från ett annat perspektiv. Detta medförde ännu en förståelse för verksamheten som undersöktes. Det går inte att bortse från den tidigare

(21)

hypoteser för att få igång forskningsprocess. Teori gör det möjligt för forskaren att förstå det man studerar samtidigt som det kan hindra en förståelse. Detta beror på att teorier fokuserar på vissa aspekter samtidigt som den inte tar med andra aspekter som kan vara betydelsefulla för studien (a.a.). Trots att författarna har erfarenheter av socialtjänsten sedan tidigare, så anser vi inte att detta har påverkat undersökningen eller resultatet.

5.6 Etiska övervägande

Våld i nära relation kan uppfattas som ett känsligt ämne att diskutera då det kan förekomma bland alla samhällets medborgare. Vi menar att det inte finns någon specifik anledning att anta att det inte förekommer bland vissa utvalda grupper som exempelvis socialsekreterare. Det är viktigt att vi som författare tänker på hur vi pratar om detta ämnet på ett humant sätt (Vetenskapsrådet 2017). I denna studien kommer inte kvinnornas individuella utsatthet att diskuteras djupgående utan mer hur socialsekreterarna arbetar med dessa kvinnorna och vilken betydelse de olika enheterna har för kvinnorna. I denna studien har vi förhållit oss till de fyra etiska grundprinciperna som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman 2011). Informationskravet handlar om att deltagarna får information om undersökningens syfte samt att deras deltagande är frivillig. De kan själv avgöra om de vill avbryta sin medverkan i studie. Deltagarna har även rätt att veta vilka moment som kommer att ingå i undersökningen. Detta har vi tagit hänsyn till genom att skicka ut via mail ett informationsbrev som beskriver kort undersökningens syfte (a.a.).

Samtyckeskravet innebär att deltagarna valt att delta i undersökningen och att de själv bestämmer över sin medverkan. I denna studien har deltagarna skrivit på samtyckesblanketter. Detta efter att avdelningschefen för det stadsområdet vi valt att studera också givit sitt samtycke till att genomföra intervjuerna. Genom att ha påskrivna samtyckesblanketter visar vi på ett tydligt sätt att frivillighet

genomsyrar studiematerialet. Konfidentialitetskravet handlar om att den information som deltagarna lämnar i denna studien inte kan skada någon av informanterna på något sätt (a.a.). Vi gör ett medvetet val att inte skriva vilken stadsdel i Malmö vi valt att undersöka samt socialsekreterarnas personliga uppgifter. Detta med anledning av att vi inte vill röja några uppgifter som kan påverka deltagarnas arbetssituation då det är upplevelse vi har studerat. Vi har valt att enbart att nämna de olika sektionerna om det finns någon betydelse att lyfta fram det för resultatet. Med nyttjandekrav menas att informationen som samlats in från enskilda kommer enbart att användas för undersökningens syfte (a.a.). Innan genomförandet av intervjuerna fick deltagarna information om att ljudinspelning kommer att ske. Vi var noga med att poängtera att ljudfilerna kommer att raderas efter att studien är avslutad.

5.7 Metoddiskussion

Syftet med studien har varit att förstå socialsekreterarnas upplevelse av samverkan mellan de olika sektionerna inom socialtjänsten i ärende med våld i nära relation. Vi valde att utgå från den kvalitativa metoden då vi ansåg att den bäst kunde möjliggöra en förståelse kring samverkan. En annan intervjuform som hade kunnat vara möjlig för denna undersökningen är fokusgrupper. Då hade

socialsekreterarna blivit intervjuade tillsammans i grupp. Fördelen hade varit att vi sparat tid men då hade troligtvis resultatet inte varit densamma då vissa hade fått tala mer än andra (Trost 2010). Nackdelen med fokusgrupp är att det hade blivit svårt att analysera de data som man har fått fram och att det kan vara svårt att boka in en tid som passar alla sex socialsekreterare. Att vi hade individuella

(22)

intervjuer anser vi ändå gav oss en förståelse över hur olika och lika

socialsekreterarna kan uppleva en och samma situation. Genom att va individuella intervjuer kan vi vara säkra på att informanternas svar inte är påverkade av

varandras svar. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Genom att använda en ostrukturerad intervjuform hade informanterna haft mer möjlighet att leda samtalet och bidra med annan relevant information än de teman vi förutbestämt (Bryman 2011). Samtidigt hade det funnits risker att missa viktiga områden med en helt ostrukturerad intervju. Att välja en strukturerad intervjuform hade också varit möjligt och bidragit till en säkerhet då alla frågor ställts på samma sätt. Samtidigt hade detta sätt inte gett möjlighet för ett brett svar av informanterna. Vi valde därför semistrukturerad intervju för att kunna säkerställa att våra teman togs med för att svara på vår frågeställning och samtidigt ge informanterna en frihet och möjlighet till breda svar.

Alla intervjupersonerna är socialsekreterare, förutom en som arbetar som

sektionschef för tillfället. Vårt fokus med valet av informanter har varit att få fram personer från varje sektion för att kunna förstå samverkan på just detta

stadsområdet. Därför valde vi att intervjua sektionschefen då hans medarbetare inte hade möjlighet att delta. Vi menar att detta inte påverkade studiens resultat eftersom han tidigare varit socialsekreterare och intervju utfördes med fokus på hans yrke som socialsekreterare. Det hade dock varit önskvärt att istället intervjua någon från sektionen som i nuläget handskas med dessa ärenden. Vi hade

troligtvis kunnat få en djupare förståelse om vi även hade genomfört intervjuer med socialsekreterare på mottaget där ärenden oftast kommer in. Många

socialsekreterare nämnde mottaget som en viktig del då samverkan många gånger börjar där. Vi hade inte nog med kännedom för att veta att mottaget för boende var de som gjorde en första placering av klienten. Samtidigt hade det inte funnits tid och möjlighet att utföra intervjuer med alla delar av socialtjänsten. Det blev även tydligt för oss att vissa sektioner var mer inblandade i ärende med våld i nära relationer än andra med anledning av kvinnans behov av skyddat boende. Vi intervjuade både referenspersoner och icke referenspersoner för våld i nära

relationer. Detta menar vi bidrog till en bredare syn av samverkan. Dock kan vi se att det hade varit lämpligt att intervjua både referenspersoner och icke

referenspersoner från varje sektion för att få båda delarna. På grund av tidsramen för studien och socialsekreterarnas tid fanns dock inte möjlighet att genomföra flera intervjuer på varje sektion.

Metoden som vi valt ger inte ett representativt resultat, vi kan således inte

generalisera vårt resultat för all samverkan inom socialtjänsten. Trots det menar vi att metodvalet är relevant då resultatet kan belysa problematik som kan påverka samverkan mellan sektionerna. De svårigheter med samverkan som kan ske inom denna socialtjänsten kan eventuellt bidra till förståelse för brister och faktorer inom samverkan även i andra kommuner.

5.8 Arbetsfördelning

I denna studien har vi varit två författare som arbetat tillsammans med de olika delarna av uppsatsen. I början av studien gjordes det en planering tillsammans, där det framgick vad som skulle genomföras, när och hur. Vi bestämde oss ganska tidigt i arbetet att vi skulle läsa in oss på ämnet individuellt. Litteratur och litteratursökningar delades upp för att sedan tillsammans sammanställa empirin tillsammans. Detta gäller avsnitt som kunskapsläget, metod och teori. Dock har alla texterna i denna studien skrivits gemensamt för att säkerställa att det är något

(23)

vi båda kan känna igen oss i (Jacobsson 2016). Med anledning av sjukdom och förhinder, har planeringen inte lyckats hållas helt vilket krävt

ytterligare uppdelning av arbetet. Dock har båda granskat innehållet och diskuterat ändringar. Detta upplever båda författarna har fungerat bra och det funnit en god kommunikation genom hela arbetet. Fördelen med att vara två författare är att reflektion och diskussion har förts under hela processen. Nackdelen har varit att det krävs tid och planering.

6. RESULTAT OCH ANALYS

I detta avsnitt kommer vi att presentera vårt resultat. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjälp av teori och vår genomgång av bakgrund och kunskapsläget. Tematiseringen som gjordes vid sammanställningen av resultatet har i detta kapitel genererat dessa rubriker och underrubriker. De tre huvudtemana som presenteras i detta avsnitt är kvinnans kontakt med socialtjänsten, samverkan i praktiken samt specialiseringens betydelse för samverkan.

6.1 Kvinnans kontakt med socialtjänsten

Det finns en uppfattning om att kvinnor som är utsatta för våld i nära relation inte alltid känner till vilket stöd de kan få från socialtjänsten, eller hur socialtjänsten överhuvudtaget fungerar. Därför är det betydelsefullt för kvinnan att socialtjänsten ger dem informationen om de stödet så fort misstanke om våld i nära relation uppkommer i ett ärende oberoende av enhet eller sektion. Det framgår att det är viktigt för en del socialsekreterare att dem är transparenta gentemot klienten med vem som gör vad och vilka insatser som finns att tillgå. Detta då de menar att det kan bli väldigt rörigt för kvinnan när hon är mitt uppe i en kris.

Det framkommer även att det kan finnas en misstro till socialtjänsten från de våldsutsatta kvinnorna. Denna misstro leder till att kvinnan inte vill att

socialsekreterare lämnar ut information till andra sektioner. Informanterna här menar att relationsbyggandet mellan socialsekreterare och klient är av vikt för att kunna stötta kvinnan i den svåra processen att lämna våldsutövaren. Därför uttrycker en av informanterna att det är av extra vikt att i dessa ärenden fråga om kvinnan är okej med att informationen delas med hennes andra socialsekreterare. I vissa fall kan samverkan på ett sätt komma i andra hand om inte kvinnan ger samtycke till att informationen delas. Misstron till socialtjänsten kan handla om att kvinnorna tror att de kommer bli tvingade till att ta emot viss sorts hjälp eller om de har barn så finns rädsla kring att socialtjänsten kommer omhänderta deras barn. Informanterna beskriver skillnad på hur vuxenenheten samt ekonomiskt bistånd kan skilja sig från enheten för barn och familj. De menar för att få stöd av socialtjänsten behöver kvinnan ansöka om bistånd för exempelvis skyddat boende eller ekonomisk försörjning. Om kvinnan har barn så sker en orosanmälan vilket leder till en ofrivillig kontakt med enheten barn och familj som har en skyldighet att utreda barnets behov. Socialsekreteraren uttrycker att dessa kvinnor går miste om hjälp och stöd på grund av missuppfattningen om socialtjänsten.

Socialsekreterare upplever att kvinnorna har svårt att bygga förtroende för alla nya kontakter med socialsekreterare under denna tiden i deras liv. Detta i sin tur leder till mer misstro mot myndigheten.

References

Related documents

In order to work with such a large and diverse text universe, and as a way to illustrate that the various texts that make up the universe neither have the same aims, nor the

Detta för att inte påverka uppladdningen av data från minnet till datorn. Vilka kontrollsignaler som ska vara anslutna till minnet styrs via en mux som i sin tur styrs av signalen

The thesis does not intend to support a normative ethical theory nor does it try to say something about whether the situations and actions presented are morally correct or not,

Gunnar Henriksson: Mannen bakom allt Ola Andersson, Hans Loord 5 Nittonhundraåttiofem Ola Andersson 8 Landscape as a Body To Dress Katja Grillner 12 Nya Slussen Daniel

Uppsatsen är en beskrivande studie bestående av en kvalitativ textanalys av begreppen expeditionära operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt en

Angående LMH:s uttryckta lönsamhetsmål är vi av den uppfattningen att det största hotet mot detta mål inte är andra konkurrerande företag, utan i vilken grad de anställda på

Denna studies resultat kan ge möjlighet till ökad insikt i hur fysioterapeuter bemöter kvinnor vid misstanke av våldsutsatthet samt vilka åtgärder som kan vara viktiga för att fler

För handlingar som utgör grövre brott och som inte har behandlats av domstolen när frågan om kvinnofridsbrott prövats skall alltså åklagaren senare kunna väcka åtal för även