Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Vilken plats tar sociala medier i våra
liv?
What place does social media take in our lives?
Sofie Ohlsson
Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Fredrik Rutz Huvudområde: Medieteknik Handledare: Bo Peterson Datum för slutseminarium: 2016-05-19
Sammanfattning
Detta är ett examensarbete vid fakulteten Teknik och Samhälle på Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att skapa en ögonblicksbild över hur användandet av sociala medier ser ut i den utvalda respondentgruppen samt att undersöka hur de resonerar när de väljer att lägga tid på sociala medier.
Uppsatsens resultat utgörs av intervjuer utförda tillsammans med 10 personer i åldrarna 20 – 30 år. Materialet som samlats in från intervjuerna har sammanställts för att skapa gemensamma svar. Svaren har analyserats och därefter jämförts med statistik från databasen Orvesto, som utgörs av TNS SIFOs undersökningar. Detta har skapat en övergripande bild över hur respondentgruppen använder sociala medier samt resonerar kring ämnet, och resultatet från intervjuerna har satts i jämförelse med vad statistiken säger.
Sociala medier används flitigt hos respondentgruppen och det är inte alla som tycker att de använder sociala medier i en lagom mängd. Att använda sociala medier med måtta är bäst, det håller intervjupersonerna med varandra om. Att bryta mönster och göra annorlunda är även en upplevelse deltagarna varit med om. Det var enligt intervjupersonerna en nyttig upplevelse eftersom det ofta krävs att de blir tvingade till att göra annorlunda och ändra på sig för att det faktiskt ska ske. Upplevelsen bekräftade mångas tankar om att sociala medier egentligen inte tar upp en viktig plats i deras liv, och att det egentligen inte behövs i den mängd det används idag. Många insåg även att de använde sociala medier för mycket, men hade ändå svårt att sluta använda det i samma omfattning efter avslutad intervention.
I slutet av uppsatsen finns en diskussion där författaren diskuterat och jämfört teori med resultat. Författaren har även diskuterat hur olika delar i arbetet stärker varandra.
Nyckelord
Social media, sociala medier, social medieanvändning, stress, användning, Facebook, Instagram, Snapchat.
Abstract
This is an essay written at the Faculty of Technology and Society at Malmö University. The purpose of this paper is to create a picture of how the use of social media looks like in the chosen respondent-group and to explore how we think we choose to spend time on social media. This essay consists of the interviews conducted with 10 people aged 20 - 30 years. The material collected from the interviews has been compiled to create common responses. The responses have been analyzed and then compared with data from the database Orvesto constituted by TNS SIFOs surveys. This has created an overall picture of how the respondent-group is using social media and how they think about it. I’ve put the results from the interviews in comparison to what the statistics say. This has strengthened my result.
Social medias are used very much in the group of respondents and it’s not everybody that thinks that they use the social medias in a correct amount. To use social medias in just the right
amount is the best, that’s a thing the respondents agree with each other about. To break a pattern and do different is an experience the participants have gone through. It was according to the interviewed people a very healthy experience since it often takes a forced action for them to do differently and break their patterns. The experience confirmed a lot of peoples’ thoughts about social media, that it doesn’t take that big of a place in their lives and that they actually don’t need it that much. A lot of people realized that they use social medias too much, but they still had a hard time to stop using it after the intervention.
In the end of the essay there is a discussion that compares the theory with the result. I have also discussed how different parts of the work are strengthening each other.
Keywords
Förord
Detta är ett examensarbete inom fakulteten Teknik och Samhälle på Malmö Högskola vid programmet Medieproduktion och Processdesign, vårtermin 2016. Uppsatsen behandlar social medieanvändning.
Denna slutgiltiga uppgift knyter ihop säcken efter tre slitsamma studieår. Att jag slutfört denna utbildning är något jag är mycket stolt över.
Under dessa år har jag många gånger inte haft någon tro på mig själv och jag har många gånger tänkt att jag nu struntar i detta. Med facit i hand kan jag stolt säga att jag snart tagit en
kandidatexamen i medieteknik och att jag inte kunde varit mer stolt över mig själv. Detta är något jag slitit för väldigt mycket, så det är med glädje jag lämnar in mitt examensarbete. Jag vill tacka min handledare Bo Peterson för fantastisk handledning genom hela terminen. Stort tack för att du svarat på alla mina frågor och sett till att jag ständigt varit på rätt spår. Jag vill även tacka min lärare Henriette Lucander som sett till att jag kunnat genomföra detta arbete. Utan er fantastiska handledning och hjälp hade jag aldrig lyckats.
Malmö Högskola 9 maj 2016
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1 1.1 Problemområde ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställningar ... 3 1.4 Avgränsningar ... 3 1.5 Målgrupp ... 3 2 Metod ... 4 2.1 Orvesto ... 6 2.2 Val av respondenter ... 6 2.3 Datainsamlingsteknik ... 7 2.4 Kvalitativ metod ... 7 2.5 Vetenskaplig ansats ... 8 2.6 Forskningsetik ... 9 2.7 Metoddiskussion ... 11 3 Teorianknytning ... 13 3.1 Sociala medier ... 13 3.2 Kommunikation på olika sätt ... 15 3.3 Facebook ... 16 3.4 Messenger ... 16 3.5 Instagram ... 17 3.6 Snapchat ... 17 3.7 Linkedin ... 17 3.8 Pinterest ... 173.9 Sociala medier och dess inverkan ... 18
4 Resultat ... 20 4.1 Användning från början ... 20 4.2 Användning idag ... 21 4.2.1 Facebook ... 21 4.2.2 Messenger ... 21 4.2.3 Instagram ... 22 4.2.4 Snapchat ... 22 4.2.5 Linkedin ... 22 4.2.6 Pinterest ... 23
4.2.7 Var sociala medier används ... 23
4.2.8 Tidsåtgång ... 23
4.2.9 Ett mervärde med sociala medier ... 24
4.3 Valet att använda sociala medier ... 25
4.4 Sociala mediers inverkan ... 25
4.5 Framtidens media ... 27
4.6 Intervention - ändra sitt beteende ... 28
4.7 Orvesto ... 29
5 Diskussion ... 32
6 Slutsats ... 36
6.1 Framtida forskning ... 36 Referensförteckning ...
Bilaga 1 ... Bilaga 2……… Bilaga 3 ...
1
Inledning
Sherry Turkle växte upp i Brooklyn där trottoarerna alltid hade ett speciellt utseende med hagar målade med krita för att hoppa i. Året runt fanns hagarna målade på trottoarkanterna och barnen lekte ofta tillsammans där. Sherry har kontakt med en kollega som bor i hennes gamla kvarter. Hagarna på trottoarkanterna finns inte längre. Barnen leker inte tillsammans längre, de är utomhus, men de leker inte. Istället är de online på sociala medier eller spelar spel på sina telefoner. (Turkle, 2011)
Människan har sedan urminnes tider försökt förmedla idéer och tankar och använt sig av alla möjliga medier och verktyg för att göra sig förstådd. Vi har dock alltid varit begränsade till våra egna sinnen för att förstå vår omgivning. Oavsett informationsförmedlare, vilket medium som konstrueras, förändras alltså inte våra förutsättningar att förstå omgivningen. Inte heller vår vilja och våra behov att göra oss förstådda. (Carlsson et al., 2012)
1.1
Problemområde
Sociala medier innebär aktiviteter som kombinerar teknik och social interaktion. Det kan uttrycka sig i internetforum, gruppchatter, poddcaster och mycket mer. (Stakston, 2011) Användningen av sociala medier som Facebook, Twitter, Google+, Linkedin och Pinterest har vuxit kraftigt under det senaste decenniet. Användare av sociala medier upplever många fördelar med att använda dem, såsom att skapa, utveckla och upprätthålla sociala relationer genom att själva dela personlig information. De sociala medierna är något som ständigt förändras och det är svårt för användaren att förutse vad som kommer att hända härnäst med medierna. (Misra & Such, 2016)
Användning av sociala medier är ofta kopplat till att personen vill undvika social interaktion och fly från verkligheten. (Papacharissi & Rubin, 2010) Att det finns många olika sätt att kommunicera på är inget nytt. När det kommer till nya medier svarar människan ofta med förvirring. De blir förvirrade när nya medier kommer till just för att de inte vet vilken plats medierna kommer att ta och hur just deras liv kommer att påverkas. (Baym, 2015)
Som människor, har vi behov av att vara egna individer såväl som att vi har behov att känna tillhörighet och acceptans av en större social grupp. Människor är villiga att skriva ut hela sina liv på sociala medier för att hålla kontakt med personer och känna acceptans. Efter de
grundläggande behoven som är överlevnad och säkerhet kommer acceptans. Sociala individer som vi är, var vi därför väldigt mottagliga när sociala medier kom in i bilden. (Qualman, 2012) Sociala medier är något mycket omtalat och välanvänt i dagens läge, och att vara online på sociala medier flera timmar varje dag är inte ovanligt. (Orvesto, 2015)
Författaren har undersökt hur respondenterna i denna studie tänker och resonerar när de väljer att spendera så mycket tid på sociala medier, samt vad de är ute efter. Att göra annorlunda och bryta mönster är ibland det som behövs för att skapa förståelse och skapa ett uppvaknande. Författaren har därför även undersökt vad som händer om respondentgruppen försöker att bryta sina mönster och vad deras tankar kring just detta är.
Att undersöka hur sociala medier används, och hur vi resonera när vi väljer att lägga tid på detta är intressant då det endast finns 24 timmar på ett dygn. Samtidigt blir vi även mer och mer anti-verkligheten och föredrar många gånger sociala medier eller internet framför fysisk social interaktion. (Papacharissi & Rubin, 2010)
Eftersom vi är frekventa användare av sociala medier, undersökte författaren vad som händer när respondenterna bryter sina mönster och tvingas att använda sociala medier på ett helt annat sätt än det de är vana vid.
1.2
Syfte
Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur personer i respondentgruppen, vilket utgör personer i åldern 20 – 30 år, använder, tänker och resonerar kring sociala medier samt hur de sociala medierna påverkar dem. Syftet är även att undersöka vad som händer och hur respondenterna reagerar när de blir tvungna att bryta sina mönster kring användningen av sociala medier. Frågan är om nya insikter kommer upp till ytan, om de ser livet från en annan sida eller om de helt enkelt gör eller upptäcker något de tidigare inte gjort eller sett. Eftersom det finns begränsat med timmar på ett dygn är målet att klargöra hur användandet ser ut och skapa en bredare förståelse över vilken plats sociala medier tar i deras liv.
1.3
Frågeställningar
Frågeställningarna studien kommer att svara på är:
• Hur används sociala medier idag av personer i åldern 20 – 30 år? • Vad händer om de försöker bryta sina användningsmönster?
1.4
Avgränsningar
Studien riktar sig till målgruppen män och kvinnor, 20 – 30 år, vilket är målgruppen för mest frekventa användare av sociala medier. (Orvesto, 2015) Författaren kommer inte att beröra åldersspannen utanför denna målgrupp då de inte är lika relevanta för studien eftersom de inte använder sig av sociala medier lika mycket. (Orvesto, 2015)
Studien berör användare av sociala medier i Sverige. Författaren kommer att skapa en ögonblicksbild över hur användandet av sociala medier ser ut i Sverige och kommer inte att beröra resterande länder i världen. Detta blir därför en andra avgränsning i studien.
1.5
Målgrupp
Denna studie riktar sig primärt till personer som är intresserade av sociala medier och även människans användning av sociala medier. Förhoppningen är att denna uppsats kan klargöra många tankar och funderingar kring användandet av sociala medier.
Den sekundära målgruppen för denna studie är studenter och lärare inom fakulteten teknik och samhälle på Malmö högskola.
2
Metod
Människor födda mellan 1985 och 1995 är i den målgrupp som föddes när sociala medier inte fanns, men var samtidigt i rätt målgrupp när de sociala medierna väl kom.De som idag är 21 och till och med 31 år har gått igenom den sociala mediestormen och använt sociala medier mycket flitigt. (Orvesto 2015)
I kvalitativa studier undersöker forskaren ämnen som kan uppfattas på många olika sätt. (Malterud, 2009) I enlighet med detta har författaren valt att genomföra kvalitativa intervjuer med personer i åldrarna 20 – 30 år. Dessa med olika bakgrund, intressen samt blandad ålder inom åldersspannet. Detta eftersom det är viktigt att ha bredd på målgruppen för att studien ska framställa så bra information som möjligt och representera populationen så bra som möjligt. (Harboe, 2013) Det har även genomförts en intervention efter intervjuerna för att komplettera med relevant information och för att framställa ytterligare intressant information om
användandet av sociala medier (Ekström & Larsson, 2010). Vid intervjuerna har författaren tänkt på lokal, klädsel, uppträdande, förberedelser för både författaren och informanten, behandling av materialet, sekretess, inspelning samt ytterligare kontakt efter genomförda intervjuer. Detta är något Trost (2005) anser vara viktiga aspekter för att framställa intressanta och betydelsefulla intervjuer. Dessa intervjuer har gett information om hur personerna i respondentgruppen tänker och resonerar när de använder sociala medier samt hur de använder dem. Antalet personer som blivit intervjuade har uppgått till tio stycken då säkerheten för ett oberoende resultat ökar när siffran är så hög som möjligt (Ahrne & Svensson, 2015). Detta har skapat ett helhetsperspektiv över vilken plats sociala medier tar i respektive respondents liv. I samband med dessa intervjuer har även interventioner genomförts. Detta för att komplettera de genomförda intervjuerna och framkalla ytterligare relevant information till studien. Olika metoder inom kvalitativ forskning kan komplettera varandra. I detta fall har interventioner använts som komplement till kvalitativa intervjuer. (Ekström & Larsson, 2010)
Intervjupersonerna blev informerade om interventionen efter frågorna som ställdes i intervjun. Författaren förklarade att interventionen gick ut på att undersöka om just att göra annorlunda, om nya insikter kommer upp till ytan eller om personerna helt enkelt upptäckte nya saker om sig själva. De blev informerade om att interventionen gick ut på att vara utan Facebook i tre dagar. Om de gick med på att genomföra interventionen fick de själva välja vilka dagar de ville genomföra interventionen på. Efter interventionen återkopplade författaren med några
följdfrågor. Här ställdes bland annat frågorna hur de hade upplevt interventionen, om de tyckte att det var jobbigt, om de gjort något de inte gjort tidigare och om deras tänk kring sociala
medier förändrats. Samtliga frågor finns i bilaga 2 i slutet av uppsatsen. Här hade författaren nytta av information från Trost (2005) om att det är viktigt att förbereda inför intervjuer och även förbereda inför följdfrågor och återkoppling efter intervjuerna. Detta har varit ett effektivt sätt att framställa intressant information om användandet av sociala medier i
respondentgruppen.
När informationen från intervjuerna och interventionerna var sammanställd, sattes de olika svaren mot varandra. Detta för att kunna få en tydlig helhet över allas gemensamma svar samt kunna se vem som tycker lika och vem som tycker olika. Författaren sammanställde alla svar i ett gemensamt dokument och sållade ut de svar som sa samma sak. Detta för att kunna se vilka olika svar intervjuerna genererat och få allting i ett dokument så att svaren tydligt kunde presentareas i en helhet.
Efter denna process vände författaren sig till databasen Orvesto (se förklaring i nästkommande avsnitt), som författaren haft tillgång till på praktikplatsen. Där samlades information och statistik om användandet av sociala medier i målgruppen, 20 – 30 år. Information togs fram om användning av internet, besök av sociala medier, besök och användning av specifika sociala medier så som Facebook, Instagram, Snapchat, Twitter, Pinterest och Youtube. Information togs även fram om hur mycket tid personer lägger på sociala medier i veckan. Informationen delades upp i olika målgrupper. Den första målgruppen var alla i hela Sverige mellan 16 och 80 år, den andra var män och kvinnor mellan 20 och 29 år, och därefter delades målgruppen upp i kvinnor 20 – 29 år och män 20 – 29 år. Detta gjordes för att likheter och skillnader mellan män och kvinnor skulle kunna ses tydligt och sedan jämföras med hela Sveriges befolkning 16 – 80 år. Detta mest för att det var intressant att kunna se skillnader och likheter, men det var också nyttigt då förståelsen för siffrorna och jämförelserna blev större.
Skillnaden är att informationen från databasen är baserad på hela Sveriges befolkning. Genom att jämföra informationen som tagits fram genom intervjuerna med informationen från
databasen Orvesto har författaren fått fram likheter och skillnader mellan dessa.
På detta sätt har författaren skapat en jämförande studie mellan resultaten från intervjuerna och interventionerna och vad statistiken säger om användandet av sociala medier i åldersgruppen 20 – 30 år. Författaren har även skapat en ögonblicksbild över vilken plats sociala medier tar i respondenternas liv.
2.1
Orvesto
Statistiken författaren använt för att visa hur användandet av sociala medier ser ut har hämtats från en databas som heter Orvesto. Det är en databas med information från TNS SIFOs undersökningar som författaren haft tillgång till på praktikplatsen. Orvesto möjliggör korstabulering av data och innehåller flera moduler för målgruppsanalys, marknadsanalys, medieanalys samt medieplanering. (Grundmanual för SESAME) Sesame är det gränssnitt Orvesto levereras i.
Under tre undersökningsomgångar per år, en per tertial, skickas ett formulär ut till slumpmässigt utvalda intervjupersoner i åldrarna 16 – 80 år. Resultatet från varje undersökningsomgång genererar en databas som levereras i Sesame. Databaserna får namnet Orvesto Konsument 2016:1, Orvesto Konsument 2016:2 och Orvesto Konsument 2016:3. I början på varje år levereras dessutom en helårsbas, Orvesto Konsument Helår. Den innehåller all gemensam information ur de över 40 000 formulären som samlats in under föregående år. (Grundmanual för Sesame)
2.2
Val av respondenter
Respondenter väljs utifrån studiens syfte. Det handlar om att svara på frågan vem eller vilka som ska studeras. Det ska tas hänsyn till mån av tid samt vilka resurser som krävs vid urval av respondenter. Denna teknik kallas bekvämlighetstekniken. (Ekholm & Larsson, 2010) Det är viktigt att kontrollera att urvalet representerar populationen så bra det går. Att välja respondenter själv går bra om överblicken över populationen samt kunskapen över vad som behövs till studieområdet är tillräckligt stort. Icke slumpmässiga urval är vanligt, speciellt i samband med kvalitativa metoder. (Harboe, 2013)
Det räcker sällan att intervjua en eller två personer. Om siffran höjs till sex eller åtta
intervjupersoner ökar säkerheten att resultatet som framställs är relativt oberoende av enskilda individers personliga uppfattningar. (Ahrne & Svensson, 2015)
De tio respondenter som ingår i denna studie är noga utvalda att representera olika delar av användarna på sociala medier. Tanken med urvalet är att de ska representera olika
personligheter, intressen och livssituationer. Författaren har genom att skapa bredd på urvalet av respondenter skapat en så bred studie som möjligt, något som Ahrne och Svensson (2015) stödjer.
2.3
Datainsamlingsteknik
När studiens syfte är att undersöka människors uppfattningar och åsikter används oftast intervjuer eller frågeformulär. (Ejvegård, 2009) I denna studie har därför kvalitativa intervjuer använts.
En intervju kräver en metod som ger reliabilitet, med andra ord pålitliga resultat. Resultatet ska ha validitet, vilket betyder att de måste vara giltiga för att det ska vara möjligt för andra att kritiskt granska slutsatserna. (Lantz, 2007)
Informationen i denna studie har framställts genom kvalitativa intervjuer då undersökningen främst syftar på att undersöka åsikter och uppfattningar (Malterud, 2009). Respondenterna i intervjuerna var noga utvalda för bästa resultat och var mellan 20 och 29 år gamla (Harboe, 2013). Frågorna på intervjuerna ställdes och diskuterades tillsammans med intervjupersonen under samtyckt inspelning. När intervjun var slutförd lyssnades intervjun igenom och
anteckningar fördes i ett dokument med intervjufrågorna. Detta gjordes med samtliga intervjuer och svar som sa samma sak antecknades endast en gång. Svar som sa olika antecknades varje gång. Detta för att enkelt kunna se likheter och skillnader mellan respondenternas svar. Efter sammanställning av intervjusvar jämfördes dessa med statistiken ur databasen Orvesto. På detta sätt kunde författaren se om intervjusvaren var lika eller olika från statistiken från personer 16-80 år i hela Sverige. Detta gav en bättre helhet över om respondenterna som valts var en representativ grupp personer eller inte.
Frågorna som ställs i intervjuerna är en viktig typ av samhällsvetenskapliga frågor då dessa frågor är de uppsatsförfattaren främst syftar till att svara på i studien. (Ahrne & Svensson, 2015) Det är ofta vanligt att insamlingen av information till ett arbete sker i ett för tidigt stadie.
Insamlingen av information bör inte påbörjas innan eftertankar och förarbete genomförts. Det är viktigt att studiens syfte är klargjord samt att den teoretiska utgångspunkten och
frågeställningarna ska vara klara. (Lantz, 2007)
2.4
Kvalitativ metod
Att bestämma vilket metodval som ska användas är inte alltid lätt. Metoden väljs oftast utifrån vilken problemformulering som är aktuell. Oftast finns det tre faktorer som spelar störst roll i valet av metod. Dessa faktorer är studiens situation, hur mycket tid som finns att lägga på studien samt vilka resurser som finns att tillgå. (Harboe, 2013) Bryman (2011) nämner att det i
forskningssammanhang är vanligt att använda sig av kvalitativa intervjuer för insamling av resultat (Bryman, 2011). I kvalitativa studier är utgångspunkten att verkligheten kan uppfattas på många olika sätt, och att det inte finns en absolut objektiv sanning (Malterud, 2009). Baserat på denna information har författaren genomfört kvalitativa intervjuer då syftet var att undersöka vilken plats sociala medier tar i respondenternas liv. Intervjuerna genomfördes med personer i åldrarna 20 – 30 år med olika bakgrund, ålder samt intressen. Detta för att få en så övergripande bild som möjligt och störst bredd på studien. (Lantz, 2007)
Kvalitativa metoder är explorativa vilket betyder undersökande eller utforskande (Harboe, 2013). I detta fall har författaren undersökt respondentgruppens relation till sociala medier. Kvalitativa undersökningar går på djupet inom ett avgränsat empiriskt fält och inkluderar vanligtvis få respondenter i undersökningen. Till en början är målet inte representativa resultat som går att generalisera till stora befolkningsgrupper. Det primära syftet är att samla in livsnära och nyanserad information och att tolka den i förhållande till deras sammanhang. (Harboe, 2013)
Vid intervjuer är det viktigt tänka på var intervjun genomförs, klädsel, eget uppträdande,
förberedelse för informanten, att tiden räcker till, hur intervjun kommer att gå till, hur materialet kommer att behandlas, sekretess, inspelning samt ytterligare kontakt efter genomförd intervju. (Trost, 2005) Detta är något författaren haft i åtanke genom hela intervjuprocessen då relationen till intervjupersonerna skulle vara så bra som möjligt samt se till att informationen som
framställdes var ärligt framställd. (Trost, 2005)
2.5
Vetenskaplig ansats
Induktion innebär att observationer gjorda många gånger som undersökt samma sak, skapar en slags förväntan att observationer vid liknande förutsättningar kommer att ge snarlika resultat som de tidigare gjorda observationerna. I vanligt talspråk brukar det kallas att om vi märker samma sak många gånger tror vi att det är sanning. (Vetenskapsteori, 2016) Bryman (2011) skriver att induktion ofta är kopplat till kvalitativ forskning då den undersöker åsikter och hur människan upplever saker och ting (Bryman, 2011).
I uppsatsen har författaren använt induktion eftersom de genomförda intervjuerna är
observationer och undersökningar över vad människan tycker, tänker och agerar kring ämnet sociala medier. Genom metoden induktion och genom observationerna samt intervjuerna har författaren skapat resultatet.
Induktion används varje dag, kanske till och med i varje vaken sekund. När vi går och lägger oss på kvällen tror vi att dagen efter kommer att se ungefär likadan ut som dagen som precis varit. Vi tror helt enkelt att vi kommer att se någorlunda likadana ut och att golvet i vårt hus kommer att finnas kvar. Induktion är vår erfarenhetsbas. (Vetenskapsteori, 2016)
Det vi anser vara kunskap förändras ständigt. Vi är idag inte säkra på vad vi imorgon eller om 50 år kommer att anse som kunskap. Det är inte möjligt att påstå att dagens sanning kommer att vara morgondagens sanning eller sanningen om 10 år, även om sanningen kan antas att den kommer att hålla under en lång period. Det är också inte möjligt att påstå att dagens sanningar i framtiden kommer att anses som osanna. Det tycks därför inte vara möjligt att bevisa existens eller icke-existens av kunskap med meningen ”evig sanning” eller ”absolut säker kunskap”. (Vetenskapsteori, 2016)
Ett filosofiskt problem gällande induktion är att det är resonemang baserade på observationer och endast ger ett sannolikhetsargument. Detta är inte logiskt hållbart. Induktion eller någon annan undersökningsmetod kan inte framställa kunskap som till 100 % är absolut säker. Oavsett hur många observationer som gjorts som visar på stödet av en viss hypotes kan det inte med 100 % säkerhet vara säkert att denna hypotes är sann. (Vetenskapsteori, 2016)
2.6
Forskningsetik
Forskning är en viktig och nödvändig del för både individernas och samhällets utveckling. Samhället och samhällets medlemmar har därför ett krav på att forskningen bedrivs, att
relevanta frågor undersöks samt att kvaliteten är hög. Detta krav kallas för forskningskravet och innebär att kunskaper som är tillgängliga utvecklas och fördjupas, även metoder förbättras. Samhällets medlemmar har även ett berättigat krav på skydd mot individen och skydd mot insyn i livsförhållanden. Psykisk eller fysisk skada får individerna inte utsättas för, inte heller
förödmjukelse eller kränkning. Detta krav kallas för individsskyddskravet och är utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. (Vetenskapsrådet, 2002)
Denna studie har tagit fram information om hur personerna i respondentgruppen använder sociala medier och hur de tänker och resonerar kring ämnet. För att framställa denna information har uppsatsförfattaren genomfört bland annat interventioner. Efter intervjun frågades intervjupersonerna om de ville vara med på en intervention. Interventionen gick ut på att se om att göra annorlunda och bryta mönster förändrar någonting i tankesättet om sociala medier eller helt enkelt avvänjer personen. Genom att göra annorlunda kommer kanske nya
insikter upp till ytan. Innan intervjun genomfördes skrev intervjupersonen på ett samtyckeskrav där de godkände att de hade blivit informerade om vad studien handlar om, att det var helt frivilligt och att det var okej att dra sig ur om de inte ville vara med längre, att de samtyckte till att intervjun ljudinspelades samt att de samtyckte till deltagande i studien. Författaren
informerade även om att frågor skulle ställas efter interventionen och att de då skulle svara på hur de hade upplevt tiden utan mediet. Dessa samtyckesformulär finns att tillgå vid förfrågan. Samtyckeskravet innebär att forskaren ska få deltagarnas samtycke. I vissa fall bör samtycke hämtas från vårdnadshavare eller förälder, om deltagarna är under 15 år och undersökningen är av känslig karaktär. (Vetenskapsrådet, 2002)
Det är viktigt att forskaren informerar deltagarna om deras uppgift i projektet och vilka villkor det är som gäller. Upplysning om att deltagandet är frivilligt och om de har rätt att avbryta sin medverkan ska också ingå. Informationen ska innehålla alla inslag i den aktuella studien och undersökningen som kan påverka deras vilja att delta. (Vetenskapsrådet, 2002)
Intervjupersonerna blev informerade om interventionen efter frågorna som ställdes i intervjun. Författaren förklarade att interventionen gick ut på att undersöka om just att göra annorlunda, om nya insikter kommer upp till ytan eller om personerna helt enkelt upptäckte nya saker med sig själva, eller över lag. De blev tillfrågade om de ville vara med på en intervention som innebar att de skulle vara utan Facebook i tre dagar. Om de gick med på att genomföra interventionen fick de själva välja vilka dagar de ville genomföra interventionen på. När interventionen var slutförd ställde författaren följdfrågorna som bland annat innehöll hur de hade upplevt interventionen, om de hade tyckt att det var en jobbig upplevelse, om de hade gjort något de inte gjort förr, om deras tänk kring sociala medier hade förändrats, om det var stor skillnad jämfört med hur de brukar använda det sociala mediet i vanliga fall, om det var en lätt utmaning och till sist skulle de förklara hur de hade påverkats av upplevelsen.
Uppgifter som är insamlade för vetenskapligt för forskningsändamål får endast nyttjas för detta. De får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. (Vetenskapsrådet, 2002)
Informationen som samlats in i denna studie har sparats i samma dokument tillsammans med svaren. Det nämns inga namn, studien är anonym. Intervjuerna finns sparade på forskarens mobiltelefon och kommer att sparas en tid framöver för att säkerställa att information finns att tillgå om så behövs. Samtyckeskraven är även samlade i forskarens hem. Tillgång till intervjuer, information samt samtyckeskrav finns att tillgå om tillåtelse sker från intervjupersonen.
2.7
Metoddiskussion
Detta är en uppsats som behandlar användningen av sociala medier samt tänket som pågår innan användaren bestämmer sig för att lägga tid på ett socialt media, samt tiden efter vi spenderat tid på detta. Även hur personerna reagerar och tänker när de blir tvungna att bryta sina vanor och göra annorlunda. Studien sträcker sig inte över hela mänskligheten utan ger en ögonblicksbild över hur personerna i respondentgruppen använder sociala medier och tänker kring ämnet. I den breddgraden är denna studie pålitlig.
I en bra uppsats hänger alla delelement samman och all överflödig information eller irrelevant information har plockats bort. På detta sätt blir informationen pålitlig och informationen som presenteras kan litas på. När det talas om kvaliteten i ett projekt är det främst två begrepp som har störst betydelse: validitet och reliabilitet. Validitet betecknar hur alla faser i projektet är relaterade till problemställningen och verkligheten. Översättningen för validitet är relevans och giltighet. Reliabilitet betecknar om den insamlade data är tillförlitlig eller inte. Ibland kan andra begrepp användas för att bedöma kvaliteten på en kvalitativ studie, men i grunden är att bedöma om det som studeras är det som är avsett att studeras, och om det görs på ett systematiskt och tillförlitligt sätt, densamma. (Harboe, 2013)
Metoden som valts till denna studie är induktion samt kvalitativ metod.
Induktion är observationer gjorda många gånger, som undersökt samma sak. Detta skapar antagande att observationer som undersöker liknande sak i framtiden kommer att ge liknande resultat som de tidigare observationerna. Detta brukar sägas att om vi märker samma sak många gånger tror vi att det är sanning. (Vetenskapsteori, 2016)
I kvalitativa metoder utgås det från att verkligheten kan uppfattas på många olika sätt, och det finns inte en objektiv och absolut sanning. (Malterud, 2009)
Genom kvalitativa intervjuer har författaren undersökt hur personer i respondentgruppen tänker, resonerar och agerar kring sociala medier. Intervjuerna är gjorda tillsammans med 10 personer i målgruppen män och kvinnor, 20 – 30 år. Dessa 10 personer har olika intressen, bakgrund samt spridd ålder inom gruppen för att skapa en så övergripande bild som möjligt.
Resultatet i denna uppsats utgörs från 10 intervjupersoner som är i målgruppen 20 – 30 år, vilket är den målgrupp som använder sociala medier mest frekvent i dagens läge. (Orvesto, 2015) Eftersom studiens resultat enbart kommer från 10 intervjupersoner kan studiens tillförlitlighet diskuteras. Trots att målgruppen är noga utvald finns det risker med att välja en
liten respondentgrupp på endast 10 personer. Risker med detta kan vara att perspektiv endast fås på en liten respondentgrupp (Ejvegård, 2009). Samtidigt är studien mer pålitlig än om
intervjupersonerna enbart hade varit fem eller sex personer (Ahrne & Svensson, 2015). Det finns alltid många olika uppfattningar och åsikter om saker och ting. Studier över lag blir mer tillförlitliga om information från så många personer som möjligt sammanställs (Ejvegård, 2009).
Det är viktigt med noggrannhet vid val av intervjupersoner. Det är även viktigt med
förberedelser inför intervjuerna, så att framträdandet kan framstå så professionellt som möjligt. (Ejvegård, 2009)
Det finns som sagt risker i samband med pålitlighet när valet gjorts av enbart 10
intervjupersoner. Uppfattningar om studiens ämne kommer enbart från denna grupp och ger en ögonblicksbild över vilken plats sociala medier tar i respondenternas liv samt hur de använder sociala medier. Pålitligheten stärks eftersom studiens resultat jämförts med TNS Sifos
undersökningar och de har visat på att resultaten stämmer överens med målgruppen i hela Sverige.
3
Teorianknytning
Sociala medier definieras av de miljontals samtal som sker på webben varje dag, samt konsten för hur de förs. I de olika definitioner vi ser blir det tydligt att detta inte är statiska verktyg utan att de bygger på mänsklig interaktion och att de blir vad vi gör dem till. (Stakston, 2011)
3.1
Sociala medier
Att kommunicera via medier är inget nytt fenomen. Frågan är om det någonsin varit det. Människan har sedan urminnes tider försökt förmedla idéer och tankar och använt sig av alla möjliga medier för att göra sig förstådd. Våra möjligheter att förstå och tolka de budskap som når oss har alltid varit konstant. Vi har dock alltid varit begränsade till våra sinnen för att förstå vår omgivning. Oavsett vilken ny informationsförmedlare eller vilket medium som konstrueras förändras alltså inte förutsättningarna för att förstå vår omgivning. Inte heller vår vilja och våra behov att göra oss förstådda. (Carlsson et al., 2012)
Är vi människor alltid sociala eller är vi det enbart när vi interagerar med andra? I sociologisk teori finns det olika uppfattningar om vad som är socialt. Vissa påstår att alla medier är sociala, eftersom de är en del av samhället, och samhället är närvarande i de tekniska produkterna vi använder idag. Detta innebär att om vi sitter ensamma framför datorn och skriver i ett dokument i Word, utan internetanslutning så är aktiviteten social. De idéer vi skriver ner har kopplingar till andra människor och vad som händer i samhället. Andra säger att alla medier inte är sociala, utan bara de som stödjer kommunikation mellan människor. Kommunikation är ett utbyte av information mellan minst två människor. Om vi anser att all social aktivitet innebär
kommunikation mellan människor, är inte all medieanvändning social. Baserat på detta påstående är det inte socialt att skriva ner idéer i ett dokument själv. Däremot är det socialt att skriva ett email eller att chatta med en vän på Facebook. Kommunikation är en bas i samhället vi lever i, och vi kan inte överleva utan kommunikation. Precis som att vi inte kan överleva utan mat eller vatten. Kommunikation tar en plats automatiskt i allas vardag. (Fuchs, 2014)
Redan från början har sociala nätverksplatser som MySpace, Facebook, Cyworld och Bebo lockat miljontals användare, många har även integrerat dessa platser i sina dagliga rutiner. Det finns tusentals sociala nätverksplatser som i dagsläget stödjer alla möjliga intressen. De viktigaste funktionerna är dock ganska konsekventa och varierar mycket. De flesta
webbplatserna bygger på människors gemensamma intressen, politiska åsikter eller aktiviteter. Vissa webbplatser tillgodoser olika målgrupper, medan andra lockar människor baserat på
gemensamt språk, ras, sexuell läggning, religion eller nationalitet. Det varierar även kraftigt verktygsmässigt vilka som innehåller vilka informations- och kommunikationsverktyg. (Boyd & Ellison, 2007)
Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. Det kan uttrycka sig i internetforum, communities, wikier, gruppchatter, poddradio och artikelkommentarer. (Stakston, 2011)
Det finns ingen brist på sociala medier för oss att delta i. I själva verket kan det sociala medielandskapet vid första anblick kännas överväldigande. Det finns bokstavligen tusentals webbplatser och applikationer att ta sig igenom. Att välja en eller två platser att gräva lite djupare i behöver inte vara en så stor utmaning. Det handlar om att hitta det du är intresserad av och de funktionerna du letar efter. Om det handlar om att kommunicera med andra medlemmar, forskare eller allmänheten generellt så är Twitter, Facebook, StumbleUpon, YouTube eller en blogg ett bra alternativ. Vilken du väljer handlar om vilket engagemang du är beredd att lägga på mediet. (Osborne-Gowey, 2014)
Allt som engagerar, upprör, berättas, förändras eller påverkas kan göras via nätet. Det som engagerar når ut ännu bredare och får en längre livslängd tack vara internet och sociala medier. Genom de sociala medierna ges möjlighet att tillsammans utbyta erfarenheter och bygga ny kunskap. De sociala medierna ger även etablerade organisationer en möjlighet att oberoende av tid och plats kunna dela sina idéer och därmed hopp om att kunna engagera fler. (Stakston, 2011)
De tjänster som finns på nätet idag, samlade under begreppet sociala medier, är
kommunikationsverktyg som kan jämföras med vad grottmålningar, runstenar, tryckpressar, telegrafer, telefoner, tv och mobiltelefoner har betytt för möjligheterna att kommunicera. Stora ord som samhällsrevolution och evolution används ofta när det pratas om sociala medier. Och visst är det omvälvande när var och en av oss till nästan ingen kostnad alls, har tillgång till något som tidigare var svårtillgängligt för många. (Stakston, 2011)
Sociala medier är verktyg utvecklade av oss själva och det är grundat i människans lust att interagera. Det är inget som på något sätt är skapat för att försämra våra liv eller något vi inte efterfrågat. Grunden är viljan att kunna berätta och kommunicera som vi alla delar. (Stakston, 2011)
3.2
Kommunikation på olika sätt
Det har aldrig funnits så många olika sätt att kommunicera på som det finns nu. Email, sms, chatt, sociala nätverk och mycket mer. När nya medier kommit så har människan alltid till en början svarat med förvirring. I denna tidseran är det naturligt att reagera på det sättet och att vara oroliga för våra relationer samt hur livet kommer att påverkas. Det finns i regel två sätt som människan reagerar på när nya medier kommer till. Antingen blir folk oroliga och osäkra över att våra kommunikationssätt blivit för ytliga, och många är oroliga över hur medierna kommer att påverka deras relationer med inte bara vänner och bekanta, utan även relationen med omvärlden. Andra ser möjligheterna i nya medier, vad de kan göra för oss. Nya
kommunikationer blir möjliga med bredare grupp för alla, samt att hålla kontakten blir lättare och kan leda till starkare och bättre relationer. (Baym, 2015)
I dagsläget är vi inte uppkopplade på grund av det fysiska avståndet från varandra, utan för att kommunikationsverktygen hela tiden finns tillgängliga. För det mesta, bär vi tekniken med oss hela tiden. I själva verket kan ensamhet vara på väg att bli en förutsättning för att vara
tillsammans eftersom det är lättare att kommunicera om vi kan fokusera utan avbrott, alltså via en skärm. I dagens samhälle är inte längre flygplatser, parker eller caféer en gemensam umgängesplats, utan det är en plats där människor samlas tillsammans utan att prata med varandra. Varje individ är fast vid sin mobila enhet som fungerar som en portal. (Turkle, 2011) Sociala medier används för att ta kontakt, främst med vänner och familj. Beroende på
favorithobby diskuteras detta också ofta mellan personer som har liknande intressen. Beroende på vilket TV-program som är favoriten eller vilken typ av musik som är populär i kretsen, vill människor hålla sig uppdaterade. (King, 2015)
En undersökning gjord på en fakultet av högre utbildning har undersökt hur personerna i fakulteten använder sociala medier. De är stora användare av sociala medier och tror starkt på det. Mer än tre fjärdedelar hade besökt en social webbplats för personligt bruk. Nästan två fjärdedelar hade postat innehåll själv. Imponerande var att över 90 % av alla lärare använde sociala medier i utbildningskurser eller för sin karriär utanför klassrummet.
Användningsmönstret skiljde sig mycket mellan de sociala webbplatserna. Youtube och Facebook var de mest nämnda platserna där studenterna utförde sin undersökning bland de andra studenterna. Nästan två tredjedelar av alla lärare hade använt sociala medier under en lektion, och 30 % hade skrivit meddelande till studenter utanför lektionerna. Över 40 % av fakulteten hade krävt att eleverna skulle använda sociala medier som en del av en uppgift och 20 % hade tilldelat kommentarer till studenter i sociala medier. I klassen var det online video
som användes mest när det gällde interaktion med skolan. Majoriteten av fakulteten tyckte att video, podcaster och wikis var värdefulla verktyg för undervisning, och även ett värdefullt verktyg för kollaborativt lärande. (Moran et al., 2011)
3.3
Det tog endast några år för Facebook att bli västvärldens mest populära community och världens fjärde mest besökta webbplats. (Nilsson, 2010) Facebook är en självklar plattform för att distribuera sin närvaro. När vi spenderar så mycket tid varje dag på den plattformen blir man helt enkelt mer tillgänglig genom att närvara där. (Stakston, 2011)
Användningen av Facebook motiveras av två primära behov. Det första är behovet att tillhöra och det andra är själv-presentation. Demografiska och kulturella faktorer bidrar till behovet av att tillhöra, medan neuroticism, narcissism, blyghet och självkänsla bidrar till behovet av att presentera sig själv. (Nadkarni & Hofmann, 2007)
Sociala nätverk begär att användarna ska konstruera en någorlunda korrekt bild av sig själva för andra att se. Detta är dock någonting som är gjort med varierande noggrannhet (Marwick 2005). Marwick (2005) har därför studerat användare som dessa. Baserat på sina resultat från tre olika nätverksplatser rapporterade deltagarna att de hade utvecklat komplexa strategier för att förvränga sin ”riktiga” profil. Med andra ord så skulle han inte påstå att Facebookprofiler är en lögn, utan mer en förvrängning av sanningen. (Marwick, 2005)
Idag sker ökningen av nya medlemmar både bland de allra yngsta runt 13 år och även bland de äldsta. Den allra största tillväxten sker idag i gruppen 55+. Det användarna väljer att lägga ut på Facebook präglas av nyttan för den enskilde individen, privat såväl som professionellt. Det delas, läggs upp statusuppdateringar, länkar och skickar vidare det som intresserar en samt tar kontakt med andra och skickar meddelanden. (Stakston, 2011)
3.4
Messenger
Messenger är en fristående mobil-applikation vid sidan av Facebook där användarna kan nå sina vänner oavsett vart de befinner sig, även skapa konversationer med flera personer i en
gruppchatt och ringa vänner kostnadsfritt. (Facebook, 2016) Nu finns även funktionen
videochatt tillgänglig som gör det möjligt för människor att chatta ansikte mot ansikte helt gratis även fast de kanske befinner sig på andra sidan jordklotet från varandra. Användaren når
personen direkt och ser när meddelandet har kommit fram till mottagaren och kan även se när mottagaren läst det skickade meddelandet. (Messenger, 2016)
3.5
Instagram är ett sätt för användare att dela sitt liv med vänner och följare genom bilder. Användaren tar en bild med mobiltelefonen, redigerar bilden genom att välja ett filter i appen och laddar sedan upp bilden. Bilden hamnar i flödet hos vännerna som följer användarens profil och även på användarens egen startsida. Här kan följare gilla bilderna och även kommentera. (Instagram, 2016)
3.6
Snapchat
Snapchat är en social medieapplikation där personer skickar meddelande i form av bilder eller videos till varandra. Det ger ett personligt perspektiv på hur användaren själv och användarens vänner upplever världen. Meddelanden som skickas till vännerna går att se i max 10 sekunder. Det går att spela upp ett meddelande igen, men enbart om det sker direkt efter den första uppspelningen. Utöver meddelanden kan även användaren lägga upp meddelanden i en ”story”, där meddelandena finns kvar i 24 timmar och användarens vänner kan se hur många gånger de vill. I dagsläget har Snapchat över 100 miljoner dagliga aktiva användare och Snapchat själva anser att deras målgrupp är personer i åldern 13 – 34 år. (Snapchat, 2016)
3.7
Linkedin är en webbplats och mobilapplikation med inriktning på karriär. Linkedin låter användare skapa en egen profil med allt från arbetserfarenheter, cv och personliga brev till specialkunskaper och volontärarbete. Linkedin hjälper användaren att upptäcka nya karriärmöjligheter och nya projekt genom att bland annat skapa kontakter. Användaren får nyheter, inspiration och insikter som hjälper användaren att bli bättre på sitt jobb eller hitta nya arbetsmöjligheter. (Linkedin, 2016)
3.8
Pinterest är ett bokmärkesverktyg som hjälper användaren att upptäcka, spara ner och dela kreativa idéer. Varje ”pin” som finns på Pinterest länkar tillbaka till webbplatsen den kom ifrån
för att användaren lätt ska kunna se liknande bokmärken eller var den finns att köpa, om det till exempel är en produkt. Användaren kan skapa egna samlingar där de kan spara det de själva är intresserade av för att kunna återkomma och se tillbaka på sina egna samlingar. På detta sätt är det lätt att skapa olika samlingar för till exempel recept, inredning eller till exempel djur. (Pinterest, 2016)
3.9
Sociala medier och dess inverkan
När en del av livet levs på virtuella platser – så som datorspel eller sociala nätverk – utvecklas en förvrängd relation mellan vad som är sant och vad som är ”sant här”. I datorspel, där vi spelar som en avatar, slutar det med att vi spelar en avslöjande bild av oss själva. På sociala nätverk däremot, tror vi att vi skapar en bild av oss själva, men när vi i själva verket skapar en bild av någon helt annan. Ofta som en person vi önskar att vara, en fantasibild av oss själva. Vi räknar inte med att våra ”cyberfriends” ska komma med krya på dig hälsningar när vi är sjuka, fira framgångar eller trösta oss när vi är ledsna. Människorna är medvetna om detta, och ändå är den emotionella laddningen på internet hög. Människor talar om digitala liv som en ”plats för hopp”, den plats där något nytt kommer till dem. Förr väntade vi på att brevbäraren skulle komma med våra meddelanden, nu sitter vi framför skärmen och väntar på ett ljud från ett sms, e-post eller en händelse på sociala medier. (Turkle, 2011)
Utan tvekan lever vi i ett samhälle där jaget står i fokus. Det är viktigt att se hur det även är ett
jag som lever i en samverkan med andra. Det behöver inte vara liktydigt med egoism utan
snarare uttryck för individualism. Individen behöver inte alls stå i konflikt med kollektivet. Värderingarna som individ ska stämma överens med andra individer som ingår i en grupp. Annars väljs en annan grupp. Självuttrycket är alltså starkt men vi är också sociala varelser som gärna interagerar med varandra. (Stakston, 2011)
En studie genomförd av Areskoug och Olofsson (2016) har undersökt sambanden samt könsskillnader mellan social jämförelse, självkänsla samt användandet av sociala medier. Personer som spenderar mer tid på sociala medier hade en högre grad av jämförelse och oftast lägre självkänsla. Kvinnor spenderade i regel mer tid på sociala medier än män och hade därför lägre självkänsla än männen. Personerna tenderade att lägga ut information på sociala medier när något positivt hänt eller bilder på de själva eller vänner som hade redigerats. Detta bidrog till en skev bild av verkligheten och som ofta ledde till negativa effekter, som lägre självkänsla. (Areskoug & Olofsson, 2016)
De sociala medierna matchar utmärkt den tidspress som även de flesta av en organisations målgrupper upplever idag. Engagemanget och viljan att göra något finns ofta, men tiden räcker inte till. Sociala medier möjliggör helt enkelt att få in sitt engagemang i livspusslet. Med tillgänglighet via digitala tjänster oberoende av tid och plats kan organisationer både bli relevanta och ge möjlighet för engagerade att kanalisera sitt intresse och engagemang. (Stakston, 2011)
Den sociala interaktionens karaktär har ändrats sedan sociala medier och mobiltelefoner etablerades. Kontakt med andra individer är lättare än förr och utförs på flera plan samtidigt. Därför har individer ett större kontaktnät med ytligare relationer nu än förr. Den djupare kontakten med vissa individer finns dock kvar. Den kontakten gynnas även av sociala medier och mobiltelefoner. Den kan dock inte ersätta den fysiska kontakten mellan människor. (Gabrielsson, 2015)
4
Resultat
Att använda sociala medier är något som sker dagligen hos personerna i respondentgruppen. Användandet ser ganska olika ut och åsikterna skiljer sig en del. Det har varit mycket intressant att genomföra dessa intervjuer och att diskutera olika åsikter kring just ämnet sociala medier. Resultaten från samtliga intervjuer presenteras i detta kapitel. Resultatet presenteras utan referenser då en sammanställning av intervjuerna presenteras tillsammans. Liknande svar presenteras en gång och svar som skiljer sig från mängden är även presenterade.
4.1
Användning från början
Att använda sociala medier blev populärt på 2000-talet. Personerna i respondentgruppen började använde sociala medier redan runt tio års ålder eller i tidiga tonår. Att ha ett konto på ett socialt media var ”inne” och det var häftigt. Det var helt enkelt inne att vara online och tillgänglig hela tiden.
Anledningen till att sociala medier började användas av respondenterna var för att alla kompisarna hade det. Det var inte roligt att vara utanför, det fanns helt enkelt inte med i
planeringen att inte vara där alla andra var. Samtidigt var det många som tyckte att det var roligt för att det var så nytt, det var ingen som visste något annat och det fanns en viss ”hype” kring de sociala medierna.
De sociala medier intervjupersonerna var medlemmar i först var Lunarstorm och MSN. Dessa medier var de som var störst och det var flest som var med där i deras kompiskretsar. Samtidigt var det inte så mycket annat som fanns, eller inte så mycket som någon hade kännedom om. Samtidigt kände gruppen att det var anpassat för deras ålder.
På de sociala medierna gick det att skapa en så kallad presentation av sig själv, det gick att skriva i varandras gästböcker samt att chatta med sina kompisar. I denna ålder fanns varken smartphones eller laptop i den utsträckning det finns idag. Då var det mest vanligt att använda medierna på en stationär dator, när det tilläts av föräldrarna, och när telefonlinjen inte
4.2
Användning idag
I dagens läge är det Facebook som har ledningen i användandet bland respondenterna. Efter Facebook kommer Instagram, Snapchat, Linkedin, Pinterest samt olika former av forum. Anledningen till att personerna använder just dessa medier är för att dess vänskapskrets finns där samt att de helt enkelt är mest lättillgängliga och den informationen de söker finns där. Aktiviteten mellan de sociala medierna varierar från att lägga ut bilder, filmer och statusar till att bara vara en åskådare och se vad andra har för sig.
4.2.1
Facebook är ett socialt media som förr användes intensivt av många. Tidigare var det inne att uppdatera om hela sitt liv och vad som pågick. Idag används det mest som ett tidsfördriv där den genomsnittliga användaren i respondentgruppen mest använder Facebook för att scrolla igenom nyhetsflödet för att se vad som pågår i vänkretsen eller helt enkelt bara för att fördriva tiden. Facebook används även flitigt i samband med skolan, ofta ingår de i någon slags grupp där information som rör en viss kurs eller en klass publiceras. Facebook är även användbart för att hålla kontakten med vänner som till exempel inte längre bor kvar på orten, eller i landet. Detta är ett bra sätt att hålla kontakten med personer som kan vara svåra att hålla kontakten med annars, samt att helt enkelt se vad som pågår på andra sidan jordklotet. Facebook är även en bra plats för evenemang. Här är det många som blir informerade om olika kommande intressanta evenemang, här är det även en bra plats för att skapa egna evenemang och bjuda in vänner och bekanta.
4.2.2
Messenger
En sido-applikation till Facebook är Messenger som används som en chatt-funktion. Här kommunicerar personer med varandra, ungefär som att skicka sms, fast online. Detta är någon som flitigt används av personer i respondentgruppen. Majoriteten av gruppen skulle även påstå att enda anledningen eller av få anledningar att de fortfarande har ett Facebook-konto är för att de vill ha tillgång till Messenger. Det är här största delen av kontakten med vännerna sker.
4.2.3
Instagram är för de flesta en slags inspirationskälla. Här lägger vissa ut bilder eller filmer på saker som till störst del rör deras vardag. Oftast när en person lägger ut en bild på Instagram kan det handla om att personen söker bekräftelse, även om personen inte själv är medveten om det. Denna applikation fungerar som en egoboost. Instagram är som sagt även en bra källa för just inspiration. Här inspirerar personer andra samt blir själva inspirerade. Denna applikation används även flitigt när personerna vill fördriva tiden och inte har något annat att göra för stunden. Då är Instagram ofta där och ställer upp som tidsfördriv, samtidigt uppdaterar sig användaren om vad som händer de personerna de följer.
4.2.4
Snapchat
Snapchat är en applikation som är relativt ny och används som en slags ögonblickskontakt. Detta är en applikation där personerna ofta känner att de kan vara sig själva och enbart har sina närmsta vänner. Seriositeten upplevs inte som lika stor på Snapchat just för att det finns olika filter som kan läggas till på bilderna som tas, som ofta är förlöjligande. Användarna märker inte riktigt själva att de använder appen på samma sätt som till exempel Facebook och Instagram. Detta för att Snapchat som sagt spelar upp ögonblicksbilder och videor som varar som mest i 10 sekunder. Bilder eller filmer som mottas från vänner går inte att spara ner på vanligt sätt genom en spara-knapp, utan det krävs en skärmdump för att kunna spara bilderna. Därför upplever många användare att applikationen inte riktigt finns i samma bemärkelse som Facebook och Instagram då det inte direkt är information som läggs ut eller sparas ned på samma sätt. Information kan dock läggas ut i en ”story” där bilderna och filmerna finns och kan ses av vännerna i 24 timmar. Efter detta finns inte bilderna och filmerna i appen längre utan raderas, såvida inte någon användare sparat ner ögonblicken genom att ta en skärmdump.
4.2.5
De som använder Linkedin använder det ofta för att ge sin karriär en skjuts eller öppna nya dörrar för möjliga arbeten i framtiden. Här kan användaren bli vänner med sina redan existerande vänner eller skapa nya kontakter genom arbeten eller studier. Linkedin används främst som ett slags CV och personligt brev för att visa vad det är för utbildning personen har samt vad de är intresserade av när det kommer till arbeten. På detta sätt möjliggörs nya
arbetsvärlden och att skapa nya kontakter. Användarna som är med på Linkedin är främst medlemmar just för att de hoppas på en karriärsskjuts.
4.2.6
Pinterest är en inspirations-applikation. Här lägger personerna ut inspiration eller kommer för att bli inspirerade och finna nya idéer. Detta är även en bra sida att lägga upp egna kreativa verk för att öka sin kännedom. Pinterest möjliggör även egna samlingsmöjligheter. Att skapa olika kollage och samlingar med olika kategorier är ett sätt att samla sina egna intressen. Att skapa en samling med till exempel recept används för att finna ny middagsinspiration till framtiden.
4.2.7
Var sociala medier används
Vilken applikation eller socialt media som används av personerna varierar. Det är olika behov och olika syften som styr deras val.
Användningen av sociala medier sker till mestadels på mobiltelefonerna. Det är en enhet som tas med överallt. Oftast används sociala medier när tiden ges, oftast är detta i väntan på bussen, på tåget eller till exempel i väntan på en föreläsning eller helt enkelt när tiden behöver fördrivas. Många av intervjupersonerna är medvetna om att de egentligen borde utnyttja stunden här och nu istället för att fördriva tiden genom att stirra på en skärm. Personerna i respondentgruppen har även diskuterat och resonerat kring användandet. Här kommer de oftast fram till att det är ensamheten de vill undvika. Många gånger använder de även telefonen till sociala medier utan att de ens tänker på det. Det har helt enkelt i många fall blivit en ren reflex att använda sociala medier när de är ensamma eller suttit stilla utan att ha använt det på en stund. Många i
respondentgruppen tycker att detta är ett otrevligt beteende människan skapat.
4.2.8
Tidsåtgång
Andelen tid som läggs på sociala medier på en dag uppskattades allt från 1 timme till 5 timmar. Det är individuellt beroende på vad de gör i sina liv. Arbetar de heltid och kommer hem ganska sent kan det bli ett par timmar under hela dagen. På en ledig dag däremot är det stor skillnad. Då kommer alltid mobiltelefonen fram med sociala medier så fort det gått en liten stund. Är
personerna ensamma blir det en reaktion att alltid ta upp mobiltelefonen för att känna sig mindre ensamma. På detta sätt känner de att de inte är ensamma på samma sätt och de är alltid
uppkopplade. Vissa har själva insett att användandet av sociala medier ofta överskrider gränsen för ”okej” och har därför själva bestämt sig för att inte använda det lika mycket.
Oftast känner personerna att de använder sociala medier för mycket och helst skulle vilja använda det mindre. Andra känner att de har kontroll över sitt användande och att de känner att det är okej att spendera mycket av sin tid på sociala medier. En annan del är medveten om hur de använder sociala medier och har själva dragit ner på användandet. Det är denna del som också tycker att människan har för stort fokus på mobiltelefonen och sociala medier i dagens värld.
4.2.9
Ett mervärde med sociala medier
När personerna i respondentgruppen fick frågan vad de är ute efter när de väljer att använda ett socialt media svarade de flesta att hålla kontakten med sina vänner samt tidsfördriv. Att hänga med på vad som händer i världen genom att använda till exempel Facebook var också viktigt. Instagrams huvudområde var att bli inspirerad eller inspirera andra. Även ett bekräftelsebehov fylls när de lägger ut bilder på till exempel sig själva och får respons av sina vänner eller andra användare. Varför personerna hamnar på de sociala medierna förklarar alla själva att det handlar om tidsfördriv. De sociala medierna kommer endast till användning när det kommer tid som de inte vet vad de ska göra för något annat med. Har de viktigare saker för sig använder de oftast inte sociala medier, det är helt enkelt inte prioriterat i den bemärkelsen. I det stora hela handlar det om att söka underhållning samt att fördriva tiden när det kommer till sociala medier. Författaren frågade intervjupersonerna om de ansåg att sociala medier tillför något mervärde i deras liv. Det var en ganska svår fråga då det inte direkt är något de funderat över tidigare. Svaren blev ja med tanke på den lättillgängliga kontakten med andra, men nej i andra aspekter. Sociala medier tillför mervärde i den bemärkelsen att det ger bekräftelse och ofta en egoboost. Kortsiktigt tillför alltså sociala medier mervärde i deras liv men inte långsiktigt. Åsikterna varierade som sagt ganska mycket men över lag tycker intervjupersonerna att de sociala medierna inte borde betyda något och varken ge något eller ta något. Livet pågår här och nu, de anser att de borde leva här istället för på de sociala medierna.
Att ”hänga med” är viktigt i dagens samhälle och just därför tog författaren upp ämnet trender, möjligheter och nya medier i intervjuerna. Frågan ställdes om de tyckte att det var svårt att hänga med och hålla sig uppdaterade om alla nya trender och hänga med i de nya medierna. De flesta svarade helt enkelt nej då de tycker att det är onödigt att lägga energi på att försöka
”hänga med”. De har sina sociala medier som de ständigt är med i och uppdaterar sig kring, men mer än så är det inte. Händer det något nytt är det helt enkelt så att de får reda på det när
nyheten kommer till det media de själva är aktiva i. Det är inte så att personerna känner att de måsta vara uppdaterade om allt det nya ständigt. Händer det något och de får reda på det, så var det helt enkelt slumpen som tog informationen till dem.
4.3
Valet att använda sociala medier
När en person väljer att använda ett visst socialt media handlar det oftast om att vilja skapa kontakt med andra. Det handlar även om att hänga med och uppdatera sig om andras liv som de till exempel inte har kontakt med längre, eller de som är svåra att hålls kontakten med för att de till exempel flyttat. Sociala medier är bra för att behålla kontakt med personer de i annat fall skulle förlorat kontakten med. En annan aspekt är även att mediet ska vara bra för tidsfördriv, distraktion och lätt ta bort tankarna från annat då det är den huvudsakliga anledningen till att respondenterna väljer att använda sociala medier. Det ska även vara ett socialt media som är lätt att använda och sätta sig in i som ny användare. Olika sociala medier har sitt eget syfte, därför är vi på olika medier och gör olika saker på dessa.
Funktioner som prioriteras i ett socialt media är chatt, inspiration, lättanvänt, underhållning, att innehållet är relevant för personen samt att medlemmarna är relevanta för personen. Personerna lockas mycket av att deras vänner finns där och att det är ett media som är enkelt att använda.
4.4
Sociala mediers inverkan
Stress är ett ämne som är mycket omtalat i dagsläget. Frågan är om sociala medier är en anledning till att vi är stressade idag.
Det finns många olika orsaker till stressen idag. Många av intervjupersonerna svarade att de ofta kan bli stressade på grund av sociala medier. Till exempel i träningssammanhang är det många som upplever en viss press. Svaren visade på att träningskonton på till exempel Instagram inte alltid upplevs som enbart inspirerande, utan upplevs i vissa fall mer som en slags press i det vardagliga livet. Att en viss person kan göra en specifik grej och lyfter si och så många kilon, då känner vissa att de också måste klara av det. Många av intervjupersonerna har erkänt att
Ofta kan personerna bli stressade av bara tanken att de lägger tid på ett socialt media. Det handlar inte om vilket socialt media utan det handlar om att de slösar bort sin tid på något som ändå inte gör någon skillnad, eller något som spelar roll. Det är också ett slags beroende, när de väl börjat är det svårt att sluta. Användandet föder ännu större behov än de hade tidigare. Frågan ställdes även om de tror att de blir indirekt stressade av att använda sociala medier och då visade svaren på att många blir det. När de väl började tänka efter och verkligen se över sitt användande och deras beteende relaterat till de sociala medierna visade det sig att mycket i deras vardagliga liv var påverkat av de sociala medierna, och detta ledde till indirekt stress. De som tillhör den grupp som själva insett att det inte är hälsosamt att använda sociala medier för mycket har själva vid tagit åtgärder för att underlätta för sig själva att inte bli varken medvetet stressade eller indirekt stressade. Genom att till exempel sätta mobiltelefonen i sovläge under natten undviks situationer där sömnen störs av en notis från Facebook eller en gilla-markering från Instagram. Denna grupp har även insett att livet faktiskt inte förändras så mycket av mindre användning av sociala medier. De säger att de inte blir en sämre människa bara för att de inte är lika aktiva på sociala medier längre.
Författaren ställde även frågan om intervjupersonerna tror att olika sociala medier stressar mänskligheten på olika sätt. Svaren blev genomgående ja, eftersom de olika sociala medierna kommer med olika syften. Respondentgruppen tror att ett Instagramkonto med träningskategori stressar tonårstjejer med bristande självförtroende. Det stressar de som är mottagliga i just den sekund de tar emot informationen. Olika sociala medier stressar mänskligheten på olika sätt, och det beror helt på vem som ser informationen och i vilket sinnestillstånd denna person är. Egentligen är det ganska meningslöst beteende, säger många av intervjupersonerna. De tror att det beror på hur de är som personer, vad de är mottagliga för och vilket sinnestillstånd de är i när de får informationen.
Det som gör att vi blir stressade är alla likes, visningar, delningar, ständiga uppdateringen, trender, och rädslan att inte hänga med i utvecklingen.
Uppsatsförfattaren frågade om intervjupersonerna tror att stressen hos den större delen av mänskligheten ligger till stor eller viss del hos sociala medier. Svaren var ganska delade. En grupp tror att sociala medier stressar mänskligheten på det sätt att livet alltid ska framställas som perfekt, och i många fall handlar det om att göra andra avundsjuka. Men i det stora hela ser livet inte alls ut som många framställer det, de visar bara den perfekta putsade fasaden. En annan grupp säger att människan var stressad redan innan sociala medier fanns. Om sociala
medier inte funnits skulle det finnas andra anledningar till att vara stressade. Det finns alltid anledning till att vara stressad, oavsett om människorna i världen inser det eller inte.
Återigen svarar personerna att det handlar om vad det är för slags person som påverkas. Alla påverkas inte likadant, och människans stress ligger i grund och botten i rädslan att inte vara tillräckligt bra eller räcka till.
4.5
Framtidens media
Hur användningen av sociala medier kommer att se ut i framtiden är för många oviss.
Intervjupersonerna fick spekulera kring hur de tror att deras användande samt mänsklighetens användande av sociala medier kommer att se ut om fem år.
Intervjupersonerna tror till stor del att deras användande av sociala medier kommer att se någorlunda lika ut jämfört med idag. Många är i slutet av sin utbildning och tror på så sätt att användningen kommer att minska lite eftersom att de förmodligen kommer att arbeta
regelbundet och inte ha lika mycket tid på dagarna till sociala medier. Då kommer användningen främst ske på väg till, från och efter arbetet.
En del säger att de verkligen hoppas på att de kommer att använda det mindre eller inte alls. Detta för att de vill känna att de lägger fokus på någonting annat som spelar roll, de vill leva här och nu och inte på ett socialt media. De anser att ”livet” på sociala medier inte är ”på riktigt”. Det viktigaste är ändå att vi är lyckliga och tillfredsställda med hur vårt användande ser ut, håller alla med om. Mår personen dåligt av att vara med på sociala medier och inte känner att det ger någonting så ska personen inte vara det. Många ser däremot funktioner som är svåra att leva utan, så som olika chattar med vänner och grupper i samband med studierna. Känner personen att det tillför något i livet och att personen har kontroll över sitt användande är det en självklarhet att fortsätta sitt.
Intervjupersonerna svarade likadant när det kom till mänsklighetens användande av sociala medier i framtiden. De tror att användandet kommer se ungefär likadant ut, dock möjligtvis med andra sociala medier. Tekniken och världen utvecklas ständigt och så kommer även sociala medier att göra. Mänskligheten kommer därför att utvecklas i takt med tekniken och de sociala medierna. Därför tror intervjupersonerna att användandet kommer se ungefär likadant ut.
