Lärares och elevers uppfattning om betyget G

MALMÖ HÖGSKOLA

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Lärare och elevers uppfattning om betyget G

Teachers and students opinion about the grade G.

Linda Jogersten

Lärarutbildning 60 poäng Handledare: Marie Leijon

Malmö Högskola

Lärarutbildningen 60 poäng Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2005

Sammanfattning

Jogersten, Linda. (2005) Lärares och elevers uppfattning om betyget G. Teachers and

students opinion about the grade G. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö

Högskola

Detta examensarbete som du håller i handen berör övergången från grundskolan till gymnasiet. Syftet med detta arbete är att se hur en grupp lärare och elever uppfattar betyget G.

Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i detta arbete för att jag vill förstå hur människor kan uppfatta ett fenomen. Denna metod undersöker förståelse och livsvärden hos en grupp individer. Jag har genomfört en fokusgrupp med lärare från gymnasiet och fyra djupintervjuer med nyblivna gymnasieelever.

I och med denna studie har jag kommit fram till att det är svårt för elever att få extra stöd. Det är inte självklart att de får det även om lagen säger att det är ett måste. Att bli betygsatt eller bedömd är viktigt för eleverna vad det än blir för betyg.

Förslag till fortsatt forskning skulle vara svårigheterna att få extra stöd även om eleverna har rätt till det.

Nyckelord: Betyg, grundskola, gymnasiet, godkänd

Linda Jogersten Handledare: Marie Leijon

Billingsdalsvägen 8 Examinator: Elisabeth Söderqvist

Tack till alla respondenter för er medverkan i min studie utan er hade detta inte kunnat genomföras. Tack till kollegor för att ni stått ut med att mina tankar varit i examensarbetesvärlden en lång tid, nu ska jag engagera mig som vanligt på jobbet. Tack till Marie Leijon för sekundsnabb feedback vid mina ”mailbombningar”. Tack till min sambo för näring, stöd och support då jag suttit vid datorn.

1.

Inledning

9

1.1 Bakgrund 10

1.2 Syfte och frågeställning 12

2. Litteratur

13 2.1 Historik om betygssystem 13 2.2 Varför betyg? 14 2.3 På vad sätts betyg? 15 2.4 Skolverket 15 2.5 Livslångt lärande 15

3. Metod

17 3.1 Val av metod 17 3.2 Urval 17 Fokusgruppen 18 Elevintervjuer 18 3.3 Genomförande 19 3.3.1 Djupintervjuer gymnasieelever åk 1 19 3.3.2 Fokusgrupp med pedagoger 20

3.4 Etisk reflektion 20

3.5 Bearbetning av material 21

4. Resultat

23

4.1 Extra stöd 24

4.2 Lärarens betydelse för betyget 25

4.3 Press på lärare att sätta G 26

4.4 Utvecklingssamtal 26

4.5 Betygsystemets inverkan på betygssättningen 27

4.6 Förståelse för att lärare sätter G trots ej uppnådda mål 27

4.7 Betyg 28 4.8 G-light 28

5. Diskussion

29

5.1 Bakgrund 29 5.2 Betyg 29 5.3 Extra stöd 30 5.4 Benämningen G-light 31

5.5 Sammanfattade konsekvenser 32 5.6 Metoddiskussion 32 5.7 Fortsatt forskning 33

Litteraturförteckning

35

1.Inledning

Detta examensarbete som du håller i handen handlar om hur en grupp lärare och elever uppfattar betyget G i framför allt i samband med övergång från grundskola till gymnasiet

Jag har valt att tittat på slutbetyget i matematik, engelska och svenska i årskurs nio på grundskolan. Eleven måste få betyget godkänt i dessa ämnen för att komma in på nationellt gymnasieprogram. Om elev inte får godkänt i något av dessa ämnen så får eleven gå på IV-programmet för att läsa upp betygen i det/de ämnen som eleven inte är godkänd i. De kan i vissa ifall få gå på Nationellt gymnasieprogram som PRIV-elev via IV-programmet och får specialundervisning i det ämnet som de inte uppnått godkänt i.

Elever nu förtiden är fast beslutna och jag har fått den uppfattningen med stöd från kollegor och läst material att eleverna inte vill gå Individuella programmet. Det är synd att de känner så eftersom de där har chans att mogna och läsa upp sitt betyg. Det är synd att IV-programmet på många skolor har den stämpeln att det är ett bråk och stökprogram när det egentligen är där man kan övermästra vissa problem genom individualisering för att klara sitt problemämne.

Hur klarar sig de elever som fått betyget G i matematik, svenska och engelska på gymnasiet? Känner de att det är hårdare tempo eller är det en smidig övergång? Upplever kärnämneslärarna något speciellt hos elever som precis kommit från grundskolan? Ger skolorna det stöd som krävs enligt skollagen?

Enligt en enkätundersökning som skolverket gjort 2004 med en grupp rektorer så säger de att det arbetas så hårt med att godkänna i behörighetsämnena att de andra ämnena nästan glöms bort, det ges inget stöd i de ämnena. Hur klarar då eleverna ämnen som samhällskunskap och andra liknande ämnen om de inte är godkända i dessa från grundskolan?

Jag har jobbat som lärare på hotell och restaurangprogrammet i 3 år snart. Har jobbat som lärarassistent dess för innan ett år och undervisat IV i matlagning. Innan det jobbade jag i restaurangbranschen och det har jag gjort i 9 år sammanlagt. Jag började läsa pedagogiken redan efter tre månader som lärare och jag har haft väldig nytta av att jobbat samtidigt. Jag har kunnat sätta fingret på mina nyvunna kunskaper. Redan första året lade jag märke till att det kom elever från högstadiet med för högt satta betyg och jag satt i flertal elevvårdskonferenser för att se till att eleven fick extrastöd. Men eftersom eleven var godkänd från högstadiet så krävdes det ju lite tid med den nya läraren innan svårigheterna upptäcktes. Detta har lett till diskussioner med kärnämneslärare på min skola och de uppfattar för högt satta betyg som ett

problem och att det är vanligt förekommande.

1.1 Bakgrund

Eftersom detta arbete handlar om betyg så finns det många styrdokument som är relevanta för denna studie.

För att kunna söka till gymnasiet så skall man vara under 20 år. Man måste ha gått ut grundskolan med godkända betyg i svenska, matematik och engelska. Om man inte är godkänd i något eller några av behörighetsämnena så får man gå på Individuella programmet – IV. För att läsa upp det ämne eller de ämnen som man inte klarat att få godkänt i.

I vissa fall om det finns platser kvar på de nationella programmen så kan få bli inskriven på ett program som PRIV- elev. Som PRIV-elev så är man inskriven på IV-programmet samt att slutbetyget blir utskrivet därifrån. När man är PRIV-elev så får man automatisk stöd av en specialpedagog i det ämne som man ej fått godkänt i och man siktar först och främst på att klara högstadieämnet (svenska, matematik eller engelska) För att sedan om man klarar den börja på det aktuella ämnet på gymnasienivå med hjälp av specialstöd.

Skolan är skyldig att ge särskilt stöd/specialundervisning till elev som man märker inte kommer klara målen i ett eller flera ämnen.

”En elev ska ges stödundervisning om det befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte eller nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.” (Grundskoleförordningen)

Gymnasiet är också enligt lag skyldiga att ge extrastöd om elev ej ser ut at nå målen i ett specifikt ämne.

Det finns något som heter skriftligt dokument som måste kompletteras de elever som saknar betyg.

I grundskoleförordningen beskrivs följande:

”Om elev inte når upp till de mål i ämne/ämnesblock som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av nionde skolåret ska betyg inte sättas i ämnet/ämnesblocket. I dessa fall ska skriftliga omdömen ges” (Grundskoleförordningen)

Bestämmelsen gäller endast slutbetyget i åk 9.

Detta gäller då alla slutbetyg i grundskolans obligatoriska ämnen inte bara matematik, svenska och engelska

Regeringen beskriver det skriftliga omdömet på följande sätt i sin utvecklingsplan:

” Ett sådant dokument styrker den arbetsinsats som eleven har gjort och de kunskaper som eleven har, vilket är betydelsefullt för självkänsla och självbild. Det skriftliga omdömet beskriver elevens studieutveckling, innehåller information om vilka mål som uppnåtts under grundskoletiden samt redovisar vilka stödåtgärder som satts in. Det blir också en viktig information för mottagande personal i gymnasieskolan, så att eleven så snart som möjligt kan få det kompletterande stöd som behövs för att nå minst godkänt” (Rapport till regeringen, 1998)

Det skriftliga omdömet är en offentlig handling både betyget och det skriftliga omdömet ska finnas överskådligt och åtkomligt. Eleven skall alltid få originalet och kopia ska finnas och arkiveras på skolan.

I Lpo 94 betonar man vikten av en likvärdig utbildning. Med detta menas inte måste utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser måste fördelas lika. Viktigt är att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och att det finns olika vägar för eleverna att nå målen. Vidare poängteras att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen och att undervisningen inte kan göras lika för alla. Det gäller att lägga undervisningen på den nivå som eleven befinner sig för tillfället.

”2.7 Bedömning och betyg.

Betyget utrycker i den mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan” (Lpo94)

Hur viktigt är betyg för våra elever och i så fall är det viktigt. Hur uppfattar vi pedagoger betygsjakten? Hur viktiga är de olika betygstegen eller är det själva bedömningen i sådan som är viktig - att de får ett kvitto för uppvisat resultat.

1.2 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte med det är arbetet är att se hur en grupp och lärare och elever uppfattar betyget G.

Och frågeställningarna är:

• Hur resonerar en grupp pedagoger runt betyget G?

2. Litteratur

Jag kommer att i detta kapitel belysa vissa områden som behöver förklaras för att se och förstå helheten runt betyget G. Historik om betygsystem, dagens betygsystem och varför betyg behövs eller inte. En stor del av den lästa litteraturen finns under kapitlet 1.2 eftersom det är styrdokumenten som har de ”rätta” svaren på det mesta runt betygsfrågor.

2.1 Historik om betygssystem

Denna historik berättar först om bakgrunden till vårt nuvarande betygssystem för att sedan redogöra för hur vårt nuvarande betygssystem är uppbyggt. Enligt min uppfattning är bakgrunden av betydelse eftersom det finns yrkesverksamma pedagoger som arbetat med det tidigare systemet och föräldrar till elever som gått i skola när det praktiserades. Det är då viktigt att kunna förklara skillnaden mellan systemen liksom veta vad som skall fokuseras i vårt nuvarande betygssystem.

I början av 1820-talet infördes bokstavs och sifferbeteckningar för att ange graden av kunskap hos eleverna. I 1820 års skolordning fanns 4 betygsgrader: A= berömlig insikt, B= godkänd insikt, C= försvarlig insikt och D = Otillräcklig insikt. I 1905 års läroverksstadga utökades det till en sjugradig skala och dessutom en tregradig skala för ordning och uppförande. Dessa betyg kallas för absoluta betyg, vilket innebär att bedömningen av prestationen görs i relation till kursplanen - Det vi idag kallar målrelaterad bedömning. Betygssystemet kritiserades det var inte rättvist eftersom lärarna utgick från så olika grunder, betyget ansågs endast vara ett mått på lärarnas generositet. Då lades grunden till det relativa betygssystemet.(Andersson, 1999).

De som levt i skolans värld under 1900-talets andra del har upplevt tre olika betygssystem Först bokstavsbetygen sedan infördes på 1960-talet det relativa betygssystemet eller som det också kan kallas det grupprelaterade betygssystemet. Detta system talade om hur en individs kunskaper förehöll sig till andra individer inom samma ämne. Detta system angav inte vilka kunskaper eleven hade. Läraren hade en pott på att antal betyg i varje steg 1-5 och när de höga betygen ”var slut” så fick läraren dela ut de lägre betygen till de andra. (Egidius,1994).

Sedan kom dagens betygsystem de målrelaterade betygen 1995. Då den första årskullen lämnade grundskolan med de nya betygen 1998 visade det sig att åtskilliga elever i strid mot skollagens mening saknade godkända betyg i matematik, svenska eller engelska vilket krävdes för behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Lösningen blev som i många fall precis som i den gamla skolan –ferieläsning, eller helt i strid med gamla principer trots allt tillträde till gymnasieskolan på individuella programmet där kunskapsluckorna förhoppningsvis skulle komma att fyllas. (Richardsson, 1999).

Dagens betygssystem är mål och kunskapsrelaterat och ger information om elevens kunskapsutveckling eftersom de är relaterade till angivna kunskapskvaliteter. I detta system måste elevernas kunskaper bedömas i relation till kunskapskvaliteter i form av mål och kriterier. Betygskriterierna beskriver och kräver de kunskaper som gäller för respektive betyg: G – Godkänd, VG - Väl godkänd och MVG - Mycket väl godkänd. I grundskolan finns bara betygskriterier för VG och MVG. VG är mer värt än G och högst på skalan är MVG som representerar den mest kvalificerade kunskapen.

(Skolverket, 2005).

2.2 Varför betyg?

Betyg behövs för att återspegla, ge diagnos, information, återkoppling till elev dennes föräldrar och lärare för att kunna justera undervisningen, betyg behövs också för uppflyttning en nivå, för fortsatta studier. Det är ett kvitto på genomgånget stadium och garanterar viss förkunskapsnivå. Betyg behövs för sporre och motivation (Linde, 2003). Betyg sätts av läraren och som stöd används de betygskriterier som fastställts.

(Holmlund & Levin, 2001).

Betyg kan uppfattas som personomdömen så att den som får ett lågt betyg känner sig nedtryckt och mindervärdig. Ett betygssystem med godkändgränser ställer höga krav på skolan att ett visst antal elever blir godkända medan elever, lärare och föräldrar har små möjligheter att påverka undervisningen i en betygsfri skola. Om omdömet ”icke godkänd” knäcker de svagpresterande elevernas självförtroende så försämrar ett betygssystem med godkändgränser skolans möjligheter att hjälpa dessa. Om låga betyg blir självuppfyllande profetior så kommer betygssystem med godkändgränser orsaka att fler elever misslyckas i

skolan. Betygen är viktigt för att bli sedd – ett redovisat omdöme även icke godkänt är bättre än tystnad.(Allard, Måhl, Sundblad, 1994).

2.3 På vad sätts betyg?

Frågan synes ha ett självklart svar: Betyg sätts på uppvisade kunskaper. Trots detta skenbart enkla svar – som i sig är helt riktigt – kan det finnas anledning att stanna upp och reflektera. (Holmlund & Levin, 2001).

2.4 Skolverket

I en publikation från skolverket till regeringen med namnet ”konsekvenserna av de nya behörighetsreglerna” beskrivs problematiken av att behörighetskraven är knutna till godkänt i de tre kärnämnena svenska, matematik och engelska. Skolverket har granskat kvalitetsrapporter och i genomförda enkäter så svaras 9 av 10 rektorer att undervisningen förändrats och insatser som mindre grupper, nivågrupperingar resurslärare sätts in för att klara behörighetsgränserna. Det fokuseras så mycket på att få över eleverna till gymnasiet så att alla resurser sätts in på behörighetsämnena och påföljden blir att eleverna får svårigheter att klara av de andra ämnena.

2.5 Livslångt lärande

2000-talets samhälle ställer nya krav på ungdomars utbildning och kompetens. Det handlar inte bara om kunskap i dess gamla bemärkelse -fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - utan också att kunna ta ansvar för sitt livslånga lärande. Det ställs nya krav på mångsidighet och allmänbildning därför måste skolan ständigt utvecklas och förnyas.(Holmlund & Levin, 2001).

3. Metod

Detta avsnitt innehåller redogörelse för val av metod samt ett försök att illustrera varför jag gjort detta val. Det innehåller också redogörelse för valet av respondenter, genomförande, etisk reflektion och bearbetning av material samt en metoddiskussion.

3.1 Val av metod

Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i detta arbete för att jag vill förstå hur människor kan uppfatta ett fenomen. Jag ville inte veta mängden som i en kvantitativ undersökning som mäter och visar statistik och siffror. Den kvantitativa metoden är inte relevant för min studie.(Hartman, 2004).

Jag har genomfört en fokusgrupp och fyra djupintervjuer. Fokusgruppen bestod av 6 deltagare och de fick under fokusgruppsessionen ta del av varandras infallsvinklar (Bell, 2000). Att arbeta med fokusgrupper innebär att man samlar en grupp människor som under en begränsad tid får diskutera ett givet ämne med varandra. Ordet fokus indikerar att diskussionen ska röra på förhand ett givet ämne. Vill man uppnå intimitet och samförstånd mellan gruppdeltagarna så att utbyte av informationen underlättas så rekommenderas homogena grupper (Wibeck, 1998). Fördelen med denna teknik är att man får många nyanser och åsikter om det aktuella ämnet. Jag genomförde också fyra djupgående och kvalitativa intervjuer med enskilda personer. Enligt (Trost, 2005). innebär en kvalitativ intervju att intervjuaren ställer enkla frågor till respondenten som ger innehållsrika svar som visar hur den intervjuade tänker och känner samt vilken föreställningsvärld han/hon upplever.

3.2 Urval

Jag har genomfört en fokusgrupp med 6 pedagoger en homogen grupp, och djupintervju med fyra elever. Jag valde på detta sätt för att få fram bästa resultat som skulle passa mitt arbete. Jag valde fokusgrupp för att jag var nyfiken på hur det skulle fungera. Jag känner att diskussioner med kollegor i vardagen ger inspiration.

3.2.1 Fokusgruppen

Jag har genomfört en fokusgrupp bestående av en grupp med pedagoger från gymnasiet, efter att upplevt genom spridning av mitt examensarbetes ämne att många pedagoger vill säga sitt så tycker jag att denna metod passar utmärkt. Jag har genom e-mail och personliga samtal inbjudit till detta möte. Respondenterna är kärnämneslärare och arbetar på samma gymnasieskola. Jag valde ju som sagt kärnämneslärare på gymnasiet just för att få en homogen grupp och för att se hur de upplever de nya studenternas kunskaper och för att G i kärnämnena från grundskolan är krav för gymnasiebehörighet. Jag ville samtidigt att de skulle dra nytta av diskussionerna som arbetskollegor.

De hade fått reda på innan att vi skull diskutera runt betyg och speciellt betyget G. Diskussionen i fokusgruppen var svår att få igång så jag styrde samtalet med några ostrukturerade frågor som: Hur upplever ni betyget G och hur upplevs betyget G i övergång från grundskola till gymnasiet? Samtalet utvecklades efter detta och gav material värd att bearbeta och analysera till min studie.

3.2.2 Elevintervjuer

Jag valde att ta elever från neutral mark så jag valde en annan ort än min undervisningsort. Jag hörde av mig till rektorn på denna skola och rektorn förmedlade fyra elever med bakgrund som skulle passa min studie. Jag tog först kontakt med elevernas vårdnadshavare då de är under 18 år och sedan med deras godkännande tog jag kontakt med eleven. Rektorn hade också innan förmedlingen av eleverna till mig talat med eleverna och deras vårdnadshavare. Jag berättade för rektorn att jag ville ha en blandning av elever gärna någon/några som gick individuella programmet och gärna någon/några som var PRIV-elev och sedan elever som önskar specialstöd i något av kärnämnena matematik, svenska eller engelska. Och resultatet blev att jag fick en elev som gick individuella programmet, en PRIV-elev, en elev som önskar specialstöd i matematik och en elev som önskar specialstöd i engelska.

Efter kontakt med eleverna och föräldrar så skickade jag ut ett informationsbrev till föräldrarna (se bilaga 1) för att försäkra än en gång via deras namnunderskrift att det var okej att genomföra intervjun.

3.3 Genomförande

Djupintervjuer gymnasieelever åk 1

Jag valde att ta en skola på annan ort just för att vår skola och kommun är så liten och för att elever eller lärare skulle ha känts igen. De har nyligen börjat gymnasiet efter att ha avslutat grundskolan. Eleverna fick en trisslott och en chokladkartong som tack för hjälpen för att de ställde upp på intervjun. Intervjuerna spelades in på band.

Lokalen var ett grupprum på skolan som är omtyckt av eleverna Tiden för intervjuerna varade i c:a 20 minuter.

Följande bakgrund på eleverna:

• Elev A - godkänd i matematik, svenska och engelska. Önskar specialstöd i matematik. Kom in på sitt önskade gymnasieprogram.

• Elev B-elev som kom in på sitt önskade gymnasieprogram som PRIV-elev. Godkänd i Svenska och engelska, ej godkänd i Matematik

• Elev C- blev godkänd i matematik, svenska och engelska. Önskar i specialstöd i engelska. Kom in på sitt önskade gymnasieprogram.

• Elev D- inte godkänd i svenska men godkänd i matematik och engelska. Kom inte in på sitt önskade gymnasieval. Går i nuläget på IV

Följande frågor ställdes:

Blev du godkänd i matematik, svenska och engelska i slutbetyget på högstadiet?

Var det rättvisa betyg? Vad anser du om betyget G? Jag ställde dessa frågor för att jag trodde att jag skulle få fram bäst svar som skulle passa min studie. Sedan ställdes spontana direktfrågor för att få intervjun att flyta på samt att fånga upp elevens synpunkter under intervjun. Alla fyra eleverna hade gått i gymnasiet i 2 månader vid intervjutillfället. Alla elever är från olika program på samma skola. Även på högstadiet gick de på samma skola fast i två olika klasser.

Fokusgrupp med pedagoger

Intresset för att delta i denna fokusgrupp var stort. Jag valde ut sex stycken deltagare som alla har gemensamt att de arbetar på samma gymnasium samt att de undervisar i kärnämnen. Fokusgruppen genomfördes sittandes vid ett runt bord i en undervisningssal på aktuell skola. Intervjun varade i 45 minuter och den spelades in på band.

Följande bakgrund på respondenterna:

• Olga – arbetat som pedagog i 9 år undervisar i matematik • Måns – arbetat som pedagog i 5 år undervisar i svenska • Nina – arbetat som pedagog i 3 år undervisar i svenska

• Karin – nyutexaminerad arbetat som pedagog 1 ½ månad undervisar i svenska • Sigrid – arbetat som pedagog i 20 år undervisar i engelska

• Lena – arbetat som pedagog i 20 år undervisar i engelska

Diskussionen var trögstartad och följande frågor ställdes: Hur upplever ni betyget G? Hur upplever ni betyget vid övergång från grundskola till gymnasiet? Så kom diskussionen i gång vi kom mer och mer in på det som eleverna i djupintervjuerna kommit in på fel satta betyg så jag valde att visa en av intervjuerna utan att det fanns risk att röja identiteten på den

respondenten. Efter visat Case så kom diskussionen i gång på allvar och det har gett mig det resultatet ni kan läsa om i resultatdelen.

3.4 Etisk reflektion

Ingen av lärarna, specialpedagog eller elever kommer att kunna spåras till det de säger och därför kommer bakgrunden om dem var kort och koncist och det ska inte gå att härleda vilka människor det är, då de kommer från olika kommuner inte bara min undervisningsort.

Vetenskapsrådet (2001) har formulerat fyra allmänna huvudkrav på forskningen för att skydda den enskilda individen. Det är informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. I denna undersökning har jag tagit stor hänsyn till detta. De lärare och elever som medverkar har gjort det på absolut frivillig basis. Alla lärare

presenteras med fiktiva namn vilket de också informerades om innan jag satte igång min studie. Skolornas namn nämns inte heller i denna undersökning.

Eftersom barn medverkat i form av intervjuer så har jag behövt ett godkännande från vårdnadshavarna. Först så kontaktade jag elevernas vårdnadshavare via telefon och diskuterade med dem om intervjutillfället och bakgrunden till denna sedan skickade jag ut ett informationsbrev till vårdnadshavare och försäkrat mig om deras medgivande ännu en gång via deras namnunderskrift på talong.

Lärarna och elever + vårdnadshavare har informerats om arbetets syfte och innan undersökningens genomförande har jag berättat hur jag tänkt gå till väga. De vet även att undersökningen presenteras i ett arbete som kommer att offentliggöras, men att det inte kommer att användas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften

All personlig information jag frivilligt eller ofrivilligt har tagit del av utöver intervjuer kommer att stanna hos mig och inte föras vidare. Jag känner väl till skolans tystnadsplikt.

3.5 Bearbetning av material

Jag genomförde djupintervjuerna med eleverna först och lyssnade igenom banden och skrev ned intervjuerna direkt efter intervjutillfället. Även ord som öh, hm och paus är nedskrivet. Vid genomförandet av fokusgruppsintervjuerna så gjordes även stödanteckningar för att komma ihåg vem som sagt vad i fall rösten inte känns igen. Sedan lyssnade jag på det bandet och skrev ned intervjun i den ordningen den utförts direkt efter intervjutillfället för att ha genomförandet färskt i minnet. Jag har lyssnat på banden och läst texterna flera gånger för att kategorisera och hitta beröringspunkter och för att hitta nyanser. I kapitel 4- Resultat redovisas beröringspunkter och riktlinjer utifrån analysen av intervjuerna.

4. Resultat

Jag har valt att redovisa min studie genom att blanda elev och lärarkommentarer och hitta olika beröringspunkter och riktlinjer. Jag tycker att de är viktiga och vill lyfta fram dem. Genom att knyta an till mitt syfte med studien om elevers och lärares uppfattning om betyget G och utifrån respondenternas betydelsefulla svar och diskussioner. Deras svar har berört följande rubriker och dessa kommer att utvecklas i detta kapitel.

4.1 Extra stöd

Eleven har rätt till extra stöd enligt lag – efterföljs det?

4.2 Lärarens betydelse för betyget G

Vilken betydelse har läraren för vilket betyg eleven uppnår, kan läraren påverka betyget positivt eller negativt bara genom sin personlighet.

4.3 Press på lärare att sätta G

Lärare känner press att sätta vissa betyg från ledning och den högre skolvärlden. Statistiken är viktig för skolorna.

4.4 Utvecklingssamtal

Tas problem runt betyg upp på utvecklingssamtal? Löses de problem som finns då?

4.5 Betygsystemets inverkan på betygssättning

Har dagens målrelaterade betygssystem någon betydelse för betygssättningen, har vi tillräcklig kunskap för att kunna sätta rätt betyg?

4.6 Förståelse för att lärare sätter G trots att elev ej uppnått målen

Det finns förståelse för ett felaktigt satt betyg om eleven kommer att klara sig i framtiden.

4.7 Betyg

Det är viktigt för eleverna att få betyg på sina uppvisade kunskaper, dåligt betyg är bättre än inget.

4.8 G-light

4.1 Extra stöd

Elev A som hade svårt i matematiken fick inte hjälp utan uppfattades som störande:

”Jag fick inget extra stöd för min klassföreståndare sa att jag skulle skärpa mig och sedan sa jag att jag tyckte det var svårt och att jag inte fattade då sa läraren att om jag bara lyssnade och bad om hjälp så skulle du klara det. Jag trodde ju att det var mig det var fel på och det trodde mina föräldrar också”

Samma elev säger:

”Jag borde ju ha fått extrastöd och hjälp men jag var nog för stolt att be om det och ville väl att läraren skulle säga det men det hände aldrig så då struntade jag i det. Det var ”pinigt” (pinsamt) att be om hjälp eftersom jag kände mig dum.”

Elev B fick stöd som hon tyckte var bra men först i åk 9. Elev D fick ej extra stöd eftersom läraren bara tyckte att det saknades ett moment –grammatiken för att hon skulle bli godkänd. Om man har ett speciellt handikapp att man är rullstolsbunden och nu även på senare tid så räknas även elever med dyslexi till denna skara så kan man som pedagog använda sig av ett vedertaget uttryck som Lena tog upp i fokusgruppen och det var ”Pysparagrafen”. Och hon förklarade att det betydde att om eleven har speciella svårigheter så kan man ta bort den ”pysa iväg” betygskriterier som eleven utifrån sitt speciella handikapp inte klarar.

Sigrid:

” En elev som riskerar att inte få G i åk 9 borde rimligtvis haft svårigheter på vägen dit. Svårigheter i ett ämne och behov av särskilt stöd kommer inte över en natt ”

Lena från fokusgruppen som känner att extrastödsundervisningen lyser med sin frånvaro säger så här om behovet av extrastöd:

”Problemet som jag ser det här på vår skola är att jag har fått berättat för mig att en elev som egentligen behöver stöd, i t.ex. engelska, inte kan få det om den har G från grundskolan. Detta gäller i dagsläget och det hjälper inte om eleven bönar och ber, föräldrarna ber eller att läraren skriker sig halvt fördärvad.

Resultatet blir att eleven får gå hela A-kursen (om den inte reducerar den) och läraren sliter sig halvt fördärvad och försöker hjälpa eleven så gott som det går, nästan bär den på sina armar, men ibland hjälper inte det heller och så slutar eleven med ett IG i t.ex. engelska A.

Efter detta "knäckande" år, har eleven rätt till stöd under år 2 och måste på så sätt reducera engelska B, som den omöjligt kan hinna med under den "normala" gymnasietiden (3 år). Jag tycker detta förfaringssätt är väldigt olyckligt, för man hjälper verkligen inte eleverna på detta sätt. Så länge vi skall ha en gymnasieskola för alla, så måste kommunerna släppa till mer resurser, för vi lär få fler och fler elever som måste ha extra stöd”.

Man kan som elev reducera bort 250 poäng om de verkligen behöver det i något ämne de inte klarar och ändå få slutbetyg från gymnasiet

Som en kollega och lärare i ämnet matematik skrev till mig via mail - 26/8-2005 11:08- när jag hade bett honom reflektera runt betyget G vid övergång från grundskola till gymnasiet:

”Vidare så är det synd om eleven då den inte får resurser i gymnasiet på grund av att den har ett G i betyg men ställt emot att inte alls komma in så är det björntjänst mot en annan björntjänst.”

Nina i fokusgruppen nämner något som är viktigt att poängtera att alla elever tar inte emot erbjudandet om extra stöd och då finns det inte något som vi lärare eller skola kan göra för att hjälpa.

4.2 Lärarens betydelse för betyget

Vad har läraren för betydelse för att eleven ska få betyget G eller att undvika att ett G-light sätts.

Elev A:

”Vi bytte lärare 4ggr på högstadiet och det har varit jobbigt att lära känna nya hela tiden så jag tappade intresset. Alla lärare har uppfattat mig som störande och ointresserad”

Om det varit som i detta fall att många lärare bytts så ska ordentliga överlämningar göras vilket ofta inte görs.

”Egentligen borde jag inte ha fått godkänt. Men jag tror att den läraren som vi hade de tre sista månaderna tyckte att det var enkelt att sätta godkänt. Men jag blev glad att jag fick godkänt men innerst inne vill jag kunna matematik ”

Elev C fick frågan om hon tyckte att läraren hade satt ett rättvist betyg och hon svarade att hon var väl medveten om att hon inte borde ha fått godkänt men at läraren satte det betyget på henne ”för att vara snäll”

Det framgick också av samtliga elevintervjuer att olika lärartyper och undervisningsstilar har betydelse för vilket betyg eleven uppnår. Vissa lärare engagerar sig och bry sig om eleverna klarar sig eller inte och andra verkar strunta i det och entuismerar inte eleven att göra sitt bästa

4.3 Press på lärare att sätta G

Olga nämner i fokusgruppen att hon känner press på sig från samhället att elever ska bli godkända. Ledningen vill att det ska se bra ut i statistiken så de främjar att sätta höga betyg om man tvekar eller våndas över att eleven egentligen inte nått alla målen. Sigrid säger att det händer att lärare kan ringa till skolan och nästan kräva att man ska godkänna elever.

Lena på gymnasiet säger så här:

”Om gymnasieskolan på bättre sätt var rustad att ta emot elever från grundskolan som ej var godkända i kärnämnena alternativt att ett tionde år på grundskolan kanske kombinerat med praktik på en arbetsplats, blev vanligt för de elever som ej borde få G, så kanske inte lärarna på grundskolan skulle känna sig så pressade att godkänna elever i 9: an som egentligen inte borde få G.”

4.4 Utvecklingssamtal

Tas problemen med hjälp för att klara betyget G upp på utvecklingssamtalen?

Läraren skall genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling (lpo94) Elev B säger i sin intervju när hon får frågan om problemet inte tagits upp på utvecklingssamtal att:

”Mina föräldrar trodde ju på läraren som uppfattade mig som störande och när jag sa att jag behövde hjälp så viftade de bara bort det och jag kände mig dum och värdelös”

4.5 Betygsystemets inverkan på betygssättning

Olga säger att betyget g är väldigt brett. Hon ställer frågan vad har vi för lärare egentligen för kunskaper om det nya betygssystemet? Får studenter på lärarhögskolan den utbildningen? Är det ens eget ansvar att läsa sig till det på egen hand? Hur vet vi då att vi gör rätt?

Fokusgruppen med en blandning av nyutexaminerade och lärare som jobbat över 20 år i skolan var rörande överens: Det nya betygssystemet har nämnts och vi har fått gå kurs i vissa delar. Men inte hur vi gör i praktiken. Vad innebär det nya betygssystemet? Sätter vi lärare olika? Tolkar vi rätt? Ingen har fått respons om vi gör rätt eller fel på individnivå. Hur ska prov utformas utifrån betygskriterierna? Vi har fått veta historien bakomliggande det nya betygssystemet men hur använder vi det i praktiken? Det känns osäkert om man gör rätt. Efter denna vilda diskussion i fokusgruppen så inspirerades många att ta reda på hur gör du? Hur gör jag? Jag vill göra rätt! Vad som framgick var att en del lärare är kvar och arbetar utifrån vissa delar i det relativa betygssystemet vid betygssättning och blandar det med det målstyrda. För att okunskapen är stor i hur det ”nya” betygssystemet fungerar till hundra procent.

4.6 Förståelse för att lärare sätter G trots att elev inte uppnått målen.

Karin säger att:

– Jag kan ha förståelse för att ett tveksamt G sätts på grundskolan om man ser att eleven har möjlighet att verkligen klara sina gymnasiestudier.

Lena inflikar:

– Ja, men då är det viktigt att berätta för eleven vad konsekvenserna kan bli på gymnasiet så att de är förberedda på det annars slår man ju av benen på dem.

Måns tycker att det är förståeligt att betyget sätts eftersom press från ledning, elever och föräldrar är stor.

4.7 Betyg

Elev A säger:

Betyg är bra för då vet man liksom hur man ligger till man kan jämföra hur man blir bättre och utvecklas. Jag tycker att om man alltid är där och kommer i tid så ska det finnas med i betyget för så kommer det ju vara sen när man börjar arbeta.

Elev C säger:

På gymnasiet så anpassar de efter mig och vad jag kan och de lägger undervisningen för mig så att det blir lättast för mig att nå målen. På grundskolan så fick vi alla göra samma saker på samma tid oavsett hur duktiga vi var

Elev B säger:

Även de som inte är så duktiga i skolan vill ha betyg i alla fall jag för alla kämpar inte för mvg. För mig räcker det att klara G då är jag nöjd med mig själv. Det tycker många lärare är konstigt men jag tycker så. Jag är alltid på alla lektioner så jag tycker att närvaro är viktigt och att man inte stör på lektionerna det borde räknas.

4.8 G-light

Nina benämner ett felaktigt satt betyg, ett för högt satt betyg när det gäller betygsteget för G-light. Nina säger:

– Även om de får ett G-light så kan de ju faktiskt klara gymnasiet. De kommer ju i alla fall in på gymnasiet hur hade självförtroendet varit om de inte gjort det?

Och de resterande deltagarna i gruppen diskuterar och kommer fram till att g-light är en bra benämning ett G som är ”svagt”

5. Diskussion

5.1 Bakgrund

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och elever uppfattar betyget G. speciellt i övergång från grundskola och gymnasiet.

I denna avslutande del av arbetet diskussionen så har jag valt beröra följande delar som jag tycker är intressanta och värda att lyfta fram. Rubrikerna - Betyg, Extra stöd, Benämningen G-light är några av de saker som respondenterna har haft mycket att säga om. Och som lyfter fram en helhetssyn av studiens resultat. Samt att det är mycket viktiga problemområden som berörs och bör diskuteras

5.2 Betyg

Några av respondenterna tycker att det ska sättas betyg på närvaro och flit för att det sedan krävs i arbetslivet. Då får vi blicka tillbaka till 1905 då det infördes för att sedan försvinna då det relativa betygssystemet infördes (Richardsson, 1999).

På vad sätts betyg? Betyg sätts på uppvisade kunskaper (Holmlund & Levin, 2001). Respondenterna tycker också att skolan kan bli bättre på att individualisera utbildningen efter varje elevs förkunskaper. Vissa lärare gör det vissa inte. Men detta är enligt Lpo 94 ett krav. I Lpo 94 betonar man vikten av en likvärdig utbildning. Med detta menas inte måste utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser måste fördelas lika. Viktigt är att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och att det finns olika vägar för eleverna att nå målen. Vidare poängteras att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen och att undervisningen inte kan göras lika för alla.

Enligt denna studie så uppfattar lärarna som om de fått för lite utbildning i dagens målrelaterade betygsystem. Dagens betygsystem har funnits sedan 1995 (Richardsson, 1999). Vissa lärare känner att de står med en fot kvar i det relativa betygssystemet och en på väg över till det målrelaterade betygssystemet.

Eleverna hävdar att betyg är viktigt för att bli sedd och veta hur man ligger till med hjälp av ett mått. Betygen är viktigt för att bli sedd – ett redovisat omdöme även icke godkänt är bättre än tystnad.(Allard, Måhl, Sundblad, 1994).

När det gäller betyg så känner jag att eleverna fokuserar sig så mycket på att få MVG och att de jämför sig med andra så att de glömmer att kämpa för sin egen sak. De elever som klarat sig bäst ute i arbetslivet har varit de som hela tiden kämpat för sin sak och för sitt mål. Jag har som mål som lärare att hjälpa mina elever att uppnå det betyget de satsar på i en kurs och i de allra flesta fallen får de det. Då kan man tro att alla satsar på MVG men så är inte fallet. Sedan kan jag se på en elev som satsar på G att hon/han har en stor potential att uppnå ett högre betyg, då påtalar jag det för en mycket glad elev som då kämpar för det. Viktigt är att alltid berätta för eleverna ge dem feedback på uppgifter eller annat så att de vet resultatet eleverna kan gå sömnlösa om de inte får reda på hur det gått

Jag kan tycka att det är frustrerande och vissa elever påpekar högljutt att det är orättvist att de anser sig vara där och kämpa för sin sak och sitt betyg. Att de alltid kommer i tid och så kommer andra elever till skolan försent och är sällan där, sedan gör de bara proven och får Mvg i hela kursen. Min åsikt om det hela är att de aldrig kan klara ett jobb om de ständigt kommer försent. Ibland ringer det arbetsgivare hit och söker någon pålitlig och ambitiös elev till ett extrajobb och jag rekommenderar ständigt de som jag vet går att lita på att de alltid ställer upp och kommer i tid. De individuella studieplanerna fungerar väldigt bra, via ett dokument håller jag och eleven en dialog om vilket betyg eleven vill uppnå och framför allt hur. Och i de allra flesta fallen så når de upp till sitt önskade betyg eftersom jag hela tiden kan följa deras utveckling och säga peppande saker som nu är der bara tre uppgifter kvar och om du ror dem iland så här så lyckas du med ditt mål. Ibland får man vara hårdare och säga att nej nu får du allt lägga in en stöt för nu är du ganska långt ifrån ditt mål.

5.3 Extra stöd

Det är skrämmande när man läser respondenternas svar om extra stöd att det är svårt att få det även om de har svårigheter. Lärare försöker men får inget stöd från ledning då resurser saknas. Vissa lärare har inte märkt att eleven behöver extra stöd utan uppfattar eleven som stökig och att det är det som är problemet

”En elev ska ges stödundervisning om det befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte eller nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.” (Grundskoleförordningen)

Gymnasiet är också enligt lag skyldiga att ge extrastöd om elev ej ser ut att nå målen i ett specifikt ämne. Det har kommit fram i denna studie att om grundskolan godkänt en elev i ett ämne och eleven på får svårigheter under sin gymnasietid så har de väldigt svårt att få hjälp för att de blivit godkända på grundskolan.

Det är skrämmande att det ska vara så svårt för en elev att få extra stöd när de är behov av hjälp.

På utvecklingssamtal så ska svårigheter tas upp men då gäller det att både elevs vårdnadshavare och lärare förstår och inte viftar bort problemen.

5.4 Benämningen G-light

Nina en av lärarna från fokusgruppen har en benämning på ett betyg som enligt målen ej är rätt men som sätts av lärare av någon anledning. Benämningen är g-light och den benämningen har funnits ett tag i vår kommun. Problemet har funnits länge men inte benämningen. Det finns ingen litteratur att hänvisa till i detta fall bara grundskoleförordningen som säger följande.

Enligt skollagen 7 kap 7 § och 8 § får ej betyg sättas om ej elev inte uppnår målen med undantag för funktionshinder. (Grundskoleförordningen)

Varför tvekar lärare och sätter ett tveksamt G när eleven inte nått målen i matematik svenska och engelska på grundskolan? Stjälper de eller hjälper de eleven? Ja det finns ju två aspekter som är viktiga att bedöma in: A - De kommer in på gymnasiet B- Om de kommer in på gymnasiet så får de ej direkt stöd i det aktuella ämnet eftersom de fått betyget G som är grundkravet för att klara gymnasieengelskan, matematiken eller svenskan.

Lärare känner krav på sig att det ska se bra ut i statistiken eftersom skolchefen börjar Terminsupptakterna med att säga att siffrorna ser bra ut, bra jobbat! Då kan det nog vara lätt att godkänna en och annan tveksam elev för att höja siffrorna. Det låter så trevligt i korridoren

då. Respondenterna – Eleverna hävdar i studien att de fått betyg som de egentligen inte gjort sig förtjänta av och att det kändes bra till en början. Men sen inser de att det är fel och då kan det vara försent. Sedan kan det vara så att de visst kan klara av sitt problemämne på gymnasiet och det kan leda till ökat självförtroende genom att de kommit in på sitt önskade program så att de satsar hårdare.

5.5 Sammanfattade konsekvenser

Det finns både positiva och negativa aspekter vid felaktig betygsättning när det gäller betyget G i övergång från grundskola till gymnasiet beroende på vilken person som får betyget. Har betygsystemet något med problemet att göra? Sätter vi lärare lika och rättvisa betyg? För högt satta betyg märks främst i matematik och engelska för där har de svårast att klara av kursen om de har svårigheter. Eleverna är väl medvetna om de har fått ett för högt eller lågt betyg. Beroende av mognadsgrad så förstår de konsekvenserna. Resurser på både grundskola och gymnasium saknas trots lagtext om skyldighet. Lärare sliter sitt hår och känner stor frustration när de inte kan hjälpa eleven att få specialundervisning på grund av stopp från ledning. Elever och lärare har förståelse för felaktig betygssättning men då måste eleven få veta konsekvenserna. Eleverna blir glada att få G för de har ju en vision om nya möjligheter och nya lärare på gymnasiet och att de kommer klara det trots sin bakgrund och svårigheter. Det har märkts genom intervjuerna att fel satta betyg är vanligt förekommande och att det både är positivt och negativt om en elev fått betyget som Nina en av lärarna kallar G-light.

5.6 Metoddiskussion

Jag är nöjd med val av metod och tekniker. Jag kunde dock ha förberett fokusgruppen en längre tid i förväg på vad som skulle hända. Sedan skulle det ha varit bra med en högstadielärares och en studievägledares syn på det hela. Jag har märkt att användandet av fokusgrupp inte är så vanligt i examensarbeten men jag kan varmt rekommendera att göra det. När väl diskussionen sätter fart och deltagarna får ta del av varandras åsikter så bildas hela tiden nya infallsvinklar och aha-upplevelser. Eftersom ett Case visades under fokusgruppsessionen så kan man väl anmärka på att jag styrde diskussionen och det kan jag hålla med om, skulle jag göra om det med den lärdom jag har idag så hade jag inte gjort det. Frågan är om jag fullt ut har varit teorineutral (Hartman, 2004 s.279). vid uppstartandet av

min studie. Jag har nog haft en tanke på hur resultatet ska bli innan genom diskussion i arbetslivet. Men jag har även fått reda på sådant som jag inte väntat mig och inte styrt arbetet dit. Valet av respondenterna inför djupintervjuerna skulle nog slumpvis ha valts ut men jag kunde inte ha hittat bättre deltagare med tanke på resultatet.

5.7 Fortsatt forskning

En helt ny värld har öppnats jag skulle kunna tänka mig att göra en kvantitativ studie för att få reda på utbredningen av felaktigt satta betyg eller en kvalitativ studie i form av observationer av betygshets. Varför lyckas vissa lärare entuismera och andra inte? Hur kom pysparagrafen till? Vad reglerar den finns det några fasta gränser. Varför är det så krångligt för en elev att få extra stöd förutom att rektorerna skyller på resurserna. Jag skulle också vara intresserad av att forska vidare i elever som har svårigheter i skolan som blir utåtagerande och struntar i skolan.

Litteraturförteckning

Allard, B. Måhl, P. & Sundblad, B (1994) Betyg och elevers rätt till kunskap. Stockholm: Liber

Andersson, H. (1999) Varför betyg? Historiskt och aktuellt om betyg. Lund studentlitteratur

Bell, J. (2000) Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur

Egidius, H (1994) Kunskapsrelaterade betyg. Gleerups förlag

Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur

Holmlund, Å och Levin, T. (2001) Betygshandboken. Lidbergs grafiska

Linde, G (2003) Kunskap och betyg. Lund: Studentlitteratur

Rapport till regeringen (1998) ”Konsekvenserna av de nya behörighetsreglerna” regeringsbeslut 49.

Richardsson, G (1999) Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur

Trost, J (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Wibeck.V (1998) Att arbeta med fokusgrupper. Linköpings universitet

Styrdokument

Skolverket: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

Lpo94. Stockholm 1999

SFS 1 985:1100 Skollagen

SFS 1 999:684 Gymnasieförordningen

Internetreferenser

Skolverket (2005) http://www.skolverket.se

Bilaga 1

Tidaholm 2005-08-22 Linda Jogersten

Rudbecksgymnasiet Tidaholm 0502-606181

Hej igen!

Nu är det snart dags för intervjuerna att äga rum.

Jag skriver ett examensarbete på Malmö högskola och det är sista steget i min utbildning. Jag har jag läst 60 poäng pedagogik med inriktning för yrkeslärare.

Jag har genom samtal med XXXX valt ditt barn som intervjuföremål i denna studie. Jag skriver om lärares sätt att sätta betyg och vad det får för konsekvenser. Jag forskar kring vad för- lågt eller högt satt betyg får för konsekvenser för elev vid övergång från högstadiet till gymnasiet. Jag försäkrar fullständig anonymitet då varken skola, ort eller namn på elev kommer att nämnas i arbetet.

Jag har ju redan fått ert godkännande per telefon men för att vara på den säkra sidan så önskar jag få era påskrifter –elevs och målsman på talongen nedan. Skicka sedan i det frankerade kuvertet som medföljde.

Tid för intervjutillfälle:_______________________________________

När mitt arbete är klart så kommer jag att skicka en kopia. Tack än en gång för hjälpen! Hör av er om ni undrar något.

Med vänlig hälsning __________________________ Linda Jogersten

--- Jag godkänner att mitt barn deltar i intervjun:

___________________________________________________________

Namn ort och datum

Jag ställer upp och blir intervjuad:

___________________________________________________________